En jämförelse av beteendeeffekter hos slaktsvin av olika typer av miljöberikning. Veronica Nygren-Fasth

Transkript

1 Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete 16 hp En jämförelse av beteendeeffekter hos slaktsvin av olika typer av miljöberikning Veronica Nygren-Fasth LiTH-IFM- Ex--13/2786--SE Handledare: Per Jensen, Linköpings universitet Examinator: Anders Hargeby, Linköpings universitet Institutionen för fysik, kemi och biologi Linköpings universitet Linköping

2 Institutionen för fysik, kemi och biologi Department of Physics, Chemistry and Biology Datum/Date Språk/Language Svenska/Swedish Rapporttyp Report category Examensarbete C-uppsats ISBN ISRN LITH-IFM-G-EX 13/2786 SE Serietitel och serienummer Title of series, numbering ISSN Handledare/Supervisor Per Jensen URL för elektronisk version Ort/Location: Linköping Titel/Title: En jämförelse av beteendeeffekter hos slaktsvin av olika typer av miljöberikning A comparison of behaviour in fattening pigs with different types of environmental enrichments Författare/Author: Veronica Nygren-Fasth Sammanfattning/Abstract: Among fattening pigs you find several stereotypical behaviours, such as bar-biting and tail-biting. These behaviours are quite common among domestic pigs. Environmental enrichments are often used to reduce stereotypical behaviours in animals. An environmental enrichment is defined as an improvement of an animal s welfare, both psychologically and physiologically, through changes in the environment of the animal. With this study, different environmental enrichments were studied to see if they can reduce stereotypical behaviour among fattening pigs. The two different environmental enrichments used were a jute sack filled with straw and a Jolly Ball. The stereotypical behaviours that were looked at were bar-biting, tail-biting and belly-nosing. The study was carried out on 107 pigs divided into 12 pig boxes, during 3 weeks in total. All three stereotypical behaviours decreased significantly. This shows that the environmental enrichments had a positive effect on the pigs, since they reduced their stereotypical behaviour. The pigs interacted more with the jute sack than they did with the Jolly Ball. The pigs preferred the environmental enrichment that was destructible, edible, deformable and chewable, which fits well into similar studies that have been executed. Nyckelord/Keyword: Slaktsvin, grisar, svin, miljöberikning, domestic pig, fattening pigs, environmental enrichment, abnormal behaviour, belly-nosing, tail biting, bar biting, farming

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Introduktion Material & metoder Djur Material Utförande Beteenderegistreringar Statistik Resultat Stereotypiska beteenden Interaktion med berikningen Andra beteenden Diskussion Konklusion Tack Referenser Appendix Etogram Sammanfattning Hos grisar finner man flera stereotypiska beteenden, som rörbitning och svansbitning. Dessa beteenden är relativt vanliga hos grisar. En

4 miljöberikning definieras som förbättring av ett djurs välfärd, både psykologisk och fysiologiskt, genom förändringar hos djurets omgivning. Denna studie har undersökt om miljöberikningar kan minska stereotypiska beteenden hos grisar. De två olika miljöberikningar som har använts är en jutesäck fylld med halm och en Jolly Ball. De tre stereotypiska beteendena som studerades var rörbitning, svansbitning och bukmassage. Studien utfördes på 107st grisar uppdelade på 12 boxar, under totalt tre veckor. Alla tre stereotypiska beteenden minskade statistiskt signifikant. Detta visar att båda miljöberikningarna hade en positiv effekt på grisarna då de minskade deras stereotypiska beteenden. De interagerade mer med jutesäcken fylld med halm än vad det gjorde med Jolly Ball. Grisarna föredrog den miljöberikningen som var omformbar, förstörbar, ätbar, tuggbar, vilket går i linje med liknande studier. 2 Introduktion Hos många djur i fångenskap kan man se symptom av stress genom stereotypiska beteenden. Ett stereotypiskt beteende definieras som något som är relativt konstant, regelbundet upprepat och utan något uppenbart syfte (Mason, 1991). Stereotypiska beteenden kan motverkas genom att låta djur i fångenskap utföra naturliga beteenden som ökar deras välfärd (Newberry, 1995). Detta genom t.ex. miljöberikningar. En miljöberikning är en modifikation av en steril miljö i fångenskap för att förbättra den biologiska funktionen hos djur (Newberry, 1995). Dock är det svårt att ge djur en miljöberikning som låter dem utöva naturliga beteenden och ökar deras välfärd. Först måste man förstå vilka av djurens beteenden som är naturliga och om det ökar deras välfärd när de har möjlighet att utföra dessa (Van de Weerd et al., 2003). Det kan vara svårt att utveckla miljöberikningar till djur då djur inte uppfattar saker på samma sätt som vi människor. T.ex. när det gäller lukter eller material (Van de Weerd et al., 2003). Därför är det viktigt att först veta vilka naturliga beteenden som är viktiga för de enskilda arterna, och sedan testa olika sorters miljöberikningar på djuren. I Sverige måste grisfarmare, enligt djurskyddslagen (SJVFS 2010:15), se till att det finns tillräckligt med halm eller strö i boxarna för att grisarna ska hålla sig sysselsatta och kunna utföra naturliga beteenden. Dock 2

