Förekomsten av aggressivt beteende och stereotypa gallerbitningar hos suggor i två olika utfodringssystem
|
|
- Solveig Öberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förekomsten av aggressivt beteende och stereotypa gallerbitningar hos suggor i två olika utfodringssystem The presence of aggressive behaviour and stereotyped bar biting of sows in two different feeding systems Maria Stjernlöf Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologiprogrammet Kandidat Handledare: John Piccolo Examinator: Larry Greenberg Datum: Löpnummer: 16:103
2 ABSTRACT A behavioral study made of breeding sows in open housing stalls on a farm in Dalsland, Sweden. The purpose of this study was to evaluate how two different feeding systems affect the welfare of sows. The feeding methods studied were walk-in/lock-in feeding booths versus electronic transponder feeding (Electronic Sow Feeding, ESF) and response variables were the number of aggressive bites and stereotyped bar biting. Walk-in/lock-in booths do restricts the sow's ability to perform a more natural foraging behavior compared to electronic transponder feeding and this should lead to (1) more stereotyped bar biting and (2) more aggressive attacks in the form of aggressive biting in the stall with walk-in/lock-in booths. Fifty individuals in each system were randomly selected and each individual was observed in 180 seconds. All bites and bar biting behaviour was registered on an etogram throughout the measuring time. The result showed that there was a significant difference (P = 0.03) in aggressive behavior between the two feeding systems, but only a few total bar bitings were registered (n = 4). Overestimation of transponders capacity, group size and group dynamics are factors that may be responsible for the outcome. A lower calorie feed, richer in fiber, might be preferred in the feeding of sows to satisfy hunger and reduce aggression. SAMMANFATTNING På en suggpool i Dalsland gjordes en beteendestudie på avelssuggor i lösdriftstall. Syftet med studien var att utvärdera hur två olika utfodringsätt påverkar välbefinnandet hos avelsuggor. De studerade utfodringsätten var traditionell båsutfodring ("walk-in/lock-in"-bås) och elektronisk transponderutfodring (Electronic Sow Feeding, ESF) och beteenden som noterades var aggressiva bett, samt stereotypa gallerbitningar. Då båsutfodring begränsar suggornas möjligheter till att utföra ett mer naturligt födosöksbeteende jämfört med elektronisk transponderutfodring, bör detta leda till (1) fler stereotypa gallerbitningar och (2) fler aggressiva angrepp i form av bett i båsutfodringen. Femtio individer i respektive system slumpades ut och varje individ observerades i 180 sekunder. Alla bett och gallerbitningar registrerades på etogram under hela mättiden. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad (P = 0,03) i aggressivt beteende mellan de olika utfodringssystemen, men det registrerades endast ett fåtal gallerbitningar totalt (n = 4). Överskattning av transpondrarnas kapacitet, gruppstorlek och gruppdynamik är faktorer som kan vara orsaken till resultatet. Även ett lågkoncentrerat foder är att föredra vid utfodring av suggor för att stilla hunger.
3 INLEDNING Arkeologiska fynd tyder på att människan haft svin som tamboskap i cirka 10,000 år (Albarella, 2007) och det diskuteras mycket kring hur domestiseringen har påverkat tamsvinens (Sus scrofa domestica L.) beteende jämfört med deras nära släktingar vildsvinen (Sus scrofa L.) I en etologisk studie jämfördes hur tamsvins födosöksbeteende skiljer sig från hybrider, det vill säga korsning mellan vildsvin och tamsvin, där båda avlats fram i fångenskap. Resultatet visade att hybriderna förbrukade mer energi per intagen föda, vilket antyder att tamsvin har ett mer adaptivt födosöksbeteende i domestiserad miljö. Hybriderna visade även en högre nivå av aggressivitet (Gustavsson et al. 1999). Artificiell selektion har format tamsvin till att lägga mindre energi på att söka efter föda och undkomma predatorer och är generellt mindre aktiva och mindre aggressiva. De har istället en snabbare tillväxttakt och kan reproducera sig två gånger per år medan vildsvin får en kull per år (Keeling & Jensens 2009). Domestiseringen har inte förändrat tamsvinens beteendemönster, men man kan se att tamsvinen utvecklat nya strategier som inte vildsvinen använder sig av i domestiserad miljö (Jensen 2000). Då man jämför tiden de ägnar åt födosök, födosöker och äter vilt levande svin hälften av tiden, jämfört med stallade svin som vilar 85 procent av tiden. (Keeling & Jensen 2009). Vilken miljö en individ utvecklas i har stor påverkan på hur genomet uttrycks (Alcook 2013), men grundläggande beteenden är opåverkade (Jensen 2000). Svin är sociala djur som lever i grupper som ofta består av några honor och deras kultingar, men större grupper kan bildas då födotillgången är hög. Hanar ansluter sig vanligtvis till gruppen då det är tid för parning. Hierarkierna som finns i en vilt levande grupp är stabila, men i domestiserad miljö är hierarkierna inte lika stabila på grund av ständiga förändringar