jag vet att det är något som fungerar om jag ramlar Utvärdering av TryggSenior, ett personligt mobilt larm

Transkript

1 jag vet att det är något som fungerar om jag ramlar Utvärdering av TryggSenior, ett personligt mobilt larm if I fall I know that there is something functioning Evaluation of TryggSenior, a Personal Emergency Response System Anna-Karin Hall Jennie Strömquist Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska Examensarbete 15hp, avancerad nivå Empirisk studie Vårterminen 2013 Handledare: Carina Berterö Professor Institutionen för medicin och hälsa

2 Sammanfattning Bakgrund: Ett personligt larm kan öka känslan av trygghet hos äldre med fallrisk. En positioneringsfunktion kan öka tryggheten, men samtidigt upplevas integritetskränkande. Tekniska lösningar ska passa in i den äldres rutiner. Distriktssköterskan har en viktig funktion i att introducera ny teknik som underlättar vardagen för äldre. Författarna har på uppdrag av Hälsans Nya Verktyg, utvärderat TryggSenior (TS), ett mobilt personligt larm vilket är avsett för äldre människor. Syfte: Att utvärdera hur det mobila personliga larmet TryggSenior (TS) har upplevts av användarna och deras anhöriga utifrån larmets påverkan på aktivitet, känslan av trygghet, integritet och användarvänlighet. Metod: Mixed methods. Intervjuer genomfördes med användarna och enkäter fylldes i av användare och anhöriga. Tyngden låg på intervjuerna och enkätsvaren användes för att komplettera resultatet. Resultat: Intervjuer och enkäter stämde väl överens. Aktivitetsnivån förändrades inte under testperioden. Hos både användarna och anhöriga ökade känslan av trygghet. Integriteten påverkades inte. TS ansågs användarvänligt, men det saknades mer kunskap om TS. Alla anhöriga var positiva till användarnas deltagande. Konklusion: Deltagarna var nöjda med TS, de upplevde en ökad trygghet. Integriteten påverkades inte, inte heller aktiviteten. Ingen av användarna var med om en situation då de aktiverade TS vilket kan ha påverkat resultatet. Nyckelord: Mix Methods, Trygghetslarm, Trygghet, Användarvänlighet, Anhöriga

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Den äldre befolkningen i Sverige idag... 1 Aktivitet hos äldre... 1 Trygghet... 2 Integritet... 2 Användarvänlighet... 3 Anhöriga... 3 Distriktssjuksköterskan och egenvård... 4 Personliga larm... 4 Uppdrag och uppdragsgivare... 5 Syfte... 5 Metod... 6 Design... 6 Urval... 6 Tillvägagångssätt/Procedur... 7 Datainsamling... 7 Analys/tolkning... 8 Etiska ställningstaganden... 9 Inferece quality... 9 Resultat Aktivitet Trygghet Integritet Användarvänlighet Anhöriga... 15

4 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Framtida forskning Konklusion Referenser... 21

5 Inledning TryggSenior (TS) är ett mobilt personligt larm vilket är avsett för äldre människor (Bo vital 2012). En testperiod har genomförts med TS som en del i projektet Bo vital, vilket drivs av Norrköpings kommun med finansiering från Hjälpmedelsinstitutet. Bo vitals syfte är att informera äldre om vilka nya tekniska möjligheter det finns att tillgå. Hälsans Nya Verktyg är en regional satsning vilka bland annat bedriver försöksanvändning av ny teknik. De har fått i uppdrag av Bo vital att genomföra testperioden (Hälsans Nya Verktyg 2012). Författarna verkar som oberoende utvärderare av testperioden på uppdrag av Hälsans Nya Verktyg. Enligt Kompetensbeskrivning Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska (2008) är det viktigt att även distriktssköterskor följer med i den tekniska utvecklingen för att stärka patientens beslutsfattande. Distriktssköterskan bör kunna presentera vilka valmöjligheter som finns för den enskilde individen, stödja dennes egenvårdsförmåga samt öka delaktigheten i vården. Bakgrund Den äldre befolkningen i Sverige idag Den äldre befolkningen i Sverige blir allt äldre, under de senaste 10 åren har medellivslängden ökat med drygt två år hos männen och 1,5 år hos kvinnor (SCB 2011). Enligt Statistiska Central Byråns (SCB s) prognoser kommer medellivslängden fortsätta att öka och därmed även den äldre befolkningen. Om endast 20 år beräknas de personer över 80 år nästan ha fördubblats (SCB 2009). De äldre är också friskare upp i hög ålder (Statens folkhälsoinstitut 2012) vilket återspeglas i den statistik som visar att 86 % av de över 80 år idag bor själva och merparten av dem klarar sig utan hemtjänst (Socialstyrelsen 2012). Aktivitet hos äldre Den äldre svensken motionerar allt mer och idag uppger drygt hälften i åldern 75 till 84 år att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag (Statens folkhälsoinstitut 2012). Fysisk aktivitet är en av de faktorer som är grundläggande för ett gott åldrande och ett av målområdena som Statens folkhälsoinstitut (2011) har satt upp för folkhälsan. Fysisk aktivitet i sig förebygger bland annat fallolyckor som i Sverige är ett stort folkhälsoproblem bland äldre. Nittio procent av skadorna hos befolkningsgruppen över 80 år, är orsakad av en fallolycka (Statens folkhälsoinstitut 2011) och det har uppskattats att hälften av de äldre i samma åldersgrupp faller minst en gång/år. Fallolyckor ger inte bara uppenbara skador utan de kan också orsaka rädsla för nya fall, försämrad tilltro till sin egen förmåga att klara sig själv, ökat beroende av andra samt komplikationer som infektioner och nedsatt rörlighet, vilket i sin tur kan leda till isolering och depressioner (Lundin-Olsson & Rosendahl 2008, Gyllensvärd 2009). Rädslan för att återigen falla har i sig också visat sig vara ett påtagligt hinder till ett fysiskt aktivt liv hos äldre kvinnor, medan bland annat en lättillgänglig och trygg närmiljö ger förutsättningar för ett fysiskt aktivt liv (Bjornsdottir et al. 2012). Så många som 14 % av den äldre finska befolkningen uppgav att de ville vara mer aktiva om de bara fick tillräckligt med stöd, där rädslan för att gå ut själv visade sig vara en vanlig orsak till deras inaktivitet. (Rantakokko et al. 2010). 1