5 uppfylls inte detta som det ska, enligt Djurrättsalliansens (2013), utan saknas på större delen av de gårdar de har besökt. Hos grisar finner man flera stereotypiska beteenden, som rörbitning, svansbitning och bukmassage (Fraser, 1983/84). Dessa beteenden är relativt vanliga och beror på att grisarna inte har möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och därför projicerar sina beteenden till de få stimuli som finns (Wemelsfelder et al., 2000). De stereotypiska beteendena beror på att grisarna har ett begränsat födointag, och stereotyperna uppstår efter att de har fått sin föda (Lawrence och Terlouw, 1993). Författarna menar att grisarnas födosöksmotivation ligger bakom det faktum att grisarna utvecklar stereotypiska beteenden. Stolba et al (1989) fann att grisar som lever i en halvnaturlig miljö spenderar mer än hälften av dagsljustiden på födosöksbeteenden. Grisar bekantar sig med omgivningen genom att böka, lukta, bita och tugga på saker. Trots att grisarna lever i en box de känner till väl, och har tillräckligt med mat och vatten, kommer de ändå att utforska sin omgivning (Studnitz et al., 2007). Grisar föredrar i längden miljöberikningar som är omformbara, förstörbara, ätbara, tuggbara och komplexa. Exempel på detta är halm, säckar och kartong(van de Weerd et al., 2003., BPEX 2013). Därför är det viktigt att miljöberikningar gör att grisar får möjlighet att utöva födosöks- och utforskningsbeteenden med trynet och munnen, såsom böka och tugga (Van de Weerd et al., 2003, Fraser et. al, 1991). De flesta djur i fångenskap har någon storts stereotypiska beteenden. Karnivorer har oftast stereotypiska beteenden med rörelse, som att vanka fram och tillbaka. Hovdjur, och även vissa primater, har istället oftast stereotypiska beteenden som är orala (Mason et al. 2007). Hos minkar kan man se flera olika stereotypiska beteenden, till exempel svansbitande, slickande, snurra huvudet och springa fram och tillbaka i buren (Vinke et al., 2004). Hos minkar är stereotypiska beteenden också kopplade till minkarnas begränsade utfodring, födosöksbeteenden och födosöksmotivation (Bildsøe et al., 1990). Även hos hästar kopplas stereotypiska beteenden till deras begränsade utfodring (Thorne et al., 2005) Tyvärr är det oftast så att det är andra faktorer som avgör om, och vilken sorts miljöberikning djur i fångenskap får. Hos grisar väljs miljöberikningen oftast efter ekonomiska faktorer eller häsloaspekter, med avkall hos grisarnas naturliga behov. Konsekvensen blir att grisarna snabbt tappar intresset för berikningen (Day et al., 2002). Den miljöberikning som har visat sig ge bäst effekt hos grisar är halm. 3

