Försöksanvändning av. TryggSenior. Preliminär sammanfattande rapport. Författare: Anna-Karin Hall Jennie Strömquist

Transkript

1 Försöksanvändning av TryggSenior Preliminär sammanfattande rapport Författare: Anna-Karin Hall Jennie Strömquist 5 juni 2012 Projektledare: Anders Carlsson Hälsans Nya Verktyg

2 Om författarna Anna-Karin Hall och Jennie Strömquist läser till Specialistsköterska med inriktning mot Distriktssköterska på Hälsouniversitet i Linköping. De utvärderar projektet Försöksanvändning av TryggSenior som en del av deras magisteruppsats vilken kommer att presenteras i sin helhet under hösten Författarna verkar som oberoende utvärderare av projektet.

3 Sammanfattning Denna rapport är en sammanställning av hur testpersoner och anhöriga har upplevt tiden med personlarmet TryggSenior. Trygghetscentralen tar emot de olika larmen och kan efter behov kontakta anhöriga eller SOS alarm. Tidigare studier har visat att friska och oberoende äldre kan uppleva att nya tekniska hjälpmedel sällan är gjorda för dem. De aktiva äldre uttrycker ett behov av att ha ett personlarm som fungerar utomhus och en önskan om en positioneringsfunktion och fallsensor ifall användaren inte har möjlighet att larma själv. Positioneringsfunktionen kan upplevas påverka privatlivet även om det oftast inte gör det. Bo Vital har gett Hälsans Nya Verktyg uppgiften att utvärdera testperioden av TryggSenior. Nio personer genomförde den två månader långa testperioden. I maj månad gjordes en utvärdering genom en enkät för testpersonerna och en enkät för anhöriga samt en intervju av testpersonerna som spelades in och transkriberades. Frågorna i enkäten och i intervjun berörde tre områden; trygghet, aktivitet och användarvänlighet. All insamlad data bearbetades med vedertagna kvalitativa och kvantitativa metoder. I resultatet framkom att testperioden med TryggSenior var positiv. TryggSenior ansågs vara användarvänlig i många olika situationer, och den gav både ökad trygghet och blev, för de allra flesta testpersoner, en naturlig del av vardagen. Det bästa med TS var att det fungerar utomhus. Även det trevliga bemötandet hos Trygghetscentralen var något som återkom. Det som främst sades vara problem med TS enligt testpersonerna var att av misstag komma emot larmknappen och att det var lätt att glömma att ta TS på sig eller att sätta det på laddning. De och andra problem berodde främst på att testperioden pågick under en begränsad tid, samt bristande kunskap om TS funktioner. Den fysiska aktiviteten påverkades inte av TS och de flesta uppgav att den inte heller påverkade deras integritet. Ingen hade medvetet tryckt på larmet och endast två föll under testperioden, men utan att larma. Anhöriga var positiva till att testpersonerna använde TS och kände sig tryggare med det. Relationen mellan anhöriga och testpersoner påverkades inte på grund av TS utom i några fall där anhöriga hörde av sig mer sällan, vilket upplevdes positivt.

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 Metod... 2 RESULTAT... 4 Trygghet... 7 Integritet... 7 Användarvänlighet... 8 Kontakten med Trygghetscentralen Kontakten med anhöriga Anhörigas egen utvärdering Konklusion REFERENSER BILAGOR... 16

5 INLEDNING Testperioden av TryggSenior (TS) är en del i projektet Bo vital, som drivs av Norrköpings kommun med finansiering från Hjälpmedelsinstitutet, deras syfte är att informera äldre om möjligheter med ny teknik. TryggSenior är ett personlarm för äldre som fungerar både i och utanför hemmet (Bo vital 2012). Hälsans Nya Verktyg är en regional satsning vilka bland annat bedriver försöksanvändning av ny teknik, de har fått i uppdrag av Bo vital att genomföra testperioden (Hälsans Nya Verktyg 2012). Författarna verkar som oberoende utvärderare av testperioden på uppdrag av Hälsans Nya Vektyg. Den teknikintresserade äldre kan lätt bli isolerad från den tekniska utvecklingen som för andra i andra åldersgrupper är en del av vardagen. Delvis finns det en förlegad syn på äldre som teknikfientliga som inte stämmer, men de äldre kan behöva tydligare instruktioner och mer tid för att lära sig nya saker (Éssen 2003) de måste också uppleva sig ha ett behov av den. Det finns idag många lovande tekniska lösningar, men det finns få studier som belyser om de äldre brukarna tycker att de fyller en önskad funktion (Daniel, Cason & Ferrell 2009). När en positioneringsfunktion används är frågan om vad som värderas högst, privatlivet eller tryggheten? Men privatlivet är kanske endast hotat när personen försöker gömma sig. Användarna av tekniska hjälpmedel verkar inte oroa sig nämnvärt för att det ska vara integritetskränkande. De upplever att privatlivet i dagens samhälle redan är så påverkat, samtidigt som de tycker att det är viktigt med en balans mellan privatliv och behov. En annan aspekt på personliga larm är att de kan bli en symbol för att inte vara oberoende längre. De äldre kan även uppleva att mycket av de tekniska hjälpmedel som finns inte är gjorda för friska och oberoende äldre (Zwijsen, Niemeijer & Hertogh 2011). Trygghetslarm har använts i Sverige sedan Syftet är att de ska öka säkerheten, öka självständigheten och ge ökad trygghet så att brukaren kan vara aktiv i sitt dagliga liv. I en svensk studie har syftet varit att beskriva hur människor boende i servicehus uppfattar trygghetslarmen, och att belysa deras önskemål för framtida utveckling och innovation. De 45 deltagarna som ingick i studien var i åldern var friska och hade lite eller ingen hjälp från hemtjänst. Resultatet visar att de önskar att de hade möjlighet att röra sig mer fritt både inomhus och utomhus. Vilket är svårt då trygghetslarmet är begränsat till lägenheten vilket i sin tur leder till att brukaren kan ha svårigheter att vistas i trädgården, eller ens gå ut på balkongen. Brukarna såg sig själva som kompetenta, medvetna och att de lätt tog till sig ny teknologi. De beskrev sig själva som kapabla att förstå och använda den senaste teknologin om de fick tillgång till anpassad information och stöd. De har under hela sitt liv lärt sig att anpassa sig till tekniska lösningar och vill inte bli sedda som inkompetent eller oförmögen att anpassa sig till ny teknologi bara för att de flyttat in i ett servicehus. Det de främst saknade var GPS, och att det saknas såg de som en tydlig indikation att de inte var prioriterade i samhället. De kände ofta oro, rädsla och upplevde en känsla av otrygghet då de använde trygghetslarmet och otryggheten blev ännu mer uttalad på natten Deltagarna önskade ett larm som möjliggjorde för dem att föra sig fritt och säkert i samhället. Några av de funktioner som efterfrågades var att det skulle vara bra att kunna larma om 1