6 Trygghet Känslan av trygghet hos äldre handlar inte bara om en trygg närmiljö. Tillitsfulla relationer, säker ekonomi och ett förtroende till finansiella intuitioner är andra yttre omständigheter som visat sig ge den äldre generationen en känsla av trygghet enligt en svensk studie. I studien framkom även att ett meningsfullt liv och en kapacitet i att hantera kriser också var viktiga inre faktorer som skapade en stark känsla av trygghet (Fagerström et al. 2010). Att få bo kvar hemma så länge som möjligt är viktigt för många äldre, men framför allt ensamstående kan känna sig otrygga och oroliga när de upplevde att de inte klarade sig själva i hemmet och önskade då en plats på ett särskilt boende. Men otrygghet är oftast inte en anledning till att få ett särskilt boende beviljat (Statens folkhälsoinstitut 2011). Däremot skulle de äldre känna sig tryggare att bo hemma med hjälp av tekniska hjälpmedel jämfört med att flytta till ett särskilt boende, förutsatt att de snabbt kunde komma i kontakt med vårdpersonal. Att använda tekniska hjälpmedel även för att kompensera förlorad kroppsfunktion var något de kunde tänka sig att överväga. Men när den äldre blev helt beroende av någon annans vård eller av avancerad vård, så var möjligheten att flytta till särskilt boende det som blev viktigast (Harrefors et el. 2010). När det handlar om tekniska hjälpmedel kan äldre också vara oroliga för att de ska förlora sina sociala kontakter på grund av de tekniska hjälpmedlen, speciellt om hälso- och sjukvården är den enda sociala kontakt de har. Samtidigt kan tekniken göra det möjligt att öka den sociala kontakten med omvärlden. Ett personligt larm har visat sig framför allt ge en känsla av trygghet hos användaren, men minskade också den anhörighes oro (Mann et al. 2005). Vid användning av larm vill äldre, om det hände något, ha möjlighet att kommunicera med någon, och det ansågs inte vara någon större skillnad på att träffa någon fysiskt eller prata med denne i telefon, så länge de kände att personen de pratar med var seriös och ingav förtroende (Harrefors et al. 2009). Tekniska hjälpmedel som en positioneringsfunktion kan också öka tryggheten men samtidigt upplevas integritetskränkande. Frågan är därför vad som värderas högt när det handlar om nya tekniska lösningar, privatlivet eller tryggheten (Zwijsenet et al. 2011). Integritet Personlig integritet kan ha olika innebörd för olika människor. När äldre personer över 75 år intervjuades i samband med en sjukhusvistelse, beskrevs den personliga integriteten som hotad när deras självständighet minskade, vid upplevelser av minskad respekt, förtvivlan, svårigheter att hanteras sin sjukdom eller när de var döende (Jacelon 2004). Den äldre vill också själva kunna välja när de ska ta risker eller inte, till exempel hur de ska hantera ett eventuellt fall i hemmet och när de ska larma (Zwijsen et al. 2011). Att den äldre och/eller dennes anhöriga får gehör för sina önskemål har också, enligt deras anhöriga, ett starkt samband med hur väl den äldres psykiska integritet bevaras av vårdpersonal (Terri et al. 2007). Vid användandet av tekniska hjälpmedel verkar äldre dock inte oroa sig nämnvärt för att de ska vara integritetskränkande. De upplever att privatlivet i dagens samhälle redan är så påverkat, samtidigt som de anser att det är viktigt med en balans mellan integritet och de behov de anser sig ha (Zwijsen et al. 2011). Även i en svensk studie (Melander-Wikman et al. 2008) ansågs privatlivet vid GPS-funktion på trygghetslarm, inte påverkat så länge de 2

7 själva kunde bestämma när och hur larmet skulle användas. Därför är det viktigt att larm går att stänga av och på enligt Zwijsen et al. (2011). Kanske är det därför samtliga i Demiris et al. (2004) ansåg att kameror i huset för att upptäcka fall, skulle inkräkta på deras privatliv. Användarvänlighet Det är viktigt för den äldre generationen att tekniska lösningar för dem är användarvänliga och anpassade för den äldre människan med de begränsningar som tillhör åldrandet, som t.ex. försämrad syn eller känsel (Demiris et al. 2004). Men de äldre använder sig gärna av ny teknik, förutsatt att de upplever sig ha ett behov av den (Daniel et al. 2009). Framför allt är det långsiktiga tekniska lösningar de efterfrågar, och teknik som är anpassad för hemmet (Zwijsen et al. 2011). Men det kan finnas en risk i att teknikintresserade äldre lätt bli isolerad från den tekniska utvecklingen som för andra i yngre åldersgrupper är en del av vardagen, eftersom äldre kan behöva tydligare instruktioner och mer tid för att lära sig nya saker. Dessutom saknar många äldre den IT-utbildning som yngre generationer får under sin skolgång, utbildning eller genom sitt yrke (Essén 2006). År 2010 hade färre än hälften av Sveriges befolkning mellan år inte tillgång till någon dator och statistik från 2011 visar att 20 % av männen och 29 % av kvinnorna i åldersgruppen 65 till 74 år i Sverige aldrig använt internet (SCB 2012). Äldres ovana vid datorer och internet är något som behövs tas hänsyn till vid införandet av ny teknik för den äldre generationen. De äldre kan även uppleva att mycket av de tekniska hjälpmedel som finns idag inte är gjorda för friska och oberoende äldre (Zwijsen 2011). För de äldre är det väsentligt att kunna sköta sina dagliga sysslor på det sätt de är vana vid, trots tekniska hjälpmedel, då det bidrar till välmående och hjälper till att strukturera dagen. Därför är det viktigt och till och med avgörande enligt Larsson (2009) att eventuella tekniska lösningar passar in i dessa rutiner, annars riskerar de att inte bli använda. Men det är inte bara integrationen av tekniska lösningar, utan också omgivningens attityd, användarens kontroll och hur föremålet kompenserar det som saknas som påverkar hur väl tekniken accepteras (Zwijsen 2011). Anhöriga Anhöriga spelar en viktig roll hos den äldre människan. Anhöriga är ofta engagerade i att skapa en bättre och mer rättvis äldrevård genom att skydda den äldres rättigheter och uppmärksamma vårdpersonalens arbetsvillkor. De känner den äldre väl och kan bidra med mycket kunskap till att förbättra den personliga omvårdnaden (Häggström et al. 2006). Ett dåligt förtroende för anhöriga har visat sig skapa otrygghet hos äldre, medan tillitsfulla relationer skapar trygghet (Fagerström et al. 2010). Äldre som lever med en partner såg partnern som den som stod närmast, även om de hade barn. De såg också sig själva som möjlig vårdare vid behov, däremot förväntades inte barnen vårda dem (Harrefors et al. 2010). De önskade heller inte att anhöriga i första hand var de som tog emot larm från den äldre (Melander-Wikman et al. 2008). Anhöriga till äldre beskrev i en svensk studie, att de av vården förväntades ta mer ansvar för omvårdnaden än de själva önskade. Samtidigt ville de vara engagerade och aktiva i omvården av den äldre (Häggström et al. 2006). Anhöriga har inte sällan en känsla av maktlöshet och skuld över den äldres situation då de känner sig ansvariga för situationen men samtidigt otillräckliga, vilket enligt Lindhardt et al. (2008), skulle kunna underlättas om de anhöriga fick bli mer involverade i omvårdnaden. 3