i gruppernas sammansättning vilket bidrar till konfrontationer då rangordningen ska göras upp. Även begränsade resurser som till exempel föda och utrymme leder till konflikter (Keeling & Jensen 2009). Aggressivitet är ett naturligt förekommande beteende och i början av nya gruppbildningar etableras en hierarki vilket ökar aggressivt beteende under de första två- tre dygnen, för att sen övergå till mindre våldsamma beteenden. Aggressivt beteende påverkar djurens välbefinnande negativt och i storskaliga svinindustrier där svinen kontinuerligt delas in i nya grupper är aggressivitet därför en vanlig syn (Scheffler et al. 2016)(Tönepöhl et al. 2013). Konflikter kan bestå av fysiska attacker med bett och olika typer av kroppskontakt (Thomsson et al. 2015) och vanligtvis flyr offret undan, men i trängda situationer kan slagsmål uppstå. Ibland kan upprepade attacker runt foderstationer leda till matvägran (Keeling & Jensen 2009). I stall med lösdrift har suggor med högre rang och dominant beteende ofta en större viktuppgång jämfört med lägre rankade (Spolder et al. 2009)(Keeling & Jensen 2009). Fodret som de får är högkoncentrerat vilket leder till att fri tillgång till foder inte är möjlig och detta medför att konkurrensen om födan blir mer påtaglig (Svendsen et al. 2012). I större grupper bestående av fler än 20 individer, blir generellt aggressiva konflikter mindre påtagliga men ofta blir ett fåtal individer istället mer aggressiva (Keeling & Jensen 2009). Då djur inte kan utföra sina artspecifika beteenden kan så kallade stereotypa beteenden uppstå och förekomsten av dessa kan indikera på djurens välbefinnande. Beteendena innebär att ett djur utför ett beteende på ett maniskt sätt utan att det bidrar till någon nytta för djuret. Dessa maladaptiva beteenden kan uppta större delen av dygnet och ingår inte, till skillnad mot aggressivitet, i svinens normala beteendemönster (Keeling & Jensen 2009)(Meunier- Salaün et al. 2001). Hos omnivorer, som inkluderar svin, och hos herbivorer är dessa beteenden oftast kopplat till mundelarna medan predatorer istället får mer stereotypa rörelsemönster (Keeling & Jensen 2009). Hunger kan också vara
4 en orsak till utvecklandet av stereotypa beteenden då detta driver dem till ständigt sökande efter föda. Hos svin yttrar sig detta ofta som stereotypa gallerbitningar (Keeling & Jensen 2009)(Meunier- Salaün et al. 2001) vilket associeras med hunger och detta beteende är vanligt bland suggor (Jensen et al. 2015). Dräktiga suggor som endast får 60 procent av godtycklig dagsranson, för att förhindra övervikt, ligger därför i riskzonen att utveckla stereotypa beteenden (Keeling & Jensen 2009)(Meunier- Salaün et al. 2001). Detta kan motverkas med bra bäddmaterial som innehåller ätbara delar men troligtvis kan stereotypa beteenden inte botas med att tillsätta miljöberikningar då beteendet redan utvecklats (Keeling & Jensen 2009). Modern svinuppfödning innebär oftast att djuren har begränsade möjligheter att kunna bejaka sin natur vilket kan leda till ökad stress och minskat välbefinnande (van de Weerd & Day 2008). Stress hos djur är starkt kopplat till upplevelser i deras omgivning och beroende på hur väl normala beteenden kan tillgodoses. Ett exempel kan vara suggor som ska grisa och är i stort behov av att kunna forma sin grisningsplats. Detta behov styrs av hormoner som utsöndras då dräktigheten går mot sitt slut (Keeling & Jensen 2009) och suggor som är fasttjudrade i bås innan grisning har visat på högre halter av stresshormonet kortisol. Detta tros vara ett symtom på den begränsade rörelsefriheten och begränsade möjligheten till att kunna bädda (Jensen 2000). Gruppstall med lösdrift ska främja suggornas möjlighet till rörelse och även tillgodose behovet av att kunna utföra artspecifika beteenden. Enligt EU:s regler från 2013 ska alla dräktiga suggor, med vissa undantag, hållas i dessa gruppstall, men det är viktigt hur dessa stall utformas för att undvika att de istället blir ett välfärdsproblem med ökad stress och fler skador efter aggressiva interaktioner mellan gruppmedlemmar (Chapinal et al. 2009). För att ett svin ska ha en så bra livsmiljö som möjligt i inomhusstall behövs olika delmiljöer. De behöver en del som är anpassad till vila och i brist på tort och ombonat liggunderlag blir vilotiden kortare. De har behov av att kunna böka och födosöka men har också behov av att kunna utföra sina utsöndringar på en avskild gödselyta. Det är också viktigt att de har tillräckligt stora, fria ytor som gör det möjligt att kunna fly undan vid aggressiva tillbud (Keeling & Jensen 2009). För att kunna individanpassa dagsgivan till varje sugga har olika utfodringssystem utvecklats (Chapinal et al. 2009). Intaget av föda styr hur produktiv en individ är och det ligger i uppfödarens intresse att hitta bra utfodringsätt som optimerar produktionen (Boumans et al. 2015). Det är viktigt att suggorna mår bra och inte har en för låg vikt efter att digivningen är avslutad i föregående kull, vilket annars kan leda till att ny brunstperiod fördröjs. Om brunstperioderna inte infaller samtidigt på gruppmedlemmarna