6 brukaren går vilse, tappar talförmågan, blir medvetslös eller råkar ut för en olycka. Resultatet visar på att brukarna inte får ökat självförtroende av trygghetslarmet utan snarare att det skapar osäkerhet och därigenom hindrar deras integration i samhället (Boström, M., Kjellström, S., Malmberg, B., Björklund,A. 2011). Projektbeskrivning TryggSenior är ett personlarm, tjänsten riktar sig främst till de som idag inte har trygghetslarm med koppling till hemtjänst, men som skulle kunna känna en trygghet i att snabbt kunna få hjälp om något skulle hända. Det kan vara en rädsla för att falla och sedan bli liggande. Detta är något som enheten känner av, antingen genom fallsensorn eller på grund av inaktivitet hos brukaren. Larmet går också att utlösa genom att trycka på en knapp. Larmen kopplas automatiskt till en larmcentral, Trygghetscentralen i Örebro, som både kan lokalisera brukaren via en positioneringsfunktion likt GPS och prata med den som larmet kommer från via en högtalarfunktion och sedan efter behov tillkalla anhörig eller ambulans.. Larmdosan känner också av om den inte används och påminner då brukaren. Det är även möjligt att koppla en blodtrycksmanschett, saturationsmätare, blodsockermätare och liknande medicintekniska hjälpmedel till enheten, värdena kan sparas och skickas automatiskt till Trygghetscentralen som stöd vid bedömningar. De sistnämnda funktionerna har inte använts under testperioden. Kommunikationen sker via GSM och GPRS nätet och har funktionsövervakning i form av så kallad "heart-beat", enligt rekommendationerna från Socialstyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet, detta sker var fjärde minut så att man alltid vet att larmet fungerar. Larmet har brukaren på sig på dagen och laddar på natten. Om brukaren inte skulle ta på sig larmet på morgonen piper det först. Vid utebliven respons går larmet för att utesluta att brukaren fallit under natten. Därigenom behöver ingen som fallit ligga längre än till morgonen (Familjelarm 2012). Metod Urval Projektgruppen hade som målsättning att inkludera 20 testpersoner i studien. Av olika anledningar så deltog endast nio testpersoner (5 kvinnor och 4 män). De var mellan 76 och 90 år och bosatta i ordinära boenden i ett väl etablerat testområde. Ingen av testpersonerna hade någon kognitiv nedsättning och hade inga svårigheter i att minnas och återberätta vad de upplevt under testperioden. De var informerade om att testperioden och utvärderingen var frivillig och att de när som helst kunde avsluta sin medverkan. Samtliga av de nio testpersonerna genomförde hela testperioden. Testpersonerna tillfrågades om lov att kontakta en anhörig som ville fylla i en enkät till studien. De anhöriga som uppgavs blev sedan per telefon tillfrågade av författarna om de ville delta. Åtta anhöriga kontaktades, varav sex svarade på enkäten. 2

