Granskningsyttrande över förslag till detaljplan för bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /16 Utvecklingsavdelningen Lovisa Grahn, utvecklingsledare stadsutveckling Telefon: E-post: Granskningsyttrande över förslag till detaljplan för bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen Förslag till beslut 1. Förslag till detaljplan för bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen tillstyrks under förutsättningar att framförda synpunkter beaktas. 2. Stadsdelsnämnden skickar tjänsteutlåtandet till byggnadsnämnden som sitt yttrande. 3. Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av bostäder, handel, hotell, förskola och kontor vid Karlavagnsgatan på Lindholmen. Bebyggelsen uppförs i åtta kvarter i varierande höjder. Den högsta byggnaden, Karlatornet, kan bli upp till 260 meter hög. Bostäderna föreslås få olika upplåtelseformer. Planen medger förskolor med ca 12 avdelningar med utemiljö på tak. Lundby stadsdelsnämnd avstyrkte aktuell detaljplan i samrådsskedet då behovet av förskola och skola inte var tillgodosett. Då åtgärder som tillgodoser behovet vidtagits sen samrådet föreslår förvaltningen nu ett tillstyrkande av ärendet, men uppmärksammar det flertal farhågor stadsbyggnadskontoret beskriver i planhandlingarna. Det är bekymmersamt att förslaget om den i Göteborg obeprövade lösningen med förskolegård på sjunde våningen inte åtföljts av ett grundligare arbete. Risker för barnen och för verksamheten att kunna fullfölja sitt pedagogiska uppdrag måste undanröjas. Det är en förutsättning för planens genomförande att detaljplanen för Pumpgatan startar och håller sin tidplan, så att skola och förskola finns i drift när Karlavagnsplatsens första invånare flyttar in. Förvaltningen hade velat se fler av de risker som identifierats i SKA/BKA-analysen omhändertagna i avtal med exploatören. För att leva upp till Vision Älvstaden och bidra till ett mer jämlikt Göteborg måste detta bli ett område där många göteborgare och besökare kan känna sig välkomna. Ärendet Stadsbyggnadskontoret har 22 februari 2017 ställt ut förslag till detaljplan för bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen på granskning och önskar förvaltningens yttrande 15 mars. Anstånd är begärt och beviljat till 21 mars. Ärendet handläggs med utökat förfarande. Bakgrund Detaljplanen utgör en del i en övergripande idé om långsiktig utveckling av Lindholmen till attraktiv blandstad. I närområdet pågår flera förtätningsprojekt. Planområdet ägs av Göteborgs stad, Älvstranden utveckling AB (ÄUAB) och Serneke. Genom avtal mellan ÄUAB och Serneke ska den mark som ÄUAB idag äger inom planområdet överlåtas till Serneke då planen vinner laga kraft. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av en tät och blandad stadsbebyggelse med bostäder, förskola, kontor, vård, handel samt hotell och konferensanläggning. Alla bottenvåningar ska inrymma lokaler för verksamheter 1(11)

2 och butiker. Parkeringsgarage planeras under mark. Bostäderna ska ha varierade storlekar och upplåtelseformer, så som bostadsrätter, hyresrätter, studentlägenheter och bostäder för äldre. Åtta kvarter i varierande höjder föreslås och alla högre byggnader har så kallade podier med större fotavtryck på marken än enskilda torn. Fyra höga hus i trappande skala medges med ca 27, 36, 43 och 72 våningar. Det högsta, Karlatornet, kan bli upp till 260 meter högt vilket skulle göra det högst i Norden. Ett av de övre våningsplanen kommer att vara allmänt tillgängligt som utsiktsplats. Planområdet ska innehålla cirka 12 förskoleavdelningar, med plats för ca 216 barn, fördelat på två förskolor. Med tanke på att planen innehåller 300 lägenheter för äldreboende och andelen små lägenheter är väldigt stor, 70 % ettor och tvåor, anses behovet av förskoleplatser tillgodosett. I tät blandstad krävs ett nytänk kring förskolors lokalisering och utemiljö. I planen förelås två lägen för förskola, en på plan 1, 2 eller 3 i kvarter 08 (se bilden till vänster) med en utemiljö på en traditionell bostadsgård som ligger i anslutning till plan 2 och den andra ligger i kvarter 07. Utemiljön för denna förskola fördelas på två kvarter, 07 och 02 som knyts samman av en gångbro för att ge större utemiljö för barnen. Förskolorna föreslås få separata entréer i anslutning till förskolans lokaler med plats för barnvagnar i marknivå. Förskolornas utemiljö består av tre olika typer: traditionella gårdsytor (cerise markering till ovan) i direkt anslutning till förskolebyggnaden, ca 20 kvm per barn, allmänna lek- och torgytor, ca 9 kvm per barn i anslutning till den stora paviljongen mitt i planområdet (orange markering). Som kontrast till dessa hårt anlagda ytor finns också ett större parkområde (grön markering), ca 1,5 ha stort. Detta parkområde kan nås utan att behöva passera några tungt trafikerade gator. Planen möjliggör ingen kommunal skola. Detta beror främst på