REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN Tid torsdag 09 april :00 Plats Kallade Glasriket, Videum Science Park, Växjö Ordinarie ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Joakim Pohlman (S), vice ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Olja Pekusic (S) Martina Gustafsson (S) Jerker Nilsson (V) Marita Bengtsson (MP) Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Anna Johansson (C) Bengt Germundsson (KD) Gunnar Nordmark (FP) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Anne Karlsson (S) Ingemar Almkvist (S) Monica Widnemark (S) Anne Grotmaak (V) Magnus Gunnarsson (M) Patrick Ståhlgren (M) Catharina Winberg (M) Patrik Davidsson (C) Övriga kallade Patric Littorin, Sekreterare Lena Eriksson Sara Nilsson Utskriftsdatum:

2 Kallelse Utskriftsdatum: Justering av protokoll 2. Fastställande av dagordning 3. Översikt över inkomna remissvar gällande regionala utvecklingsstrategin 14LTK948 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Ärendet gäller inkomna remissvar till den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg Ärendet innehåller en grund för bedömning, sammanställningar av remissvaren samt kansliets bedömning och förslag på åtgärder, som underlag för diskussion. Beslutsunderlag Översikt över inkomna remissvar gällande regionala utvecklingsstrategin Översikt inkomna remissvar gällande RUS Bilaga 1_RUS_frågor och svar_ Bilaga 2_RUS_yttranden_sammanställning_ Utskriftsdatum:

3 Kallelse Utskriftsdatum: Översikt över inkomna remissvar gällande regionala innovationsstrategin 14LTK1171 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Sammanlagt har 23 remissvar inkommit. Generellt är remissinstanserna positiva till RIS, men man önskar att texten blir tydligare och mer pedagogisk. Flera remissinstanser önskar även en större tydlighet kring roller, ansvar och hur strategin ska genomföras samt resurssättas. Ett remissvar föreslår att ytterligare ett fokusområde läggs till Informationssamhället 3.0. De fokusområden som föreslås i RIS är Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion. Kansliets bedömning, utifrån bärande principer i RIS, befintliga resurser och rekommendationer från nationella myndigheter, är att länet har resurser till två utmaningsdrivna fokusområden. Alla remissinsatser har inte valt att svara på remissfrågorna. I bilaga 1 presenteras inkomna svar på frågorna. Synpunkter som har med RIS utformning och innehåll att göra presenteras i bilaga 2. Beslutsunderlag Översikt över inkomna remissvar gällande regionala innovationsstrategin Tjänsteskrivelse - Remissvar Regionala Innovationsstrategin Bilaga 1 - Sammanställning RIS remissfrågor Bilaga 2 - Sammanställning RIS remissvar Utskriftsdatum:

4 Kallelse Utskriftsdatum: Översikt över inkomna remissvar gällande Trafikförsörjningsprogrammet 15RK312 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Sammanfattning Region Kronoberg är Kollektivtrafikmyndighet i Kronobergs län. Kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) ställer krav på att alla län ska upprätta ett trafikförsörjningsprogram som beskriver hur kollektivtrafiken ska utvecklas och fungera på års sikt. Trafikförsörjningsprogrammet ska identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen. Det ska beskriva det utbud av kollektivtrafik som förtroendevalda i Kronobergs län långsiktigt vill erbjuda medborgare och näringsliv och därmed ta ansvar för att trafiken kommer att utföras Remissperioden för Trafikförsörjningsprogrammet har sträckt sig mellan 27 november 2014 till 27 februari De formella remissinstanserna som ombetts att kommentera programmet är kommuner, myndigheter och regioner. Utav dem har samtliga kommuner i länet svarat samt 1 myndighet. Närliggande regioner samt intresseorganisationer har valt att svara genom samrådsdiskussioner. Dessutom har även andra organisationer bidragit med synpunkter. Beslutsunderlag Översikt över inkomna remissvar gällande Trafikförsörjningsprogrammet Översikt inkomna remissvar gällande TFP. Beslutsunderlag. Matris-Översikt inkomna remissvar TFP. Bilaga Trafikförsörjningsprogram - Region Kronoberg , remissutgåva Utskriftsdatum:

5 Kallelse Utskriftsdatum: Rapporter från externa uppdrag Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att med godkännande notera informationen till protokollet. 7. Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 9 april 15RK18 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Beslutsunderlag Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 9 april. Förslag till beslut. Beslutsutrymme 1:1-anslag, läge inför regionala utvecklingsnämnden 9 april. Beslutsunderlag. Utskriftsdatum:

6 Kallelse Utskriftsdatum: Månadsrapport februari RK586 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadsrapport februari 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för januari-februari 2015 uppgår till +3,0 miljoner kronor, och kan främst förklaras genom periodiseringar som inte gjorts. Budgetavvikelsen går framförallt att hänföra till att periodiseringar inte gjorts på ett korrekt sätt över året på framförallt kostnadssidan. Helårsbudgeten är gjord på tolv månader och ingen hänsyn har tagits till säsongsvariationer. Prognosen för helåret är att resultatet ska följa budgeten. Beslutsunderlag månadsrapportfebruari RUN månadsrapport februari Prognosmall Regional utv nämnden februari 2015 Utskriftsdatum:

7 Kallelse Utskriftsdatum: Projekt MAT Marknad RK244 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja projektet MAT Marknad kr år att anslå medlen från anslaget 1:1. Sammanfattning Projektet genomförs i samverkan mellan Växjö kommun, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Miljöresurs Linné, LRF Sydost, Växjö & Co samt Region Kronoberg. Planerade aktiviteter är utveckling och genomförande av MAT-Marknad i Växjö där lokala och regionala producenter har möjlighet att ställa ut och marknadsföra råvaror och produkter. Mässan skall pågå under två dagar, den september Kopplat till mässan finns ett seminarie- och workshops program på temat mat under den september. Utöver detta koordinerar projektet andra insatser som exempelvis kocktävlingen unga ekokockar. Ansökan stämmer överens med Region Kronobergs formella krav och prioriteringsgrunder. Ett bifall bidrar till att uppnå de mål som är uppsatta i den regionala utvecklingsplanen. Det finns en koppling till regionens ambition att förbättra företagsklimatet och stärka företagandets villkor. Beslutsunderlag Missiv projekt MAT 2015 Projekt_MAT2015 Utskriftsdatum:

8 Kallelse Utskriftsdatum: Remissyttrande Funktionellt prioriterat vägnät - TRV 2014/ RK309 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är regionala utvecklingsnämndens eget svar, i egenskap av länsplaneupprättare, till Trafikverket Sammanfattning Region Kronoberg har, i egenskap av länsplaneupprättare, av Trafikverket beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg har också, i egenskap av regional kollektivtrafik myndighet beretts tillfälle att avge yttrande över samma remiss. Samma förslag till yttrande har lämnats både till Regionala utvecklingsnämnden och till Regionstyrelsen för behandling. Region Kronoberg har i grunden en positiv inställning till arbetet med funktionellt prioriterat vägnät. Utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet ligger också i linje med den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för att stärka relationen mellan länets och grannlänens olika arbetsmarknadsregioner. Vid genomgång av remissen har det framkommit ett antal synpunkter; dels på förhållningssättet och dels på utpekandet av vissa vägar vilket vi önskar att Trafikverket beaktar. Remisstiden är satt till den 31 mars Efter överenskommelse med Trafikverket får svar lämnas efter den 9 april. Beslutsunderlag Missiv Fuktionellt prioriterat vägnät Remissvar Funktionellt prioriterat vägnät Utskriftsdatum:

9 Kallelse Utskriftsdatum: Återrapportering politikområdet Regional tillväxt 2014 Kronobergs län 15RK538 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Region Kronoberg, samverkansorgan för Kronobergs län, har insänt redovisning av verksamheten Redovisningen utgår från riktlinjerna i villkorsbeslutet för budgetåret 2014 och innefattar återrapportering 1 och 2. Återrapportering 3 har den 1 december 2014 inlämnats till Näringsdepartementet enligt särskilda anvisningar. Uppdrag rapporteras enligt särskilda anvisningar till Tillväxtverket. I bilaga redovisas återrapportering till regionala utvecklingsnämnden för information. Beslutsunderlag Återrapportering politikområdet Regional tillväxt 2014 Kronobergs län, försättsblad och e-brev till Näringsdepartementet Återrapportering 1 och 2 Bilaga 1 Slutredovisning av extraanslaget Bilaga 2 Rapportering av arbetet med Östersjöstrategin Utskriftsdatum:

10 Kallelse Utskriftsdatum: Regionalt serviceprogram och handlingsplan RK560 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län att godkänna handlingsplan för 2015 Sammanfattning Fr.o.m ligger ansvaret för servicefrågorna på den aktör som har det regionala tillväxtansvaret. Region Kronoberg tog därför vid årsskiftet över ansvaret från Länsstyrelsen Kronoberg för Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län och stödet till kommersiell service enligt Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. Utifrån programmets prioriterade insatsområden ska årliga handlingsplaner tas fram som beskriver årets insatser. Tjänstemannabedömningen är att serviceprogrammet tillsvidare ska kvarstå i sin nuvarande form till dess att ansvarsfördelning gentemot Landsbygdsprogrammet och andra aktörer klargjorts; och att det fortsatta arbetet utgår från handlingsplanen för Beslutsunderlag Regionalt serviceprogram och handlingsplan Förslag till beslut. Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län Utskriftsdatum:

11 Kallelse Utskriftsdatum: Investeringsbidrag enligt förordningen om stöd till kommersiell service, SFS 2000:284 15RK277 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja Ingelstad Servicebutik AB kr år 2015 att anslå medel ur anslaget 1:1 Sammanfattning Ingelstad Servicebutik AB har inkommit med en ansökan om investeringsbidrag med anledning av att OKQ8 beslutat att i maj månad upphöra med tillhandahållandet av infrastrukturen för drivmedel (pumpar etc.). Ingelstad Servicebutik AB vill dock fortsätta med drivmedelshanteringen och söker därför kr som medfinansiering till de investeringar som krävs för sådan hantering. Tjänstemannabedömningen är dels att det är angeläget att en drivmedelsanläggning kvarstår på orten, och att investeringen genomförs utan för stort avbrott i verksamheten och dels att Region Kronobergs medfinansiering är nödvändig för att investeringen ska kunna genomföras. Med hänsyn till att Region Kronobergs medel är begränsade 2015 för denna typ av akuta insatser föreslås en reducering av medfinansieringen till kr. Beslutsunderlag Investeringsbidrag enligt förordningen om stöd till kommersiell service, SFS 2000:284. Förslag till beslut. Investeringsbidrag enligt förordningen om stöd till kommersiell service, SFS 2000:284. Beslutsunderlag. Utskriftsdatum:

12 Kallelse Utskriftsdatum: Redovisning av delegeringsbeslut Ärendet i korthet Följande delegationsbeslut av regionala utvecklingsdirektören redovisas för regionala utvecklingsnämnden. Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Delegationsbeslut 15RK591-1 Servicebidrag enligt förordningen om stöd till kommersiell service, delegationsbeslut 15RK569-3 Investeringsstöd till kommersiell service, delegationsbeslut 15RK569-2 Investeringsstöd till kommersiell service, delegationsbeslut 15. Projektrapport RK609 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Sammanfattning Projektrapporten är en årlig rapport om projektverksamheten under det gångna året. I rapporten redovisas alla de projekt som beviljats eller avslutats under året och hur medlen fördelats mellan områden, branscher och kön. Utskriftsdatum:

13 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Projektrapport 2014 Projektrapport 2014 Utskriftsdatum:

14 Kallelse Utskriftsdatum: Kurser och konferenser 17. Övriga beslutsärenden 18. Övriga informationsärenden Utskriftsdatum:

15 3 Översikt över inkomna remissvar gällande regionala utvecklingsstrategin 14LTK948

16 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK948 Handläggare: Sunny Sandström, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Översikt över inkomna remissvar gällande Regionala utvecklingsstrategin Förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen om RUS remissvar. Sammanfattning Ärendet gäller inkomna remissvar till den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg Ärendet innehåller en grund för bedömning, sammanställningar av remissvaren samt kansliets bedömning och förslag på åtgärder, som underlag för diskussion. Bitr. regional utvecklingsdirektör Sara Nilsson Verksamhetschef Hållbar tillväxt Sunny Sandström Bilaga: Beslutsunderlag Bilaga 1) Sammanställning av remissutgåvans frågor och svar. Bilaga 2) Sammanställning av remissinstansernas yttranden. Sida 1 av 1

17 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK948 Handläggare: Sunny Sandström, Datum: Regionala utvecklingsnämnden (RUN) Översikt över inkomna remissvar gällande RUS Bakgrund Ärendet gäller inkomna remissvar till den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg Tjänsteskrivelsen innehåller en grund för bedömning, sammanställningar av remissvaren samt kansliets förslag på åtgärder. RUS ska utgöra en samlad strategi för ett läns tillväxtarbete och binda samman planeringsprocesser med betydelse för regional utveckling. RUS utarbetas av det tillväxtansvariga organet Region Kronoberg i samråd med kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer. Regionförbundet södra Smålands arbetsutskott gav uppdraget till regiondirektören att initiera en beredning av regional utvecklingsstrategi (RUS) för södra Småland ( 78/2013), som ska ersätta nuvarande regionala utvecklingsprogram (RUP). Grund för bedömning RUS remissutgåva grundas 1) på uppdraget från Regionförbundet södra Småland om att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi och 2) på underlag från dialogfasen, se Uppdraget innehöll ett ramverk avseende: a) Dokumentets funktion (för olika aktörer) b) Relation till andra styrdokument c) Tidshorisont d) Preliminärt innehåll e) Processens upplägg Uppdraget innehöll riktlinjer för framtagandeprocessen: a) Använd RUS för att öka lärandet i regionen. Utgå från lärdomar hittills i arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet. Exempelvis OECDs rekommendationer till Småland Blekinge. b) Samordna en hållbar process genom att integrera framtagande av RUS i pågående processer. c) Processen ska vara transparent, öppen och användardriven. d) Processen ska vara rimlig i sin resursåtgång. Resultatet är remissutgåvan Gröna Kronoberg 2025.Strategins innehåll har avgränsats genom att ta utgångspunkt i utmaningsdrivet regionalt utvecklingsarbete. Det innebär att strategin inte sammanfattar allt regionalt utvecklingsarbete som bedrivs inom olika områden. Istället görs några prioriteringar som bedöms som Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 4

18 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK948 Handläggare: Sunny Sandström, Datum: avgörande för länets utveckling och som kräver samhandling över gränser, mellan olika områden och aktörer utifrån identifierade utmaningar. Utmaningsdrivet arbete är en del av strategins arbetsmetod Gröna tråden som tar vägledning i en svensk standard för hållbart utvecklingsarbete i kommuner, landsting och regioner. Gröna Kronoberg har varit på remiss 25 oktober 2014 till 15 februari Inkomna remissvar bereds i förhållande till utgångspunkterna i bakgrundsbeskrivningen. Remissvar De formella remissinstanserna som ombetts att kommentera strategin är kommuner, myndigheter och regioner. Utav dem har samtliga kommuner i länet svarat samt 5 myndigheter och 3 regioner. Dessutom har även andra organisationer bidragit med synpunkter. 24 yttranden från 23 instanser har inkommit: Kommuner: Växjö kommun (remissvar samt komplettering), Lessebo kommun, Tingsryds kommun, Uppvidinge kommun, Älmhults kommun, Markaryds kommun, Ljungby kommun, Alvesta kommun. Myndigheter: Arbetsförmedlingen Småland, Tillväxtverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens fastighetsverk, Skatteverket. Regioner: Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet i Jönköpings län, Region Skåne. Ideell sektor: Växjö Ung Kompetens, Nätverket SIP. Politiska partier: Miljöpartiet, Centerpartiet. Utförarorganisationer: Coompanion Kronoberg, Almi Företagspartner Kronoberg AB, Energikontor Sydost Samtliga remissyttranden finns på bloggen Sammanfattning av frågor och svar Följande specifika frågeställningar ställdes till remissinstanserna: 1) Hur stödjer strategin ert utvecklingsarbete? 2) På vilket sätt kommer ni att använda strategin i den fortsatta dialogen och samhandlingen? 3) Vilka aktörer ser ni som angelägna att samhandla med för att nå målen? 4) Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? 5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? En sammanställning av frågor och svar finns i bilaga 1. Övriga kommentarer Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 4

19 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK948 Handläggare: Sunny Sandström, Datum: Utöver svar på ovan frågeställningar har följande synpunkter lämnats på RUS. Svaren har delats in i rubrikerna: Nuläge Prioriteringar Mål Gröna tråden Övrigt En sammanställning av kommentarerna från varje remissinstans finns i bilaga 2. Kansliets bedömning och förslag på åtgärder: Inkomna remissvar bereds i förhållande till utgångspunkterna i bakgrundsbeskrivningen. Här är kansliets bedömning och förslag på åtgärder, som är ett underlag för diskussion: Gröna tråden För att stärka vägledningen i sin helhet för intressenterna, den gröna tråden, så föreslås åtgärder av strategins form och innehåll kring: Hur nuläge, prioriteringar och mål hänger ihop; De mellanregionala sambanden och kopplingen till kommunal och nationell nivå; Samt strategins språk och terminologi. Nuläge, Prioriteringar och Mål För att stärka målen föreslås att att nya och/eller förändrade mål bereds i förhållande till principen om SMARTa mål. Framförallt föreslås att remissyttranden om mål för ekologisk hållbarhet kring avfallshantering, miljö- och energimål beaktas. Även målet om ökad integration och rörlighet i en arbetsmarknadsregion bör omformuleras. Förändringar av mål ska följas upp i alla led i förändringslogiken (så att det hänger ihop i utmaningar, prioriteringar och mål). För att tydliggöra det utmaningsdrivna arbetssättet föreslås färre prioriteringar till förmån för en utvecklad insatsnivå, vilka åtgärder som aktörerna i Kronoberg ska samhandla kring. I nuvarande strategi svarar flera prioriteringar på liknande utmaningar. Sex prioriteringar föreslås istället bli fyra genom att: o Inkluderande värdskap utvecklas till en prioritering som svarar på utmaningar och mål kopplade till öppna och hållbara miljöer, genom att tydligare förhålla sig till bland annat integration, kultur och barn och unga; Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 4

20 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK948 Handläggare: Sunny Sandström, Datum: o Diversifiering och innovationsförmåga utvecklas till en prioritering som tydligare beskriver hur diversifieringen kan öka, bland annat genom förstärkt innovationsförmåga. För att stärka vägledningen till intressenterna kring de specifika prioriteringarna föreslås att strategin inkluderar förslag till insatser för samhandling kopplade till respektive prioritering. I övrigt bör beskrivningar av landsbygden och landskapet utvecklas i prioriteringarna, det kan exempelvis göras i beskrivningen av Kronoberg som en komplementär region eller i regionens potential för diversifiering och innovation. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 4

21 Bilaga 1) RUS_Sammanställning av remissfrågor och svar Specifika frågor Kommuner Myndigheter Regioner Ideell sektor Politiska partier Utförarorganisationer Hur stödjer strategin ert utvecklingsarbete? Stödjer Lessebos och Alvestas mål att profilera kommunerna som boende- och pendlingskommun. Stödjer Lessebos behov av ett utbildnings- och kompetensförsörjningsprogram. Nulägesanalysen kan användas som underlag i den översiktliga planeringen och vid arbete med andra strategiska kommunala frågor. Samsyn kring betydelsen av det regionala ledarskapet och vikten av samverkan. De delar där myndighetens (Arbetsförmedlingens) verksamhet berörs ligger väl i linje med RUS. Regionerna kan stödja varandra. Målbilden lik målbilden för Jönköpings län, vilket lägger en grund för ett gott samarbete. Den tydliga mätbarhet som finns i RUS kan ligga till grund för målvärden för Region Jönköping. Strategin lägger stor vikt vid många områden som nätverket SIP arbetar med. Positivt att dessa områden prioriteras och lyfts. Strategin ligger i sin ansats om ökad hållbarhet och samhandling i linje med de värdegrunder och riktlinjer som Coompanion arbetar för. De analyser som genomförts bekräftar den bild av länet som Almi har. Värdefullt för att skapa samsyn i länet. RUS underlättar i diskussioner med kommuner m.fl., och hjälper organisationen i dess prioriteringar. På vilket sätt kommer ni att använda strategin i den fortsatta dialogen och samhandlingen? Strategin innebär att vikt läggs på ett kreativt näringslivsnätverk över kommungränserna och länsgränserna. Som underlag vid strategisk kommunal planering. Målen visar vad regionen jobbar mot och i vilka frågor kommunen kan ta hjälp av regionen. Genom samverkan med andra aktörer i regionen, men också internt inom kommunen. Strategin är ett viktigt underlag i Tillväxtverkets strategiska regionarbete. Även ett underlag i Tillväxtverkets uppdrag att öka statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Strategin blir en grund för en gemensam bild av de utmaningar regionen står inför. RUS kan ligga till grund för prioriteringar och tillhörande bortprioriteringar av insatser som görs i samhandling, exempelvis projekt (Arbetsförmedlingen). Samhandlingstrappan och fyraårscykeln är intressant för Jönköpings arbete med den egna RUSen. Underlättar regionens arbete med intressentanalys, framtagande av handlingsplaner, insatser och uppföljning. Analyser, problembeskrivningar och målsättningar från RUS tillsammans med den regionala handlingsplanen för ESF kommer att ligga till grund för kommande arbetsmarknadssatsningar gjorda av nätverket SIP. Genom att jobba med prioriteringar inom diversifiering av näringslivet, utveckling av innovationsförmåga och ökad satsning på humankapitalet. Använda strategin som verktyg i organisationens arbete med utveckling av arbetsintegrerade sociala företag. Underlag för diskussioner när det gäller nya satsningar, projekt, prioriteringar och samarbeten. Vilka aktörer ser ni som angelägna att samhandla Näringslivet, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen, Region Regionalt utvecklingsansvariga aktörer, Myndigheter, statliga verk såsom Arbetsförmedlingen, Myndigheter, Region Kronoberg, kommuner, Region Kronoberg, kommuner, näringsliv,

22 Bilaga 1) RUS_Sammanställning av remissfrågor och svar med för att nå målen? Kronoberg, kommuner, angränsande regioner, länstrafiken i länet och i angränsande län, Trafikverket, arbetsförmedlingen, statliga verk/myndigheter, EU, ideella föreningar/organisationer. Länsstyrelsen, privata och offentliga arbetsgivare, kommuner, Migrationsverket, Försäkringskassan, offentliga aktörer, fackliga organisationer, ideella aktörer, Linnéuniversitetet. länsstyrelserna, forskningsråd, Trafikverket, kommuner, högskolor, forskningsinstitut, Science Park, folkhögskolor, organisationer inom offentlig och ideell sektor, näringslivet. ideella och sociala organisationer, näringslivet. civil sektor, akademi, aktörer i det regionala innovationsstödsystemet, Business Sweden, Svenskt Näringsliv, Företagarna och Handelskammaren. Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? Saknar en strategi för hur nya företag inom turism och service ska skapa nya möjligheter även inom geografier som saknar en hög befolkningstäthet. Saknar också en gemensam övergripande strategi för regionens integrationsfrågor. Betonar att det ställs höga krav på kompetent ledarskap för de processer som ska förverkliga Gröna Kronoberg. Näringslivskontakter. Särskilda projektutlysningar utanför ESF/ERUF med målgruppspecifik inriktning. Idéburet offentligt partnerskap och/eller upphandling med social hänsyn (t.ex. modellen IOP som finns i Region Skåne). Ekonomiska resurser. Extra finansiering för särskilda satsningar. En social investeringsfond eller liknande satsningar. Entreprenörsnätverk där sociala frågor lyfts, med representanter från alla sektorer. Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Nätverk över kommun- och länsgränser/löpande samarbetsforum mellan kommuner och regioner. Att vara ett stöd för eftersökning av EU-medel och att skapa bestående projekt över kommungränserna. Tydlighet i Region Kronobergs förväntningar på statliga myndigheters medverkan i genomförandet av RUS och hur regionen vill samarbeta med Tillväxtverket i det strategiska regionarbetet. Genom att skapa strategiska forum med bred uppslutning skapas god förutsättning för Samverkan i linje med länens RUSar, inte minst gällande kompetensförsörjning, infrastruktur samt insatser/metoder för jämställd regional tillväxt. Gemensamma satsningar, erfarenhetsutbyte, Samverka i uppbyggnaden av större fysiska mötesplatser och fysiska innovationsmiljöer, där flera kan verka sektorsöverskridande. Hjälp med att hitta de bästa ingångarna och kontaktvägarna till Region Genom att tillföra regional medfinansiering till Coompanions statsbidrag. Genom att se Almi som en självklar och viktig del i genomförandet av RUS.

23 Bilaga 1) RUS_Sammanställning av remissfrågor och svar Stöd i TFP. Kunskapsunderlag och bra exempel. Ta fram olika alternativa scenarier för länets utveckling med bedömning av dess konsekvenser. ett sammanhållet arbete i regionen. Region Kronoberg är en viktig partner i Arbetsmarknadsråd Småland. metodutveckling. Kronoberg. Samordning, gemensamt resursutnyttjande, inte minst i frågor kring integration, näringsliv, trafik och miljö.

24 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden Intressent Nuläge Prioriteringar Mål Gröna tråden Övrigt KOMMUNER Nulägesanalysen ger en god bakgrunds- och nulägesbild. Dock saknas en tydlig koppling till dokumentet och dess slutsatser. Resonemanget kring nulägesanalysen bör förtydligas och kopplas till målbilden. Integrationsfrågan har för lite utrymme. Beskrivning av stad kontra landsbygd stämmer inte med kommunens erfarenhet; landsbygden ska ha förutsättningar att utvecklas och vara levande och inte endast vara en serviceinrättning till staden. Upplever avsaknad av tydliga strategier, dokumentet ger inte tillräcklig vägledning. Särskilt nämns att strategier och åtgärder saknas för hållbarhet, en arbetsmarknadsregion att möta en minskande folkmängd. Resonemang för övergripande när det gäller t.ex. diversifiering av näringslivet och innovation. Det behöver förtydligas hur vissa utmaningar ska mötas upp, t.ex. tas frågan om anpassning till ett förändrat klimat inte upp alls. RUS utgår från vad som är bra för Växjö och inte vad som är bra för länets utveckling som helhet. Breddat fokus på andra delar av länet behövs. Positivt att Växjö ses som en tillväxtmotor i regionen, det bör framhävas tydligare. Tydliggöra om vi ska arbeta med att stärka de tre funktionella regionerna, om skapa en sammanhållen funktionell region eller en kombination av dessa. Svårt att se hur målen i RUS ska beaktas lokalt. Vissa mål är snarare medel eller strategier. Översyn av målens inriktning och utformning bör göras. Vissa målvärden otydliga. Energimålen lågt satta, både de klimatpåverkande utsläppen och energiintensiteten. De regionala miljömålen borde kopplas tydligare till RUS. Lägg till Växjö kommuns mål om avfallshantering. Mål om en arbetsmarknadsregion samt resonemang kring det otydligt, flera kommuner ifrågasätter målet. Mål för samverkan med näringslivet saknas. Dokumentet svåröverskådligt och har en akademisk och svårläst karaktär. Dokumentet har en komplicerad struktur. Dokumentet har ett akademiskt språk som behöver förenklas. Svårt att orientera sig bland de många begrepp som används. Otydligt hur genomförandet av RUS och andra regionala styrdokument ska gå till. Tydliggör kopplingen till andra strategier. Förtydliga hur synka kommunernas ÖP med RUS. Förtydligande om hur uppföljningen går till. Metodiken upplevs som modern och nytänkande. Bra struktur på dokumentet. RUS skapar en bra gemensam grund och förutsättningar för ett målinriktat utvecklingsarbete i regionen. Vore önskvärt att RUS även beaktar mellanregionala angelägenheter. Kulturens roll som utvecklingsfaktor måste få en mer framträdande roll. Viktigt att det även framöver görs insatser på regional nivå för att vidareutveckla tågtrafiken och annan kollektivtrafik. Stråket Ljungby-Älmhult måste prioriteras. Stråket finns inte med i dokumentet. Koppling till nationella mål saknas. Tre kommuner lyfter närheten till arbetsmarknadsregioner utanför Kronoberg; inriktningen i RUS bör snarare vara en gränsöverskridande arbetsmarknadsregion. Två kommuner lyfter att målen

25 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden och prioriteringar om komplementär region stödjer kommunens utvecklingsarbete och profilering som boende- och pendlingskommun. Tanken om en komplementär region är tilltalande. Hänsyn måste dock tas till att behålla och utveckla landsbygdens sociala potential. Är tre funktionella delregioner ett problem i förhållande till att utveckla en komplementär region och i så fall varför? Mer fokus på att stärka Kronobergstriangeln behövs. Linnéuniversitetets roll bör nämnas under Satsa på humankapitalet. Växjö kommun Nulägesanalysen ger en god bakgrunds- och nulägesbild. Dock saknas en tydlig koppling till dokumentet och dess slutssatser. Lyft fram i vilka processer efterföljande arbete ska fortgå. Lägg till kommunens mål om avfallshantering. Svårt att se hur målen i RUS ska beaktas lokalt. Tydliggör för att få genomslag i kommunal planering. Strukturen svårtydlig, vilka är regionens ställningstaganden. Tydliggör utifrån nulägesanalysen. Positivt att Växjö ses som en tillväxtmotor i regionen, det bör framhävas tydligare. Vore önskvärt att RUS även beaktar mellanregionala angelägenheter. Kompletterande yttrande: s. 15 förändringstryck i stad och land oklart vad som avses. s.16 Istället för en arbetsmarknadsregion. Skapa större länsöverskridande regioner. s. 16 Klimatpåverkande utsläpp skall minska med 80%.

26 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden s. 18 behov av att förnya det sociala kapitalet lokalt Akademisk formulering som är oklar. Kulturens roll som utvecklingsfaktor måste få en mer framträdande roll. Lessebo kommun Resonemanget kring nulägesanalysen bör förtydligas och kopplas till målbilden. Integration är en stor del av kommunens utvecklingsarbete och tas knappt upp i dokumentet. Lessebo har tre arbetsmarknadsregioner; Växjö- Kalmar-Emmaboda. Inriktningen i RUS bör snarare vara en gränsöverskridande arbetsmarknadsregion. Energimålen lågt satta, både de klimatpåverkande utsläppen och energiintensiteten. Bra struktur på dokumentet. Tydliggöra kopplingen till andra strategier. RUS stödjer kommunens mål att omprofilera Lessebo som en pendlarkommun. Lessebo saknar en strategi för hur nya företag inom turism och service ska skapa nya möjligheter även inom genografier som saknar en hög befolkningstäthet. Saknar också en gemensam strategi för integrationsfrågor. Önskar stöd från regionen: nätverk över kommun- och länsgränser, stöd för eftersökning av EU-medel, stöd i transportförsörjningsplan. Tingsryds kommun Tanken om en komplementär region är tilltalande. Hänsyn måste dock tas till att behålla och utveckla landsbygdens sociala potential. Metodiken upplevs som modern och nytänkande, samtidigt är dokumentet svåröverskådligt och har en akademisk och svårläst karaktär. RUS skapar en bra gemensam grund och förutsättningar för ett målinriktat utvecklingsarbete i regionen. Hur synka ÖP med RUS? Kommunen efterfrågar: bredare samordning av utvecklingsinsatser utifrån hållbarhetsperspektivet. Uppvidinge kommun Integrationsfrågan har för lite utrymme. Beskrivning av stad kontra Är tre funktionella delregioner ett problem i förhållande till att utveckla en komplementär region De regionala miljömålen borde kopplas tydligare till RUS. Förslag på omskrivning gällande Utgångspunkter och mål upplevs som positiva. Redaktionella ändringar föreslås

27 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden landsbygd stämmer inte med kommunens erfarenhet. Svårt hitta lägenhetsboende även på landsbygden (s.13) Meningen Landsbygden behöver staden (s. 23) ger en begränsad tolkning. Landsbygden ska ha förutsättningar att utvecklas och vara levande. och i så fall varför? vägval under mål 1, prioritering 2. Mål 2, punkt 3: förklara termen kunskapsintensitet. med sidhänvisningar. Älmhults kommun Bra nulägesanalys, användbar för kommunen. Saknas pendlaranalys med info om vilka grupper som pendlar till vilka orter. Upplever avsaknad av tydliga strategier, dokumentet ger inte tillräcklig vägledning. Strategier för att nå hållbarhet saknas. Vissa mål är snarare medel eller strategier. Inkludera resonemang kring varför Kronoberg ska växa, inget ändamål i sig. Bristfällig struktur med för många begrepp. Svårläst. Tydliggöra om vi ska arbeta med att stärka de tre funktionella regionerna, om skapa en sammanhållen funktionell region eller en kombination av dessa. Mål om en arbetsmarknadsregion samt resonemang kring det otydligt. Saknas hållbar strategi kopplat till målet om en arbetsmarknadsregion. Markaryds kommun Nulägesanalysen ger bra grund för framtidsbedömningar och analyser. Förslaget synes endast syfta till att lyfta fram Växjö som länets tillväxtmotor. Markaryd mer beroende av andra regioner. Prioriteringar och ställningstagande har för övergripande och teoretisk karaktär. Utveckla ett inkluderande värdskap : prioriteringens benämning obegriplig. Översyn av målens inriktning och utformning bör göras (vissa uppfyller inte SMARTa mål) Vissa målvärden mäts retrospektivt, varför? Tveksamma till analysen om komplementär region målet anses inte eftersträvansvärt för Markaryd. Mål för samverkan med näringslivet saknas. Svåröverskådlig och komplicerad struktur. Språket behöver förenklas. Viktigt att det även framöver görs insatser på regional nivå för att vidareutveckla tågtrafiken och annan kollektivtrafik.

28 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden Åtgärder saknas för att möta en minskande folkmängd. Diversifiering av näringslivet: resonemanget är för övergripande, ingen anknytning till situationen i länet. Intressanta frågeställningar i nulägesanlysen följs inte upp i prioriteringarna. Utveckla innovationsförmågan: resonemanget för övergripande, stor distans till RIS. Satsa på humankapitalet: intetsägande rubrik, bör bytas ut. Anmärkningsvärt att Linnéuniversitetets roll inte nämns här. Ljungby kommun Mer fokus på att stärka Kronobergstriangeln behövs. RUS utgår från vad som är bra för Växjö och inte vad som är bra för länets utveckling som helhet. Breddat fokus på andra delar av länet behövs. Det behöver förtydligas hur vissa utmaningar ska mötas upp, t.ex. tas frågan om anpassning till ett förändrat klimat inte upp alls. Utveckla en komplementär region: stråkstrukturen ska även ses som en styrka och något som bör prioriteras. Vissa målvärden otydliga. T.ex. s. 16 och 21 som relaterar till medianen för riket, samt det som berör storleken på företag. Otydligt hur genomförandet av RUS och andra regionala styrdokument ska gå till. Svårläst då dokumentet innehåller fackspråk. Svårt att orientera sig bland de många begrepp som används. Mest prioriterat för Älmhult är att stärka Kronobergstriangeln. Stråket Ljungby-Älmhult måste prioriteras. Stråket finns inte med i dokumentet. Remissvaret inkluderar en bedömning av regionens viktigaste stråk. Även stråk till Halmstad. Vad saknar ni? Tydliga konkreta mål för kommunen, ansvarsfördelning, tydlig koppling till nationella mål, förtydligande om hur uppföljningen går till. Alvesta kommun Bra beskrivning av utmaningarna. Beskrivningen av förhållandet stad och land behöver breddas, landsbygden är inte endast ett Brister i åtgärder och mål för att möta utmaningarna. Målen och prioriteringar om komplementär region stödjer kommunens utvecklingsarbete och profilering som boende- och

29 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden serviceorgan för staden. pendlingskommun. Brister i beskrivning av strategi för att ställa om näringslivet mot mer tjänste- och turistinriktat. Även konsekvenser skulle behöva beskrivas. Vad saknar ni? Fokus när det gäller att utveckla regionens infrastruktur, såväl fysiska som digitala. MYNDIGHETER God bild av länets utmaningar. Positivt med hållbarhet så centralt. Positivt med tydlig koppling till serviceprogrammet. Positiva till hur mångfalds- och jämställdhetsintegrering har inkluderats i strategin. Saknar analys av orternas betydelse. Digital infrastruktur saknas. Bilden av landsbygdens funktioner är starkt begränsad. Tydliga miljömässiga aspekter i nulägesanalysen som tenderar att försvinna i sammanfattningen av utmaningar. Saknas ett kunskapsunderlag kring hemlöshetssituationen i länet. Kapitlet hälsa och miljö skulle kunna utvecklas. Saknas en beskrivning av vem eller vilka som ska åstadkomma den förändring som beskrivs. Aktiviteterna skulle kunna vara mer framträdande. Uttrycket samhandling är en för vag beskrivning när det gäller genomförandet. Skrivningen/prioriteringen om fysisk planering är oklar och skapar stort tolkningsutrymme. Den miljömässiga dimensionen saknas helt i prioriteringarna. Klimatanpassning är ett centralt begrepp inom hållbar utveckling som RUS bör ta upp. Prioriteringen Utveckla innovationsförmågan saknas ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Komplettera begreppet innovationsdrivna upphandlingar med hållbara upphandlingar. Föredömlig exemplifiering av vilka regionala program som avses kunna bidra till genomförandet. Saknas målvärden för många miljöområden, t.ex. ekologisk hållbarhet. Föreslår att RUS hänvisar till miljömålsarbetets regionala miljömål. Det behövs mål, prioriteringar och målvärden som avspeglar den cirkulära ekonomin. Ohälsotal omtvistat begrepp att mäta hälsa på. Innebörden av asymmetri mellan centrum och periferi är inte uppenbar. Målet om en enda arbetsmarknadsregion för länet synes svåruppnåeligt om ens önskvärt. Målvärdet som endast mäter stora företag bör kompletteras med mått på små företags utveckling. Bra uppbyggnad hur systemet på regional nivå hänger ihop. Bra att prioritera utmaningsdriven regional utveckling. Bra beskrivning av intressenternas betydelse och vikten av det regionala ledarskapet. Lärandecykeln (uppföljning och utvärdering) bör utvecklas då lärandet är centralt för ett framgångsrikt genomförande. Förtydliga kopplingen mellan RUS och andra strategier. Kopplingen mellan RUS fyraårscykel och tidsintervallet för ÖP är inte realistisk. Skulle vara värdefullt att synkronisera den Sammanfattande redogörelsen av statliga och regionala intressen med RUS aktualitetsprövning. Krisperspektivet saknas i RUS. Koppling mellan integrationsforum Kronoberg och RUS är av vikt. Det finns ett behov av koppling mellan RUS och lokala överenskommelser inom etablering (LÖK). Förankringsprocessen har varit god. Saknar fokus på kulturarv. Målvärdet om andel förvärvsarbetande 2025 avviker då det inte är satt i relation till riket

30 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden eller andra län. Arbetsförmedlingen Myndighetens verksamhet ligger väl i linje med strategin. Arbetet regionen gör med kompetensförsörjningsstrategin är uppskattat. Tillväxtverket Tydlig koppling till serviceprogrammet. Insikten av servicens betydelse för att bo och verka på landsbygden. Saknas en beskrivning av vem eller vilka som ska åstadkomma den förändring som beskrivs. Uttrycket samhandling är en för vag beskrivning när det gäller genomförandet. Aktiviteterna skulle kunna vara mer framträdande, vad det är som ska göras, samt vem eller vilka som ska åstadkomma förändringen. Föredömlig exemplifiering av vilka regionala program som avses kunna bidra till genomförandet. Bra uppbyggnad på dokumentet. Bra uppbyggnad hur systemet på regional nivå hänger ihop. Bra att prioritera utmaningsdriven regional utveckling. Viktigt att utveckla kunskap om specifika utmaningar och vilka aktörer som är lämpade vid ett givet tillfälle Bra beskrivning av intressenternas betydelse och vikten av det regionala ledarskapet. Lärandecykeln (uppföljning och utvärdering) bör utvecklas då lärandet är centralt för ett framgångsrikt genomförande. Länsstyrelsen Kronoberg God bild av länets utmaningar. Positivt med hållbarhet så centralt. Positiva till hur mångfalds- och jämställdhetsintegrering har inkluderats i strategin. Saknar analys av orternas Skrivningen/prioriteringen om fysisk planering är oklar och skapar stort tolkningsutrymme. Större tydlighet önskas. Klimatanpassning är ett centralt begrepp inom hållbar utveckling som RUS bör ta upp. Den miljömässiga dimensionen Saknas målvärden för många miljöområden, t.ex. ekologisk hållbarhet. Föreslår att RUS hänvisar till miljömålsarbetets regionala miljömål. Ohälsotal omtvistat begrepp att mäta hälsa på. Mål 1: Innebörden av asymmetri Förtydliga kopplingen mellan RUS och andra strategier. Kopplingen mellan RUS fyraårscykel och tidsintervallet för ÖP är inte realistisk. Skulle vara värdefullt att synkronisera den Sammanfattande redogörelsen Förankringsprocessen har varit god, den viktigaste förändringen från tidigare processer. Koppling mellan integrationsforum Kronoberg och RUS är av stor vikt. Det finns ett behov av koppling mellan RUS och lokala

31 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden betydelse. Digital infrastruktur saknas. Bilden av landsbygdens funktioner är starkt begränsad. Tydliga miljömässiga aspekter i nulägesanalysen som tenderar att försvinna i sammanfattningen av utmaningar. Saknas ett kunskapsunderlag kring hemlöshetssituationen i länet. Kapitlet hälsa och miljö skulle kunna utvecklas. saknas helt i prioriteringarna. Prioritering 2 Utveckla innovationsförmågan saknas ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Förslag: komplettera begreppet innovationsdrivna upphandlingar med hållbara upphandlingar. Mål1, prioritering 1: nyansera skrivningen om att länet är en flerkärnig region med 51 mindre orter och en större stad. mellan centrum och periferi är inte uppenbar. Mål 1: målet om en enda arbetsmarknadsregion för länet synes svåruppnåeligt om ens önskvärt. Mål 2: det behövs mål, prioriteringar och målvärden som avspeglar den cirkulära ekonomins grundpelare. Mål 2, målvärde 2: mäter bara stora företag. Komplettera med mått på små företags utveckling. Mål 2: Målvärdet om andel förvärvsarbetande 2025 avviker då det inte är satt i relation till riket eller andra län. av statliga och regionala intressen med RUS aktualitetsprövning. överenskommelser inom etablering (LÖK). Krisperspektivet saknas i RUS. 15 redaktionella synpunkter med sidhänvisningar finns. Statens fastighetsverk Saknar fokus på vårt kulturarv. Skatteverket Avstår att lämna synpunkter. REGIONER Nuläget beskriver problematik gällande jämställdhet och integration, som tydligare behöver mötas upp i prioriteringar och mål. Föredömligt kort och tydlig kring utmaningar. Mer fokus på jämställdhet och integration. Säkerställ att folkhälsoarbetet sorteras in i alla tre hållbarhetsdimensioner. Saknas koppling till hur de fysiska strukturerna kan påverka utvecklingen i regionen. Långsiktiga målen avspeglar utmaningarna, analysen visar på en genomtänkt arbetsprocess. Samhandling över länsgränserna och det mervärde det skapar behöver lyftas upp tydligare. Önskar föra en dialog kring uppföljning och utvärdering av länens respektive RUS:ar Saknar en helhetsbild av utvecklingsarbetet i Kronoberg. Kulturens betydelse för regional utveckling saknas helt.

32 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden Sjukvårdens betydelse för regional utveckling bör förstärkas. Regionförbundet i Kalmar län Samhandling över länsgränserna och det mervärde det skapar behöver lyftas upp tydligare. Önskar föra en dialog kring uppföljning och utvärdering av länens respektive RUS:ar Regionförbundet i Jönköpings län Nuläget beskriver problematik gällande jämställdhet och integration, som tydligare behöver mötas upp i prioriteringar och mål. Mer fokus på jämställdhet och integration. Fortsatt nära samverkan över länsgränserna behöver lyftas upp tydligare. Region Skåne Föredömligt kort och tydlig kring utmaningar. Säkerställ att folkhälsoarbetet sorteras in i alla tre hållbarhetsdimensioner. Saknas koppling till hur de fysiska strukturerna kan påverka utvecklingen i regionen. Kulturens betydelse för regional utveckling saknas helt. Sjukvårdens betydelse för regional utveckling bör förstärkas. Tydliggöra koppling mellan olika nivåer i samhället (nationella strategier, kommunala planer, sydsvenska samarbetet etc). Dokumentet svårnavigerat när det gäller mål, ställningstaganden, mätvärden, prioriteringar och vägval. Saknar en helhetsbild av utvecklingsarbetet i Kronoberg. Tydligare betona vikten av att samverka med andra län. Endast nordöstra Skåne nämns. Skåne, Blekinge och Kalmar ej omnämnda. Remissvaret innehåller förslag på interregionala frågor. Långsiktiga målen avspeglar utmaningarna, analysen visar på en genomtänkt arbetsprocess. IDEELL SEKTOR Ökad arbetslöshet bland särskilt utsatta grupper bör finnas med i listan på utmaningar. Gällande diversifiering av näringslivet, lägg till stöd till utveckling av sociala företag och sociala arbetsintegrerade företag. Förtydliga att alla lösningar inte kommer från teknisk utveckling. Komplettera med fler mått på miljömålen. Dokumentet präglas av näringslivs- och myndighetsrelaterade perspektiv. Vikten av kultur, natur, socialt liv etc. saknas. Förtydliga att strategin inkluderar alla oavsett könsidentitet och könsuttryck.

33 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden Positivt att ordet hen används. Ändra begreppet civila sektor till civilsamhälle eller ideella sektorn. Växjö Ung Kompetens Satsa på humankapitalet: Förslag på tillägg: Kompetens behöv för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga samt att människor ska ha meningsfull sysselsättning. Förslag på tillägg: Hälsa påverkas av.. och kultur. Mål 2, prioritering 3: alla lösningar kommer inte från teknisk utveckling. Komplettera med fler mått på miljömålen. Mål 1, prioritering 2: för unga och invandrare som inte har nätverk är det svårt att komma in. Människors åsikter värderas inte lika. Barn- och unga behöver anlitas i hanteringen av resurser riktade till dem. Dokumentet präglas av näringslivs- och myndighetsrelaterade perspektiv. Vikten av kultur, natur, socialt liv etc. saknas. Konkreta förslag på aktiviteter finns i remissvaret. Nätverket SIP Humankapital, ökad arbetslöshet bland särskilt utsatta grupper bör finnas med i listan på utmaningar (det framkommer i nulägesanalysen men inte i RUS). Diversifiering av näringslivet: Lägg till: Stöd till utveckling av sociala företag och sociala arbetsintegrerade företag. De vidgar arbetsmarknaden. Förtydliga att strategin inkluderar alla oavsett könsidentitet och könsuttryck. s. 25 positivt att ordet hen används. Remissfrågor: 4) Behov av social investeringsfond, Idéburet offentligt partnerskap och/eller upphandlingar med social hänsyn. Ändra begreppet civila sektor till civilsamhälle eller ideella sektorn som är tydligare. Se sammanställning av remissfrågor. POLITISKA PARTIER En arbetsmarknadsregion kräver tydligare prioriteringar för ett sammanhållet län, t.ex. insatser för infrastruktur, goda pendlingsmöjligheter samt stärkt regional utvecklingskraft. Avfolkningen av Vässa målet för koldioxidutsläpp till en minskning med 80 % till Mål kring ekologisk och lokalproducerad mat saknas. Inkludera mål om en giftfri Strukturen på dokumentet känns rörig med flertalet begrepp. Positivt att barn och ungas livsvillkor lyfts fram som prioriterat område. Småland producerar mest skog i hela landet, det kräver ett väl utvecklat och underhållet vägnät i hela regionen. Bra infrastruktur

34 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden landsbygdskommunerna är inte långsiktigt hållbart: nödvändigt med decentraliserade verksamheter och stöd till landsbygdsutveckling. Åtgärder för att utveckla landsbygden saknas. Landsbygden är inte bara något att besöka, viktigt att se hela Kronobergs utvecklingspotential. miljö. Folkhälsan behöver lyftas fram tydligare i strategin. Kvinnors fysiska och psykiska ohälsa behöver analyseras djupare i strategin. behövs för de som väljer att bo på landsbygden. Miljöpartiet En arbetsmarknadsregion kräver tydligare prioriteringar för ett sammanhållet län, t.ex. insatser för infrastruktur, goda pendlingsmöjligheter samt stärkt regional utvecklingskraft. Vässa målet för koldioxidutsläpp till en minskning med 80 % till Mål kring ekologisk och lokalproducerad mat saknas. Strukturen på dokumentet känns lite rörig med flertalet begrepp. Positivt att barn och ungas livsvillkor lyfts fram som prioriterat område. Avfolkningen av landsbygdskommunerna är inte långsiktigt hållbart: nödvändigt med decentraliserade verksamheter och stöd till landsbygdsutveckling. Inkludera mål om en giftfri miljö. Folkhälsan behöver lyfts fram tydligare i strategin. Kvinnors fysiska och psykiska ohälsa behöver analyseras djupare i strategin. Centerpartiet Håller med om övergripande utmaningar. Åtgärder för att utveckla landsbygden saknas. Landsbygden är inte bara något att besöka, viktigt att se hela Kronobergs utvecklingspotential. Småland producerar mest skog i hela landet, det kräver ett väl utvecklat och underhållet vägnät i hela regionen. Bra infrastruktur behövs för de som väljer att bo på landsbygden. UTFÖRAR- ORGANISATIONER Delar bilden som förmedlas av länet och dess utmaningar. Saknar tydliga skrivningar kring kooperativ utveckling och socialt företagande och dess betydelse för den regionala utvecklingen. Begreppet energiintensitet används sällan och är svårt att förstå. Ur miljösynpunkt är det mer värdefullt att minska elanvändningen än användning av Begreppen som används är förvirrande. Föreslår att det etableras ett forskningscenter för kooperation och socialt entreprenörskap. En viktig bransch som skulle

35 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden Prioriteringar i RUS ligger i linje med Almis prioriteringar. Svårt att förstå vad för konkreta åtgärder som prioriteras, dokumentet för generellt hållet. Ekologisk hållbarhet saknas i många stycken. Skogen som är regionens främsta naturresurs nämns inte, inte heller vindkraft som förnybar elproduktion. Tydligare skrivningar efterfrågas om vad cirkulär ekonomi innebär för vår region (t.ex. skogens och vindkraftens roll). värme. Bättre att ha koldioxid per person som enhet. Avsnittet om cirkulär ekonomi saknar målvärden inom ekologisk hållbarhet. kunna lyftas upp är IKTföretagen. Extra finansiering krävs för att göra nischade satsningar. Dokumentet välskrivet och visionärt. Klimatkommissionen har varit en viktig bas för arbetet med ett hållbart energisystem. För fortsättning har hänvisats till RUS men vi hittar inget om detta i dokumentet. Coompanion Saknar tydliga skrivningar kring kooperativ utveckling och socialt företagande (däribland arbetsintegrerade sociala företag), och dess betydelse för den regionala utvecklingen. Föreslår att det etableras ett forskningscenter för kooperation och socialt entreprenörskap. Almi Delar bilden som förmedlas av länet och dess utmaningar. Remisssvaret inkluderar lista över Almis prioriteringar, vilka sedan konstateras ligga i linje med prioriteringarna i RUS. En viktig bransch som skulle kunna lyftas upp är IKTföretagen. Konstaterar att extra finansiering krävs för att göra nischade satsningar. Energikontor Sydost Svårt att förstå vad för konkreta åtgärder som prioriteras, dokumentet för generellt hållet. Ekologisk hållbarhet saknas i många stycken, saknar den Gröna tråden. Skogen som är regionens främsta naturresurs nämns inte, inte heller vindkraft som förnybar s. 16: energiintensitet är ett begrepp som sällan används och som är svårt att förstå. Ur miljösynpunkt är det mer värdefullt att minska elanvändningen än användning av värme. Bättre att ha koldioxid per person Begreppen som används är en aning förvirrande. Dokumentet välskrivet och visionärt. Klimatkommissionen har varit en viktig bas för arbetet med ett hållbart energisystem. För fortsättning har hänvisats till RUS men vi hittar inget om detta i dokumentet.

36 Bilaga 2) RUS_Sammanställning av remissinstansernas yttranden elproduktion. Tydligare skrivningar om vad cirkulär ekonomi innebär för vår region (t.ex. skogens och vindkraftens roll). som enhet. Avsnittet om cirkulär ekonomi saknar målvärden inom ekologisk hållbarhet.