7 De anledningar testpersonerna uppgav för att vilja delta i studien var bland annat för att de har ramlat tidigare, har fallrisk, gångsvårigheter eller är rädd för att ramla på natten. Även funktionen att larmet kan larma av sig själv och att det gavs bra information om hur det fungerar var anledningar till att de valde att medverka. Att anhöriga uppmuntrat till medverkan påverkade beslutet. Ett teknikintresse fanns också och en känsla av meningsfullhet i att delta i testperioden som relativt frisk äldre beskrevs för att kunna underlätta för de som är sjuka. Datainsamling/ Tillvägagångsätt Författarna sammanställde en enkät till testpersonerna i samarbete meds styrgruppen och handledare från Hälsouniversitet i Linköping, se bilaga 1. Frågorna berörde främst tre områden; trygghet, aktivitet och användarvänlighet ur olika perspektiv och situationer i relation till larmet. Även anhörigas uppfattning av larmet, om den personliga integriteten påverkats samt frågor om eventuella fall- och larm-tillfällen under testperioden utgjorde innehållet av frågorna i enkäten. Dessa punkter var grundade på vad uppdragsgivarna önskade få svar på samt fynd från tidigare forskning av äldres upplevelser av ny teknik och olika larm. Det skapades en anhörigenkät som var utformad på samma sätt som enkäten för testpersonerna men anpassades utifrån ett anhörigperspektiv, se bilaga 2. Anhörigenkäten skickades antingen via eller per post till på förhand kontaktad anhörig. Författarna genomförde även intervjuer med testpersonerna för att få djupare bredd och möjlighet att se en variation i testpersonernas upplevelse, detta tillkom och möjliggjordes i och med att det blev ett så lågt deltagarantal. Intervjuerna bestod av semistrukturerade frågor,. För att täcka de områden som togs upp i enkäten utformade författarna en enkel mall för intervjuerna, se bilaga 3. Detta också för att försäkra sig om att författarna genomförde intervjuerna på liknande sätt då intervjuerna genomfördes enskilt med en författare och en testperson. Intervjuerna spelades in och varade totalt mellan minuter. Datainsamling av intervjuer och enkäter från testpersonerna skedde under två intilliggande dagar under maj månad All insamlad data kodades och behandlas strikt konfidentiellt. Enkätsvaren bearbetade författarna genom att sammanställa svaren i tabeller och sammanfatta eller citera de eventuella kommentarer som skrivits i enkäterna. Författarna gjorde hälften av intervjuerna var och transkriberades av densamme, de lyssnades och lästes igenom flera gånger av båda författarna. Sedan togs meningsbärande enheter ut, dessa kondenserades och sedan kategoriserades till 11 olika kategorier. Dessa kunde sedan delas in i de 5 huvudkategorier som redovisas i resultatet. 3

8 RESULTAT Enkätsvar Testpersoner Nedan kommer en presentation av det resultat som framkom ur testpersonernas enkätsvar, för en överblick av de frågor som hade ja eller nej svar se Tabell 1. De citat som finns med är kommentarer från enkäten. Tabell 1. Ja Nej Har du ramlat under testperioden? 2 7 Har du själv tryckt på knappen och larmat vid något eller några tillfällen? 0 9 Fullföljde du hela testperioden? 9 0 Har du ramlat under testperioden? Om Ja, hur upplevde du detta? Två av testpersonerna uppger att de ramlat under testperioden. En beskriver att denne kom upp själv då det inte gick så fort, medan den andre valde att inte larma. Har du själv tryckt på knappen och larmat vid något eller några tillfällen? Ingen svarade att de medvetet larmat i syfte av att tillkalla hjälp. Fullföljde du hela testperioden? Alla nio deltagare fullföljde testperioden. Svarsalternativen anpassades utifrån ställd fråga, svaret längst till höger var mest positivt medan svaret längst till vänster är mest negativt, se tabell 2. Detta gällde på alla frågor utom en, se tabell 3, vilken presenteras separat för att tydliggöra att den inte var formulerad som de andra. 4

9 Tabell 2. Översikt av frågor och svar på testpersonernas enkäter, för fullständiga frågor, ordningen de ställdes i och de olika svarsalternativen se bilaga 1. Summa: Enkät frågor Svarsalternativ Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt Hur har du i sin helhet upplevt testperioden med TS? Hur har du upplevt kontakten med larmcentralen? Mycket trygg Trygg Varken eller Otrygg Mycket otrygg Hur trygg känner du dig med TS? Mycket positivt Positivt Varken eller Negativt Mycket negativt Hur har dina anhöriga reagerat på att du deltagit i projektet? Du kanske känner till att TS kan spåra var du befinner dig, hur uppfattar du det? Ja, absolut Övervägande Ja Varken eller Övervägande nej Nej, inte alls Tycker du att TS har blivit en naturlig del av vardagen? Har du upplevt att TS är användarvänlig? Ökat mycket Ökat Varken eller Minskat Minskat mycket Jämfört med två månader innan testperioden hur upplever du att din fysiska aktivitet har förändrats? Hur har du i sin helhet upplevt testperioden med TryggSenior? De flesta (7 av 9) tyckte att perioden varit bra eller mycket bra, två är neutrala medan ingen har upplevt den som dålig eller mycket dålig. Hur trygg känner du dig med TryggSenior? Majoriteten (8 av 9) känner sig trygg eller mycket trygg och en är neutral i frågan. En av kommentarerna visar också på att det är svårt att svara på frågan eftersom testpersonen inte varit med om någon allvarlig situation. Jämfört med två månader innan testperioden hur upplever du att din fysiska aktivitet har förändrats? En av testpersonerna upplever att den fysiska aktiviteten har ökat medan resterande testpersoner (8 av 9) upplever att den varken har ökat eller minskat. I kommentarerna går det att läsa att aktiviteten har minskat på grund av samtidig sjukdom. Hur har du upplevt kontakten med Trygghetscentralen? Svaren visar på en god kontakt då sju testpersoner uppger kontakten som bra eller mycket bra. En testperson har lämnat denna fråga blank och lämnat en kommentar om att de inte haft någon kontakt med varandra. En annan testperson har uppgett att den var mycket trevlig! Du kanske känner till att TryggSenior kan spåra var du befinner dig, hur uppfattar du det? Fem testpersoner tycker att det är mycket positivt, tre att det är positivt medan en tycker att det är negativt. "Jag har ingenting att dölja, men besväras av tanken: vilka personer och myndigheter kan ta del av denna information?..." 5