att det inte går att uppfylla de krav som ställs på en funktionell skolgård. Behovet av skola kommer att lösas på annan plats på Lindholmen. Stadsbyggnadskontoret arbetar med ett stadsutvecklingsprogram (STUP) för hela Lindholmen. En viktig fråga här är hur man löser behovet av skolor och förskolor. För att kunna hantera ett underskott av utbildningsplatser har behovet av en större utbildningsenhet om elever diskuterats i pågående planarbetet för Pumpgatan. En sådan enhet skulle lösa underskottet av skolplatser för bland annat detaljplanen för Karlavagnsplatsen och även kunna hantera en viss del av behovet för tillkommande exploatering. Hela behovet av en framtida exploatering fram till 2035 kan dock inte säkras genom denna etablering. Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 2(11)

3 Planförslaget anger en utveckling av delar av grönytan söder om Hamnbanan till ett grönoch rekreationsområde. I utredningen föreslås att en vall uppförs i grönområdet utmed Hamnbanan som riskreducerande skydd mot farligt gods. Grönområdet kan utformas som parkmiljö men utan verksamheter som uppmuntrar till stadigvarande vistelse. De närmaste 50 m från hamnbanan får inte bebyggas på grund av skyddszonen för farligt gods. Befintliga byggnader inom planområdet avses rivas vid genomförande av planen. En intervjustudie med befintliga verksamheter har utförts parallellt med planarbetet på initiativ av resursnämndsuppdraget för stadsdelarna i Älvstaden. En stadsbildsanalys har gjorts och bilder som tagits fram visar att Karlatornet kommer att få en framträdande roll i det centrala älvrummet, projektet innebär en mycket tydlig förändring för närbelägna stadsdelar. Där två huvudaxlar genom planområdet möts reser sig Karlatornet i anslutning till två torg. Ett större torg mot Lindholmsallén som blir områdets viktigaste mötesplats med uteserveringar, restauranger och ytor för lek och rekreation och ett inre torg i mer intim skala som kantas av verksamheter i gatuplan. På båda torgen finns låga paviljongbyggnader som kan inrymma kaféer, restauranger, handel, service, saluhall eller andra publika funktioner och som har gröna tak för utevistelse och lek. Till detaljplanen hör ett kvalitetsprogram som behandlar gestaltning av byggnader, kvarter, gator, torg och platser. En ledstjärna är att betona vikten av fokus på den gående människan och ett stadsrum i ögonhöjd. Målbilden är en tät, grön, innehållsrik och stadsmässig del av innerstaden. Exempel ur kvalitetsprogrammet är att fasaderna i bottenplanet bör utföras med glasytor som utgör minst 50 % av fasadytan, att ett riktvärde för avståndet mellan entréerna kan vara ca 10 meter samt att alla torg, stads- och gaturum bör utföras med en riklig vegetation. Exploatören kommer att ta fram ett antal handböcker som direktiv till blivande exploatörer, projektörer och entreprenörer. Handböckerna syftar till att styra projektet så att de visioner som planerna bygger på uppfylls. Handbok Karlastaden, som är ett levande dokument, kommer genom hela genomförandeperioden att vara det centrala dokumentet avseende gestaltning och design för projektet. De viktigaste utformningsprinciperna regleras i detaljplanen. Utbyggnaden kommer att genomföras i etapper (se bild till höger). Omedelbar byggstart i etapp 1A planeras efter att planen vunnit laga kraft, följt av etapp 1B i avsikt att dessa två etapper skall färdigställas så att området kring Karlatornet blir klart 2020/2021 och att etapp 1B till större delen är färdigställd då Karlatornet invigs, samt att etapp 1C påbörjats. Etapp 2A påbörjas så snart byggnader rivits och marken har sanerats och färdigställs inom samma tidsintervall som Karlatornet. 2B och 2C påbörjas under och 2D efter färdigställande av Karlatornet. Nytt sedan samrådskedet Flera förändringar har skett. Planområdet har minskat genom att ytor norr om Polstjärnegatan har utgått och grönområdet halverats. Karlatornet har flyttats söderut och vridits 45 grader på grund av fördjupad vindstudie och tekniska skäl. Tornkvarteret och torget intill har fått ny utformning. Avgränsningen mellan allmän plats och kvartersmark har ändrats liksom fördelningen mellan bostäder och kontor så att planen nu innehåller fler bostäder. Det 1,5 meter höga bullerplank i Lindholmsallén som beskrevs i samrådshandlingen bedöms nu inte behövas. Byggrätten för skola tagits bort då planen inte Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 3(11)