6 Dock är halm inte helt problemfritt på grund av grisarnas boxar. Hos grisar med spaltgolv i delar av boxen är problemet att vissa miljöberikningar, som halm, fastnar i spaltgolvet och blockerar utgödslingsanordningen (Van de Weerd et al., 2006). Målet med denna studie var att se om två olika typer av miljöberikningar kan minska stereotypiska beteenden hos slaktgrisar. De stereotypiska beteendena som fokuseras på var rörbitning, bitande på varandra och bitande på inredningen då dessa är kopplade till födosöks- och utforskningsbeteende. Hypoteserna var att grisarna skulle minska sina stereotypiska beteenden i den berikade miljön och att de skulle föredra jutesäcken fylld med halm. 3 Material & metoder 3.1 Djur Djuren som användes var uppfödda och inhysta på Vreta lantbruksgymnasium utanför Linköping. Totalt användes 107 stycken grisar uppdelade på 12 bås, med 7-10 individer i varje bås. Åldern på grisarna vid experimentets början var ca 17 veckor och vid experimentets slut var de ca 20 veckor. Grisar på Vreta behandlas på samma sätt under deras tid där. Kultingarna separerade från suggan vid 3 veckors ålder och flyttades därefter till storboxar med kultingar i samma storlek på en tjock halmbädd. De kultingar som var mindre än sina syskon fick flytta ihop med andra kultingar som också var mindre än sina syskon. Efter 3 månader flyttas grisarna från storboxarna till mindre slaktsvinsboxar på ca 12m 2, med 10 grisar i varje box. Grisarna är i slaktsvinsboxarna ytterligare 3 månader innan de går till slakt. Grisarna utfodrades två gånger om dagen, kl och genom ett automatiskt system. Utfodringssystemet startade 45 minuter innan utfodring så grisarna kunde höra att mat var på väg. Grisarna fick halm på morgonen och eftermiddagen inkastat i boxen av skötarna. Utöver detta stördes grisarna inte. 3.2 Material De berikningar som användes i studien var jutesäckar(70*130cm), Sisalrep(15mm i diameter), Jolly Ball från Horsemen's Pride och halm. För registreringen användes en Gymboss beeper och protokoll. Jutesäcken fylldes upp helt med halm. 4

7 3.3 Utförande Experimentet utfördes under 4 stycken 3-dagarsintervaller under Grupp 1 mellan 17/4-19/4 och 22/4-24/4 och grupp 2 mellan 25/4-27/4 och 29/4-1/5. Totalt observerades 12 boxar i totalt 12 dagar. Grupp 1 bestod av box 1-6 och grupp 2 bestod av box (Fig. 1). Varje grupp observerades i totalt 6 dagar, varav de första 3 dagarna var kontroll och de andra 3 dagarna var med miljöberikningen. Boxarna var kontroll mot sig själva. Hälften av boxarna hade en fastbunden jutesäck med halm som miljöberikning (box 1-3 & 7-9), och den andra hälften hade en Jolly Ball som miljöberikning (box 4-6 & 10-12). Miljöberikningen introducerades 5 minuter innan den första observationen skedde. Bollen introducerades första dagen, 5 minuter innan första observationen, för att sedan få vara kvar i 3 dagar. Jutesäcken fylld med halm knöts fast med sisalrep och en ny jutesäck introducerades alla 3 dagar, då den var helt förstörd efter en dag. Figur 1. Grisboxarnas fördelning i stallet 3.4 Beteenderegistreringar För noteringar av beteenden användes standardiserade protokoll och etogram, (Appendix 1 & 2). Etogrammen var omfattande för att kunna användas i senare studier. Denna studie fokuserade endast på rörbitning, bitande på varandra och bitande på inredningen, då dessa är kopplade till födosöks- och utforskningsbeteenden. Grisarna observerades med 1-0 observationer, där ett beteende markerades om det observerades. Dessa pågick under en halvtimme för 6 boxar. Varje box observerades två gånger i 2 minuter och 15 sekunder och 15 sekunder för att förflytta sig mellan boxarna. En gris observerades i boxarna, den individen valdes slumpvis när observationsbox byttes. 5