10 Tycker du att TryggSenior har blivit en naturlig del av vardagen? Sju testpersoner tycker ja absolut eller ja, en är neutral och en annan tycker övervägande nej. Denne skriver "Måste alltid komma ihåg att inte glömma larmet". Hur har dina anhöriga reagerat på att du deltagit i projektet? De flesta uppger att anhöriga reagerat positivt (6 av 9) två testpersoner förhåller sig neutrala och en har valt att lämna frågan blank med kommentaren att den inte har någon anhörig. Möjligheten att de har en åsikt men inte vågar säga något finns också med som en kommentar. Har du upplevt att TryggSenior är användarvänlig? Fem testpersoner har svarat ja, absolut eller övervägande ja, två är neutrala i frågan och två tycker övervägande nej, varav en kommenterade detta med: "Larmar" utan att jag velat det" En av enkätfrågornas svarsalternativ formulerades inte som de andra och presenteras därför inte tillsammans med de övriga frågorna, se Tabell 3. Tabell 3. Enkät fråga Svarsalternativ Ja, absolut Övervägande Ja Varken eller Övervägande nej Nej, inte alls Tycker du att TS påverkat din personliga integritet? Tycker du att TryggSenior påverkat din personliga integritet? De flesta är neutrala i frågan (5 av 9) de andra fyra tycker inte att den påverkat deras integritet. "Har inte funderat så mycket över detta, men är antagligen så mycket bevakade i alla fall i vårt elektroniska samhälle" Resultat intervju Följande del av resultatet är hämtat från intervjuerna med testpersonerna, för intervjuguide se bilaga 3. Helhetsbild av testperioden TryggSenior - En naturlig del av vardagen? Återkommande är att helhetsbilden av testperioden är positiv. Testpersonerna är nöjda med larmet, de har vant sig vid TS och de upplever att det har blivit en naturlig del av vardagen. Det beskrivs som att det inte märks att TS finns vilket är det bästa omdöme som kan ges. 6

11 Men det berättas också att TS inte har varit så enkelt att få in som en naturlig del av vardagen eftersom det ska tänkas på att ta TS på sig och att den ska laddas. En anpassning krävdes till TS som inte var självklar. Det som framför allt nämns av testpersonerna när det gäller TS funktioner är att TS fungerar utomhus, att den har ett inaktivitetslarm, att Trygghetscentralen kan prata genom TS och att testpersonerna kan se en batteriindikator. Testperioden har fått testpersonerna att inse att behov av larm finns, kommer att finnas eller inte finns just nu. Månadskostnaden lyfts fram som något som är viktigt att veta inför framtida behov. Jo men det bästa som kan hända det är ju att man inte tänker på den [ ] Så jag har tänkt på det att nu är den som den ska vara. Den är med hela tiden men jag behöver inte jag har inte blivit störd. man måste anpassa sig till den på något sätt. Jag är inte så vidare säker på att jag trivs något vidare med den anpassningen. Trygghet Har känslan av trygghet påverkats av TryggSenior? TS har ökat känslan av trygghet och även frihet. Den beskrivs som en skyddsvakt och som den bästa vännen. Anledningar till att TS ökat tryggheten är många; att det går att larma vid fall framför allt utomhus, och att det går att kalla på hjälp om något skulle inträffa är något återkommande. Det nämns också att TS upplevs tillförlitligt, att det känns tryggt att det inte går att stänga av, att TS ger en ökad trygghet vid ensamhet och att Trygghetscentralen inte avfärdar något larm som falsklarm utan alltid hör av sig. Det fanns ingen tvekan om att använda TS om något skulle inträffa. Att TS inte har påverkat känslan av trygghet framkom också. Anledningen har då varit att de kände sig väldigt trygga redan innan eller att vetskapen om att kunna spåras ger mer en obehagskänsla än en känsla av trygghet. Jag vet inte om det låter konstigt, men jag är säkrare och friare med den här [TryggSenior]. sen har jag ju mobilen, där har jag ju siffror till ambulans, och till dig [dotter] och till de andra med. Fast den här är ju bättre förstås det är han ju [pekar på larmet] och säkrare med, mycket säkrare. Integritet Positioneringsfunktionens påverkan När det gäller positioneringen så har det upplevts som positivt att TS fungerar utomhus, att Trygghetscentralen vet var de är och att det då också är det snabbaste sättet att få hjälp på. 7

12 Men det framkom att den bakomliggande tekniken kan vara svår att förstå och en önskan om att veta vilken information Trygghetscentralen kan se. Det fanns en medvetenhet om att det gick att spåra testpersonen men det upplevdes inte som något negativt eller integritetskränkande, bland annat därför att inget fanns att dölja. Men det beskrevs också som obehagligt att veta att någon kan se var man befinner sig hela tiden vilket gav en känsla av att vara bevakad. Framför allt eftersom testpersonen inte vet vem som har tillgång till informationen. det tycker jag är jättebra [positioneringsfunktionen]. För det måste ju vara det snabbaste sättet kanske för att få hjälp den vägen, om den som ska hjälpa kan hitta direkt var det är någonstans. För att jag vet ju inte vilka som har tillgång till den informationen. Användarvänlighet Att använda TryggSenior TS beskrivs som en enkel apparat vilket anses bra. Det lyfts också fram att det är viktigt att larmknappen är lätt att trycka på, speciellt om man skulle drabbas av en stroke. Samtidigt sågs det som ett problem; det var för enkelt att komma emot knappen av misstag. Ett annat återkommande problem i att använda TS var att det var lätt att glömma att ta det på sig. TS kunde också påverka klockradion när radion var på. Det här är ju en väldigt enkel historia, väldigt bra på så sätt tycker jag nog att det är. Det är inte massa grejer man ska hålla på att plocka med för det ställer alltid till problem va. Eller någon kan ställa till med problem i alla fall. Att höra när det larmar Testpersonerna tyckte att ljudvolymen vid samtal med Trygghetscentralen var adekvat, även vid nedsatt hörsel och vid användandet av hörselapparat. En upplevelse som delgavs var då det av misstag trycktes på larmknappen på ett café. Larmoperatören hördes av alla runt bordet vilket inte upplevdes jobbigt då alla var bekanta. Det skulle kanske kunna bli lite besvärande om det var en mer obekväm situation, men om larmet varit på riktigt hade det varit bra. Upplevelsen känns i efterhand som något positivt då testpersonen nu vet hur det går till på riktigt och känner en trygghet i vetskapen om att larmoperatören hördes klart och tydligt. Ja det är den ju, och det var väldigt lätt att svara. Jag behövde ju inte en gång plocka upp den utan den satt här nere och jag bara sa att jag allt var okey och att det var ett falskt larm. 8