37 4 Översikt över inkomna remissvar gällande regionala innovationsstrategin 14LTK1171

38 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1171 Handläggare: Lisa Öberg, Hållbar Tillväxt Datum: Regionala utvecklingsnämnden Översikt över inkomna remissvar gällande regionala innovationsstrategin Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar Att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Sammanlagt har 23 remissvar inkommit. Generellt är remissinstanserna positiva till RIS, men man önskar att texten blir tydligare och mer pedagogisk. Flera remissinstanser önskar även en större tydlighet kring roller, ansvar och hur strategin ska genomföras samt resurssättas. Ett remissvar föreslår att ytterligare ett fokusområde läggs till Informationssamhället 3.0. De fokusområden som föreslås i RIS är Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion. Kansliets bedömning, utifrån bärande principer i RIS, befintliga resurser och rekommendationer från nationella myndigheter, är att länet har resurser till två utmaningsdrivna fokusområden. Alla remissinsatser har inte valt att svara på remissfrågorna. I bilaga 1 presenteras inkomna svar på frågorna. Synpunkter som har med RIS utformning och innehåll att göra presenteras i bilaga 2. Sara Nilsson Chef Verksamhetsstöd & biträdande Regional utvecklingsdirektör Lisa Öberg Innovationssamordnare Bilaga: Tjänsteskrivelse Remissvar RIS Bilaga 1 Sammanställning RIS remissfrågor Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning Sida 1 av 1

39 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1171 Handläggare: Lisa Öberg, Hållbar Tillväxt Datum: Regionala utvecklingsnämnden Tjänsteskrivelse Remissvar Regionala Innovationsstrategin Tjänsteskrivelsen syftar till att ge en kort beskrivning av det uppdrag och de principer som legat till grund för framtagandet av den Regionala Innovationsstrategin. Arbetsprocessen, hur val av fokusområden gått till samt vilka som är länets innovativa branscher beskrivs också. Därefter ges en kort sammanfattning av inkomna remissvar och de ställningstaganden som den regionala utvecklingsnämnden måste göra innan en slutlig version av dokumentet kan tas fram. I bilagor sammanfattas varje remissinstans inspel för sig. Bakgrund Uppdrag och principer I kansliets uppdrag att ta fram en Regional Innovationsstrategi för Kronobergs län låg att: - Skapa ett samlat innovationsarbete baserat på en tydlig strategi - Skapa ett tydligt stödsystem där rollerna är klara - Skapa tydlighet för klusterinitiativ gällande vilket stöd som är möjligt att tillgå i olika utvecklingsfaser - Göra tydliga prioriteringar utifrån länets styrkor och utmaningar - Utforma dialogformer för kontinuerlig avstämning mellan aktörer De grundläggande principerna för arbetet har varit: - Bred definition av innovation - Länet ska arbeta med utmaningsdriven innovation där flera branscher och sektorer samverkar i syfte att lösa samhällsproblem och utmaningar. Utmaningen ska vara i centrum - inte enskilda branscher eller organisationer. - Samverkan ska ske i quadro helix dvs. i samarbeten mellan akademi, näringsliv, offentlig och civil sektor. Figur: Utmaningsdriven innovation Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 5

40 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1171 Handläggare: Lisa Öberg, Hållbar Tillväxt Datum: Arbetsprocessen Arbetet har skett med stöd av en konsultfirma, Tendensor, och i samverkan med en arbetsgrupp bestående av representanter från Regionförbundet södra Småland, Landstinget Kronoberg, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Företagarna, länets kommuner genom en representant från Växjö kommun samt näringslivschefsnätverket genom en representant från Ljungby kommun. Arbetsgruppens arbete har kontinuerligt stämts av med en ledningsgrupp bestående av Kristina Alsér - landshövding, Stephen Hwang rektor Linnéuniversitetet, Martin Myrskog - Regiondirektör samt Peter Hogla f.d. Regionalutvecklingsdirektör. Avstämningar har även skett med den politiska ledningen. Totalt har ca 300 personer runt om i länet deltagit i processen. Bakgrundsmaterialet har bestått av Nationella Innovationsstrategin, Innovationssystemet i Småland Blekinge övergripande funktionsanalys, OECD Territorial Review Småland Blekinge, utvärdering och uppföljning av tidigare genomfört innovationsarbete samt regional statistik. Regionala Innovationsstrategin har tre mål och 10 delstrategier (ska byta benämning till prioriteringar). I en av delstrategierna lyfts två utvalda utmaningsdrivna fokusområden fram. Val av utmaningsdrivna fokusområden Arbetsgruppen och ledningsgruppen för RIS har tillsammans med Tendensor grundligt diskuterat val av fokusområden. I huvudsak har fem områden diskuterats; Hållbart boende, Konkurrenskraftig produktion, IKT/Informationssamhället, Hälsa och välbefinnande samt i viss mån även Upplevelsenäringen. Dessa områden har värderats utifrån från fem kriterier. - Regionala kompetenser och internationella styrkor - Nationellt utpekade utmaningsdrivna fokusområden - Utmaningar i Kronobergs län. - Närliggande regioners inriktning. - Finansieringsmöjligheter. Viktiga utgångspunkter utöver de fem kriterierna har varit: - Möjligheten att arbeta utmaningsdrivet - dvs. att det i länet finns flera aktörer och branscher som kan bidra till att lösa fokusområdets utmaning. - Vinnovas medskick om att ett län av Kronobergs storlek och resurser har utrymme att välja 1 eller möjligtvis 1,5 fokusområde. - Att fokusområdena ska vara relevanta för hela länet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 5

41 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1171 Handläggare: Lisa Öberg, Hållbar Tillväxt Datum: Mot denna bakgrund föll valet på Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion. Länet har tydliga styrkor inom båda dessa utmaningar och där finns möjlighet att koppla samman dem kring gemensamma utmaningar. Områden och branscher som kan bidra är t.ex. design, trä, glas, inredning, tillverkning, hälsa, äldreomsorg, stadsplanering, processutveckling, teknik, energieffektivisering, ledarskap, logistik, matproduktion och inte minst Informations- och Kommunikationsteknik (IKT). Det finns goda möjligheter till samarbete i Småland och finansieringsmöjligheterna bedöms som goda. Länet har även stort eget intresse av att utmaningar kopplat till Hållbart boende och en Konkurrenskraftig produktion hittar lösningar i nya konstellationer. Innovativa branscher Vid RUN kom frågan om vilka som är Kronobergs mest innovativa branscher upp. Det finns inget enkelt svar på frågan och det är inte helt lätt att definiera, men om man ser till länets specialiseringskvot, företagens självbild, andel företag som utvecklat och sålt innovativa varor/tjänster, betydelsen av stora företag för internationella nätverk och underleverantörer, branscher med hög produktivitet och hög andel högutbildade samt huruvida branschen är platsbunden eller inte så skiljer tre branscher ut sig: - Maskintillverkning är en tydlig specialisering för länet. Inom denna näring är även andelen eftergymnasialt utbildade högre än inom övriga industrinäringar. Branschen sysselsätter dessutom många och rymmer flertalet större företag med hög exportgrad (NIBE, Volvo CE, Rottne Industri osv.) - IT-sektorn, och då särskilt programmering, är en innovativ och växande bransch i länet, och rymmer en hög andel högutbildade. Även inom denna sektor finns större företag belägna i länet (Combitech, VISMA osv.) - Träindustrin i länet har en hög specialiseringsgrad, dock har den dragits med stora nedgångar i samband med lågkonjunkturen. Dess tvärsektoriella potential är å andra sidan stor och medel finns redan investerade på området. Även här finns större företag (Södra, VIDA osv) och länet har stora naturresurser inom området vilket borgar för att branschen fortsatt kommer att finnas i länet. Kansliet anser att alla dessa tre branscher har en tydlig plats i de två utmaningsdrivna fokusområden som föreslås. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 5

42 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1171 Handläggare: Lisa Öberg, Hållbar Tillväxt Datum: Remissvar I följebrevet till remissinstanserna angavs ett antal frågor som Region Kronoberg önskade få svar på under remissperioden: - Hur stödjer RIS utvecklingsarbetet i er organisation? - Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar ni i som bidrar till att uppfylla målen i RIS? - Vilka ytterligare aktiviteter ser ni som angelägna för RIS genomförande? - Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? - Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Totalt har 23 remissvar inkommit; - Nationella myndigheter: Tillväxtverket, Förvaltningsrätten, Skatteverket - Regioner, Regionförbund, Länsstyrelse: Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Jönköpings län (Sedan Region Jönköpings län), Länsstyrelsen i Kronobergs län - Kommuner: Uppvidinge kommun, Älmhults kommun, Tingsryds kommun, Ljungby kommun, Växjö kommun, Lessebo kommun - Akademi: Linnéuniversitetet (Externa relationer & Linneus Technical Centre) - Innovationsstödsystemet: Coompanion Kronoberg, Almi Företagspartner Kronoberg, Företagsfabriken och Videum Science Park - Företagsnätverk, medlemsorganisationer, kluster och innovationsmiljöer: Smart Housing Småland, Föreningen Tunga Fordon, Nätverket Expansiva Växjö, Energikontor Sydost, Information Engineering Centre - Civila sektorn: Nätverket SIP, Socialt regionalt innovationssystem SORIS Alla remissinsatser har inte valt att svara på remissfrågorna. I bilaga 1 presenteras en sammanställning av inkomna svar på frågorna. Sammanställning av synpunkter som har med RIS utformning och innehåll att göra presenteras i bilaga 2. Generellt är remissinstanserna positiva till RIS, men man önskar att texten blir tydligare och mer pedagogisk. Flera remissinstanser önskar även en större tydlighet kring roller, ansvar och hur strategin ska genomföras samt resurssättas. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 5

43 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1171 Handläggare: Lisa Öberg, Hållbar Tillväxt Datum: Information Engineering Centre, IEC, är dock starkt kritiska till att IKT-sektorn (Informations- och Kommunikationsteknik) inte har ett eget fokusområde. De föreslår att Informationssamhället 3.0 läggs till som ett fokusområde. Informationssamhället 3.0 finns som ett av fyra utmaningsdrivna fokusområden som Vinnova lyft fram på nationell nivå. Övriga tre är; Konkurrenskraftig produktion, Framtidens hälsa och sjukvård och Hållbara attraktiva städer. IEC ser IKT-sektorn som innovationsdrivande för andra branscher samt att den har en hög innovationspotential i sig själv. Att IKT har en tydlig plats i de två utmaningsdrivna fokusområden som föreslås räcker inte enligt IEC. Kansliet delar IECs syn på IKT som en stark bransch i länet (särskilt i Växjö och Älmhult) och den kommer att lyftas fram på ett tydligare sätt i slutversionen av RIS. Det finns även möjlighet i den arbetsmodell som presenteras att området utses till ett fokusområde i framtiden. Kansliets bedömning, utifrån bärande principer i RIS, befintliga resurser och rekommendationer från nationella myndigheter, är att RUN behåller antalet utmaningsdrivna fokusområden till två. Om RUN önskar att Informationssamhället 3.0 ska vara ett av dessa bör fokusområden vägas mot varandra. Förslag till beslut - Att notera informationen till protokollet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 5 av 5

44 Bilaga 1 Sammanställning RIS remissfrågor Specifika frågor Nationella myndigheter Regioner, Regionförbund, Länsstyrelse Kommuner Akademi Innovationsstödsystemet Företagsnätverk, medlemsorganisationer, kluster och innovationsmiljöer: Civila sektorn Hur stödjer RIS utvecklingsarbetet i er organisation? -Tillväxtverket: Viktigt underlag i deras strategiska regionarbete där gemensamma utvecklingsprojekt ska identifieras och genomföras. - Förvaltningsrätten: Deltar inte direkt i de utvecklingsprocesser som RIS omfattar. Möjligheter till god rekrytering av anställda till domstolen är av stor vikt. -Regionförbundet i Kalmar län tar fram en Innovationsagenda för Kalmar län Kommer att välja fokusområden under Kronobergs RIS är ett viktigt referensdokument. -De kommuner som svarat på remissen anger att RIS kan vara ett bra stödjande dokument för kommunernas utvecklingsarbete och bidra till att fokusera insatser. -Linnéuniversitetet samverkar gärna med näringslivet och Region Kronoberg kring analyser och omvärldsbevakning. T.ex. genom gemensamma workshops/studiebesök. -Videum Science Park och Företagsfabriken: RIS förbättrar förhoppningsvis möjligheterna för länets aktörer att få igenom ansökningar på nationell och EU-nivå. -Almi: Positivt att länets nuläge formuleras och diskuteras för att nå samsyn. Almi delar den bild som redovisas. RIS fungerar som ett stöd i deras egna prioriteringar. -Coompanion: Ser sin roll i RIS på en övergripande nivå, men endast ser vaga kopplingar till sin verksamhet i strategier och insatser. -Tunga Fordon: En skarp, tydlig och konkret RIS kan stödja deras verksamhet förutsatt att innehållet matchar. -Fokusområdet Konkurrenskraftig produktion kan vara ett positivt bidrag till Tunga Fordons utvecklingsarbete. - Ett tydliggörande kring Tunga Fordon som styrkeområde behövs. - SORIS: Utan de kompletteringar som föreslås anser SORIS inte att RIS stödjer det sociala företagandet och den ideella sektorn. -SORIS menar att den sociala ekonomins innovativa kraft borde få samma uppskattning som den kommersiella ekonomin får i strategin. Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar ni i som bidrar till att uppfylla målen i RIS? -Tillväxtverket: Ber Region Kronoberg lägga till samhandling med den nationella nivån i arbetsmodellen. -Skatteverket: Finns som resurs om det finns behov av deras kompetens gällande t.ex. branschspecifika redovisnings- och Regionförbundet i Kalmar län: Länen har följande satsningar med koppling till RIS gemensamt: Trästrategin, Linneus Technical Centre, Smart Housing Småland, Information Engineering Centre och Glasrikesuppdraget Samtliga kommuner som svarat på remissen arbetar med ett flertal processer som bidrar till RIS genomförande. I urval: -Uppvidinge: Teknikcollege, TvärdraG, -Älmhult: Linneus Technical Centre och UF i grundskolan - Tingsryd: attraktivitetsarb. i syfte att locka kompetens och boende till kommunen koppling till fokusområdet Hållbart Boende, utv. en miljö för framtidens företagande på Konga Bruk, etableringen av AMB. - Ljungby: projektet Organisatorisk innovation på Högskolecentrum i Ljungby, Linneus Technical Centre, Produktionslyftet samt driver I urval: - Linnéuniversitetet: - erbjuder nära kommunsamarbete, initiativet det entreprenöriella universitetet, fler kontakter mellan studenter och företag/organisatio ner, driver centrumbildningar -Externa relationer -Videum och Företagsfabriken utveckling av science park miljön, utvecklar företag, är aktiva i Kronobergs Innovationsstödsystem samt jobbar med öppen innovation i Nut Cracker där studenter löser problem från företag. -Almi: aktiva i länets Innovationsstödsystem, arbetar direkt mot kund genom hela processen från idé till framgångsrikt företag och kan erbjuda finansiering i alla dessa -Expansiva Växjö: arbetat med tillväxt, hållbarhet, värdskap och livskvalitet. Just nu fokus på logistikbranschen, kulturens attraktionskraft, regionen som destination samt socialt entreprenörskap. -Tunga Fordon: arbetar bransch- och -SORIS: integration av nya svenskar och deras kompetenser i samhället, synliggjort bristen på tankar kring förnyelse av landsbygden som livsmiljö och verksamhetsmiljö, quadro helixstruktur skapar nya gränssnitt som driver på 1

45 Bilaga 1 Sammanställning RIS remissfrågor skattefrågor, lagstiftning eller liknande.. även ett internt Lean-arbete på kommunen. -Växjö: samarbeten med Linnéuniversitetet, grannlän, och internationellt, stödjer flera företagsnätverk och kluster och arbetar med Lean internt i org. Äger: VEAB, Videum och Företagsfabriken. - Lessebo: Attraktiva & Integration Lessebo, Tvärdrag, samt Småland Business Region. Använder studentmedarbetare, har innovation som ett lönekriterium samt arbetar för att bredda de anställdas bakgrund. och Linneus Technical Centre ser gärna att Region Kronoberg tar en ännu aktivare roll i dessa processer t.ex. genom styrgruppsarbete. stadier. -Coompanion: aktiva i länets Innovationsstödsystem, utvecklar en ny form och organisering för mikrofinansiering, arbetar för att det ska etableras fler arbetsintegrerade sociala företag i länet. gränsöverskridande samt kopplar samman företag, samhälle och akademi. Medlemsföretagen erbjuder en framåtinriktad och innovativ miljö och verkar ofta i global konkurrens. innovation och förändring. Vilka ytterligare aktiviteter ser ni som angelägna för RIS genomförande? - Förvaltningsrätten: satsningar på infrastruktur och kompetensförsörjning är viktiga insatser för regionen. -Regionförbundet i Kalmar län: Ledarskapet är väldigt viktigt. Här kan vi göra gemensamma insatser. -Viktigt att Kalmar, Kronoberg och Linnéuniversitetet hittar ytterligare samarbeten för att öka kontakterna mellan näringsliv, offentlig verksamhet och universitetet. -Älmhult & Ljungby: ytterligare satsningar på regionens attraktivitet samt att föreslagna Småland Business Region bildas. -Tingsryd: enkla och användbara verktyg för att på kommunalnivå kunna arbeta med innovationsfrågorna samt att föreslagna Småland Business Region bildas. -Lessebo: förtydliga och förbättra bidragssystem till nyföretagande för personer med annat språk än svenska, nätverk mellan länder där nyanländas kompetens kan tas tillvara, samhandling mellan kommuner för att mindre kommuner ska komma igång med bostadsbyggande. -Uppvidinge: Se över de bolagen och dess ägardirektiv så att inte Almi, Företagsfabriken och Destination Småland dubbelarbetar. Projekt bör granskas hårdare vad tillhör organisationens basutbud, gör andra organisationer samma sak. -Växjö: lyfter fram innovationsupphandling som en viktig insats. - Linnéuniversitetet: lär av andra framgångsrika regioner. -Förtydliga samverkansavtalet mellan Kalmar, Kronoberg och Linnéuniversitetet. -Videum Science Park och Företagsfabriken ser inget omedelbart behov av ytterligare aktiviteter. -Almi föreslår i urval: vård och omsorg, koppling mellan innovatör och entreprenör, checkar för produktutveckling, koppla innovativa personer till företag, program för grupper av företag tillsammans vill utveckla sina produkter och tjänster. Att fokusera och prioritera är viktigt. -Coompanion: Inrätta ett Centrum för socialt entreprenörskap och kooperation. Syftet är att driva projekt där forskare och praktiker lär tillsammans. -Expansiva Växjö: verksamhet och nätverk för alumner för att ytterligare stärka arbetet med att attrahera och tillvarata studenters kompetens och talang. -Tunga Fordon: screening av befintliga aktörers verkliga behov och vad dessa aktörer kan bidra med. - SORIS: -Inrätta ett Centrum för socialt entreprenörskap och kooperation Syftet är att driva projekt där forskare och praktiker lär tillsammans. Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? Inget svar. -Regionförbundet i Kalmar län: viktigt att våra län samordnar sina utvecklingsinsatser. Förtydliga det gemensamma samverkansavtalet -Lessebo: fokus på entreprenörskap och innovation i skolan, möjlighet att bjuda in forskare till verksamheter på ett strukturerat och finansierat sätt, stärka kulturskapares och kulturentreprenörers roll genom en regional strategi, Småland Business region bör bildas och IKT nämns för lite. -Uppvidinge: tillgång till riskkapital, närmare och enklare samarbete med Linnéuniversitetet, -Externa relationer och Linneus Techniical Centre ser gärna en tydligare och mer långsiktig samverkan mellan Linnéuniversitetet -Företagsfabriken och Videum: tydlig koppling mellan verksamheternas dagliga arbete och RIS. Specifik koppling mellan RIS och interna utvecklingsplaner och strategidokument saknas..almi: ser sig själva som en viktig del i genomförandet av RIS i de -Tunga Fordon: viktigt att insatserna för RIS genomförande behovs anpassas för att säkerställa att insatserna ger resultat. -SORIS: Om sociala företag ska kunna bidra krävs det att övrigt näringsliv och offentliga verksamheter öppnar upp sina organisationer och 2

46 Bilaga 1 Sammanställning RIS remissfrågor med Linnéuniversitetet. miljöer där innovativa företag kan träffas samt kommunövergripande näringslivsnätverk. -Växjö: mer gemensamt arbete i regionen Växjö tar gärna en offensiv roll tillsammans med regionen., strategier där ökad mångfald är en framgångsfaktor, insatser kopplade till den gröna utmaningen samt logistik, etableringen av Småland Business Region lyfts som viktigt. och Region Kronoberg. delar som överensstämmer med deras uppdrag. Kan göra vissa insatser inom ramen för basuppdraget. Kraftfulla nischade satsningar kräver extra finansiering..coompanion: Begränsade personalresurser gör att de inte kan bidra på alla områden där det finns behov och efterfrågan på deras kompetens. anpassar upphandlingar så att sociala företag får möjlighet att hänga med. De fackliga organisationerna bör engageras. Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Förvaltningsrätten: Främja möjligheterna till en god rekrytering av anställda till domstolen bl.a. genom fortsatt arbete med nätverk för nyinflyttade. - Regionförbundet i Kalmar län: Vara en minst lika bra samarbetspartner som Regionförbundet södra Småland. -Älmhult, Ljungby, Tingsryd, Växjö: Region Kronoberg har en avgörande betydelse för att det ska bli regional kraft och samsyn i genomförandet av RIS och RUS. -Lessebo: I urval: stöd för att tillvarata entreprenörskap och kompetenser hos nya kommuninvånare med annan bakgrund än svensk. Driva nätverk som t.ex. förvaltningschefsnätverk, utvecklingsledarnätverk, men även nätverk som består av ledare från både den offentliga och den privata sektorn. Vara en sammanhållande länk i samhandling i integrationsarbete. -Uppvidinge: Viktigt med samordnat ledarskap. Tillsätt fysiska personer som har mandat och finansiella möjligheter. Dessa bör vara lokaliserade till kommunerna. Utveckla en dörr in för innovativa företag. -Växjö: vara behjälpliga vid projektansökningar och liknande. Linnéuniversitetet: Om Kronoberg ska vara kraftfullt och samordnat i innovationsfrågor krävs mer än stöd från Region Kronoberg. Det krävs samverkan med Region Kronoberg på alla plan. -Videum Science Park och Företagsfabriken: verka sammanhållande och sammankallande i innovationsfrågor för Kronobergs kommuner samt vara behjälplig vid projektansökningar och liknande förfaranden. -Coompanion: önskar en långsiktig regional medfinansiering till verksamheten. -Tunga Fordon::Ta hem projektpengar till Kronoberg. -Tala om länet som en teknikregion, industrin som en resurs och attraktiv arbetsmarknad och om Tunga Fordon som det styrkeområde det är. -SORIS: Ha förståelse för de sociala innovationernas roll och den sociala ekonomins betydelse. -Samarbeta med ideella sektorn för att ta vara på de innovativa förmågor som finns där. - Inrätta Centrum för socialt entreprenörskap och kooperation i samarbete med Linnéuniversitetet. 3

47 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning NATIONELLA MYNDIGHETER Intressent Utmaningar Prioriteringar/ Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Sammanfattning Tillväxtverket ställer sig positiv till RIS men föreslår några förtydligande däri hur samarbete och samhandling med den nationella nivån kan se ut. Övriga nationella myndigheter ställer sig positiva till strategin men fokuserar i huvudsak att endast svara på remissfrågorna. Tillväxtverket (TVV) Positivt: - Tydligt vilka utmaningar behövs och prioriteras Tydliggörande behövs: - Vad förväntas av berörda aktörer i förhållande till prioriteringar Kansliet åtgärdar. Positivt: - Att regionalt ledarforum för innovationsfrågor skapas - RIS innehåller rekommenderade insatser Tydliggörande behövs: - Vilka indikatorer är specifika för RIS och vilka för RUS - I vilken ordning bör målen uppnås Kansliet ser över kommentarerna. Tydliggörande behövs: - Komplettera med illustration för att tydliggöra koppling mellan RUS/RIS än mer. - Se över hur vi används i dokumentet - Förtydliga samarbete och samhandling mellan regional och nationell nivå Kansliet åtgärdar. Positivt: - Tydlig definition av innovation - Tydlig disposition som är lätt att följa - Tydlig koppling mellan RUS och RIS - Fokus på utmaningsdriven innovation Tydliggörande behövs: - Finansiering av RIS och insatser - Ansvar och roller Möjliga finansieringskällor kan tydliggöras dock specificeras ej konkret finansiering i Region Kronobergs strategier. Kansliet åtgärdar Ansvar och roller. Positivt: - RIS framtagen i bred dialog - RIS är bra underlag för TVVs strategiska regionarbete Förvaltningsrätten (Växjö) Positivt: - RIS fokus på kompetensrelaterade prioriteringar Övrigt: - Remissvaret relaterar i övrigt till infrastruktur- och kompetenförsörjnings- områdena. Information vidareförmedlas till respektive område. Skatteverket (Växjö) Övrigt: - Skatteverket avstår från att svara på remissen utöver remissfrågorna 1

48 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning REGIONER, REGIONFÖRBUND, LÄNSSTYRELSE Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Sammanfattning Länsstyrelsen och angränsande regionmyndigheter ställer sig positiva till RIS och betonar våra regioners likheter. Samverkan och samhandling föreslås. Regionförbundet i Kalmar län (Rfkl) Positivt: - Prioritet på regionalt och internt ledarskap. Finns möjlighet för samhandling med Kalmar. - RIS fokus på kompetensrelaterade prioriteringar. Finns potential till gemensamma insatser på tema kompetens tillsammans med Linnéuniversitetet. Tydliggörande behövs: - Roller och ansvar koppling till samverkansavtalet mellan Kalmar, Kronoberg och Linnéuniversitetet. Kansliet åtgärdar. Positivt: - RIS har potential att påverka länens samarbete kring LNU och näringslivsfrågor. Regionförbundet Jönköpings län (RJL) (Region Jönköpings län f.o.m ) Tydliggörande behövs: - Behovet av generationsväxling är lika mycket en möjlighet som en utmaning för länets innovationsklimat. Kansliet åtgärdar. Positivt: - RIS bakgrundsanalys överensstämmer med Jönköpings läns Tydliggörande behövs: - Hur bidrar platsmarknadsföring via Business Region Småland, Destination Småland och andra projekt till att attrahera studenter, olika sorters kompetens och talang. - Konkretisera hur RIS avser arbeta med ökad kännedom om innovationsstödsystemet. Kansliet ser över kommentarerna. Strategidokument skall dock ej fördjupa sig i aktivitetsnivån. Tydliggörande behövs: - I RIS beskrivs OECDs definition av innovation. Tydliggörande behövs om att valt begrepp både kan gå under beteckningen OECDs och Oslo-manualens definition. Kansliet åtgärdar. Positivt: - Tydlig koppling mellan RIS, RUS och Kompetensförsörjningsstrategin - Väl genomarbetad strategi med potential för fortsatt strategiskt utvecklingsarbete Övrigt: - Koppla insatser så som Innovationsloop och FabLab till Innovationsfabrik Småland - Nyttja finansieringsportalen för att synliggöra tillgänglig finansiering Punkt 1: Kansliet ställer sig positiva till att genomföra gemensamma aktiviteter med RJL 2

49 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning Positivt: - Valet av fokusområde Hållbart boende Punkt 2: Frågan har diskuterats i innovationsstödsystemet och då finansieringsförutsättningar är så olika i Småland så har det mottagits negativt. Länsstyrelsen i Kronobergs län (Lst) Positivt: - God bild av länets utmaningar - God omvärldsanalys Positivt: - Delstrategier med kopplade insatser ger strategin en tydlighet. - RIS lyfter vikten av regionalt ledarskapet - RIS lyfter matchningsproblematiken och behovet av breddning på arbetsmarknaden både gällande jämställdhet och integration som faktorer för ökad innovationsförmåga. Positivt: - Tydliga mål som ger goda förutsättningar för genomförandet av RIS - RIS förslag till indikatorer och uppföljning är en god start i arbetet med att mäta det regionala innovationsarbetet Positivt: - Tydlig definition av innovation - Fokus på utmaningsdriven innovation Positivt: - RIS framtagen i bred regional dialog och samverkan med Lst vilket ger positiv grund för genomförandet. - Tydlig koppling mellan RUS och RIS - Arbetsmodellen för att ta fram nya fokusområden gör det möjligt att bedöma nya initiativs potential vilket ej tidigare varit möjligt KOMMUNER Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Sammanfatting Kommunerna i Kronoberg ställer sig positiva till RIS. RIS framhävs som ett viktigt underlag till vidare diskussioner i kommunerna samt utvecklingen av kommande strategidokument. Kommunerna framhäver även att RIS kommer att beaktas i handlingsplaner. Regional näringslivssamverkan, däri det ännu ej bildade Småland Business Region, lyfts fram som viktiga aktörer för genomförande. Vissa förtydligande efterfrågas för att göra RIS mer kommunikativt. Förslag på konkreta aktiviteter har skickats in. Starkare betoning på regionens styrkeområden (t.ex. IKT, logistik, mat och hållbarhet) samt mångfald och social ekonomi som resurs önskas. Uppvidinge kommun Tydliggörande behövs: - Ägardirektiven för bolagen i innovations- stödsystemet bör ses över för att undvika dubbelarbete Positivt: - RIS kan vara stödjande i kommunens framtida näringslivsstrategier och liknande dokument - RIS utgör viktigt underlag för politiska diskussioner kring 3

50 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning Kansliet tydliggör detta. Översyn av samtliga ägardirektiv och bolagsordningar kommer ske Positivt: - Prioritering på att skapa miljöer för innovations-utveckling och samverkan i nya gränssnitt - Betoning på möjligheterna att utveckla Linnéuniversitetets samverkan med näringslivs, civila och offentliga sektorn. - Prioritering på att arbeta med frågan om riskkapital - Att regionalt ledarforum för innovationsfrågor skapas - Prioritering på att utveckla ett tillgängligt och samordnat innovationsstödsystem framtida fokusområden Övrigt: - Implementering och resurssättning av RIS är viktig -Fysiska personer, placerade på länets kommunkontor, med mandat och finansiella möjligheter bör tillsättas. - I genomförandet av RIS bör Region Kronoberg granska projekt hårdare vad tillhör organisationens basutbud, gör andra organisationer samma sak. - Kommunövergripande näringslivsnätverk är viktigt för genomförandet av RIS Punkt 1: Kansliet instämmer Punkt 2: Frågan vidarebefordras till Regionala Utvecklingsdirektören Punkt 3: Frågan vidarebefordras till chefen för avdelningen Verksamhetsstöd Punkt 4: Kansliet instämmer Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Älmhults kommun Tydliggörande behövs: - Koppling mellan RIS och Småland Business Region Kansliet åtgärdar. Positivt: - Utpekade fokusområden hjälper till att fokusera på insatser Negativt: - Saknar satsningar på regionens attraktivitet Positivt: - RIS mål och indikatorer stämmer överens med kommunens. Positivt: - RIS stödjer utvecklingsarbetet i kommunen - RIS kan vara stödjande i kommunens kommande processer kring framtidsstrategier Övrigt: - Älmhults kommun kommer i olika handlingsplaner beskriva hur man kommer att möta utmaningarna i beskrivna i RIS. Kansliet noterar. 4

51 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning Helhetsgrepp för frågan tas inom ramen för RUS samt även inom ramen för Strategi för besöksnäring. Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Tingsryds kommun Tydliggörande behövs: - Koppling mellan RIS och Småland Business Region Kansliet åtgärdar. Positivt: - Fokusområde Hållbart Boende kopplar till kommunens mål att bli en attraktiv boendekommun Tydliggörande behövs: - Helhets- och kommunala perspektiv i genomförandet Kansliet åtgärdar. Positivt: - RIS stödjer utvecklingsarbetet i Älmhults kommun - RIS sätter fokus på områden av vikt för företags innovationsarbete Övrigt: - Tingsryds kommun kommer i framtida program och planer förhålla sig till RIS. - Implementering av RIS är viktig behov av enkla och användbara verktyg för den kommunala nivån att arbeta med innovation. - Småland Business Region är viktigt för genomförandet av RIS Kansliet noterar. Ljungby kommun Negativt: - Saknar beskrivning av klustret Tunga Fordon Kansliet åtgärdar. Länets styrkeområden lyfts fram i eget kapitel. Tydliggörande behövs: - Koppling mellan RIS och Småland Business Region Kansliet åtgärdar. Negativt: - Saknar satsningar på regionens attraktivitet Helhetsgrepp för frågan tas inom ramen för RUS samt även inom ramen för Strategi för besöksnäring. Positivt: - RIS mål och indikatorer stämmer överens med kommunens. Positivt: - RIS stödjer utvecklingsarbetet i Ljungby kommun - RIS kan vara stödjande i kommunens kommande processer kring framtidsstrategier Övrigt: - Ljungby kommun kommer i olika handlingsplaner beskriva hur man kommer att möta utmaningarna i beskrivna i RIS. - Småland Business Region är viktigt för genomförandet av RIS Kansliet noterar. 5

52 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Växjö kommun Tydliggörande behövs: - Mångfald som framgångsfaktor - Offentlig upphandling som verktyg för innovationsutveckling - Småland Business Region som genomförandeaktörer av RIS (t.ex etableringar, för profilering av regionen, tillväxtsatsningar, analyser) - Sociala innovationer och socialt entreprenörskap bör lyftas fram tydligt. Kansliet åtgärdar. Positivt: - Fokus på regional samverkan i nya gränssnitt. - RIS prioritering på talangutveckling, tvärvetenskapliga nätverk och nya tekniklösningar som förutsättningar för nytänk, stämmer väl med forskningsrön - Att regionalt ledarforum för innovationsfrågor skapas - RIS fokus på kompetensrelaterade prioriteringar Negativt: - Logistik är ett styrkeområde i länet. Lyft fram området i RIS. - Region Kronoberg bör aktivt stödja det initiativ som finns för att skapa ett forskningscenter för kooperation och socialt entreprenörskap. - Insatser för förbättrat nyföretagande måste lyftas tydligt. Punkt 1: Kansliet åtgärdar. Länets styrkeområden lyfts fram i eget kapitel. Punkt 2: Strategidokument skall ej fördjupa sig i aktivitetsnivån. Vidare diskussion kan tas i implementeringsskedet. Samordning bör ske med t.ex. Jönköpings och Skåne län där liknande aktiviteter planeras/genomförs. Punkt 3: Kansliet ser över kommentaren. Strategidokument skall dock ej fördjupa sig i aktivitetsnivån. Positivt: - RIS mål skapar förutsättningar för förvekligande av innovation. - RIS inriktning stämmer väl med Växjö kommuns. - RIS ökar förutsättningar för beviljande av projektansöknin gar på nationellt och på EU-nivå. Tydliggörande behövs: - Vikten av hållbarhet i RIS Kansliet åtgärdar. Negativt: - Saknar ev. fokus på måltiden, mångfald som resurs, grön innovationsstrategi, kulturella kreativa näringar som tillväxtskapare och informations och kommunikationsteknologi som viktig infrastruktur Länets styrkeområden kommer att lyftas fram i eget kapitel. Samtidigt måste en prioritering göras rörande regionens fokusområden. Övrigt: - Fjärde sektorn/social ekonomi viktigt för innovationsklimatet, social hållbarhet och regionens utveckling Kansliet noterar. 6

53 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Lessebo kommun Tydliggörande behövs: - RIS övergripande insatser som t.ex. olika samarbetsprojekt, forskningsprojekt, kompetensutveckling osv. är svåra att se nyttan av på lokal nivå innan de specificeras. - Småland Business Region som genomförare av RIS Punkt 1: Kansliet ser över formuleringar. Punkt 2: Kansliet åtgärdar. Positivt: - Att studenter lyfts som viktiga är positivt, men vi måste få dem att utbilda sig inom välfärdssektorn. Här behövs fler konkreta insatser från regionen och dess kommuner. Tydliggörande behövs: - Texten i RIS bör struktureras om för att tydliggöra resonemang och använda begrepp. Kansliet åtgärdar. Negativt: - På s. 4 första stycket beskrivs kompetenser och styrkor inom två starka och naturliga fokusområden. Beskriv där vilka de två fokusområdena är. - På s. 4 beskrivs samhällsutmaningar särskilt angelägna för Europa. De matchas inte av de samhällsutmaningar som generellt nämns i texten på s Texten upplevs delvis som svårläst när begreppen blandas utan att en struktur för upplägget presenteras från början. -På s. 16. Oklar sammanställning av de tre målen. I rubrikerna borde det stå förbättra el. dyl. framför för att målet med rubriken grundförutsättning ska bli meningsfull. Kansliet åtgärdar. Övrigt: - Starta ett program för att få in gästande personer med kompletterade kompetens in i verksamheter likt studentmedarbetare. - Lessebo önskar insatser inom: förtydliga och förbättra bidragssystem till nyföretagande för personer med annat språk än svenska, nätverk mellan länder där nyanländas kompetens kan tas tillvara, samhandling mellan kommuner för att mindre kommuner ska komma igång med bostadsbyggande, möjlighet att bjuda in forskare till verksamheter på ett strukturerat och finansierat sätt, stärka kulturskapares och kulturentreprenörers roll genom en regional strategi och IKT nämns för lite. Kansliet ser över kommentarerna. Strategidokument skall dock ej fördjupa sig i aktivitetsnivån Kommentarer i övrigt relaterar och vidarebefordras till relevanta ämnesområden på Region Kronoberg. 7

54 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning AKADEMI Intressent Utmaningar Prioriteringar/ Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Sammanfattning: Akademin ställer sig positiva till RIS samt framhäver en önskan om starkare samverkan mellan LNU och Region Kronoberg i implementering av RIS. Linnéuniversitetet - LNU (Externa Relationer (ER) & Linneus Technical Centre (LTC)) Positivt: - ER och LTC ser gärna en fortsatt samverkan kring analyser och omvärldsbevakning t.ex. genom gemensamma workshops/studiebesök. Tydliggörande behövs: - Samverkan mellan LNU och Region Kronoberg Kansliet åtgärdar. Positivt: - LNU ställer sig positiv till arbetet med implementeringen och kommer i möjligaste mån att delta i arbetet med att nå målen i RIS. Negativt: - ER och LTC ser gärna att Region Kronoberg tar en ännu aktivare roll i gemensamt utvecklingsprocesser genom t.ex. styrgruppsarbete. Kansliet noterar. Dialog skall påbörjas i frågan. INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Sammanfattning Innovationsstödsystemets aktörer ställer sig positiva till RIS men betonar vikten av att resurssätta implementeringsarbetet. Innovationspotentialen hos individen samt sociala innovationer och utmaningarna kopplat till dessa är något som aktörerna önskar att RIS belyser ytterligare. Coompanion Kronoberg ekonomisk förening Tydliggörande behövs: - Länet har stora utmaningar gällande Tydliggörande behövs: - Coompanion önskar att utveckling av sociala innovationer belyses mer under strategier. Positivt: - Coompanion är positiva till RIS. Processen har varit väl genomtänkt och genomförd. 8

55 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning social trygghet, miljö och urbanisering m.m. Olika former av kooperativa organiseringar kan bidra till lösningar i dessa utmaningar. Kansliet åtgärdar. Positivt: -Bakgrundsbeskrivningen lyfter på ett bra sätt fram vikten av samverkan mellan olika sektorer. Kansliet åtgärdar. Negativt: - Coompanion föreslår att regionen ska etablera ett forskningscenter för kooperation och socialt entreprenörskap. -På en övergripande nivå har Coompanion en roll i RIS, men när det kommer till strategier och rekommenderade insatser ser de vaga kopplingar till sin verksamhet. Punkt 1: Strategidokument skall ej fördjupa sig i aktivitetsnivån. Vidare diskussion kan tas i implementeringsskedet. Samordning bör ske med t.ex. Jönköpings och Skåne län där liknande aktiviteter planeras/genomförs. Punkt 2: Kansliet tydliggör Roller och ansvar. Negativt: - Coompanion är en liten organisation med små resurser. För att i högre utsträckning kunna svara upp mot efterfrågan på insatser och få stabilitet och kontinuitet önskar Coompanion en långsiktig regional medfinansiering till deras verksamhet ett starkt önskemål. Kansliet noterar. Coompanion har inkommit med äskande i frågan. Frågan hanteras inom ramen för budget Intressent Utmaningar Prioriteringar/ Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Företagsfabriken AB (FF) & Videum Science Park AB (VSP) Övrigt: - FF och VSP hoppas att RIS förbättrar möjligheterna för regionens aktörer att få igenom ansökningar på EU- och nationell nivå. Ett ökat inflöde av projektmedel skulle öka antalet genomförda insatser och kraftigt gynna regionen näringsliv och aktörer. Kansliet noterar. Almi Företagspartner Kronoberg AB Positivt: - Almi delar den bild av länet och dess utmaningar Tydliggörande behövs: - Almi kan göra vissa insatser inom ramen för basuppdraget, men för att göra kraftfulla nischade satsningar krävs extra Tydliggörande behövs: - Viktigt att belysa de innovationer och det nytänkande som sker hos enskilda individer utanför högskolesystemet och inte minst hos näringslivet. 9

56 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning som presenteras. - RIS underlättar för Almi i diskussioner med kommuner m.fl. och hjälper dem i deras egna prioriteringar. finansiering. Kansliet tydliggör detta. Översyn av samtliga ägardirektiv och bolagsordningar kommer ske Övrigt: - IKT-sektorn har stor potential att utvecklas. - Den stora utmaningen är att hitta rätt företag att jobba med som är beredda att avsätta tid för utveckling. Kansliet noterar. Kansliet åtgärdar. Positivt: - Almi ser sig själva som en självklar och viktig del i genomförandet av RIS i de delar som överensstämmer med deras uppdrag. Övrigt: - Exempel på ytterligare aktiviteter för att påverka innovationsklimatet positivt; vård och omsorg, mentorskap, koppling mellan innovatör och entreprenör, checkar för produktutveckling, koppla innovativa personer till företag, idétävlingar, mötesplatser, program för grupper av företag tillsammans vill utveckla sina produkter och tjänster, inspirationsföreläsningar/ studiebesök som visar på nya innovativa tekniker och metoder, automation, robotisering, 3D-printing/ additiv tillverkning, nanoteknik m.m. Att fokusera och prioritera är dock också viktigt. Kansliet ser över kommentarerna. Strategidokument skall dock ej fördjupa sig i aktivitetsnivån. FÖRETAGSNÄTVERK, MEDLEMSORGANISATIONER, KLUSTER & INNOVATIONSMILJÖER Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Sammanfattning Denna grupp av aktörer ställer sig i grunden positiva till RIS men betonar vikten av vissa tydliggöranden. Regionens styrkeområden (t.ex. IKT-sektorn, logistik, Tunga Fordon som länets starka kluster, mat) bör lyftas fram starkare. Information Engineering Centre (IEC) som representerar delar av regionens IKT-företag samt akademin ställer sig starkt kritiska till att IKT inte lyfts fram som eget fokusområde i RIS. Tunga Fordon ställer sig kritiska mot rubriceringen av fokusområde Konkurrenskraftig produktion motförslag Konkurrenskraftiga produkter Några aktörer betonar att Socialt entreprenörskap bör lyftas fram starkare. Flera aktörer framhäver att RIS bör ses över språkligt så att det blir ett skarpt, lättförståeligt och kommunikativt dokument. 10

57 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Smart Housing Småland Positivt: - SHS ser positivt på RIS - RIS ger en god bild av länets utmaningar - God omvärldsanalys Tydliggörande behövs: - Det regionala ledarskapet i förhållande till angränsande län. Kansliet noterar. Frågan vidarebefordras till Regionala utvecklingsdirektören Positivt: - Arbetet med innovationsstödsystemet är särskilt viktigt för SHS och att SHS kan vara en del av det systemet och bidra till nya initiativ. - Det regionala ledarskapet är mycket viktigt. - SHS anser att de valda fokusområdena är väl definierade och att de faller inom ramen för SHS innovationsplattform. SHS ser att de har en roll i båda de föreslagna fokusområdena. Positivt: - Strategin är på en abstrakt nivå, men riktar ändå arbetet via målen på ett bra sätt. Positivt: - Det verktyg som lyfts fram för att bedöma nya initiativ är viktigt för att förbättra innovationsklimatet i länet. Övrigt: - RIS kan använda den uppföljningsmodell som görs inom ramen för SHS för att se effekten av länets innovationsarbete. Kansliet noterar. Föreningen Tunga fordon (TF) Tydliggörande behövs: - Ytterligare specifikt fokus kring Tunga Fordons styrkeområde - TF efterlyser en screening av befintliga aktörers behov och vad de kan bidra med. Punkt 1: Kansliet åtgärdar. Punkt 2: Kansliet ser över kommentaren. De aktiviteter som genomförs inom ramen för RIS kommer vara behovs- och utmaningsbaserade. Positivt: Tydliggörande behövs: - Addera high-tech till verkstadsindustri så att det tydligt framgår vilka komplexa produkter det handlar om. Kansliet åtgärdar. Negativt: - Rubriken på s. 31 talar om industrin som ett hinder? TFs industri skapar arbetstillfällen i flera led inom olika branscher och möjliggör en väsentlig kompetensutveckling. Bättre att prata om industrin som en resurs sedan lång tid och en attraktiv arbetsmarknad. - RIS är i delar svårtillgänglig och behöver renodlas och Tydliggörande behövs: - RIS bör presentera länet som en teknikregion samt TF som det styrkeområde det är. - Kansliet noterar. Länets styrkeområden, däri TF, kommer att lyftas 11

58 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning - RIS kan via fokusområdet Konkurrenskraftig produktion vara ett positivt bidrag till TFs utvecklingsarbete. - Ett tydligt regionalt fokus, som gör Kronoberg till en attraktiv plats för framtidens talanger, i kombination med ett utbildningssystem som möter regionens kompetensbehov är en nyckel för att TFs medlemsföretag ska kunna utvecklas positivt. kondenseras. - TF anser att en omformulering/komplettering till fokusområdet Konkurrenskraftig produktion är viktig som en konkurrensfaktor för Region Kronoberg. Att leverera konkurrenskraftiga produkter är viktigare än att ha en konkurrenskraftig produktion. Punkt 1 och 2: Kansliet åtgärdar. Punkt 3: Kansliet ser över kommentaren och förtydligar innehållet i valt begrepp. fram i eget kapitel. Positivt: - En skarp, tydlig och konkret RIS kan stödja Tunga fordons verksamhet förutsatt att innehållet matchar. Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Information Engineering Centre (IEC) Tydliggörande behövs: - Flera av länets beskrivna utmaningar är undantagna Information och kommunikationsteknik (IKT). IKT är en del av lösningen inte problemet. En stor utmaning för IKT-sektorn är att hitta tillräckligt många nya medarbetare för att möta behoven. Tydliggörande behövs: - IKT är inte enbart en underleverantör till övriga två fokusområden Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion utan präglas av egen innovation och produkter som säljs globalt såväl som lokalt. - IKT bidrar till innovation både i egna och andra branscher. Kansliet åtgärdar. Negativt: - IKT är en bransch med stark tillväxt- och innovationsförmåga och med stabil sysselsättningstillväxt. Den bör vara eget fokusområde i RIS. Branschen hämmas idag av bristen på stödfaktorer och en regional strategi krävs för att tillföra nödvändiga resurser och kompetens. - Om IKT inte pekas ut som ett eget fokusområde riskerar såväl utbildnings- och forskningscentra hos Tydliggörande behövs: - En inledande sammanfattning på högst en A4 behöver läggas till. Dokumentet är komplext och läsaren bör ges stöd att greppa helheten. - Specifika och nya begrepp Kansliet åtgärdar. Negativt: - Hela bilden bör presenteras i huvuddokumentet Positivt: - Innehållet i RIS känns huvudsakligen vällovligt och relevant. - Nya verktyg och nya företagskulturer kommer tillsammans med IKT och beteendevetenskap att vara viktigt för framtiden. Negativt: - Förankringsprocessen tycks omfattande, men IEC uppfattar sig inte som inkluderade i den. - IKT lyfts fram som starkt område i underliggande rapport. Därför extra svårt att se varför det inte är ett fokusområde, t.ex. i form av Informationssamhället Livet före universitetsstudier saknas i strategin. T.ex. kan Coder Dojo och andra initiativ lyftas fram. Punkt 1: Kansliet noterar. Representanter från IEC har intervjuats och bjudits in till 12

59 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning Kansliet åtgärdar. LNU som strategiska satsningar på regionens starkaste bransch att påverkas negativt under många år framöver. - IEC önskar att insatserna i RIS kompletteras med: Information och aktiviteter som synliggör den koncentration och kompetens som Linnéregionens IKT-företag har för den framtida innovationsutvecklingen och för innovationsklimatet i regionen. Punkt 1-2: Frågan har diskuterats grundligt i arbetsgrupp och RIS ledningsgrupp under framtagandet av strategin. Vinnovas bedömning är att länet har utrymme för 1 (max 2) fokusområden. Utifrån Vinnovas bedömning och egna kriterier för utmaningsdrivna fokusområden har valet blivit Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion där IKT lyfts fram som en pådrivande framgångsfaktor. Länets styrkeområden, däri IKT, kommer att lyftas fram i eget kapitel. Kansliet förtydligar även möjligheten att nya fokusområden kan komma att utses i framtiden. Punkt 3: Kansliet åtgärdar. inte som nu har fokusområdena i bilaga. Kansliet åtgärdar. dialogmöten i framtagningsprocessen. Punkt 2: Frågan har diskuterats grundligt i arbetsgrupp och RIS ledningsgrupp under framtagandet av strategin. Vinnovas bedömning är att länet har utrymme för 1 (max 2) fokusområden. Utifrån Vinnovas bedömning och egna kriterier för utmaningsdrivna fokusområden har valet blivit Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion där IKT lyfts fram som en pådrivande framgångsfaktor. Länets styrkeområden, däri IKT, kommer att lyftas fram i eget kapitel. Kansliet förtydligar även möjligheten att nya fokusområden kan komma att utses i framtiden. Punkt 3: Kansliet ser över kommentar. Livet före universitetsstudier hamnar främst under Kompetensförsörjningsstrategin kommentar vidarebefordras till berörda på Region Kronoberg. Insatser inom området kommer att samordnas med Kompetensförsörjningsstrategin. Intressent Utmaningar Prioriteringar/ Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Nätverket Expansiva Växjö (EV) Tydliggörande behövs: - EV ser gärna att regionens möjligheter och framgångsfaktorer inom IT, logistik, upplevelsesektorn, mat och ett växande socialt Tydliggörande behövs: - Ett antal idéer nämns i brödtext, men förs sedan inte fram under rekommenderade Positivt: - EV ser det som glädjande att kraften i samverkan i nya gränssnitt lyfts upp som en given modell i RIS. 13

60 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning entreprenörskap bör lyftas fram starkare. Kansliet noterar. Länets styrkeområden kommer att lyftas fram i eget kapitel. Positivt: - Fokus på att attrahera och tillvarata studenters kompetens och talang insatser. Här vill EV se fler och spetsigare initiativ. Kansliet ser över kommentarerna. Strategidokument skall dock ej fördjupa sig i aktivitetsnivån. - Utmaningsdriven innovation som modell - Om RIS bryts ner till konkret nivå kan den bidra på ett positivt sätt och stötta utvecklingsarbetet i Växjö och regionen. Intressent Utmaningar Prioriteringar/ Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Energikontor Sydost (ESS) Tydliggörande behövs: - Synergier med grannlänen Kalmar och Jönköping nämns i dokumentet här vill ESS även lyfta fram Blekinge. - ESS är tveksamma till om begreppet cirkulär ekonomi är det som bäst definierar hållbarhet. Detta behöver utvecklas. Punkt 1: Kansliet åtgärdar. Punkt 2: Kansliet ser över frågan i samråd med RUS. Positivt: - Dokumentet är väl genomtänkt. - Att hållbarhetsperspektivet omnämns i RIS. Positivt: - ESS ser fram emot att även i fortsättningen tillsammans med andra aktörer bidra till en positiv utveckling för Kronobergs län. Negativt: - RIS kan språkligt sett behöva bearbetas ytterligare - På sidan 28 högst upp används det felaktiga begreppet energiförbrukning det ska vara energianvändning. Kansliet åtgärdar. CIVILA SEKTORN 14

61 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning Intressent Utmaningar Prioriteringar/ Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Sammanfattning Representanter för den civila sektorn framför i motsats till varandra dels att det är positivt att civilsamhället och sociala innovationer fått mycket utrymme i RIS och samtidigt att RIS inte förespråkar quad helix (näringsliv, offentlig och civil sektor samt akademi) samverkan och att den sociala sektorns betydelse inte är tillräckligt synlig i strategin. Konkreta förtydliganden och förslag på justeringar har skickats in. Socialt Regionalt Innovations -system - SORIS Negativt: - RIS berör ej avsaknaden av praktiknära centra som i regionens intresse aktiverar dess omfattande humanistiska och samhällsvetenskap-liga forskning. SORIS föreslår inrättande av ett centrum för forskning och utbildning kring socialt entreprenörskap och kooperation. Strategidokument skall ej fördjupa sig i aktivitets-nivån. Vidare diskussion kan tas i implementerings-skedet. Samordning bör ske med t.ex. Jönköpings och Skåne län där liknande aktiviteter Tydliggörande behövs: - Den sociala ekonomins roll i föreslagna fokusområden - Utveckla sociala sektorns betydelse för innovationsutveckling Kansliet åtgärdar. Tydliggörande behövs: - SORIS menar att ett triple helix-samarbete inte räcker utan att quadruple helix krävs. Kansliet noterar och ser över formuleringar. RIS utgångspunkt är utmaningsdriven innovationsutveckling i quad helix-samverkan. Negativt: - Utan de förändringar i RIS som SORIS föreslår stödjer inte strategin det sociala företagandet och den ideella sektorn. - I RIS kritik av universitetets oförmåga att föra dialog med länets olika aktörer har inte allt det samarbete som sker på gräsrotsnivå genom studenter beaktats. Övrigt: - Ska den sociala företagssamheten kunna bidra kräver det att både näringsliv och offentliga verksamheter anpassar sina inköp och upphandlingar för de sociala företagen. - SORIS föreslår att en reviderad RIS inkluderar: ökat fokus på interregionalt samarbete, större erkännande av mindre dramatiska sociala innovationer, flexibilitet vid upphandling av sociala tjänster samt mer kreativ bokföring vid registrering av samhällets intäkter genom de sociala företagens verksamhet. - SORIS anser att universitetets roll ska vara ett ligga före regionala företag och organisationer vad gäller kunskapsutveckling och inte att anpassa sin verksamhet efter dagens behov i näringslivet. Punkt 1: Kansliet noterar och tydliggör detta. Innovationsupphandling framhålls i RIS. 15

62 Bilaga 2 - Regionala Innovationsstrategin - remissammanställning planeras/ genomförs. Punkt 2: Kansliet noterar. Punkt 3: Kansliet noterar. RIS betonar dock vikten av sektorsövergripande samverkan där akademin har en viktig roll i regionens innovationsutveckling. Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Nätverket SIP Tydliggörande behövs: - SIP önskar ett större fokus i RIS på vikten av jämställd, jämlik och tillgänglig arbetsmarknad. Kansliet tydliggör dessa frågor i RIS. Negativt: - SIP föreslår att en indikator läggs till under mål 1: Andel personer med funktionsnedsättning i arbete Kansliet undersöker om sådan indikator finns på länsnivå. Översyn av indikatorer för RIS och RUS kommer att ske Tydliggörande behövs: - SIP ser gärna att RIS uppmuntrade innovationer som löser samhällsproblem, samhällsutmaningar och strukturella problem som ojämlikhet och diskriminering. Kansliet tydliggör dessa frågor i RIS. Positivt: - Att civilsamhället samt frågor om sociala innovationer har fått mycket utrymme i RIS. 16