kan konflikter uppstå dem emellan. Övervikt är inte heller gynnsamt då detta kan leda till problem vid nästa grisning med risk för bland annat grisningsfeber (Svendsen et al. 2012). I långsmala stallsystem där suggorna går på djupbädd i hagar, brukas ofta vid utfodringen så kallade "Walk-in/lock-in"-bås. Detta system ger suggorna tillgång till en gemensam yta med möjlighet till rörelse, vila, bökande etcetera. Efter kanterna av hagen finns bås uppradade där suggorna kan gå in vid tiden för utfodring eller för att bara få vara ifred. Båsen skyddar suggorna från varandra med mellanväggar och en bakgrind som stängs efter att djuret gått in. Grinden kan bara öppnas från insidan då suggan väljer att gå ut igen (Rioja- Lang et al. 2013). Detta system ger suggorna en dagsranson av föda som är tillräckligt stor för att en god hälsa ska kunna erhållas (även om godtycklig dagsranson inte uppfylls), men andra beteenden som till exempel födosök, är starkt begränsad då de bara får mat en till två gånger om dagen (Meunier- Salaün et al. 2001). Ett annat stallsystem är stall med transponderutfodring (Electronic Sow Feeding, ESF). Detta blir en allt vanligare utfodringsmetod till suggor då det är ett system som gör det möjligt att ha större gruppstorlekar och ändå kunna individanpassa utfodringen i lösdriftstall. Det är dessutom ekonomiskt gynnsamt jämfört med andra
5 alternativ som till exempel båsutfodring, men vissa tveksamheter finns kring hur bra dessa egentligen främjar djurens biologi. Till skillnad från båsutfodringen, tillåter transpondrarna ett mer naturligt födosöksbeteende genom att djuren själva kan bestämma när de ska äta sin dagliga ranson (skolid.com) (Jensen 2000), men normalt äter grisar i grupp och i transpondrarna tillåts bara en gris att äta åt gången. Det är även vanligt att det bildas köer runt stationerna och detta kan ibland bidra till både konkurrens och aggressiva interaktioner (Olsson et al. 2008). Enligt en svensk rapport (Olsson et al. 2007) är upp emot hälften av besöken så kallade tombesök, det vill säga besökare som redan förbrukat sin dagsranson och detta medför onödigt stort tryck på foderstationerna. Djurskyddsföreskrifterna i Sverige säger att antalet transpondrar ska vara tillräckligt många för att kunna förse alla stallets suggor hela sin dagsgiva inom ett halvt dygn. Kapaciteten på en transponder ligger i snitt på cirka 40 djur (Svendsen et al.). Det finns olika fabrikat på transpondrar men det är av mindre betydelse för grisarnas välfärd. Istället är övrig livsmiljö, skötsel och transpondrarnas tidsinställning faktorer som har stor inverkan på hur väl systemet fungerar (Olsson et al. 2008). Syftet med den här studien är att utvärdera hur två olika utfodringsätt påverkar välbefinnandet hos avelsuggor. De studerade utfodringsätten är traditionell båsutfodring med så kallade "walk-in/lockin" bås och elektronisk transponderutfodring (ESF). De registrerade beteendena var aggressivitet där antal bett (Thomsson et al. 2015) per individ noterades och stereotypa beteenden i form av antal gallerbitningar (Jensen et al. 2015) per individ. Ställda hypoteser var: (1) Det förekommer fler aggressiva angrepp i form av bett i båsstallet, jämfört med transponderstallet och (2) det förkommer fler stereotypa gallerbitningar i båsstallet, jämfört med transponderstallet. MATERIAL OCH METOD Studien utfördes i april 2016 på en gård som är belägen i Mellerud, Dalsland. På gården finns det cirka 1600 avelssuggor där rasen är en korsning mellan Yorkshire och Lantras. Yorkshire är en ras som avlades fram på talet i norra England. Den är ljusrosa till färgen, så kallad vit, har grov benstomme och är högbent. På talet presenterades rasen på en utställning som Den stora, vita rasen med ett aptitligt kött och rasen började spridas till andra delar av världen. I slutet av talet kom rasen till Sverige och den svenska lantrasen som var seg i köttet och växte långsamt blev inte lika lönsam (Hansson & Lundheim 2009). Idag består Lantras inom aveln av bara någon procent av den ursprungliga svenska lantrasen. Istället härstammar de till största delen från både danska och tyska lantraser. Fördelen med Lantras är att de har god fertilitet och får stora kullar (Olsson 2010). Suggorna är på gården fördelade i tre olika byggnader, i två olika stallsystem. Det ena stallsystemet innefattar lång-smala hagar som har utfodring i så kallade walk-in/lock-in -bås. I dessa hagar placeras suggorna de sju första veckorna då de kommer tillbaka från satellitgårdar efter grisning. Varje hage har en yta på 162 m² (exklusive utfodringsbås) och rymmer cirka 60 suggor per hage. Vid utfodring går varje sugga in i ett bås där mat serveras en gång per dygn, dock inte vid en bestämd tidpunkt. Fabrikat på walk-in/lock-in -båsen är okänt men har en bakgrind som manuellt stängs av personal då grisen gått in. Grinden är inte öppningsbar från insidan på detta fabrikat. Efter sju veckor flyttas de över till alternativ två som är stall med transpondersystem (ESF). Här blandas de med andra grupper och i dessa stall är de kvar tills tre veckor innan det är tid för grisning då de istället transporteras till omkringliggande satellitgårdar. I transponderstallet är de olika grupperna, olika långt gångna i dräktigheten. Stallets hagar är på 900 m² och rymmer cirka 350 grisar. Transpondrarna är av fabrikat Skiold och utfodringstiden som varje sugga får i transpondern är förinställd. I båsen