13 Att bära TryggSenior Testpersonerna bar TS runt halsen eller i fickan. Det har setts för och nackdelar med båda; att ha den runt halsen kan upplevas som otymplig eller att den skaver, att ha den i fickan kan göra att risken att komma åt larmknappen ökar. Förslaget om ett skydd över larmknappen eller något sorts säkerhetssystem över själva larmknappen kom fram, så att det inte går att larma av misstag. Det framkom även en önskan om ett komplement till TS som förslagsvis skulle vara utformat som en klocka. Den går då att bära då ordinarie enhet ligger på laddning och därigenom fungera på natten. Var man skulle bära TS vid finare tillställningar med kläder utan fickor och där man inte vill att TS ska synas, var en fundering som lyftes. Vid vila dagtid var det svårt att ha larmet på sig då det var lätt att trassla in sig i halsremmen. Men sen sätter jag den i handväskan om jag ska vara fin. Vid toalettbesök och dusch TS har upplevts som smidigt vid toalettbesök och dusch, den har lämnats i laddaren under duschen eller lagts på lämpligt ställe precis utanför badrummet. Och jag har inte ens tänkt på att det är något märkvärdigt med toalettbesök. På resa Vid resa tas laddaren med och TS fungerar som vanligt. Däremot beskrivs det som lättare att glömma bort TS när testpersonen är bortrest eftersom det inte blir samma rutiner som hemma. Ett förslag är att det vid sådana tillfällen skulle vara bra att kunna stänga av TS, så att den inte piper hela natten om man glömt laddaren hemma. Att inte kunna stänga av TS kan även vara ett problem vid sjukhusvistelse då mobiltelefoner måste vara avstängda. Det uttrycktes även en fundering om det med avstängningsknapp är en stor risk att TS förblir avstängd. En annan önskan var att det skulle gå att meddela Trygghetscentralen så att de stänger av larmet. Men den här kan man ju inte stänga av och den här är ju ungefär samma form som mobilen. Men så är ju risken den att man sätter dit en avstängningsknapp så står den på avstängning Det är ju risken, åtminstone gamla gubbar och tanter brukar ju glömma sådant här. Tankar och funderingar om natten Tanken med TS är att man ska ha den på sig på dagen och ladda på natten. På frågan hur detta har fungerat svarar testpersonerna att det har fungerat bra, att TS inte har saknats på natten men att det kanske skulle vara bra att ta med sig TS om något skulle hända. Av praktiska skäl förvarades inte TS alltid i närheten av sängen. En önskan fanns om att kunna ladda TS vid andra tider än på natten, och att TS inte ska larma när man sover. Även en irritation över indikatorlampan på dockningsenheten som upplevdes störa nattsömnen framkom och att det var negativt att TS behövde laddas så ofta. Den här har så många funktioner så den måste man hålla på att ladda. Och det ser jag väl lite negativt. 9

14 Rädslor vid användandet av TS En rädsla uttrycktes hos testpersonerna att komma emot knappen av misstag. Det fanns också en rädsla för strålning från TS och att TS skulle påverka elräkningen allt för mycket. En oro uppgavs att anhöriga skulle låsa upp för ambulansen eller av annan anledning bli kallad till hemmet vid allvarliga situationer, och om detta var något som skulle upplevas som jobbigt för anhöriga. TS kunde också vara ett orosmoment på allmänna platser där det inte är läge att det larmar. Kan upplevas lite illa är att man tydligen kan komma emot den här knappen och att det utlöser larmet. Det är inget kul när den börjar tuta och sitter man i kyrkan på söndag under predikan och den där börjar på och gala i byxfickan, för att inte tala om när man är på konsert, den kan ju bli totalförstörd. Fanns även rädslor som berodde på missförstånd av given information. Bland annat att TS ska sluta att fungera utan att det upptäcks; inte medveten om att kontakten testas kontinuerligt. Att det inte ska gå ett larm vid fall om man först blir medvetslös; omedveten om fallsensorn, eller om man inte hör tillräckligt bra; osäkerhet kring volym och hur det fungerar vid kontakt med Trygghatscentralen. Ingen nämnde att de visste om att de har skydd av larmet på natten även om det laddas. Men just det här att någon gång ibland så skulle det nog vara bra, som jag ser det i varje fall, att det provlarmades så att säga. Aktivitet och fall under testperioden Testpersonerna uppgav att de hade en aktiv fritid med bland annat dagliga promenader. De som inte var lika aktiva hade rörelsesvårigheter och kunde därmed inte öka sin aktivitet. De uppger att TS inte påverkat den dagliga aktiviteten och att det är bra att TS fungerar utomhus när man till exempel är ute på promenader. Testpersonerna har inte larmat under testperioden på grund av fall, men en berättelse om ett fall där larmet inte användes delgavs: Under en middagslur blev testpersonen väckt av att det ringde på dörren. På väg upp från sängen fastande personen och hasade ner på golvet, vilket sågs som ett tillfälle att ta reda på om det gick att ta sig upp själv från golvet. Försöket pågick i fem timmar innan en väninna påkallades med hjälp av mobiltelefon, då larmet var kvar inne i sovrummet. Upplevdes trots allt händelsen meningsfull, att numera veta att det inte går att ta sig upp själv, vilket det funderats över en hel del. Speciellt då det hela slutade utan några skador. Jag sa att jag ville ha reda på om jag klarar mig själv, och jag går ju inte och sätter mig på golvet för att se om jag klarar mig själv, utan då tyckte jag att det var ett lämpligt ögonblick. 10