8 Distriktssjuksköterskan och egenvård Egenvård är enligt Orem (2001) de aktiviteter som en människa påbörjar och genomför för sin egen skull för att upprätta liv, hälsa och välbefinnande. Orem menar att en människas egenvårdskapacitet påverkas bland annat av motivation, förmågan att själv fatta beslut om sin egenvård och kunna genomföra dem, förmågan att kontinuerligt kunna utföra egenvårdsaktiviteter så att de integreras på ett bra sätt med individen, familjen och gruppen. Universella egenvårdsbehov är luft, vatten, mat, elimination, balans mellan aktivitet och vila, balans mellan ensamhet och sociala interaktioner, förebyggande mot risker som hotar livet, mänskliga funktioner och välmående samt normalitet (Orem 2001). Distriktssköterskan har en viktig funktion i att stödja och underlätta den äldres egenvårdsaktiviteter då hon ofta har en kontinuerlig kontakt med den äldre och i många fall möter den äldre i sin vardag i hemmet. Genom att distriktssköterskan till exempel motiverar och uppmuntrar till aktivitet, reducerar fallrisker i hemmet, skapar trygghet genom kontinuitet och lyhördhet, informerar om valmöjligheter som den äldre har i olika beslut och stöttar dennes val, kan hon stödja den äldre till en bättre egenvårdsförmåga. Distriktssköterskan kan också ha en viktig funktion i att introducera ny teknik som underlättar vardagen för den äldre. I Distriktssköterskeföreningen (2008) står det skrivet att i takt med de ökade krav på kvalitet och hälsoekonomi som finns och den snabba kunskaps- och teknologiutvecklingen, tillsammans med det förändrade vårdbehov med en åldrande befolkning, krävs en lika stor utveckling av distriktssköterskeyrket. Distriktssköterskan måste kunna använda tekniker som stärker patientens beslutsfattande och stödjer dennes delaktighet i vården och i sin egenvårdsförmåga. Personliga larm I Australien har det visat sig att det framför allt är äldre ensamboende kvinnor som använder sig av personliga larm. Många av dem klarade sig med relativt lite hjälp i det egna hemmet. Det framkom att användarna av larmet tyckte att larmet kunde bidra till minskad rädsla för fall, större känsla av trygghet vid aktivitet, ge möjlighet att bo längre i eget boende samt en ökad rörlighet hos den äldre. Relationen med anhöriga kunde också påverkas då anhöriga upplevde ett minskat behov av att titta till den äldre. Den största inverkan larmet hade var att de upplevde snabb hjälp vid ett nödläge. Trots det var det flera som tvekade att larma vid fall på grund av rädslan att vara till besvär. Larmet bars större delen av dygnet förutom när de sov, badade eller duschade. Problem som uppstod var många falsklarm som resulterade i höga kostnader och onödiga ambulansutryckningar (Johnston et al. 2010, De San Miguel & Lewin 2008). I en studie från USA (Mann et al. 2005) framkom det att endast 16 % av de som skulle ha användning av ett larm faktiskt hade ett. Ensamstående äldre i eget hus ansågs vara i störst behov av ett larm, på grund av avståndet till andra människor, men många av användarna bodde på ett äldreboende med personal nära till hands. De som hade ett larm använde det dessutom sällan. Trygghetslarm har använts i Sverige sedan 1974 för att öka säkerheten, öka självständigheten och för att ge en ökad trygghet så att den äldre användaren kan vara aktiv i sitt dagliga liv. I flera svenska studier (Boström et al. 2011, Melander-Wikman et al. 2008) visade det sig att användaren av trygghetslarm snarare begränsades i sin rörelsefrihet på grund av larmet då det inte fungerar utanför lägenheten. Dagens trygghetslarm skapade dessutom oro, rädsla och otrygghet då larmet inte alltid fungerade när det verkligen behövdes eller när personal inte gick att få kontakt med. Framför allt var dessa känslor starka nattetid (Boström et al. 2011). Ett mobilt larm med GPS samt en inbyggd fallsensor möjliggjorde däremot för användaren att leva ett mer aktivt liv än tidigare. Användarna av ett mobilt trygghetslarm beskrev sig också som tryggare ute i samhället (Melander- 4

9 Wikman et al. 2008). Därför är en större valfrihet och bättre information om vilka tillgängliga lösningar som finns att tillgå, något som bör prioriteras och som också efterfrågas av dagens mer vitala äldre svenskar (Boström et al. 2011). Uppdrag och uppdragsgivare Bo vital är ett tvåårigt projekt där Norrköpings kommun och olika samarbetspartners testar och visar upp ny teknik för äldre. De vill genom projektet bidra med kunskap och kännedom om samt ökad användning av ny teknik som kan underlätta vardagen. Projektet drivs delvis med hjälp av projektmedel från hjälpmedelsinstitutet (Bo vital 2012). Hälsans nya verktyg arbetar med att utveckla nya produkter och tjänster samt att stödja nytänkande och innovation för att främja hälsa och förebygga behov av vård med hjälp av individanpassade lösningar. Detta sker bland annat genom att sammanföra kravställare, problemlösare och personer som är bra på att kommersialisera idéer. De stödjer hela processen; från behov, via idéer, förstudier, utveckling och kommersialisering till produkter och tjänster som på sikt kan nå en internationell marknad. Detta sker regionalt i Östergötland i samarbete mellan landstinget, kommuner, universitet och flera forskningsinstitut samt ett 70-tal företag. Hälsans nya verktyg drivs delvis med hjälp av bidrag från Vinnova, vilket är ett statligt verk. Vinnova har till uppgift att främja hållbar tillväxt i Sverige genom att finansiera behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Genom sitt stöd till Hälsans nya verktyg vill de skapa en Europaledande region för hälsorelaterade innovationer (Hälsans Nya Verktyg 2012). TryggSenior (TS) är ett larmsystem för äldre och svårrörliga med fallrisk, som tillhandahålls av Familjelarm. Det fungerar både inomhus och utomhus med inbyggd positionering och en fallsensor som känner av hastiga fall. Det finns också en knapp på larmdosan för att larma på hjälp. TS är kopplat till Trygghetscentralen och brukaren behöver inte vara ansluten till hemtjänst för att använda tjänsten. Larmdosan känner också av om den inte används och påminner då brukaren. Det är även möjligt att koppla en blodtrycksmanschett, saturationsmätare, p-glukosmätare och EKG till enheten. Värdena kan sparas och skickas automatiskt till Trygghetscentralen som stöd vid bedömningar. Dessa funktioner har dock inte använts under testperioden. Kommunikationen sker via GSM och GPRS nätet och har funktionsövervakning i form av så kallad "heart-beat" enligt rekommendationerna från Socialstyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet Detta sker var tionde minut så att de alltid vet att larmet fungerar. Vid ett larm ringer operatören på Trygghetscentralen i Örebro upp direkt i dosan. Operatören hjälper då till att kontakta anhöriga eller om situationen är akut tillkallas ambulans. Brukaren har larmet på sig på dagen och laddar det på natten. Om brukaren inte skulle ta på sig larmet på morgonen piper det först. Vvid utebliven respons går larmet för att utesluta att brukaren fallit under natten. Därigenom behöver ingen som fallit ligga längre än till morgonen. Larmet går även om brukaren inte rör på sig under en längre förinställd tid, vanligen 60 min. Detta är ett så kallat inaktivitetslarm och används om brukaren blir liggandes orörlig och inte själv kan larma (Familjelarm 2012). Syfte Syftet var att utvärdera hur det mobila personliga larmet TryggSenior (TS) har upplevts av användarna och deras anhöriga utifrån larmets påverkan på aktivitet, känslan av trygghet, integritet och användarvänlighet. 5