6 registreras varje sugga med hjälp av chip i deras öron och tillgången på föda är individanpassad, men när forageringen ska ske under dygnet bestämmer djuret själv. Maten portioneras ut så länge suggan är kvar i båset och bakgrinden hålls stängd tills det förinställda tidsintervallet löpt ut. När grinden går upp kan bakomvarande sugga komma in. Eventuell mat som föregående sugga inte hunnit äta upp ligger kvar till efterkommande sugga. En hage har fem transponderstationer där en gris åt gången kan äta. Samtliga suggor i båda stallalternativen går på djupbädd av halm som läggs ut en gång i veckan och denna får suggorna själva sprida ut över stallytan. Femtio suggor från varje utfodringsstall lottades ut med hjälp av identitetsnummer och observerades i samma ordning som de blev dragna vid lottningen. Varje gris märktes med en märkkrita och detta utfördes under dagarna innan observationen. Alla observationer utfördes under samma dygn mellan klockan och för att få en bra spridning över dygnet. Det som studerades var antal aggressiva bett som utdelades och antal stereotypa beteenden i form av gallerbitning. Studerade beteenden noterades på individuella etogram (Bilaga 1). Först utfördes en pilotstudie för att säkra metoden vilket innebar att beteenden registrerades var tjugonde sekund under 180 sekunder, men på grund av för få registreringar arbetades metoden om. Istället valdes en observationstid på 180 sekunder där registreringen löpte kontinuerligt under hela mättiden. Studien gjordes sex dagar efter att de nya grupperna blandats i transponderstallet för att undvika eventuella hierarkiindelningar. Likaså i båsstallet där även de hunnit etablera sig i minst sex dagar. För att analysera data brukades två olika statistiska tester. Mann- Whitney U-test (Real Statistics Using Exel) (Andersen 2011) användes för att se om det fanns en signifikant skillnad i uppkomsten av antal bett i de olika utfodringsstallen. Samma test användes till jämförelsen av stereotypa gallerbitningar. Ties ignorerades på grund av många observationer. För att analysera om det fanns en statistisk skillnad mellan de två olika utfodringsstallen i antal individer som utförde respektive beteende, användes ett Chi²- test (Andersen 2011). Detta test gjordes dock inte på stereotypa gallerbitningar på grund av för lite registrerad mätdata. I statistikprogrammet Excel användes funktioner till uträkningar och framställande av diagram. RESULTAT En jämförelse på antal aggressiva bett i de olika utfodringsstallen visade på en signifikant skillnad (Mann-Whitney U-test, P = 0,03) där transponderutfodringen visade på fler bett än vid båsutfodringen (figur 1a.). Skillnaden i antalet aggressiva individer i de olika utfodringstallen visade också på en signifikant skillnad (Chi²-test, X²=5,26 df=1 P<0,05) med fler aggressiva individer i transponderstallet (figur 1b.) Jämförelsen av antal stereotypa gallerbitningar i de olika utfodringsstallen visade inte på någon signifikant skillnad (Chi²-test, X²=0,50 df=1 P >0,05). Ytterst få gallerbitningar förekom i båda utfodringsstallen (n = 2 per stall).
7 Aggressiva individer Antal bett Båsstall Transponderstall Figur 1a. Antal aggressiva bett som förekom i respektive utfodringsalternativ Båsstall Transponderstall Figur 1b. Antal aggressiva individer i respektive utfodringsalternativ. DISKUSSION Denna studie påvisade en signifikant skillnad i både antalet bett och antalet aggressiva individer i de olika utfodringsstallen. Resultatet visade sig vara en motsatts till hypotesen; (1) det förekommer fler aggressiva angrepp i form av bett i båsstallet, jämfört med i transponderstallet. Förekomsten av mer aggressivitet vid transponderutfodringen kan tyda på att miljöberikningen i form av lösdrift, halm och transpondrar inte är tillräckligt givande (Chapinal et al. 2009), men eftersom även båsutfodringen har både lösdrift och halm bör skillnaden falla på andra faktorer. Samtliga suggor i båda utfodringsstallen har en individuellt anpassad födoranson och därmed bör inte en skillnad i hunger vara orsaken, men om kapaciteten på transpondrarna är överskattad, eller om tidsinställningen på transpondrarna är för kort (Olsson et al. 2008) vilket kan bidra till att de inte hinner äta klart den portion som tilldelats, kan eventuellt graden av hunger vara högre i transponderstallet. Dessa faktorer kan leda till ökad konkurrens om födan (Svendsen et al. 2012) och onödigt stor belastning på varje foderstation på grund av många tombesök (Olsson et al. 2007). I det undersökta stallet är kapaciteten på transpondrarna beräknade till 70 djur per transponder (350 djur uppdelade på fem transpondrar) och detta ger varje gris cirka tio minuter på tolv timmar att disponera i foderstationen. Räknas då även tiden in för alla tombesök blir tiden ännu kortare. Tidsinställningen som bland annat inkluderar utfodringsintervallernas längd, portionsstorlek, tiden från att chipet är avläst tills första portion blir tillgänglig, tiden som bakgrinden hålls stängd etc., är i denna studie okänd men kan vara intressanta variablar att ta hänsyn till i kommande studier. I aktuella transpondrar blir överbliven mat, som inte