8 3.5 Statistik Protokollen fördes in i Microsoft Office Excel Data för 3 boxar slogs ihop, vilket gav ett gemensamt värde för de olika berikningarna och kontrollen i grupp 1 och 2. De olika berikningarna testades mot kontroll med ett parat Student's T-test med signifikansnivån 0,05. 4 Resultat 4.1 Stereotypiska beteenden Miljöberikningen hade en statistiskt signifikant minskande effekt på alla tre stereotypiska beteenden hos grisar (Tabell 1). Procentuellt minskade de stereotypiska beteendena med över 75 % (Tabell 1). Figur 2. Antalet tillfällen då de olika stereotypiska beteendena observerades. Medelvärden och standardavvikelse visas. 6

9 Tabell. 1. P-värdena för kontroll mot berikning och den procentuella minskningen i procent för stereotypiska beteenden i de olika grupperna. P-värde Procent Rörbitning 0, % Bita på varandra 0, % Bita på annat 0, % 4.2 Interaktion med berikningen Både för jutesäcken och Jolly Ball minskade antalet interaktioner dag för dag (Fig. 4). Dock är det bara en för jutesäcken, för dag 1 mot dag 2, om det var en statistik säkerställd minskning av antalet interaktioner. Figur 3. Antalet interaktioner med Jolly Ball och jutesäcken fylld med halm. Medelvärden och standardavikelse för observationerna. P-värdet för skillnaden mellan Jolly Ball och jutesäcken är 0, Tabell 2. P-värdena för de tre dagarna jämförda mot varandra (t-test). Det var bara för jutesäcken, för dag 1 mot dag 2, som det var en statistisk säkerställd minskning av interaktioner. Jolly Ball Jutesäck Dag 1 mot dag 2 0,10 0,03 Dag 1 mot dag 3 0,06 0,13 Dag 2 mot dag 3 0,34 0,50 7

10 Figur 4. Antalet interaktioner (medelvärden) med berikningarna för de tre dagarna. 4.3 Andra beteenden Grisarna spenderade en stor del av tiden liggande ner, för båda berikningarna. Dock är det ingen signifikant skillnad mellan berikning och kontroll när det gäller tiden de låg ner (p=0,485, Fig. 5) Figur 5. Antalet tillfällen då grisarna låg ner för de olika berikningarna. P- värdet för skillnaden mellan kontroll och berikning är p=0,49. 8

11 5 Diskussion En intressant iakttagelse under observationerna var att de grisar som hade jutesäcken som berikning, knappt interagerade med halmen. De interagerade med jutesäcken och sisalrepet istället. Detta är i linje med den slutsats som drogs av Feddes och Fraser (1994). De konkluderade att grisar använder miljöberikningar, som bomullsrep och gummiremsor, mer om de kan ändra föremålet genom att tugga på det. Zonderland et al. (2001) hade mest interaktion med rep i sin studie, där det kan ha berott på att repet fick bytas ut regelbundet, vilket gjorde att grisarna fick något nytt varje gång. Detta skulle kunna vara en förklaring varför interaktionen med säcken och repet var högre än Jolly Ball eftersom att grisarna fick en ny jutesäck varje dag. De tre olika stereotypiska beteendena minskade signifikant. Detta visar att miljöberikningarna fungerade på de stereotypiska beteendena. I en meta-analys gjord av Swasigood och Shepherdson (2006) kom de fram till att miljöberikningar, hos olika arter, ger en minskning på 50-60% när det gäller de stereotypiska beteendena. För grisarna i studien minskade de stereotypiska beteendena med över 75 %. Detta stämmer bra överens med Swasigood och Shepherdsons meta-analys av miljöberikningar. Även i Van de Weerd et al. (2006) studie låg grisarna ner och var inaktiva en större del av tiden, med en frekvens på 70-80% oavsett berikning. Detta stämmer överens med resultaten i min studie då grisarna tillbringade stor del av tiden, upp till 60 % i frekvens, liggandes ned. De stereotypiska beteendena är relativt vanliga och beror på att grisarna inte har möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och därför projicerar sina beteenden till de få stimuli som finns (Wemelsfelder et al., 2000).Grisarna minskade de stereotypiska beteendena signifikant och istället projicerade sina beteenden på miljöberikningarna. Då kan man anta att båda miljöberikningarna lät grisarna utföra naturliga beteenden till en högre grad än vad de kan göra annars. Eftersom de interagerade mer med jutesäcken än med Jolly Ball så lär jutesäcken stimulera och möjliggöra en större del av deras naturliga beteenden. Det som är viktigt för grisar när det gäller miljöberikning är att de får möjlighet att utöva födosöks- och utforskningsbeteenden med trynet och munnen, såsom böka, tugga, lukta och bita på saker (Van de Weerd et al., 2003, Fraser et. al, 1991). Jutesäcken uppfyllde dessa kriterier, medan Jolly Ball endast gav möjlighet till tuggande som inte påverkade miljöberikningen på något sätt. 9