10 Metod Design Hälsans Nya Verktyg fick i uppdrag av Norrköpings kommun, genom Bo vital, att genomföra en två månader lång testperiod med TryggSenior. Författarna blev i sin tur anlitade av Hälsans Nya Verktyg för att utvärdera testperioden. Då både tiden och intresset från de boende var begränsat genomfördes både intervjuer och enkäter med användarna för att få så mycket underlag som möjligt. Studien fick därigenom både en kvalitativ ansats, vilken består av intervjuer med användarna som analyserades med hjälp av riktad innehållsanalys (Hsieh & Shannon 2005), samt en kvantitativ ansats, vilken består av enkätsvar från användarna samt anhöriga, de analyserades med en deskriptiv kvantitativ metod. Då studien har två ansatser användes mixed methods, Concurrent Nested Design, för att möjliggöra för de kvalitativa och kvantitativa data att komplettera och vidareutveckla varandra (Creswell & Plano Clark, 2006). Mixed methods är en relativt ny design där författaren samlar in, analyserar och integrerar både kvalitativ och kvantitativ data. Vilken typ av mixed methods som ska användas bestäms utifrån tre ställningstaganden. Det första är att ta ställning till i vilken ordning data samlas in. Genomförs det samtidigt eller samlas kvalitativa eller kvantitativa data in först? Det andra att ta ställning till är vilken av de två ansatserna som har störst betydelse eller om de är lika viktiga. Den tredje och sista delen är att bestämma hur de två ansatserna ska mixas, de kan antingen integreras under tolkningen eller analysen, eller så kan kvantitativa data bäddas in i den kvalitativa eller tvärt om. Det går också att koppla ihop data så kvalitativa data leder till den kvantitativa, alternativt att den kvalitativa lägger grunden för den kvantitativa data (Creswell & Plano Clark, 2006). Urval I ett avgränsat område i Norrköping fick 2500 hushåll ett informationsblad om larmet TryggSenior och en inbjudan till informationsträff på en gemensam mötesplats i området från Hälsans Nya Verktyg. Samma information sattes även in en notis i lokaltidningen. I området bor en procentuellt hög andel äldre och det är sedan tidigare ett etablerat testområde framtaget av Bo Vital. Efter informationsträffen fick intresse anmälas att prova larmet TryggSenior under en testperiod på två månader och efter det delta i en utvärdering av larmet. Projektgruppen, med representanter från Hälsans Nya verktyg, Norrköpings kommun samt Familjelarm, hade som målsättning att inkludera 20 användare i studien. Inklusionskriterier var; en ökad benägenhet för fall och bosatt i ordinärt boende i det utvalda testområdet. Exklusionskriterier var innehav av ett kommunalt trygghetslarm, kognitiv nedsättning eller av annan anledning allt för sjuk för att delta. Författarna blev involverade för att utvärdera projektet först efter att testperioden hade börjat och kunde således inte påverka urvalet eller urvalsförfarandet. Under förarbetet och testperiodens början upptäcktes ett stort engagemang även hos anhöriga och projektgruppen önskade att även dessa skulle få delge sina synpunkter. Efter varje intervju tillfrågades därför användaren om författarna kunde få deras tillstånd att kontakta en anhörig som de trodde skulle ha ett intresse av att vara med i studien. 6

11 Författarna tog sedan kontakt med dessa anhöriga för att fråga om de ville delta och om vi kunde skicka en enkät antingen via post eller via . Alla tillfrågade anhöriga blev informerade om att deltagandet var frivilligt, att all data hanterades strikt konfidentiellt samt att de när som helst hade möjlighet att dra sig ur studiedeltagandet. Tillvägagångssätt/Procedur Enkätkonstruktion Enkäten till användarna bestod av 12 frågor, vissa med följdfrågor beroende på val av svar. De första frågorna var bakgrundsfakta om användarna som ålder och kön. Resterande frågor berörde främst tre områden; trygghet, aktivitet och användarvänlighet ur olika perspektiv och situationer i relation till larmet. Även hur användaren uppfattade anhörigas åsikter om larmet efterfrågades. Frågorna utformades utifrån vad tidigare forskning visat (Larsson 2009, Harrefors et al. 2010, De San Miquel & Lewin 2008, Zwijsen et al. 2011, Boström et al. 2011) samt vilken information uppdragsgivarna efterfrågade. Svarsalternativen som gavs var 1-5, och var av Likert typ (till exempel Mycket bra; Bra; Varken bra eller dåligt; Dåligt och Mycket dåligt). Samtliga svarsalternativ var uppbyggda på liknande sätt för att minska risken att kryssa i fel svarsalternativ (Polit & Beck 2012). Alla frågor åtföljdes med en möjlighet att kommentera svaret, alternativt en följdfråga. Anhörigenkäten utformades på samma sätt som enkäten för användarna men anpassades utifrån anhörigperspektivet, sakkunniga personer vid hälsouniversitetet bedömde enkäterna som relevanta, då det ej var möjligt att pilot testa dessa på grund av det låga deltagarantalet. Intervju mall och provintervju Intervju mallen bestod av öppna semistrukturerade frågor baserade på fynd från tidigare forskning (Larsson 2009, Harrefors et al. 2010, De San Miquel & Lewin 2008, Zwijsen et al. 2011, Boström et al. 2011) samt vad uppdragsgivaren önskade veta. Denna mall skapades för att täcka de områden som berördes i enkäten; aktivitet, trygghet, integritet, användarvänlighet och anhöriga. Båda författarna genomförde en testintervju var, ej med deltagare i studien då deltagarantalet var lågt. Datainsamling Alla intervjuer genomfördes under två intilliggande dagar. De användare som hade möjlighet att komma till samma neutrala mötesplats som användes under informationsmötet var välkomna dit för intervjun, tre av användarna hade inte den möjligheten och då genomfördes intervjun i användarens hem. Författarna genomförde 2-3 intervjuer var per dag och med långa pauser emellan. Användaren hade i förväg fått information om att intervjun skulle ta ungefär en timma av deras tid i anspråk. Innan besvarande av enkät och genomförandet av intervju blev användarna återigen informerade om att författarna var en oberoende part, att allt behandlades strikt konfidentiellt, att det var frivilligt att svara på frågorna och möjligt att avsluta deltagandet när så önskades. Enkäterna fylldes i av användaren innan intervjun och lades sedan åt sidan. Författarna fanns tillgängliga under denna tid vid eventuella frågor eller andra oklarheter. Intervjuerna delades upp mellan författarna och genomfördes enskilt med användaren. Alla intervjuer spelades in och transkriberades av respektive författare för att sedan lyssnas och läsas igenom av medförfattaren. Författarna fokuserade på öppna riktade frågor och alla intervjuer började med frågan; Kan du i stort berätta hur testperioden med TryggSenior 7