63 5 Översikt över inkomna remissvar gällande Trafikförsörjningsprogrammet 15RK312

64 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK312 Handläggare: Ann Mårtensson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Översikt över inkomna remissvar gällande Trafikförsörjningsprogrammet Förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Sammanfattning Region Kronoberg är Kollektivtrafikmyndighet i Kronobergs län. Kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) ställer krav på att alla län ska upprätta ett trafikförsörjningsprogram som beskriver hur kollektivtrafiken ska utvecklas och fungera på års sikt. Trafikförsörjningsprogrammet ska identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen. Det ska beskriva det utbud av kollektivtrafik som förtroendevalda i Kronobergs län långsiktigt vill erbjuda medborgare och näringsliv och därmed ta ansvar för att trafiken kommer att utföras Remissperioden för Trafikförsörjningsprogrammet har sträckt sig mellan 27 november 2014 till 27 februari De formella remissinstanserna som ombetts att kommentera programmet är kommuner, myndigheter och regioner. Utav dem har samtliga kommuner i länet svarat samt 1 myndighet. Närliggande regioner samt intresseorganisationer har valt att svara genom samrådsdiskussioner. Dessutom har även andra organisationer bidragit med synpunkter. Martin Myrskog Regiondirektör Ann Mårtensson Samordnare Bilaga: - Beslutsunderlag, daterat Matris-Översikt inkomna remissvar Sida 1 av 1

65 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK312 Handläggare: Ann Mårtensson, Datum: Översikt inkomna remissvar gällande Trafikförsörjningsprogrammet Ärendet Ärendet gäller inkomna remissvar till Trafikförsörjningsprogrammet Tjänsteskrivelsen innehåller en grund för bedömning, sammanställningar av remissvaren samt kansliets förslag på åtgärder. Bakgrund Kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) ställer krav på att alla län ska upprätta ett trafikförsörjningsprogram som beskriver hur kollektivtrafiken ska utvecklas och fungera på års sikt. Region Kronoberg är regional kollektivtrafikmyndighet i Kronobergs län. Detta innebär politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade regionala kollektivtrafiken i länet. Trafikförsörjningsprogrammet ska identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen. Det ska beskriva det utbud av kollektivtrafik som förtroendevalda i Kronobergs län långsiktigt vill erbjuda medborgare och näringsliv och därmed ta ansvar för att trafiken kommer att utföras. Medborgare ska av programmet kunna se den långsiktiga inriktningen för kollektivtrafiken för att kunna göra rationella val av boendeort, arbetsställe eller utbildningsort. Grund för bedömning Programmet ska innehålla det långsiktiga utbudet av regional kollektivtrafik. Alla trafikslag ska finnas med (flyg, tåg, buss, båt, taxi etc.). Utbudet ska beskrivas och planeras så att de olika trafikslagen samverkar med varandra och används på ett sätt så att de gör störst nytta. Med regional kollektivtrafik menas den trafik som betjänar ett dagligt resande till arbete och studier. Följande principer fastslogs i processplanen att gälla för framtagandet av Trafikförsörjningsprogrammet för Kronobergs län: Processen ska bygga vidare på föregående Trafikförsörjningsprogram vilket innebär att gällande program revideras Processen ska ske i bred samverkan Processen ska vara transparent, öppen och användardriven Processen ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv, utgå från samhällsekonomisk analys samt kopplas till gränsöverskridande perspektiv Processen ska vara rimlig i sin resursåtgång Processen ska samordnas med framtagandet av RUS Trafikförsörjningsprogrammet utarbetas av Region Kronoberg genom samråd med kommuner, Trafikverket, intresseorganisationer och närliggande regioner. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 4

66 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK312 Handläggare: Ann Mårtensson, Datum: Remissperioden har sträckt sig mellan 27 november 2014 till 27 februari De formella remissinstanserna som ombetts att kommentera programmet är kommuner, myndigheter och regioner. Utav dem har samtliga kommuner i länet svarat samt 1 myndighet. Närliggande regioner samt intresseorganisationer har valt att svara genom samrådsdiskussioner. Dessutom har även andra organisationer bidragit med synpunkter. Remissvar 12 yttranden från 12 instanser har inkommit: Kommuner: Växjö kommun, Lessebo kommun, Tingsryds kommun, Uppvidinge kommun, Älmhults kommun, Markaryds kommun, Ljungby kommun, Alvesta kommun. Myndigheter: Trafikverket Politiska partier: Centerpartiets regiongrupp Övriga: Linnéuniversitet, Sveriges Bussföretag Sammanfattning av specifika frågeställningar Följande specifika frågeställningar ställdes till remissinstanserna: 1) Hur stödjer TFP ert utvecklingsarbete i er organisation? 2) Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar ni i som bidrar till att uppfylla målen i TFP? 3) Vilka ytterligare aktiviteter ser ni som angelägna för TFPs genomförande? 4) Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med programmet? 5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Övriga kommentarer Utöver svar på ovan frågeställningar har följande synpunkter lämnats på RUS. Svaren har delats in i rubrikerna: Nuläge/Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/Indikatorer En översikt per instans med sammanfattning lämnas i bilaga 1. Remissyttrandena kan läsas i helhet på bloggen: Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 4

67 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK312 Handläggare: Ann Mårtensson, Datum: Kansliets bedömning och förslag på åtgärder: Inkomna remissvar bereds i förhållande till utgångspunkterna i bakgrundsbeskrivningen. Här är kansliets bedömning med förslag på åtgärder, som underlag för diskussion: Nuläge/Utmaningar För att tydliggöra Kronobergs gränsöverskridande funktionella samband föreslås att lyfta och framhäva de skrivelser som visar på delregionerna och kopplingarna mellan kommunerna och närmast större orter utanför länsgränsen. Kansliet vill dock påpeka att uppdraget för framtagandet av trafikförsörjningsprogram innehåller att redovisa den regionala kollektivtrafiken och hur den politiska viljeinriktningen ser ut. Detta innebär att programmet ska redovisa den trafik som regionen har rådighet över och som betjänar ett dagligt resande till arbete och studier. Där regionen inte har rådighet är det dock fortfarande viktigt att visa hur kollektivtrafikmyndigheten ställer sig till gränsöverskridande trafik. Som en del i programmets åtgärdsplan finns därför förslaget att arbeta vidare med fördjupade stråkanalyser som också är gränsöverskridande. Detta är ett led i att arbeta mer fördjupat med Kronobergs strukturarbete kopplat till RUS och inför arbetet med revidering av Länstransportplanen. Därför undersöks möjligheterna att köpa in statistik på tätortsnivå även för Kronobergs gränsande län vilket skulle kunna tydliggöra dessa samband. Denna statistik finns inte på regionen i dag och därför föreslås att arbete med att ta fram djupare pendlingsstatistik görs i genomförandefasen av programmet. Några av kommunerna pekar på vikten att ta med den framtida höghastighetsbanan i programmet. Kansliet anser att eftersom programmet ska peka ut den strategiska inrikningen för den regionala kollektivtrafiken till 2025 att höghastighetsbanans eventuella sträckning och kopplingar till kommunerna i länet inte går att redovisa i nuvarande program. Utredningar pågår som kommer att ligga till grund för framtida skrivelser i programmets revidering. Kansliet är dock väl medvetna om höghastighetsbanans stora betydelse för länets regionala utveckling och kommer att inkludera detta arbete i utredningar som görs på regionen. Förtydligande ska göras kring hur och när nästa version av programmet ska tas fram samt förtydliga den kommersiella trafiken i programmet. Kansliet ska som åtgärd i genomförandefasen av programmet, ta fram en särskild skrift kring den kommersiella trafiken. Detta för att förenkla för eventuella kommersiella aktörer. Prioriteringar/Delstrategier Kansliet anser att kopplingen mellan Kronoberg och viktiga funktionella samband över länsgräns är viktiga att framhäva i programmet. Detta kan tydliggöras också genom stråkbilderna i programmet. Tydliggörande bör också göras kring definitionen av stråk och framtida investeringar kopplade till Länstransportplan och kollektivtrafik. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 4

68 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK312 Handläggare: Ann Mårtensson, Datum: Närtrafik lyfts fram som mycket positivt framförallt förslaget att inrätta denna form av anropsstyrd trafik säsongsvis till besöksmål, kulturevenemang och sportsevent. Kansliet hänvisar till att detta arbete pågår genom Länstrafikens arbete med framtagandet av en Närtrafikstrategi. Hållplatshandboken är fortfarande under framtagande och arbete pågår med att fördjupa och att också inkludera kostnad samt förtydligande kring kategoriseringen. Kansliet vill också framhålla att Hållplatshandboken kommer att vara en viktig del i framtagandet av en ny Länstransportplan och kan ligga till grund för den statlig medfinansiering till kollektivtrafiken. Vidrare vill kansliet poängtera att inga hållplatser kommer att tas bort utan att utredningar och samråd skett med berörda kommuner. Mål Generellt anser kommunerna att målen är rimliga och att det är bra målbilder och bra indikatorer. Sveriges Bussföretag lyfter fram branschgemensamma miljömål som inte finns med i programmet. Kansliet anser att miljömålen och indikatorerna i programmet är på en bra och övergripande nivå och ligger i linje med övriga Trafikförsörjningsprogram. De branschgemensamma målen finns med som del av Länstrafikens operativa arbete med miljön. Vidare föreslår kansliet att ytterligare tydliggöra målbilderna och indikatorerna och att ändra i enlighet med den Regionala Utvecklingsstrategins remissuppdatering. Det finns förslag från Centerpartiets Regiongrupp att målet för marknadsandelen på 13,5% bör flyttas till Vidare pekar Centerpartiet på att en diskussion bör initieras för skatteväxling av hållplatser och bytespunkter för att regionen ska få ansvar även för dessa. Kansliet föreslår att dessa två förslag diskuteras vidare. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 4

69 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Nationella Myndigheter Sammanfattning Trafikverket: Nuläge/utmaningar Trafikverket anser att det är en intressant läsning om nuläget i regionen. De anser dock att en del av läsningen kan hänvisas direkt till RUS och därför inte behöver finnas med i TFP. Trafikverket framhåller särskilt en utmaning som nämns på s.36 rörande trafiksäkerhet för barn och ungdomar både på och i anslutning av hållplatser och bytespunkter. Prioriteringar/delstrategier Trafikverket anser det vara tveksamt att fokusera på en arbetsmarknadsregion eftersom programmet då riskerar att bli introvert. Det är viktigt att titta över länsgränsen. Det finns bra kartmaterial i programmet som belyser detta. Pendlingsstatistik bör tas fram på tätortsnivå och inte enbart kommunnivå över länsgränsen. Det finns fler stråk som är viktiga än Kronobergs- triangeln. Detta bör tittas närmare på. Bra prioritering att större investeringar ska ske i de större stråken men det är viktigt att komplettera med utbyggnad av hållplatsfickor i hela systemet. Det är positivt att cykel omnämns samt att extra trafik kan sättas in vid kulturevenemang och sportsevent. Det är också en bra prioritering att underlätta för resor över länsgräns för att kunna nå närmaste serviceutbud. Mål: Trafikverket anser att målet på s.36 om att samtliga bytespunkter och hållplatser ska ha åtgärdats 2025 är ett för ambitiöst mål och för kategori D är det inte rimligt. Viktigt att prioritera rätt och att inte glömma viktiga anslutande GC-vägar till hållplatskategorierna A,b,C. 1

70 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Intressent Utmaningar Prioriteringar/ Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Sammanfattning: Trafikverket Positivt: - Intressant läsning om nuläget i regionen. Tydliggörande behövs: - Hänvisa vissa delar till RUS för att minska omfattningen. - Viktig utmaning som anges på s.36 är hög trafiksäkerhet för barn och ungdomar både på och i anslutning till hållplatser och bytespunkter. Kansliet ser över kommentarern a. Tydliggörande behövs: - Tveksamt att fokusera på en arbetsmarknadsregion. Programmet riskerar att bli introvert. Viktigt att på ett likartat sätt ta med andra sidan länsgränsen. Bra bild på s.59 belyser. Dock borde Värnamo-Alvesta-Växjö framgå. -Pendlingsstatistik bör tas fram på tätortsnivå för större orter i närområdet i grannlänen. Skillnad mellan ortspendling och pendling mellan kommuner. Kansliet noterar. Regionen har inte denna statistik i nuläget. Möjligheten att köpa in statistik som visar andra läns pendling på tätortsnivå undersöks. -Störst trafikflöden är på E4 samt Alvesta-Växjö. Fler stråk viktiga än Kronobergstriangeln. Södra stambanan tillsammans med väg 23 söder om Växjö är lika viktigt stråk. Kartan på s. 18,55,58 har inte Tydliggörande behövs: - Anges på s.36 att samtliga bytespunkter och hållplatser ska ha åtgärdats För kategori D är detta ett för ambitiöst mål. Inte rimligt med hållplatser färre än 20 påstigande. Kategori D ska ha en hållplatsficka om hastighet överskrider 60km/h. Orimligt antal behöver då åtgärdas. Måste vara rätt prio av åtgärder. Glöm inte anslutande GC-vägar till A-C. Kansliet ser över kommentarerna. Tydliggörande behövs: - -S. 47 VGU står för Vägar och Gators utformning inte Underhåll. Kansliet åtgärdar. Tydliggörande behövs: -Bra s.46 med ansvarsfördelning men stämmer inte helt. Nya riktlinjer finns Trafikverket ser det viktigt med nya pendlarparkeringar men 2015 kommer nya riktlinjer. -De utpekade stråken innebär väll inte att de är starka idag? Potential finns? Stråkindelning ska vara vägledande för var tillgänglighetsanpassning ska göras, innebär det prioritering ska göras på alla stråk? -Nämns kort om snabblinjer i starka/priostråk behöver utvecklas. -Hållplatshandbok se över indelning och kat D. /Ansvarsfördelning hänvisning till (TDOK2014:0073 Kansliet åtgärdar Ansvar och roller. 2

71 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 uppdaterats tydligast med Markaryd som utgångspunkt. Kansliet ser över kommentarerna. Positivt: - Kopplingarna till Värnamo- Jönköping,Vetlanda, Nybro-Kalmar, Ronneby- Karlskrona,Karlshamn,Hässl eholm-kristianstad och Malmö-Lund och Halmstad. -Positivt att listan är kompletterad med en del stråk. -Positivt att cykel omnämns s.38 mycket bra. -Bra åtgärd att extra trafik ska sättas in vid kulturevenemang och sportevent. -Bra prioritering att underlätta för resor över länsgräns för att nå det serviceutbud som finns närmast boendeorten. -Bra s.41 tydligt att större investeringar ska ske i till de prioriterade stråken. Men viktigt att komplettera med utbyggnad av hållplatsfickor i hela systemet. 3

72 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Sammanfattning Kommuner: Nuläge/Utmaningar: Kommunerna anser att nulägesanalysen i programmet är bra och tydliggör regionens utmaningar, programmet vilar på en solid grund med bra bakgrundsmaterial. Redovisning av den glesa strukturen tydliggör behovet av att koppla kollektivtrafik som sammanbinder tätorter och mindre orter. Ett flertal kommuner anser dock att det behöver belysas ytterligare. Förslag lämnas av en kommun att regionen behöver göra en fördjupad pendlingsanalys. Det finns också synpunkter på att för stor vikt läggs på inomregionala transporter och att mer fokus bör ligga på transporter utanför länet det behövs en mer interregional utblick. Prioriteringar/Delstrategier Ett flertal av kommunerna upplever att kartläggningen av stråken är bra i programmet men att mer analyser behöver göras. Till exempel framhålls vikten av att ta med befolkningen som bor utanför stråken och inte enbart fokusera på de starka och stora stråken men också på de mindre inomkommunala. Stråkresonemanget bör konkretiseras och kopplas bättre till vilken trafik som är prioriterad med tåg och buss. En av kommunerna pekar på att RUS och TFP behöver en strategi för ökat kollektivtrafikresande på korta regionala sträckor. Vidare anser kommunen att statistiken är missvisande då den visar pendling mellan kommuner och inte mellan tätorter utanför länet. Det anses vara positivt med utgångspunkten att knyta ihop den regionala planeringen till RUS och att fokusera på samhällsplanering i programmet. Vidare är det positivt med regionförstoring men det finns dock farhågor att detta enbart kopplas till Växjö och inte till de delregionala sammanhangen viktiga för respektive kommun. Närtrafik är en viktig satsning anser alla kommuner i sina yttranden. Bra med satsningar och framtagning av en Närtrafikstrategi eftersom detta stämmer bra med kommunernas ambitioner. Alla kommuner anser det vara mycket positivt att utveckla närtrafik till besöksmål under turistsäsong och kulturevenemang och sportsevent. Vidare bör stora satsningar på kollektivtrafiken ske där flest bor med hänsyn till miljö och ekonomi. Men det är viktigt att närtrafiken inte helt ersätter den linjelagda trafiken på landsbygden. Bra att prioriteringar finns kring att förvalta och förfina satsningar på de nya tågstationerna som har byggts. Dock nämner två kommuner vikten/avsaknaden av att ta med framtida höghastighetsstationer i programmet och denna koppling till regional utveckling. Kommunerna anser att Hållplatshandboken är viktig men att den behöver fördjupas och även inkludera investeringsbehov och kostnad. Ambitionerna i Hållplatshandboken är bra men det finns farhågor att problem kommer att uppstå vid genomförandet då hållplatser och bytespunkter är kommunens ansvar och det finns en begränsad stadsbudget att söka. Därför anser ett flertal kommuner att det krävs att regionen gör en tydligare prioritering och att budgeten för kollektivtrafiken och statlig medfinansiering i kommande Länstransportplan höjs. Vidare är det enligt några kommuner viktigt att ej ta bort hållplatser med mindre än 160/resande per år då detta skulle vara direkt negativt för landsbygden där möjligheten att kunna resa är viktig. 4

73 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Mål: Generellt anser kommunerna att målen är rimliga och att det är bra målbild och bra indikatorer det finns vissa specifika kommentarer. Se nedan. Tillgänglighetsanpassning av hållplatser och bytespunkter 2025, det bör övervägas om detta inte kan tidigareläggas. Övriga insatser bör vara fokuserade på marknadsföring och biljettförsäljning för att målen om ökad marknadsandel ska uppnås. Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Älmhults kommun För stor vikt vid inomregionala transporter. Älmhult är starkt beroende av arbetskraftspendling från andra län. Mer fokus bör ligga på transporter utanför länet. Djupare analyspendlaranalys. Tydliggörande behövs: -För snävt angreppsätt. -Viktigt att stråk som idag inte har kommunikation kan utvecklas, behov kan finnas. (pendlaranalys kansliet kommentar) -Djupodlad behovsanalys behövs. (systemanalys, ÅVS görs) Positivt: -Kartläggning av stråken men för lite analys om detta är framtida starka stråk/önskvärda. -Utveckla närtrafik bra. Bra sätt att förbättra utbudet där underlag för reguljär trafik ej finns. -Förslag till åtgärd för att påverka attityd och beteende bra. Övrigt: - Koppling mellan RUS och TFP innebär att brister i RUS återspeglas i TFP. -Anpassa kammuernas fysiska planering efter kollektivtrafik är en bakvänd ordning. Lämpliga områden för framtida exploatering måste bestämmas av bevekelsegrunder som väger tyngre ur samhällsintressets perspektiv. Kansliet ser över kommentarerna. 5

74 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Alvesta kommun Positivt: - Kommunen instämmer i programmets syfte, nulägesanalys, och målbild med prioriteringar. Satsning bör ske där flest bor med hänsyn till ekonomi och miljö. Bra med minimiutbud och närtrafik i glesare områden. -Bra med riktlinje för regional busstrafik att utgå från basutbud och mål för tätorter, med faktorer är bra. -Positivt med närtrafik till områden som idag har låg täckningsgrad. Stämmer bra med kommunens ambitioner med livsmiljö i hela kommunen. -Bra med att utveckla närtrafik till besöksmål under turistsäsong, mycket intressant att arbeta vidare med. Även till kulturevenemang och sportsevent. Negativt: - Resonemang och analys av stråk konkretiseras inte i prioriterad trafik med tåg och buss. Hur skulle ett linjenät se ut utifrån de prio som angivits? -Behövs en större tydlighet och bättre geografisk redovisning. Tydliggörande behövs: -Tillgänglig och attraktiva kollektivtrafik ställer krav på kommunerna. Planering sker med region och trafikverket. Kommunen har begränsad budget. Inventeringen och kategoriseringen är ett bra underlag. Dock för den delen som kommunen har ansvar för är budgeten låg. Kansliet tar med detta inför arbetet med Länstransportplanen. Kansliet ser över kommentarerna och tydliggör detta i programmet. 6

75 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Tingsryds kommun Tydliggörande behövs: -Programmet redovisar att den glesa strukturen ställer krav på en kollektivtrafik som binder samman tätorter med mindre orter. Detta behöver belysas ytterligare. Kansliet åtgärdar. Tydliggörande behövs: - Många bor i stråken men utanför tätorter detta bör också redovisas. -De mindre stråken bör redovisas. Tingsryd-Konga-Dångebo-Rävemåla- Linneryd, Olofström-Fridafors-Rys- Urshult-Tingsryd. Brist att detta inte redovisas. -Närtrafik bör utredas innan det startar i större omfattning. Kansliet noterar, utredning närtrafik pågår. -Övriga insatser bör vara fokuserat på marknadsföri ng och biljettförsäljn ing för att målen om marknadsand el ska uppnås. Kansliet noterar. Tydliggörande behövs: - Helhets- och kommunala perspektiv i genomförandet Kansliet åtgärdar. Positivt: Övrigt: -Vill betona att den långsiktiga planeringen måste kunna förändras i det fall resandeunderlag ändras i framtiden. -Tingsryds ambition är att stärka sin roll som attraktiv och konkurrenskraftig kommun för boende, näringsliv och besökare. God tillgänglighet därför viktig. -Befintliga hållplatser i kommunen är viktiga och värdefull infrastruktur för kommunen. -Gränsen 160/påstigande är för högt satt för hållplatser som ska tas bort. -Tingsryds kommun instämmer att bytespunkter och hållplatser behöver standard höjas. Förväntar sig betydande resurstillskott för statlig medfinansiering i kommande LTP fr Kronoberg. Kansliet noterar och ser över kommentarerna. Markaryds kommun Positivt: Benämning om att infrastukturåtgärder bör göras för att utveckla Markarydsbanan. Bör nämnas kopplingen till Göteborg också. Kansliet åtgärdar. Tillgänglighet sanpassning 2025 bör övervägas om inte detta kan tidigareläggas Övrigt: -TFP redovisar centrala problemställningar för hur kollektivtrafiken kan förbättras och utvecklas. Dock alltför ensidigt fokuserat på Växjö och dess betydelse för länets tillväxt. Markaryds är kopplat till utomregionala samband. Viktigt att kollektivtrafikfrågorna framtiden ses i ett större sammanhang. -Bra med prioritering att förvalta och 7

76 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 förfina satsningar på nya tågstationer. Negativt: -Rimligheten i de utpekade stråken kan diskuteras för Markaryds del då 70%av arbetspendlingen sker över länsgräns. Arbetsmarknadstillhörighet främst i län utanför Kronoberg. Kansliet noterar och tydliggör de interregionala sambanden i programmet. -Kommunen har inga starka samband med Växjö. Stråket Markaryd-Halmstad kan inte effektiviseringsåtgärder tillämpas då utbudet av kollektivtrafik är minimalt. Delregionalt viktiga stråket Hässleholm_Markaryd borde utvidgas till Halmstad-Göteborg och klassificeras som ett interregionalt viktigt stråk. Kansliet noterar. Kansliet noterar och tydliggör det interregionala sambandet i programmet. Kansliet noterar och åtgärdar kopplingen till Halmstad-Göteborg. 8

77 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Växjö kommun Tydliggörande behövs: -RUS och TFP behöver en strategi för ökat kollektivtrafikresande på korta regionala sträckor. Kansliet noterar. Utredningar av detta slag finns som en del av åtgärderna i programmet. Bland annat genom busstrategin och de fördjupade stråkanalyserna. Mycket detaljerat yttrande. För mer information se yttrandet. -TFP har överskattat potentialen för kollektivtrafikresande i flera längre stråk. Detta pga. en statistik som är kommun-kommun och inte mellan tätorter. -saknar bedömning av kostnader och restidseffekter av ny trafik elle rutbyggd infrastruktur. Kansliet noterar. -Saknar Höghastighetsbana Växjö-Ljungby i programmet då denna starkt kan bidra till regionens utveckling. Kansliet noterar, då programmet ska peka ut den strategiska inrikningen för den regionala kollektivtrafiken till 2025 anser kansliet att höghastighetsbanans eventuella sträckning och kopplingar till kommunerna i länet inte går att redovisa i nuvarande program. Utredningar pågår som kommer att ligga till grund för framtida skrivelser i programmets revidering. Kansliet är dock väl medvetna om höghastighetsbanans stora betydelse för länets regionala utveckling och kommer att inkludera detta arbete i utredningar som görs på regionen. -Hållplatshandboken är en god början men saknar klasstillhörighet för enskilda hållplatser och analys av investeringsbehov. Önskar ta ställning när detta finns. Pågående arbete. 9

78 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Uppvidinge kommun Positivt: -Utgångspunkt att knyta ihop den regionala planeringen med RUS. Tydligt för kommunerna. -Positiv till regionförstoring. Förtydligande: -Svårt att utläsa vilka effekter programmet får för respektive kommun. -Farhåga att regionförstoring enbart utgår från Växjö. Viktigt att se delregionerna. -Starka stråk viktiga men det hänger ihop med de mindre. -Bra med ambitionerna för hållplatser dock svårt med genomförande eftersom det är kommunernas ansvar med en begränsad stadsbudget att söka. Krävs en tydlig prioritering. -Ta ej bort hållplatser med mindre än 160/resande per år det är direkt negativt för bilden av landsbygden. Och emot ambitionen om kollektivtrafik för alla. Positivt: -Målbild och indikatorerna Kansliet noterar. Tydliggörande behövs: - s.12 ASCAN skrivs ut helt. -s.15 kartan rv 31 ej utsatt. Förklaring vad som menas med stråk. -s.19 Glasriket som besöksmål inte glasbruk. -s restidskvot bra men finns också andra mindre relationer tex. Åseda-Vetlanda. s.38 personer med funktionsnedsättning inte hinder. Kansliet åtgärdar. Övrigt: s.40 Mycket positivt att utveckla Närtrafiken och särskilt i samverka med andra län. Får dock inte ses som lösning för all kollektivtrafik på landsbygden. Måste finnas flexibilitet att ändra till linjelagd. -Utveckla stråkstrukturen viktigt men glöm inte de mindre stråken, önskvärt med beskrivning av hur de stråk som valts tagits fram. -s.42 samordnad planering för bebyggelseutveckling. Kommunen anser inte att kollektivtrafiken ska styra samhällsplaneringen utan att kollektivtrafiken är en del i att möjliggöra ett hållbart samhällsbyggande. Kansliet ser över kommentarerna och ändrar i skrivningen om samordnad planering. Kansliet ser över kommentarerna och förtydligar. 10

79 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Ljungby kommun Positivt: -Fokus på stråk är bra. -Stärka Kronobergstriangeln är bra. -Närtrafik bra och behöver utvecklas. -Bra att peka ut vikten av samordning med övrig samhällsplanering. -Viktigt att förstärka stråket Ljungby-Halmstad med mötesfri väg och expressbussar. Kansliet noterar. Positivt: Tydliggörande behövs: Övrigt: -Viktigt program -Mer interregional utblick. - Resonemang omhöghastighetsbanan saknas. -Programmet vilar på en solid grund med bra bakgrundsmaterial. Kansliet noterar förtydligande kring de interregionala sambanden kommer att göras. Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Lessebo kommun Tydliggörande behövs: Det bör framgå av TFP att bytespunkter/hållplatserna inte är skatteväxlade för att kommunerna ska kunna ha en framförhållning i kommande budgetar. Kansliet noterar och tydliggör. Det föreslagna grundutbudet för inte försämra för befintligt Positivt: Bra struktur med nulägesanalys, målbild och resurser. Förtydligande behövs kring vad som är TFP respektive RUS mål och målbild. Tydliggörande behövs: Övrigt: Internationella transportlänkar är grundläggande för att en region ska engageras i globala handelsnätverk men även för inflyttade europeiska invånare. Kansliet noterar. Programmet ska redovisa den regionala kollektivtrafiken som regionen har rådighet över. Vill se en fördjupad stråkanalys, 11

80 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 utbud. Kansliet noterar, det föreslagna grundutbudet ligger i linje med befintligt utbud. Lessebo marknadsför sig som en pendlarkommun därför stärker strategin om en komplementär region Lessebos arbete. Viktigt med bra kollektivtrafik och infrastruktur. Satsningen på Närtrafik är mycket positivt till områden som har låg täckningsgrad i dag. Positivt att utveckla möjligheten att ta sig till/från olika turist/besöksmål med närtrafik under turistsäsong. Inriktningen på en arbetsmarknadsregion är fel då Lessebo har kopplingar till tre arbetsmarknadsregioner (Växjö, Kalmar, Karlskrona) Kansliet noterar och hänvisar till RUS. Förtydligande om de interregional sambanden kommer att göras. Hade varit positivt om hållplatshandboken låg i fas med programmet. Kansliet noterar och förtydligande görs. Hållplatshandboken är under arbete och kommer att vara klar för beslut i juni samtidigt som programmet. Pålitlighet bör vara en målindikator i TFP. Kansliet noterar. resandestatistik och då gränsöverskridande till andra län. Kansliet noterar. Fördjupad stråkanalyser finns med som åtgärder i programmet. Möjligheten att köpa in statistik som visar andra läns pendling på tätortsnivå undersöks. Beträffande budgetarbetet, ett resonemang kring ökat antal resenärer i förhållande till intäkterna, ökar eller inskar täckningsbidraget? Kansliet förtydligar. Bör göras en djupare analys av antal hållplatser utifrån kronor per kilometer och samhällperspektivet. Kansliet noterar. Saknar en samhällsekonomisk diskussion om vad vi får tillbaka i satsade medel dvs en beskrivning av samhällets/kommunens värde av TFP. Kansliet noterar. Region Kronoberg kan stödja kommunens arbete genom att vara drivande aktör för regional samverkan, bistå med nätverkande och då även över länsgräns. Under 2015 kommer RUS,TFP,RIS att vara områden i strategidagarna i kommunen för att implementera de 12

81 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 regionala utvecklingsfrågorna i budgetarbetet. I detta arbete kan Region Kronoberg vara en aktör. Kansliet noterar. 13

82 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Övriga Intressenter Sammanfattning Sveriges Bussföretag och Linnéuniversitetet: Nuläge/Utmaningar Sveriges Bussföretag anser att kopplingarna till RUS framgår tydligt och är bra. Kollektivtrafikens roll som en del i samhällsbyggandet framgår tydligt. Nulägesbeskrivningen av Kronoberg är omfattande och bra. De anser det vara tydligt att Region Kronobergs nuvarande remissutgåva är mycket mer genomarbetat än det föregående. Det bör framgå hur och när nästa version ska uppdateras. Dock borde kommersiell trafik tydliggöras i programmet. LNU ställer sig positiva till ett flertal av skrivningarna i TFP. Prioriteringar/Delstrategier Sveriges Bussföretag anser att resursavsnittet är bra beskrivet likaså det ekonomiska avsnittet. Det kunde dock vara intressant att förutom självfinansieringsgraden se kolumner i tabellen på s.64 som innehåller totala kostnader och resor. Hållplatshandboken är bra initiativ, men den skulle behöva breddas. Se gärna Västra Götaland för goda idéer. Mål: Sveriges Bussföretag anser att det är svårt att få en tydlig bild av målbilderna. Målvärde och utmaningar skulle kunna tydliggöras. Sveriges Bussföretag lyfter fram det branschgemensamma miljömålen som inte finns med i programmet: År 2025 ska nettoutsläppen av koldioxid vara högst 8 gram per personkilometer. År 2025 ska kollektivtrafikens energianvändning vara högst 0,15 kwh per personkilometer. Linnéuniversitetet pekar på vilka mål som de har tagit fram tillsammans med kommuner och regioner kopplade till kollektivtrafik och infrastruktur. Mål: Att med kollektivtrafik kunna resa campus Växjö till campus Kalmar på 60 min. Bilresa mellan campus Växjö och campus Kalmar ska ta med 75 min. Cykelvägar inklusive belysning/underhåll ska prioriteras. 14

83 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Intressent Utmaningar Prioriteringar/ Delstrategier Mål/ Indikatorer Redakt ionella synpun kter Övriga synpunkter Sammanfattning: Linnéuniversitetet - LNU LNU har mål gällande infrastrukturen tillsammans med kommuner och regionala aktörer. MÅL: Att med kollektivtrafik kunna resa campuscampus 60 min. -Bilresa mellan campus-campus skall ta max 75 min. -Cykelvägar inklusive belysning/underhåll prioriteras. Övrigt: LNU positiv på ett flertal av skrivningarna i TFP. -LNU är med i Linnéstråket och samtal förs med kommunala och regionala aktörer om att arbeta med Mobility management. Kansliet noterar. Kansliet noterar. 15

84 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Sveriges Bussföretag Positivt: -Kopplingarna till RUS är tydliga och bra. Kollektivtrafikens roll som en del i samhällsbyggandet framgår tydligt. -Nulägesbeskrivningen av Kronoberg är omfattande och bra beskriven. Kansliet noterar. -Resursavsnittet är bra beskrivet. -Det ekonomiska avsnittet är generellt bra beskrivet men det skulle vara intressant att förutom självfinansieringsgrad se kolumner i tabellen på s.64 som innehåller totala kostnader och resor. Kansliet åtgärdar. -Hållplatshandboken är bra initiativ. Samrådet behöver breddas. Se Västra Götaland för goda idéer. Kansliet noterar. Förtydligande: Inte lätt att få en tydlig bild av målbilder. Målvärde, utmaningar och prioriteringar skulle kunna tydliggöras. -Miljömål, lyft fram det branschgemensamma. År 2025 ska nettoutsläppen av koldioxid vara högst 8 gram per personkilometer. År 2025 ska kollektivtrafikens energianvändning vara högst 0,15 kwh per personkilometer. Kansliet noterar. Tydliggörande behövs:. Positivt: Tydligt att Region Kronobergs nuvarande remissutgåva är mycket mer genomarbetat än det föregående. Förtydligande: -Att programmet ska gälla till 2025 känns långt men strategiskt. Bör framgå hur och när nästa version ska uppdateras. Kansliet förtydligar. - Tydligare koppling till de vägledningar som branschen gemensamt tagit fram inom ramen för :Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik. -Samrådsprocessen borde tydliggöras. - Kommersiell trafik bör tydliggöras i programmet. Kansliet noterar och ser över kommentarerna. En särskild skrift om kommersiell ska tas fram. 16

85 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Politiska partier Sammanfattning Centerpartiets Regiongrupp Prioriteringar/Delstrategier Bra med Närtrafik i hela länet samt att kultur och besöksnäring stöttas av kollektivtrafik under säsong. Dock måste ett utredningsarbete till för att undersöka vilka besöksmål som ska omfattas. Bra med utpekade av GC-vägar till större hållplatser vilket är kommunalt och Trafikverksansvar behövs ytterligare bussatsningar vilket är en rimlig bedömning. Kollektivtrafiken ska se till- och planeras efter bebyggelseplaneringen och inte tvärtom som det står på s.41. Positivt att Pågatågslinjen Hässleholm-Halmstad finns omnämnt. I väntan anses det att busstrafik på denna sträcka borde prövas. Viktigt att ett förtydligande görs kring skrivelsen om att parallell busstrafik ska granskas och reduceras där tågtrafik finns eftersom detta måste analyseras och förankras med kommunerna innan sådana beslut fattas. Grundutbudet är för svagt. Ett samhälle med 500 invånare bör ha 8 turer för att möjliggöra pendling för skolelever och arbetspendlare. Sträva efter en arbetsmarknad fungerar inte som skrivning, det bör istället stå: Vi strävar efter att förstora arbetsmarknadsregionen. Behöver inte ange gränser, finns inte i verkligheten. Biljettmaskiner bör installeras även i Serviceresors fordon. Regionen bör föra ett resonemang med kommunerna om att senarelägga skolstarten på morgonen. Detta skulle bidra till ett bättre fordonsutnyttjande och billigare resor i förlängningen. Mål: Målet att marknadsandelen ska vara 12,5 % 2020 och 13,5% 2025 är bra men Centerpartiet anser att detta mål bör flyttas till För att nå målet kommer stora satsningar och investeringar krävas. Målet om att alla hållplatser och bytespunkter ska tillgänglighetsanpassas är bra. Centerpartiet anser att en diskussion initieras för skatteväxling av hållplatser och bytespunkter så att regionen har ansvar även för dessa. Målet för Nöjd Kund Index (NKI) 80% 2025 vilket idag är 60% är bra. Fossilbränslefri kollektivtrafik helt och hållet 2020 är positivt. Detta innebär att Serviceresor och skolskjutsupphandlingen ska förutsätta fossilbränslefri trafik vilket är bra. 17

86 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Intressent Utmaningar Prioriteringar/Delstrategier Mål/ Indikatorer Redaktionella synpunkter Övriga synpunkter Centerpartiets regiongrupp Positivt: Positivt: -GCvägar till större hållplatser.kommunalt och Trafikverksansvar. Bra. -Planera för P-parkeringar där regionen kan ge bidrag om 50%.Bra -Närtrafik i hela länet. Bra. -Kultur och besöksnäring stöttas av kollektivtrafik under säsong. Arbete måste göras för att prioritera vilka besöksmål. Bra behövs ytterligare bussatsningar. Rimlig bedömning. -Bebyggelseplanering ska se till kollektivtrafikens behov på s.41. Centerpartiet anser tvärtom. -Pågatågslinje Hässleholm- Markaryd bör byggas till Halmstad. Bra. I väntan anser Centerpartiet att busstrafik provas. Förtydligande: Parallell busstrafik ska granskas och reducera där tågtrafik finns, detta bör analyseras och förankras med kommuner och ortsinvånare innan sådana beslut tas. -Grundutbudet är för svagt. Positivt: -Målet 2020 om 12,5% och ,5. Bra men Centerpartiet anser att vi bör flytta detta målet till Kräver stora investeringar och satsningar. Kansliet ser över kommentaren och utreder detta vidare. Bra att alla hållplatser och bytespunkter ska tillgänglighets anpassas. Centerpartiet anser att en diskussion initieras för skatteväxling av dessa så att regionen har ansvar även för detta. Kansliet ser över kommentarerna och utreder detta vidare. -Mål NKI 80% idag 60%.Bra. -Fossilbränslefri kollektivtrafik helt och hållet Detta innebär att Serviceresor och skolskjutsupphandlingen ska förutsätta fossilbränslelfri trafik. Bra. -Självfinansieringsgrad 50%. Bra. Kansliet noterar. Förtydligande: Sträva efter en arbetsmarknad bör stå: Vi strävar efter att förstora arbetsmarknadsregionen. Behöver inte ange gränser, finns inte i verkligheten. Kansliet noterar och hänvisar till RUS. -Biljettmaskiner bör installeras även i Serviceresors fordon. -Regionen bör föra ett resonemang med kommunerna om att senarelägga skolstarten på morgonen. Detta skulle bidra till ett bättre fordonsutnyttjande och billigare resor i förlängningen. Kansliet ser över kommentarerna. 18

87 Trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning 2015 Ett samhälle med 500 inv bör ha 8 turer för att möjliggöra pendling för skolelever och arbetspendlare. Kansliet noterar och ser över kommentarerna. 19

88 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissutgåva

89 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till FÖLJEBREV Kollektivtrafiklagen trädde i kraft 1 januari 2012 och samtidigt inrättades den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten (RKM) för Kronoberg. Efter regionbildningen 1 januari 2015 är Region Kronoberg Regional Kollektivtrafikmyndighet för Kronobergs län. Regionstyrelsen utövar i praktiken myndighetens befogenheter men Regionfullmäktige beslutar om Trafikförsörjningsprogrammet. Den Regionala Utvecklingsstrategin för Kronobergs län (RUS) är Trafikförsörjningsprogrammets styrdokument. Trafikförsörjningsprogrammet ska därmed bidra till att uppfylla den politiska och andra målsättningar som formulerats i Kronoberg och därmed kopplas till RUS, Länstransportplan, de regionala miljömålen och de kommunala översiktsplanerna. Mot bakgrund av detta ska programmet visa utförarorganisationerna hur kollektivtrafiken ska utvecklas långsiktigt och strategiskt och Trafikförsörjningsprogrammets mål och insatsområden ska användas när kollektivtrafiken planeras. Syftet med Trafikförsörjningsprogrammet är att identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen samt beskriva det utbud av kollektivtrafik som förtroendevalda i Kronobergs län långsiktigt vill erbjuda medborgare och näringsliv. Trafikförsörjningsprogrammet ska påvisa förutsättningar och utmaningar för kollektivtrafiken i Kronoberg oberoende av trafikslag. Beslut om kollektivtrafiken ska kunna fattas mot bakgrund av de faktiska omständigheter och behov som fastställs i programmet. Målbilden som ska styra kollektivtrafikens utveckling mot 2025 är GRÖNA KRONOBERG 2025-HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA Trafikförsörjningsprogrammet (TFP) ska fastställas av regionfullmäktige våren Under remissperioden fortsätter samtalen. Uppmärksamma gärna oss och andra intressenter på hur ni ser på utvecklingen och vad ni vill bidra med. Fundera på: 1 Hur stödjer TFP utvecklingsarbetet i er organisation? 2 Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar ni i som bidrar till att uppfylla målen i TFP? 3 Vilka ytterligare aktiviteter ser ni som angelägna för TFP s genomförande? 4 Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med programmet? 5 Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Remissperioden pågår mellan 27november 2014 och 27 februari Information om remissen publiceras på bloggen Intressenter kan ge inspel och synpunkter via kommentarer på bloggen, e-post info@rfss.se eller post till Regionförbundet södra Småland, Videum Science Park, Växjö. VÄLKOMMEN ATT DELTA! 26 november 2014 Regionförbundet södra Småland Roland Gustbée (m) Styrelsens ordförande Carina Bengtsson (c) 1:e vice ordförande 2

90 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till SAMMANFATTNING Utarbetas under remissperiod. 3

91 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. OM TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET BAKGRUND-RAMVERK TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM KRONOBERG AKTÖRER OCH INTRESSENTER NULÄGESANALYS KRONOBERGS RUMSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR KRONOBERGS DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR GEOGRAFISK TILLGÄNGLIGHET RESENÄRSPERSPEKTIVET RESANDE NULÄGE KOLLEKTIVTRAFIKEN LÄNSTRAFIKEN KRONOBERG MÅLBILD TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET I DEN REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIN HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA MÅL 1 - RESAN SKAPAR MERVÄRDE FÖR ALLA Prioritering: Mål 1 - Resan skapar mervärde för alla MÅL 2: KOLLEKTIVTRAFIKEN- EN DEL AV ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Prioritering:Mål 2 - Kollektivtrafiken- en del av attraktiva livsmiljöer FÖRÄNDRINGSLOGIK RESURSER HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER STADSTRAFIK TÅGTRAFIK REGIONAL BUSSTRAFIK SKOLSKJUTSTRAFIK KOMPLETTERINGSTRAFIK/NÄRTRAFIK

92 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK FLYG OCH SNABBTÅG (SJ2000) KLASSIFICERING AV STRÅK EKONOMI SKATTEVÄXLING SUBVENTIONSGRAD KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER I LÄNSTRANSPORTPLANEN PRINCIP FÖR PRISSYSTEM SJÄLVFINANSIERINGSGRAD TRAFIKFÖRÄNDRINGAR KONSEKVENSBEDÖMNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV EKONOMISKA KONSEKVENSER JÄMSTÄLLDHETSANALYS MILJÖ LITTERATURFÖRTECKNING BILAGOR

93 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till OM TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att nå regional utveckling. Kronobergs län har en gles struktur varför det är viktigt att skapa en stark infrastruktur för att koppla samman länet, då det är främst i tätbefolkade områden den ekonomiska tillväxten har skett under de senaste decennierna. Människor ska kunna bo och verka i hela Kronoberg och goda transportmöjligheter är en avgörande faktor för att främja den regionala rörligheten i en mer sammanbunden arbetsmarknad och därmed skapa en komplementär region. I takt med att allt fler jobb växer fram i länets urbana områden är det än viktigare att tillgodose att människor som bor utanför dessa områden kan bo kvar och samtidigt arbeta i en annan ort. En mer sammanbunden arbetsmarknad innebär således att arbetsgivarna i länet ökar möjligheterna till långsiktig kompetensförsörjning och för arbetstagarna vidgas den tillgängliga arbetsmarknaden. Givet länets glesa struktur och industriella prägel, som medför många tunga transporter, är transportsektorn en källa till stora delar av länets klimatpåverkande utsläpp. Över tid har Kronoberg minskat de klimatpåverkande utsläppen främst genom att ställa om energisektorns produktion. Däremot kvarstår höga utsläpp från transportsektorn. För att skapa en miljömässigt hållbar region är ett ökat kollektivt resande, tillsammans med mer klimatvänliga bilar och andra samåkningslösningar, en avgörande utmaning för att minska länets samlade klimatpåverkande utsläpp och därmed bidra till uppfyllelsen av EU målen. En effektiv och ändamålsenlig trafikförsörjning är, givet resonemanget ovan, ett av de främsta redskapen för att uppnå en hållbar regional utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska därför peka ut viktiga prioriteringar som kan bidra till en långsiktig regional utveckling i Kronobergs län. Uppdraget inbegriper allt från effektiva linjeläggningar till tillgänglighetsanpassade hållplatser. De sammantagna resultaten av insatserna ska bidra till att skapa ett grönt och hållbart Kronoberg, där människor kan bo och verka i hela regionen. GRÖNA KRONOBERG HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA. 6

94 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till BAKGRUND-RAMVERK KOLLEKTIVTRAFIKLAGEN Sedan den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag i Sverige (SFS 2010:1065). Införandet av ny kollektivtrafiklag innebär att varje län ska ha en REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHET, härefter benämnd RKM Kronoberg, som ska upprätta ett trafikförsörjningsprogram, där den strategiska inriktningen och mål för kollektivtrafiken ska presenteras. Kollektivtrafikens ansvar beträffande trafikförsörjningsprogrammet regleras i 2 kapitlet 8 och 9. Detta innebär att RKM Kronoberg regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram ska fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken och att programmet ska uppdateras vid behov. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. RKM Kronoberg fäster stor vikt vid att trafikförsörjningsprogrammet är väl förankrat i enlighet med lagen och enligt de samverkansformer kring kollektivtrafiken som kommunerna och regionen gemensamt utarbetat. VIKTIGA BEGREPP OCH REGLER: Regional kollektivtrafik Regional kollektivtrafik betyder enligt lagen all kollektivtrafik inom länet (både allmän och kommersiell trafik), samt trafik över länsgräns där det huvudsakliga resandet utgörs av vardagsresor, det vill säga den trafik som betjänar ett dagligt resande till arbete och studier. Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik betyder samhällsbetald trafik som inte är öppen för alla utan kräver någon form av tillstånd. Till särskild kollektivtrafik räknas färdtjänst, riksfärdtjänst, vissa sjukresor samt skolskjuts. Trafikplikt Trafikplikten grundar sig på förhållandet att det offentliga har ett legitimt intresse av att kunna tillhandahålla kollektivtrafik, som kommersiella aktörer inte skulle erbjuda. Beslut om trafikplikt fattas således för sådan regional trafik som samhället avser ta ansvar för och teckna avtal om. Observera dock att RKM Kronoberg inte i någon särskild form behöver undersöka det kommersiella intresset eller visa att sådant intresse saknas för att ha rätt att organisera trafik. Beslut om trafikplikt får endast fattas av den regionala Kollektivtrafikmyndigheten och får endast omfatta regional trafik. Alla beslut om trafikplikt ska kunna härledas ur det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Efter överenskommelse med en eller flera andra RKM får beslut om trafikplikt fattas för det gemensamma området. Beslutet ska visa utbudet i form av linjer och geografiskt område och innebär att myndigheten slår fast vilka krav, till exempel på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik och ska fattas innan nytt anbudsförfarande påbörjas eller inför att nya avtal ska tecknas. 7

95 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till I Kronobergs län upphandlades ny trafik innan den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft. I sådana fall gäller särskilda övergångsbestämmelser. Dessa innebär i realiteten att beslut om trafikplikt inte behöver fattas retroaktivt för den nu pågående upphandlade trafiken i Kronoberg. Från 1 januari 2012 står det trafikföretag fritt att etablera kommersiell trafik genom anmälan till RKM Kronoberg. Detta gäller oberoende av om RKM Kronoberg har fattat beslut om trafikplikt eller ej. 1 Marknadstillträde Kommersiell trafik Från den 1 januari 2012 kan vilket kollektivtrafikföretag som helst starta och upphöra med trafik med 21 dagars varsel efter anmälan till RKM Kronoberg. Den kommersiella trafiken utgör i nuläget en i princip obefintlig del av det totala kollektivtrafikutbudet i Kronoberg. RKM i Kronobergs län har en grundläggande positiv hållning till kommersiell trafik och ser den som ett värdefullt komplement till den upphandlade trafiken. Kronobergs struktur och den genomlysning av behov och utbud som genomförts visar emellertid inte på omfattande möjligheter att bedriva kollektivtrafik på kommersiella grunder i Kronobergs län. Etableringen av kommersiell trafik ska oaktat detta underlättas, bland annat genom tillgång till funktioner som gör att hela resan fungerar för resenären. Det handlar om tillgång till bytespunkter, informationssystem, biljettsamordning, marknadsföring, trafikledning, depåer med mera. Det är alltid resenären som ska vara i centrum när upphandlad och kommersiell trafik ska samverka och fungera bra tillsammans. Tillsammans med myndigheterna i Region Kronobergs grannlän förs resonemang kring samsyn i denna fråga utifrån en strävan mot ett gemensamt förhållningssätt och likartade erbjudanden till den kommersiella trafiken. Målsättningen är att arbeta vidare med frågan under TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM KRONOBERG 2025 Trafikförsörjningsprogrammet ska utgå från den Regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län (RUS). Detta innebär att kollektivtrafikens strategiska inriktning bestäms av vilka mål och strategier som RUS pekar ut för Region Kronoberg. RUS är Trafikförsörjningsprogrammets styrdokument. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till att uppfylla de politiska och andra målsättningar som formulerats i Kronoberg och därmed kopplas till den Regionala utvecklingsstrategin för Kronoberg, Länstransportplanen samt de regionala miljömålen för Kronobergs län och de kommunala översiktsplanerna. Vägledande för Trafikförsörjningsprogrammet är också de nationella Transportpolitiska målen. Mot bakgrund av detta ska programmet visa utförarorganisationerna hur kollektivtrafiken ska 1 Under remissperioden kommer det tas fram en karta över var i länet det har beslutats om Trafikplikt. 8

96 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till utvecklas långsiktigt och strategiskt. Detta innebär att utförarorganisationerna ska använda Trafikförsörjningsprogrammets mål och insatsområden när kollektivtrafiken planeras. Syftet med Trafikförsörjningsprogrammet är att identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen samt beskriva det utbud av kollektivtrafik som förtroendevalda i Kronobergs län långsiktigt vill erbjuda medborgare och näringsliv. För att som medborgare i Region Kronoberg kunna göra rationella val i frågan om boendeort, arbetsställe och utbildningsort är det viktigt att veta den strategiska inriktningen och hur kollektivtrafiken ska utvecklas i regionen. Det handlar även om att näringslivet ska kunna se var lokalisering av företag kan ske på bästa sätt. Trafikförsörjningsprogrammet ska påvisa förutsättningar och utmaningar för kollektivtrafik i Kronoberg oberoende av trafikslag. Beslut om kollektivtrafiken ska kunna tas mot bakgrund av de faktiska omständigheterna och behov som fastställs i programmet. Målbilden är inriktningen som ska styra kollektivtrafikens utveckling mot Utbudet ska beskrivas och planeras så att de olika trafikslagen samverkar med varandra och används på ett sätt så att de gör störst nytta. Trafikförsörjningsprogrammet ska sätta upp tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. De mål som ingår i Trafikförsörjningsprogrammet ska följas upp årligen. FRAMTAGANDEPROCESSEN Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram i samråd med kommuner, myndigheter och organisationer som har koppling till kollektivtrafikens utveckling. Befintliga nätverk för kollektivtrafikfrågor, där Trafikverket, Länsstyrelsen och de åtta kommunerna ingår, har använts som en plattform för processen. En blogg, har upprättats där information om processen kring framtagandet av programmet har kunnat följas. Detta för att säkerhetsställa att processen är transparent och öppen. Processen har samordnats med framtagandet av den Regionala utvecklingsstrategin - Kronoberg ARBETSMETOD-DEN GRÖNA TRÅDEN Den regionala utvecklingsstrategin Kronoberg 2025 är en strategi för utvecklingen av Kronobergs län - vad vi ska arbeta med och hur. Gröna tråden är en arbetsmetod för att nå de regionala utvecklingsmålen. Syftet är hållbar regional utveckling, att Kronobergs län ska arbeta för en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov - att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurserna. Kommunerna och Region Kronoberg är viktiga plattformar för samhandling mellan många olika samhällsaktörer som var och en påverkar den hållbara utvecklingens tre dimensioner den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Kronoberg 2025 prioriterar utmaningsdriven regional utveckling som ett sätt att skapa hållbarhet. Det innebär att sätta utmaningarna i centrum och prioritera ett 9