8 hunnits ätas upp, kvar till nästa sugga som ska äta. Detta registreras inte av datasystemet i transpondrarna och bidrar därför till missvisande uppgifter om hur mycket varje sugga ätit. Hunger kan därför vara en orsak till skillnaden i aggressivitet mellan de två undersökta stallen då konkurrens inkluderar aggressivt beteende (Svendsen et al. 2012)( Tönepöhl, B. Et l.) och mat är en av de viktigaste resurserna att konkurrera om (Keeling & Jensen 2009). I båsutfodringen där födan bara finns tillgänglig en gång per dag kanske konflikter är vanligare vid tiden för utfodring och sen lugnare resten av tiden, men eftersom utfodringen i båsstallet sker vid olika tidpunkter bör detta inte nämnvärt medföra mer konflikter jämfört med andra tider på dygnet. Andra exempel på faktorer som skiljer stallen åt är gruppstorlek och gruppdynamik. I båsutfodringen är gruppen stabil i sju veckor och i transponderstallet endast en vecka. Konflikter som uppstår vid bildning av hierarkier i nya grupper, är oftast avklarade under de första tre dagarna (Scheffler et al )(Tönepöhl, B. et al. 2013) och bör inte påverka resultatet då studien gjordes sex dagar efter senaste gruppförändringen. Men onormalt stora grupper (Keeling & Jensen 2009), likt transpondergruppen, bör nog tas i beaktning. Skillnaden kan alltså ligga i gruppstorleken och en ny studie på grupper av samma storlek med två olika utfodringsmetoder kunde ge en bättre grund för att kunna isolera utfodringssystemens effekter. Då grisar i större grupper generellt uppvisar färre aggressiva individer och att enstaka individer istället blir mer aggressiva (Keeling & Jensen 2009), styrker inte vårt resultat som visade att det var fler aggressiva individer i transponderstallet som är den större gruppen. Transponderstallets undersökningsgrupp uppvisade högre aggressivitet sett till antal bett, men också sett till antalet aggressiva individer. Andra faktorer som eventuellt kan bidra till fler konflikter kan vara att det hela tiden är suggor i rörelse i transponderstallet då alla äter på olika tider. Det ska även tilläggas att grisars naturliga beteende att äta i grupp inte är möjligt i transpondrarna och kan medföra ökad konkurrens (Olsson et al. 2008). Stereotypa beteenden som kan uppkomma då ett djur inte kan bejaka sina naturliga beteenden eller på grund av långvarig hunger, är beteenden som inte bör förekomma hos djur. Dessa beteenden är maladaptiva och tillför inget till djuren utan är enbart en onödig kostnad (Alcock 2009). Resultatet visade endast ett fåtal gallerbitningar (n = 4 totalt) i båda utfodringsalternativen och hypotes; (2) det förkommer fler stereotypa gallerbitningar i båsstallet, jämfört med transponderstallet, förkastas då ingen signifikant skillnad påvisades. Låg förekomst av stereotypa beteenden kan tyda på att artspecifika beteenden blir relativt bra tillgodosedda även i båsstallet. Halmberikning kan eventuellt bidragit till en viss mättnad och relativt bra sysselsättning. Möjligheten att kunna bejaka ett mer naturligt födosöksbeteende i transponderstallet visade sig alltså inte bidra tillfredställande, då ingen signifikant skillnad kunde påvisas. Trots resultatet kan denna berikning bidra till välfärd, men eventuellt grumlats av andra faktorer som till exempel hunger. Gallerbitning associeras ofta ihop med hunger och då hunger troligtvis är mer påtagligt i transponderstallet, kan detta jämnat ut resultatet mellan utfodringsalternativen. En annan faktor som berör hunger är att suggor normalt får cirka 60 procent av godtyckligt födoranson (Keeling & Jensen 2009)(Meunier- Salaün et al. 2001) och ständigt är hungriga. Dessutom är fodret högkoncentrerat (Svendsen et al. 2012) vilket innebär att födovolymen blir liten. Om de istället fått ett kvantitativt foder som innehåller större andel av utfyllnad i form av fibrer, skulle ett lågkoncentrerat foder ge en annan mättnadskänsla då det kan intas i större mängd. Studier har visat att en fiberrik kost sänker behovet av att födosöka (Jensen et al. 2015) och bidrar till mer tillfredsställda djur. Detta skulle även möjliggöra friare tillgång till fodret, istället för en strikt anpassad ranson, vilket eventuellt skulle minska konkurrens (Svendsen et al. 2012) och stress (Keeling & Jensen 2009). Om en större mängd föda ska delas ut krävs det fler transpondrar