4 kan uppfylla de krav som ställs på egen skolgård i och med risk från transporter av farligt gods i hamnbanans närhet. Antalet förskoleavdelningar har höjts från 10 till 12, med konsekvensen att friytan utomhus minskats från ca 27 kvm/barn till ca 20 kvm/barn. Den sociala konsekvensanalysen och barnkonsekvensanalysen har uppdaterats (se under Sociala konsekvenser). Exploatören har startat upp en hållbarhetscertifieringsprocess enligt BREEAM-modellen och tar även tillsammans med ÄUAB fram en handlingsplan för hur projektet bidrar till uppfyllandet av Vision Älvstaden. I den definieras fokusområden utifrån styrkor och särskilda utmaningar och åtgärder är exempelvis att tillämpa senast tillgängliga forskning för att skapa högkvalitativa lekmiljöer som kompenserar bristen på yta, högteknologiska lösningar som minskar klimat- och miljöpåverkan samt att skapa förutsättningar för både befintliga och nya verksamheter att finnas sida vid sida. Arbetet med STUP Lindholmen startade i oktober 2016 vilket gör att frågor nu kan lyftas och hanteras ur helhetsperspektiv i relation till det flertal detaljplaner som pågår. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv En behovsbedömning enligt plan- och bygglagen (PBL) har visat att en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver utföras. Hänsyn måste tas till att Hamnbanan och Lundbyleden är transportleder för farligt gods och att det därmed råder risk för explosion och utsläpp vid eventuell olycka. De viktigaste miljöaspekterna bedöms vara buller, luftmiljö, risker, kulturmiljö och förutsättningar för hållbara transportsystem. Höga havsnivåer kan medföra översvämning i delar av Lindholmen. En förstudie där möjlig utformning och placering av ett älvskydd för området studeras har därför tagits fram i syfte att säkerställa att befintlig bebyggelse och samhällsviktiga anläggningar skyddas vid klimatförändringar samt att pågående verksamheter kan fungera med hänsyn till tillgänglighet. Avfallshantering från området föreslås ske via ny sopsug. Byggherren har för avsikt att hållbarhetscertifiera området enligt BREEAM Communities. Ett buller-pm ha tagits fram utifrån ett bullerscenario där Hamnbanan och Lundbyleden ligger kvar i befintligt läge, spårvagn i Lindholmsallén har ersatt stor del av busstrafiken, linbanan är utbyggd samt att de flesta busslinjer har el- eller hybridbussar. Det 1,5 meter höga bullerplanket i Lindholmsallén bedöms nu inte behövas. Sol- och skuggstudier har genomförts. Karlatornets höga höjd skapar en uträckt skuggbild över omgivningen. Byggnadens slanka form gör dock att skuggan förflyttar sig relativt snabbt och därför endast skuggar under korta perioder, maximalt 30 minuter. Studien visar att Karlavagnsområdets torn och fyra större bostadskvarter kan utvecklas till boendemiljöer med goda ljusförhållanden. Områden med sämre solbelysning, till exempel vissa entrévåningar och några av de lägre våningarna, planeras för andra funktioner än boende, så som olika typer av verksamheter. Områdets takterrasser får mer solinstrålning än traditionella gårdsmiljöer då de endast under kortare perioder skuggas av några få högre byggnader. En vindstudie har gjorts som visar att det är möjligt att hantera vindklimatet på Karlavagnsplatsen. En åtgärd som ger stor positiv inverkan är ett skärmtak sydväst om Karlatornet som motverkar nedåtriktade vindströmmar från den höga byggnaden. Enklare vindbrytande element i form av träd och annan vegetation är också en förutsättning för att uppnå ett bra vindklimat inom området. Analys av grönytor och parkmark på Lindholmen, utförd av ÅF Infrastructure AB på uppdrag av stadsbyggnadskontoret visar att områdets koppling till andra närliggande gröna miljöer är svag och att kraven på bostadsnära park maximalt 300 meter från bostad inte uppfylls. Även en större stadsdelspark saknas. Konsekvenserna är att i det framtida scenariot fortfarande råder brist på grönområden inom delar av Lindholmen. Måluppfyllelsen konstateras dålig gällande ekologisk och social hållbarhet. Grönyteanalysen ger därför riktlinjer till utvecklingen av övriga Lindholmen, bland annat att en stadsdelspark på minst 2,0 ha bör skapas och att den totala grönytan per invånare inom Lindholmen bör ökas. Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 4(11)

5 Sociala konsekvenser Dialog Enligt Vision Älvstaden ska alla delprojekt präglas av aktiv öppenhet och transparens och fler ska bli delaktiga. Detta planförslag är dock till stor del utformat utifrån det vinnande förslaget i tidigare arkitekttävling och möjligheten till medborgardialog har setts som begränsad. Planarbetet följer därmed inte Göteborgs stads principer för medborgardialog. Under genomförandet är intentionen att påbörja dialogprocesser för utformning av olika allmänna platser, till exempel de två torgen, utsiktsplatsen i Karlatornet, den stora paviljongen, lekplatsen och lekbara stråk. Social konsekvensanalys (SKA)och barnkonsekvensanalys(bka) SKA och BKA har genomförts utifrån Göteborgs stads processverktyg under ledning av stadsbyggnadskontoret ihop med representanter från olika förvaltningar, ÄUAB och Serneke med arkitekter. Kvaliteter som analysresultatet rekommenderar har reglerats i plankartan där det varit möjligt, men för de allra flesta frågor finns inte den möjligheten. Några frågor kan lösas genom avtal men för