97 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till sektorsövergripande arbetssätt, istället för en självcentrerad och sektorbunden planering. Avsikten är att öppna upp för många olika intressenter att bidra till regional utveckling, beroende av vad som är relevant för en intressent att göra och samhandla kring. Intressenter kan då ta olika roller och ansvar i utvecklingsarbetet över tid och kliva in och kliva av utvecklingsprocesser beroende av vad utmaningen är och vilka resurser som krävs för att möta den. Det kräver ett målinriktat och processorienterat arbetssätt samt ett kompetent ledarskap. 2 För Trafikförsörjningsprogrammet innebär det att verktyg som förändringslogik, SMARTa 3 mål och intressent-och konsekvensanalyser används för att pröva hur utmaningar och mål samspelar med varandra, om tänkta insatser kommer att leda till hållbar utveckling socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Behovsanalyser kopplade till rumsliga förutsättningar och kollektivtrafik har tagits fram och jämförts med kollektivtrafikens nuläge. Detta för att tydliggöra var potential för kollektivtrafiken finns för kommersiella aktörer. Den starka stråkstrukturen i Kronoberg ligger till grund för åtgärderna som är utarbetade för kollektivtrafikens fortsatta utveckling. Målbilden i RUS är Gröna Kronoberg Läs mer i RUS Kronoberg Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbundna 10

98 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till AKTÖRER OCH INTRESSENTER En förutsättning för regionalt hållbar utveckling är samhandling, vilket innebär att det krävs fler än en intressent för att skapa den förändring som krävs för att nå målbilden. Region Kronoberg har uppdraget att som regional Kollektivtrafikmyndighet upprätta ett Trafikförsörjningsprogram och i den processen finns många aktörer inblandade, på lokal, regional och nationell nivå. Region Kronoberg har som mål att fortsätta utveckla redan etablerade samhandlingsformer. RKM Kronoberg har upprättat ett nätverk tillsammans med kommunerna, Trafikverket, Länsstyrelsen och Länstrafiken Kronoberg, där frågor som berör Infrastruktur och Kollektivtrafik diskuteras gemensamt. Detta är en viktig del i processen mot att nå samhandling och koppla Trafikförsörjningsprogrammet till andra viktiga strategiska dokument, lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN Region Kronoberg är regional Kollektivtrafikmyndighet (RKM) i Kronobergs län. RKMs uppgift är att se till att invånarna i länet har en god tillgång till kollektivtrafik och att kollektivtrafiken hela tiden utvecklas i enlighet med invånarnas resbehov och länets politiska målsättningar. I egenskap av styrelse för Region Kronoberg är det regionstyrelsen som ansvarar för styrning och finansiering av den upphandlade trafiken. Den upphandlade trafiken sköts därefter politiskt av Trafiknämnden vars ansvar är den beslutade, upphandlade och finansierade trafiken. Trafiknämndens tjänstemannaorganisation är Länstrafiken Kronoberg. LÄNSTRAFIKEN KRONOBERG Länstrafiken Kronoberg har det övergripande ansvaret att utföra kollektivtrafiken i länet. I uppgiften ingår att samordna, planera, utveckla och marknadsföra kollektivtrafik och anropsstyrd trafik i länet. Länstrafiken Kronoberg ansvarar även för samordning av andra trafikuppdrag efter särskild överenskommelse med respektive kommun eller landsting. All trafik utförs av privata entreprenörer och trafiken upphandlas i konkurrens. Alla chaufförer och övrig personal är anställda i respektive företag. Länstrafiken Kronobergs verksamhet Linjelagd busstrafik i hela länet Skolskjuts för sju kommuner Färdtjänst i Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Sjukresor i Kronobergs län Kompletteringstrafik Tågtrafik inom Öresundstågssystemet, Krösatåg och Pågatåg Länstrafiken Kronoberg omsätter ca 750 miljoner om året och genomför ca 10 miljoner resor om året. Den linjelagda busstrafiken är den största delen av verksamheten och den består av både regiontrafik och stadstrafik. 11

99 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Ungefär hälften av Länstrafiken Kronobergs intäkter kommer från biljettintäkter och resten kommer från skattesubventioner. ENTREPRENÖRER Länstrafiken Kronoberg kör inte själv bussar och tåg, utan all trafik utförs av fristående entreprenörer och upphandlas i konkurrens kör sammanlagt 34 olika företag för Länstrafiken Kronoberg, cirka 350 fordon är upphandlade och de två största entreprenörerna är Bergkvarabuss och Grimslövsbuss. SERVICERESOR KRONOBERG Serviceresor Kronoberg kör färdtjänst i Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner. Serviceresor kör även sjukresor inom länet. Resorna samordnas på bästa möjliga sätt. Resorna utförs av olika entreprenörer som kör med mindre fordon, så kallade servicefordon, speciellt anpassade för resenärer med funktionshinder. VÄXJÖ SMÅLAND AIRPORT Flygplatsen i Växjö, Växjö Småland Airport, ägs till 55 % av Region Kronoberg, 42 % av Växjö kommun samt 3 % av Alvesta kommun. KOMMUNERNA I KRONOBERG Region Kronoberg består av 8 kommuner, Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult. TRAFIKVERKET REGION SYD Trafikverket Region Syd är Trafikverkets områdesindelning där Region Kronoberg ingår tillsammans med Skåne, Blekinge, Kalmar och Jönköping. Inom Trafikverket Region Syd finns olika nätverk där Region Kronoberg är delaktiga bl. a. inom kollektivtrafikfrågor, där de olika regionernas RKM samverkar. Detta nätverk är viktigt för att samhällsplaneringen sker i samverkan och är gränsöverskridande. SAMARBETSPARTNERS I NÄRLIGGANDE REGIONER Samarbetet mellan de olika länens utförarorganisationer är viktigt och sker inom en rad olika områden. Öresundståg. Sex olika län samarbetar kring tågtrafiken. Västra Götaland, Halland, Skåne, Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Pågatåg och Krösatågsystem. Samarbete med Skåne, Jönköping, Kalmar, Blekinge. Sydtaxa. Fokus på att ha samma regelverk samt adderad taxa för resor över länsgräns. Västra Götaland, Halland, Skåne, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Jönköping. ASCAN, ekonomisk förening. Omfattar Halland, Blekinge, Skåne, Jönköping och Kronoberg. 12

100 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till UNIVERSITET Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar är mycket viktigt för regionens utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt att tillvarata och att fortsätta att utveckla dialogen med universitetet kring kollektivtrafikåtgärder som kan påverka verksamheten. Ett exempel på projekt som pågår är Linnéstråket, vilket hanterar frågor som rör stråket mellan Växjö och Kalmar där Linnéuniversitetet har verksamheter i båda städerna. NÄRINGSLIV Ett starkt näringsliv är viktigt för regionens utveckling. Näringslivet representeras i sakfrågor och genom regionens näringslivssamordning. Kollektivtrafiken är en viktig förutsättning för var företag väljer att lokalisera sina verksamheter för att få störst tillgänglighet till arbetskraft och/eller kunder. INTRESSEORGANISATIONER Intresseorganisationer som t.ex. handikapporganisationerna ska vara delaktiga i kollektivtrafikens utveckling. Detta för att säkerhetsställa att kollektivtrafiken är jämlik och öppen för alla. MEDBORGARE Som medborgare ska det vara tryggt och säkert att resa med kollektivtrafik i Region Kronoberg. Oavsett om du bor, arbetar eller studerar i regionen ska resan vara en positiv upplevelse. Trafikförsörjningsprogrammet ska visa vilken tillgänglighet som finns i länet ur ett geografiskt perspektiv men också genom en tillgänglighetsplan säkerhetsställa att alla ska kunna åka med kollektivtrafiken, oberoende funktionsnedsättning. 13

101 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till NULÄGESANALYS RUMSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DEMOGRAFI En regions territoriella förutsättningar utgör en ram för regionens handlingsutrymme. Avstånd, infrastruktur, naturmiljöer, naturtillgångar och relationer till andra administrativa enheter, utgör väsentliga strukturer som både möjliggör och begränsar utvecklingsarbetet. En till ytan liten och tätbefolkad region med flera städer, har i allt väsentligt andra förutsättningar än en till ytan stor region med låg befolkningstäthet och endast en större stad. I detta kapitel följer en sammanfattande beskrivning av Kronobergs rumsliga förutsättningar och demografiska utveckling. Syftet är att visa vilka förutsättningar och utmaningar kollektivtrafiken har i Kronobergs län. 2.1 KRONOBERGS RUMSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Sverige är det till ytan tredje största landet inom EU-27. Den stora ytan är glest befolkad, och år 2013 uppgick befolkningstätheten till 23,7 inv./km 2. Glesheten står i stark kontrast till genomsnittet för EU-27, där befolkningstätheten under samma år uppgick till 117 inv./km 2. Likt Sverige är Kronobergs län glesbefolkat, 2013 bodde det 22,2 inv./km 2 och tillsammans med övriga län i Småland har länet den mest utpräglade glesheten i de södra delarna av Sverige. Länet domineras främst av skogsmark, 2013 användes 73 % av marken till skogsbruk, vilket är drygt 10 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Skogen och inom den insprängd odlingsmark, ger landskapet i Kronoberg en särskild rumslig karaktär av variation och småskalighet. Genom historien har skogsbruk och boskapsskötsel präglat landskapet och den småskaliga strukturen gör Kronoberg till ett småbrukarlän. Än idag finns spår från när jord- och skogsbruk, tillsammans med mångsyssleri, utgjorde länets främsta försörjningsgrund. Mångfalden av bevarade röjnings- och stenrösen kring rödmålade parstugor omgivna av ladugårdar, ger en sinnebild av småländsk landskaps- och byggnadskultur. 14

102 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Karta Kronobergs stråk Kronoberg består av åtta kommuner och tre arbetsmarknadsregioner. Växjö är den mest befolkningstäta arbetsmarknadsregionen i länet, i vilken kommunerna Växjö, Alvesta, Tingsryd, Uppvidinge samt Lessebo ingår. Näst störst, utifrån befolkningsmängd, är Ljungby arbetsmarknadsregion som består av Ljungby- och Markaryds kommuner. Minst är Älmhults arbetsmarknadsregion, vilken urskiljer sig från de övriga genom att även inbegripa Osby kommun i Skåne län. I regionen finns en europaväg och åtta riksvägar. Europavägen är länets mest trafikerade och sträcker sig genom Markaryd och Ljungby. Att regionens största stad utgör en central knutpunkt har under lång tid kännetecknat regionen. Det starkaste trafikstråket i regionen sträcker sig mellan Ljungby, Alvesta och Växjö, och stora delar av de inomregionala pendlingsrörelserna sker i relation till Växjö. De större trafikstråken präglar hur befolkningen lever och verkar i regionen. Ungefär 87 % av länets befolkning bor utmed stråken Utomregional inpendling Inomregional pendling Utomregional utpendling Diagram: Utom- och inomregional pendling, , Kronobergs län 15

103 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till KRONOBERG - BRA LÄGE I SÖDRA SVERIGE Med grannlän i nord, väst, öst och syd är Kronobergs län inplacerat i ett interregionalt sammanhang med stor strategisk betydelse. Närmsta större städer är Karlskrona, Kalmar, Jönköping, Halmstad, Lund och Malmö. Störst pendlingsrörelser, i rangordning, sker i relation till Skåne-, Jönköpings-, Kalmar-, Blekinge-, Stockholms samt Hallands län. Alla åtta kommuner i länet angränsar till ett annat län, och inpendlingen till länet är av stor betydelse för näringslivets arbetskraftsförsörjning. Pendlingsnetto är ett mått som visar vilken betydelse ett län eller en kommun har för sitt omland. Kronoberg är ett av fyra län i riket som har ett positivt pendlingsnetto (fler inpendlare än utpendlare). Relativt sett har endast Stockholm ett högre netto och sedan 1990-talet har inpendlingen till Kronoberg från andra län nästan fördubblats och utpendlingen till andra län från Kronoberg har ökat med 33,7 %. Totalt har de interregionala pendlingsrörelserna sedan 1990 ökat med 58 %. Sex av länets åtta kommuner har ett positivt utomregionalt pendlingsnetto (fler från andra regioner pendlar in än vad kommuninvånarna pendlar ut), endast Lessebo- och Alvesta kommuner har ett negativt. Kommunerna Älmhult och Markaryd har det högsta nettot och tillsammans med Växjö står de båda kommunerna för 83 % av länets positiva pendlingsnetto. De utomregionala förbindelserna, här förstått som totala pendlingsrörelser med kommuner utanför länet, har mellan ökat i samtliga kommuner. För några av länets kommuner är de utomregionala förbindelserna särskilt viktiga. År 2012 utgjorde de utomregionala pendlingsrörelserna av den totala pendlingen 72 % i Markaryds kommun, 62 % i Älmhults kommun, 51 % i Ljungby kommun, 48 %, i Tingsryds kommun, 45 % i Uppvidinge kommun, 29 % i Alvesta kommun och 15 % i Lessebo kommun. Alvesta och Lessebo kommuner urskilde sig således relativt markant från övriga. PENDLINGEN ÖKAR I KRONOBERG - EN ARBETSMARKNADSREGION Den inomregionala pendlingen har under endast drygt ett decennium ökat med drygt 28 %. Pendlingsresorna inom regionen har en stark centrering till Växjö och under 2012 skedde 81 % av de inomregionala pendlingsresorna i relation till Växjö kommun. Antalet pendlingsrörelser mellan Växjö och övriga kommuner i länet har mellan ökat med 29 %. Även pendlingsrörelserna mellan övriga kommuner i länet har under samma tidsperiod ökat med 25 %. Sett till totala antalet inomregionala pendlingsrörelser har de under perioden ökat mest i kommunerna Uppvidinge, Ljungby samt Älmhult. Om utpendlingen från kommunerna Älmhult och Ljungby fortsätter att öka i samma takt som under de senaste åren kommer de att upphöra som centrum för en arbetsmarknadsregion och istället uppgå i Växjö arbetsmarknadsregion. 16

104 Stockholms län Skåne län Uppsala län Riket Västra Götalands län Hallands län Södermanlands län Värmlands län Örebro län Dalarnas län Västmanlands län Östergötlands län Blekinge län Kalmar län Jönköpings län Kronobergs län Gävleborgs län Jämtlands län Norrbottens län Västernorrlands län Västerbottens län Gotlands län REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till ,0% 50,0% 40,0% 30,0% Diagram: Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som arbetspendlar över kommungräns ,0% 10,0% 0,0% Totalt arbetspendlade 20,7 % av den sysselsatta nattbefolkningen i Kronobergs län under Av de som bodde i Kronobergs län och arbetspendlade till ett annat län under 2012 var 63 % män, och av de inomregionala arbetspendlarna var 55 % män. Könsförhållandet såg likadant ut vad gäller de som arbetspendlade in till Kronobergs län under 2012, även i denna grupp utgjordes 63 % av män. Av de sysselsatta kvinnorna i länet under samma år arbetspendlade 19 %, motsvarande frekvens för männen var 23 %. Pendlingsfrekvensen är högre hos yngre personer arbetspendlade 25 % av den sysselsatta nattbefolkningen i åldersgruppen år medan motsvarande siffra för åldersgruppen år var 20 %. Samma mönster återfinns sett till olika utbildningsgrupper, 2012 pendlade 24 % av den sysselsatta nattbefolkningen med en eftergymnasial utbildning, men endast 19 % av dem med en gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Att kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män har flera olika delförklaringar, men en avgörande faktor är att kvinnor i långt högre utsträckning än män arbetar deltid inom den offentliga sektorn, vars arbetsmarknad ofta finns representerad i den aktuella boendeorten. Männen i länet arbetar däremot i högre utsträckning heltid inom den privata sektorn, och rör sig oftare över kommungräns till jobbet. En heltidsanställning ökar incitamenten för att pendla, då restid med påföljande tidsförlust vägs gentemot vilka ekonomiska intäkter som arbetet genererar. Då deltid är betydligt vanligare inom kvinnodominerade branscher minskar incitamenten för att pendla. Detta hör också samman med att kvinnor i högre utsträckning arbetar deltid och tar ett större ansvar i hemmet än män. Vid planering av infrastruktur och kollektivtrafik innebär detta även att ett genusperspektiv kan appliceras på skötseln av vägnätet och prioritering i kollektivtrafiksystemet. PENDLINGEN ÖKAR MEN FORTSATT LÅG RÖRLIGHET I KRONOBERG Trots en ökad rörlighet på länets arbetsmarknad är den aggregerade rörligheten på länets arbetsmarknad, jämfört med övriga län, låg. I regioner med en hög befolkningskoncentration är arbetspendling över kommungräns betydligt vanligare än vad som är fallet i Kronobergs 17

105 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till län. Det råder stora skillnader i pendlingsintensiteten mellan de olika kommunerna i länet. 4 Även om frekvensen generellt ökat är det endast två kommuner i länet, Lessebo och Alvesta, som kan benämnas pendlingskommuner, och främst har rörligheten ökat i de kommuner som ingår i Växjö arbetsmarknadsregion, däremot är intensiteten fortfarande låg i Markaryd, Älmhult och Ljungby. Andelen pendlare av den sysselsatta nattbefolkningen har mellan ökat mest i kommunerna Lessebo, Uppvidinge samt Alvesta. SERVICE OCH UTBILDNING Karta: Pendlingsflöden i Kronobergs län och dess omnejd I Kronobergs län finns många mindre orter. Vid val av bostadsort är orternas tillgång till skola och annan service en viktig parameter. Grundskolor finns i ett stort antal orter varav många ligger längs de utpekade stråken. Gymnasieskolor finns i kommunernas huvudorter, förutom i Alvesta och Lessebo där eleverna i första hand pendlar till Växjö. Linnéuniversitetet, som ligger i Växjö och Kalmar, är av mycket stor betydelse för hela regionens utveckling och en viktig målpunkt för alla kommunerna i länet. Större centrum med ett bredare utbud finns enbart i Växjö, Älmhult och Ljungby. 4 För mer information se bilaga 1, Behovsanalys Trafikförsörjningsprogrammet 18

106 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till NATURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV Ur naturmiljöperspektiv finns ett antal dokumenterade naturområden med höga värden (natura 2000, naturreservat och riksintresse för naturmiljö) inom Kronoberg läns gränser. Ur ett besöksperspektiv bedöms riksintresseområdena Möckelnområdet och Åsnenområdet inneha ett stort värde. Åsnen blir också nationalpark år Områdena ligger längs med väg 23, söder om Växjö och mellan väg 23 och väg 27, söder om Växjö. I Kronobergs län finns också fyra riksintressen för friluftsliv. Till dessa hör, förutom Möckelnområdet och Åsnen, Bolmenområdet som ligger i anslutning till väg 25 väster om Ljungby. Sjöns betydelse för turismen är stor. Här finns många aktiviteter och sevärdheter, vilket gör att Bolmenområdet är populärt för sommarturister. Vidösternområdet ligger längs med E4 och området har stora värden. Turistverksamheten är relativt utbyggd i dessa områden och riksintresseområdena har bl.a. ett värdefullt fågelliv, vilket gör att många fågelskådare söker sig hit. KULTURMILJÖ Inom Kronobergs län finns ett antal riksintresseområden för kulturmiljö. Ett exempel på riksintresse som kan vara intressant ur ett turism- och besöksperspektiv är Huseby- Skatelöv. Området ligger längs med väg 23 ca 2 mil öster om Alvesta och 2 mil söder om Växjö. På Huseby bruk arrangeras varje år nordens största julmässa med över besökare. STÖRRE BESÖKSMÅL Det utan jämförelse största enskilda besöksmålet i länet är IKEA i Älmhult. Som största stad inom ett ganska stort område och med bl. a Linnéuniversitetet är antalet besökare i Växjö också förhållandevis stort. I övrigt är besöksnäringen framför allt knuten till natur- och kulturmiljön på landsbygden, inklusive glasbruken i den östra delen av länet. Den absolut största andelen turister kommer från utlandet, till skillnad från turisterna på Öland och västkusten. Många kommer hit för att fiska i regionens många sjöar och vattendrag. 2.2 KRONOBERGS DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Kronobergs län är det fjärde minsta länet i riket sett till folkmängd. Ur ett europeiskt perspektiv är regionen glesbefolkad och har karaktären av en landsbygdsregion med stora avstånd och stora arealer skog. Under de senaste decennierna har den demografiska utvecklingen i Kronoberg, både inom- och utomregionalt, präglats av en stark urbaniseringsvåg och en ökad flyttintensitet. Utvecklingen har medfört regionala obalanser och utflyttningen till större städer är hög. Det negativa inrikes flyttnettot har emellertid under 2000-talet kompenserats med ett positivt utrikes flyttnetto. 19

107 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Folkmängd Andel utlandsfödda Andel kvinnor Lessebo % 48.6 % Markaryd % 49.5 % Uppvidinge % 47.8 % Tabell: Befolkningssammansättning utifrån kön och födelseland, Alvesta % 48.9 % Växjö % 49.8 % Älmhult % 49.7 % Ljungby % 49.4 % Tingsryd % 49.3 % Kronobergs län % 49.5 % Riket % 50.1 % LÄGRE ANDEL KVINNOR ÄN ÖVRIGA LÄN I länet finns fyra kommuner där folkmängden understiger invånare, tre kommuner med invånare och en större kommun med över invånare. I praktiken kan de indelas i fyra små-, tre mellanstora- och en stor kommun. I relation till hela riket är dock alla kommuner i länet, förutom Växjö, mindre än genomsnittskommunen i Sverige, som under 2013 hade invånare. Befolkningssammansättningen i Kronobergs län har vissa skillnader jämfört med riket. Länet har en lägre andel utlandsfödda och en lägre andel kvinnor. Andelen utlandsfödda jämfört med län utanför storstadsregionerna är dock högt (15,6 %) men strax under riksgenomsnittet. Andelen kvinnor av befolkningen (49,5 %) är den tredje lägsta jämfört med övriga län. På kommunal nivå är skillnaderna stora. Hälften av kommunerna i länet hade under 2013 en högre andel utlandsfödda av befolkningen än riksgenomsnittet, men samtliga kommuner hade en lägre andel kvinnor. I Växjö var andelen kvinnor av befolkningen något högre än i övriga kommuner Diagram: Befolkningssammansättning invånare (Tingsryd, Uppvidinge, Lessebo, Markaryd) invånare (Ljungby, Älmhult, Alvesta) > (Växjö) 20

108 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till URBANISERINGEN EN UTMANING Den alltmer tilltagande urbaniseringen har gjort tydliga avtryck även i Kronobergs län. Länets befolkningsutveckling under har präglats av stora asymmetrier mellan kommunerna. I de mindre kommunerna, Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge och Markaryd, har befolkningsantalet minskat med 10 % eller mer. I länets mellanstora kommuner, Alvesta, Älmhult och Ljungby, har utvecklingen varit mer stabil. Men det är i Växjö kommun som länets befolkningstillväxt har skett. Under drygt tre decennier har antalet invånare i kommunen ökat med drygt 23 %, vilket är i nivå med Linköping- och Uppsala kommuner. Tillväxten i Växjö kommun har delvis skett på bekostnad av länets övriga kommunerna. Under 2000-talet har kommunen haft ett positivt inomregionalt flyttnetto på drygt 320 personer om året. Utvecklingen har medfört att mellan har andelen av länets befolkning som bor i Växjö kommun ökat från 39 procent till 46 procent. Om samma genomsnittliga ökningstakt håller i sig kommer över hälften av länets befolkning att bo i Växjö under senare delen av 2020-talet. ANDEL INVÅNARE PÅ LANDSBYGDEN MINSKAR Kronoberg har till ytan stora delar landsbygd. Under de senaste decennierna lever emellertid en allt större andel av länets befolkning i tätorter, parallellt som antalet invånare på landsbygden minskar. Mellan ökade antalet invånare bosatta i tätorter med 10 %, samtidigt minskade antalet boende utanför tätort med 8 %. Ur ett längre perspektiv kan förhållandet anses än mer påfallande. Främst är det Växjö tätort som växer, följt av Älmhult, Ljungby och Alvesta. Även övriga centralorter har i regel haft en starkare, om än negativ, utveckling än övriga kommundelar. Under senare år har antalet tätorter med positiv befolkningstillväxt ökat och främst är det orter inom pendlingsavstånd till Växjö som har växt. SERVICEN MINSKAR PÅ LANDSBYGDEN En mer glesbefolkad landsbygd har generellt sett inneburit en minskad tillgång till service. På nationell nivå har antalet dagligvarubutiker i landet minskat med över 25 % sedan mitten av 1990-talet. Främst är det mindre butiker på landsbygd som har försvunnit. I Kronobergs län har utvecklingen följt samma mönster. År 2013 hade över invånare i länet mer än 10 km till närmsta dagligvarubutik. Med hänsyn till befolknings- och näringslivsmässiga förutsättningar är den generella servicetillgången tillfredsställande, men enstaka nedläggningar kan i framtiden orsaka en betydande nedgång i tillgänglighet. Redan idag finns glesbefolkade områden i länet med en långt lägre servicegrad än vad som är fallet inom mer tätbefolkade områden. I dagens regionala landskap är en växande stad, en så kallad tillväxtmotor, en avgörande komponent för regionens sammanvägda konkurrenskraft. Städer, med stort utbud av konsumtion, nöjen, studier och arbetstillfällen, är en magnet vad gäller attraktionskraft. Växjös starka tillväxt har haft stor betydelse för regionens sammanvägda konkurrenskraft under de senaste decennierna. I allt väsentligt har tillväxten i regionens största stad, som relativt sett varit i nivå med några av Sveriges utpräglade tillväxtstäder, en avgörande betydelse för länets attraktions- och framtida konkurrenskraft. 21

109 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till PENDLINGSORTER VIKTIGA FÖR TILLVÄXTEN Studier av mindre orter som växer har visat att grundläggande förutsättningar för expansion är att det inom rimligt avstånd finns tillgång till arbete, studier samt goda kommunikationer. Flera pendlingsorter har under de senaste decennierna haft en stark tillväxt, och förortskommuner till större städer är en av de kommuntyper som har växt mest. Ur detta perspektiv utgör Växjös expansion en god utvecklingsgrund för länets landsbygd och mer glesbefolkade delar, då framväxten av en stor arbetsmarknad lägger grunden för framtida spridningseffekter. Men utöver de grundläggande tillväxtförutsättningarna framhålls även betydelsen av attraktiva bostadsmiljöer, en god offentlig service samt en stark social sammanhållning. Med goda bostadsmiljöer avses bland annat boende vid vatten, och med en stark social sammanhållning att det på orten finns en utpräglad byanda som bidrar till successiv utveckling av orten. FOKUSERA PÅ KVARSTANNARNA OCH BARNS OCH UNGAS LEVNADSVILLKOR Arbetet med att attrahera invånare omfattar en rad olika målgrupper, alla med olika behov och preferenser. Vid studier av utflyttare, återflyttare, inflyttare och kvarstannare, framkommer att tillgång till arbete eller studier är en väsentlig, ofta avgörande, faktor för alla grupper. I studierna framhålls dock att vissa skillnader mellan grupperna finns. För återflyttare värderas sociala relationer med närstående något högre än vad som är fallet inom övriga grupper. I övrigt anger de olika grupperna att utöver de grundläggande förutsättningarna är tillgång till fritid, kultur och goda boendemiljöer väsentliga. Men i sammanhanget är det viktigt att inte glömma bort kvarstannarna. Undersökningar av ungas flyttvanor har visat att en stor andel av de unga tror att de ska flytta från orten, men att en lägre andel faktiskt gör det. Samma studier visar att det är viktigt att inte glömma bort kvarstannarna och motverka normer som utpekar denna grupp som förlorarna som blev kvar. Att fokusera på den nuvarande befolkningens levnadsförhållande och särskilt barns och ungas uppväxtvillkor, är en viktig del för att i framtiden få människor att bo kvar eller flytta tillbaka. En annan viktig målgrupp i sammanhanget, särskilt för kommunerna i Kronobergs län, är gruppen utlandsfödda. Utan invandringen hade samtliga kommuner i länet, förutom Växjö, haft en än mer negativ befolkningsutveckling. Men en relativt hög andel av de som invandrat till länet väljer efter några år, eller redan under samma år, att flytta vidare till en storstadsregion. I högst utsträckning flyttar asylinvandrare. 22

110 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 27,4% 25,8% 24,0% 23,6% 22,6% 21,1% 21,0% 20,9% 19,4% 18,2% 53,0% 53,5% 53,9% 53,2% 55,8% 55,0% 55,5% 56,3% 57,9% 58,2% 19,7% 20,7% 22,0% 23,2% 21,6% 23,9% 23,4% 22,8% 22,7% 23,6% Diagram: Åldersstruktur Kronoberg, år 65 + år INVANDRINGEN JÄMNAR UT EN HÖG ÅLDERSFÖRDELNING I takt med att vi blir allt äldre och en större andel av befolkningen utgörs av människor över 65 år ökar den så kallade försörjningsbördan. Enkelt sagt visar de demografiska strukturerna att allt färre kommer att behöva försörja allt fler inom de närmsta decennierna. Sedan talet har antalet äldre i Kronobergs län ökat med över 6 % och prognoserna visar på att denna åldersgrupp kommer att öka med 12,5 % mellan , samtidigt som antalet i arbetsför ålder kommer vara förhållandevis konstant. Under 2013 hade länet en förhållandevis god åldersstruktur jämfört med län utanför storstadsområdena, främst med anledning av att invandringen till länet balanserat regionens åldersstruktur då utlandsfödda som bor i länet har en betydligt lägre medelålder än den inrikes födda befolkningen. För kommuner som har haft en negativ befolkningsutveckling under en längre tid är andelen äldre av befolkningen relativt sett stor, då det främst är yngre som har flyttat från kommunerna. När det yngre befolkningsunderlaget minskar medför detta på sikt att även födelsenettot blir negativt. I storstäderna, som under en längre tid har haft en positiv befolkningsutveckling, är åldersstrukturerna betydligt mer gynnsamma än i de län som har haft en mer negativ befolkningsutveckling. Samma förhållande återfinns i Kronobergs län. Kommuner och landsbygdsområden med en långvarig negativ befolkningsutveckling har en betydligt högre försörjningskvot jämfört med Växjö, då de inomregionala flyttningarna främst präglats av ungdomsutflyttningar från de mindre kommunerna till Växjö. Mellan är det endast i Växjö kommun som antalet yngre vuxna har ökat, vilket är en indikation på de konsekvenser senare decenniers omflyttningsmönster har genererat. SAMMANFATTNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR KOPPLADE TILL KOLLEKTIVTRAFIKEN Kronoberg står inför utmaningar som på många sätt liknar övriga Sverige. Kronoberg är ett glesbygdslän med en snabbt ökande urbanisering som avfolkar landsbygden till förmån för tätorterna. Den ökade urbaniseringen ställer höga krav på en kollektivtrafik som är flexibel men samtidigt strategiskt långsiktig. Om samma genomsnittliga ökningstakt håller i sig kommer över hälften av länets befolkning att bo i Växjö senare delen av 2020-talet. Under 23

111 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till senare år har antalet tätorter med positiv befolkningstillväxt ökat främst inom pendlingsavstånd till Växjö. För kollektivtrafiken innebär det att planera utifrån olika kontexter och målgrupper, för att skapa en attraktiv kollektivtrafik som kan möjliggöra en regionförstoring i Kronoberg. Detta innebär att det ska vara enkelt och smidigt att bo i en kommun och arbetspendla till en annan, inomregionalt så väl som interregionalt. Rörligheten på regionens arbetsmarknad ökar men är ur ett jämförande perspektiv låg. En fortsatt regionförstoring med ökad pendling, skulle innebära ökade möjligheter för de mindre kommunerna att dra nytta av den expansion som sker i Växjö kommun. I takt med att huspriserna ökar i närområdet till Växjö ökar även de ekonomiska incitamenten för att köpa ett hus i en intilliggande kommun. De mindre kommunerna får med en ökad regionförstoring tillgång till en större arbetsmarknad, samtidigt som näringslivet får ett större arbetskraftsutbud. Att kunna bo på en plats och arbeta på en annan, skapar möjligheter för hela regionen att leva och en vidgad arbetsmarknad innebär för de mindre kommunerna en form av stabilisator vid konjunkturnedgångar. Ett viktigt begrepp i sammanhanget är attraktivitet. Senare års studier har visat att tillgång till större arbetsmarknader och goda kommunikationer är grundförutsättningar för att orter ska växa. Utöver grundförutsättningarna krävs även att attraktiva livsmiljöer erbjuds. Attraktiva boenden (gärna vid vatten), en stark social sammanhållning, god offentlig service, ett rikt kulturutbud samt vackra naturmiljöer är komponenter som framhålls som viktiga för att skapa attraktiva livsmiljöer och därigenom attrahera inflyttare men även för att människor ska vilja bo kvar. För att klara den framtida kompetensförsörjningen, när allt färre ska försörja allt fler, är en avgörande faktor att människor vill bo och verka i regionen. Under de senaste åren har länet haft en relativt sett stark befolkningstillväxt, samtidigt som stora utmaningar återstår vad gäller att attrahera människor att bo kvar i regionen. En förhållandevis hög andel av de som flyttat till länet från ett annat land väljer efter några år att flytta, särskilt tydligt är detta i några av de mindre kommunerna. Även högutbildade väljer i relativt hög utsträckning att flytta och då främst till en storstadsregion. Den framtida kompetensförsörjningen kommer att vara beroende av att länet är attraktivt för olika grupper och att planeringen tar hänsyn till den regionala- och det för länet viktiga interregionala sammanhanget. För att arbeta med utmaningarna som Kronoberg står inför är tillgänglighet en viktig faktor. 2.3 GEOGRAFISK TILLGÄNGLIGHET TILLGÄNGLIGHET EN BETYDELSEFULL LÄGESKVALITET Tillgänglighet definieras av hur nåbar en plats är via trafiksystemet samt vilket utbud som nås från en viss plats. Ett område där man når ett stort antal potentiella målpunkter inom korta restider har hög tillgänglighet. I detta fall handlar det om regional tillgänglighet, dvs. med utgångspunkt från rörligheten i en funktionell arbetsmarknadsregion. Hög tillgänglighet är en betydelsefull lägeskvalitet vid lokaliseringsval för företag och individer. Forskning visar 24

112 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till att många företag, särskilt i den kunskapsintensiva tjänstesektorn, företrädesvis väljer att lokalisera sig i områden med hög tillgänglighet till arbetskraft. För individer påverkas valet av bostad i hög grad av hur tillgänglig bostaden är i förhållande till det utbud av tänkbara målpunkter (exempelvis arbetsplatser) som man når från bostaden. Hög tillgänglighet är också en attraktiv lägesegenskap på bostadsmarknaden. Bostäder i områden med hög tillgänglighet tenderar att betinga högre försäljningspriser än områden med låg tillgänglighet. Tillgängligheten i ett område kan ökas på två sätt. Antingen genom investeringar i trafikinfrastruktur som minskar restiderna, eller genom att utbudet av målpunkter, t.ex. antal arbetsplatser, ökar inom en given restid. Oftast ökar dock tillgängligheten som en kombination av båda ovanstående faktorer. Förbättrad tillgänglighet är därmed mer än kortare restider, eftersom tillgängligheten också avgörs av det utbudstillskott som uppstår när man kan resa längre på samma restid. Därför räcker det inte med enbart trafikinvesteringar för att förbättra tillgängligheten. Trafikinvesteringarna måste åtföljas av byggande på sådana platser att man maximerar nyttan med investeringen. Detta ömsesidiga beroendesamband visar på betydelsen av att ny trafikinfrastruktur och bebyggelse sker på ett samordnat sätt. RESTIDSKVOT INOMREGIONALT - KRONOBERG För att undersöka hur starka relationerna är mellan tätorterna i länet beräknades restidskvot för resa med bil jämfört med kollektivtrafik mellan orterna i länet. 5 Om restidkvoten är över 1.5 innebär det att bilen är ett snabbare färdmedel jämfört med kollektivtrafiken dvs. ju högre restidskvot desto lägre tillgänglighet i stråket. 2.0 i restidskvot innebär att det tar dubbelt så lång tid att åka kollektivt som att resa med bil. I de relationer där det finns tågtrafik är restidskvoterna alla under 1,0 vilket är mycket gynnsamt. Snabbussarna i regionen gör att det i vissa fall är samma restid med bil som med buss. Restidskvoten för boende i mindre orter längs med stråken är i vissa fall lägre eftersom snabbussar och tåg inte stannar i dessa orter. För pendlare i dessa orter är bilen oftast ett viktigt färdmedel. Tabellen nedan visar avstånd och restidskvoter för olika sträckor, mätt från centrum till centrum. Grön ruta innebär att restidskvoten för bil och kollektivtrafik är lika eller under 1,0. Röd ruta visar att restidskvot är över 1,5 vilket innebär att bilen är ett snabbare färdmedel. 5 Restidskvot är förhållandet mellan restider för kollektivtrafik jämfört med bil i en bestämd reserelation. Beräknas som den totala tiden för förflyttningen, dvs. inklusive gångtid till hållplats etc. 25

113 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Stråk Avstånd (km) Restid bil (min) Restidskvot (koll/bil) Markaryd-Ljungby, E4 S ,25 Ljungby-Värnamo, E4 N ,32 Alvesta-Älmhult, v23 S ,45 Växjö-Åseda, v23 N ,15 Växjö-Alvesta, v25/27 V ,63 Alvesta-Ljungby, v25 V ,16 Växjö-Lessebo, v25 Ö ,76 Växjö-Tingsryd, v27 S ,03 Alvesta-Värnamo, v27 N ,58 Alvesta-Jönköping, v ,11 Älmhult-Tingsryd, v ,53 Turtätheten hos kollektivtrafiken varierar över dygnet för flertalet relationer. Inom länet är turtätheten ofta upp emot en timme på morgon och kväll, vissa reserelationer 0,5 timme mellan ett fåtal turer, och minst 1 timme under övriga dagen. Restiden för busslinjerna mitt på dagen är också längre i många fall. Bäst turtäthet är det mellan Växjö och Alvesta som har 20 minuters trafik. 6 Dock finns det i många relationer väntetid-problem som kan skapa problem vid bytespunkter. RESTIDSKVOT INTERREGIONALT Kronobergs goda läge i Sydsverige med fem angränsande län gör att det ska vara lätt att som invånare pendla till viktiga målpunkter utanför länet samt att angränsande läns invånare ska kunna ta sig till arbetsplatser eller andra målpunkter i regionen. Restidskvoten för relationerna mellan kommunhuvudorterna till större orter utanför länet visar hur tillgängligheten är i interregionala sammanhang. Denna jämförelse pekar på att länet generellt har goda kollektiva förbindelser till närliggande större orter. Många sträckor går snabbare eller lika snabbt att färdas kollektivt jämfört med bil. Restidskvoter över 1.5, 6 Stråkanalys för Kronobergs län,

114 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till vilket indikerar att bilen är ett snabbare färdmedel än kollektivtrafiken, förekommer i relativt få relationer. Restidkvoten för resor till Halmstad och Jönköping är genomgående något sämre än övriga reserelationer. Huvudort Malmö Kristianstad Halmstad Jönköping Kalmar Karlskrona Växjö 0,76 1,01 1,43 1,18 0,81 0,99 Alvesta 0,71 1,04 1,85 1,11 0,81 1,04 Ljungby 1,23 1,27 1,32 2,22 1,07 1,24 Markaryd 0,95 0,90 2,54 2,37 1,17 1,25 Åseda 1,12 1,31 1,72 1,67 1,52 1,71 Lessebo 0,88 1,22 1,55 1,45 0,76 0,99 Tingsryd 1,35 1,66 1,73 1,34 1,72 1,18 Älmhult 0,96 0,88 1,93 1,36 0,91 1,28 Tabellen visar restidskvoter (restidskvot=kollektivtrafikrestid/bilrestid) för olika sträckor, mätt från centrum till centrum. Om restiden med kollektivtrafik varierar har den snabbaste turen på morgon eller kväll, valts. Källa: Google map och Länstrafiken Kronoberg. Grön ruta: restidskvot lika eller under 1,0. Röd ruta: restidskvot över 1, RESENÄRSPERSPEKTIVET Nationell statistik från kollektivtrafikbarometern 7 visar att yngre personer väljer kollektivtrafiken i högre grad än övriga. Dock minskar resandet i kollektivtrafiken redan i 20- årsåldern, vilket kan bero på att många slutar gymnasiet och påbörjar arbetslivet. Nästa större tapp inträffar i 25-årsåldern då de eftergymnasiala studierna är klara. Många skaffar barn i årsåldern och det kan uppleva som komplicerat att åka kollektivt när barnen går på förskola och skola. För att bibehålla ungdomar i kollektivtrafiken även efter att de avslutat sin utbildning, behöver kollektivtrafiken fånga in ungdomars önskemål om en attraktiv kollektivtrafik. 7 Kollektivtrafikbarometern

115 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Kvinnor reser kollektivt i större utsträckning än män men det är inte alltid som kollektivtrafikplaneringen tar hänsyn till var kvinnodominerade arbetsplatser och utbildningar finns. 8 Fortfarande är mycket av planeringen fokuserad till industrier där fler män än kvinnor arbetar. Det är mindre vanligt att hänsyn tas till att kvinnor i större utsträckning lämnar och hämtar på förskola/skola. Detta innebär att kollektivtrafiken i vissa fall borde vara anpassad till tider och med hållplatslägen i nära anslutning till målpunkter för kvinnor. Behovet skiljer sig dock för olika åldersgrupper och bakgrunder. Högutbildade är mer benägna att pendla långt. Det beror bland annat på att det ger bättre ekonomisk utdelning. Forskning visar att män pendlar längre och därmed använder transportsystemet i större utsträckning, dock inte kollektivtrafiken. Kvinnor har mindre och fler arbetsmarknadsregioner och pendlar därmed kortare sträckor och i större grad med kollektivtrafik. Att öka sitt pendlingsavstånd ökar också urvalet av välbetalda jobb. Utvecklingen från år 2002 till 2011 visar dock att skillnaden i pendlingsavstånd och därmed antal arbetsmarknadsregioner mellan män och kvinnor har minskat. 9 För att säkerhetsställa en jämställd kollektivtrafik behöver analyser av kvinnors behov i kollektivtrafiken göras. I dag är knappt 16 % av Sveriges befolkning födda i ett annat land. 10 I Kronoberg utgjorde detta knappt 13,5% av den totala befolkningen på drygt Det har gjorts få analyser om nyanländas behov av kollektivtrafik. Forskning som har gjorts pekar dock på att många nyanlända upplever otrygghet i kollektivtrafiksituationer. De har också sämre möjlighet till resor med personbil i och med att körkortsinnehav och fordonsinnehav är många gånger lägre i denna del av befolkningen. Kvinnor har i mindre utsträckning körkort än män. 11 Många nyanlända svenskar är därför hänvisade till kollektivtrafiken. Detta ställer krav på en kollektivtrafik som uppfyller nyanländas behov att ta sig till och från arbete och utbildning, både i fråga om viktiga målpunkter men också att informationen är tydlig och på fler språk än svenska. 2.5 RESANDE MARKNADSANDEL Marknadsandelen beräknas som andelen resor med kollektivtrafik (linjelagd buss, spårvagn, tunnelbana, pendeltåg, tåg och båt) och Taxi. Kollektivtrafikens totala marknadsandel i Kronoberg är cirka 10 %. Nedan diagram visar utvecklingen från 2009 till Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik, Trafikanalys: SCB Utlandsföddas mobilitet och resvanor i svensk trafikmiljö, VTI:

116 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Marknadsandel Kronoberg 7,7 9,9 11,6 11,4 10,24 Utvecklingen för kollektivtrafikens marknadsandel i Kronoberg sedan (Källa: Kollektivtrafikbarometern 2013) ÅR Marknadsandel JÄMFÖRELSE MED ÖVRIGA LÄN I Sverige är kollektivtrafikens marknadsandel i genomsnitt 26 %. Andelen varierar mellan 8 % (Dalarnas län) och 50 % (Stockholms län). Hälften av länen har en andel mellan 11 och 15 %. Det län som har den högsta marknadsandelen är alltså Stockholms län. Därefter kommer Västra Götalands län, Skåne län och Uppsala län med en marknadsandel på mellan 24 och 27 %. De län som har lägst marknadsandel är Dalarnas län, Gotlands län, Västernorrlands län, Kalmar län och Norrbottens län, alla med en marknadsandel under 11 %. 12 ANDEL RESOR PER INVÅNARE Kollektivtrafikbranschen har formulerat det gemensamma målet att kollektivtrafikens marknadsandel på sikt ska fördubblas. Ett mål på vägen är att antalet kollektivtrafikresor ska vara dubbelt så många år 2020 som de var år Antal resor är ett mått på antal resor i lokal och regional kollektivtrafik. Måttet indikerar i vilken utsträckning som länets invånare och besökare utnyttjar kollektivtrafiken, vilket kan ses som en indikator för kollektivtrafikens attraktivitet. Kronoberg ligger på ca 48 resor per invånare 2012, vilket gör att regionen hamnar i lägre delen av genomsnittet. Antalet resor som varje invånare i genomsnitt gjorde år 2012 var högst i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Därefter kommer Uppsala och Östergötland, det är län med goda förutsättningar för kollektivtrafik. Minst antal resor per invånare gjordes i Gotland, Kalmar och Norrbotten. I hälften av länen låg antalet resor mellan 41 och Öppna Jämförelser, SKL, Öppna Jämförelser, SKL,

117 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till ANDEL TILLGÄNGLIGHETSANPASSADE BUSSAR OCH HÅLLPLATSER/BYTESPUNKTER Kriterierna för ett tillgänglighetsanpassat fordon är att det ska vara utrustat med ramp eller lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats. Alla tre kriterierna måste vara uppfyllda. Andel tillgänglighetsanpassade bussar i Kronobergs län är 100 % sedan den nya trafiken startade I Sverige var andelen i genomsnitt 61 % Om ett hela-resan-perspektiv ska anläggas bör man också undersöka hållplatsernas och bytespunkternas tillgänglighetsanpassning, samt hur vägen till och från dessa är utformade. Vid en tillgänglighetsanpassning av hållplatser och bytespunkter gynnas inte bara personer med funktionsnedsättning utan även personer som reser med tunga väskor, barnvagnar, barn och sällanresenärer. Ansvaret för dessa frågor delar de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och de trafikupphandlande bolagen med bl.a. Trafikverket, kommunerna och fastighetsägarna NULÄGE KOLLEKTIVTRAFIKEN LÄNSTRAFIKEN KRONOBERG Nedan följer resandestatistik för kollektivtrafiken i Kronobergs län, baserat på Länstrafiken Kronobergs siffror Kollektivtrafikbarometern är en landsomfattande attityd- och resvaneundersökning som genomförs av landets kollektivtrafikföretag genom Svensk Kollektivtrafik. Sedan ett antal år är Länstrafiken Kronoberg med i Kollektivtrafikbarometerns undersökningar. NÖJDKUNDINDEX (NKI) LÄNSTRAFIKEN KRONOBERG NKI ligger på 62 % i Kronobergs län för år 2013, vilket är en minskning på 3 procentenheter jämfört med år Länstrafiken Kronoberg ligger strax över riket i genomsnitt, som ligger på 61 %. Både allmänhet och kunder är nöjda med sin senaste resa. Däremot är nöjdheten med Länstrafiken Kronoberg som trafikhuvudman lägre, vilket tyder på ett image-eller statusproblem. Andel resenärer som är nöjda med sin senaste resa har dock ökat med 3 procentenheter sedan 2012 och ligger på 81 %. När det gäller hur prisvärt det är att resa med Länstrafiken Kronoberg har nöjdheten ökat bland resenärerna med 2 procentenheter från 49 % 2012 till 51 % Riket ligger på 44 %. Resenärer tycker att det är lätt att få information. Nöjdheten 2013 hos Länstrafiken Kronobergs kunder ligger på 80 %, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med Ett tapp på 5 procentenheter när det gäller huruvida det är enkelt att köpa biljetter och kort skedde 2013 jämfört med föregående år. Värdet ligger dock fortfarande 15 procentenheter över riket. 14 Öppna Jämförelser, SKL,

118 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Oplanerad information är ett område som resenärerna är mindre nöjda med hos Länstrafiken Kronoberg, men även kollektivtrafiken i allmänhet. 25 % av Länstrafiken Kronobergs resenärer är nöjda med den oplanerade informationen år 2013, vilket innebär en ökning med 3 procentenheter jämfört med Nöjdheten i stadstrafiken ligger kvar på samma nivå som 2012 men ökar i regiontrafiken under samma period. Relevans, kunskap och produktfördel är faktorer som driver resandet. Relevans, produktfördel och popularitet är faktorer som driver nöjdheten. RESANDESTATISTIK 2013 var fördelningen av resors längd i kilometer i princip desamma oavsett färdmedel, förutom cykel, moped/mc och gång, där majoriteten av resorna är fem kilometer eller kortare. Dock har resandet ökat i kollektivtrafiken när det gäller resor i sträckan 1-5 km, från 12,3 % 2012 till 17,1 % Drygt hälften av alla resor är mellan 1,1-5 km långa. De motoriserade resorna är lika långa i kilometer oavsett färdmedel, men restiden i kollektivtrafiken är längre. Nästan 60 % av alla resor som görs med bil, är 20 minuter eller kortare men knappt en av fyra av kollektivtrafikresorna. Kvinnor har en något större andel korta resor jämfört med män. Drygt 7 % av alla resor under 1 km utgörs med bil. Inom kollektivtrafiken ligger motsvarade siffra på 0,9 %. Av de som säger sig vara regelbundna resenärer i kollektivtrafiken är drygt sex av tio kvinnor. 8,2 % av alla resor sker med kollektivtrafik i Kronobergs län. Kvinnor reser i något större - utsträckning kollektivt än män. Yngre personers resor utgörs i stor utsträckning av kollektivtrafik, men redan från 20 års ålder ökar andelen resor med bil. Två tredjedelar av alla resor sker med förare i bil. I åldern år används bilen för drygt sju av tio resor. Dryga sju av tio resor görs av förare i bil i gruppen år. Kronobergaren reser framförallt till arbetet och för dagliga inköp vilket innebär att drygt en tredjedel av alla resor är till arbetet. I kollektivtrafiken är de vanligaste ärenden arbete och skola. 31

119 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till MÅLBILD 3.1 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET I DEN REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIN Trafikförsörjningsprogrammet ska stärka utvecklingen i den riktning som regionen har beslutat genom den Regionala utvecklingsstrategin Kronoberg Detta innebär att formulering av mål och val av inriktning baseras på målbilden som finns i RUS: KRONOBERG VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA GRÖNA KRONOBERG. Glesa strukturer Asymmetri mellan centrum och periferi Befolkningen minskar på landsbygden Bostadsbrist En åldrande befolkning 1) Utveckla en komplementär region 2) Utveckla ett inkluderande värdskap 3) Satsa på bästa livsvillkoren för barn och unga Mål 2025: Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer MÅLBILD RUS målbild är uppdelad i två delstrategier: 1 Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer 2 Kronoberg växer med förnyelseförmåga Trafikförsörjningsprogrammet resurssätter främst delstrategi 1, vilken innebär prioriteringar kring den fysiska och rumsliga strukturen i regionen. MÅLVÄRDEN RUS har också ett flertal målvärden kopplade till de underordnade programmen och planerna för regional utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet är främst inriktat på följande målvärden År 2025 ska länet ha en arbetsmarknadsregion istället för dagens tre De klimatpåverkande utsläppen ska minska med minst 40 % mellan

120 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till PRIORITERINGAR RUS 2025 innefattar sex olika prioriteringar varav Trafikförsörjningsprogrammet främst resurssätter Att utveckla en komplementär region En komplementär region innebär att platser, orter, städer och regioner kompletterar varandra. En komplementär strategi innebär att dessa förhåller sig till varandra på ett synergiskapande sätt och bildar en komplementär region med flera nischade kärnor. De olika orterna i och utanför länet kompletterar redan varandra på olika sätt. Såväl Kronobergs län som storregionen länet ligger i är redan idag flerkärnig, eller komplementär. Genom att arbeta komplementärt kan effektiviseringar och fördelar skapas i strategiska samarbeten vad bl.a. gäller policyinsatser och förvaltning. På så vis kan regionen skapa en mer balanserad regional utveckling med minskad dominans och minskad koncentration. Kronobergstriangeln är benämningen på de tre funktionella arbetsmarknadsregionerna i Kronoberg. Dessa är Växjö (Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Tingsryd) Ljungby (Markaryd), Älmhult (Älmhult-Osby ingår också i en större delregion med kommunerna i nordöstra Skåne, Kristianstad är den mest närbelägna metropolen ). De har flera kompletterande tätorter inom näravstånd. Här finns funktionella samband som kan förstärkas på ett proaktivt sätt. Delregionerna kan dra nytta av och komplettera regionens starka stråkstruktur i planeringen av trafik, infrastruktur och bebyggelse. Det innebär också att dra fördel av de tillväxtförstärkande krafterna i regionen, i synnerhet med Växjö som tillväxtmotor. Strategin innebär således att stärka både sambanden i länet och inom delregionerna, inklusive de delar som sträcker sig in i grannlänen. Med andra ord kan länet utvecklas som en komplementär region i sin helhet, kan samtidigt innehålla tydliga delregioner. Samordnad planering på regional nivå behöver utvecklas för att stärka växelverkan mellan olika planeringsprocesser på regional och lokal nivå. De frågor som pekas ut vad gäller attraktiva livsmiljöer, hanteras i många fall inom ramen för kommunernas mandat och som centrala delar i kommunernas översiktsplaner och utvecklingsplaner. Här kan Region Kronoberg som regional tillväxtaktör bidra med en samordnande roll utifrån en helhetsbild. 3.2 GRÖNA KRONOBERG-HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA Hållbar kollektivtrafik för alla, är RKM Kronobergs målbild för kollektivtrafikens utveckling mot Målbilden är uppdelad i två målområden: Mål 1 Resan skapar mervärde för alla och Mål 2 Kollektivtrafiken- en del av attraktiva livsmiljöer med tillhörande målvärden som ska säkerhetsställa att utvecklingen går i rätt riktning. Varje målområde är också nedbrutet i åtgärder som kräver samhandling mellan olika aktörer. Konkret innebär målbilden Hållbar kollektivtrafik för alla att arbetet för att utveckla kollektivtrafiken i Kronobergs län ska vara i linje med nedan resonemang. 33