12 har varit? Sen följde frågeområden som belyste aktivitet, trygghet, integritet, användarvänlighet, samt anhöriga. Följdfrågor som Kan du berätta mer..? eller Hur menar du då? ställdes för att få en tydligare bild av upplevelserna. Varje intervju varade mellan minuter. Analys/tolkning Mixed methods Datainsamlingen skedde vid samma tillfälle, den kvalitativa och den kvantitativa delen analyserades var för sig och sammanfördes sedan i resultatet som löpande text, Concurrent Nested Design, enligt Creswell (2003). Utgångspunkten låg i den kvalitativa data som framkommit och kompletterades med de kvantitativa data från användare och anhöriga. Metoden valdes då denna metod kan ge ett bredare perspektiv på resultatet och det passar studiens syfte. Kvalitativ analys Intervjuerna transkriberades ordagrant av författaren som genomfört intervjun. Båda författarna lyssnade sedan igenom de inspelade intervjuerna och läste igenom det som skrivits. För att analysera det transkriberade materialet användes en riktad innehållsanalys med deduktiv ansats enligt Hsieh och Shannon (2005). Existerande teorier och tidigare forskning beskrivs i bakgrunden och detta låg till grund för att skapa ett raster. Målet med en riktad innehållsanalys är att validera eller utvidga ett begrepp eller en idé (Hseih & Shannon 2005), vilket stämmer överens med föreliggande studiens syfte. Under intervjuerna användes öppna semistrukturerade frågor som handlade om de förutbestämda kategorierna, aktivitet, trygghet, integritet, användarvänlighet, samt anhöriga. Texten lästes igenom och allt som föll under de förutbestämda kategorierna (rastret) ströks över med hjälp av en överstrykningspenna. Därefter sorterades den överstrukna texten in i respektive kategori. Då kategorierna var stora och omfattande delades de efter behov in i subkategorier. Som exempel delades kategorin integritet in i två subkategorier, självkänsla, vilken beskriver användarnas uttryck för självbestämanderätt och vikten av bibehållen självkänsla trots att de blir mer beroende av andra då de blir äldre. Behov av information, belyser hur en osäkerhet kring en funktion lätt kan uppstå om användaren ej har tillräcklig information om hur det fungerar, och syftet med funktionen. Till exempel en osäkerhet då det gäller positionering eller lagring av insamlad data och integriteten är i riskzonen på grund av detta, se figur 1. 8

13 Kategori Subkategori Kod Integritet Behov av information konstigt att de [larmcentralen] känner till naturen där omkring jag går och drullar i skogen där borta. jag vet ju inte vem som har tillgång till informationen Självkänsla jag ville ha reda på om jag klarar mig själv Figur 1. Exempel på analysprocessen Statistisk bearbetning Enkäterna bearbetades med hjälp av en deskriptiv statistik såsom frekvenser, samt en summering av enkätsvaren och en jämförelse mellan användare och anhörigas svar. I denna tabell omvandlades svaren från Likert-skala till Positivt (mycket positivt, positivt) negativt (negativt, mycket negativt) eller neutralt, se tabell 6. Etiska ställningstaganden Enligt Helsingforsdeklarationen (World Medical Association 2008) måste deltagandet i en studie vara frivillig och deltagarna måste vara informerade om studien och att de har rätt att avstå eller avbryta sitt deltagande utan att drabbas av repressalier. Deltagarna har rätt att värna om sin integritet och det måste respekteras. Insamlad data om deltagarna ska behandlas konfidentiellt. Dessa grundläggande principer har tagits i beaktande genom hela processen. Enligt lagen (SFS 2003:460 ändrad genom SFS 2008:192) om etikprövning av forskning som avser människor, behövs ingen etisk granskning göras av arbeten som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Därför gjordes ingen ansökan om etikprövning. Då arbetet är klart betygsatt överlämnas insamlad data till uppdragsgivaren för arkivering. Inferece quality Inference quality är en term inom Mixed methods för att integrera den kvantitativa termen validitet och den kvalitativa termen trovärdighet. Den beskriver till vilken grad analyser och slutsatser baserat på resultatet är trovärdigt samtidigt hur troligt det är att alternativa orsaker till resultatet kan avfärdas. Data Quality är till vilken grad insamlad data kan bedömas vara trovärdig och reliabel (Tashakkori & Teddlie's 2003). 9

14 Resultat Det var tio användare som valde att delta, en av dessa drog sig ur efter ett par dagar på grund av en längre resa och användaren ansåg sig då inte ha ett behov av larm under denna tid. Slutligen deltog 5 kvinnor och 4 män i testperioden. Åtta anhöriga kontaktades, varav sex svarade på enkäten. Totalt var det 15 deltagare i studien. Alla användarna fullföljde hela testperioden. Enligt enkäten hade ingen av användarna medvetet larmat under testperioden, men två användare hade fallit. Varför de inte larmat vid fallen förklarades under intervjuerna med att det inte var något allvarligt fall respektive att de hade en önskan om att få klara sig själv utan hjälp. Ingen av användarna upplevde testperioden med TS som negativ. Tabell 1. Användarnas helhetsupplevelse av testperioden med TS. (n=9) Enkät frågor Svarsalternativ Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt Hur har du i sin helhet upplevt testperioden med TS? Då användarens upplevelse av testperioden med TS efterfrågades i intervjuerna beskrevs den även där som mestadels positiv och bekymmerslös och att de varit mycket nöjda med TS. Aktivitet kanske majoriteten av tiden, så har det varit helt bekymmerslöst. (anv.9) Hos användarna fanns det en medvetenhet om deras egna fysiska kapacitet och deras behov av regelbunden motion. Dagliga rutiner uppgavs underlätta för att upprätthålla den fysiska aktiviteten. jag försöker hålla igång så mycket som möjligt, och morgonpromenad tar jag (anv.3) Det uttrycktes också hur användare lyssnar på sin kropp för att veta hur mycket motion den klara av. Det fanns också en vilja att förebygga fall och minska fallrisken. jag är ju ensam och jag går ute och går mycket, så mycket som benen orkar i alla fall. Så jag rör mig ju mycket ute, och då tyckte jag att det [TS] var en bra grej (anv. 5) jag vill ju inte ramla även om jag har larm, för det gör ju ont om jag ramlar, jag vill inte ramla (anv. 4) En av fördelarna med TS är att användaren kan ha den med ute, och då känna sig tryggare då de motionerar. Det har även funnits tankar om hur TS hade varit bra att ha vid tillfällen då de tidigare gått vilse. 10