15 Inaktivitetsfunktionen på TS Inaktivitetsalarmet har upplevts som störande när det piper på natten, när det går igång vid stillasittande framför tv:n eller larmar för tidigt när man tar en tupplur. Samtidigt så anses det bra att TS piper vid inaktivitet så att laddningen inte glöms bort eller att ta TS på sig. Dessutom framkom det att det efter ett tag gick att vänja sig vid inaktivitetslarmet och att det då inte var något som störde. Kontakten med Trygghetscentralen Bemötande och kommunikation Kontakten med Trygghetscentralen har varit bra, de beskrivs ha ett mycket bra bemötande, att det till och med har varit det bästa med testperioden. Då det larmar ska Trygghetscentralen i första hand ringa direkt på TS, och sedan hemtelefonen, eller som vid urladdning av TS, via hemtelefonen. Det framkom dock en osäkerhet i hur detta gått till och i vilken ordning de ringt de olika telefonnummer de förfogar, en önskan finns att Trygghetscentralen först och främst hör av sig via larmet. Men jag har bara positiva saker att säga om bemötandet därifrån, och det vill jag gärna ha sagt. Kontakten med anhöriga Hur har anhöriga påverkats av TS? Kontakten med anhöriga har inte påverkats på grund av TS. Anhöriga har varit positiva till att testpersonen har TS, de tycker att det finns ett behov för TS och de upplever testperioden som positiv. Av testpersonerna upplevs det som att anhöriga är tryggare när de vet att testpersonen använder TS. De hör inte av sig lika ofta längre vilket upplevs skönt eftersom de ringer av andra orsaker än av oro. Det finns en oro i att anhöriga ska bli belastade om de vid larm blir kallade till testpersonen på grund av svår sjukdom eller dödsfall eftersom de inte är professionella. Det har också uttryckts en svårighet i att veta vad anhöriga tycker, eftersom de blivit informerade om larmet först efter testpersonen tackat ja och befarar testpersonen att de inte vågar vara ärliga. Å andra sidan så ringer de lite mer sällan [ ] Jo, lite mera sällan. Men jag tycker också om att de har fattat att de kan göra det för jag vill ju inte binda dem. Så det här blir på något sätt, den där oron som jag kände hos dem ibland när de ringde den behöver jag inte bry mig om, det är skönt. Jag tror att de tycker att det är bra, att de har koll på mamma. 11

16 Anhörigas egen utvärdering Även anhöriga har varit med och delat sina åsikter med hjälp av en enkät, för en överblick av deras svar se Tabell 4. deras olika relation till testpersonerna är Dotter, Make, Hustru, Son, Väninna och Syster. Tabell 4. Översiktstabell över de frågor som användes i enkäten och vad testpersonerna har svarat. Enkät frågor Anhörig Svarsalternativ Mycket bra Bra Varken eller Dålig Mycket dålig Hur har du som anhörig upplevt testperioden med TryggSenior? Mycket bra Bra Varken eller Dålig Mycket dålig Ej haft kontakt Om du har haft någon kontakt med larmcentralen, hur har du upplevt den kontakten? Ja, absolut Övervägande Ja Varken eller Övervägande nej Nej, inte alls Förändrades din känsla av trygghet då du visste att testpersonen använde TryggSenior? Mycket positivt Positivt Varken eller Negativt Mycket negativt Hur har du reagerat på att testpersonen deltagit i projektet? Mycket användarvänlig Användarvänli g Varken eller Oanvändarvänlig Mycket oanvändarvänlig Blank Hur användarvänlig anser du att TryggSenior är för test personen? Summa: Hur har du som anhörig upplevt testperioden med TryggSenior? Hälften av de anhöriga (3 av 6) har upplevt tiden som mycket bra eller bra, de andra tre är neutrala i frågan. I kommentarerna beskrivs att det har upplevts som en trygghet att testpersonen deltagit, en önskan om mer information till anhöriga och vad det innebär att vara med på telefonlistan och hur den fungerar. Det beskrivs även att larmet var för lätt att aktivera av misstag. Förändrades din känsla av trygghet då du visste att testpersonen använde TryggSenior? Fyra av sex anhöriga svarade ja, absolut eller ja, två var neutrala i frågan. Även här beskrivs en önskan om mer information och kunskap om vad som händer och hur det fungerar. Om du har haft någon kontakt med Trygghetscentralen, hur har du upplevt den kontakten? Tre har upplevt den som mycket bra eller bra, en är neutral och två har inte haft någon kontakt med Trygghetscentralen. I kommentarerna finns beskrivet att det tog en stund att komma in i rutinen att bära larmet varje dag och ladda det på natten, vilket har genererat i en del telefonsamtal till anhörig. Hur har du reagerat på att testpersonen deltagit i projektet? Alla sex anhöriga reagerade mycket positivt (3) eller positivt (3) på deltagandet. I 12