121 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I Trafikförsörjningsprogrammet är hållbar utveckling ett viktigt horisontellt målområde. För att utvecklingen ska vara hållbar behöver vi sträva efter att hitta en bra balans mellan de tre aspekterna ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. En viktig del i en hållbar utveckling är miljön. Infrastruktur och kollektivtrafik påverkar i allra högsta grad miljön runtomkring oss. Hållbar utveckling kräver samhandling varför det är viktigt att kollektivtrafikens olika aktörer har tillgång till en arena för nätverk och utvecklingsarbete. Region Kronoberg vill vara med och utveckla den arenan vidare. Transporter är en nödvändighet för att skapa ekonomisk tillväxt. Det krävs transporter för produktion och distribution av produkter och för handel krävs även goda kommunikationer. Det är genom transporter människor varje dag kan uträtta sina ekonomiska och sociala ärenden, kan ta sig till arbete, skola och sjukvård. Olika transporter gör också så att regioner sammanflätas och kan dra nytta av varandra. Kollektivtrafik och mobilitet är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet. Detta påverkar dock miljön, vilket gör det viktigt att hänsyn tas till de regionala miljömålen. Att komma fram till skolan, besöka läkaren, handla dagligvaror, åka till jobbet och besöka vänner är några exempel på dagliga rutiner som kräver någon form av transport. Många människor kan ta det för givet att den lokala transportinfrastrukturen tillgodoser denna möjlighet att ta sig till och från olika aktiviteter. Men fortfarande idag är det inte så för alla. Genom att förbättra infrastrukturen och kollektivtrafiken och göra den tillgänglig för alla, oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning, skapas en social inkludering och en ekonomisk utveckling som bidrar till tillväxt och som motverkar utanförskap. Det finns grupper i samhället med särskilda behov som pga. individuella omständigheter är beroende av en funktionell och tillgänglig infrastruktur och kollektivtrafik. Barn och ungdomar har inte möjligheten att ta sig fram i eget fordon och är därför hänvisade till cykel och kollektivtrafik när målsman inte har möjlighet att köra. Det är viktigt att miljön vid busshållplatser och bytespunkter är utformad så att barn och unga kan ta sig fram på ett tryggt och säkert sätt i trafiken. Denna grupps behov är också inriktat på att samhället tillgodoser transporter till och från utbildning. Äldre och personer med funktionsnedsättning har behov som ställer krav på en trygg, säker och tillgänglig kollektivtrafik, oavsett mobilitetsnedsättning. Nyanlända svenskar har i stor utsträckning inte tillgång till bil eller ekonomisk möjlighet att ta körkort. För att en hållbar utveckling ska vara möjlig krävs att dessa grupper upplever sig inkluderade i samhället och har möjlighet att ta sig till och från utbildning, arbete, sjukvård och sociala aktiviteter. Ett jämställt transportsystem som planeras utifrån både män och kvinnors lika rättigheter är en viktig del. Urbaniseringen är en kraft som går snabbt, som påverkar hela Sverige och Kronoberg är inget undantag. Allt fler människor väljer att bosätta sig i de större städerna. I Kronoberg är det Växjö som växer snabbast och analyser pekar på att trenden inte kommer att ändras de närmaste åren. Detta ställer särskilda krav på kollektivtrafiken och hur den planeras och kopplas samman med övriga kommuner men också närliggande regioner. 34

122 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Internationella transportlänkar är grundläggande för att en region ska engageras i globala handelsnätverk. Medverkan i globala logistiknätverk är viktigt för att attrahera utländska investerare och skapa ett positivt näringsliv i regionen. Strategiska internationella länkar är därför viktiga för den ekonomiska utvecklingen av Kronoberg som region. Ett näringsliv utan förbindelser med den internationella marknaden har i dag svårigheter att växa. Den geografiska positionen är därför viktig för tillgängligheten till den globala handelsmarknaden. Men också i syfte att attrahera kompetent arbetskraft krävs god tillgänglighet. Kollektivtrafiken har generellt blivit dyrare i hela landet. Detta beror till stor del på större krav på kollektivtrafikens utformning gällande tekniska lösningar. För att en hållbar kollektivtrafik ska tillgodoses är det viktigt att hänsyn tas till alla grupper i samhället och att samhällsekonomiska analyser görs vid eventuella prishöjningar av biljetter. Priserna för kollektivtrafiken måste ligga på en nivå som gör den attraktiv i förhållande till den egna bilen. De senaste tio åren har priserna för ett 30-dagars länskort ökat med ungefär 40 procent i snitt i landet. Prisökningen är alltså långt större än inflationen och kan motverka en större övergång till kollektivtrafik. För att säkerhetsställa en hållbar kollektivtrafik för alla måste resenärens behov vara i centrum i planering och genomförande. Det krävs att hela resan är trafikslagsövergripande och sammanhängande så att resenären ska känna trygghet och få en positiv upplevelse av den kollektiva resan, oavsett ålder, kön, nationalitet eller funktionsnedsättning. Detta ställer krav på många aktörer i samhället, kommuner, regioner och myndigheter. En hållbar kollektivtrafik innebär också att kollektivtrafiken är en förutsättning för attraktiva livsmiljöer där människans behov och miljön runtomkring bildar en sammanhängande helhet. 3.3 MÅL 1: RESAN SKAPAR MERVÄRDE FÖR ALLA EN ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK I kollektivtrafiksammanhang är det oftast målpunkten som räknas eftersom resan i sig inte har något egenvärde. Med nya tekniska lösningar kan detta ändras och framtidens kollektivtrafik kan bli något mer än en resa. En attraktiv kollektivtrafik är en förutsättning för att fler ska välja att resa kollektivt. En attraktiv kollektivtrafik kan definieras på många sätt. RKM Kronoberg anser det vara viktigt att nya innovationer och tekniska lösningar finns med som en viktig aspekt inför upphandling av ny trafik. Nya tekniska lösningar och innovationer kan innebära att fler kan arbetspendla och nyttja den tiden som resan tar för att göra ärenden som annars hade tagit en del av fritiden. Det kan också innebära smart infrastruktur, som nya IT-lösningar, i syfte att förenkla för resenären att köpa en resa eller hålla sig uppdaterad om kollektivtrafiken i realtid. Pendlarparkeringar med realtidsuppdateringar av busstrafiken skulle kunna underlätta för pendlare och göra kollektivtrafiken till ett tryggt och säkert val. Smart infrastruktur är också ett exempel på hur en attraktiv kollektivtrafik kan kopplas samman med andra samhällstjänster, som t.ex. busstationer med laddningsstationer för cyklar och bilar eller 35

123 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till möjligheter att låsa barnvagnar i skydd för väder. Det är viktigt att göra kvalitetsförbättringar för att locka fler att resa kollektivt. Detta ställer också krav på en marknadsföring som tar hänsyn till nya innovativa idéer och möjligheter. Inför upphandlingar ska innovation vara en viktig aspekt att ta hänsyn till gällande tekniska lösningar som gör kollektivtrafiken mer attraktiv för resenären och som har fokus på miljöeffektiva fordon. FÖR ATT ÅSTADKOMMA DETTA KRÄVS ATT KOLLEKTIVTRAFIKEN ÄR: Jämställd och inkluderande Tillgänglig för alla Långsiktig och pålitlig Attraktiv och nyskapande Trafikslagsövergripande KOLLEKTIVTRAFIKEN SKA VARA SÄKER OCH TILLGÄNGLIG FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING UTMANING Personer med funktionsnedsättning har idag en begränsad tillgänglighet till hållplatser och bytespunkter Det finns osäkerhetsfaktorer vad gäller trafiksäkerhet på hållplatser och bytespunkter som används av många barn och ungdomar MÅLVÄRDE År 2025 ska samtliga bytespunkter och hållplatser ha åtgärdats så att de, utifrån sin klassificering, uppfyller krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning År 2020 ska samtliga bytespunkter och hållplatser där resenärerna består av en hög andel barn- och ungdomar, ha kontrollerats och säkerhetshöjande åtgärder ha genomförts. Utöver angivna målvärde för 2020 och 2025 ska undermåliga, osäkra eller dåligt fungerande väderskydd avlägsnas eller ersättas senast KOLLEKTIVTRAFIKEN SKA VARA ATTRAKTIV, LÅNGSIKTIG OCH PÅLITLIG UTMANING Nöjd kund index (NKI) hamnar på 62 % i Kronobergs län för år Länstrafiken Kronoberg ligger strax över riket i genomsnitt, som ligger på 61 %. MÅLVÄRDE 2020 och 2025 ska NKI ligga på minst 80 % KOLLEKTIVTRAFIKEN SKA VARA TRAFIKSLAGSÖVERGRIPANDE Grundläggande för en god kollektivtrafik som tillgodoser samhällets behov, är att den är trafikslagsövergripande. Detta innebär att kollektivtrafiken ska genomsyras av ett helaresan perspektiv där alla trafikslag räknas in - tåg, buss, båt, taxi, flyg samt gång och cykel. 36

124 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Konkret handlar det om smart infrastruktur som gör att människor kan ta sig till och från hållplatser och bytespunkter i länet till större målpunkter och noder intraregionalt och internationellt. Kronoberg är en landsbygdsregion vilket ställer krav på en kollektivtrafik som är flexibel men samtidigt långsiktigt hållbar. Därför är RKM Kronoberg positiv till nya satsningar som görs av sockenråd och privatpersoner kring samåkning. Trafikutbudet i den regionala kollektivtrafiken behöver fungera som ett system snarare än som enskilda linjer och avgångar. Det ska uppfattas som förutsägbart och bestående över tid av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer. Ett sammanhållet biljett- och taxesystem skapar goda förutsättningar för ett hela-resan-perspektiv. Detta gäller även hur man som resenär köper och använder sin biljett. Ett enkelt och smidigt system är positivt för reseupplevelsen och stimulerande för det kollektiva resandet Cykel som transportmedel RKM Kronoberg har valt att redovisa cykel som transportmedel och som ett viktigt komplement till kollektivtrafiken och dess utveckling. En resa med kollektivtrafiken inleds alltid med en annan kortare eller längre resa för att nå hållplats eller resecentrum. Vanligtvis sker den inledande resan till fots eller med cykel. För att planera för hela resan är det därför viktigt att underlätta för kombinerade resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Cykel är också ett viktigt komplement till kollektivtrafiken i tätorterna. Cykelresenären är dessutom en flitig så kallad växlare, som skiftar transportalternativ ganska ofta och då både till buss och bil. Infrastruktur Den regionala infrastrukturplanen är viktig för att skapa trafikslagsövergripande kollektivtrafik. Genom infrastrukturinvesteringar, som bestäms i den regionala infrastrukturplanen, kan satsningar göras för att skapa bra bytespunkter, hållplatser och cykelvägar PRIORITERING: MÅL 1 - RESAN SKAPAR MERVÄRDE ÅTGÄRD: UTVECKLA HELA-RESAN Som en del i arbetet att säkerhetsställa ett hållbart transportsystem ska målen i Trafikförsörjningsprogrammet årligen följas upp genom utförarorganisationernas verksamhetsplaner, vilka ska utgå från smarta mål baserade på utmaningarna och insatserna för regionen. För att säkerhetsställa arbetet för ett jämställt transportsystem görs en jämställdhetskonsekvensanalys av programmet. (Denna analys kommer att genomföras inför programmets antagande när synpunkter från remissperioden arbetats in.) Som en del i arbetet med att förenkla och tydliggöra satsningarna på kollektivtrafiken kommer Länstrafiken Kronoberg, i samarbete med RKM Kronoberg och övriga aktörer och intressenter, att ta fram en långsiktig strategi, som underlag till den årliga verksamhetsplanen. ÅTGÄRD: CYKEL SOM KOMPLEMENT 37

125 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till För att se till hela resan-perspektivet är det viktigt att cykelvägar till centrala bytespunkterna i länets tätorter och till bytespunkter med många resenärer utformas för att vara säkra och trygga samt att de underhålls kontinuerligt. Bytespunkter bör också utformas så att konflikter mellan framförallt fotgängare och cyklister minimeras. Vid vägar som har mittseparering ska det finnas anslutande gång-cykelväg för att öka säkerheten. Passage av vägen ska kunna göras vid särskilt markerade platser. Varje resecentrum, bytespunkter och hållplatser med många resenärer, ska utrustas med väl upplysta cykelparkeringsplatser under tak med goda möjligheter till fastlåsning av cyklar. Dessa cykelparkeringsplatser bör också vara tidsbegränsade så att utrensning av kvarglömda cyklar kan ske kontinuerligt. Även bytespunkter med färre resenärer ska ha bra möjligheter att parkera och låsa fast cyklar. För större resecentrum och terminaler bör det finnas service för cykel. Det finns idag goda möjligheter att ta med sig cykel på kollektivtrafik. För en kostnad av halv biljett får man ta med cykel på tåg och på bussarnas regiontrafik, förutsatt att det finns plats. I stadstrafiken är det dock inte tillåtet att ta med cykel. Denna möjlighet till cykel på kollektivtrafik ska fortsätta att utvecklas framförallt för att gynna tillväxten av besöksnäringen i länet. För att kollektivtrafiken ska kunna utgå från ett hela-resan perspektiv krävs att utbyggnad av pendelparkeringar med god tillgänglighet och cykelparkeringar görs i Kronoberg. Det är kommunen och Trafikverket som ansvarar för att detta sker. Dock kan finansiering om 50 % sökas genom Länstransportplanen för Kronobergs län. Det är önskvärt att en plan för utbyggnad av pendelparkeringar i regionen upprättas gemensamt. ÅTGÄRD: TILLGÄNGLIGA HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER Busshållplatsen ska vara tillgänglig för personer med funktionshinder. I möjligaste mån ska hållplatsen utrustas med: förhöjd kantsten, taktila ledstråk, bänkar med armstöd och förhöjd sits, god belysning och tydlig information. Gångvägar till och från hållplatsen ska vara väl utformade. God och tydlig information ska erhållas under väntetiden. Hållplatsen ska uppfattas som ljus och inbjudande och inge trygghet för resenären, oavsett tid på dygnet. I detta sammanhang är trafiksäkerheten en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Placeringen av hållplatsen och de anslutande vägarna för gång-, cykel- och biltrafik måste planeras och utformas på ett trafiksäkert sätt. Olikheter i förutsättningar för hållplatser på landsbygden och i tätort bör beaktas, liksom faktorer som omgivande fordonshastigheter, trafiktäthet, utrymme och belysning. Kronobergs län är vidsträckt med en omfattande landsbygd. Det är inte rimligt att samtidigt bygga om eller åtgärda länets cirka hållplatser efter alla riktlinjer och krav, men efterhand kan successiva förbättringar genomföras och säkrare och mer ändamålsenliga busshållplatser utvecklas. För att synliggöra åtgärdsbehovet och möjliggöra prioriteringar genomfördes under föregående programperiod en inventering av samtliga hållplatser i länet. Detta har tagit form i en Hållplatshandbok för Kollektivtrafiken i Kronobergs län. Tydliga mål med tidplan sätts upp för tillgänglighetsanpassning av bytespunkter och hållplatser i regionen, vilket är viktigt 38

126 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till för arbetet med ett hållbart transportsystem för alla. Se bilaga MÅL 2: KOLLEKTIVTRAFIKEN - EN DEL AV ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Detta målområde innebär att kollektivtrafiken ska samordnas med övrig samhällsplanering, skapa tillgänglighet till arbetsmarknad och service och samtidigt vara ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Vid eventuell utökning av befintlig kollektivtrafik eller ny trafik krävs att hållbarhet, säkerhet, tillgänglighet och ekonomi kan uppfyllas. Priserna för kollektivtrafiken måste ligga på en nivå som gör den attraktiv i förhållande till den egna bilen. KOLLEKTIVTRAFIKEN SKA SAMORDNAS MED ÖVRIG SAMHÄLLSPLANERING Var bebyggelsen ligger och vilken infrastruktur och trafik som finns påverkar i stor utsträckning människors dagliga val av resor och livsval om jobb, utbildning och boplats. Kollektivtrafiken är idag endast delvis samordnad med övrig samhällsplanering. Nya bostäder, handel och verksamheter efterfrågas och planeras både i lägen nära befintlig kollektivtrafik och i lägen där det idag inte går att skapa kollektivtrafik som är attraktiv och resurseffektiv. Bebyggelse i lägen utan attraktiv och resurseffektiv kollektivtrafik bidrar i betydligt mindre grad till att stärka den regionala tillgängligheten, arbetsmarknadsvidgningen, tillväxten och hållbarheten. För att skapa en attraktiv och resurseffektiv kollektivtrafik krävs en samordnad planering och en stark koppling mellan det strategiska arbetet på den regionala nivån och kommunernas fysiska planering. UTMANING Bilanvändningen och den genomsnittliga körsträckan i länet är hög Kollektivtrafiken har en relativt låg marknadsandel Länets glesa struktur skapar inom vissa områden, särskilt på landsbygden, låg tillgänglighet och når inte ut till alla grupper KORTSIKTIGT MÅLVÄRDE 2020 Marknadsandelen ska vara 12,5% Restidskvoten mellan för länet viktiga målpunkter ska minska LÅNGSIKTIGT MÅLVÄRDE 2025 Marknadsandel ska vara 13,5 % 15 Restidskvoten mellan för länet viktiga målpunkter ska minska 15 För mer information om marknadsandelen och de ekonomiska konsekvenserna det medför se kap

127 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Restidskvot är förhållandet mellan restid för kollektivtrafik jämfört med bil i en bestämd reserelation. Beräknas som den totala tiden för förflyttningen, dvs. inklusive gångtid till hållplats etc. KOLLEKTIVTRAFIKENS MILJÖPÅVERKAN UTMANING Länets industribetonade näringsliv och glesa strukturer medför höga transportutsläpp KORTSIKTIGT MÅLVÄRDE 2020 Alla fordon inklusive bil/minibuss ska köras med förnyelsebara drivmedel 16 EKONOMISKT HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK Självfinansieringsgraden ska vara minst 50 % PRIORITERING: KOLLEKTIVTRAFIKEN- EN DEL AV ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER ÅTGÄRD: UTVECKLA NÄRTRAFIK TILL OMRÅDEN SOM IDAG HAR LÅG TÄCKNINGSGRAD En strategi för närtrafiken samt fördjupade stråkanalyser påbörjas under 2015 och involverar Region Kronoberg, Länstrafiken Kronoberg, Serviceresor samt kommunerna. Kultur och besöksnäring är en viktig del för att utveckla regionen. För kollektivtrafiken kan detta innebära att utveckla möjligheter att ta sig till och från olika besöksmål i regionen under turistsäsong. Det kan också innebära att extra kollektivtrafik sätts in för att möjliggöra att fler åker kollektivt till t.ex. kulturevenemang eller sportevent. Medborgare i regionen som bor på gränsen till andra regioner ska ha möjlighet att välja serviceutbudet som är närmast boendeorten, även om det finns på andra sidan länsgränsen. Detta innebär att samarbete ska ske mellan RKM Kronoberg och närliggande regioners RKM för att underlätta för resande över länsgränsen med närtrafik. Arbetet startade i 2013 inom projektet Kollektivtrafik på landsbygden. En fortsatt diskussion med närliggande regioner prioriteras för att skapa samhandling kring reglerna för resande över de administrativa gränserna. ÅTGÄRD: UTVECKLA STRÅKSTRUKTUREN För att arbeta för en komplementär region med en stark stråkstruktur utgår insatserna för kollektivtrafiken från att merparten av resurserna och satsningarna för kollektivtrafiken ska förläggas till viktiga strategiska stråk. Inom de starka stråken med 16 Sedan 2013 framförs alla bussar i kollektivtrafiken av förnyelsebart drivmedel 17 Självfinansieringsgraden anges som trafikintäkternas del av trafikkostnaderna. 40

128 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till många invånare innebär det en stark linjetrafik med hög turtäthet och i glesare områden fokuseras kollektivtrafiken på den s.k. Närtrafiken. Linnéuniversitet som är placerat i Växjö och Kalmar samt med filialer i bl. a. Ljungby och Nybro är en viktig målpunkt i regionen och kollektivtrafiken bör utvecklas i takt med att elevunderlaget ökar. I områden där migrationsverket har sina boendeplaceringar bör utbudet av kollektivtrafik analyseras för att säkerhetsställa att behovet av kollektivtrafik tillgodogörs. Viktiga målpunkter är sjukhus, utbildningsinstitutioner och arbetsplatser. Övriga viktiga relationer med stor efterfrågan ska också utvecklas men inte med samma prioritet. De starka stråken ska ses som strukturbildande för nya bostads- och verksamhetsområden. Större åtgärder i exempelvis infrastruktur för att förbättra restiden koncentreras till prioriterade, starka stråk och medelstarka stråk med regional betydelse. Delregionalt viktiga stråk bör utvecklas genom effektiviseringar och framkomlighetsåtgärder. Grundutbudet för de mindre orterna säkerhetställer att landsbygd kopplas samman med tätorter vilket innebär att du som boende på landsbygd ska kunna ta dig till närmaste större ort i ett stråk med trafik vidare till viktiga målpunkter inomregionalt och utanför länet. RKM Kronoberg ställer krav på att analyser ska göras vid stora förändringar av kollektivtrafiken i regionen. Fördjupade stråkanalyser för varje enskilt stråk i regionen ska tas fram i samarbetet mellan Region Kronoberg, RKM Kronoberg, Trafikverket och kommunerna med start Förslagsvis ska arbetet genomföras utifrån metodiken åtgärdsvalsstudie, för att koppla infrastruktursatsningar i Länstransportplanen bättre till Trafikförsörjningsprogrammet och kommunernas översiktsplaner. För att stärka tillgängligheten i länet och utveckla en god regional utveckling krävs vissa prioriteringar. Detta innebär att nya satsningar ska ske där mest människor bor och i glesare områden där det bor färre människor ska det finnas ett minimiutbud och närtrafik som kopplas vidare till de större stråken. Det innebär också att Kronoberg ska stärka tillgängligheten både inom regionen men också interregionalt genom att förstärka redan befintliga stråk. Trafikförsörjningsprogrammet är en viktig del i arbetet med denna strategi. ÅTGÄRD: FÖRVALTA OCH UTVECKLA TIDIGARE SATSNINGAR SOM HAR GJORTS PÅ TÅG- OCH BUSSTRAFIK Kollektivtrafiken i Region Kronoberg har genomgått stora förändringar de senaste åren gjordes en storsatsning på nya linjer, bättre turutbud och nya bussar och marknadsföring av den nya kollektivtrafiken. Den nya trafiken har visat sig vara ett lyft för kollektivtrafiken med nya och nöjdare kunder. Stora satsningar har gjorts på infrastrukturen i regionen för att bygga nya tågstationer vilket gäller Diö, Markaryd, Gemla, Moheda, Vislanda och Lammhult som nu har Krösatågstrafik och Pågatågstrafik. Detta är stora lyft för orterna och regionen som helhet. 41

129 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Prioritering för de närmaste åren, , är att förvalta och förfina denna satsning genom att följa upp och utvärdera utvecklingen. Detta innebär i vissa fall kvalitetsförbättringar och en utökad budget som säkerställer att satsningarna som gjorts på kollektivtrafiken håller den nivån som gör den attraktiv. ÅTGÄRD: UTVECKLA SAMHANDLING MELLAN LÄNEN Kollektivtrafik är en viktig del för regionens utveckling. Det är lika viktigt att kunna ta sig inom regionen som till angränsande regioner och viktiga noder i andra städer. Samarbete mellan regionerna är därför av stor vikt för att kunna skapa en kollektivtrafik som är enkel, attraktiv, trygg och pålitlig för resenären. RKM Kronoberg har tillsammans med angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter i uppdrag att se till att resenären inte ska behöva påverkas av de administrativa indelningarna. Ett gränsöverskridande samarbete är viktigt med utgångspunkt från medborgarnas resbehov men också från ett samhällsekonomiskt perspektiv. I dag finns många exempel där regionernas RKM samt länstrafikbolag samverkar bl. a genom Sydtaxan och Öresundståg, som ägs gemensamt av Västra Götaland, Halland, Skåne, Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Sydtaxan är en organisation med fokus på att skapa överensstämmande regelverk och taxa för resor över länsgräns, där ingår förutom ovan nämnda också Jönköping. RKM Kronoberg anser det vara viktigt att fortsätta arbeta för att stärka tillgängligheten till viktiga målpunkter utanför regionen. Samarbeten och samhandling mellan länen är viktiga att fortsätta att prioritera. När restiden för kollektivtrafiken krymper skapas också större arbetsmarknadsregioner och det blir enklare att bo i Kronoberg men arbeta i andra regioner, eller att som företag ha närhet till större regionala centra som Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. ÅTGÄRD: SAMORDNAD PLANERING FÖR BEBYGGELSEUTVECKLING OCH KOLLEKTIVTRAFIKFÖRSÖRJNING Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Region Kronobergs roll är att säkerhetsställa en långsiktig kollektivtrafik och skapa en tydlig regional grundstruktur för kollektivtrafiken. Staten har i uppdrag att genom Trafikverket säkerhetsställa att en god infrastruktur finns tillgänglig och att satsningar görs utifrån ett samhällsperspektiv. Kommunerna har en nyckelroll eftersom ansvaret för den fysiska planeringen och gaturummets utformning finns på den lokala nivån. Gatunätets utformning är avgörande för vilken framkomlighet och turtäthet som kollektivtrafiken får. Varje kommun är ålagd att ta fram en översiktsplan vilken behandlar mark-vattenanvändning och strategisk inriktning för bostadsförsörjning. Kollektivtrafikanpassad fysisk planering kräver samordning mellan regional, lokal och nationell nivå. Genom att Region Kronoberg arbetar för att vidareutveckla en arena för dialog kring kollektivtrafik och planhantering, kan kopplingarna mellan bebyggelseplanering och kollektivtrafikförsörjning generera smartare och mer samhällsekonomiskt hållbara lösningar. Detta innebär i praktiken att bebyggelseplaneringen redan i startskedet behöver se till kollektivtrafikens behov och förutsättningar. Det innebär också ett åtagande från RKM Kronoberg och Länstrafiken 42

130 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Kronoberg att tillhandahålla och utveckla metoder för inhämtning och kvalitetssäkring av statistik. En hållbar kollektivtrafik ska planeras utifrån viktiga målpunkter som t.ex. skolor, service, arbetsplatser och resecentrum. Den befintliga kollektivtrafikens linjesträckningar är också avgörande för hur hållbart och ekonomisk en ny linjesträckning kan bli. Hur etappindelningen av nya områden görs är därför viktig och ska ske i samråd. Att kollektivtrafiken kan framföras på ett säkert och tryggt sätt är viktigt och ställer krav på hållplatsernas läge och utformning. Olika kompetenser och perspektiv bör därför kopplas samman tidigt i planeringsprocessen av nya detaljplaner. En kollektivtrafikanpassad fysisk planering kräver att ett flertal aktörer med olika intressen, mandat och resurser arbetar gemensamt. Målsättning är att hanteringen av planer som påverkar kollektivtrafiken följer rutiner som bidrar till ett mer sektorsövergripande arbetssätt. För att nya områden ska kollektivtrafikeras eller befintlig trafik utökas, krävs att hållbarhet, säkerhet och ekonomi kan uppfyllas. För att säkerhetsställa en hållbar kollektivtrafik bör följande tas i beaktande vid hantering av kommunala planer som påverkar kollektivtrafiken: Inför programsamråd bör det finnas ett förslag till linjesträckning, hållplatslägen och belysning av effekter (KTG), resor per invånare, tillgänglighet för olika grupper). Det bör göras ett val av alternativ för kollektivtrafiken inför programsamråd och om flera alternativ kvarstår bör de som är robusta (om hållplatser kan placeras där i alla alternativ) pekas ut men samtidigt bör varje alternativ som finns kvar beskrivas tydligt. Inför programantagande bör hållplatstyper (exakta lägen a och b lägen, väderskydd) GCsäkring av korsningspunkter tas i beaktning. Av korsningstyperna ska framgå hur framkomligheten för kollektivtrafiken påverkas. Under detaljplaneprocessen bör en löpande genomgång av hur långt exploateringarna har kommit samt aktiv diskussion kring ny trafik föras. Detta ska samtidigt kopplas till den årliga verksamhetsplanen för infrastrukturinvesteringar i Länstransportplanen, vilken regionen har som uppdrag att upprätta. Fortsatt samarbete kring bebyggelseutveckling och kollektivtrafikförsörjning är prioriterat arbete. Vid översiktsplanering är det önskvärt om dialog kring kollektivtrafikens utveckling i kommunen förs. 43

131 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till FÖRÄNDRINGSLOGIK Förändringslogik används som ett verktyg för att synliggöra hur utmaningar, insatser och mål samspelar med varandra, för att se om det vi gör kommer att leda till samhällsförändring. Utmaningar Aktiviteter Prestationer Målindikatorer i TFP Målindikatorer i RUS Bilanvändningen och den genom-snittliga körsträckan i länet är hög Stärka stråkstrukturen Öka antalet snabblinjer med buss Kollektivtrafikens marknadsandel ska vara 13,5 % 2025 Kollektivtrafiken har en relativt låg marknadsandel och når inte ut till alla grupper Länets glesa struktur skapar inom vissa områden, särskilt landsbygden, låg tillgänglighet Länets industribetonade näringsliv och glesa strukturer medför höga transportutsläpp Personer med funktionsnedsättning har idag en begränsad tillgänglighet till hållplatser och bytespunkter Utveckla närtrafik till områden som idag har låg täckningsgrad Förvalta och förfina satsningar som har gjorts på tågoch busstrafik Öka samhandlingen mellan länen Utveckla den samordnade planeringen Utveckla tillgängligheten för alla grupper Ett implementerat närtrafik-system Marknadsföringsinsatser för att främja resande med kollektivtrafik Tillgänglighetsanpassade hållplatser Analyser av linjesträckningar och eventuella effektiviseringar av dessa Miljöanpassa fordonen Samordnad planering för bebyggelseutveckling och kollektivtrafikförsörjning Restidskvoten mellan för länet viktiga målpunkter ska minska Kostnadstäckningsgraden för kollektivtrafiken ska öka Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafikens hållplatser och bytespunkter ska vara tillgänglighetsanpassade 2025 En arbetsmarknadsregion (mot dagens tre) De klimatpåverkande utsläppen ska minska med minst 40 % mellan

132 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till RESURSER Detta kapitel beskriver Kronobergs kollektivtrafik: resurser, ansvar och riktlinjer med utgångspunkt i trafikslag och system. I Kronoberg finns kollektivtrafik i form av tågtrafik, busstrafik både regional och stadstrafik i Växjö stad Älmhult samt flyg. Hållplatserna och bytespunkterna är en viktig del av kollektivtrafikens infrastruktur. 4.1 HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER 18 I Kronoberg finns cirka bytespunkter av olika standard och med mycket varierande antal påstigande. Hållplatsens utformning och lokalisering har stor betydelse för resenärerna och kan i hög grad påverka valet av färdmedel. Tillsammans med åtgärder som ökad 18 Kapitel 4.1 kommer att revideras när Hållplatshandboken är färdigställd 45

133 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till punktlighet, större trafikutbud och snabbare resor, kan hållplatsens utformning hjälpa till att skapa en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. En bytespunkt i kollektivtrafiken betecknar en plats där man byter färdsätt eller färdmedel. För resenären upplevs som regel ett byte som en svag länk i den kollektiva resan. Det uppfattas ofta som en förlängning av restiden, även i de fall det inte uppstår någon egentlig tidsförlust. Bytespunkternas utformning och funktion är ett sätt att öka attraktiviteten och göra den kollektiva resan till en positiv upplevelse. Det konkreta ansvaret för bytespunkter och hållplatser beror på vem som är väghållare. Länstrafiken Kronoberg ansvarar alltid för hållplatstoppar och information, utom i de fall detta ansvar är Trafikverkets, i regel på tågstationer. Kommunerna ansvarar för anläggande, drift och underhåll av bytespunkter på de vägar och gator de själva ansvarar för. Trafikverket ansvarar för anläggande, drift och underhåll av bytespunkter på det statliga vägnätet. Markägare/Vägsamfällighet ansvarar för anläggande, drift och underhåll vid enskilda vägar. Hållplatsdel Ansvaret omfattar Ansvar vid statligt vägnät Ansvar vid kommunalt vägnät Körytor, markytor Renhållning, snöröjning, halkbekämpning, underhåll Trafikverket Kommunen Planteringar, pendlarparkering, allmän belysning Renhållning, skötsel och underhåll Trafikverket Kommunen Äldre väderskydd Renhållning, skötsel och underhåll Kommunen Kommunen Glasväderskydd Renhållning, skötsel och underhåll Kommunen Kommunen Fristående möbler och bänkar Renhållning, skötsel och underhåll Kommunen Kommunen Informationsbärare Renhållning, skötsel och underhåll Länstrafiken Länstrafiken Anslutande gång- och cykelväg Renhållning, snöröjning, drift och underhåll Trafikverket Kommunen RIKTLINJE Det är viktigt att platsen där man väntar upplevs som säker och trygg för alla resenärer, vana eller ovana, med eller utan funktionsnedsättning. God tillgänglighet innebär också att man som resenär ska kunna nå bytespunkten på ett säkert och bra sätt. Andra viktiga faktorer är att det ska gå att parkera sin cykel eller bil i närheten eller i direkt anslutning till bytespunkten. 46

134 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Attraktiva bytespunkter måste utvecklas i nära samverkan med omgivande samhälle. Lokalisering av bostäder, verksamheter och service kring bytespunkten, ökar tillgängligheten till kollektiva resor och bidrar därmed till ett hållbart transportsystem och en hållbar samhällsutveckling. Det är emellertid inte rimligt eller ekonomiskt hållbart att alla bytespunkter och hållplatser har samma standard eller tillgänglighet. Vissa bytespunkter används av ett stort antal resenärer varje dag medan andra används av betydligt färre. Detta framgår av den stråkindelning som finns i Trafikförsörjningsprogrammet och som är vägledande för hur bytespunkter och hållplatser klassificeras och hur åtgärder ska prioriteras. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det därför viktigt att de medel som finns till förfogande används där de ger optimal effekt. Därför har samtliga bytespunkter och hållplatser i regionen inventerats och klassificerats, som ett led i arbetet att prioritera nödvändiga åtgärder. Det ska dock påpekas att oavsett standard ska samtliga bytespunkter och hållplatser underhållas med samma kvalitet. KATEGORISERING AV HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER 19 Hållplatserna är indelade i fyra huvudgrupper vilka baseras på ett antal kriterier, bland annat geografisk belägenhet och antal påstigande resenärer per dygn. Angivna kriterier innebär att hållplatserna, beroende på klassificering, ska anses vara anpassade för äldre, rollatoranvändare, rullstolsburna och synskadade. Vid hållplatser som nyttjas av skolbarn ska säkerhetsaspekterna särskilt beaktas. För mer information och fördjupning hänvisas till bilaga Hållplatshandbok med tillgänglighetsplan och prioriterade åtgärder. KATEGORI A: RESECENTRUM ELLER STATION MED BYTE BUSS/BUSS ELLER BUSS/TÅG Resecentrum. Bytespunkt med både tåg och buss. Personlig service för köp av biljetter och information, minst dagtid. Fysisk tillgänglighet i enlighet med VGU (Vägars och gators underhåll/trafikverket och SKL). Station. Bytespunkt med både tåg och buss. Biljettköp i automat. Låg eller ingen personlig service. Fysiskt tillgänglig i enlighet med VGU. KATEGORI B: TERMINAL BUSS/BUSS ELLER HUVUDHÅLLPLATS Terminal. Bytespunkt mellan bussar/busslinjer och/eller huvudhållplats i tätort. Biljettköp i automat vid terminal i kommunhuvudort senast Fysisk tillgänglighet i enlighet med VGU. 19 För mer information om klassificeringen av hållplatser och bytepunkter se bilaga 2, Hållplatshandboken. 47

135 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till KATEGORI C: HÅLLPLATS Större hållplats på statlig eller kommunal väg. Minst 20 påstigande per dygn eller drygt per år. Fysisk tillgänglighet i enlighet med VGU. KATEGORI D: HÅLLPLATS Mindre hållplats. Minst 160 påstigande per år. Enklare utrustning. Hållplats ska vara trafiksäkert utformad i enlighet med VGU. Fullständig fysisk tillgänglighet kan inte garanteras. 4.2 STADSTRAFIK Ansvar för kollektivtrafiken ligger hos Region Kronoberg genom RKM Kronoberg och Länstrafiken Kronoberg. Ansvaret för gatunätets utformning, hållplatser och bebyggelseutveckling i översiktsplaneringen är ett komunalt ansvarsområde. Region Kronoberg är ansvarig för Växjö och Älmhults stadstrafik. Detta innebär att stadstrafiken är av regionalt intresse och inriktningen för trafiken ska finnas med i Trafikförsörjningsprogrammet. Växjö stadstrafik har genomgått stor förändring de senaste åren med nya linjer och nya bussar, vilka drivs på biogas. Växjö stad har en struktur med fyra kärnor som också i fallande ordning är viktiga regionala målpunkter: Centrum, Samarkand/I11, Teleborg C/Universitetet och Östra Norremark. Det är viktigt att stärka kopplingarna mellan dessa kärnor för att öka tillgängligheten, både inom tätorten och regionalt. Älmhults kommun är i framtagandeprocess av en ny översiktsplan och dialog ska ske angående bebyggelseutveckling och kollektivtrafik. Att göra investeringar i framkomligheten i Växjö kan vara en av de största potentialerna för att minska restiden i de regionala busstråken. Det är troligen också det effektivaste sättet då flera linjer strålar samman och kan få nytta av samma åtgärder. Fokus bör vara på de längre resorna i staden. Ett arbete med att ta fram en busstrategi är ett prioriterat utvecklingsarbete för de närmaste åren. 20 RIKTLINJE Övergripande princip som ska gälla för stadstrafik kontra regiontrafik är att den regionala busstrafiken ska passera genom kärnorna med en entydig sträckning samt genom en central och attraktiv hållplats. Genom att öka samlokalisering av fler linjer till samma gata kan troligen tillgängligheten för hela regionen ökas till en större del av tätorten. Detta ska utredas vidare för att lösningen ska stärka kollektivtrafiken. 20 Läs mer i kap MÅL 2 48

136 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till TÅGTRAFIK Tågtrafiken går i huvudsak i starka stråk. Trafiken har med sin karaktär och uppbyggnad en stor strukturbildande roll. Tågtrafik används på långa avstånd med många resande där snabbhet är avgörande. RIKTLINJE Fortsatt utveckling av tågtrafiken ska ske i dagens starka stråk och med den uppehållsbild/tågstationer som i dag finns i regionen. Det är inte ekonomiskt och miljömässigt hållbart att tågtrafik och busstrafik kör samma sträckor samtidigt. Där stora satsningar görs på tågtrafik bör därför parallell busstrafik granskas och reduceras. Detta för att tågtrafik generellt sett är mer kostsamt än övrig kollektivtrafik och resandet bör därför successivt överföras till denna trafik. Dock är det viktigt att ta i beaktande varje orts relation till sitt omland samt anpassningen av bussar till tåg för skolelever. Öresundstågssytemet Riktlinjer för nuvarande Öresundstågssystemet är att täckningsgraden ska vara ca 85 %. Snabbhet ska prioriteras i Öresundstågsystemet till för regionen viktiga interregionala målpunkter, som residensstäderna i södra Sverige. Viktigt att poängtera är att detta inte sker på bekostnad av tågtrafiken vid de mindre orternas tågstationer, dvs. tågtrafiken mellan Växjö och Kalmar bör också fortsättningsvis fokuseras på målet om att nå 60 min samt med fortsatt uppehåll vid Lessebo och Hovmantorps tågstationer. Detta är grundläggande för att Lessebo ska kunna utvecklas som viktig pendlarkommun men också för att anställda och studenter vid Linnésuniversitetet ska kunna ta sig snabbt mellan de båda universitetsstäderna Växjö och Kalmar. De framtida mötesstationerna som byggs i stråket mellan Växjö och Kalmar bör därför användas för att skapa ett robust system med samma uppehållsbild för Öresundstågen samtidigt som restiden kortas. Markarydsbanan För att utveckla pågatågtrafik på Markarydsbanan bör infrastrukturinvesteringar göras i stråket. Det är önskvärt att fotsätta utveckla Pågatågstrafiken på Markarydsbanan till den viktiga interregionala målpunkten Halmstad. De nya pågatågstationerna som nu har startat, är ett första steg i den processen. Markarydsbanan är ett exempel på en sådan satsning där Kronoberg och Skåne gemensamt har valt att investera för den framtida tågtrafiken i syfte att på sikt öka resandet mellan regionerna från Skåne till Halland. Markarydsbanan har stor betydelse för kontakten mellan Halland/Västkustbanan och Nordöstraskåne/Blekinge. En satsning inom den Halländska sidan skulle för Hallands del innebära en utvidgning av arbetsmarknaden mot Markaryd/Hässleholm/Kristianstad och vara positivt för utbytet mellan lärosätena. Pågatåg och Krösatåg Riktlinjer för Krösatåg-och Pågatågstrafiken är att täckningsgraden ska vara ca 40 %. En fortsatt utbyggnad av tågsystemen Krösatåg Syd och/eller Pågatåg sker efter samråd med Region Skåne. Trafiken planeras att utvecklas i takt med att resandet ökar. 49

137 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till REGIONAL BUSSTRAFIK Regional busstrafik utförs mellan orter till kommunhuvudorter och regionala centra inom och utom länet. Huvuddelen av antalet linjer i regiontrafiken utgörs av ordinära linjer. De betjänar ett stort område och fyller funktionen av uppsamling för det område den passerar.. RIKTLINJE Där resandet är stort kan snabblinjer inrättas för att korta restiden och därmed minska restidskvoten. Detta framförallt i starka och prioriterade stråk. Antalet stopp på snabblinjer är färre än i ordinär regional busstrafik och körvägarna i allmänhet genare Busstrafiken ska så långt det är möjligt anpassas efter tågtiderna. Antalet personer som gör omstigning mellan buss och tåg är liten i förhållande till samtliga resenärer. Därför ska hänsyn tas till tågtiderna, dock prioriteras bussresenärernas restid. Den svaga trafiken kännetecknas av låg marknadsandel, lågt resande och låg kostnadstäckningsgrad. Vid bristande resandeunderlag ska möjligheter att omarbeta trafiken till närtrafik undersökas. Samordning med övriga former av samhällsbetalda resor, till exempel skolskjuts, är nödvändig för att trafiken ska utvecklas. I relationer där trafiken är svag utgår kollektivtrafiken från det fastlagda grundutbudet. Som en del i arbetet med att förenkla och tydliggöra satsningarna på kollektivtrafiken kommer strategier att tas fram av Länstrafiken Kronoberg i samarbete med RKM Kronoberg och övriga aktörer och intressenter. Strategierna ska kopplas till budget och den årliga verksamhetsplanen. Grundutbud för regional busstrafik RKM Kronoberg utgår från basutbud och mål för tätorter, beroende på befolkningsunderlag. Ju färre invånare i en ort desto mindre linjelagt trafikutbud och mer närtrafik. För att grundutbudet ska modifieras behöver också faktorerna ändras. Faktorer som påverkar resandeunderlaget och efterfrågan redovisas nedan. För mer detaljerad information och pendlingsrörelser per kommun, se bilaga 1 Behovsanalys. 50

138 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Folkmängd orter i Kronobergs län 2014 GRUNDUTBUD Orter mellan invånare ORT BEDÖMS UTIFRÅN NEDAN FAKTORER Tätorter mellan invånare Grundläggande utbud om minst två dubbelturer per vardag samt närtrafik Tätorter mellan invånare Grundläggande utbud om minst fem dubbelturer per vardag samt närtrafik Tätorter mellan 1000 invånare-2999 invånare Grundläggande utbud om minst tio dubbelturer per vardag och tre dubbelturer per helg Faktorer som påverkar grundutbudet: Invånarantal Befolkningstäthet Åldersstruktur (ex. andel skolbarn, äldre) Arbetsplatser (hur många pendlar till/från) Geografi (i förhållande till andra orter, stråk) Målpunkter i omgivningarna (ex. besöksmål) Bilinnehav, körkortsinnehav Samordningsmöjligheter med andra samhällsuppgifter (ex. skolskjuts för grundskolan) 51

139 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg upphandlar skolskjutstrafiken på uppdrag av kommunerna Markaryd, Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. Skolskjutstrafiken består av linjelagd och abbonnerad trafik. Många elever reser med linjelagd trafik, vilket innebär att fler människor har tillgång till trafiken, samtidigt som skoleleverna får fler resmöjligheter att välja på. Abbonerad skolskjutstrafik bekostas av kommunerna och trafikutbud och förutsättningar beslutas av respektive kommun. 4.6 KOMPLETTERINGSTRAFIK/NÄRTRAFIK KOMPLETTERINGSTRAFIK Kompletteringstrafik ska ses som ett komplement till den ordinarie linjetrafiken. För varje kommun finns ett antal områden som är berättigade till kompletteringstrafik. Inom dessa områden får boende resa med kompletteringstrafiken i enlighet med de regler som gäller. För varje område finns minst en målort angiven. Resorna går till den angivna målorten enligt de regler och tider som gäller för området. För varje område finns det angivet vilken eller vilka resdagar som gäller. Resorna från och till området sker samtidigt för resenärerna. I normalfallet reser man till den angivna tätorten mellan kl och hem strax före lunch. Resenärerna kan till en viss del styra tiderna men grundprincipen är inresa på förmiddagen och återresa runt lunch. Är inte resenärerna överens om tiderna gäller ovan nämnda princip. Resenärer har även möjlighet att utnyttja tomturen, det vill säga resa tillbaka till området på förmiddagen och in till tätorten runt lunch, men endast under förutsättning att den planerade turen ska gå. 21 Varje område har en till två resdagar. Priset är detsamma som för ordinarie linjetrafik (zontaxa). Periodkort gäller mot uppvisande av kvitto. Resekort reskassa gäller inte. NÄRTRAFIK På landsbygden och i mindre orter ska det finnas möjlighet att åka med närtrafik. Det är en anropsstyrd form av trafik som beställs av resenären ca 1,5 timme i förväg och som tar resenären till viktiga målpunkter i närmaste serviceort. Syftet med närtrafik är att möjliggöra resor för de som inte har tillgång till bil eller inte har körkort och bor på landsbygden utanför de starka stråken. I de projektförsök som hittills har gjorts har denna trafik främst riktats till äldre och ungdomar, med syfte att nå service i de större orterna. Närtrafik är en del av 21 För mer information och tidtabeller för kompletteringstrafiken se Länstrafiken Kronobergs hemsida 52

140 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till arbetet mot att skapa en hållbar utveckling. Turer körs enbart om det finns resenärer som har bokat resan, vilket innebär att miljö och ekonomi sparas. Resorna är också samplanerade med färdtjänst, vilket innebär att fordonen ofta är tillgänglighetsanpassade. RKM Kronoberg bedömer att närtrafik kommer att bli en viktig del av kollektivtrafiken i framtiden, för att tillgodose behoven på mindre orter och i tätorter där det inte finns stadstrafik. RIKTLINJE Konceptet Närtrafik är ett prioriterat utvecklingsarbete de närmaste åren. För mer information om utvecklingsarbetet för Närtrafik se kap SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK SERVICERESOR Serviceresor samordnar färdtjänst på uppdrag av kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. Serviceresor samordnar även sjukresor. Resorna utförs av olika entreprenörer med mindre fordon, så kallade servicefordon, speciellt anpassade för resenärer med funktionsnedsättning. FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Färdtjänst är en transportform som är avsedd att komplettera kollektivtrafiken. Färdtjänst skall vara tillgänglig för personer som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmän kollektivtrafik. Tillstånd att nyttja färdtjänst beviljas efter behovsprövning. Färdtjänsten regleras i Lag om färdtjänst (1997:736). Med färdtjänst avses arbetsresor, fritidsresor, resor till daglig verksamhet och omsorgsresor. Behandlingsresor (resor till läkare, tandläkare och sjukgymnast) liksom resor till grundskola (skolskjuts) omfattas ej då detta är transporter som av andra anledningar redan bekostas av det allmänna. Riksfärdtjänst är en transportform som i huvudsak avser resor mellan kommuner i och utanför länet. Kommunen är tillståndsansvarig och lämnar ersättning för kostnader utöver normala reskostnader för personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Riksfärdtjänsten regleras i Lag om riksfärdtjänst (1997:735). Region Kronoberg ansvarar för och beviljar tillstånd för färdtjänst i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö. I övriga kommuner beviljas färdjänst av kommunen. 4.8 FLYG OCH SNABBTÅG (SJ2000) Regionens flygplats, Växjö Småland Airport, ägs till 55 % av Region Kronoberg, 42 % av Växjö kommun samt 3 % av Alvesta kommun. RKM Kronoberg har ingen rådighet över flygplatsens utbud. 53

141 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Växjö Småland Airport har haft en minskande utveckling av antalet resande med inrikesflyget under de senaste åren. Antalet resande, dvs. av- och påstigande, har dock legat relativt konstant på cirka resenärer per år under de senaste tio åren, tack vare en ökning av internationella resor (främst charter). Förändringen från inrikes till utrikes flyg innebär förändring av behovet av förbindelse till flygplatsen. Sedan en tid kan flygplatsen nås med Växjö stadstrafik. I nuläget är det fyra förbindelser per timme från Växjö resecentrum. Kronobergs län med omnejd har ett stort resbehov till och från Stockholm. Det finns en viss arbetspendling men huvudsakligen består resandet av tjänsteresor till och från framförallt Bromma flygplats. För Kronobergs näringsliv är flygplatsen en väldigt viktig aspekt för att kunna tillgodose näringslivet bra förutsättningar att nå intraregionalt viktiga målpunkter. Den summerade restiden från Växjö till Stockholm är lägst med flyg, 2 timmar och 40 minuter till Centrala Stockholm. Tåget tar knappt en timma längre, 3 timmar och 30 minuter. Den summerade restiden från t.ex. Ljungby till Stockholm med färdsätten flyg, buss/tåg och bil är jämbördig med tåg, med en restid på cirka 4 timmar finns från Växjö Småland Airport sex flygavgångar till Stockholm, företrädelsevis till Bromma. Den interregionala tågtrafiken kan erbjuda 15 avgångar. RIKTLINJE RKM Kronoberg arbetar för att flyget fortsatt ska utvecklas positivt, särskilt för näringslivet i regionen samt att tågtrafiken fortsatt ska utvecklas i starka relationer viktiga för regional utveckling. 4.9 KLASSIFICERING AV STRÅK Regionala utvecklingsstrategin Kronoberg 2025 påvisar värdet av att stärka stråkstrukturen i regionen. Detta avsnitt pekar ut de viktiga stråken i Kronobergs län. Ett stråk är i detta avseende inte enbart kopplat till kollektivtrafiken utan ska ses som en del i ett större sammanhang där övrig samhällsplanering ingår. I Trafikförsörjningsprogrammet definieras därför stråk som En förbindelse mellan flera målpunkter men inte avgränsat till en exakt sträckning. Som en del av arbetet för en stärkt stråkstruktur i Kronoberg har stråken analyserats och därefter kategoriserats utifrån starka, medelstarka, delregionalt viktiga och övriga interregionalt viktiga stråk. Stråken klassificeras utifrån pendlingsunderlag, kollektivtrafikens nuläge samt regional betydelse och tillväxtpotential. Underlagsmaterial för analyserna har varit resandestatistik, in- och utpendling tätortsvis, inomkommunalt och interregionalt, 54

142 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till tätortsstorlekar inomregionalt samt interregionalt, arbetstillfällens geografiska fördelning och närhet till hållplats 1,5 km från boende Stråken klassificeras utifrån styrka i kollektivtrafikens nuläge: Marknadsandel, resandeunderlag och trafikekonomi 2. Stråken klassificeras utifrån regional betydelse och tillväxtpotential: Binder ihop regionens arbetsmarknadsregioner, d.v.s. den Kronobergska triangeln Utgör tillsammans med transportstråken och järnvägsnätet huvudlinjenät Regionalt viktiga stråk knyter ihop regionen med viktiga noder och tillväxtmotorer inomregionalt samt interregionalt (Växjö, Halmstad, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Stockholm, Göteborg och Malmö) Delregionalt viktiga stråk förbinder medelstora tätorter med större orter eller huvudlinjenätet och har ett stort pendlingsunderlag STRÅKENS BETYDELSE Prioriterade stråk innebär att de överensstämmer med RUS målbild 2025 och prioriteras för att utveckla en komplementär region, vilket innebär att stärka tillgängligheten mellan de tre arbetsmarknadsregionerna genom kollektivtrafik och infrastruktursatsningar. Kartan visar stråken och dagens tre arbetsmarknadsregioner, länets 51 orter och viktiga utomregionala målpunkter. 22 För mer information se bilaga 1, Behovsanalys. 55

143 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Starka och medelstarka stråk med regional betydelse är prioriterade för större infrastrukturåtgärder. Satsningar på delregionalt viktiga stråk skapar regional balans och förbättrar tillgängligheten i en komplementär region. Delregionalt viktiga stråk bör utvecklas genom bl.a. effektiviseringar och framkomlighetsåtgärder. Som en del i arbetet med att fastställa åtgärder kopplade till stråken kommer fördjupade stråkanalyser att tas fram. 23 Klassificeringen av gruppen Övrigt interregionalt viktiga stråk innebär att Kronobergs rådighet över dessa stråk är begränsad. Dock är dessa stråk och målpunkter viktiga för den regionala utvecklingen då de binder samman Kronoberg med viktiga tillväxtmotorer i andra regioner. STRÅKSTRUKTUR I KRONOBERGS LÄN 85 % av länets befolkning bor utefter sex transportstråk som korsar länet. 87 % av arbetsplatserna och 91 % av arbetstillfällena ligger inom dessa stråk. De största stråken innefattar E4 samt vägarna 23, 25, 27 samt 30 i kombination med intilliggande järnväg. Dessutom finns ett mindre utpräglat stråk längs med väg 120 i öst-västlig riktning i länets södra del. De starkaste stråken inom regionen, utifrån pendlingsflöden, stäcker sig mellan Växjö-Alvesta, Växjö-Lessebo, Växjö-Tingsryd samt Växjö-Uppvidinge. Rörligheten mellan de tre kommuner som är centrum för en arbetsmarknadsregion i länet, Växjö, Älmhult och Ljungby, är mer begränsad men ökande. Mellan har pendlingsrörelserna mellan Växjö-Ljungby ökat med 75 % och mellan Växjö-Älmhult med 58 %. Detta innebär att Ljungbys- och Älmhults kommuners pendlingsrelation till Växjö numera är den starkaste inomregionala förbindelsen för de båda kommunerna. Pendlingsrörelser mellan kommuner inom länet som inte relaterar till Växjö, är begränsade till endast fem stycken som når över 200 totala rörelser. Starkast relation inom denna kategori är den mellan Ljungby-Markaryd, följt av Älmhult-Ljungby, Ljungby-Alvesta, Älmhult-Alvesta samt Markaryd-Älmhult. 23 För mer information om fördjupade stråkanalyser se kap