flertalet konstaterar stadsbyggnadskontoret att det handlar om exploatörens egen vilja att arbeta med dessa. Analysresultatet lyfter ett flertal farhågor kring förskolans utemiljö, bristen på grönytor, lokalklimatet och vikten av att utforma icke-kommersiella målpunkter för alla åldrar som komplement till caféer, butiker etc. Enligt tabell i slutet av bilagan om SKA och BKA konstateras att 8 av 23 mål/frågeställningar har kunnat regleras genom planbestämmelser eller avtal. De aspekter som förvaltningen i samrådsskedet bedömde som viktigast utifrån befolkningsansvar och verksamhetsperspektiv kan regleras enligt följande: Mål/Frågeställning Blandning av upplåtelseformer och differentierad hyressättning Säkerställande av ett större grönområde som komplement till övrig utemiljö Målpunkter som stöttar mångfald, genom t.ex. brett utbud av butiker och verksamheter Utemiljöer på tak med högkvalitativa ytor för lek och grönska för barn och vuxna Aktiva fasader och variation i gatunivå för stadsliv, trivsel och trygghet även kvällstid Förändring sen samrådet och eventuell reglering Hyresrätter men ej i Karlatornet och inte med differentierad hyressättning, sådana krav skulle i så fall ha ställts i samband med markförsäljning Grönområdet har halverats Ej i avtal men i rekommendationer i kvalitetsprogram Planbestämmelser att Podiebyggnadernas tak ska konstrueras så att takterrasserna tål plantering av större träd och Samtliga takterrasser, torg och gaturum ska ha en riklig och varierad vegetation. Ej i avtal men i rekommendationer i kvalitetsprogram Trafiksäkert för gång- och cykel, särskilt vid garagenedfarter och lastzon Tillgänglig utsiktsplats i Karlatornet, gratis eller med låg avgift Omsorgsfull hantering av vindmiljö och solförhållanden Tydligt beaktande av barnperspektivet i utformning av allmän plats Ja Ja, regleras i plankartan men blir ej gratis att besöka Har studerats men kan ej regleras, farhågor beskrivs Ej i avtal men i rekommendationer i kvalitetsprogram och handlingsplan för Vision Älvstaden Konsekvenser ur jämställdhetsperspektiv I planbeskrivningen redovisas ingen särskild jämställdhetsanalys. Förvaltningen anser dock förslaget i stort vara positivt ur ett jämställdhetsperspektiv då det förespråkar närhet till Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 5(11)

6 vardagliga målpunkter och bra kollektivtrafik. Ett mål i den sociala konsekvensanalysen är att området ska innehålla legitima och attraktiva målpunkter som lockar en mångfald av göteborgare och besökare, genom exempelvis ett brett utbud av butiker och verksamheter. Förvaltningen vill dock lyfta att de föreslagna förskolegårdarna på tak riskerar att ge bristande förutsättningar för jämställd lek för barnen. När barns friytor krymper är det på flickors bekostnad, då pojkar generellt lättare tar över utrymmen. Att ytorna får tillräckligt med grönska är mycket viktigt då vegetationsytor enligt Boverket 1 är könsneutralt kodade och grönska stimulerar flickor och pojkar att leka med varandra. Barns och ungas utemiljö är viktiga arenor för att nå de nationella jämställdhetspolitiska målen. Barnkonventionen Den byggda och anlagda miljöns utformning och tillgången till närbelägna grönområden har betydelse för hur barn och unga kan utvecklas. Med utgångspunkt i FN:s barnkonvention ska barnets bästa komma i främsta rummet. En barnkonsekvensanalys har genomförts. Av de redovisade målen/frågeställningarna är det dock bara ett som explicit rör barn och unga, och det handlar om förskolornas gårdsytor. I sammanfattningen står: I planen prövas delvis nya lösningar för att tillgodose behov av utemiljöer. Flera bostads- och förskolegårdar placeras uppe på takbjälklag. Små gårdar kan ge negativa konsekvenser för barns lek, hälsa och samspel. Det innebär dessutom påfrestningar på förskoleverksamheten och kan innebära ökade drift- och personalkostnader. Ljusförhållandena och det faktum att gårdarna ligger ovanpå bjälklag ger dåliga förutsättningar för grönska. Noggrann gestaltning krävs för att skapa kvalitativa gårdsmiljöer för bostäder och förskola. Utemiljön för förskolan kan bli bristfällig. Området är delvis bullerutsatt och innehåller många höga byggnader vilket påverkar lokalklimatet. Störningar gör att gårdsmiljöerna riskerar att bli ohälsosamma för barnen. Gällande barnperspektiv är det viktigt att komma ihåg barn i alla åldrar, förskolebarn, mellanstora barn och ungdomar. Ett mål i arbetet är att barnperspektivet beaktas tydligt i utformning av allmän plats. Se vidare under förvaltningens överväganden under rubrikerna Om förskola på tak samt Barnperspektiv. Förvaltningens överväganden Lundby stadsdelsnämnd avstyrkte aktuell detaljplan i samrådsskedet då behovet av förskola och skola inte var tillgodosett. Då åtgärder som tillgodoser behovet vidtagits sedan samrådet föreslår förvaltningen ett tillstyrkande av planförslaget, men uppmärksammar