17 kommentarerna beskrivs ett intresse av att veta för och nackdelar jämfört med kommunens larm. Hur användarvänlig anser du att TryggSenior är för test personen? En anhörig uppger att den är mycket användarvänlig, en tycker att den är användarvänlig, två är neutrala i frågan och en väljer att lämna svaret blankt. I kommentarerna står att läsa att den varit bra, något exemplar hade en del bekymmer med laddningen. Sen en undran om vad som händer sommartid då anhöriga eventuellt reser bort och de inte har hemtjänst. Har er kontakt ökat eller minskat under testperioden och upplever du detta som något bra eller dåligt? Förklara gärna på vilket sätt: Alla anhöriga beskriver att deras kontakt inte förändrats. Ingen förändring men jag känner mig tryggare Den fråga som hade Ja eller Nej som svarsalternativ presenteras separat, se Tabell 5. Tabell 5. Enkät frågor Anhörig Ja Nej Har testpersonen ramlat under testperioden? 1 5 Har testpersonen ramlat under testperioden? Om Ja, hur upplevde du som anhörig detta? "När hon ramlade i sovrummet hade hon larmet på laddning i köket och telefonen och mobilen i TV-rummet. Hon tog sig till TV-rummet (efter cirka 5 timmar) och kunde ringa mig. Jag och svägerska åkte genast till hennes bostad, lyfte henne, hjälpte henne till dusch/toa och sedan sängen. Hon var omtumlad och lite blåslagen, men i övrigt OK. Men det känns tufft att hon blev liggande ensam flera timmar på golvet (endast iförd nattlinne) utan att kunna ta sig upp!! Hon har nu lovat mig att alltid ha larm och/eller telefon med vart hon befinner sig i lägenheten eller utomhus." 13

18 Konklusion Helhetsintrycket vi fått från testpersonerna är att de upplevt testperioden med TS som väldigt positiv. De tyckte att TS var användarvänligt i många olika situationer, att den gav ökad känsla av trygghet och de flesta tyckte att den blivit en naturlig del av vardagen. Vi tror att den korta testperioden påverkade resultatet och att fler skulle uppleva TS som användarvänligt ju längre tid de får att vänja sig vid det. Positioneringsfunktionen, fallsensorn, larmknappen, inaktivitetsalarmet och möjligheten att kunna prata med larmcentralen direkt i apparaten var alla funktioner som mer eller mindre upplevdes bra. Det som återkom var svårigheterna att inte komma emot knappen av misstag, att komma ihåg att ta på sig TS och sätta TS på laddning eller att anpassa sina rutiner så att inaktivitetsalarmet inte gick igång. Detta tror vi också kommer bli bättre under en längre tid om testpersonerna är beredda att anpassa sig, samt tycker sig ha ett behov av ett larm. Ingen har använt larmet medvetet under testperioden vilket vi tror har påverkat resultatet, eftersom testpersonerna troligen skulle ha en annan eller större bild av TS om de använt det och kanske lyft upp andra saker i användarvänligheten, integriteten och tryggheten. Det man kan fundera på, vilket även framkom under subkategorin rädslor, var varför det inte var självklart att larma vid fall och ännu mer varför det upplevdes så illa att komma emot larmet av misstag. Varför är det så jobbigt att vara till besvär? Är det en generationsfråga och behöver de i så fall mer information för att våga larma? Det framkom även flera missförstånd som enkelt skulle kunna lösas med mer, anpassad och upprepad information, framför allt verkade flera av testpersonerna inte medvetna om skyddet på natten, fallsensorn och möjligheten att stänga av larmet via Trygghetscentralen. Den fysiska aktiviteten har inte påverkats på grund av larmet. Där tror vi att det skulle kunna se annorlunda ut om testperioden varit längre eftersom vår tanke var att testpersonerna skulle våga vara mer aktiva när de kände sig tryggare med larmet. Vi tror att det är något som tar ett tag; att från känslan av ökad trygghet, öka sin aktivitet, till att bli medveten om att man faktiskt har förändrat sin aktivitet på grund av TS. Integriteten, framför allt att kunna bli sedd var som helst, har inte påverkat de flesta av testpersonerna eller ens varit något som de har funderat på. Vi tolkar det som att de upplever tryggheten med att kunna bli funnen som viktigare. Eller att de inte riktigt förstått vad positioneringsfunktionen innebär, till exempel att all information om testpersonernas aktivitet lagras. Här tror vi det är extra viktigt med information om det som kan påverka deras integritet, både för att öka testpersonernas medvetenhet och för att minska ev. känslor av negativ påverkan av integritet. Kontakten men Trygghetscentralen var genomgående bra och förtroendeingivande. Anhöriga visade sig vara väldigt positiva till testpersonernas användning av TS och fick således en ökad känsla av trygghet. Något man kan lyfta där är undran om vad som händer när anhöriga inte finns i närheten till exempel under resor. Även om det uppgavs att det inte var någon förändring mellan anhöriga och testpersoner på grund av TS så tycker vi det är viktigt att notera att för vissa hörde anhöriga av sig mer sällan, men att det upplevdes positivt då de hörde av sig på grund av andra orsaker än oro. 14