9 som tar upp utrymme i stallarna och mer föda bör logiskt sett även innebära större behov av lagringsutrymme, en högre arbetsbelastning i form av större mängd utdelat foder och hårdare tryck på gödselytor. Ett byte av foder skulle gynna djurens välfärd, men skulle också innebära en högre produktionskostnad för producenten. Sammanfattning Att det förekom fler bett och aggressiva individer i transponderstallet kan tyda på en överskattning av transpondrarnas kapacitet. Detta bidrar troligtvis till mer hunger i transponderstallet och då en resurs är begränsad, ökar konkurrensen (Svendsen et al. 2012). Hunger och brist på miljöberikning är troliga orsaker till förekomsten av stereotypa beteenden i båda utfodringsalternativen. Ett lågkoncentrerat foder med hög fiberhalt är en tänkbar motverkande åtgärd, då detta ger en annan mättnadskänsla (Jensen 2000). För att kunna tolka mer exakt var andra åtgärder bör sättas in bör gruppstorlekarna som jämförs vara lika stora och dynamiken vara likvärdig. Om djuren ska kunna bejaka sina naturliga beteenden på ett tillfredsställande sätt behövs mycket mer miljöberikning och stabila grupper med färre individer. Tillsatta åtgärder som minskar icke-önskvärda beteenden, som gallerbitning och aggression, skulle medföra att djuren får en bättre välfärd. REFERENSER Andersen, P. [Online] (2011) Bozeman Science, Chi- squared Test. [Tillgänglig ] ( ) Albarella, U. (2007). Pigs and Humans: 10,000 Years of Interaction. OUP Oxford. Sid.2-4 Alcook, J. (2013). Avoiding Predators and Finding Food. Animal Behaviour: An Evolutionary Approach, tenth edition. Sinauer Associates, Sunderland, USA, s , 36. Boumans,I. J. M. M., Bokkers, E. A. M., Hofstede, G. J., De Boer,I. J. M. (2015) Understanding feeding patterns in growing pigs by modelling growth and motivation. Applied Animal Behaviour Science, Volym 171, Chapinal, N. Ruiz de la Torre, J. L., Cerisuelo, A., Gasa, J., Baucells, M. D., Coma, J., Vidal, A., Manteca, X. (2009) Evaluation of welfare and productivity in pregnant sows kept in stalls or in 2 different group housing systems. Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research, Volym 5, Gustavsson, M., Jensen, P., H de Jonge, F., Schuurman, T. Domestication effects on foraging strategies in pigs (Sus scrofa). Applied Animal Behaviour Science, Volym 62, Hansson, M., Lundheim, N. [Online] (2009) Sveriges Grisföretagare Ek förening, kansliet, LRF. Agriprim. [Tillgänglig] ( ) Jensen, P. [Online] (2000) Natural Behaviour and Needs of Farm Animals, Swedish University of Agricultural Sciences. Department of Ethology. POB 234. [Tillgänglig] ( ) Jensen, M. B., Pedersen, L. J., Theil, P. K., Knudsen, K. E. B. (2015) Hunger in pregnant sows: Effacts of a fibrous diet and free access to straw. Applied Animal Behaviour Science, Volym 171,
10 Keeling, L., Jensen, P. (2009). Abnormal Behaviour, Stress and Welfare. The ethology of domestic animals, 2 nd edition, Jensen, P., CABI, Modular texts, UK , Lundheim, N. [Online] Sveriges lantbruksuniversitet. Swedish University of Agricultural Science. [Tillgänglig] ( ) Maunier- Salaün, M. C., Edwards, S. A., Robert, S. (2001) Effect of dietary fibre on the behaviour and health of the restricted fed sow. Animal Feed Science and Technology,Volym 90, Olsson, A- C., Andersson, M., Botermans, J., Rantzer, D., Svendsen, J. [Online] (2008) Transponderutfodring (ESF) till dräktiga suggor. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Fakta från Partnerskap Alnarp, info. nr. 4 [ Tillgänglig] ( ) Olsson, A- C., Andersson, M., Boteman, J., Rantzer, D., Svendsen, J.(2007) Besättningstudier av system med elektronisk utfodring (ESF) till dräktiga suggor. Landskap Trädgård Jordbruk, Rapportserie. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Rapport 2007: 4, Alnarp Olsson, R. [Online] (2010) Handbok: Alternativ.nu, Praktisk kunskap om självhushållning. [Tillgänglig] ( ) Real Statistics Using Excel [Online] [Tillgänglig] ( ) Rioja-Lang,F. C., Hayne, S. M., Gonyou, H. W. ( 2013 ) The effect of pen design on free space utilization of sows group housed in gestation pens equipped with free access stalls. Applied Animal Behaviour Science Volym 148, Scheffler, K., Stamer, E., Traulsen, I., Krieter, J. (2016). Relationship between behavioural tests and agonistic interactions at different age levels in pigs. Applied Animal Behaviour Science, Volym 177, Skolid.com [Online] [Tillgänglig] px ( ) Spolder, H. A. M., Geudeke, M. J., Van der Peet- Schwering, C. M. C., Soede, N. M. (2009) Group housing of sows in early pregnancy: A review of success and risk factors. Lifestock Science, Volym 125, Svendsen, J., Olsson, A-C., Rantzer, D., Botermans, J., Andersson, M. [Online] (2012) Inhysning och boxsystem i grisproduktionen. SLU, Swedish University of Agricultural Sciences / LTB, Department of Rural Buildings. [Tillgänglig] risproduktionen.pdf ( ) Thomsson, O., Bergqvist, A- S., Sjunnesson, Y., Eliasson- Selling, L., Lundeheim, N., Magnusson, U. (2015) Aggression and cortisol levels in three different group housing routines for lactating
11 sows. Acta Veterinaria Scandinavica, AVS. Tönepöhl, B, Appel, A. K., König von Borstel, U., Gauly, M. (2013) Interaction between sow`s aggressiveness post mixing and skin lessions recorded several weeks later. Applied Animal Behaviour Science,Volym 144, Van de Weerd, H. A., Day, J. E. (2008) A review of environmental enrichment for pigs housed in intensive housing systems. Applied Animal Behaviour Science, Volym 116, 1-20.