12 Flera liknande studier har visat att halm är den miljöberikning som har minskat stereotypiska beteenden mest (Kelly et al., 2000; Guy et al., 2002; Van de Weerd et al., 2005; Scott et al., 2006; Day et al., 2008). Eftersom att grisarna i denna studie i princip inte interagerade med halmen, kan man utgå ifrån att jutesäcken och repet var mer intressanta för grisarna. Det kan även vara så att grisarna var vana vid halm och därför inte fann det lika intressant. Dock har grisar vanligtvis inte tillgång till den stora mängden halm som de hade vid observationerna. Det fanns en tendens att grisarna interagerade mer med jutesäcken med halm än vad de gjorde med Jolly Ball, dock ingen statistik signifikant skillnad. Detta stämmer bra in med tidigare reslutat, då grisar i längden föredrar miljöberikningar som är omformbara, förstörbara, ätbara, tuggbara och komplexa (Van de Weerd et al., 2003., BPEX 2013). Jutesäcken och repet uppfyller fyra av dessa kriterier, och Jolly Ball uppfyller inget av dessa kriterier. Att grisar föredrar detta beror på deras födosöksbeteenden och utforskning av miljön, då grisar utforskar trots att de är väl bekanta med sin omgivning (Studnitz et al., 2007). Trots att det bara är en signifikant statistisk skillnad mellan dagarna när det gäller grisarnas interaktion med berikningen i form av en jutesäck kan man ändå se en tendens till ett minskande intresse, även för Jolly Ball. Detta mer för Jolly Ball än för jutesäcken. Detta kan bero på att bollen inte ändrade sig på något sätt eller var förstörbar. Det kan också bero på att bollen inte satt fast och därför kunde hamna i gödselgången och bli nedsmutsad av grisarnas fekalier. Att grisarna tappar intresse för miljöberikningar när de blir nersmutsade av fekalier har tidigare påvisats av Grandin et al. (1983) och Van de Weerd et al. (2003). De grisar som var med i studien lever 3 månader på en halmbädd innan de flyttas till småboxar där de bara har en begränsad mängd med halm. Day et al. (2002) konkluderade att grisar som tidigare har haft tillgång till halm och sedan får komma till en miljö utan halm biter på varandras svansar mer, än grisar som aldrig har haft tillgång till halm. Detta är något som kan ha påverkat grisarna i studien. Samtidigt kan 90g halm per gris per dag minska svansbitande drastiskt (Day et al., 2002b). Till och med så lite som 5-20g halm per gris per dag har en positiv effekt hos grisar (Zonderland et al., 2003 citerad i Van de Weerd et al., 2005). Detta kan göra att den halm grisarna får i småboxarna är tillräckligt för att väga upp avsaknaden av en hel halmbädd. Om man ser på de två miljöberikningar ur en praktisk och ekonomisk synvinkel var Jolly Ball den bättre miljöberikningen. Detta då den är hållbar, lätt att lägga dit och ta bort, lätt att rengöra och desinficera. 10