de farhågor som beskrivs i planhandlingarna. Det är bekymmersamt att den i Göteborg obeprövade lösningen med förskolegård på sjunde våningen inte åtföljts av ett grundligare arbete. Risker för barnen och för verksamheten att kunna fullfölja sitt pedagogiska uppdrag måste undanröjas. Det är en förutsättning för planens genomförande att detaljplanen för Pumpgatan startar och håller sin tidplan, så att skola och förskola finns i drift när Karlavagnsplatsens första invånare flyttar in. Ett behov av 1000 skolplatser samt 14 förskoleavdelningar har ihop med lokalsekretariatet och stadsbyggnadskontoret konstaterats behövas inom ramen för STUP Lindholmen och så stor del som möjligt av detta ska lösas i kommande detaljplan för Pumpgatan. Förvaltningen är enligt lagkrav skyldig att erbjuda plats för ett barn inom fyra månader efter ansökningsdag. Det är därmed angeläget att byggnation av etapp 2C innehållande en av förskolorna färdigställs så fort som möjligt. Detaljplanen medger en mycket hög täthet och processen håller ett högt tempo. Exploatören har visat prov på hög ambitionsnivå och byggnationen kommer att bidra med något helt nytt och spektakulärt. Karaktären av blandstad och den höga nivån av variation i innehåll är mycket positivt. Förvaltningen ser dock att ett flertal aspekter och risker identifierade i den sociala konsekvensanalysen och barnkonsekvensanalysen hade kunnat regleras genom avtal eller överenskommelser i tidigare skeden. Detta för att ge en högre grad av trygghet i att 1 Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö (2015) Boverket och Movium, regeringsuppdrag, rapport: 2015:8, dnr: /2014 Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 6(11)

7 staden och exploatören har samma ambitioner kring barnperspektiv och socialt blandad stad. För att leva upp till Vision Älvstaden och bidra till ett mer jämlikt Göteborg måste detta bli ett område där många göteborgare och besökare kan känna sig välkomna oavsett inkomstnivå och bakgrund. Om förskola på tak Stadsbyggnadskontoret har i samverkan med lokalsekretariatet och stadsdelsförvaltningen kunnat utöka det möjliga antalet förskoleavdelningar från 10 till 12, vilket gör att planen tillgodoser behovet enligt stadens planeringsnorm i tidiga skeden. Förvaltningen ser positivt på detta men anser att planeringen behöver följa projekteringen noga så att en bedömning kan göras längre fram av lämpligt antal avdelningar. Detta med tanke på förskolegårdarna på tak som föreslås här, en lösning som kräver mycket noggrant arbete. Att uteytorna var nära 30 kvm per barn var en av de positiva aspekterna i samrådsförslaget, men ytan är nu alltså istället 20 kvm per barn i granskningsförslaget, vilket är problematiskt. I barnkonsekvensanalysens sammanfattning beskrivs att förskolans utemiljö kan bli bristfällig. Detta är mycket bekymmersamt, ur barnperspektiv, jämställdhetsperspektiv (beskrivet på föregående sida), verksamhetsperspektiv och även potentiellt ur ekonomiskt perspektiv för förvaltningen om extra kostnader faller på verksamheten. Inom arbetspaketet Kommunala lokalbehov tar resursnämnduppdraget stadsdelarna i Älvstaden fram materialet Samnyttjande av samhällsservicens inom- och utomhusmiljöer - ett kunskapsunderlag 2. I detta har det ingått att sammanfatta tillgänglig kunskap om förskolegårdar på tak. Följande tre aspekter framstår som särskilt angelägna, utifrån studiebesök och två studier beskrivna nedan: lokalklimat (vind, temperatur, väder t.ex. snö, stark sol) utmaningar kring utformning/gestaltning på tak (bjälklagstjocklek, materialval, lekredskap, skötsel/drift etc.) tillgänglighet/säkerhet (hissar, trappor, nedkastningsskydd, hygienutrymmen) I maj 2016 gjordes ett studiebesök på Körvelgatans förskola i Lövgärdet, som har utemiljö på tak. Input från detta var till exempel att materialvalen i kombination med mycket glas runt om gjorde att gården upplevdes mycket bländande i solljus. De pergolas som skulle skugga var otillräckliga och grönskan hade inte växt upp som planerat. Det fanns en avsaknad av rumslighet och ställen för barn att krypa in och ha gömställen på och lekredskapen var begränsade eftersom djupare förankring i takbjälklag som kunde gett tillräcklig stabilitet inte hade ordnats. Ansvaret för snöröjning låg helt på verksamheten och önskade värmeslingor i marken hade ansetts för kostsamt. Ett examensarbete 3 från 2016 om förskolegårdar på tak landar i slutsatsen att takgårdar kan fungera som ett komplement men inte ersätta utemiljö i markplan för barn. Examensarbetet innehåller en intervjustudie med pedagoger på en skola i Hammarby Sjöstad i Stockholm och på en förskola i centrala Malmö, och visar att takgårdarna saknar vegetation eller att den vegetationen är sparsam och att takgårdarnas topografi är huvudsakligen platt. De dagar som solen ligger på upplevs ytorna som mycket varma. Barnen tillåts inte att själva