144 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Totala pendlingsrörelser mellan Kronobergs län och kommuner utanför länsgränsen (2012) Totala pendlingsrörelser in-och utpendling mellan tätorter i Kronobergs län(2012) 57

145 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Utomregionala pendlingsrörelser Kronobergs län (2012) Arbetstillfällenas läge- Av totalt arbetsplatser i Kronobergs län finns st inom stråken (87 %). Antalet arbetstillfällen (= förvärvsarbetande dagbefolkning) var , varav låg inom stråken (91 %). en klar majoritet av dessa arbetar inom stråken Växjö-Alvesta, Växjö-Älmhult samt Ljungby. Siffrorna gäller (Källa: Regionalt samordnad planering i södra Småland - Förstudie 58

146 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till INTERREGIONALT VIKTIGA STRÅK Det finns flera för länet betydelsefulla interregionala stråk. Mellan Älmhults kommun och Skåne län finns en stark gränsöverskridande pendlingsintensitet och stråket Älmhult-Osby och vidare söderut är den starkaste utomregionala förbindelsen för länet. Även Markaryds kommun har ett betydande inflöde av arbetskraft från Skåne men även från Hallands län. Också Ljungby kommun har ett relativt stort arbetskraftsutbyte med Hallands län. Tingsryds kommun har ett stort utbyte med Blekinge län, främst med kommunerna Ronneby och Karlshamn. Uppvidinge har relativt sett starka förbindelser med Jönköpings- och Kalmar län, och då främst med kommunerna Nybro, Vetlanda och Högsby. Lessebo och Alvesta kommuner är de som relativt sett har den starkaste inomregionala pendlingen med något svagare förbindelser till kommuner utanför länsgränsen. Dock är relationerna mellan Alvesta-Värnamo och Lessebo-Emmaboda förhållandevis starka. Växjö kommuns starkaste utomregionala pendlingsförbindelse är med Stockholm, följt av Värnamo, Kalmar, Malmö samt Göteborg. Värnamo är en viktig pendlingsort för både Växjö, Alvesta och Ljungby INOMKOMMUNALT VIKTIGA STRÅK I regionen finns 8 kommuner med ett varierande antal mindre orter. Kronobergs glesa struktur ställer krav på en kollektivtrafik som kan binda samman tätorter med de mindre orterna (se bild s. 42). Det innebär att det är viktigt att det finns ett grundutbud med kollektivtrafik för de mindre orterna till närmast större serviceort. 24 Trafikförsörjningsprogrammet utgår från ett grundutbud som säkerställer trafik för de mindre orternas koppling till närmaste serviceort (se kapitel 4.4). Nedan redovisas de stråk som är särskilt viktiga för den regionala utvecklingen. 24 För mer information om pendlingsrörelser och nuläge per kommun se bilaga 1, Behovsanalys 59

147 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Prioriterade stråk utifrån RUS Växjö Ljungby (- Halmstad) Ljungby Älmhult Växjö-Alvesta-Älmhult(-Osby-Hässleholm-Malmö) Starka stråk (interregionalt): Alvesta- Växjö Lessebo (- Emmaboda Nybro - Kalmar) (Hässleholm)-Markaryd-Ljungby-(Värnamo-Jönköping) Medelstarka stråk (interregionalt): Växjö Åseda (- Högsby, Oskarshamn) Växjö Tingsryd (- Ronneby Karlshamn/Karlskrona) Växjö-Alvesta-(Värnamo-Jönköping) Delregionalt viktiga stråk: Markaryd-Hässleholm Markaryd- Laholm-Halmstad Ljungby-Värnamo-Jönköping Åseda-Vetlanda Tingsryd-Älmhult Övriga starka interregionala stråk: Växjö-Stockholm Växjö-Alvesta-Göteborg Växjö-Malmö-Köpenhamn 60

148 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till EKONOMI 5.1 SKATTEVÄXLING 2015 När Region Kronoberg bildas sker en skatteväxling vilket innebär att all kollektivtrafik tas över i den regionala regin. Budget 2015 är beräknad i enlighet med den underskottsfinansiering som gäller enligt nuvarande förbundsordning. Budget 2015 ligger till grund för skatteväxlingen. Generellt gäller, eftersom skatteväxling är genomförd, att Region Kronoberg finansierar all kollektivtrafik som bedöms vara av regional betydelse. All kollektivtrafik som är av regional betydelse ska gå att härleda ur Trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiklagen öppnar dock för en kommun att finansiera viss regional kollektivtrafik som är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad den regionala Kollektivtrafikmyndigheten annars skulle tillhandahålla. Eventuella tillköp av regional kollektivtrafik kräver en överenskommelse mellan Kollektivtrafikmyndigheten och berörd kommun. 5.2 SUBVENTIONSGRAD Trafikanalys gör varje år en studie av den lokala och regionala kollektivtrafiken i landet. De senaste siffrorna är från 2012 och visar att Kronobergs län lägger kronor/invånare och år i bidrag. Enligt Regionförbundets bokslut 2012 var beloppet kronor/invånare och år i bidrag. Skillnaden beror på att Trafikanalys avrundar sina beräkningar. 5.3 KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER I LÄNSTRANSPORTPLANEN Länstransportplanen för Kronobergs län har en tilldelad ram för infrastrukturinvesteringar i länet på 773 miljoner kronor. Länstransportplanen utformades med ett antal namngivna, större betydelsefulla objekt för att genomföra standardhöjningar på järnväg och väg. När det gäller mindre åtgärder, under 25 miljoner kronor, behandlas de i Länstransportplanen i en gemensam så kallad Pott för anpassning av transportinfrastrukturen. Potten avser kompletterande investeringar i transportsystemet för att understödja de tidigare stråkinvesteringarna och därmed erhålla ett komplett och samspelande trafiksystem i länet. Pottens storlek uppgår för perioden till 316 miljoner kronor. Av dessa har 80 miljoner kronor reserverats för kollektivtrafik och cykelåtgärder. Inom ramen för Länstransportplanen hanteras också bidrag till Regionala kollektivtrafikanläggningar, vilket länets kommuner kan söka bidrag för upp till 50 % av investeringskostnaden. För bidrag till kollektivtrafikanläggningar är det avsatt cirka 2,5 miljoner kronor per år. Kollektivtrafikåtgärder i regionen kommer att kopplas starkare till den regionala infrastrukturplanen genom Trafikförsörjningsprogrammet. Det är viktigt att den årliga verksamhetsplanen för infrastrukturen överensstämmer med kollektivtrafikens strategiska inriktning. För att underlätta Trafikverkets samordning av 61

149 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till medlen i länstransportplanen och således till kollektivtrafikåtgärder, är det viktigt med några års framförhållning. En prioriterad åtgärdsförteckning tas fram för satsningar inom område hållplatser och bytespunkter, med tidsbestämda mål, tillgänglighet samt cykel i anslutning till kollektivtrafik. Detta ska ske i dialog med kommunerna, Trafikverket och Region Kronoberg. Ett prioriterat område för kollektivtrafiken i Kronoberg är satsningar som underlättar för utvecklingen av stationsnära lägen. Detta kan konkret innebära utbyggnad av gång- och cykelvägar i anslutning till stationer och terminaler, vägar och tillgänglighetsanpassning av hållplatser och bytespunkter. 5.4 PRINCIP FÖR PRISSYSTEM REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK Länstrafiken Kronobergs taxa är en integrerad del av Sydtaxan, ett samarbete mellan länstrafikbolagen i Sydsverige, vilket har sitt ursprung i upphandlingen av ett gemensamt biljettsystem som togs i bruk 2009 och där det chipbaserade Resekortet är en central komponent. Detta fick extra kraft genom starten av Öresundståg i länstrafikbolagens regi samma år. Sydtaxan är ett överenskommet sätt att prissätta och ställa ut färdbevis för buss och tågresor och bygger på en modell för adderad zontaxa, där respektive huvudman själv beslutar om zonpriser i det egna länet men där övergripande produkter som 30-dagars periodkort och biljetter som kan betalas med en förladdad reskassa är gemensamma överenskommelser. Likaså är enhetliga ålderskategorier för biljetterna överenskomna gemensamt. Principen för Sydtaxan är innebär att man fastställer ett pris för en resa inom en viss zon. En längre resa som företas genom flera, sinsemellan angränsande zoner, prissätts till det adderade priset av dessa zoner. Grundprincipen är att man betalar för den sträcka man reser. En annan bärande princip är att enkelbiljetten har ett fast pris, dvs. resenären vet i förväg vad resan kostar och priset beror inte på exempelvis bokning i förväg eller in/utcheckning. Det behöver däremot inte betyda att buss- eller tågresandet alltid kostar lika. Länstrafiken Kronobergs prispolicy bör stimulera till ökat resande, dvs. den som ofta använder sig av kollektiv resande i länet betalar mindre per resa än den som bara reser någon gång ibland. Resenärer som alltid pendlar samma sträcka använder sig av periodkort, där kostnaden per resa blir lägre ju oftare man reser. Den som reser kollektivt någon gång då och då kan ladda Resekortet och betala med reskassa och reser då rabatterat jämfört med ordinarie enkelbiljett. 62

150 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Generellt kan sägas att kostnaden för att resa med Länstrafiken Kronoberg står i stark kontrast till den långväga sällanresan på så sätt att man i det senare fallet i högre utsträckning kan vara flexibel med såväl tidpunkt som avreseort och därmed kan få ett annat (lägre) pris. Detta är oftast vare sig är önskvärt eller ens möjligt i den regionala kollektivtrafiken. I Kronobergs län är det möjligt att betala kontant ombord på bussen, dock mot ett tillägg om 20 kronor. Länstrafiken Kronoberg har under många år, men hjälp av en prisdifferentieringsstrategi, arbetat med att minska andelen kontanter ombord på bussarna för att på så sätt stävja riskerna för hot och våld mot chaufförerna. Flera andra sätt att köpa biljetter och ladda Resekort har stegvis erbjudits och kontantandelen är nu nere på en mycket låg nivå. Att helt ta bort kontanterna ombord skulle kunna förfela syftet samtidigt som det är önskvärt att i alla delar av länet kunna erbjuda möjligheten att sköta sina resetransaktioner, även där det inte finns fasta försäljningsställen. Principerna för prisdifferentieringen är att det ska vara enkelt, rättvist och styrande. Det ska vara enkelt att förstå för kunden varför det kostar mer på ett ställe jämfört med ett annat. De allra flesta ska ha möjlighet att erhålla lägsta pris, vilket idag sker genom att man laddar via webbtjänsten Mina sidor. Försäljningskanalerna ska bidra till att styra försäljningen bort från bussen, vilket möjliggörs av att flera olika sätt att köpa biljetter och kort erbjuds. FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Egenavgiften för resan utgår från Länstrafiken Kronobergs prissättning och zonsystem inom kollektivtrafiken. En färdtjänstresa erbjuder en högre service än en kollektivtrafikresa och är därför något dyrare. Priset är också relaterat till reslängden. En färdtjänstresa är alltid 10 kr dyrare än en resa med kollektivtrafiken och priset avrundas till närmast högre 5- eller 10-tal. Det tillkommer en extra avgift på minimum 10 kr (beroende på antalet zoner) om resan bokas efter kl dag för resdag samt vid bokning samma dag resan ska utföras. Beslut om förändringar av priserna inleds i Trafiknämnden och fastställs slutgiltigt i Regionfullmäktige. I dagsläget är det möjligt att betala både kontakt och med betalkort, däremot ses möjligheten över att framöver kunna betala med reskassakort även i en Servicebil. Ovanstående gäller för den färdtjänst Region Kronoberg ansvarar för. 5.5 SJÄLVFINANSIERINGSGRAD Förbundsfullmäktige beslutade om trafikeringsprinciper m.m. för "Framtidens kollektivtrafik" och fastställde samtidigt att självfinansieringsgraden för kollektivtrafiken totalt ska vara minst 50 %. 63

151 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Självfinansieringsgrad Budget 2015 Budget 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Trafikslag Öresundståg 85,7 83,2 90,5 90,7 84,5 89,2 90,3 Krösatåg Syd 35,0 35,0 *) Regiontrafik buss 45,2 45,9 44,8 45,5 47,4 51,3 49,1 Växjö stadstrafik 42,2 42,7 42,1 54,5 56,5 55,2 55,6 Pågatåg 30,0 30,0 *) Krösatåg Nord 38,0 40,0 37,8 43,4 36,5 - - Älmhults stadstrafik 26,8 25,3 37,6 33, Ljungby stadstrafik ,0 16,7 20,0 19,9 Kompletteringstrafik 9,1 9,1 7,0 6,9 6,3 6,9 7,3 TOTALT 53,4 53,5 57,2 60,6 59,6 60,7 59,3 *) endast väldigt kort del av året 5.6 TRAFIKFÖRÄNDRINGAR TRAFIKFÖRÄNDRINGAR 2015 Regiontrafik buss: Inga trafikförändringar planerade. Växjö stadstrafik: Inga trafikförändringar planerade. Älmhults stadstrafik: Inga trafikförändringar planerade. Kust till Kust: Inga trafikförändringar planerade. Pågatåg: Inga trafikförändringar planerade. Öresundståg: En utökning med en dubbeltur/dag vardagar planeras att ske i december 2014 på sträckan Växjö Kalmar. Budgeterad bruttokostnad 2015: 816 tkr 64

152 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Budgeterad nettokostnad 2015: 245 tkr Krösatåg Nord: Trafiken på sträckan Nässjö Alvesta - Växjö planeras att utökas med 2 dubbelturer/dag till totalt 8 dubbelturer/dag från december Budgeterad bruttokostnad 2015: tkr Budgeterad nettokostnad 2015: tkr Krösatåg Syd: Trafiken planeras att förändras i december 2014 genom att en ny tur sätts in måndag-lördag medan en befintlig tur i annat tidsläge lördag-söndag slopas. Budgeterad bruttokostnad 2015: tkr Budgeterad nettokostnad 2015: tkr TRAFIKFÖRÄNDRINGAR 2016 Krösatåg Nord: Trafiken på sträckan Nässjö Alvesta - Växjö planeras att utökas med 2 dubbelturer/dag till totalt 10 dubbelturer/dag från december Budgeterad bruttokostnad 2016: tkr Budgeterad nettokostnad 2016: tkr 65

153 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till KONSEKVENSBEDÖMNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV Som en del i arbetet mot en Hållbar Kollektivtrafik för alla 2025, görs konsekvensbedömningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv där Trafikförsörjningsprogrammet bedöms utifrån vilka konsekvenser programmet har på den ekonomiska, sociala och ekologiska utvecklingen i Kronoberg. Bedömningen ska redogöra för om kollektivtrafiken, utifrån fastställda resonemang i programmet, utvecklas i en hållbar riktning. 6.1 EKONOMISKA KONSEKVENSER NYTTOEFFEKTER FÖR SAMHÄLLET Det är lätt att betrakta kollektivtrafiken endast som en kostnadspost. En väl utbyggd kollektivtrafik som svarar mot de behov som finns, genererar emellertid en viktig ekonomisk tillgång i form av samhällsnytta. Den största samhällsnyttan kommer sannolikt genom att kollektivtrafiken är ett verktyg som binder samman Kronoberg och de dynamiska effekter detta innebär. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) pekar på vikten av att knyta länets tre arbetsmarknadsregioner tätare samman och visar långsiktigt mot en gemensam arbetsmarknadsregion. Med Kronobergs geografi gränsar samtliga kommuner till något av våra grannlän varför i stort sett hela länet på ett eller annat sätt även ingår i och drar nytta av de gränsöverskridande delregioner som finns. Det innebär att möjligheten att hitta arbete eller utbildning på pendlingsavstånd inte begränsas av administrativa gränser. Kollektivtrafiken medverkar således i hög grad till att binda ihop Kronoberg med omvärlden. Med fler människor i arbete ges regionen ökade skatteintäkter som kan bidra till välfärden. God tillgänglighet bidrar också i hög grad till att Kronoberg blir en mer attraktiv region med ökad livskraft och kvalitet för både invånare och besökare. RESURSBEHOV Trafikförsörjningsprogrammets mål och strategiska ställningstaganden ska knytas samman till en bild av vilka ekonomiska konsekvenser dessa leder till och vilka behov av resurser som krävs på kort och lång sikt. En bedömning av dessa effekter görs i följande avsnitt. Intäkter och kostnader baseras på en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken i enlighet med Trafikförsörjningsprogrammet, att planerad utökning i främst tågtrafiken genomförs samt ett fortsatt ökat resande med kollektivtrafik i Kronoberg. UPPHANDLING I början av 2020 är det dags att påbörja planeringen av nästa stora upphandling av buss för region- och stadstrafik. Denna trafik planeras kunna starta Det bör också påpekas att det är mindre klokt att genomföra större investeringar i trafik mot slutet av en avtalsperiod. På tågsidan ser det lite annorlunda ut då Region Kronoberg inte har egen rådighet över denna. Resultatet av gjorda satsningar kan leda till kapacitetsbrist som i sin tur riskerar medföra ett minskat resande, vilket naturligtvis inte är önskvärt. Denna utveckling måste 66

154 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till noggrant följas så att nödvändiga insatser kan planeras tidigt. Det kan i detta sammanhang konstateras att en gemensam tågstrategi för hur regionerna i södra Sverige önskar utveckla tågtrafiken och vilka konsekvenser detta medför, skulle vara högst användbar. Upphandling av färdtjänst, sjukresor, skolskjuts, kompletteringstrafik och närtrafik påbörjas under 2015 med planerad trafikstart Denna upphandling genomförs delvis på uppdrag av kommunerna. Kostnaderna avseende färdtjänst och skolskjuts påverkar inte Region Kronobergs budget. BEDÖMNINGAR OCH OSÄKERHETSFAKTORER Det är många faktorer som påverkar det ekonomiska utfallet och det måste här poängteras att de bedömningar som görs innehåller flera osäkerhetsfaktorer. Ett antal parametrar är ännu inte beslutade och endast en del av dessa är kända idag. Självklart är det också så att ju längre fram i tiden vi rör oss, desto större osäkerhet kring de bedömningar som görs idag. Samtidigt som kollektivtrafiken är ett av de viktigaste verktygen för tillväxt och utveckling ska strävan att få mer och bättre kollektivtrafik för pengarna genomsyra utvecklingsarbetet. Utvecklingen ska vara ekonomiskt hållbar och långsiktig. Detta ställer stora krav på utförarorganisationen. Det är därför av stor vikt att insatser nödvändiga för fortsatt utveckling av en kostnadseffektiv kollektivtrafik inte begränsas av kortsiktiga ekonomiska restriktioner. Trafikförsörjningsprogrammet ska endast visa vägen men vill ändå i detta sammanhang peka på exempel som medverkar till en god utveckling. Investeringen i Länstrafiken Kronobergs trafikledning i Alvesta är ett sådant. Andra exempel som skulle underlätta framtida långsiktig planering, även för kommande Trafikförsörjningsprogram, är utvecklade metoder för inhämtning och kvalitetssäkring av statistik och ett modernt GIS-baserat trafikplaneringssystem. MÅLVÄRDE OCH KONSEKVENSER Vad avser målvärdet marknadsandel är det kortsiktiga målet att vara på 12,5 % Det långsiktiga målvärdet för 2025 är 13,5 %. Bedömd resandeutveckling till 2030 per affärsområde framgår av diagrammet nedan. Effekterna av den bedömda resandeutvecklingen innebär konsekvenser för kostnadsutvecklingen totalt sett. 67

155 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till ,5 % / år +4,5 % / år +1,0 % / år +1,5 % / år Bedömningen av den upphandlade kollektivtrafikens kostnadsutveckling utgår från en beräkning av bedömd bruttoinvestering i trafik, exklusive utbyte fordon tåg, de kommande tio åren. Denna beräkning har valts då den, bortsett från investeringar i tågfordon, utgör den tyngsta delen i kostnadsutvecklingen och därmed ger en relativt tydlig bild. Ytterligare parametrar måste dock beaktas för att uppfyllandet av målbilden ska kunna verkställas. Exempelvis kan upphandlingar under perioden ge både högre och lägre kostnader. Vad gäller busstrafik så ligger denna relativt konstant de närmaste åren för att eventuellt kompletteras längre fram i innevarande avtalsperiod. I förbindelse med ny avtalsperiod konstateras en mer omfattande ökning i kostnadsbilden. När det gäller tågtrafiken utgår bedömningen från en tillväxt kopplad till resandeutvecklingen. Eventuellt helt ny tillkommande trafik och nya fordon omfattas således inte av bedömningen. Det är dock känt att efter år 2020 måste investeringar göras i Krösatågstrafikens fordon. Givet dagens målvärde, övriga strategiska ställningstaganden och kommande upphandlingar, blir kostnadskurvan brantare från Som en konsekvens av att kunna nå målet om ökad marknadsandel till 2025 (13,5 %) behöver trafikutbudet för både buss och tåg utökas under denna period. Följande kostnader (ökade intäkter ej medräknat) bedöms behöva göras för buss resp. tåg under perioden. 68

156 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Tillkommande bruttokostnad/år (Mkr) Buss Tåg Ökad bruttokostnad kapital/drift jämfört med Budget 2014 (Mkr) Buss Tåg 69

157 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till Total bruttokostnad kapital/drift (Mkr) Buss Tåg 6.2 JÄMSTÄLLDHETSANALYS Utarbetas under remissperiod. 6.3 MILJÖ Utarbetas under remissperiod. 70

158 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till LITTERATURFÖRTECKNING Trafikanalys. (2014). Rapport 2014:5 Uppföljninga av de Transportpolitiska målen. Elvin, L., & Faith-Ell, C. (2011). Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik. VTI. SCB. (2014). Statistiska centralbyrån. SKL. (2014). Öppna Jämförelser. Svensk Kollektivtrafik. (2013). Kollektivtrafikbarometern. WSP. (2014). Stråkanalys för Kronobergs län. Regionförbundet södra Småland. 71

159 REMISSUTGÅVA: Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg Remissperiod: till BILAGOR 1. Behovsanalys 2. Hållplatshandbok med tillgänglighetsplan 72

160 7 Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 9 april 15RK18

161 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK18 Handläggare: Joao Minelmio, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 9 april Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Sara Nilsson Tf regional utvecklingsdirektör Joao Minelmio Samordnare Bilaga: Beslutsunderlag, daterat Sida 1 av 1

162 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK18 Handläggare: Joao Minelmio, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme 1:1-anslag, läge inför regionala utvecklingsnämnden 9 april Beslutsutrymmet för 1:1-anslaget ser i dagsläget ut som följer: (kr) Ändamål Återstående innan varav 2015 Föreslagna för varav Återstående efter varav 2015 beslut bifall 2015 beslut Projektverksamhet Företagsstöd Kommersiell service Uppföljning/utvärdering SUMMA Inneliggande ärenden för beslut RUN 9/ Ändamål Beslutsförslag Varav 2015 MAT 2015 Projektverksamhet Bifall kr kr Ingelstad Servicebutik AB Kommersiell service Bifall kr kr

163 8 Månadsrapport februari RK586

164 MÅNADSRAPPORT FEBRUARI 2015 FÖR REGIONAL UTVECKLING

165 Vårt uppdrag Regional utvecklingsnämnden ansvarar för frågor kopplade till den regionala utvecklingsstrategin. Organisationen har en bred verksamhet med uppdrag inom näringsliv, skola, utbildning, infrastruktur, sociala frågor och folkhälsa. Arbetssättet är Vår vision Vårt mål Ett gott liv i ett livskraftigt län En kvalitetsstyrd region framförallt utåtriktat, i samverkan med andra aktörer inom och utanför länet. Vår värdegrund Respekt för människan Långsiktiga mål 2018 Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer Kronoberg växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga En arbetsmiljö som präglas av innovation, delaktighet och en rimlig arbetsbelastning. Region Kronoberg är en drivande utvecklingsaktör Hållbart ledningssystem Våra resurser ska komma samhället till del kostnadseffektivt och jämlikt Nya uppdrag ska vara fullt finansierade Långsiktiga strategier Strategier enligt RUS Delaktiga medarbetare Stärka medarbetarna i deras roll som pådrivare av utvecklingsfrågor Tydliggörande av Region Kronobergs erbjudande Prioritering av statliga uppdrag 2

166 Respekt för människan Medborgare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vi ser varje individs behov och de som möter oss känner förtroende och trygghet. Vi möter varandra med omtanke och respekt. Vi uppskattar varandras insats och har ett öppet klimat. Vi lär oss hela tiden och arbetar tillsammans för att utveckla bästa möjliga verksamhet. Vi tar ansvar för att använda våra resurser där de kommer kronobergarna bäst tillgodo. 3

167 Verksamhetsövergripande Perspektiv Medborgare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vårt nuläge Befintlig verksamhet som flyttas över. Ny RUS under framtagande som beskriver vilken utveckling som ska uppnås och komma invånarna tillgodo. Ny organisation och lokalisering Delvis förändrad roll Hög kompetens hos medarbetarna, stora krav på flexibilitet och anpassningsförmåga Behov av gemensam verksamhetsidé Drift av tidigare verksamheter fortsätter, samtidigt som behov av samarbete och att finna synergier och roller. Fortsatt behov av samverkan och samhandling med intressenter Utmaningsdrivet arbetssätt i centrum i RUS behov av utveckling från ett stuprörstänk Sammanslagningsbudget Ökade kostnader p.g.a. organisationsförändring Ofinansierade statliga uppdrag Behov av att resurssätta RUS och tidigare projektverksamhet Obalans i fördelning av projektmedel mellan kvinnor och män 4

168 Våra viktigaste mål 2015 Genomförande av tidigare planerade aktiviteter Beslutad RUS med understrategier Utvecklad verksamhetsidé Utmaningsdrivet arbetssätt Delaktiga medarbetare med tydliga roller Jämställdhetsintegrering av projektverksamheten Ekonomi i balans 5

169 Aktiviteter Genomförande av tidigare planerade aktiviteter: Samordning av befintliga nätverk Utbildning Utveckling av former och rutiner för nya uppdrag Processledning Projekt Utredningar Beslutad RUS med understrategier Framtagande av strategier: RUS, RIS, Kompetensförsörjni ng etc. Framtagande av uppföljningsplan Implementering av tidigare framtagna strategier, t.ex. LTP Delaktiga medarbetare med tydliga roller Löpande dialog med medarbetarna kring roller och uppdrag Delaktighet hos medarbetarna kopplat till ny lokalisering, nya arbetssätt och verksamhetsidé Gemensamma lärandeaktiviteter Utvecklad verksamhetsidé Process för att ta fram en verksamhetsidé för avdelningen Utveckling av mötes- och samarbetsfomer för avdelningen, inklusive gemensamma rutiner Utmaningsdrivet arbetssätt Påbörja implementering av ledningssystem enligt standard för hållbarhet Utveckling av samverkansformer med intressenter, t.ex. nätverk Undersöka former för VParbete som möjliggör utmaningsdrivet arbetssätt Ekonomi i balans Hantering av gemensam budget och analys inför kommande år Utveckla uppföljning Projektbeslut vid behov Jämställdhetsintegrering av projektverksamheten Utveckling av rutiner 6

170 Styrkort Saknas för verksamheten. Styrtal December 2014 Nuläge Mål 2016 Långsiktigt mål 2017 Medborgare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi 7

171 Sammanfattning av perioden Arbetet under perioden har präglats av regionbildningen, med omorganisation, nya system och andra förändringar för personalen. Samtidigt har tidigare planerade aktiviteter genomförts enligt plan, och målen bedöms kunna uppnås under året. 8

172 1. Medborgare Arbetet pågår enligt plan. Under perioden har fokus lagts på bearbetning av RUS, RIS och övriga strategier. Remissperioden har pågått och tjänstepersonalen har förberett redigeringsarbetet och påbörjat uppföljningsplan. Tidigare planerade aktiviteter fortlöper som planerat. Måluppfyllelsen bedöms vara enligt plan. 9

173 2. Medarbetare Perioden har präglats av organisationsförändringen, med uppstart av nya system och rutiner, ny avdelning etc., vilket påverkat personalen. Hittills har ingen formell diskussion om uppdrag och roller påbörjats, då fokus har legat på att göra övergången så smidig som möjligt. Ett gemensamt personalmöte har hållits. Bemanning Arbetad tid Frånvaro Verksamhetsstöd gemensamt tim 372 tim Kunskap och lärande tim 653 tim Folkhälsa och social utveckling tim 329 tim Hållbar tillväxt tim 700 tim 10

174 Hälsa och arbetsmiljö Antal anställda som inte haft någon sjukfrånvaro i procent till arbetad tid. Totalt Kvinnor Män Verksamhetsstöd gemensamt 81,3% 84,6% 66,7% Kunskap och lärande 88,9% 90,9% 80% Folkhälsa och social utveckling 80% 75% 100% Hållbar tillväxt 92,9% 88,9% 100% Sjukfrånvarodagar per snittanställd i procent av ordinarie arbetstid Totalt Kvinnor Män Verksamhetsstöd gemensamt 4,2% 4,5% 3% Kunskap och lärande 0,6% 0,2% 1,9% Folkhälsa och social utveckling 1,5% 2% 0% Hållbar tillväxt 0,4% 0,5% 0% 11

175 3. Verksamhetsutveckling En första diskussion om verksamhetsidé för avdelningen har påbörjats på ledningsgruppen. 12

176 4. Ekonomi Totalt visar regional utveckling ett resultat efter två månader på +3,0 milj kronor. Detta beror till största del på periodiseringar som inte gjorts. Regional utveckling gemensamt: visar ett resultat på +3,9 milj kronor. Till största del beror detta på felperiodiserade kostnader. Den största delen av avvikelsen beror på semesterlöneskulden som ej är rätt periodiserad under våren när semestern ej är uttagen. Den andra avvikelsen är att driftstöden ej är utbetalade eller periodiserade t ex Almi. Kunskap och lärande har en avvikelse mot budget på -0,55 milj kronor vilket beror på att intäkterna inte har kommit in ännu då de största kurserna externt bedrivs senare i år. Semesterlöneskulden påverkar under våren resultatet negativt. Folkhälsa och social utveckling har en differens på -0,35 milj kronor mot budget t o m februari. En stor post som avviker beror på en leverantörsfaktura som endast blivit ankomstregistrerad där man inväntar en kredit och därför inte blivit bortplockad utan belastar resultatet. På personalkostnaderna ligger ett positivt resultat mot budget pga någon vakans. Hållbar tillväxt följer budget. Prognosen 2015 är att budgeten kommer att hållas. 13

177 Missiv beslutsunderlag Diarienr: Handläggare: Lena Eriksson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Månadsrapport februari 2015 Förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadsrapport februari 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för januari-februari 2015 uppgår till +3,0 miljoner kronor, och kan främst förklaras genom periodiseringar som inte gjorts. Budgetavvikelsen går framförallt att hänföra till att periodiseringar inte gjorts på ett korrekt sätt över året på framförallt kostnadssidan. Helårsbudgeten är gjord på tolv månader och ingen hänsyn har tagits till säsongsvariationer. Prognosen för helåret är att resultatet ska följa budgeten. Bakgrund Sara Nilsson Tf Regional utvecklingsdirektör Lena Eriksson Ekonomichef Bilaga: Månadsrapport februari 2015 Sida 1 av 1

178 Prognosmall Regional utv nämnden februari 2015(21703) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Resultatuppföljning (mnkr) Centrum: Regional utvecklingsnämnd Resultaträkning exkl proj (mnkr) Intäkter Såld vård inkl tandvård Landstingsersättning Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER Månad - February Utfall Budget Diff Aug Okt Sep Nov Dec Avvikelse Byt centrum i OlapByt centrum i Olap H80 Ackumulerat Årsutfall Rullande Årsbudget Överens. Prognos Jan-Feb Budget Diff Jan-Feb mån 2015 Vp Helår Konto 0,0 4,7 0,5 5,2 0,0 4,9 1,8 6,8 0,0-0,2-1,1-1,3 0,0 9,6 1,1 10,7 0,0 9,8 3,7 13,5 0,0-0,2-2,6-2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,6 1,1 10,7 0,0 60,9 21,3 82,2-1,2 0,0 0,0 0,0-1,5 0,0-2,7-3,3 0,0 0,0 0,0-3,4 0,0-6,8 2,1 0,0 0,0 0,0 1,9 0,0 4,0-4,3 0,0 0,0 0,0-3,3 0,0-7,7-6,6 0,0 0,0 0,0-6,9 0,0-13,5 2,3 0,0 0,0 0,0 3,5 0,0 5,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-4,3 0,0 0,0 0,0-3,3 0,0-7,7-40,8 0,0 0,0 0,0-41,3-0,1-82,2 0,0 0,0 Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 2,5 0,0 2,7 3,0 0,0 3,0 0,0 0,0 3,0 0,0 0,0 0,0 0,0-1,2 0,0-3,3 0,0 2,1 0,0-4,3 0,0-6,6 0,0 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,00-4,3 0,0-40,8 0,0 0,0 4,554 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50 0,0 0,0 Kostnader Personalkostnader Köpt utomlänsvård Hyrpersonal Läkemedel Övriga kostnader Avskrivningar och internränta SUMMA KOSTNADER Varav: Bemanningskostnader köpt vård offentlig finansierad privat vår köpt vård totalt 0 Resultatuppföljning ,0 0, exkl exkl 554 och

179 9 Projekt MAT Marknad RK244

180 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK244 Handläggare: Therese Magnusson, Verksamhetsstöd Datum: Regionala utvecklingsnämnden Projekt MAT Marknad 2015 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja projektet MAT Marknad kr år att anslå medlen från anslaget 1:1. Sammanfattning Projektet genomförs i samverkan mellan Växjö kommun, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Miljöresurs Linné, LRF Sydost, Växjö & Co samt Region Kronoberg. Planerade aktiviteter är utveckling och genomförande av MAT-Marknad i Växjö där lokala och regionala producenter har möjlighet att ställa ut och marknadsföra råvaror och produkter. Mässan skall pågå under två dagar, den september Kopplat till mässan finns ett seminarie- och workshops program på temat mat under den september. Utöver detta koordinerar projektet andra insatser som exempelvis kocktävlingen unga ekokockar. Ansökan stämmer överens med Region Kronobergs formella krav och prioriteringsgrunder. Ett bifall bidrar till att uppnå de mål som är uppsatta i den regionala utvecklingsplanen. Det finns en koppling till regionens ambition att förbättra företagsklimatet och stärka företagandets villkor. Sara Nilsson Tf regional utvecklingsdirektör Therese Magnusson Projektutvecklare Bilaga: Tjänsteskrivelse Projekt MAT2015 Sida 1 av 1

181 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK244 Handläggare: Therese Magnusson, Verksamhetsstöd Datum: Projekt MAT Marknad 2015 Ärendet Växjö & Co AB ansöker om kr från Region Kronoberg för genomförande av projektet MAT Projektet kommer att pågå från till Projektets övergripande syfte är: - Att sprida kunskap och information för att öka intresset för lokalt och regionalt producerade råvaror och matproduktion, - Att utveckla livsmedelsproduktionen och livsmedelsnäringen i regionen genom att stimulera entreprenörskapet och skapa en ökad lönsamhet i mindre företag som har sin utkomst från råvaror och produkter från det lokala och regionala lantbruket. - Att bidra till att fler producenter vågar satsa på och utöka sina befintliga företag eller starta nya verksamheter. Projektet genomförs i samverkan mellan Växjö kommun, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Miljöresurs Linné, LRF Sydost, Växjö & Co samt Region Kronoberg. Planerade aktiviteter är utveckling och genomförande av MAT-Marknad i Växjö där lokala och regionala producenter har möjlighet att ställa ut och marknadsföra råvaror och produkter. Mässan skall pågå under två dagar, den september Kopplat till mässan finns ett seminarie- och workshops program på temat mat under den september. Utöver detta koordinerar projektet andra insatser som exempelvis kocktävlingen unga ekokockar. Arrangemanget har växt och utvecklats för varje år och det finns ett behov av långsiktig utveckling av näringen utöver marknaden. Under 2011 och 2012 har evenemanget MAT genomförts i Växjö. Ambitionen har varit att lägga grunden för en årlig, nationell mötesplats på tema Närproducerad, hållbar och smaklig måltid. Under 2013 och 2014 utvecklades konceptet vidare. Samtliga år har MAT finansierats av Regionförbundet södra Småland. Regionförbundets finansiering av MAT under dessa fyra år är fördelat enligt nedan och uppgår till kr och har belastat medel från 1:1-anslaget. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 4

182 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK244 Handläggare: Therese Magnusson, Verksamhetsstöd Datum: MAT 2011 MAT 2012 MAT MAT kr till LRF Sydost till Växjö & Co kr till Växjö & Co kr till Växjö & Co Kostnads- och finansieringsbudgeten för projektet ser ut som följer: KOSTNADER 2015 TOTALT Personal Köp av tjänst Övriga kostnader Summa FINANSIERING 2015 TOTALT Region Kronoberg Växjö kommun Sponsorer Utställaravgifter inkl. uthyrning av utrustning Summa Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Ansökan stämmer överens med Region Kronobergs formella krav och prioriteringsgrunder även om det kan finnas viss tveksamhet huruvida projektet skall ses som ett projekt eller om det numera är att räkna till ordinarie verksamhet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 4

183 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK244 Handläggare: Therese Magnusson, Verksamhetsstöd Datum: Jämställdhet, miljö och mångfald Projektet bidrar till hållbar utveckling genom sitt mål att öka den lokala och regionala mat- och livsmedelsproduktionen, istället för att importera motsvarande produkter från andra delar av världen. Vidare kommer arrangemanget att miljöcertifieras genom Håll Sverige Rent. Projektet avser inte att aktivt arbeta specifikt med jämställdhet och mångfald då det vänder sig brett till företag och näringslivsidkare likväl som besökare. Däremot finns det många kvinnor som driver företag inom småskalig livsmedelsproduktion vilket innebär att dessa aktörer får tillgång till en arena som kan stärka dem som näringsidkare. Konsekvensbeskrivning Ett bifall bidrar till att uppnå de mål som är uppsatta i den regionala utvecklingsplanen. Det finns en koppling till regionens ambition att förbättra företagsklimatet och stärka företagandets villkor. Ett bifall påverkar tillgången till projektmedel för nästkommande ansökningsomgång. Ett avslag innebär att projektet inte kan genomföras i enlighet med föreliggande projektplan. Diskussion/överväganden Projektet sätter regionen på kartan med avseende på närproducerad mat. Därigenom lyfter satsningen en bransch med utvecklingspotential i länet. Projektet bidrar till målen inom RUP, område Förnyelse och dynamik kring utveckling av näringslivet och besöksnäringen. Projektet har också en tydlig koppling till hållbar utveckling och bidrar på så vis också till mål inom området Livskraft. Region Kronoberg medverkar i projektets styrgrupp och både tidigare Regionförbundet och Landstinget Kronoberg har varit aktiva parter för genomförandet. Landstinget Kronoberg har tidigare avsatt kr i budget för 2015 till ändamålet, varför projektbeslutet föreslås omfatta kr i 1:1-medel. Tidigare år har Länsstyrelsen i Kronoberg finansierat en stor del av arrangemanget, men deras finansiella engagemang har avtagit då deras resurser minskat. MAT har genomförts sedan 2009 och konceptet har utvecklats efterhand och röner idag stor nationell uppmärksamhet. Med anledning av långsiktigheten i Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 4

184 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK244 Handläggare: Therese Magnusson, Verksamhetsstöd Datum: arrangemanget, har Regionala utvecklingsnämnden föreslagit i sitt budgetyttrande för 2016 och framåt att driftstöd ska ges till arrangemanget. För 2015 är projektmedel emellertid fortfarande aktuellt. Region Kronoberg har också tillsammans med Växjö kommun tagit initiativ till en utredning som undersöker fortsatt arbete för att stötta näringen utöver själva marknaden. I samband med Mat 2015 ska också en extern utvärdering genomföras, som kartlägger effekter i näringslivet, som grund för en fortsatt utveckling. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 4

185 10 Remissyttrande Funktionellt prioriterat vägnät - TRV 2014/ RK309

186 Missiv remissyttrande Diarienr: 15RK309 Handläggare: Per Hansson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Remissyttrande Funktionellt prioriterat vägnät TRV 2014/72378 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är regionala utvecklingsnämndens eget svar, i egenskap av länsplaneupprättare, till Trafikverket Sammanfattning Region Kronoberg har, i egenskap av länsplaneupprättare, av Trafikverket beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg har också, i egenskap av regional kollektivtrafik myndighet beretts tillfälle att avge yttrande över samma remiss. Samma förslag till yttrande har lämnats både till Regionala utvecklingsnämnden och till Regionstyrelsen för behandling. Region Kronoberg har i grunden en positiv inställning till arbetet med funktionellt prioriterat vägnät. Utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet ligger också i linje med den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för att stärka relationen mellan länets och grannlänens olika arbetsmarknadsregioner. Vid genomgång av remissen har det framkommit ett antal synpunkter; dels på förhållningssättet och dels på utpekandet av vissa vägar vilket vi önskar att Trafikverket beaktar. Remisstiden är satt till den 31 mars Efter överenskommelse med Trafikverket får svar lämnas efter den 9 april. Sara Nilsson Tf regional utvecklingsdirektör Per Hansson Infrastrukturplanerare Bilaga: Remiss Funktionellt prioriterat vägnät remissvar Remissyttrande över Funktionellt prioriterat vägnät remissvar Sida 1 av 1

187 Remissyttrande Diarienr: 15RK309 Handläggare: Per Hansson, Datum: Trafikverket Borlänge Remissyttrande Funktionellt prioriterat vägnät TRV 2014/72378 Sammanfattning Region Kronoberg har av Trafikverket beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg har, i egenskap av länsplaneupprättare, av Trafikverket beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg har i grunden en positiv inställning till arbetet med funktionellt prioriterat vägnät. Utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet ligger också i linje med den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för att stärka relationen mellan länets och grannlänens olika arbetsmarknadsregioner. Vid genomgång av remissen har det framkommit ett antal synpunkter; dels på förhållningssättet och dels på utpekandet av vissa vägar vilket vi önskar att Trafikverket beaktar. Remisstiden är satt till den 31 mars Efter överenskommelse med Trafikverket får svar lämnas efter den 9 april. Synpunkter Bakgrund Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Arbetet och klassificeringen har sin utgångspunkt från Trafikverket region syds arbete med värnade vägnätet från 2011, vilket ska uppdateras och breddas för att gälla för hela landet. Trafikverket har också tagit detta initiativ bland annat för att vara förberett inför kommande åtgärdsplaneringar, ha som underlag i de regionala hastighetsanalyserna och vid översynen av riksintressena. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att fungera som underlag i den löpande verksamheten, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid svar på remisser. Det funktionellt prioriterade vägnätet avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar. Målet med det funktionellt prioriterade statliga vägnätet är att; skapa samsyn om vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet Sida 1 av 6

188 Remissyttrande Diarienr: 15RK309 Handläggare: Per Hansson, Datum: skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (ensa och rensa bland tidigare utpekanden). Vägarna pekas ut och beskrivs utifrån fyra funktioner. Funktionerna överlappar varandra och en väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktioner. I utpekandet av vägarna beaktas också andra aspekter såsom sammanhängande stråk och ett trafikslags övergripande perspektiv. Godstransporter Vägar som är viktiga för nationella och regionala godstransporter och vägar med kopplingar till viktiga noder Långväga personresor Långväga regionalt/nationellt resande, vägar till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus samt vägar som är viktiga för tjänsteresor och turistnäringen. Dagliga personresor Kortväga/regionalt resande, vägar som är viktiga för arbets- och studiependling samt till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus Kollektivtrafik Vägar med frekvent busstrafik. Utgångspunkt är de prioriterade stråk eller stomlinjer som de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna pekat ut Dessutom delas vägarna in i tre skikt, 1. nationellt och internationellt viktiga vägar nationella stamvägar och TEN-T-vägar 2. regionalt viktiga vägar vägar som sammanbinder län och funktionella regioner (t.ex. arbetsmarknadsregioner) (i regel riksvägar, men det kan även vara länsvägar) 3. kompletterande regionalt viktiga vägar vägar som sammanbinder kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län (i regel länsvägar, men det kan även vara riksvägar). Synpunkter Region Kronoberg har tagit del av remissunderlaget för funktionellt prioriterat vägnät. I samband med möte med regionens infrastrukturgrupp på tjänstemannanivå har också möjlighet getts att ge synpunkter på kartmaterialet för utpekandet av prioriterade vägar, dock har inte allt remissmaterial varit föremål för diskussion i gruppen. Region Kronoberg har i grunden en positiv inställning till arbetet med funktionellt prioriterat vägnät och ser det som en fortsättning och utveckling av Trafikverket region syds arbete med det värnade vägnätet. Utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet ligger också i linje med den regionala utvecklingsstrategin, Sida 2 av 6

189 Remissyttrande Diarienr: 15RK309 Handläggare: Per Hansson, Datum: RUS, för att stärka relationen mellan länets och grannlänens olika arbetsmarknadsregioner. Vid genomgång av remissen har det framkommit ett antal synpunkter; dels på förhållningssättet och dels på utpekandet av vissa vägar. Synpunkter på förhållningssättet I materialet från Trafikverket finns en otydlighet i vad som avser själva remissen och vad Trafikverket önskar få synpunkter på. Är det enbart remissmaterialet dvs. kartor och handledning eller ingår även bakgrunds- och presentationsmaterial i själva remissen? Om man utgår från allt material som har sänts på remiss är det spretigt. Ett tydligt exempel på otydligheten är förklaringen av de tre centrala skikten. I kartorna finns de utpekade utan någon förklaring, vilket borde finnas i handledningen, men i den omnämns de ej. I rapporten skrivs om tre skikt, men uppräkningen är på sex skikt. Endast i presentationsmaterialet ges en tydlig förklaring av de tre skikten. Sammantaget finns alltså en osäkerhet i vad Trafikverket ämnar ha som underlag till det slutliga beslutet. Det finns en stor mängd av olika utpekande av vägar så som till exempel turistvägar, näringslivsvägar, bärighetsvägar, omledningsvägar etc. I remissunderlaget ges en antydan till att utpekandet av funktionellt prioriterade vägar är ett led i att rensa i floran av utpekanden. Region Kronoberg tycker det är bra att det görs en genomgång och rensning i olika vägutpekanden. Dock ges ingen trovärdig strategi eller tidsplan över hur uppresningen ska genomföras. Handledningen ger en bra beskrivning av förhållningssättet till det prioriterade nätet för godstransporter, dagliga personresor, långväga personresor och viktiga vägar för kollektivtrafiken. En brist i materialet är att det inte ger någon vägledning i när två funktioner står i konflikt med varandra. Konflikt kan framförallt uppstå mellan dagliga personresor och kollektivtrafik. I bakgrundsmaterialet beskrivs att en förvaltningsplan kommer att tas fram för det funktionellt prioriterade vägnätet. Det är bra att så ska ske, men vi ser det som en brist att den inte är klar nu i samband med själva utpekandet av vägarna. Att den inte är klar gör att man inte fullt ut kan bedöma effekten av vad utpekandet betyder. Vi förutsätter dock att utpekandet av vägar inte totalt blockerar utvecklingen av näringsliv och bostäder längs med vägarna men att vissa begräsningar kan förekomma. I bakgrundsmaterialet tydliggörs att det funktionellt prioriterade vägnätet inte pekas ut utifrån ett gång- och cykelperspektiv, utan enbart omfattar vägar för bilar, bussar och lastbilar. För att arbeta transportslagsövergripande borde dock Trafikverket tydligare förklara hur de utpekade vägarna ska förhålla sig till cykelvägar. Framförallt i förhållande till motorvägar och 2+1-vägar. I bakgrundsmaterialet beskrivs att Trafikverket och länsplaneupprättarna kan ta initiativ till uppdateringar av det prioriterade nätet. Vid uppdateringar ska berörda aktörer vara överens om förändringarna. Därefter kan Trafikverket genomföra Sida 3 av 6

190 Remissyttrande Diarienr: 15RK309 Handläggare: Per Hansson, Datum: förändringarna och ta ett nytt beslut. Region Kronoberg har som ambition att utpekandet bör ligga fast under en längre tid, men ser det som positivt att initiativ till justeringar av utpekandet också kan komma från Region Kronoberg i egenskap av länsplaneupprättare. Vi förutsätter att denna formulering även finns med i det slutliga beslutet och inte enbart i bakrundsmaterialet. Synpunkter på utpekade vägar För att hantera våra synpunkter på utpekade vägar och för att kunna kommentera de synpunkter vi har fått ta del av från fyra av länets åtta kommuner väljer vi att göra genomgången skikt för skikt. Våra kommentarer berör de fyra utpekade funktionerna, samlingskartan ser vi som summan av dessa fyra funktioner. Skikt 1 Nationellt och internationellt viktiga vägar. Vi förutsätter att det är en miss i kartmaterialet att väg 25 från Hjortsberga till Fagrabäcksrondellen i Växjö är klassad som skikt 2 och att den istället ska vara klassad som skikt 1. Funktion för godstransporter: Inga synpunkter. Funktion långväga personresor. Inga synpunkter. Funktion dagliga personresor: Se kommentar nedan Funktion kollektivtrafik: Se kommentar nedan. Kommentar till dagliga personresor Funktionen dagliga personresor är inte relevant för skikt 1. Dessa resor kan givetvis företas på nationella eller internationellt viktiga vägar, men är i huvudsak en regional angelägenhet. Högsta nivån torde alltså vara skikt 2 för dagliga resor. Logiken för indelningen skulle stärkas. Kommentar till kollektivtrafik Samma resonemang kan användas för funktionen kollektivtrafik. Det finns ytterst få nationella och internationella linjer som trafikerar Kronobergs län. Skikt 1 skulle dock kunna användas om även järnvägen inkluderades i det funktionellt prioriterade väg- och järnvägsnätet. Region Kronoberg kan dock acceptera denna systembugg i en övergångsperiod. Skikt 2 Regionalt viktiga vägar Funktion för godstransporter: Inga synpunkter. Funktion långväga personresor. Inga synpunkter. Funktion dagliga personresor: Se kommentar nedan Funktion kollektivtrafik: Se kommentar nedan. Kommentar till dagliga personresor Förslaget till utpekandet för dagliga resor leder framförallt till länets båda större orter Växjö och Ljungby. Dessa båda orter har visserligen stor betydelse då mycket av sysselsättningen och bostäder finns här. Men Region Kronoberg arbetar för att hela länet ska vara livskraftigt för de som verkar och bor i länet. Då det i underlagsmaterialet finns en otydlighet i betydelsen av ett utpekande ser vi Sida 4 av 6

191 Remissyttrande Diarienr: 15RK309 Handläggare: Per Hansson, Datum: det som ett minimum att vägarna mellan länets åtta kommunhuvudorter knyts samman enligt skikt 2, Regionalt viktiga vägar. I stort har knyts dessa orter samman i förslaget till utpekandet från Trafikverket, vad som saknas är: Väg 120 Älmhult Norraryd (Älmhult Tingsryd) Väg 797 Tingsryd Linneryd (Tingsryd Lessebo) Väg 831 Linneryd Lessebo (Tingsryd Lessebo) Väg 838 Lessebo Kosta (Lessebo Åseda) Väg 28 Kosta Nottebäckskrysset (Lessebo Åseda) Utifrån samma argumentation om att länets kommunhuvudorter bör knytas samman bör därför väg 124 Ljungby Liatorp, Väg 120 Norraryd Tingsryd Samt väg 120 Älmhult Strömsnäsbruk höjas från skikt 3 till skikt 2. Utifrån kommunernas remissvar som Region Kronoberg fått ta del av ges ett stöd för vägarna 797, 831 och 838 av Lessebo kommun samt att väg 124 ska klassas till skikt 2 av Ljungby kommun. Remissmaterialet från Trafikverket nämner inget om att trafikflödet på vägarna är av någon avgörande betydelse för klassindelningen. Vår bedömning är dock att så har varit fallet trots att det inte är redovisat. Därför kan vi acceptera att vissa av vägarna som knyter samman kommunhuvudorterna kan klassas till skikt 3, dock ej lägre. Kommentar till kollektivtrafik Regionalt viktiga vägar dvs. skikt 2 för kollektivtrafiken bör utgå från de i trafikförsörjningsprogrammet utpekade prioriterade stråken samt den upprättade miniminivån för kollektivtrafikförbindelser till länets orter. Dock ger trafikförsörjningsprogrammet svar på den framtida inriktningen och inte hur belastningen av kollektivtrafik på länets vägar är idag. Remissmaterialet från Trafikverket nämner inget om antalet bussar som trafikerar en väg för att vägen ska tillhöra ett specifikt skikt. Vår bedömning är dock att följande vägar bör ingå i skikt 2 för kollektivtrafik: Väg 702 Ingelstad Krokvik (Parallellvägen till väg 27) Väg 702 bör tas med i det funktionellt prioriterade nätet skikt 2 som en viktig väg för kollektivtrafiken. 40 av totalt ca 60 enkelturer i stråket från Tingsryd till Växjö går denna väg. Utifrån kommunernas remissvar som Region Kronoberg fått ta del av ges ett stöd för väg 702 av Växjö kommun. Skikt 3 Kompletterande regionalt viktiga vägar Funktion för godstransporter: Se kommentar nedan. Funktion långväga personresor. Inga synpunkter. Funktion dagliga personresor: Inga synpunkter. Funktion kollektivtrafik: Se kommentar nedan. Kommentar till godstransporter Följande väg bör höjas från ingen klassning till skikt 3: Sida 5 av 6