13 Jutesäcken med halm är rätt opraktisk då den måste bytas ut varje dag, blir smutsig nästan direkt och halmen har en tendens att hamna i gödeselgången och täppa igen. 5.1 Konklusion Det finns många studier som har visat vad grisar föredrar. De föredrar miljöberikningar som är omformbara, förstörbara, ätbara, tuggbara och komplexa. Resultaten i den här studien visar att grisarna hade samma preferenser som i tidigare studier. En fortsättning på denna studie skulle kunna vara att testa om det går att få Jolly Ball att blir mer attraktiv för grisarna. Även att testa om det går att ha jutesäcken med halm hos grisarna på något mer effektivt sätt som inte innebär extra jobb för grisskötarna vore intressant. 6 Tack Jag vill tacka Vreta lantbruksgymnasium och alla grisskötare för att jag fick använda deras djur för min studie. Sen vill jag även tacka Per Jensen för den input och hjälp jag har fått med denna studie. 7 Referenser Bildsøe, M., Heller, K.E., Jeppesen, L.L., Stereotypies in female ranch mink: seasonal and diurnal variations. Scientifur 14 (4), Day, J.E.L., Spoolder, H.A.M., Burfoot, A., Chamberlain, H.L., Edwards, S.A., 2002a. The separate and interactive effects of handling and environmental enrichment on the behaviour and welfare of growing pigs. Applied Animal Behaviour Science 75, Day, J.E.L., Burfoot, A., Docking, C.M., Whittaker, X., Spoolder, H.A.M, Edwards, S.A., 2002b. The effects of prior experience of straw and the level of straw provision on the behavior of growing pigs. Applied Animal Behaviour Science 76, Day, J.E.L., Van de Weerd, H.A., Edwards, S.A., The effect of varying lengths of straw bedding on the behaviour of growing pigs. Applied Animal Behaviour Science. 109, Fraser, D., A review of the behavioural mechanisms of milk ejection of the domestic pig. Applied Animal Etholgy 6, Fraser, D., 1983/84. The role of behaviour in swine production: a review of research. Applied Animal Ethology 11,

14 Fraser, D., Phillips, P.A., Thompson, B.K., Tennessen, T., Effect of straw on the behaviour of growing pigs. Applied Animal Behaviour Science 30, Grandin, T., Curtis, S.E., Greenough, W.T., Effects of rearing environment on the behaviour of young pigs. Journal of Animal Science 57, 137. Guy, J.H., Rowlinson, P., Chadwick, J.P., Ellis, M., Behaviour of two genotypes of growing-finishing pigs in three different housing systems. Applied Animal Behaviour Science 75, Kelly, H.R.C., Bruce, J.M., English, P.R., Fowler, V.R., Edwards, S.A., Behaviour of 3-week weaned pigs in Straw-Flow, deep straw and flatdeck housing systems Applied Animal Behaviour Science 68, Lawrence, A.B., Terlouw, E.M., A review of behavioral factors involved in the development and continued performance of stereotypic behaviors in pigs. Journal of Animal Science 10, 71: Mason GJ Sterotypies: a critical review. Animal Behaviour 41: Mason, G., Clubb, R., Latham, N., Vickery, S., Why and how should we use environmental enrichment to tackle stereotypic behaviour? Applied Animal Behaviour Science 102, Newberry, R.C., Environmental enrichment: Increasing the biological relevance of captive environments. Applied Animal Behaviour Science 44, Scott, K., Chennells, D.J., Campbell, F.M., Hunt, B., Armstrong, D., Taylor, L., Gill, B.P., Edwards, S.A., 2006a. The welfare of finishing pigs in two contrasting housing systems: fully-slatted versus straw-bedded accommodation. Livestock Science 103, Stolba, A., Wood-Gush, D.G.M., The behaviour of pigs in a seminatural environment. Animal Prododuction 48, Studnitz, M., Jensen, M.B., L.J., Why do pigs root and in what will they root? A review on the exploratory behaviour of pigs in relation to environmental enrichment. Applied Animal Behaviour Science 107 (2007) Swaisgood, R.R., Shepherdson, D.J., Environmental enrichment as a strategy for mitigating stereotypies in zoo animals: a literature review 12