vistas på takgårdarna och de lekar som kan utföras på taken är begränsade. Examensarbetets resultat indikerar att barnens rörelsefrihet möjlighet till varierad lek minskar på de studerade takgårdarna, att klimatet är ogästvänligt och att om vegetation finns så är den knapp. En dansk studie 4 av 11 nya eller nyligen ombyggda förskolor i Köpenhamn visar att förskolegårdarna på tak var blåsiga platser som skapade oro hos de anställda, ökade säkerhetstänkandet kring barnen och ledde till mindre utevistelse. Förvaltningen vill 2 Samnyttjande av samhällsservicens inom- och utomhusmiljöer - ett kunskapsunderlag, Älvstaden (2017) Dnr: N /17 3 Takgårdar för barn ett aktuellt stadsbyggnadsproblem? (2016) SLU Alnarp, Susanne Bergdahl 4 Hverdagsliv i nybygget og nyrenoveret dagtilbud (2015) Pædagogisk Udviklings Fond, PUF's skriftserie, nr. 1, Sissel Brandi-Hansen Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 7(11)

8 understryka att de få studier som finns av existerande förskolor med takgård i Sverige och Norden måste tas i beaktning. Förvaltningen noterar att SDN Lundbys synpunkter i sitt samrådsyttrande angående förskola på tak inte kommenteras i samrådsredogörelsen. Flera av dem är inte planfrågor, men alltjämt viktiga för staden att beakta i tidigt skede, då enbart de lösningar detaljplanen medger sedan är möjliga i projekteringsskedet. Under rubriken Hälsa och säkerhet i SKA/BKA-analysen står följande: Förskolegårdar på taken förekommer i många nu pågående stadsbyggnadsprojekt men är relativt obeprövade över tid. Förskolegårdarna måste utformas med hög kvalitet. Det är viktigt att de får en väl genomtänkt utformning med så stort inslag av grönska som möjligt. Gårdarna måste ge möjlighet till rörelse och kreativ lek med en variation som stimulerar barnen. Det är också viktigt att tänka på säkerheten och överblickbarheten för personalen. Planerat grönområde längs Hamnbanan blir ca 1,5 ha vilket inte gör det tillräckligt stort för att bli stadsdelspark. Detta är tänkt att vara ett komplement till förskolornas utemiljö. I kombination med ställda krav och normer för god planering för barn och unga, kan det vara svårt att nå de uppsatta målen för detaljplanen och projektet i sin helhet. Riskfaktorer måste beaktas, och hanteras, om dessa inte ska ge en negativ påverkan i framtiden när stadsdelen är färdigbyggd. Förvaltningen hade önskat att man i detta skede istället för att beskriva risker kunde hänvisa till lösningar utifrån ett grundligt stadengemensamt arbete. Då inget sådant arbete kring Göteborgsprinciper för förskolor på tak pågår kan förvaltningen inte garantera att alla viktiga aspekter är omhändertagna. Staden bör ta höjd för ökade kostnader för underhåll och skötsel. Detta får ej falla på verksamheten. Förvaltningen har under processen framfört att det behövs en byggnad med toalett och skötbord i grönområdet för att förskolorna ska kunna använda det som kompensatorisk yta. Besked har getts att detta är möjligt. Behovet av trygga stråk till grönområdet är omhändertaget. Förråd för elcyklar behövs i anslutning till lokalerna. Förvaltningen lyfte även i sitt samrådsyttrande att referensprojekt med gångbro för barn mellan takytor behövde tas fram i det fortsatta arbetet, inga sådana exempel har hittats trots ansträngningar. Det är mycket positivt att en planbestämmelse införts som garanterar att podiebyggnadernas takterrasser tål plantering av större träd samt att samtliga takterrasser, torg och gaturum ska ha en riklig och varierad vegetation. Förvaltningen vill även framhålla vikten av att takbjälklagen medger jorddjup som kan byggas upp för att ge en viss topografi och som ger bra växtmån för gräsmattor och annan vegetation, jämför med illustrationerna som visar exempel på hur förskolegårdarna kan bli på sida 2. Takbjälklaget måste också tåla förankring av större lekredskap samt att de kan flyttas. Det måste vara möjligt att skapa olika rum i rummet för en god pedagogisk miljö. Farhågan är platta, blåsiga ytor utan möjlighet till skugga och där ingenting kan växa. Säkerhetsåtgärder som gör det omöjligt för barnen att falla ned eller att kasta ned saker måste givetvis vidtas. Barnperspektiv Kvalitetsprogrammet beskriver hur viktigt barnperspektivet är i utformning av boendemiljöer, offentliga platser, gator och torg. Detta måste bli en reell riktlinje i fortsatt Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 8(11)