192 Remissyttrande Diarienr: 15RK309 Handläggare: Per Hansson, Datum: Ljungby Liatorp En hel del gods transporteras på denna sträcka från Ljungby mot Älmhult samt vidare mot hamnarna i Blekinge. Enligt Trafikverkets trafikräkning ligger denna väg i paritet med antalet tunga fordon som trafikerar väg 120 Strömsnäsbruk Älmhult som är klassad till skikt 3. Kommentar till kollektivtrafik Följande väg bör höjas från ingen klassning till skikt 3: Väg 120 Urshult Tingsryd Busstrafikeringen på vägen ligger på gränsen, men vägen trafikeras dagligen vardagar med ca 16 bussar. (8 st i vardera riktningen.) Väg 897 Lenhovda korsning väg 23 Vägen trafikeras dagligen vardagar med ca 30 bussar. (15 st i vardera riktningen.) Vilket är i paritet med andra utpekade kollektivtrafikvägar i skikt 3. Väg 126 Vislanda Alvesta Kollektivtrafikvägen ligger parallellt med järnvägen. Vägen trafikeras dock dagligen vardagar med ca 30 bussar. (15 st i vardera riktningen.) Vilket är i paritet med andra utpekade kollektivtrafikvägar i skikt 3. Utifrån kommunernas remissvar som Region Kronoberg fått ta del av ges ett stöd för väg 126 av Alvesta kommun. Kommunala remissvar Region Kronoberg ej har tagit hänsyn till. Region Kronoberg har fått möjlighet att ta del av kommunernas remissvar på det funktionellt prioriterade vägnätet innan regionen skrev sitt svar. Av länets 8 kommuner har 4 dvs. Alvesta, Ljungby, Lessebo och Växjö avgett svar. I så stor utsträckning som möjligt har regionen tagit hänsyn till kommunernas svar. Där överenstämmelse finns har detta noterats i regionens svar. Kommunala synpunkter som inte beaktats berör vägar som enligt vår bedömning inte har tillräckligt hög trafikmängd för att prioriteras i det funktionellt prioriterade vägnätet. Vi förändring av trafikmängden förutsätter vi att omprioritering kan ske. Synpunkter som ej har beaktats gäller för: Väg 738 Moheda Väg 30 (Alvesta kommun) Väg 611 Vislanda - Väg 23 (Alvesta kommun) Väg 823 Slätthult Skruv (Lessebo kommun) Olof Björkmarker Ordförande regionala utvecklingsnämnden Sara Nilsson Bitr Regional utvecklingsdirektör Sida 6 av 6

193 11 Återrapportering politikområdet Regional tillväxt 2014 Kronobergs län 15RK538

194

195

196 Återrapportering av mål för politikområdet Regional tillväxt 2014 Region Kronoberg

197 Innehåll Inledning... 2 Återrapportering De viktigaste prioriteringarna 2014 samt bedömning av resultat... 2 Innovation, företagande och entreprenörskap... 2 Attraktiva miljöer... 4 Kompetensförsörjning... 5 Internationellt- och gränsöverskridande samarbete... 7 Den regionala kompetensplattformen... 8 Aktiviteter inom ramen för Östersjöstrategin... 9 Integrering av miljö- integrations- och jämställdhetsperspektiv... 9 Återrapportering Regionala utvecklingsstrategin...10 Samverkan med länsstyrelsen och andra statliga myndigheter...11 Bilaga 1: Uppföljning av extraanslag Bilaga 2: Rapportering av arbetet med Östersjöstrategin 1

198 Inledning Region Kronoberg (f.d. Regionförbundet södra Småland), samverkansorgan för Kronobergs län, avger följande redovisning för verksamheten Redovisningen utgår från riktlinjerna i villkorsbeslutet för budgetåret 2014 och innefattar återrapportering 1 och 2. Återrapportering 3, gällande handlingsplanen för jämställd regional tillväxt, har den 1 december 2014 inlämnats till Näringsdepartementet enligt särskilda anvisningar. Uppdrag rapporteras enligt särskilda anvisningar till Tillväxtverket. Slutredovisning av de extra medel som tilldelats Kronobergs län 2013 och 2014 lämnas som bilaga 1 till denna redovisning. Rapportering av arbetet med Östersjöstrategin lämnas som bilaga 2 till denna redovisning. I rapporten används växelvis benämningarna Region Kronoberg och f.d. Regionförbundet södra Småland. Region Kronoberg används då nuvarande ansvarsområden beskrivs, medan f.d. Regionförbundet södra Småland används för beskrivningar av insatser som slutförts under 2014, det vill säga innan f.d. Regionförbundet södra Småland och f.d. Landstinget Kronobergs slogs ihop och bildade Region Kronoberg. Återrapportering 1 För sin uppgift i genomförandet av det regionala tillväxtarbetet, med utgångspunkt i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, ska berörda landsting och samverkansorgan ge en sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt. Sammanfattningen ska innehålla: De viktigaste prioriteringarna under 2014 samt bedömning av resultat Redovisning av arbetet med den regionala kompetensplattformen Redovisning av aktiviteter inom ramen för Östersjöstrategin Redovisning av hur miljö-, integrations- och jämställdhetsperspektiven har beaktats i det regionala tillväxtarbetet De viktigaste prioriteringarna 2014 samt bedömning av resultat Med utgångspunkt i den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft redovisas nedan prioriteringar och resultat. Innovation, företagande och entreprenörskap F.d. Regionförbundet södra Småland har under 2014 arbetat fram en remissversion av den Regionala Innovationsstrategin (RIS), vilken kommer att beslutas politiskt under Det breda regionala samarbetet som har präglat framtagningen av RIS har resulterat i att tydliga prioriteringar och mål tagits fram gällande innovationsarbetet i länet. Dessutom har arbetet lett till en tätare relation mellan olika aktörer i regionen, så som Region Kronoberg, Länsstyrelsen, Linnéuniversitetet, det regionala närings- 2

199 livschefsnätverket, Företagarna Kronoberg och det regionala innovationsstödsystemet. Framtagningen av RIS har varit nära sammankopplat till revideringen av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som pågått under hela Region Kronoberg finansierar flera branschsatsningar inom skilda områden, både inom länet och i gränsöverskridande samverkan. En omfattande satsning som kan nämnas är Träregionarbetet som genomförs tillsammans med övriga Smålandslän. Under 2014 har arbetet bland annat resulterat i att projektet Företagsforskarskolan ProWOOD har utvecklats och beviljats stöd från KK-stiftelsen. Träregionarbetet har även bidragit till att skapa VinnVäxt-miljön Smart Housing Småland som beviljades stöd från Vinnova i juli Under 2014 har Smart Housing Småland resulterat i bland annat 7 pågående och 10 avslutade projekt där framtagandet av en bostadsprototyp är ett av de konkreta resultaten. Prototypen fick stor uppmärksamhet under Almedalsveckan personer besökte prototypen, däribland dåvarande bostadsminister Stefan Attefall. Fokus i Almedalen var framförallt på bostadsbristen bland unga och hur denna typ av byggande skulle kunna bidra till att lösa den bristen. Varje natt sov en ungdomspolitiker över i prototypen och dagen efter fördes frukostsamtal om ungas bostadssituation. F.d. Regionförbundet arrangerade 2014 tillsammans med Länsstyrelsen och Linnéuniversitetet en regional innovationsdag, vilken riktade sig till offentliga företrädare, akademi, näringsliv och civilsamhället. Dagen resulterade i att innovationsfrågor belystes ur olika perspektiv och att deltagare från olika sektorer fick en möjlighet till nätverkande. Innovationsdagen är en årligen återkommande aktivitet. Region Kronoberg har ett flertal samordningsuppdrag inom det regionala utvecklingsområdet. Ett av dessa rör samordning av gemensamma frågor och insatser för kommunernas och regionens näringsliv. Under 2014 har nätverket för näringslivsansvariga tjänstemän från länets kommuner påbörjat arbetet med att skapa en ny långsiktig samarbetsform som går under arbetsnamnet Småland Business Region. Samarbetet har resulterat i att fyra prioriterade områden för näringslivsutveckling i länet har definierats: företagsutveckling; etablering; inflyttning/kompetensförsörjning, samt; besöksnäring. Arbetet med att etablera och utveckla Småland Business Region kommer att fortsätta under Under året har det regionala samarbetet inom ramen för näringslivsprojektet TvärdraG stärkts. Projektets mål är att bygga strukturer för samverkan mellan lokala och regionala näringslivsarenor. En samarbetsstruktur för en regional näringslivsfunktion har processats fram av regionens näringslivschefer. Därtill har en regional näringslivsarena arbetats fram av representanter för regionens näringsliv, med vision, mål och prioriterade områden. I 6 av 8 kommuner finns nu lokala arenor vilka bland annat arbetat med lokala visionsarbeten för sina kommuner ur ett attraktivitetsperspektiv. Dessa arenor är viktiga samarbetsparter och en tillgång för Region Kronoberg, Länsstyrelsen och andra offentliga aktörer i det regionala utvecklingsarbetet framöver. Under 2014 har arbetat med kvinnors företagande och en jämställd tillväxt fortsatt prioriterats. De projekt som finansierats inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande har lett till affärsutveckling för de som deltagit i programmet. Därtill har särskilda medel för att integrera kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system använts till att öka kunskapen om normkritisk kommunikationen i organisationen och hos sex aktörer inom innovationsstödsystemet. Verksamheten inom 3

200 programmet Resurscentra för kvinnor har fortsatt, där resultaten är att strukturella hinder för kvinnors företagande och en jämställd tillväxt i Kronobergs län har synliggjorts. Besöksnäringen är en av regionens viktigaste näringar med socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt. Målen inför år 2020 är bland annat att näringens omsättning ska öka med 1,5 miljarder kr, 600 nya sysselsättningstillfällen och 3 större investeringar. Under 2014 antogs en gemensam handlingsplan för f.d. Regionförbundet och AB Destination Småland. Ett resultat är att AB Destination Småland och f.d. Regionförbundet har samverkat inom ramen för det nu avslutade projektet Sydostleden (med f.d. Regionförbundet som projektägare), som syftar till att förverkliga en av Sveriges bästa turistcykelleder. Arbetet har nu gått in i en ny fas och projektet Sydostleden växlar upp startades under hösten 2014, med målet att hitta hållbara driftsformer för leden. Ett annat exempel är arbetet med att etablera Sveriges första Nationalparksdestination som pågår i området kring sjön Åsnen som beräknas blir nationalpark Under 2014 bildades det gemensamma bolaget IT-plattform Småland & Öland AB. Bolagets uppdrag är att utveckla, effektivisera och samordna den IT-plattform för turismändamål inom de tre Smålandslänen som har utvecklats av ägarna gemensamt. Linnéuniversitetet är en stark motor för utvecklingen i regionen och är en viktig samarbetspart för Region Kronoberg. Universitetet är det gemensamma lärosätet för Kronobergs och Kalmar län och är därför en viktig aktör i båda länen. För att manifestera ett bredare och samtidigt djupare samarbete slöts i februari 2014 en överenskommelse mellan de två regionförbunden och Linnéuniversitetet där man bland annat anger tre prioriterade områden där samarbete ska ske: ökad kompetens i Linnéregionen; förnyelse och utveckling i Linnéregionen, samt; styrkeområden med innovation och forskning i fokus. Överenskommelsen gäller t.o.m Regionförbundet finansierar tillsammans med andra aktörer kontinuerligt ett flertal initiativ, projekt, organisationer och bolag som verkar inom innovation, företagande och entreprenörskap, och som ingår i det regionala innovationssystemet. Tillsammans med Linnéuniversitetet har f.d. Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet i Kalmar län, Växjö kommun och Kalmar kommun under 2014 initierat en översyn av finansieringen av det universitetsnära innovationssystemet. Syftet är att finna nya och mer rationella finansieringsmodeller för detta system, där universitetets finansiering successivt minskar och övriga aktörers finansiering ökar ju längre ut från lärosätet entreprenörsstödet kommer. Attraktiva miljöer Under 2014 har en ny regional kulturplan beretts och beslutats; Regional kulturplan för Kronobergs län Arbetet har samordnats med framtagandet av RUS. Kulturplanen är inskickad till Kulturrådet tillsammans med en budgetframställan om utökning av statliga medel till regional kulturverksamhet. Under 2014 har förvaltning och utveckling av resurserna på kulturområdet genomförts inom ramen för den statliga kultursamverkansmodellen och Regional kulturplan för Kronobergs län Utvecklingsinsatser har genomförts inom de prioriteringar som kulturplanen särskilt pekat ut. Framförallt har positionerna flyttats fram inom områdena dans/scenkonst, kulturarv, konst och det fria ordet/litteratur och berättande. Exempel på resultat är att Det fria ordets hus invigdes i juni där regionen bidragit till utveckling av verksamhetens innehåll. 4

201 Ökad tillgänglighet för barn och unga är prioriterat i kulturplanen. Under perioden har utvecklingsarbete kopplat till detta skett inom skola och kultur tillsammans med Växjö kommun, ett arbete som exempelvis omfattar samordningsinsatser för utbud inom Skapande skola. Arbete med att utveckla likvärdiga förutsättningar för transport till och från kulturaktiviteter har genomförts under året och samarbete pågår inom Sydtaxesamarbetet och med Länstrafiken Kronoberg. Kultursamverkansmodellen i Kronobergs län har nu avslutat en första treårsperiod med en regional kulturplan som styrdokument. För andra gången har en regional kulturplan tagits fram med de aktörer som ingår i modellen. Införandet av modellen och styrning enligt en regional kulturplan bidrar till att skapa samsyn kring prioriteringar såväl som arbetssätt för att bedriva regional utveckling inom kulturområdet. Ett exempel på resultat är den insatslogik som nu används som ett verktyg för regionala aktörer inom kulturområdet för att samtala kring gemensamt arbete. Inom infrastruktur och fysisk planering präglades 2014 av framtagandet av förslag till nytt Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län, vilken pekar ut riktlinjerna för kollektivtrafikens utveckling i Kronoberg. Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram parallellt med RUS, detta för att programmet ska ha en tydlig koppling till styrdokumentet och övrig regional planering. Det nya trafikförsörjningsprogrammet har också en tydligare koppling till hållbar utveckling och rumslig planering samt fokus på en utmaningsdriven programlogik. Region Kronoberg har ett tätt interregionalt samarbete med övriga Regionala kollektivtrafikmyndigheter i södra Sverige. Beslut om programmet tas Uppföljning av länstransportplanen har skett regelbundet tillsammans med länets kommuner och Trafikverket. Fokus har också varit på att slutföra de utvecklingsprojekt inom regionaltågstrafiken som med hjälp av EU-medel från regionalfonden har förverkligats i regionen. Dessa projekt har skapat tillgänglighet och möjligheten att knyta samman några av länets orter. Uppföljning och utvärdering av tågstationerna och tillgängligheten kopplad till övrig regional planering kommer att genomföras löpande. Kronoberg har tillsammans med Halland, Blekinge, Kalmar och Jönköping arbetat med ett projekt för gränsöverskridande trafik på landsbygden. Projektet Kollektivtrafik på Landsbygden har pågått sedan 2013 och avslutades i maj I projektet diskuterades den s.k. Närtrafiken och på vilket sätt de regionala kollektivtrafikmyndigheterna kan arbeta för ett gränsöverskridande hela-resan perspektiv för resenären. Kronoberg har under 2014 varit delaktig i projektet Linnéstråket. Det är ett samverkansprojekt mellan Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg, Växjö, Kalmar, Nybro, Emmaboda och Lessebo kommun, vilket syftar till att tydliggöra sambandet mellan infrastruktursatsningar och rumslig planering. Projektägare är Regionförbundet i Kalmar län. Linnéstråket är ett pilotprojekt inom det nationella projektet Den attraktiva regionen (DAR), med Trafikverket som projektägare. Projektet ska analysera hur de berörda orterna kan samverka kring kommunikationer, utbildning och arbetsmarknad. Projektet DAR och Linnéstråket, kommer att pågå parallellt till och med Kompetensförsörjning Inom området Kompetensförsörjning har under 2014 ett utökat fokus lagts på arbetsmarknadsfrågor och vid årsskiftet anställdes en ny samordnare med ansvar för 5

202 detta. Under hösten har dialoger förts med olika parter och en kartläggning gjorts av vilka behov som finns där Region Kronoberg bör verka för största möjliga nytta regionalt. Arbetsmarknadsfrågorna, och då främst fokus på utanförskap bland unga och utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden, blir viktiga frågor i den regionala kompetensförsörjningsstrategin. Region Kronoberg fortsätter att arbeta med nätverk kopplat till utbildning dels genom att samordna dem och dels genom en nära dialog. De nätverk som finns just nu är: Presidienätverk skola; Skolchefsnätverk; Utvecklingsledare; Vuxenutbildningsrektorer, och; Yrkeshögskoleanordnare. Resultatet inom de olika nätverken under 2014 är att man kommit allt närmare varandra och det finns ett reellt intresse och engagemang för regional samhandling på flera områden. Skolcheferna har till exempel börjat arbeta med gemensamma målsättningar och rektorerna för vuxenutbildningen med en översyn över utbudet i Kronobergs län för att i förlängningen se hur de kan arbeta närmare varandra. Arbetet med studie- och yrkesvägledning i olika former har fortsatt under Prioriteringar har varit att ta vara på erfarenheter och resultat från projektet SYV i förändring samt etablera ett så kallat SYV-råd. En fördjupning av vad som påverkar ungas gymnasieval baserat på dialog med elever i åk 9 har också prioriterats. Resultaten kopplade till arbetet med studie- och yrkesvägledning är att ett SYV-råd med representanter från samtliga kommuner (såväl från kommunala skolor som friskolor) har etablerats och haft sina första möten. En bredare dialog om hela skolans ansvar kopplat till studie- och yrkesvägledning har förts i olika forum. Kunskapen om unga kronobergares gymnasieval har ökat, där resultaten även publicerats i en rapport publicerad Under 2014 har många av de projekt som under de senaste åren drivits med framgång i regionen slutförts och en dialog om en ny projektportfölj har påbörjats. Nedan följer en redogörelse för avslutade och befintliga projekt och resultaten av dessa. En förstudie har utrett behovet av regional samordning av validering. Utifrån resultatet av utredningen togs ett förslag fram gällande hur en fortsatt process skulle kunna se ut. Regionförbundets arbetsutskott har tagit del av resultatet och har gett ett uppdrag till Regiondirektören att ta fram förslag på hur validering i Kronoberg kan förbättras. Arbetet med validering låg dock vilande under resten av 2014 i väntan på framtagandet av den regionala kompetensförsörjningsstrategin. Valideringsfrågan är en fråga som regelbundet har lyfts i Kronobergs län men ingen större regional insats har gjorts sedan då projektet Validering Kronoberg genomfördes. En förstudie om strategiskt arbete för att minska utanförskapet i Kronoberg har genomförts. Målet var att förbereda Kronoberg för ett mer strategiskt och samlat arbete med projekt inom den Europeiska Socialfonden i kommande programperiod, i syfte att minska utanförskapet på arbetsmarknaden på längre sikt. Baserat på förstudiens resultat har en modell tagits fram för att skapa samordning och lärande för socialfondsprojekt i Kronobergs län. Förstudien resulterade i en rad rekommendationer och möjliga scenarios för att möta framtida utmaningar inom området. F.d. Regionförbundet södra Småland har i samarbete med Regionförbundet i Kalmar deltagit i det nationella projektet Plug-in, som syftat till att minska för tidiga avhopp från gymnasiet och få fler elever att fullfölja sin utbildning. Den regionövergripande 6

203 satsningen avslutades vid halvårsskiftet. Under 2014 låg fokus dels på implementering av verkstäderna i ordinarie verksamheter och dels på att se över möjligheter till fortsatta satsningar på området. Av de 7 kommunerna (av 8 totalt) som genomfört verkstäder i Plug in har 5 fortsatt i någon form och med egen finansiering. Erfarenheterna från arbetet är bland annat positiva erfarenheter av det konkreta arbetet med ungdomscoacher på individnivå, men det saknas fortfarande en övergripande strategi i flertalet kommuner samt strategier för en långsiktighet och hållbarhet i hela utbildningssystemet när det gäller frågan. Projektet Yrkeshögskola Kronoberg avslutades i december Projektet har samlat utbildningsanordnare i regionen i ett nätverk som gemensamt arbetar med frågor som rör yrkeshögskolan i syfte att höja kvaliteten och sprida information om utbildningsformen. Ett resultat är att kompetensutveckling för utbildningsledare påbörjats under hösten i samarbete med Yrkeshögskoleförbundet och att kunskapen om Yrkeshögskolan som utbildningsform ökat i länet. Nätverket kommer att leva vidare efter projektets avslut då det finns en stor vilja till samverkan regionalt. Projektet Studentmedarbetare Kronoberg (pågående) syftar till att hjälpa högskolestuderande att få relevant arbetslivserfarenhet samtidigt som länets offentliga arbetsgivare ges förbättrade förutsättningar till hållbar kompetensförsörjning. Under 2014 har fokus legat på att sprida kunskapen om satsningen bland studerande då de tjänster som utannonserats tidigare år inte tillsatts fullt ut. Utöver detta har etableringen av ett nätverk för regioner nationellt som arbetar med konceptet legat i fokus. Under 2014 utlystes 31 tjänster, varav 22 tillsattes. Intresset för studentmedarbetartjänster har under året ökat hos kommunerna i länet. Internationellt- och gränsöverskridande samarbete Internationalisering är en central strategi för verksamhetsutveckling och för att möta de samhälleliga utmaningarna i regionen. Internationellt arbete med allt vad det innebär av gränsöverskridande samverkan, mångfald och ömsesidig förståelse är en förutsättning för att möta dessa utmaningar. Region Kronoberg bygger relationer med andra regioner i Europa, men även i Afrika och Asien. Region Kronoberg har aktiva samarbetsavtal med Suzhou i Kina samt Tlokwe i Sydafrika. Kinasamarbetet drivs huvudsakligen inom näringslivsområdet, men har under året utvecklats att gälla även utbildning och IT i skolan. Inom ramen för Sydafrikasamarbetet har cirka 32 projekt pågått under perioden med finansiering från ICLD. Exempel på resultat under 2014 är överföring av kunskap mellan räddningstjänsterna i Tlokwe och i Kronoberg, samt kunskapsutbyte mellan f.d. Landstinget Kronoberg och motsvarande aktör i Tlokwe gällande patientsäkerhet. Regionförbundet deltar dessutom i flera nätverk, till exempel Euroregion Baltic (ERB), ibsg, ERRIN och Axess Europa. Region Kronoberg driver tillsammans med andra regionförbund och lärosäten i Småland och Blekinge ett Brysselkontor som bevakar regionens intressen i Bryssel genom information och kunskapsspridning, påverkan och bevakning av politikområden, kontaktskapande och marknadsföring. Under 2014 har en gemensam förstudie som gäller arbetskraft och kompetensförsörjning påbörjats. Organisationen har de senaste åren varit aktiv i programmeringsarbetet för Södra Östersjöprogrammet och Nordsjöprogrammet. En del av arbetet har skötts samordnat 7

204 genom Euroregion Baltic (ERB) samt genom möten på programnivå mellan tjänstemän och politisk representation i styr- och/eller övervakningskommitté. Informationsinsatser om program och finansieringsmöjligheter och projektutvecklingsinsatser gentemot våra medlemmar har under året utförs regelbundet. Tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län och Linnéuniversitetet har ett gemensamt affärsfrämjande kontor öppnats i Shanghai Kontoret verkar för att främja export och import för regionens företag samt attrahera studenter till regionens universitet. En samordnare på Region Kronoberg finns som i samverkan med regionala aktörer stöttar företagen på hemmaplan. En ökning i antalet affärskontakter har skett under 2014, i dagsläget finns cirka 80 affärskontakter. Från officiellt håll prioriteras företag kopplade till trä, glas, miljöteknik och turism, men företag inom alla områden välkomnas att ta del av stödet. Aktörer inom glasindustrin, kulturinstitutioner och företag i Småland genomförde 2014 i f.d. Regionförbundet södra Smålands regi ett projekt som heter Light, Fire, Life. Projektet inkluderade en glasutställning av svenskt glas i Kina samt en mervärdessatsning för företag, där glasutställningen användes som en plattform för marknadsföring av företag, Kronobergs län och Sverige. Den regionala kompetensplattformen Det är många gånger svårt att särskilja det breda arbetet med kompetensförsörjning och kompetensplattformsuppdraget i sig då det i de flesta fall är överlappande. Region Kronoberg ser majoriteten av de processer som nämns under avsnittet för kompetensförsörjning som en del av det arbete som sker inom ramen för kompetensplattformsuppdraget. Under det gångna året har fokus dock legat på det projekt som beviljats inom ramen för kompetensplattformsuppdraget och som syftar till att ta fram en regional kompetensförsörjningsstrategi. Under 2014 har fokus för strategiarbetet varit att etablera en styrgrupp, identifiera samarbetspartners samt landa i prioriteringar som ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Några processutvecklingsuppdrag har också löpt parallellt med strategiarbetet. Jämställdhetsfrågor har varit prioriterade under 2014 och strategin jämställdhetsintegreras. Arbetet med strategin har lett till att det finns en bred förankring för strategin och rådighet kopplat till de ämnen som prioriterats. Styrgrupp och processgrupp har tillsammans landat i förslag till utgångspunkter och fyra prioriteringar för strategin. Ett arbete har påbörjats med att undersöka hur det underrepresenterade könet upplever sin arbetssituation och arbetsmiljö i en könssegregerad bransch, i syfte att på sikt skapa arbetsplatser som attraherar båda könen och därigenom få till stånd en jämnare fördelning på arbetsmarknaden. F.d. Regionförbundet södra Småland har varit en av initiativtagarna till och koordinatorerna för de kompetensförsörjningsdagar som sedan 2014 samarrangeras mellan regionerna, Sveriges kommuner och Landsting (SKL), berörda myndigheter och departement. Det nya arbetssättet har lett till en närmare samverkan och förbättrade förutsättningar för dialog. Tillväxtverket fick 2013 en ny roll kopplat till samordning av kompetensförsörjningsarbetet, en roll som inte varit helt oproblematisk. Kompetensplattformsuppdraget har funnits ute i regionerna i närmare fem år och Region Kronoberg upplever att Tillväxtverket inte har tagit vara på de strukturer som byggts upp och det strategiska 8

205 arbete som skett innan 2013, utan istället fokuserat på att skapa nya initiativ som många gånger inte upplevts som relevanta. Därtill pågår ett bredare arbete med kompetensförsörjning i regionen och det är oklart om Tillväxtverkets uppdrag är begränsat till kompetensplattformsarbetet eller sträcker sig över hela kompetensförsörjningsområdet. Region Kronoberg efterfrågar tydliga skrivningar i regleringsbreven till myndigheter att samverkan skall finnas med kompetensplattformarna, då detta skulle underlätta samverkan med till exempel Arbetsförmedlingen. Idag är denna samverkan mycket personbunden. Under 2014 har dock myndigheter såsom Skolverket fått upp ögonen för dels kompetensplattformsarbetet och dels för den regionala nivån som samverkanspart. Dialogen och samverkan med myndigheterna fungerar överlag bra och det finns en ny öppenhet och nyfikenhet från den nationella nivån av att arbeta med regionerna vilket ger en spännande utvecklingspotential för flernivåstyrning och samverkan. Aktiviteter inom ramen för Östersjöstrategin Se bilaga 2. Integrering av miljö- integrations- och jämställdhetsperspektiv Under framtagandeprocessen för en ny RUS har en tematisk fördjupning gjorts kring hållbarhetsperspektivet i regionalt utvecklingsarbete. Som bas har Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner (SIS SS :2014) använts, vilket är ett ledningssystem för att omsätta och följa politiska mål i den dagliga verksamheten. Arbetsmetoden, kallad Gröna tråden, är inarbetad i förslaget till ny RUS Gröna Kronoberg 2025, och bygger på att det regionala utvecklingsarbetet ska präglas av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Dessa begrepp inbegriper bland annat miljö-, integrations- och jämställdhetsperspektiven. F.d. Regionförbundet södra Småland har i samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län och Energikontor Sydost AB drivit Klimatkommission Kronoberg i syfte att nå målet om en fossilbränslefri region samt ge förslag till förändringar i strategi och mål för att nå en miljömässigt hållbar tillväxt. Klimatkommissionen har bestått av valda politiker samt representanter från näringsliv, offentlig sektor och universitet. För att nå såväl regionala som nationella klimatmål krävs att så många som möjligt i länet, såväl företag och organisationer, som enskilda medborgare, ska engageras för att vidta åtgärder för att minska sin klimatpåverkan. Klimatkommissionen, med dess representanter från näringsliv, offentlig sektor och universitet med flera, har verkat som en plattform/arena för att upplysa, föra dialog, sprida goda exempel, verka för samhandling, kartlägga vad som görs och har gjorts samt stötta miljöarbetet i regionen. När det gäller rena integrationsfrågor har ett större fokus lagts på dessa under slutet av 2014, då Regionförbundet börjat arbeta specifikt med arbetsmarknadsfrågor. Inom kompetensförsörjningsstrategin har Utlandsfödda som resurs för den framtida kompetensförsörjningen pekats ut som ett av fyra prioriterade områden. 9

206 Regionförbundet har under 2014 intensifierat arbetet med jämställdhetsintegrering, bland annat via Handlingsplan för jämställd regional tillväxt, Resurscentra för kvinnor och Främja kvinnors företagande. Resultat av arbetet 2014 är bland annat att en intern verktygslåda för jämställdhetsintegrering tagits fram, jämställdhetsintegrering av RUS, jämställdhetsintegrering av den regionala kulturplanen, jämställdhetsanalys av den regionala innovationsstrategin (RIS) samt jämställdhetsintegrering av enskilda aktiviteter inom ramen för Regionförbundets verksamhet, där Innovationsdagen kan nämnas som exempel. Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska därför användas till projekt som ligger i linje med och stärker det regionala utvecklingsarbetet. I samtliga projektansökningar och redovisningar ska ingå en redogörelse över hur projektet beaktar och arbetar med miljöperspektivet, mångfaldsperspektivet och jämställdhetsperspektivet. Ett antal projekt som pågått 2014 har som huvudsyfte att förbättra miljö, integration eller jämställdhet, exempelvis projekt som rör kollektivtrafiksatsningar, ett projekt som utreder restvärmepotentialen för växthusodling, ett projekt som syftar till att öka unga tjejers intresse för industri- och teknikyrken samt projekt inom programmet Främja kvinnors företagande, däribland ett projekt riktat till utlandsfödda kvinnor. Regionförbundet har därtill beslutat att delta i en större projektansökan gällande produktdesign och resurseffektivitet på väg mot en cirkulär ekonomi. Programmet inbjuder forskargrupper att tillsammans med bland annat industripartners lämna förslag till ett nytt forsknings- och innovationsprogram om produktdesign för resurseffektivitet. Syftet med detta initiativ är att med kunskap och innovativa idéer bidra till utvecklingen av en cirkulär ekonomi, det vill säga ett samhälle som bygger på slutna materialflöden. Återrapportering 2 Samverkansorgan ska: redovisa de viktigaste frågorna för att stärka och utveckla arbetet med länets regionala utvecklingsstrategi, redovisa exempel och kommentera inom vilka områden samverkan sker dels med länsstyrelsen, dels med andra statliga myndigheter samt hur denna samverkan har utvecklats. Regionala utvecklingsstrategin Hösten 2013 startade processen att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län. Den politiska riktlinjen för framtagandeprocessen är hållbarhet. Syftet har varit att utarbeta ett beslutsunderlag som många olika aktörer har haft möjlighet att påverka och att samtidigt utveckla förutsättningar för genomförandet. En blogg startades för att bidra till en transparent arbetsprocess och hittills har 5500 personer använt sidan. Processen sker i fyra faser: En fas för att grunda arbetet augusti till oktober 2013, en fas för att informera och föra dialog november 2013 till juni 2014, en fas för remiss augusti-februari 2015 och slutligen beslutsfasen till och med beslut i regionfullmäktige i juni

207 Under våren 2014 fördes en dialog med olika intressenter om länets utmaningar och möjligheter: Hur är det att leva i Kronoberg idag? Hur ska det vara att leva i Kronoberg 2025? Det konkreta arbetet har gått till så att framtagandeprocessen har integrerats i de strukturer som finns för samhandling mellan olika aktörer. När aktörerna träffats i nätverk, strategiska samtal och i anslutning till projekt har de ansvariga regionala samordnande funktioner lyft in RUS på agendan, alltså skapat utrymme för information och/eller dialog om nuläge, önskad förändring och hur vi ska ta oss dit. På så sätt har ansvaret breddats och samtidigt har regionens aktörer lagt grunden för genomförandet. Flertalet dialoger har dokumenterats och publicerats på bloggen som inspel från intressenterna till beslutsunderlaget. De dokumenterade mötena visar att 950 personer har deltagit under dialogfasen, varav 54 % kvinnor och 46 % män. Intressenterna representerar offentlig sektor 69 %, privat sektor 16 %, civil sektor 10 % och akademi 6 %. Arbetsmetoden som prövas i framtagandefasen lägger grund för genomförandefasen och är en del av RUS hållbarhetsarbete gröna tråden. Idag finns ett remissförslag för en ny regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS). Målbilden för RUS är Gröna Kronoberg. Den nya strategin ska stödja utveckling som är hållbar för människor, miljö och ekonomi. Det betyder att Kronoberg tar ställning till två utmaningsområden. Den ena avser demografi och rumsliga strukturer och den andra näringsliv och regional ekonomi. Kronoberg 2025 ska människor kunna leva och växa i öppna och hållbara livsmiljöer. Kronobergs regionala ekonomi och vårt näringsliv ska kunna växa av och bidra till en cirkulär ekonomi med förmåga till förnyelse. För att nå målen behövs samsyn om utmaningar, prioriteringar och mål. Sex prioriteringar föreslås och de innebär att välja väg i riktning fram mot målen: Utveckla en komplementär region; Utveckla ett inkluderande värdskap; Satsa på barn och ungas livsvillkor; Utveckla diversifieringen; Utveckla innovationsförmågan, samt; Satsa på humankapitalet. Samverkan med länsstyrelsen och andra statliga myndigheter F.d. Regionförbundet södra Småland har under de senaste åren haft ett gott samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län och samarbetet har fortsatt och vidareutvecklats under Ledningarna för f.d. Regionförbundet och Länsstyrelsen har under året träffats regelbundet för att diskutera gemensamma angelägenheter. Kontinuerligt sker också möten på tjänstemannanivå mellan de båda organisationerna. I mångt och mycket arbetar organisationerna utifrån en gemensam agenda och förstärker varandras arbete och många insatser görs med gemensamma resurser. Några exempel på gemensamma arbetsområden under 2014 är följande: Regeringsuppdraget om Glasrikets utveckling. Regeringen beslutade om ett förlängt uppdrag t.o.m Projektet TvärdraG, som ägts av f.d. Regionförbundet och både Länsstyrelsen och f.d. Regionförbundet har ingått i styrgruppen. Evenemanget Mat 2014, som kommer att fortsätta med samarbete kring 2015 års arrangemang. Handlingsplan för jämställd tillväxt, där f.d. Regionförbundet och Länsstyrelsen fört en kontinuerlig dialog. 11

208 Arbetet med att förbereda en ASE-konferens (Association of Space Explorers) hösten 2015 och att använda denna för ett mer långsiktigt utvecklingsarbete. I satsningen Träregion Småland medverkar både Länsstyrelsen och Region Kronoberg i styrgruppen, tillsammans med motsvarande aktörer i övriga Smålandslän. Smart Housing-satsningen leds av SP och såväl region som länsstyrelse finns representerade i dess styrgrupp. Region Kronoberg ansvarar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi, ett arbete som sker i nära samverkan med Länsstyrelsen. Region Kronoberg ansvarar för att ta fram en regional innovationsstrategi som bland annat utgör ett underlag för den regionala utvecklingsstrategin. Länsstyrelsen medverkar aktivt i såväl lednings- som arbetsgrupp. Under 2014 har ett arbete påbörjats för att under 2015 nå en överenskommelse där man tydligt identifierar ansvarsområden och samarbetsfält för Region Kronobergs och Länsstyrelsens gemensamma regionala utvecklingsarbete. På regional nivå sker samverkan med flera andra myndigheter inom olika områden, både i det långsiktiga processarbetet och inom ramen för de projekt vi bedriver. Trafikverket är en viktig samarbetspart, framförallt inom ramen för de infrastrukturprojekt som bedrivs i länet, men också i arbetet med länstransportplanen och trafikförsörjningsprogrammet. Samarbetet med Trafikverket har utvecklats positivt och antalet forum och arbetsgrupper där regionen och Trafikverket samarbetar har successivt ökat under senare år. Samarbete med andra regionala myndigheter sker bland annat inom kompetensplattformsuppdraget. Här deltar både Arbetsförmedlingen, ESF-rådet och Linnéuniversitetet. Regionalt är Linnéuniversitetet en viktig samarbetspart inom flera områden. Några konkreta exempel är den regionala innovationsstrategin och den s.k. Innovationsdagen. Samverkan med Linnéuniversitetet innebär i många fall samverkan även med Regionförbundet i Kalmar län då lärosätet är de båda länens gemensamma universitet. Under året signerade de tre parterna en överenskommelse som täcker viktiga gemensamma samarbets- och utvecklingsområden. Nationellt har samarbete under året skett med Tillväxtverket inom flera områden och dialog har förts med företrädare för Vinnova. 12

209 Region Kronoberg arbetar med ett hållbart, långsiktigt perspektiv för utveckling, tillväxt och en god hälsooch sjukvård som ska möta människors behov. 13

210 Uppföljning av extraanslag REGION KRONOBERG

211 Innehåll Sammanfattning av resultat... 2 VÄX!... 2 Information Engineering Centre... 2 Centrum för organisatorisk innovation... 2 Industrinätverk Kronoberg... 2 Förstudie morgondagens tillväxtbolag... 3 Smart Housing... 3 Framtid Kronoberg näringslivsstrategi och implementering... 3 Kooperation för allas rätt att jobba... 3 Samverkan Lessebo... 3 Bakgrund... 4 Disposition... 4 Metod och metoddiskussion... 5 Projektportföljen... 6 Resultat... 8 Förnyelse av näringslivet... 8 VÄX!... 9 Information Engineering Centre...12 Centrum för organisatorisk innovation...16 Industrinätverk Kronoberg...20 Förstudie Morgondagens tillväxtbolag...23 Smart Housing...26 Individens omställning...28 Framtid Kronoberg implementering och näringslivsstrategi...29 Kooperation för allas rätt att jobba...34 Samverkan Lessebo...37 Avslutande reflektioner...40 Bilaga 1: Handlingsplan för insatser med anledning av lågkonjunkturen i Kronobergs län...42 Bilaga 2: Projektportfölj...45 Bilaga 3: Intervjupersoner (50)

212 Sammanfattning av resultat I följande kapitel presenterar vi en kort sammanfattning av de resultat och effekter som genererats ur projekten som har ingått i uppföljningen. VÄX! Tolv företag med tillväxtpotential genomgick en utbildning om hur man som företagare kan maximera tillväxten. Totalt anordnades sex utbildningstillfällen. Före-efter undersökningen visade att insatserna gett positiva resultat i 74 % av de variabler som undersöktes (attityd- och kunskapsfrågor i relation till tillväxt). Deltagarna gav utbildningarna betyget 4,8 på en skala som löpte mellan 1-6. Information Engineering Centre Vid slutet av projekttiden uppgick antalet deltagarorganisationer till 199 stycken (en fördubbling sedan 2012). Under projekttiden har flertalet insatser genomförts, b.la.; en kompetenskartläggning inom den regionala IT-sektorn, en IT-mässa med ungefär 300 deltagare samt ett kunskapsprojekt där barn och ungdomar har fått lära sig programmering. I den enkätundersökning som deltagarna fått besvara uppgav över 80 % av de svarande företagen att deras deltagande bidragit till kompetensutveckling och förbättrade kompetensförsörjningsmöjligheter. Centrum för organisatorisk innovation 51 företag deltog i projektet och erhöll någon form av utbildning inom LEAN. 87 % av företagen som deltog i projektets djupare insatser svarade att de kommer att påbörja ett förändringsarbete inom företaget som en följd av deras medverkan i projektet. Industrinätverk Kronoberg Projektledarna genomförde under projektperioden 70 företagsbesök, med syfte att rekrytera dem till nätverket. Minst 60 % av de företag som besöktes kom senare att bli en del av nätverket. Vid slutet av 2013 ingick 100 individer i nätverket och under slutet av 2014 hade antalet ökat till 130 stycken. Under projektperioden har flera träffar inom olika funktionsnätverk genomförts och samverkan mellan industriföretagen i länet har ökat. 2 (50)

213 Förstudie morgondagens tillväxtbolag Under projektet besökte projektledningen flertalet olika innovationsmiljöer och fick därmed inspiration till hur framtidens innovationsmiljö i Kronobergs län kan utvecklas. Kunskaperna från besöken hos andra innovationsmiljöer diskuterades sedan mellan regionala aktörer. Resultatet av förstudien är att en projektansökan kommer att färdigställas under första halvåret Smart Housing Under det första kvartalet 2015 ingick drygt 50 partners från akademi, näringsliv samt det offentliga i projektet. I början av 2015 hade 15 delprojekt genomförts, b.la. hade en bostadsprototyp, som visar på hur det framtida boendet kan se ut, tagits fram. Framtid Kronoberg näringslivsstrategi och implementering Vid projektslut hade en näringslivsstrategi, med syfte att tydliggöra hur företagen i regionen kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten, tagits fram i samråd med näringslivet. I början av 2015 hade fem av åtta kommuner valt att implementera de metoder som projektet använt för att stävja ungdomsarbetslösheten. Detta betyder att dessa kommuner idag finansierar en samverkanslösning när det gäller dessa frågor. Kooperation för allas rätt att jobba Totalt erhöll 20 grupper rådgivning om hur man kan starta nytt eller utveckla ett befintligt kooperativ. Ungefär 200 personer fick information om att driva kooperativ. Under projekttiden kom personer att få en sysselsättning, till huvuddelen inom sociala/idéburna kooperativ. Samverkan Lessebo Under projekttiden genomfördes flera aktiviteter, exempelvis arbetsmässa och utbildning om hur man startar företag, riktade mot personer som varslats. 154 personer mottog omställningsstöd, och fick därmed individuellt stöd för att finna nytt jobb eller stöd med att påbörja en utbildning. Under första kvartalet 2015 hade 80,5 % av de som erhöll omställningsstöd genom projektet funnit en ny sysselsättning, varav en majoritet återgått till arbete. 3 (50)

214 Bakgrund Kronobergs län är en liten och ytterst öppen ekonomi. Ungefär var femte person arbetar inom den exportintensiva industrisektorn. Strukturen skapar en hög konjunkturkänslighet och ett stort beroende av starka exportmarknader. När den globala ekonomiska krisen inträffade kom länet att, tillsammans med andra län med en liknande struktur, att drabbas särskilt hårt. Sysselsättningen minskade drastiskt, särskilt i de mindre kommunerna. Den påföljande eurokrisen har sedan hämmat återhämtningen i länet och under 2012 sjönk sysselsättningen ytterligare. Den, jämfört med andra länder i Europa, förhållandevis goda utvecklingen i Sverige under den senaste femårsperioden kan främst förklaras utifrån en tillväxt inom tjänste- och servicesektorn. Dessa sektorer drivs främst av inhemsk konsumtion och befolkningsrika regioner har därmed, generellt sett, haft en starkare utveckling än glesare regioner där exporten är, relativt sett, av större betydelse för sysselsättningen. De regionala obalanserna, som efter krisen blivit tydligare, understryker de omställningsbehov som finns i glesare regioner. För att möta ett ökat globalt konkurrenstryck behöver branschstrukturen i mindre orter diversifieras och produktionen bli mer konkurrenskraftig. Enklare sysselsättningar inom den varuproducerande sektorn tenderar att outsourcas till låglöneländer eller ersättas via automatiseringar, samtidigt som nya sysselsättningstillfällen inom andra sektorer tenderar att växa fram inom andra geografier. Ovan är ett resultat av en ständigt pågående strukturomvandling. Resurser allokeras dit de gör mest nytta och i en allt mer öppen värld är spelplanen global. För att möta utmaningarna krävs dels att nya sysselsättningar inom nya branscher växer fram i Kronobergs län, dels att det tillgängliga arbetskraftsutbudet rustas för att kunna erhålla de kompetenser som krävs för att ställa om näringslivet till att bli mer kunskapsdrivet och konkurrenskraftigt, inte minst är detta viktigt inom den varuproducerande sektorn. Med anledning av den ovan redovisade lågkonjunkturen och dess efterföljande effekter i länet beslutade regeringen att utbetala ett extraanslag till särskilt drabbade regioner. De extra medlen hade som syfte att stärka aktuella regioners omställningsförmåga. Totalt tillföll 10 mkr Kronobergs län, varav 6,5 mkr till dåvarande Regionförbundet södra Småland (numera Region Kronoberg), och 3,5 mkr Länsstyrelsen Kronoberg. Föreliggande rapport är en redovisning av hur dåvarande Regionförbundet södra Småland disponerat sina medel. Disposition I det första kapitalet följer en kortare metoddiskussion om hur uppföljningen av de olika projekten genomförts. Här presenteras även en generell diskussion 4 (50)

215 om metodmässiga hänsynstaganden som är viktiga att göra i samband med uppföljningar och utvärderingar. I det andra kapitlet följer en sammanfattande redovisning av den handlingsplan som upprättades i samband med extraanslaget. Återgivningen kan betraktas som en sammanhållen programlogik av de olika projekten. I det tredje kapitlet följer en resultatredovisning, det empiriska utfallet, av de olika projekten. För respektive projekt som studerats redovisas genomförda aktiviteter, vilka kortsiktiga effekter som identifierats och en diskussion om långsiktiga effekter. I det fjärde och avslutande kapitalet följer en helhetsbedömning av insatserna och en diskussion om framtida utmaningar. Metod och metoddiskussion I samband med den förra redovisningen till Näringsdepartementet lät vi bifoga en uppföljningsplan för de projekt som erhållit medel från extraanslaget. Det är denna uppföljningsplan som har utgjort grunden för föreliggande rapport. Att avgöra vilka effekter en viss insats genererat i samhället är svårt. Ett isolerat experiment låter sig sällan göras och ett visst uppmätt resultat kan bero på en rad omständigheter som inte har med den undersökta insatsen att göra. Däremot är det möjligt att via olika metoder föra ett resonemang om sannolikheten att en viss insats lett till ett visst resultat oftast stannar diskussionen vid en form av rimlighetsbedömning. För att uttala sig om långsiktiga effekter på samhällsnivå är det viktigt att beakta tidsperspektivet. Att påverka samhällsprocesser tar lång tid och sker i flera led allt omgivet av en omvärldskontext som påverkar utfallet. Av de insatser som studerats i denna rapport har många av dem nyligen avslutats Bedömningarna av insatsernas långsiktiga effekter är därför i viss mån osäkra. För att kunna göra så kvalificerade bedömningar som möjligt har vi återskapat respektive projekts insatslogik och utifrån den och insamlad empiri gjort bedömningar om de mer långsiktiga effekterna. Nedan åskådliggörs det frågebatteri som har använts: Hur ser projektets insatslogik ut? Har aktiviteterna genomförts i enlighet med projektplan? Har aktiviteterna genererat några kortsiktiga effekter? Givet utfallet på kort sikt är det troligt att de långsiktiga målen uppnås? Har projektet förankrats i andra processer? Det finns en lång rad olika verktyg att använda för att få kunskap om resultat och effekter. I föreliggande rapport har dokumentstudier, samtalsintervjuer och enkätundersökningar utgjort primärt underlag för redovisade slutsatser. Mer långsiktiga effektbedömningar baseras på en form av skuggkontroll, där centrala aktörer med insikt i insatserna har bedömt den långsiktiga nyttan, 5 (50)

216 kompletterat med vår egen analys som vägt in omvärldseffekter och erfarenheter från tidigare uppföljningar. Projektportföljen Av de 6,5 mkr Region Kronoberg tilldelades av extraanslaget har 99 % av medlen tilldelats tio olika projekt. Nio av projekten var vid utgången av 2014 avslutade. På ett övergripande plan kan projekten delas in i två olika kategorier: Projekt som syftar till att främja existerande/nya företag och projekt som syftar till att främja individens omställning. Respektive kategori bemöter olika delar av de utmaningar en strukturomvandling medför. Neddragningar Strukturomvandling Individens omställning Nya sysselsättningstillfällen Modell: Schematisk skiss över strukturomvandlingens förlopp Modellen ovan visar en schematisk skiss över hur förloppet av en strukturomvandling kan förstås. Globalisering, teknikutveckling, ökad konkurrens och förändrad efterfrågan är drivkrafterna bakom synbara förändringar, exempelvis nedläggningar av företag inom en viss bransch. Av neddragningarna följer att individer blir utan arbete och i behov av att finna ett nytt. För att inte strukturell arbetslöshet ska uppstå krävs dock att nya sysselsättningar växer fram i regionen. För att så ska ske krävs en god innovationsförmåga och att nya företag växer fram inom nya näringar, men även att existerande företag stärker konkurrenskraften. Men för att de friställda individerna ska kunna ta de arbeten som växer fram inom nya och existerande näringar krävs att de innehar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. En annan viktig aspekt är att informationen mellan den tillgängliga arbetskraften och arbetsgivaren är tillräckligt god för att förebygga friktionsarbetslöshet. Här är det viktigt med en väl uppbyggd samverkan mellan olika organisationer. 6 (50)

217 Utifrån ovan resonemang kan sex av de tio beviljade projekten sägas tillhöra kategorin projekt som syftar till att främja sysselsättning inom existerande/nya företag, och tre till kategorin projekt som syftar till att främja individens omställning (Se: Bilaga 1 för den ursprungliga handlingsplanen). I den senare kategorin ingår projekt som dels riktat insatser direkt till individer, dels genomfört insatser som syftat till att stärka samverkan mellan olika organisationer som arbetar med att få individer, som ofta står långt från arbetsmarknaden, i sysselsättning. I tabellen nedanför följer en övergripande presentation av de olika projekten och hur de svarar till de två huvudutmaningarna (Se: Bilaga 2 för mer preciserad information av respektive projekt): Utmaning Insats Effekter på kort sikt Effekter på långsikt Samhällseffekter VÄX! Ökad kunskap om tillväxtstrategier bland deltagande företag Ökad omsättning inom deltagande företag Information Engineering Centre Ökad samverkan och kunskap inom ITsektorn bland deltagande företag Ökad omsättning inom deltagande företag Förnyelse av näringslivet. Centrum för organisatorisk innovation Smart Housing Ökad kunskap om innovationsstrategier bland deltagande företag Ökad samverkan och kunskap om innovationsstrategier bland deltagande företag Ökad omsättning inom deltagande företag Ökad omsättning inom byggsektorn Ökat antal arbetsställen per 1000 invånare Ökad produktivitet (BRP/sysselsatt) Industrinätverk Kronoberg Ökad samverkan och kunskap inom industrisektorn bland deltagande företag Ökad omsättning inom deltagande företag Förstudie morgondagens tillväxtbolag Ökad kunskap om innovationsmiljöer Utvecklad innovationsmiljö/ Fler tillväxtbolag Framtid Kronoberg implementering Ett implementerat arbetssätt hos deltagande aktörer för att möta ungdomsarbetslöshet Minskad ungdomsarbetslöshet hos deltagande aktörer Individens omställning Framtid Kronoberg näringslivsstrategi Ökad samverkan mellan deltagande organisationer och näringsliv Minskad ungdomsarbetslöshet hos deltagande aktörer Ökad sysselsättningsgrad Samverkan Lessebo Ökad samverkan mellan deltagande aktörer och näringsliv Minskad arbetslöshet hos deltagande aktörer Kooperation för alls rätt att jobba Ökad kunskap om kooperative metoder bland deltagarna Ökat antal sysselsatta inom kooperativen Tabell 1: Projektportföljen Tabellen ovan kan förstås som en förenklad programlogik av de projekt som har ingått i denna rapport. Längst till höger redovisas de samhällseffekter som 7 (50)

218 projekten syftar till att resultera i på lång sikt, dessa är sammankopplade med de mål som finns i den regionala utvecklingsstrategin för Region Kronoberg. För att nå de långsiktiga samhällseffekterna krävs dock att implementeringen av respektive projekt faller ut på ett sådant sätt att de resultat som i teorin ska genereras inom respektive projekt de facto uppnås. En förutsättning för så ska ske är att de kortsiktiga effekterna nås, som i sin tur ska resultera i de mer långsiktiga effekterna inom respektive projekt. I föreliggande rapport är det främst de kortsiktiga effekterna, givet den tid som har gått sedan projekten avslutats, som har undersökts. Men en bedömning kommer även att ske huruvida det är sannolikt att projekten kommer att resultera i de mer långsiktiga effekterna. Återigen är det viktigt att anmärka att en sådan bedömning i detta skede stannar vid att vara en kvalificerad bedömning, inte en utlovad effekt. Resultat I föreliggande kapitel följer en redovisning av de resultat som har uppnåtts inom respektive projekt. Redovisningen är uppdelad i två huvudspår; förnyelse av näringslivet och individens omställning, baserat på de två huvudutmaningar strukturomvandlingen medför. I anslutning till respektive projekt sker en kortare redovisning av dess projektlogik. Denna har använts som en grund för resultatredovisningen och kan förstås som ett teoretiskt ramverk för den empiriska prövningen av respektive projekt. För sedan följer en redovisning av vilka insatser som har genomförts, vilka resultat som har uppnåtts på kort sikt och en bedömning givet identifierade resultat på kort sikt som kan förväntas på lång sikt. Avslutningsvis diskuteras det empiriska utfallet i förhållande till den på förhand uppställda projektlogiken. I det avslutande avsnittet i detta kapitel följer en generell resultatdiskussion och en kortare reflektion om de lärdomar som har gjorts av programinsatsen som helhet. Förnyelse av näringslivet För att bemöta de neddragningar som följde med den ekonomiska krisen och påföljande lågkonjunktur initierades totalt sju projekt med syfte att främja förnyelse och omställning inom näringslivet i Kronobergs län. Projektägarna till projekten fördelar sig mellan sju olika aktörer. Tre av projekten har riktats mot en särskild bransch (IT-, bygg- och industrisektorn), fyra av dem har haft ett mer brett anslag utan hänsyn till branschtillhörighet. Fem av projekten har främst syftat till att främja omställning och förnyelse inom existerande företag, två av dem till att stimulera framväxten av nya företag. 8 (50)