15 and meta-analysis. In: Mason, G., Rushen, J. (Eds.), Stereotypic Animal Behaviour: Fundamentals and Applications to Welfare., 2nd ed. CAB International, Wallingford, UK, pp Thorne, J.B., Goodwin, D., Kennedy, M.J., Davidson, H.P.B., Harris, P., Foraging enrichment for individually housed horses: Practicality and effects on behaviour. Applied Animal Behaviour Science 94, Van de Weerd, H. A., Docking, C. M., Day J. E. L., Peter J. Avery, P. J., Edwards, S. A., A systematic approach towards developing environmental enrichment for pigs. Applied Animal Behaviour Science 84, Van de Weerd, H.A., Docking, C.M., Day, J.E.L., Edwards, S.A., The development of harmful social behaviour in pigs with intact tails and different enrichment backgrounds in two housing systems. Animal Science 80, Van de Weerd, H.A., Docking, C.M., Day, J.E.L., Breuer, K., Edwards, S.A. (2006) Effects of species-relevant environmental enrichment on the behaviour and productivity of finishing pigs. Applied Animal Behaviour Science 99, Vinke, C.M., Bos Van Den, R., Spruijt, B.M., Anticipatory activity and stereotypical behaviour in American mink (Mustela vison) in three housing systems differing in the amount of enrichments. Applied Animal Behaviour Science 89, Zonderland, J.J., Vermeer, H.M., Ter Avest, A., Vereijken, P.F.G., Spoolder, H.A.M., Measuring a pig s preference for suspended toys by using an automated recording technique. In: Proceedings of the International Symposium of the C.I.G.R. Animal Welfare Considerations in Livestock Housing Systems, 2nd Technical Section, pp SJVFS 2010:15 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. Saknr L 100 Publikation: Environment Enrichment for Pigs, BPEX, University of Bristol ichment%20for%20pigs.pdf Ett liv som gris, Djurrättsalliansen (elektronisk)tillgänglig: 13

16 fakta Hämtad 8 april 2013 kl

17 8 Appendix Appendix 1 Etogram Funktionell term Aggression Rörbitning Bukmassage Bita på varandra Bita på annat Böka Dricka Förflyttning Interaktion berikning Ligga Nosa Stå Äta Övrigt Beskrivande term Offensivt beteende mot annan gris Biter/tuggar på metallstänger Buffar med trynet på en annan gris Biter/tuggar på en annan gris Biter/tuggar på annat som inte är metallstänger, berikning eller en annan gris Gräver med trynet i halm/strö eller annat material Har munnen på vattenkranen Rör sig i boxen, går eller springer Interagerar med miljöberikningen på något sätt Intar horisontell ställning på golvet Har trynet nära golvet, väggen, annat objekt. Buffar inte med trynet. Står stilla eller förflyttar sig Ingen förflyttning, har raka ben upp från golvet, gör inget annat Biter/tuggar på mat Beteende som inte är beskrivet ovan 15

18 Aggression Rörbitn ing Bukma ssage Bita på varandra Bita på annat Böka Dricka Förflyttning Interaktion berikning Appendix 2 Ligga Nosa Stå Äta Övrigt 00:15 00:30 00:45 01:00 01:15 01:30 01:45 02:00 02:15 02:30 02:45 03:00 03:15 03:30 03:45 04:00 04:15 04:30 04:45 05:00 05:15 05:30 05:45 06:00 06:15 06:30 06:45 07:00 07:15 07:30 07:45 08:00 08:15 08:30 08:45 09:00 09:15 09:30 09:45 10:00 10:15 10:30 10:45 11:00 11:15 11:30 11:45 12:00 12:15 12:30 12:45 13:00 13:15 13:30 13:45 14:00 14:15 14:30 14:45

19 15:00 15:15 15:30 15:45 16:00 16:15 16:30 16:45 17:00 17:15 17:30 17:45 18:00 18:15 18:30 18:45 19:00 19:15 19:30 19:45 20:00 20:15 20:30 20:45 21:00 21:15 21:30 21:45 22:00 22:15 22:30 22:45 23:00 23:15 23:30 23:45 24:00 24:15 24:30 24:45 25:00 25:15 25:30 25:45 26:00 26:15 26:30 26:45 27:00 27:15 27:30 27:45 28:00 28:15 28:30 28:45 29:00 29:15 29:30 29:45 Aggression Rörbitn ing Bukma ssage Bita på varandra Bita på annat Böka Dricka Förflyttning Interaktion berikning Ligga Nosa Stå Äta Övrigt 2

20