15 jag tänker på att det [TS] fungerar ju ute, och det är ju oftast ute det [fallolycka] händer, om man går till affären och sådär (anv. 3) I enkäten svarade alla utom en att den fysiska aktiviteten varken hade ökat eller minskat. En av användarna upplevde att aktiviteten hade ökat. Tabell 2. Användarnas upplevelse av eventuell förändring på sin fysiska aktivitet (n=9) Enkät frågor Jämfört med två månader innan testperioden hur upplever du att din fysiska aktivitet har förändrats? Svarsalternativ Ökat mycket Ökat Varken eller Minskat Minskat mycket Även under intervjuerna sas det att aktivitetsnivån inte förändrats under testperioden, de framkom dock att det finns fördelar med att ha med sig ett larm utomhus. det har väl fungerat, det fungerade då och det fungerade nu [fysisk aktivitet], men det känns ju lite tryggare att ha den här med sig men den är ju bra då jag är ute på landet för då kan det bli att jag är själv där ute, ja, och då är den ju väldigt bra (anv. 1) Trygghet Enligt enkäten upplevde majoriteten av användarna att de kände sig trygga med TS (se tabell 3). En användare kommenterade dock detta med att det var en svår fråga att svara på då denne inte varit med om någon allvarlig situation. Tabell 3. Användarnas upplevelse av trygghet med TS (n=9) Enkät frågor Svarsalternativ Mycket trygg Trygg Varken eller Otrygg Mycket otrygg Hur trygg känner du dig med TS? I intervjuerna framkom det också att användarna kände sig tryggare, framför allt utomhus. Det upplevdes tryggt att TS även fungerade utomhus om de föll eller råkade ut för något annat och att någon kunde se var de var. Och faktiskt vetskapen att jag har ett larm har gjort att jag funderar liksom inte på någoting sådant där som jag gjorde tidigare kanske. När jag gick i en tunnel eller du vet sådana där undergångar på kvällen så blir man ju lite betänksam. Jag bryr mig inte om det mer. Jag har ju den där [TS], min bästa vän. (anv. 4) Endast vetskapen om att användaren kunde larma och få kontakt med någon om något inträffade, speciellt om de var ensamma, uppgavs också öka deras känsla av trygghet. De upplevde även att de hade mer kontroll om något skulle inträffa, nu fanns det en annan möjlighet att påverka en eventuell allvarlig situation i jämförelse med innan testperioden. Även kunskapen om att TS kunde larma själv, som vid fall, tycktes öka användarens trygghetskänsla. 11

16 jag vet att det är något som fungerar om jag ramlar eller så (anv. 3) TS uppgavs i intervjuerna även skapa otrygghet. Det fanns en rädsla för strålning från apparaturen, en osäkerhet om att TS verkligen fungerade och en användare tyckte inte TS kunde ge det skydd nattetid som efterfrågades. Användarna beskrev även en rädsla inför situationer där de själva inte kunde larma, till exempel vid en stroke. Därför att, om jag laddar den [TS] får ni inget inaktivitetsalarm. [ ] Och då liksom skyddar den inte mig i de situationerna. (anv. 2) Några användare upplevde att TS inte ökat deras känsla av trygghet. De uppgav att de redan var trygga och att TS kunde vara mer användbart i framtiden när de blev äldre och kanske mer otrygga. Ja, man känner sig ju lite säkrare om man har det [TS], och jag menar det att jag är såpass gammal så jag kanske snart nog kanske behöver ett larm och då kan jag lika gärna behålla det här tycker jag (anv. 3) Integritet Enligt enkäterna ansåg ingen av deltagarna att deras personliga integritet påverkats under testperioden. Tabell 4. Enkätsvar angående integritet (n=9) Enkätfråga Svarsalternativ Ja, absolut Övervägande Ja Varken eller Övervägande nej Nej, inte alls Tycker du att TS påverkat din personliga integritet De fick också frågan om hur de själva uppfattat känslan av att någon vet var de befinner sig, där svarade fem av användarna att de tyckte att detta var mycket bra, tre stycken tyckte att det var bra och en användare ansåg att det var dåligt. Tabell 5. Enkätsvar angående spårbarhet (n=9) Enkätfråga Du kanske känner till att TS kan spåra var du befinner dig, Svarsalternativ Mycket positivt Positivt Varken eller Negativt Mycket negativt hur uppfattar du det? Det uppgavs under intervjuerna att det inte hade någon betydelse vem som hade denna information då de ändå inte hade något att dölja. jag har ingenting för mig som inte någon annan får veta (anv. 4) 12