12 BILAGA 1 Id. nr. Bett Tuggar på galler 180 sek.
Jämförelse av agonistiska beteenden i två olika stallsystem för grisar
Jämförelse av agonistiska beteenden i två olika stallsystem för grisar En beteendestudie på dräktiga suggor i en konventionell suggpool Comparison of agonistic behavior of pregnant sows in two different
Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring
Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Catarina Bengtsson
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar rangordningen i en hästflock Catarina
Development of an organic piglet production system where batch-wise breeding is made possible by exploring the natural physiology of the sow
Slutrapport 2018 till SLU EkoForsk för projektet Development of an organic piglet production system where batch-wise breeding is made possible by exploring the natural physiology of the sow Development
Hangrisars beteende - konsekvenser för välfärd och produktion
Hangrisars beteende - konsekvenser för välfärd och produktion Lotta Rydhmer, Inst f husdjursgenetik, SLU tillsammans med Bo Algers, Kristina Andersson, Lisa Eriksson, Emma Fàbrega, Monika Hansson, Kerstin
HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta
Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.
Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Strukturell respektive kognitiv miljöberikning vad betyder det för grisen?
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Strukturell respektive kognitiv miljöberikning vad betyder det för grisen? Nora Signér Självständigt arbete i veterinärmedicin,
Faktorer som påverkar suggors sociala beteende och effekter av aggressivt beteende vid grupphållning
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Faktorer som påverkar suggors sociala beteende och effekter av aggressivt beteende vid grupphållning Jenny Löfstrand
Suggorna har potential utnyttja den!
Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin
Aggressivt beteende hos suggor vid gruppering
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Aggressivt beteende hos suggor vid gruppering Christina Eliasson Foto: Christina Eliasson Institutionen för husdjursgenetik
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Häst i grupphållning. Kristine Gulbrandsen
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2013 Häst i grupphållning Kristine Gulbrandsen Strömsholm HANDLEDARE:
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Hur påverkas föls beteende och hull av avvänjning? Susanna
KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Den sociala hunden. Social dominans/rangordning Ledarvargen the leader of the pack. Problem med koncepten dominans och rangordning
Den sociala hunden Hur kan man förstå och förklara hundens förmåga till sociala relationer? Ett traditionellt synsätt: Social dominans och rangordning Alternativa, mer sentida, modeller/teorier: Kenth
Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd
Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd Linda Keeling Institutionen för husdjurensmiljö och hälsa Sveriges lantbruksuniversitet European Food Safety Agency (EFSA) Etablerat 2002 efter ett
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
FaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Slutrapport: Besättningsstudier i system med elektronisk utfodring (ESF) till dräktiga suggor (projnr V ) Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU,
Slutrapport: Besättningsstudier i system med elektronisk utfodring (ESF) till dräktiga suggor (projnr V0550038) Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp Bakgrund Transponder- eller det s k ESF- (electronic
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar krubbitning Marie Genberg Strömsholm
Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?
r Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance? - A pilot study Susan Sarwari and Mohammed Fazil Supervisors: Camilla Ahlgren Department of
Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!
Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Nina Pietarila
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Olika inhyssningssystem och deras påverkan på unghästens mentala
Sociala beteenden hos grisar
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Sociala beteenden hos grisar Andreas Andersson Examensarbete för kandidatexamen, 15 hp Agronomprogrammet Husdjur
Uthållig djurhållning - Forskarens roll i det moderna samhället Bo Algers
Uthållig djurhållning - Forskarens roll i det moderna samhället Bo Algers Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Sveriges lantbruksuniversitet The power and majesty of nature in all its aspects is
Fysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Emotionella tillstånd hur kan vi mäta vad grisen känner?
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Emotionella tillstånd hur kan vi mäta vad grisen känner? Sofia Westerståhl Examensarbete / SLU, Institutionen för
Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg
Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett
Tidig vaccination mot galtlukt
Populärvetenskaplig sammanfattning av Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2011:84 Tidig vaccination mot galtlukt Effekter på galtlukt, produktion och beteende Testiklar Galtlukt Problembeteende Ekonomi
Utfodringstider och foderberikningar - Påverkan på Linderödssvins (Sus scrofa domestica) beteende och välfärd i djurparksförhållande
Utfodringstider och foderberikningar - Påverkan på Linderödssvins (Sus scrofa domestica) beteende och välfärd i djurparksförhållande Feeding times and feeding enrichment - Impact on Linderödssvins (Sus
Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor
Sveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006
Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006 Per Sjölander Kristian Stålne Swedish network for Adult development Stages according to EDT (Loevinger) Stage Characteristics E4 Conformist/Diplomat
Assigning Ethical Weights to Clinical Signs Observed During Toxicity Testing
: Assigning Ethical Weights to Clinical Signs Observed During Toxicity Testing Supplementary Data Information (in Swedish) given to the test participants concerning the hypothetical experiment English
varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
HOW STIMULI BY TOYS AFFECT PIGS GROWTH, HEALTH AND WELFARE
HOW STIMULI BY TOYS AFFECT PIGS GROWTH, HEALTH AND WELFARE Carin Södergren Examensarbete i biologi 5 högskolepoäng, 2 Handledare: Gunilla Rosenqvist Avdelningen för biologi Högskolan på Gotland, SE-62
UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet
Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur?