19 REFERENSER Bo vital 2012,, Om Bo vital. Available: [2012, 05/15]. Boström, M., Kjellström, S., Malmberg, B., Björklund,A. 2011, "Personal emergency response system (PERS) alarms may induce insecurity feelings", Gerontechnology, vol. 10, no. 3. Daniel, K.M., Cason, C.L. & Ferrell, S. 2009, "Emerging technologies to enhance the safety of older people in their homes", Geriatric nursing (New York, N.Y.), vol. 30, no. 6, pp Éssen, A. 2003, Kvarboende och äldrevård i hemmet med modern teknik - vad hämmar utvecklingen?, Institutet för framtidsstudier. Familjelarm 2012,, TryggSenior. Available: [2012, 05/14]. Hälsans Nya Verktyg 2012, Om oss. Available: [2012, 14/05]. Zwijsen, S.A., Niemeijer, A.R. & Hertogh, C. 2011, "Ethics of using assistive technology in the care for community-dwelling elderly people: An overview of the literature", Aging & Mental Health, vol. 15, no. 4, pp

20 BILAGOR Bilaga 1. Enkät Enkäten består av ett antal frågor som berör trygghet, aktivitet och användarvänlighet, under varje fråga finns en rad där du kan lämna synpunkter eller kommentarer. Du är Man Kvinna Du är född år Hur har du i sin helhet upplevt testperioden med TryggSenior? Mycket Bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Hur trygg känner du dig med TryggSenior? Mycket trygg Trygg Varken trygg eller otrygg Otrygg Mycket otrygg Jämfört med två månader innan testperioden hur upplever du att din fysiska aktivitet har förändrats? Ökat mycket Ökat Varken Ökat eller Minskat Minskat Minskat mycket 16

21 Hur har du upplevt kontakten med larmcentralen? Mycket Bra Bra Varken Bra eller dålig Dålig Mycket Dålig Tycker du att TryggSenior påverkat din personliga integritet? Ja, absolut Övervägande Ja Varken Ja eller Nej Övervägande Nej Nej, inte alls Du kanske känner till att TryggSenior kan spåra var du befinner dig, hur uppfattar du det? Mycket Positivt Positivt Varken Positivt eller Negativt Negativt Mycket Negativt Tycker du att TryggSenior har blivit en naturlig del av vardagen? Ja, absolut Övervägande Ja Varken Ja eller Nej Övervägande Nej Nej, inte alls Hur har dina anhöriga reagerat på att du deltagit i projektet? Mycket positivt Positivt Varken Positivt eller Negativt Negativt Mycket Negativt 17

22 Har du upplevt att TryggSenior är användarvänlig? Ja, absolut Övervägande Ja Varken Ja eller Nej Övervägande Nej Nej, inte alls Har du ramlat under testperioden? Ja Nej Om Ja, hur upplevde du detta? Har du själv tryckt på knappen och larmat vid något eller några tillfällen? Ja Nej Om Ja, hur upplevde du detta? Fullföljde du hela testperioden? Ja Nej Om Nej, efter hur länge och vad var anledningen till att du avbröt? 18

23 Bilaga 2. Anhörig Enkät Enkäten är frivillig och består av ett antal frågor som berör trygghet, aktivitet och användarvänlighet, under varje fråga finns en rad där du kan lämna synpunkter eller kommentarer. Din relation till testpersonen är: Hur har du som anhörig upplevt testperioden med TryggSenior? Mycket Bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Förändrades din känsla av trygghet då du visste att testpersonen använde TryggSenior? Ja, absolut Övervägande Ja Varken Ja eller Nej Övervägande Nej Nej, inte alls Om du har haft någon kontakt med larmcentralen, hur har du upplevt den kontakten? Mycket Bra Bra Varken Bra eller dålig Dålig Mycket Dålig Har ej haft någon kontakt Hur har du reagerat på att testpersonen deltagit i projektet? Mycket positivt Positivt Varken Positivt eller Negativt Negativt Mycket Negativt 19

24 Hur användarvänlig anser du att TryggSenior är för test personen? Mycket användarvänlig Användarvänlig Varken användarvänlig eller oanvändarvänlig Oanvändarvänlig Mycket oanvändarvänligt Har testpersonen ramlat under testperioden? Ja Nej Om Ja, hur upplevde du som anhörig detta? Har er kontakt ökat eller minskat under testperioden och upplever du detta som något bra eller dåligt? Förklara gärna på vilket sätt: Tack för din medverkan! 20

25 Bilaga 3. Mall för intervjufrågor Kan du berätta hur du i stort har upplevt tiden med TryggSenior? Varför valde du att medverka som testperson? Påverkat din känsla av trygghet? Påverkat anhörigas oro? Påverkat din egen oro? Ökat din dagliga aktivitet? Användarvänlighet? Finns det något som du tidigare avstått från som du skulle kunna tänka dig att göra när du använder TryggSenior? Hur har du upplevt vissa specifika situationer som att vara Bortrest Aktiviteter utanför hemmet Toalettbesök Natten, (docka för laddning, känsla att vara utan) Har du ramlat någon gång under testperioden? Berätta vad som hände Använde du larmknappen? Fick du adekvat hjälp? Har du använt larmet vid något annat tillfälle? Beskriv situationen Har du någon gång varit i en situation där du tvekat om du ska använda larmet? Vilka var omständigheterna? Använde du tillslut larmet eller ej? Vet du att det går att spåra din aktivitet? Vad är dina tankar kring detta? Vad har dina anhöriga haft för synpunkter? Om själva produkten Om din tid med TryggSenior Har er vardagliga kontakt förändrats som en effekt av TryggSenior, har ni mer eller mindre kontakt, är det bättre eller sämre? Är det något mer du tänkt på när det gäller TryggSenior? 21