9 arbete. Lokalklimatet måste ges stor omsorg, SKA/BKA-analysen beskriver följande under rubriken Hälsa och säkerhet : Hur man hanterar störningar i form av vind, sol, skugga och buller har avgörandebetydelse för att åstadkomma en god utemiljö. I den vindstudie som gjorts föreslås ett antal vindreducerande åtgärder; podiebyggnader, indragna entréer, träd, skärmar och skärmtak. Bjälklagen måste dimensioneras så att träden kan överleva och träden måste vara relativt stora redan vid nyplantering. Man måste också tänka på konsekvenserna om träden faller. Solstudien visar att det kan bli skuggigt stora delar av året i gatumiljön, på innergårdarna och delvis på terrasserna. Gällande barnperspektivet är det viktigt att även komma ihåg de äldre barnen. Barnen som bor vid Karlavagnsplatsen kommer att röra sig i en intensiv och besöksfrekvent miljö, och mångas skolväg kommer att gå över Lindholmsallén, vilket blir viktigt att ta om hand inom ramen för arbetet med STUP Lindholmen och detaljplan för skola vid Pumpgatan. Förvaltningen ser att torgen och miljöerna vid Karlvagnsplatsen kan bli bra och stimulerande tillskott för de tusentals gymnasieungdomar som går i skola på Lindholmen. Terrassmiljöerna på paviljongerna kan bli häftiga mötesplatser och det vore mycket positivt om de kan ges kulturella inslag, så som scen, högtalare, interaktiv konst etc. Om Lindholmen utifrån Lokalt utvecklingsprogram (LUP) SDN Lundby har sedan oktober 2016 ett lokalt utvecklingsprogram för primärområdet Lindholmen, i vilket Karlavagnsplatsen finns med i behovsanalys och åtgärdsförslag. I behovsanalysen, som bygger på Lundbys lokala kunskapsbas, konstateras bland annat att det är viktigt att Karlastaden blir inkluderande och välkomnande och att det därför behövs målpunkter i området för hela staden. Karlavagnsområdet måste ha naturliga entréer och hänga samman med övriga staden så att det inte upplevs som en isolerad enhet. Det behövs fler platser för barn och unga att uppehålla sig på, t.ex. lekplatser och hängplatser samt kvällsöppna verksamheter och närservice i bottenvåningarna. Utifrån identitetsaspekter är det viktigt att den offentliga utsiktsplatsen görs så lättillgänglig som möjligt då Karlatornet blir en symbolbyggnad för hela staden och regionen. Staden bör verka för omlokalisering av kultur- och andra verksamheter när rivning av byggnader är oundviklig. Offentliga platser måste studeras noga och åtgärder vidtas för bästa möjliga mikroklimat, och underjordiska garage ska gestaltas omsorgsfullt ur trygghetsperspektiv. Fortsatt aktivt arbete med barnperspektivet krävs i utvecklingen av Karlavagnsplatsen. Åtgärdsförslagen som rör Karlavagnsplatsen är följande: NU: Verka för en publik takterrass i Karlatornet och gör den så tillgänglig och inkluderande som möjligt, verka för att området hänger samman med övriga Lindholmen och Göteborg, fokusera på barnperspektivet särskilt i utformning av förskolorna på tak, verka för tillräcklig parkyta. SNART: Tillför platsskapande åtgärder och gör byggarbetsplatsen informativ och interaktiv, verka för goda lösningar för verksamheter som behöver flytta pga. rivningar, säkra tillgängligheten vid förhöjd marknivå, utvärdera tak som plats för verksamheter, skapa offentliga rum där alla kan känna sig bekväma, verka för HR med rimliga hyror. SEN: Säkra ett gott lokalklimat när resten av området byggs ut och vidta åtgärder som minskar vindar, bidra till att det underjordiska garaget utformas med trygghets- och jämställdhetsperspektiv, verka för att planeringen av kvarteret Propellern integreras med befintliga byggnader utan onödiga rivningar. I LUP finns fyra verktyg och för Karlavagnsplatsen lyfts Säkerställa vardagslivets funktioner, Stärka och utveckla stråk samt Väva samman gammalt och nytt fram som särskilt viktiga. Lindholmen kan idag sägas bestå av olika delar och ha en splittrad karaktär. Nybyggnationen kan ge ett mer sammanhållet gaturum längs den storskaliga Lindholmsallén och bidra till att göra Lindholmen mer sammanhängande. Fler bostäder och människor i rörelse behövs för att ge upplevelsen av en stadsdel som lever även på kvällen, då det idag är ganska öde efter att människor lämnar områdets många gymnasieskolor och arbetsplatser. Detaljplanen har en för Göteborg mycket hög exploateringsgrad och kommer att bidra med en enorm mängd människor och en förändring av platsen som är svår att föreställa sig. Förvaltningen ser mycket positivt på att den tänkta bebyggelsen utgör ett flertal kvarter och en stadsmiljö med blandat innehåll. Exploateringen medför dock även ett antal stora utmaningar som kräver en hög ambition från byggherren om planen inte ska ha negativa konsekvenser ur exempelvis segregationssynpunkt och barnperspektiv. Fortsatt Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 9(11)