17 Trots detta framkom det dock funderingar kring detta och vetskapen om att det finns någon som hela tiden vet var de befinner sig upplevdes som konstigt, men att det förmodligen var en vanesak. Självbestämanderätt och bibehållen självkänsla beskrevs under intervjuerna som viktigt. Det är också viktigt att de själva upplever att de har ett behov av larm, något som kan vara svårt känna av och veta när det är dags att införskaffa. Då måste de först komma till insikt med att larmets syfte är att underlätta då de hamnat i en situation de inte kan klara av själv. jag tycker ju inte att jag är så gaggig än (anv. 1) Under intervjuerna framkom tydligt att det finns en önskan om att veta hur saker fungerar. Exakt vilka funktioner som finns inbyggda i TS samt vem eller vilka som har tillgång till den information som de får om användarnas liv och vanor. Storebror ser dig eller storasyster kanske, eller vem det nu är (anv. 8) Det noterades en viss osäkerhet kring vilka uppgifter som registrerades, och vad dessa data har för syfte. Det kunde också vara svårt för användaren att förstå hur det var möjligt för larmoperatören att veta var de befanns sig, och hur de kunde ha så god lokalkännedom. GPS-funktionen sågs också som en positiv egenskap då det rimligtvis är det snabbast sättet att hitta en användare som larmat och då också kunna hjälpa denne vid behov. Användarvänlighet De flesta användarna upplevde att TS var användarvänligt och att den blivit en naturlig del av deras vardag. Däremot framkom det i intervjuerna att användarna saknade kunskap om hur TS fungerade, något de önskade att de hade. Funktionell användarvänlighet I enkäterna bedömde 5 användare TS som användarvänligt, 2 som varken eller och 2 som inte användarvänligt. Användarna upplevde att TS hördes bra. Det var lätt att både larma och svara och apparaturen sågs som enkel. Det här är ju en väldigt enkel historia, väldigt bra på så sätt tycker jag nog att det är. Det är inte massa grejer man ska hålla på att plocka med för det ställer alltid till problem. (anv. 6) Att användaren kunde kommunicera med någon annan via TS och att de inte behövde agera själva var funktioner som lyftes som mycket positiva. Framför allt det trevliga bemötandet från larmcentralen var återkommande i intervjuerna, vilket också syns i enkäten där ingen angav att de upplevt kontakten med larmcentralen som dålig. det har varit det mest positiva med det hela det att de [larmcentralen] var trevliga när jag pratade med dem. Även om vi kanske haft lite olika uppfattningar ibland. Men jag har bara positiva saker att säga om bemötandet därifrån, och det vill jag gärna ha sagt. (anv. 8) 13

18 Det som inte tycktes vara användarvänligt med TS var att larmknappen var för lätt att komma emot vilket resulterade i många falsklarm och att den behövdes laddas ofta. TS ansågs även otymplig, obekväm eller problematisk att bära vid användning av olika klädesplagg. Det saknades en funktion som gjorde att TS kunde larma nattetid och att den inte gick att stänga av vid behov, till exempel vid större evenemang. Nej, problemet är om man skulle gå på fest, vilket jag ska göra snart, och ha en klänning som inte är någon ficka på. Vad gör jag då? Inte vill jag gå med den här [TS] på en festklänning. (anv. 9) TS som en naturlig del av vardagen Flertalet beskrev TS som en naturlig del av vardagen (7 av 9 enligt enkät), där de inte tänkte på att den var med, utan någon större påverkan på användarnas vardag. Det är ju... i mångt och mycket så märker man ju inte att man har nån. (anv. 2) För att få den att fungera i vardagen har användarna använt sig av olika strategier då de efter hand har lärt sig vad som fungerar och inte fungerar. Till exempel hur de skulle undvika att komma emot larmknappen eller komma ihåg att sätta på sig TS på morgonen, var de ska placera den vid olika tillfällen för att komma åt den vid behov med mera. Det beskrevs att de nu vant sig vid TS eller lärt sig komma ihåg att till exempel ladda vilket gjorde att TS nu blivit en naturlig del av deras vardag. men nu har jag lärt mig att antingen när jag sätter mig vid TV n då sätter jag den på laddning, eller också så sitter jag och viftar lite med den såhär. (anv. 5) Nej, jag tar på mig den [TS] och efter den hörapparaten. (anv. 7) Men upplevelsen fanns också att TS krävde hänsyn och det var inte självklart att den var en naturlig del av deras vardag. Det framkom i intervjuerna att användarna upplevde TS som störande i olika sammanhang, till exempel vid larm nattetid, när de sov dagtid, tittade på tv eller vid återkommande falsklarm. Glömska var också ett återkommande problem som enligt användarna resulterade i flertalet falsklarm. Ja, det gäller ju att komma ihåg att man har det där larmet och ta på sig det på morgonen och det har hänt att jag gått ut utan att ta på det och så där. Och man måste ju hela tiden ta hänsyn till att det finns där. Att när man rör sig så kan det gå på. (anv. 8) Okunskap I intervjuerna uttryckte användarna att de saknade kunskap inom flera områden. De undrade vad som hände om de larmade när de verkligen behövde hjälp, vad de olika färgerna på lamporna stod för, varför det blev falsklarm, hur laddaren fungerade, hur den testades med mera. Frågan ställdes hur användaren kan veta att TS fungerar när de aldrig har behövt använda den. Det fanns en önskan om mer kunskap om TS och dess olika funktioner. 14

19 Anhöriga Vad jag undrar är ju om de ringer upp såhär och säger att du har larmat. Om jag då är väldigt dålig, larmar de då ambulans eller någonting eller vad händer då? Eller ringer de här som ska komma? (anv. 7) De anhöriga som deltog i studien besvarade en enkät samt ibland förtydligade svaret på det kommentarsfält som fanns efter varje fråga. Nedan beskrivs hur de har uppfattat larmet TryggSenior samt testperioden. Upplevelse av testperioden De flesta anhöriga har upplevt testperioden med TS som bra, alla tyckte att det varit positivt att användarna deltagit och majoriteten upplevde att känslan av trygghet förändrats. En anhörig kommenterade detta med att det kändes som en trygghet att veta att användaren deltagit. De som varit i kontakt med trygghetscentralen upplevde den som positiv. En anhörig beskrev hur det upplevdes när en av användarna hade fallit. Hon var omtumlad och lite blåslagen, men i övrigt OK. Men det känns tufft att hon blev liggande ensam flera timmar på golvet (endast iförd nattlinne) utan att kunna ta sig upp!! Hon har nu lovat mig att alltid ha larm och/eller telefon med vart hon befinner sig i lägenheten eller utomhus. (anh. 5) Ingen av de anhöriga upplevde att kontakten med användarna förändrats på grund av TS. Anhöriga har reagerat positivt på användarens deltagande i projektet eller inte haft någon åsikt, ingen av de anhöriga har i enkäten uppgett att något varit dåligt, negativt eller oanvändarvänligt. Deras olika relationer till användarna är dotter, make, hustru, son, väninna och syster. Ingen förändring [i kontakten dem emellan] men jag känner mig tryggare (anh. 3) Användarnas tankar om anhörigas delaktighet Under intervjuerna beskrev användarna om hur de upplevde att situationen för deras anhöriga var och hur de haft det under testperioden. Nedan följer en beskrivning av hur användarna upplevde anhörigas situation. Användare beskriver bland annat hur anhöriga från första början uppmanat dem att införskaffa ett larm och att de nu uppmuntrar till att de ska behålla det. Främsta orsaken är att de ska slippa bli liggande en längre tid vid ett eventuellt fall. Det framkom även att användare och dennes anhörig inte samtalat så mycket om detta, eller att användaren själv inte anser sig vara tillräckligt gammal för att ha behov av ett larm. I dessa fall har de anhöriga låtit användaren bestämma själv om denne ska ha larm eller inte. En av användarna återberättade ett samtal hon haft med sin son: -Mamma, vad har du i fickan? Då sa jag, -Det är min skyddsvakt. -Vad sa du? Sen berättade jag om den här och då sa han. -Jättebra! (anv. 4) 15