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur? Caroline Johansson
FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 30 april 2001 PE 301.067/8-38 ÄNDRINGSFÖRSLAG 8-38 FÖRSLAG TILL YTTRANDE av Robert William Sturdy (PE 301.067) FASTSTÄLLANDE
Stärk djurskyddet i Europa
Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa
Finhackat halmströ i grisningsboxar
Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar
Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna
Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se,
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Optimera djurhälsa och mjölkmängd
Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Uppfödning av slaktgrisar (Sus scrofa domestica) i stora grupper gruppstorlekens betydelse för grisars välfärd och produktionsresultat
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Uppfödning av slaktgrisar (Sus scrofa domestica) i stora grupper gruppstorlekens betydelse för grisars välfärd och produktionsresultat
CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty
79% of the division trade is generated by Harrods Rewards customers 30% of our Beauty clients are millennials 42% of our trade comes from tax-free customers 73% of the department base is female Source:
Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala.
Abstract Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Gender and authority in expert interviews. This study explores gender variation in radio
8.1 General factorial experiments
Exempel: Vid ett tillfälle ville man på ett laboratorium jämföra fyra olika metoder att bestämma kopparhalten i malmprover. Man är även intresserad av hur laboratoriets tre laboranter genomför sina uppgifter.
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Positiva effekter av att hålla hästar i grupp Lina Sundin
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne
GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne 1 Grön Rehabilitering på landsbygden Skåne är ett projekt som gemensamt ägs, drivs
Consumer attitudes regarding durability and labelling
Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se
Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning
Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april
Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna
Olika typer av strömedel till gris. - effekter på beteende och produktion
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Olika typer av strömedel
Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA
Salmonella control in pig production in Sweden Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA s ZoonosCenter Historik salmonella Imp. Alvesta 9000 90 1:st 1:st salmonellaregulation SWEDISH SALMONELLA CONTROL PROGRAMMES
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Tryptofan en aminosyras funktion.
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Tryptofan en aminosyras funktion Ida Rising Strömsholm HANDLEDARE:
Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance Ali Muthanna, Lunds Universitet, IDA2, EDT621 Abstract Hyper-Threading (HT) is Intel s version of simultaneous multi-threading (SMT). Hyper-Threading
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Besättningsstudier av system med elektronisk utfodring (ESF) till dräktiga suggor
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Besättningsstudier av system med elektronisk utfodring (ESF) till dräktiga suggor Herd investigations of housing systems with electronic sow feeding (ESF) for non-lactating
HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and
Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09
Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention
Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012
Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet
Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig
Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Hög tid att förbjuda pälsdjursfarmning!
Hög tid att förbjuda pälsdjursfarmning! Foto: Cecilia Mille/Djurens Rätt Pälsdjuren i Sverige I Sverige finns det cirka 60 pälsdjursfarmer och nästan alla djur som föds upp för att bli päls är minkar.
Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen
Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen Sammanfattning Smågrisar i besättning A som var uppvuxna i grisningsboxar med dränerade golv var tyngre vid avvänjning
Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands
Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning
Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,
Utfodring av smågrisar runt avvänjningen
Utfodring av smågrisar runt avvänjningen Maria Neil a, Ann Högberg b & Jan Erik Lindberg b Inst för husdjurens utfodring och vård, SLU a Funbo-Lövsta, 755 97 Uppsala, tel 018-67 45 38, e-post Maria.Neil@huv.slu.se
The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden
The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate
Tentamen i matematisk statistik
Sid (7) i matematisk statistik Statistik och kvalitetsteknik 7,5 hp Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Studenterna får behålla tentamensuppgifterna. Skrivtid: 4.00-7.00 ger maximalt 24 poäng. Betygsgränser:
Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer
Lunds Tekniska Högskola Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer Tobias Lilja 5 december 2016 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Syfte................................
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU
Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU Dags att väcka den björn som sover! Arbetsmiljö Företagande Kunden Tätortsnära hästhållning Samhällets krav Hästens
NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22
NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Är det högre skaderisker att ha hästar i grupp i hage? Malin
Stressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan
Att planera bort störningar
ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare
En jämförelse av beteendeeffekter hos slaktsvin av olika typer av miljöberikning. Veronica Nygren-Fasth
Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete 16 hp En jämförelse av beteendeeffekter hos slaktsvin av olika typer av miljöberikning Veronica Nygren-Fasth LiTH-IFM- Ex--13/2786--SE Handledare:
Framtidens stall -Smågris. Projektägare: Mattias Espert, Grisföretagare
Framtidens stall -Smågris Projektägare: Mattias Espert, Grisföretagare Mattias Espert 2000 suggor i SIP (Smågris Syd AB) 350 ha växtodling start 2012 Grisproduktion startade 2005 Salmonella 2009 31,8 avvanda
HUR GÖR DJUR? Praktisk del Utförs på Fredriksdal
HUR GÖR DJUR? Praktisk del Utförs på Fredriksdal Etologi är läran om djurs beteende och en etolog studerar djurens signalsystem. Det finns t ex visuella signaler (färger, rörelsemönster, vargen som blottar
Internationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!
Låt oss presentera ZiwiPeak Beef Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Vårt Nötkött. Märkbart mycket bättre Nötköttet vi använder kommer från djur som är gräsuppfödda på Nya
Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.
Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.m Den här sammanställningen är ett resultat av en e-postkommunikation