10 arbete med kvaliteter och innehåll i en form som samlar olika aktörer och tydligt sätter ribban krävs om området ska bli inbjudande och välkomnande för alla människor oavsett inkomstnivå, ålder och kulturell tillhörighet, och bli en stolthet för hela Göteborg. Hur de två torgen gestaltas och fylls med innehåll är en av flera avgörande aspekter för att lyckas med en socialt blandad stadsmiljö. Att STUP Lindholmen nu startat är en framgångsfaktor och inom det arbetet behöver en rad frågor ur socialt perspektiv hanteras och få ta plats. Om park och grönytor Ur rekreations- och folkhälsoperspektiv är det synnerligen negativt att grönområdet halverats sen samrådsskedet. Förvaltningen uttryckte redan då farhågor om ytan. På Lindholmen finns ett behov av mer park och grönytor för rekreation. Generellt saknas mötesplatser av icke-kommersiell natur. Behovet förstärks av de fysiska barriärer som omgärdar Lindholmen och försvårar för invånarna att besöka grönområden och parker på längre avstånd. Med tanke på att Lindholmen kommer bli allt mer exploaterat kommer behovet växa ytterligare. I området saknas helt större lekplatser. Om grönområdet kan rustas upp har det potential att bli något som bidrar till att göra Karlavagnsområdet till en välkomnande plats för människor från hela Göteborg och regionen. Grönyteanalysen visar att områdets koppling till andra närliggande gröna miljöer är svag och att kraven på bostadsnära park maximalt 300 meter från bostad inte uppfylls. Även en större stadsdelspark saknas. Konsekvenserna är att i det framtida scenariot fortfarande råder brist på grönområden inom delar av Lindholmen. Måluppfyllelsen konstateras dålig gällande ekologisk och social hållbarhet. Grönyteanalysen ger därför riktlinjer till utvecklingen av övriga Lindholmen, bland annat att en stadsdelspark på minst 2,0 ha bör skapas och den totala grönytan per invånare inom Lindholmen ökas. Det är en nödvändighet för genomförandet av samtliga detaljplaner på Lindholmen att behovet av grönytor tas om hand inom ramen för STUP Lindholmen. Om Jämlikt Göteborg Det är mycket positivt att en variation av bostäder planeras, men det är en utmaning att få till social blandning i ett område bestående av enbart nya byggnader. Mångfald är en förutsättning för att nå målen om att minska segregationen i staden. Precis som den sociala konsekvensanalysen slår fast så finns det en stor risk att bostadsutbudet i området fördjupar boendesegregationen i Lundby och i Göteborgs centrala delar om det får en enbart exklusiv prägel med höga priser och hyresnivåer. Karlatornet kommer inte att innehålla några hyresrätter och differentierad hyressättning är inte aktuellt inom området. Att de offentliga ytorna upplevs välkomnande och tillgängliga för alla, samt att utbud och verksamheter görs varierat och skapar legitima målpunkter är därför av allra högsta vikt. Förvaltningen välkomnar den allmänt tillgängliga utsiktsplatsen som kan bli något helt unikt. En mångfald av platser i staden och i stadens historia kan lyftas fram på nyskapande och interaktiva sätt. I utformning av den bör göteborgarna göras delaktiga. Funktionsnedsättningar eller hög ålder ska inte vara något hinder för att bo eller vistas i området. Den höjda markytan inom planområdet behöver till exempel studeras ur tillgänglighetssynpunkt. Funktionshinder är något som uppstår i mötet med omgivningens förväntningar och förutsättningar. Personer med funktionsnedsättningar är en heterogen grupp med vitt skilda behov, utifrån fysiska, intellektuella eller kognitiva funktionsnedsättningar. Den stora mängd verksamheter och service som tillkommer här skapar goda chanser till att skapa daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättningar. Lundby stadsdelsnämnd skickade i december in en begäran om förstudie för en eller två bostäder med särskild service (BmSS) inom detaljplaneområdet, omfattande vardera ca 8 lägenheter samt utrymme för gemenskap och personal. Förvaltningen ser att tillskapande av BmSS integrerat med övrig bebyggelse är ett av många tillvägagångssätt för att bidra till en social blandning i ett område. Förvaltningen ser även positivt på att bostäder för äldre planeras inom området. Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 10(11)

11 Förvaltningen vill slutligen framhålla att det relaterat till Vision Älvstaden är problematiskt att detaljplanen medför rivning av flera fastigheter som faktiskt innehåller den småskaliga blandstad som staden vill skapa genom nybyggnation. Inventeringen av nuvarande näringsoch kulturliv på Karlavagnsgatan med omnejd 5 som gjordes inom resursnämndsuppdraget för stadsdelarna i Älvstaden visade att områdets kreativa näringar och kulturverksamheter utgör arenor för nätverkande, mötesplatser och arbetstillfällen. Dessa verksamheter skapar såväl ekonomiska som sociala värden, ett kreativt kapital, både för enskilda individer, närområdet och för staden som helhet. Samråd Information i Samhällbyggnadsrådet under planarbetets gång, senast Samråd med Brottsförebyggande rådet Samverkan Information ges i Förvaltningsövergripande SamverkansGrupp 2017-XX-XX Lundby stadsdelsförvaltning Christer Samuelsson Stadsdelsdirektör Expedieras till: sbk@sbk.goteborg.se 5 Inventering av nuvarande närings- och kulturliv på Karlavagnsgatan med omnejd (2016) Göteborgs stad, framtagen av resursnämndsuppdraget stadsdelarna i Älvstaden, Dnr: N /16 Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 11(11)