20 Under intervjuerna framkom en stor oro hos användare över hur de anhöriga skulle reagera om användaren råkade ut för något och anhöriga måste åka till dem, exempelvis vid en svår fallskada, akut sjukdom eller dödsfall. Denna fundering fanns främst hos de som inte hade en nära familj som anhörig utan istället grannar och goda vänner som ställde upp. Användare uppgav att de anhöriga verkar tryggare då de vet att denne har ett larm, det beskrivs en oro då användaren bor ensam och inte har så mycket kontakt med grannarna. Deras relation upplevs dock inte ha förändrats. med mina anhöriga är det precis som vanligt (anv. 7) Det beskrivs också att anhöriga ringer mer sällan nu då deras oro minskat, de vet att användaren kan larma om det händer denne något. Nu ringer de för andra orsaker än att de är oroliga, vilket upplevs som en lättnad för användaren. jag tycker om att de har fattat att de kan göra det, för jag vill ju inte binda dem. Så det här blir på något sätt, den där oron som jag kände hos dem ibland när de ringde den behöver jag inte bry mig om, det är skönt (anv. 4) Tabell 6: Användare och anhörigas åsikter om TS Uttalanden: n POS ITIV NEUTRAL NEGATIV ANVÄNDARE Hur har du i sin helhet upplevt testperioden med TS? Hur har du upplevt kontakten med larmcentralen? Hur trygg känner du dig med TS? Hur har dina anhöriga reagerat på att du deltagit i projektet? Har du upplevt att TS är användarvänlig? ANHÖ RIGA Hur har du som anhörig upplevt testperioden med TS? Om du har haft någon kontakt med larmcentralen, hur har du upplevt den? Förändrades din känsla av trygghet då du visste att testpersonen använde TS? Hur har du reagerat på att testpersonen deltagit i projektet? Hur användarvänlig anser du att TS är för test personen? Note: Data är % av deltagare, n= nummer av deltagare För att jämföra vad användare och anhöriga ansåg om TS skapades en översiktstabell med de frågor som anhöriga svarat på i sin enkät samt likvärdiga frågor till användarna. Svaren presenteras i procent så att de går att jämföra, se tabell 6. De båda grupperna är båda positiva till TS, framförallt är alla anhöriga positiva till att användarna deltagit. Fler användare har upplevt testperioden som helhet mer positivt (78 %) än anhöriga (50 %), bland kommentarerna från anhöriga fanns en önskan om att ha fått mer information om TS och vad som förväntades av dem som anhörig. Ingen av de anhöriga ansåg att TS var oanvändarvänlig, medan det bland användarna var det enda område som fått kritik - 22 % av dem ansåg att TS ej var användarvänlig. Kontakten med larmcentralen har varit positiv, de fick beröm för sin professionalitet och vänlighet från både användare och anhöriga bland kommentarerna. 16

21 Diskussion Resultatdiskussion Det som uppgavs i enkäterna stämmer väl överens med vad som sägs i intervjuerna. Det framkom dock i intervjuerna att användare inte ansåg sig tillräckligt gammal, eller upplevde sig ha behov av ett larm trots att de tidigare varit med om fallolyckor. Enligt en brittisk studie om äldres syn på fallprevention är det inte ovanligt att den äldre inte ser sig själv som fallbenägen även om de fallit flera gånger tidigare (Yardley et al. 2006). Under intervjuerna sågs en ambivalens hos användare, det upplevdes vara ett stort steg att erkänna för sig själv att de var i behov av hjälp, samtidigt som de ansåg att larmet hade fördelar och gav en ökad trygghet. I Tzeng och Yin (2013) om sjuksköterskans kunskap om fallprevention och vilka metoder som är mest effektiva, lyfts vikten av att kontinuerligt göra riskanalyser för fall hos patienter, då deras omständigheter förändras. Det kan tyckas extra viktigt för distriktssköterskan som ofta och kontinuerligt möter patienterna i hemmet, ifall den äldre själv inte är medveten om sin fallbenägenhet. Att ingen av användarna larmade vid fallen var liknande fynd som i Heinbüchner, et al. (2010) studie. Även användarna i deras studie var nöjda med sitt larm. De noterade 50 fall under en testperiod men inte heller där var det naturligt att larma trots att de hade larmet tillgängligt. Vetskapen om att det i alla lägen finns hjälp att få om det skulle behövas tycks vara den viktigaste egenskapen. Att de sedan väljer att inte använda larmet skulle kunna vara en fråga om både integritet och en önskan om självbestämmande, men även en rädsla för att vara till besvär (De San Miguel & Lewin 2008). Användarna i den här studien hade trots allt en fallbenägenhet enligt inklusionskriterierna och flera av dem hade tidigare fallit. Tidigare fall kan i sig ge en ökad rädsla för nya fall (Lundin-Olsson & Rosendahl 2008, Gyllensvärd 2009) vilket kan förklara varför känslan av trygghet hos användarna bevarades eller ökade trots att ingen av dem använt sig av TS (De San Miguel och Lewin 2008). En fråga som väcks är hur resultat hade påverkats om fler av användarna hade varit med om någon allvarlig händelse där de använt sig av TS? Oväntat resultat i den här studien var att aktiviteten inte hade påverkats enligt användarna trots att känslan av trygghet ökade, vilket var motsatsen till vad som framkom i De San Miguel och Lewins studie (2008). Användarna upplevde dessutom en ökad trygghet när de var utomhus, vilket skulle kunnat bidra till ökad aktivitet enligt Rantakokko et al. (2010). Det skulle kunna förklaras av att testperioden inte var så lång, kanske tar det längre tid att komma till insikt om att den egna känslan av trygghet hade ökat så mycket att det ledde till en ökad aktivitet? En annan anledning till att den fysiska aktiviteten inte uppgavs ha förändrats kan också bero på att användarna redan var mycket aktiva och medvetna om deras fysiska kapacitet. De som hade den fysiska förutsättningen för det motionerade regelbundet och flertalet av användarna motionerade dagligen. Att TS skulle vara integritetskränkande var inget som den övervägande majoriteten av användarna oroade sig över, vilket var samma resultat som i Melander-Wikman et al. studie (2008). Även där förklarades det med att de inte hade något att skämmas över. Användarna i den här studien tycktes också uppleva tryggheten med att snabbt få hjälp även utomhus, som viktigare. En annan anledning skulle kunna vara den okunskap om positioneringsfunktionen som framkom under intervjuerna. Om så var fallet blir information angående positioneringsfunktionen extra viktig då den kan påverka deras integritet (Zwijsen et al. 2011). 17