219 Sett till hela projektportföljen har, utifrån en ekonomisk synvinkel, tonvikten legat inom denna del av programmet drygt 80 % av medlen har tillfallit något projekt inom denna kategori. VÄX! Projektnamn Projektägare Beviljad summa Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) VÄX! ALMI Skapa fler växande företag genom att stödja 12 företag med potential och uttalad målsättning att växa. Screening av lämpliga företag 12 deltagande företag X antal genomförda kurser Ökad insikt och kunskap hos deltagande företag om hur ökad tillväxt kan nås i respektive företag Fördubblad omsättning med bibehållen lönsamhet i deltagande företag Totalt 50 nya arbetstillfällen i deltagande företag Bakgrund och syfte Syftet med projektet var att främja antalet tillväxtbolag i regionen. Det finns olika definitioner på vad som utgör ett tillväxtbolag, men i sammanhanget var det kvantitativa målet att deltagande företag, på sikt, skulle öka sin omsättning och antalet anställda. Motiveringen till projektet var att en stor del av sysselsättningstillväxten under de senaste åren uppkommit i så kallade snabbväxande företag. För att nå målen var det viktigt för projektledarna att identifiera tolv företag med förmåga och vilja till att växa. Därför planerades en initial screeningprocess, med ambition att identifiera potentiella vinnare. För att få bolagen att växa erbjöd projektet en längre utbildningssession, som innehöll en rad olika föreläsningar och seminarier om hur framgångsrika företag agerar. Tanken var att deltagarna, genom att tillgodogöra sig aktuell kunskap om tillväxtbolag, i ett senare skede skulle tillämpa kunskaperna inom sitt eget företag och därmed, på sikt, öka tillväxten inom det. Aktiviteter och resultat Den första tiden av projektet ägnades åt att skapa intresse för utbildningen. Alla företag i länet med anställda fick därför en inbjudan till en inspirationsföreläsning som berörde utbildningens innehåll. Även näringslivscheferna i de olika kommunerna uppmuntrades till att meddela företagen om att delta. Insatsen fick utdelning och projektledarna kunde, efter fördjupade analyser av respektive företag, välja ut tolv stycken som de fann lämpliga till att ingå i utbildningen. 9 (50)

220 Efter urvalsprocessen initierades screeningprocessen, där de främsta hirderna för tillväxt inom respektive företag identifierades. Screeningen skedde i dialog mellan företagsrepresentanter och tjänstepersonal från ALMI. Underlaget från screeningen skickades sedan till den person som har genomfört de sex olika utbildningstillfällena. Denne använde underlaget för att sy samman en målgruppsanpassad utbildningsserie. Sex olika utbildningstillfällen genomfördes sedan och respektive pass pågick under sju timmar. Föreläsningarna var förlagda ute hos de olika företagen och avhandlade olika teman; attityd till tillväxt, finansieringsstrategier, säljstrategier, ledarskap och organisation. Utöver föreläsningarna erbjöds deltagarföretagen individuellt processtöd, exempelvis måls- och visionsövningar, värderingsövningar, utvärdering av nya affärsområden, ägarväxlingsplanering och så vidare. Sammantaget erbjöds de olika deltagarna en förhållandevis omfattande arsenal av insatser både i grupp och individuellt. I samband med varje utbildningstillfälle lät projektledaren deltagarna genomföra en enklare enkätuppföljning. Resultaten från dessa visar att deltagarna ansåg att samtliga utbildningar i snitt förtjänade, på en skala 1-6, betyget 4,8 och föreläsaren erhöll betygsvärdet 5 värdena får betraktas som höga. Utöver de kvantitativa omdömena hade deltagarna möjlighet att lämna skriftliga kommentarer om utbildningarna. Av dessa framkommer att flera av deltagarna var nöjda med föreläsaren, att nätverkandet med andra företagare var givande och att användning av konkreta exempel i undervisningen var utvecklande. Några av kommentarerna har förslag på förbättringar inför framtiden. Det vanligaste förbättringsförslaget är att programmet borde innehålla än fler konkreta exempel. Ett annat förslag som ofta återkommer är att föreläsningarna ibland tenderade att bli något för repetitiva, och att tiden i viss utsträckning hade kunnat brukas på ett mer effektivt sätt. Bedömning av effekter på kort- och lång sikt För att fånga upp de kortsiktiga effekterna av insatserna har genomförde vi en enkätundersökning enligt före-efter-metoden. Detta innebär att vi delade ut en undersökning innan själva insatserna genomfördes och en efteråt. Differensen mellan resultaten på undersökningarna, som innehöll samma frågor vid båda tillfällen, har vi sedan tolkat som effekten av insatsen. Undersökningen var en totalundersökning som samtliga deltagande företag fick besvara. Enkätundersökningen innehöll 19 olika påståenden som deltagarna var tvungna att ta ställning till. Påståendena baserades på de kunskaper som utbildningen syftade till att förmedla som bas till frågorna fanns de teorier som Thomas Ahrens utmejslat under sina studier om snabbväxande företag. Deltagarna kunde alltså ge, utifrån vad utbildningen ville förmedla, rätt eller fel svar. Om utbildningen haft någon effekt borde därför antalet rätt svar ha ökat jämfört med den första enkätundersökningen. 10 (50)

221 Resultaten från enkätundersökningarna visar att insatserna till övervägande del har haft en positiv effekt vad gäller deltagarnas attityd till och kunskap om tillväxt och företagande. Av de 19 påståenden som enkätundersökningarna innehöll har svarsvärdena i 74 % av fallen utvecklats i önskvärd riktning. Med önskvärd riktning avses här att deltagarna efter avslutad insats i högre utsträckning än innan insatsens genomförande svarade i enlighet med de tillväxtteorier som har utgjort grunden för utbildningen. Nedanför ett faktiskt exempel på ett påstående från undersökningen: Påstående: Man bör sträva efter att sprida företagets risker genom att öka sortimentet av produkter eller tjänster Innan projektet startade uppgick medelvärdet på denna fråga till 3,4 och medianen till 4 (5= Instämmer helt, 1= Instämmer inte alls), efter avslutad insats till 2,8/2. Att en större del av deltagarna tog någon form av avstånd till påståendet efter insatsen var i enlighet med det åsyftade, då forskningen visar att tillväxtbolag i hög utsträckning fokuserar på en huvudprodukt som kan produceras i stor volym. Helhetsbedömningen av projektet är att insatserna har resulterat i att de kortsiktiga målen i stor utsträckning har uppnåtts. Deltagarna vittnar, i hög utsträckning, om att insatserna varit givande och lärorika. De goda kvalitativa omdömena i kombination med uppmätta effekter vad gäller attityder och kunskaper pekar på att de kortsiktiga resultat som krävs för att nå de mer långsiktiga projektmålen har förutsättningar att nås i framtiden men utfallet, det vill säga växande företag, är beroende av en rad andra omvärldsfaktorer. Ett bestående resultat av insatserna är att de medverkande företagen har byggt upp kunskap och nätverk sinsemellan, som kan komma att aktiveras även efter projektets slut. En lärdom för organisationen som anordnat utbildningen är att det är av stor betydelse att genomföra en initial screening som sedan kan utgöra ett underlag för kommande insatser. Tillvägagångssättet ska tillämpas inom andra typer av projekt som organisationen ska driva i framtiden. 11 (50)

222 Information Engineering Centre Projektnamn Projektägare Beviljad summa Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) Information Engineering Centre IEC Bygga upp och etablera klusterinitiativ på IT-området. Minst 70 medlemmar och ordnad finansiering. Ökad samverkan mellan företagen och ökad kunskap om regionala behov. Ökad tillgång till kompetensutveckling, förbättrad kompetensförsörjning och gemensamma forskningsprojekt. Nya företag inom ITsektorn och fler arbetstillfällen inom företagen som deltar i projektet Bakgrund och syfte Under det senaste decenniet har IT-sektorn kommit att bli en av de största näringarna i Kronobergs län. Tillväxten inom sektorn har varit god även under lågkonjunkturen och företagen inom den verkar främst inom mjukvaruteknologi. Projektet Information Engineering Centre har som syfte att skapa ett kluster där de olika IT-företagen i regionen samlas och förstärker varandra. Målet med arbetet är att IT-företagen ska nå ökad tillväxt genom de aktiviteter klustret tillhandahåller. Linnéuniversitetet utgör en viktig del av arbetet och klustret fungerar som en nod mellan akademin, det offenliga och näringslivet. I en allt mer globaliserad värld, där gränserna blir allt mer flytande och konkurrensen mellan olika geografier ökar, är det viktigt att utveckla lokala kunskapsmiljöer. Ett framgångsrikt kluster manifesteras genom att det fungerar som ett klister; dels attraherar det företag inom en viss nisch att etablera sig inom regionen, dels bidrar det till att få företag att stanna kvar i regionen. Genom att nå en kritisk massa med företag inom en viss nisch är det möjligt, trots ett litet befolkningsunderlag, att nå agglomerationsfördelar inom vissa branscher. Med detta menas att företag lär sig av varandra, får god tillgång till kompetensförsörjning och kan dela kostnader med varandra. Vidare gäller även att med en kritisk massa företag inom en viss nisch är det enklare för de olika företagen att specialisera sig inom en viss inriktning. Aktiviteter och resultat Under projektperioden har en rad olika aktiviteter genomförts. Många av aktiviteterna har syftat till att på ett indirekt sätt skapa samverkan mellan de ingående företagen. 12 (50)

223 Genom att tillhandahålla en mötesplats, som lockar centrala aktörer inom sektorn, är förhoppningen att sätta igång händelsekedjor som ibland är svåra att förutse på förhand. Exempelvis kan möten och ett stärkt socialt kapital mellan deltagarna bidra till att minska transaktionskostnaderna mellan dem därmed förbättras förutsättningarna för ett kunskapsutbyte som främjar lärande och på sikt tillväxt. En viktig del av projektet har varit att utöka medlemsbasen ett framgångsrikt kluster kräver att centrala företag är involverade. I början av 2015 hade organisationen 199 organisationer och företag en fördubbling sedan Det är svårt att identifiera någon särskild aktivitet som kan förklara att antalet företag ökat. Troligen beror ökningen på en kombination av de insatser som har genomförts och att kännedomen om klustret har med tiden har ökat. Nedan följer ett någorlunda representativt urval av de aktiviteter som har genomförts inom klustret under projekttiden. En aktivitet som har genomförts inom ramen för projektet är Ungdomar och digital innovation. Här har olika IT-företag tillsammans med offentliga aktörer skapat en plattform för barn som är intresserade av att lära sig programmering på ett kul och tilltalande sätt. Grundtanken med projektet har varit att öka intresset för IT-sektorn och öka barnens kunskap om ny teknik. Projektledaren menar att näringslivet har visat ett stort intresse för aktiviteten. Olika företag har ställt upp med handledare som, utan ersättning, har varit ledare under utbildningssessionerna. I projektet har en kompetenskartläggning av den regionala IT-sektorn genomförts. Huvudsyftet med undersökningen var att öka kunskapen om hur sektorn klarar sin kompetensförsörjning vilka utbildningar har de anställda? Vilka kompetenser råder det brist på? Det framtagna underlaget har använts och kommer att användas som ett kunskapsunderlag när klustret ska anordna olika insatser som syftar till att stärka matchningen inom IT-sektorn. Respondenterna i undersökningen var de IT-företag som är medlemmar i klustret. Några större events har anordnats inom ramen för projektet. Ett sådant var Webbdagarna, som anordnas i flera större städer. IEC var medarrangör för dagarna i Växjö som hade ungefär 300 besökare, varav de flesta av dem kom från IT-sektorn. Under dagarna fick deltagarna lyssna till olika föreläsare, men det bjöds även möjlighet till att skapa kontakter med andra aktörer inom ITsektorn. I övrigt har ett flertal aktiviteter med syfte att främja samverkan mellan akademi och näringsliv genomförts. Exempelvis har man sammanfört företag med forskare och tittat på hur IT kan hjälpa till att utveckla den aktuella branschen som företaget är verksamt inom. Forskare inom IT har även fått möjlighet att berätta om sina studier för deltagarna i klustret. 13 (50)

224 Utöver ovan aktiviteter har ett flertal aktiviteter med huvudsyftet att sammanföra aktörerna på ett mer informellt sätt genomförts. Tanken med dessa aktiviteter har varit att stärka de sociala banden mellan aktörerna. Bedömning av effekter på kort och lång sikt Det har under lång tid pågått en diskussion om hur man utvärderar klustersatsningar. Konklusionen av diskussionerna är att en klusterutvärdering antingen kan ha ett processanslag eller ett effektanslag. Med det förra menas att man som utvärderare försöker mäta hur medlemmarna upplever nyttan med klustret med hänsyn till ökad samverkan, ökad kunskap och så vidare. Med det senare menas att man som utvärderare snarare fokuserar på att mäta, genom olika nyckeltal, hur väl företagen i klustret utvecklats jämfört med en kontrollgrupp som inte ingår i klustret. I föreliggande utvärdering är det processanslaget som har använts, det vill säga medlemsföretagens upplevda nytta av medverkan i klustret. Anledningen till att processanslaget använts är främst tidsaspekten. Det är inte troligt att insatserna i detta skede har resulterat i någon signifikant effekt vad gäller omsättning och vinst inom företagen, utan mer troligt är att insatserna möjligen resulterat i mer kortsiktiga effekter (ökad kunskap, ökad samverkan osv). För att ta reda på om några kortsiktiga effekter uppnåtts en enkätundersökning genomförts, där de deltagande företagen fått göra en nyttobedömning av deras deltagande i klustret. Överlag menar en av de projektansvariga att engagemangen hosmedlemmarna har ökat under projektperioden. Fler företag är medlemmar i organisationen och en större andel än tidigare medverkar under olika aktiviteter. I den enkätundersökning som har utsänts under projektperioden uppger 86 % av de svarande 1 företagen att deras medlemskap i IEC har bidragit till kompetensutveckling, 84 % av företagen menar att aktiviteterna bidragit till att möjligheterna göra bra rekryteringar ökat och en majoritet av företagen anser att IEC relativt väl bidragit till en ökat samverkan mellan akademi, offentlighet och näringsliv. Vidare uppgav hälften av företagen att IEC bidragit till att stärka företagets konkurrenskraft och de flesta av företagen menade att medlemskapet bidragit till nya affärskontakter. I enkätundersökningen framkommer dock att företagen överlag inte anser att IEC har bidragit till att antalet sysselsättningstillfällen i företagen ökat. Svaret kan, med hänvisning till ovan redovisade svar, tolkas på en rad olika sätt. Att konkurrenskraften stärks behöver inte betyda att antalet anställda ökar, att det har gått för kort tid för att företagen ska expandera och så vidare. Svaret kan även innebära att företagen de facto har ökat antalet anställda, men att IEC inte har bidragit till detta. Som helhet har IT-sektorn i länet växt under de senaste åren. 1 Svarsfrekvensen uppgick till 24,5 % (49 svar, varav 31 stycken var företag). Bortfallet har inte analyserats närmre. Projektledaren bedömer dock att de som svarat utgör en representativ grupp för företagarna. 14 (50)

225 Den genomförda enkätundersökningen visar att de svarande företagen i relativt hög utsträckning anser att deras medverkan i IEC bidragit till positiva effekter på kort sikt. Vad gäller mer långsiktiga effekter är det svårt att avgöra i vilken mån dessa kommer att uppträda. Men att en stor del av företagen uppger att deras medverkan bidragit till ökad kompetensutveckling och ökad samverkan indikerar att det finns en potential för att insatserna på sikt ska resultera i en mer konkurrenskraftig IT-sektor i länet. Ett processmål för projektet var att IEC efter projektslut skulle ha uppnått en ordnad finansiering. Projektet har sedan starten finansierats av en rad olika aktörer, primärt från akademin och det offentliga näringslivsdeltagare har inte behövt betala medlemsavgift. Efter projekttiden har ingen permanent finansieringslösning skapats, utan fortsatt kommer IEC att delfinansieras med projektmedel och medlemskapet är fortfarande avgiftsfritt. En av de projektansvariga bedömer dock att i dagsläget är ungefär hälften av de nuvarande medlemmarna beredda att finansiera den framtida verksamheten och i kommande projekt är ambitionen att få medlemmarna att erlägga en avgift som tillsammans med andra intäktskällor på sikt ska säkra finansieringen av klustret. En förutsättning för att klustret ska nå en ordnad finansiering är att medlemmarna upplever att medlemskapet berättigar kostnaden. Givet resultaten från enkätundersökningen och den goda medlemstillströmningen bedöms utsikterna för detta som goda. Den sammanvägda bedömningen av projektet är att insatserna har bidragit till att nå kortsiktiga effekter. En stor del av de företag som besvarat enkätundersökningen menar att organisationen bidragit till ökad kompetensutveckling, stärkt samverkan och ökad tillgång till kompetensförsörjning. Utifrån dessa resultat finns det därför skäl att anta att organisationen på sikt kommer att bidra till mer långsiktiga effekter, exempelvis ökad sysselsättning och stärkt konkurrenskraft inom IT-sektorn. Först om några år kommer sådana effekter vara möjliga att mäta, exempelvis genom att se till hur företagen i organisationen har utvecklats jämfört med en kontrollgrupp. Men för att nå de mer långsiktiga effekterna är det nödvändigt att organisationen finner en långsiktigt och hållbar finansiering av verksamheten och för att göra det är det viktigt att medlemmarna anser att klustrets aktiviteter är av stor nytta för dem. 15 (50)

226 Centrum för organisatorisk innovation Projektnamn Projektägare Beviljad summa Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) Centrum för organisatorisk innovation Ljungby kommun Skapa ett regionalt centrum för organisatorisk innovation i Ljungby. Etablerat centrum Minst 15 företag/ offentliga verksamheter och minst 200 personer ska ha genomgått utbildning kopplat till centrat under projektperioden. Ökad kunskap/insikt hos deltagande aktörer Ökad kunskap hos deltagarna om LEANmetodiken. Företagarna implementerar LEANmetoder i sina företag Ökat förädlingsvärde hos medverkande företag Bakgrund och syfte Globaliseringen har inneburit både hinder och möjligheter. Hinder i den meningen att företagen på den regionala arbetsmarknaden konkurrerar med företag utanför Sveriges gränser, möjligheter i den meningen att chanserna att sälja till nya marknader har ökat. Men en förutsättning för att bevara konkurrenskraften i regionen är att företagen i Kronobergs län till stor del små- och medelstora inom den varuproducerande sektorn uppvisar en god omställnings- och innovationsförmåga. Med ökad konkurrens från utlandet ökar behoven av kostnadseffektiva organisationer där nya idéer kan växa fram och materialiseras. Projektet Centrum för organisatorisk innovation syftade till att stärka konkurrenskraften hos små- och medelstora företag, främst genom att erbjuda utbildningar inom organisatorisk innovation; exempelvis hur man som företagare kan arbeta med LEAN-metoden. För att kunna erbjuda företagarna ett rikt utbud av utbildningar inom olika områden var ambitionen med projektet att sammanbinda redan befintliga främst från högskolor kompetenser inom området och sedan hjälpa till med att distribuera ut dem till företagarna. På sikt är målet att centrat ska främja konkurrenskraften och tillväxten i regionens företag. Aktiviteter och resultat Totalt kom drygt 50 företag att delta i projektet. Det höga deltagarantalet som vida överträffade deltagarmålet menar projektledaren, berodde främst på att projektet samverkat med en rad andra organisationer för att nå ut till deltagare och att de själva sökt upp företagen och informerat dem om de utbildningar som skulle komma att erbjudas inom projektet. Under den här uppsökningsperioden insåg projektledaren att intresset var högre än förväntat, men även att relativt många företag önskade att delta i lite kortare kurser och utbildningar än de som erbjöds. Av detta följde en anpassning av 16 (50)

227 projektet även lite kortare utbildningar och kurser kom att genomföras. Detta innebar att projektet kom att erbjuda både kortare och mer djupa utbildningsinsatser. Projektledaren har i projektet fungerat som en form av lots, med uppdrag att få företag i regionen till att delta i olika kompetenshöjande insatser, som med nödvändighet inte alltid anordnats av projektet som sådant. I de flesta fallen har aktörer från högskolan varit de som har hållit i de olika utbildningarna, i några av fallen har det varit andra externa utbildningsaktörer. Men via projektet har deltagarna erbjudits en plattform att samverka utifrån och en kontakt med en samordnare som har ombesörjt att företagen fått de utbildningar som har efterfrågats. I viss utsträckning har projektledaren ansvarat för att sälja in nödvändigheten av utbildningar till företagarna. Under projekttiden har projektledaren anordnat en rad olika seminarier, utbildningar och studiebesök och informationsmöten. Som ett led i uppbyggnaden av centrat har företagen, som ska ingå som en del av det, fått möjlighet att träffa varandra ibland ute hos någon företagare. Detta initiativ har varit uppskattat och fått deltagarna mer engagerade till att delta i utbildningar och utbyta erfarenheter med varandra. En del av projektet har syftat till att stärka samverkan mellan projektet och redan befintliga organisationer, för att på sikt kunna erbjuda en kunskapsmiljö som existerar även efter projekttiden. Projektledaren bedömer att detta arbete har varit lyckosamt, inte minst med anledning av att samarbetet med olika utbildningsinstitutioner och tekniknoder har ökat. Förhoppningen är att den uppbyggda samverkan i framtiden ska underlätta sammankopplingen mellan utbildningar och det regionala näringslivet. En central utbildning som projektledaren har förmedlat till de regionala företagen, och som har anordnats inom ramen för projektet, är Produktionslyftet som Chalmers är utbildningsansvarig för. Denna insats, menar projektledaren, är en av de mer omfattande som projektet har förmedlat till de regionala företagen. Alla av de deltagande företagen har inte valt att delta i Produktionslyftet, utan har istället genomgått kortare utbildningar om LEANmetoden. Däremot har projektledaren haft flera möten med olika företag där en eventuell framtida medverkan i produktionslyftet har diskuterats. Bedömning av effekter på kort och lång sikt Av projektbeskrivningen framgår att en viktig del av projektet är att slussa de regionala företagen till att delta i olika utbildningar. Denna ambition har i varierande grad uppnåtts. Det råder en viss spridning på i vilken utsträckning de deltagande företagen har närvarat på de olika utbildningar och många av dem har valt att inte ingå i produktionslyftet som är den djupare utbildningsinsatsen som har erbjudits inom ramen för projektet. Istället har det varit vanligare att företagen deltagit i kortare utbildningsinsatser; några av dem har varit närvarande på flera sådana pass, andra bara ett fåtal. 17 (50)

228 Produktivitet Kvalitetsnivå Leveransprecision Genomloppstid Kapitalbindning Förändringsförmåga Lärande i företaget Samverkan i företaget Arbetsmiljö och säkerhet Trivsel i arbetet Energi-/materialeffektivitet Konkurrenskraft Möjligheter att nyanställa Lönsamhet Omsättning Svarsfördelning 1= Ingen förbättring 4 = Stor förbättring Men givet detta har ett flertal företag i regionen kommit att genomgå olika utbildningsinsatser som en följd av att projektet informerat företagen om möjligheten att delta i dem. De deltagande företagen har nästan uteslutande kommit från Ljungby kommun. För att ett framtida centra ska ha ett regionalt mervärde är det viktigt att i högre utsträckning än under projektet arbeta med att rekrytera företag även från andra kommuner inom länet. Detta skulle även främja nya samarbeten och kunskapsutbyten. För att få en bild av om insatserna resulterat i några effekter hos företagen har vi genomfört en enkätundersökning. Enkäten tilldelades, genom projektledarens försorg, de företag som har varit mest aktiva i de olika utbildningarna som projektet har förmedlat. Då deltagandet hos de olika företagarna varierat, och att behandlingen därmed inte varit densamma för alla femtio företag, föreligger en risk att enkätundersökningen inte är representativ vi vet inte vad företagen som inte svarat hade tyckt om utbildningen. Bedömningen är dock att de som har besvarat enkätundersökningen är de företag som har den bästa utgångspunkten att göra så, med hänvisning till att de har varit de som deltagit under flest utbildningar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen förbättring Viss förbättring Tydlig förbättring Stor förbättring Genomsnitt Viss förbättring Diagram: Resultat från enkätundersökningen Totalt deltog nio företag i enkätundersökningen, gemensamt för dessa var att de deltog i djupare insatser. Respondenterna fick i enkäten möjlighet att gradera i vilken utsträckning de bedömde att insatserna på sikt kommer att generera en förändring inom en rad olika parametrar. Uppbyggnaden är hämtad från en effektutvärdering Vinnova gjort av en LEAN-utbildning. Metoden för att identifiera effekter utgår från principen om skuggkontroll, det vill säga att deltagarna i efterhand har fått uppskatta vilka effekter insatserna genererat. En uppenbar svaghet är att urvalet är litet. 18 (50)

229 I diagrammet ovan framkommer att de deltagande företagarna, generellt sett, bedömer att insatserna har haft en effekt inom, i varierande utsträckning, samtliga parametrar. De svarande företagen anser att insatserna har haft störst effekt vad gäller den framtida förändringsförmågan och lärande inom företaget i sammanhanget två viktiga parametrar. Däremot visade enkätsvaren att värdena för möjlighet att nyanställa och ökad omsättning inte var lika höga. En tänkbar anledning till detta är att LEAN-metoden främst syftar till att förbättra produktiviteten och effektiviteten inom företaget. På kort sikt innebär detta att förädla nuvarande resurser snarare än att tillföra mer resurser. Men på längre sikt innebär en förbättrad produktivitet en stärkt konkurrenskraft och därmed ökade möjligheter till nyanställningar och ökad omsättning. I enkätundersökningen gjordes även ett antal påståenden som syftade till att fånga upp mer kortsiktiga effekter. Ett sådant påstående var min kunskap om LEAN och hur det kan implementeras har ökat som en följd av projektet drygt 71 % av deltagarna instämde i hög- eller mycket hög grad med påståendet. Och drygt 87 % av de svarande företagen instämde i hög- eller mycket hög grad med påståendet att; deltagandet kommer att resultera i att vi kommer att påbörja ett förändringsarbete inom företaget. Den sammanvägda bedömningen av resultaten från enkätundersökningen är att insatserna, för de svarande företagen, har haft goda effekter. Särskilt goda har effekterna varit vad gäller företagens förändringsvilja och framtida lärandeförmåga. Det är svårt att uppskatta i vilken utsträckning insatserna kommer att bidra till ökad omsättning och nyanställning inom företagen. Företagen själva anger generellt att insatserna i viss utsträckning på sikt förmodligen kommer att bidra till detta men i vilken utsträckning detta kommer att ske är i dagsläget svårt att prognosticera. Däremot är bedömningen att de goda resultaten vad gäller mer kortsiktiga effekter borgar för mer långsiktiga effekter. Parallellt med utbildningsinsatserna har projektet arbetat med att skapa ett regionalt centrum för organisatorisk innovation, alltså en plattform för fortsatt arbete med dessa frågor. Under projekttiden har den regionala spridningen varit begränsad, däremot har arbetet med att skapa ett centrum gått framåt under projekttiden, bland annat för att projektledaren samverkat med en rad andra organisationer inom teknik- och utbildningssfären. Ett tecken på att arbetet kommer att bli mer permanent är att projektledaren numera har en fast anställning för att fortsatt arbeta med frågan. 19 (50)

230 Industrinätverk Kronoberg Projektnamn Projektägare Beviljad summa Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) Industrinätverk i Kronoberg Teknikcentrum Kronoberg Syftet är att stärka industriföretag genom att öka deras samverkan och förstärka nätverk inom branschen. Insatser för att öka antalet delaktiga företag 50 % av de nya deltagarna ska ha en person deltar i nätverkssammankomster Nya nätverk ska bildas under projektperioden Ökad kunskap hos företagen om de regionala behoven av förnyelse inom industrin Ökad samverkan mellan industriföretagen i regionen Utbildningsinsatser Företagen som deltar i projektet ska få en stärkt utveckling sett till nyckeltal som antal anställda och omsättning Syfte och bakgrund Industrisektorn är den största privata näringen i Kronobergs län. Sedan finanskrisen har antalet anställda inom sektorn minskat som en följd av automatiseringar, outsourcingar och lågkonjunktur. För att sektorn fortsatt ska vara konkurrenskraftig krävs att företagen inom den klättrar i värdekedjan och i högre utsträckning än idag konkurrerar med kunskap i produktionen. Projektet Industrinätverk Kronoberg syftade till att stärka samverkan mellan regionens industriföretag. Med starka nätverk skapas möjligheter till ett ökat kunskapsutbyte och samverkan vad gäller beställningar och förbättringar av verksamheter. Mål för projektet var att stärka samverkan mellan industriföretagen i regionen, öka deras kunskap om förändringsbehoven och därigenom på sikt stärka deras förutsättningar till ökad tillväxt. Aktiviteter och resultat En viktig del av projektet har varit att skapa nya och stärka befintliga funktionsnätverk inom industrisektorn. Under projekttiden har fyra sådana nätverk varit aktiva; konstruktionschefsnätverk, inköpschefsnätverk, produktionschefsnätverk, samt kvalitetschefsnätverk. Inom nätverken möts de olika professionerna. Projektledaren menar att nätverken fyller en viktig funktion då dessa funktioner ofta är ensamma inom sina respektive företag som inte sällan är medelstort. I början av projekttiden genomfördes totalt 70 företagsbesök, där målgruppen var industriföretag i Kronobergs län. Syftet med besöken var att informera om verksamheten och få företagen att delta i olika nätverk. Besöken kan betraktas 20 (50)

231 som en form av rekryteringsinsats. Projektledaren menar att det är viktigt att komma ut och möta företagen i deras hemmiljö, då det annars finns en risk trots att det erbjudande man har är tilltalande att informationen drunknar i all annan information företagarna får. Insatserna resulterade i att 60 % av de besökta företagen hade minst en representant i något av industrinätverken när projektet avslutades. Totalt ingick vid denna tid (slutet av 2013) 60 företag och 100 individer i de olika nätverken. Under 2014 har nätverket växt och under första kvartalet 2015 uppgick antalet deltagande individer till 130 stycken. Under projekttiden sammanstrålade respektive nätverk tre gånger. Nätverken har, på medlemmarnas begäran, en tydlig funktionsinriktning utan experter ; medlemmarna sätter agendan själva. Då företagarna själva sätter agendan för mötena har innehållet under nätverksträffarna skiftat. Men gemensamt för de olika nätverken har varit att projektledaren fungerat som en nod mellan företagen och akademin. Projektledaren har exempelvis, efter företagens efterfrågan, informerat om hur akademin kan hjälpa företagen och vilka de bör kontakta för att få hjälpen. Bedömning av kort- och långsiktiga effekter De inledande mötena med företagen, ute i deras verksamheter, fick effekt i den meningen att antalet deltagare i nätverken har ökat. Målet om att de besökta företagen skulle komma att ingå i nätverken uppnåddes under projekttiden och antalet deltagare i dem har ökat även under det senaste året. Projektledaren menar att en anledning till det goda intresset är att de olika funktionerna ofta är väldigt ensamma ute på företagen. Kraftiga effektiviseringar har resulterat i att tjänstemännen i de olika industriföretagen inte längre har tid att medverka i olika utbildningar och ofta är de ensamma om sin kompetens inom företaget. Nätverken fyller i den meningen en viktig funktion, då de specialiserade funktionerna kan utbyta erfarenheter med varandra. Det har inte ännu gjorts någon enkätundersökning som undersökt hur företagen i nätverket upplever nyttan med deras deltagande. Men att antalet nätverk och deltagare i dem har ökat indikerar att de anser att medlemskapet ger ett mervärde även om det inte är möjligt att uttala sig om omfattningen på denna upplevelse. Projektledaren bedömer att företagens kunskap har ökat, inte minst genom att de själva har fått utforma agendan under nätverksträffarna. Då företagen är uppbyggda runt funktioner har deltagarna en gemensam kunskapsgrund och frågorna som lyfts för diskussion är oftast av stor relevans för de deltagare som närvarar på träffarna. Ett annat mål för projektet var att samverkan mellan företagen skulle öka. Projektledaren menar att flera av de deltagande företagen har kommit att börja samverka med varandra som en följd av att de har lärt känna varandra under nätverksträffarna. Rent konkret har detta kommit till uttryck genom att de olika företagen har börjat att göra affärer med varandra. Fördelen med detta är att de i högre grad än förut i och med den geografiska närheten sinsemellan och den 21 (50)

232 ökade kännedomen om varandra kan erbjuda korta ledtider, vilket är en stor konkurrensfördel på dagens marknad. För att kunna bedöma mer långsiktiga effekter är det nödvändigt att följa företagen över tid, exempelvis jämföra hur de deltagande företagen utvecklas i relation till en kontrollgrupp. Med hänvisning till den korta tidsrymden har en sådan utvärdering inte gjorts. Men en förutsättning för att de långsiktiga effekterna ska inträda är att företag deltar i nätverksaktiviteterna och att sammankomsterna fyller sitt syfte genom att stärka informationsvägarna mellan deltagarna. Ur en kvantitativ synvinkel tyder det ökande deltagandet i nätverken på att företagen ser en nytta med att medverka och projektledaren bedömer att insatserna har haft god utväxling sett till nya samarbeten. Bedömningen är att projektet har bidragit till att stärka kunskapen inom genom kunskapsutbyte mellan nyckelfunktioner på företagen och samverkan mellan industriföretagen i regionen. Ur ett strategiskt perspektiv är detta viktigt för att i framtiden utveckla konkurrenskraftiga kunskapsmiljöer som inte går att finna någon annanstans sådana miljöer motverkar utflyttningar av verksamheter, stärker specialiseringen och gör det enklare att attrahera viktig kompetens inom området. Även om det i dagsläget är svårt att bedöma i vilken utsträckning projektet bidragit till ovanstående, borgar den lagda grunden för en ökad konkurrenskraft inom sektorn. 22 (50)

233 Förstudie Morgondagens tillväxtbolag Projektnamn Projektägare Beviljad summa Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) Morgondagens tillväxtbolag Företagsfabriken Genomföra en förstudie om hur morgondagens tillväxtbolag kan skapas. Besök hos framgångsrika innovationsmiljöer Litteraturstudier av framgångsrika innovationsmiljöer En förstudie med metoder och kunskaper om hur man bygger upp innovationsmiljöer för tillväxtbolag Ökad kunskap om framgångsrika innovationsmiljöer En projektansökan (EU-projekt) för att kunna omsätta kunskaperna från förstudien i handling En uppbyggd innovationsmiljö utifrån kunskaperna från förstudien Worskhops där lokala aktörer diskuterar hur kunskaperna kan användas i länet Fler tillväxtbolag i Kronobergs län Syfte och bakgrund Näringslivet i Kronobergs län är i behov av förnyelse och att nya tillväxtbolag växer fram. Studier har visat att enskilda tillväxtbolag står för en stor del av sysselsättningsökningen i Sverige. Under det senaste decenniet är det erfarenheten även i Kronobergs län, där flertalet nya IT-bolag kommit att stå för en stor del av de nya arbetstillfällena i regionen. Projektet Förstudie Morgondagens tillväxtbolag syftade till att undersöka hur framgångsrika innovationsmiljöer ser ut och fungerar. Målet med förstudien var att den skulle utgöra grunden för ett framtida projekt, med syfte att implementera utifrån tillägnade kunskaper från förstudien en innovationsmiljö i Kronobergs län som på sikt ska främja framväxten av tillväxtbolag. Planerade huvudinsatser i projektet var att göra studiebesök hos erkända innovationsmiljöer. En resa till San Francisco planerades som en större aktivitet, detta för att ta del av olika miljöer i det teknikintensiva Silicon Valley, som hyser flertalet tillväxtbolag inom IT-sektorn. En del av projektet syftade till att inventera vilka goda innovationsmiljöer som finns hos det lokala näringslivet och i intilliggande län. 23 (50)

234 I slutet av projektet planerade projektledaren för att genomföra worskhops, dit lokala aktörer från akademin, näringslivet och det offentliga skulle bjudas in. Syftet med dessa var att dels förankra resultaten hos centrala aktörer, dels att utforma en projektansökan för hur resultaten från förstudien på sikt kan användas för att utveckla en framgångsrik innovationsmiljö i länet. Aktiviteter och resultat Projektet fortlöpte under två månader. Den planerade resan till USA genomfördes och projektansvariga besökte där sju olika företag, alla med rykte om att vara innovativa. Exempelvis besökte man Google och Linked In. På förhand trodde projektledarna att besöken skulle innebära att de skulle få upp ögonen för nya arbetssätt och arbetsmiljöer. Men efter genomförda besök drog de slutsatsen att i flera fall var miljöerna och metoderna inte särskilt nytänkande i jämförelse med miljöer i exempelvis Sverige. Men besöken bidrog ändå till betydelsefulla lärdomar, för på företagen fick besökarna ta del av hur entreprenörerna hade arbetat för att nå framgång på den internationella marknaden. Dessa lärdomar kommer att vävas in i det framtida arbetet i Kronobergs län. Studiebesöken i USA fick inte det utfall som var förväntat, men lärdomen var trots allt nyttig goda exempel och inspirationskällor finns även på hemmaplan! Därför genomfördes även ett flertal studiebesök hos svenska innovationsmiljöer. Exempelvis besöktes lokala företag, inkubatorer i andra län samt ett antal olika universitet. Projektledaren menar att dessa besök gav ett gott utfall, möjligen beroende på att det finns skillnader i den svenska och amerikanska företagskulturen. Erfarenheterna från besöken användes sedan som grund de två workshops som genomfördes. Vid dessa tillfällen medverkade olika aktörer från länet och grundfrågan var hur de erhållna erfarenheterna kunde omsättas i praktisk handling i Kronobergs län. Utfallet av dessa insatser har varit att det nu finns en bild av hur de ska arbeta vidare med att utveckla en framgångsrik inkubatorsmiljö i Kronobergs län. Slutmålet för projektet var att det skulle resultera i en färdig projektansökan, med syfte att omsätta erhållna kunskaper till att utveckla en ny inkubatorsmiljö i länet. Man nådde inte hela vägen fram, utan målet har flyttats fram till det första halvåret Bedömning av kort- och långsiktiga effekter Projektet var en förstudie och därmed är det något svårare att avgöra huruvida genomförda aktiviteter på sikt kommer att resultera i några långsiktiga effekter. I viss mening har projektet nått uppsatta mål man har identifierat hur man vill vidareutveckla inkubatorsmiljöerna i länet och skriver just nu en projektansökan för att få medel till att igångsätta utvecklingsarbetet. Huruvida detta på sikt kommer att resultera i fler tillväxtbolag i länet är inte möjligt att besvara i 24 (50)

235 dagsläget allt beror på hur genomförandeprojektet utvecklas och att de överhuvudtaget får ansökan beviljad. Projektet lyckades inte nå slutmålet under utsatt projekttid, då projektansökan inte hann färdigställas. Projektledaren menar dock att målet som sådant att färdigställa en projektansökan kommer att vara uppfyllt under det första halvåret Men även om man inte uppnådde slutmålet har planerade aktiviteter genomförts och insatserna resulterade i att man nu har tillräckliga kunskaper och uppnådd samsyn för att kunna äska om projektmedel. 25 (50)

236 Smart Housing Projektnamn Projektägare Beviljad summa Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) Smart Housing SP Sveriges tekniska institut Smart Housing Småland är ett initiativ som möter upp mot ett flertal utmaningar; behovet av nya bostäder, behovet av att bygga yteffektivt, flexibelt, modernt, energieffektivt och hållbart. Syftar till att skapa ett hållbart boende i regionen och att stärka Smålands husindustri som är en stor näringsgren för regionen. Involverandet av deltagare från näringsliv, akademi samt det offentliga Flertalet igångsatta projekt inom olika branschområden På kort sikt förväntas ökad samverkan mellan företag inom branschen samt närmre kontakt med akademin På medellång sikt (5 10 år) samverkan och innovationsförmågan har stärkts mellan aktörer inom Smart Housing Småland i strategiska partnerskap. Exporten har ökat utifrån innovationsinriktade partnerskap med svenska och utländska partners. På lång sikt (> 10 år) är positionen som internationellt ledande nod kring boende och hållbar byggd miljö befäst via globala strategiska allianser, inom forskning, utbildning och marknadsutveckling. Syfte och bakgrund För att vara en konkurrenskraftig region i framtiden är det viktigt att hitta och utveckla vad EU benämner som smarta specialiseringar. Smart specialisering innebär att en region satsar medel på att utveckla vissa näringar där man, i jämförelse med andra regioner, ligger i framkant ur ett internationellt perspektiv. Anslaget innebär ofta att man ska gräva där man står och utveckla redan befintliga styrkeområden där nätverk och resurser finns upparbetade sedan tidigare. Syftet med projektet Smart Housing är att stärka innovationskraften inom trä-, hus- och glasbranschen; tre branscher som har en hög specialiseringsgrad i länet. Flertalet olika aktiviteter ingår i projektplanen, varav flertalet större delprojekt. Gemensamt för insatserna är att de i stor utsträckning syftar till att 26 (50)

237 främja kommersialisering av olika forskningsresultat. Särskilt fokus är att binda samman kunskaper om glas och trä med den industriella hustillverkningen. Utöver de mer operativa projekten handlar en stor del av projektet om att stärka samverkan mellan näringsliv, det offentliga och akademin. Projekttiden sträcker sig från och projektet har ett flertal olika finansiärer och projektbudgeten uppgår till totalt ~43 mkr. Aktiviteter och resultat Med hänvisning till projektets långa löptid och dess omfattning har vi i denna rapport inte haft möjlighet att genomföra en djupare uppföljning av dess resultat, utan vi har valt att invänta en extern utvärdering som kommer att genomföras i samband med projektavslut. Under det första kvartalet 2015 hade projektet ungefär 50 partners, det vill säga aktiva deltagare från akademi, det offentliga och näringslivet. Flera av de större trä- och husföretagen i regionen är involverade i projektet och vid tidpunkten hade ungefär 15 delprojekt genomförts. Nedan följer en exemplifiering av ett delprojekt som är representativt för projektets verksamhet. Delprojektet Bostadsprototyp är ett av de större som har genomförts under de inledande åren av projektet. Akademin och näringslivet tog i samarbete med varandra fram en energi- och yteffektiv bostad, ämnad att visa på hur man i framtiden kan möta bostadsbristen i landet. Prototypen är utvecklad på ett sådant sätt att den kan serietillverkas till en låg kostnad. Insatsen har väckt stor uppmärksamhet, inte minst som en följd av att prototypen visades upp på Almedalen. Delprojektet visar på samarbete mellan olika branscher och akademin kan resultera i innovationer med potential att bli kommersialiserbara och samtidigt bemöta större samhällsutmaningar. Bedömning av kort- och långsiktiga effekter I dagsläget är det inte möjligt att avgöra vilka effekter projektet kommer att generera på kort och lång sikt. Vi har valt att invänta den externa utvärderingen, då våra resurser inte möjliggör en uppföljning av ett projekt i denna storlek. Dock är det möjligt att konstatera att projektet fått ett flertal deltagare, från olika delar av samhället, och att ett flertal delprojekt har genomförts. Förhoppningen är att vid projektavslut ska Smart Housing i Småland ha utvecklats till en global kunskapsnod vad gäller framtidens byggande detta genom att kombinera kunskaper inom trä-, glas- och husindustrin med nya forskningsrön. Detta kommer i sin tur att stärka regionens konkurrenskraft och bidra till en smart specialisering. 27 (50)

238 Individens omställning Med finanskrisen och påföljande lågkonjunktur, tillsammans med en utökning av arbetskraften, har sysselsättningen i Kronobergs län minskat faktum är att utvecklingen har varit den svagaste i Sverige under tidsperioden och återhämtningen har under de senaste åren avstannat. Innan krisen var konjunkturen i Kronobergs län mycket god. Starka exportmarknader främjade produktionen inom industrin samtidigt som b.la. ITföretagen i regionen fortsatte att expandera. Detta bidrog till att länet under flera år låg över EU2020-målet som föreskriver att minst 80 % av den arbetsföra befolkningen ska inneha en sysselsättning. Men vid slutet av 2013 hade sysselsättningsgraden i länet sjunkit till 78,5 %. Våra analyser visar att grupper som redan innan krisen hade en svag etablering på arbetsmarknaden är de som har drabbats värst de senaste årens svaga konjunktur. Utomeuropeiskt födda och personer med en förgymnasial utbildning har haft särskilt svårt att inträda på arbetsmarknaden och differensen i sysselsättningsgrad mellan dessa grupper och andra är i länet större än på riksnivå. Under de senaste åren har även den stora kullen nittiotalister kommit att inträda i arbetsför ålder, detta samtidigt som fyrtiotalisterna i hög utsträckning ingått i ålderspension. Lågkonjunkturen har bidragit till att generationsväxlingen inte har fortlöpt utan komplikationer och ungdomsarbetslösheten i länet har ökat förhållandevis drastiskt. Främst är det ungdomar som inte har slutfört sin gymnasieutbildning som står långt från arbetsmarknaden. På yrkesnivå har utvecklingen inneburit att flertalet instegsjobb inom industrin har minskat, samtidigt som högteknologiska och kunskapsintensiva yrken ökat både inom industrin och andra näringar. Parallellt med framväxten av avancerade yrken, som i hög utsträckning kräver högskoleutbildning, har antalet enklare serviceyrken ökat. Sammantaget innebär denna utveckling att flertalet individer som tidigare har arbetat inom industrin får ställa om, antingen genom att byta bransch eller vidareutveckla sina kunskaper. Då länet har en stor andel sysselsatta inom industrisektorn har detta inneburit en omfattande utmaning inte minst för de mindre kommunerna som i regel är mer beroende av industrisektorn. De projekt som initierades i samband med extraanslaget, och som syftade till att främja individens omställning, riktade sig främst till ovan grupper, det vill säga; arbetslösa ungdomar och utlandsfödda samt personer som med anledning av neddragningar blivit tvungna att söka nytt arbete. Sammansättningen i portföljen syftade till att dels främja integrationen av unga och utrikes födda på arbetsmarknaden, dels till att stödja äldre personer som har fått anledning att ställa om och söka jobb inom nya branscher. 28 (50)

239 Framtid Kronoberg implementering och näringslivsstrategi Projektnamn Projektägare Beviljad summa Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) Framtid Kronoberg - implementering Växjö kommun Ta tillvara resultat, erfarenheter och samverkansformer från Framtid Kronoberg samt utreda hur en ordinarie verksamhet kan organiseras. Förslag på fortsatt organisation för kommunöverskridande samverkan och gemensamma insatser för unga arbetssökande Implementering hos kommuner och organisationer av gemensamma metoder för att hantera ungdomsarbetslöshet. Deltagare i projektet ska gå vidare till studier eller arbete Minskad ungdomsarbetslöshet Framtid Kronoberg näringslivsstrategi Växjö kommun Syftet är att ta fram en strategi för ökad samverkan mellan näringsliv och offentliga myndigheter gällande ungdomsarbetslöshet. Strategi och åtgärdsplan för hur näringslivets engagemang ska öka. Stärkt samverkan mellan det offentliga och näringslivet gällande ungdomsarbetslöshet Företagen får kunskap om hur de kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten. Företagen tar emot deltagare från projektet. Deltagare i projektet kommer ut på exempelvis praktik hos företagen. Minskad ungdomsarbetslöshet Bakgrund och syfte Framtid Kronoberg växte fram med anledning av att ungdomsarbetslösheten i Kronobergs län har ökat under de senaste åren. Projektet har varit verksamt, delvis med medel från ESF, under tidsperioden januari december. I de två delprojekten som är i fokus i denna uppföljning Framtid Kronoberg Näringslivsstrategi och Framtid Kronoberg - implementering har fokus varit, utifrån den plattform och de kunskaper som byggts upp i huvudprojektet, att dels stärka samverkan med näringslivet, dels implementera projektet och säkra dess fortlevnad även efter att ESF avslutat sin finansiering. 29 (50)

240 Med andra ord har de två projekt som följts upp i detta avsnitt varit stödprojekt till ett större huvudprojekt. När de båda delprojekten startade hade Framtid Kronoberg redan varit igång under en längre tid. En plattform hade byggts upp och metoder utvecklats och deltagarna hade vittnat om goda resultat, därav bedömdes finansieringen av de båda stödprojekten som ett resurseffektivt beslut för att bemöta en av huvudutmaningarna som följt av den svaga konjunkturen nämligen ungdomsarbetslösheten. Huvudprojektet hade två huvudinriktningar; dels att stärka samverkan mellan kommunerna, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget, då alla dessa aktörer arbetar med eller berörs av huvudmålgruppen för projektet arbetslösa ungdomar tillhörande åldersgruppen år, dels att tillhandahålla individanpassat stöd till arbetslösa ungdomar. Huvudprojektet har sedan tidigare utvärderats av Kontigo. I utvärderingen konstateras att projektinsatserna haft en viss effekt vad gäller att hjälpa ungdomar ut på arbetsmarknaden: Statistiken visar på en långsamt sjunkande arbetslöshet bland unga i Kronoberg. Totalt har 756 personer (304 kvinnor och 452 män) varit inne i projektets verksamhet. Av dessa har 619 personer avslutats ur projektet. Av dessa har 269 avslutats till arbete, 75 till studier och 43 till arbetsmarknadsutbildning. För 229 personer gäller att man återgått till annan verksamhet, vilket vanligen betyder att man återanvisats till den ursprunglige anvisaren (kommun, Arbetsförmedling eller Försäkringskassan). Att utifrån detta med säkerhet slå fast vilket bidrag som Framtid Kronoberg verkligen svarat för i detta sammanhang är fortfarande svårt. Kontigos bedömning är att Framtid Kronoberg genom sitt fokus på grupper av unga som står relativt långt från arbetsmarknaden kanske inte har en stor och mätbar effekt på den generella ungdomsarbetslösheten, åtminstone inte i det kortare perspektivet. För de aktuella grupperna däremot är det tveklöst så att projektet haft en identifierbar effekt. I ovan nämnda utvärderingen konstateras även att projektet har lyckats väl med att stärka samverkan mellan de involverade aktörerna, det vill säga det andra huvudspåret för projektet: En ökad dialog mellan de berörda aktörerna är enligt de allra flesta intervjuade det viktigaste resultatet från projektet. Kontigo menar att denna stärkta samverkan kan beskrivas utifrån olika nivåer. För det första har projektet inneburit att förtroendet parterna emellan har stärkts. Samverkan har varit nära, både på operativ nivå och på ledningsnivån. Detta har bidragit till ett stärkt förtroende för varandra. I just fallet med arbetslösa individer har detta en stor betydelse. Ett tidigare problem har varit att man inte gärna talat med varandra om svårigheter och utmaningar på individplanet, vilket gjort att ledningens bild av utmaningarna ofta förblir okonkret. Den stärkta samverkan har också betydelse genom att resultaten nu mäts i en helhet och inte i varje organisation för sig. Incitamenten att flytta ansvar mellan organisationerna är annars stora när det gäller dessa frågor både i ekonomiska och i andra termer. I avsnitten nedan följer en uppföljning av de delprojekt som har finansierats med extraanslaget. Fokus är därmed på i vilken utsträckning projektets verksamhet implementerats efter projektavslut och i vilken mån samverkan med näringslivet stärkts. I implementeringsprojektet var huvudmålet att säkra att involverade aktörer fortsatt ville finansiera projektet och integrera det i den ordinarie verksamheten 30 (50)

241 efter projekttidens slut. I näringslivsprojektet var huvudmålet att kartlägga företagens syn på hur de kan bidra till att stävja ungdomsarbetslösheten, men också att ta fram en strategi för hur företagens engagemang kan öka och tillvaratas. Som underlag för uppföljningen har en intervju med projektledaren genomförts och flertalet olika centrala dokument studerats, inte minst de utvärderingar som tidigare gjorts av projektet. Aktiviteter och resultat Delprojekt Implementering Under inledningsperioden av implementeringsprojektet arbetade projektledaren med att samla in material om hur centrala aktörer såg på hur Framtid Kronoberg skulle kunna fortleva även efter projekttiden. Den sammanställda informationen utgjorde sedan underlag i de kommande diskussionerna som handlade om hur en implementering skulle kunna genomföras. Diskussionerna fördes bland annat under styrgruppsmötena, där representanter från de olika organisationerna som varit involverade i projektet närvarade. En viktig del av projektet var en implementeringsworkshop som genomfördes några månader in i projektet. Workshopen genomfördes under ledning av en extern processledare och styrgruppen för projektet deltog. Projektledaren menar att denna workshop, som behandlade vad implementering är och hur det går till, var viktig för att uppnå samsyn för hur arbetet skulle kunna fortgå. Medlemmarna i styrgruppen, som representerade olika organisationer, fick sedan i uppdrag att förankra frågan om implementering på i sina respektive organisationer. Projektledaren menar att styrgruppens engagemang, och att den bestod av centrala personer från respektive organisationer, hade stor betydelse för arbetet det som beslutades på styrgruppens möten kom också att förankras i de olika organisationerna. Efter förankringsarbetet följde arbetade projektledningen med att ta fram ett förslag på framtida finansiering av verksamheten. Arbetet förankrades sedan i styrgruppen som sedan kallade till en politikerträff, där de presenterade resultaten från huvudprojektet och det framarbetade budgetförslaget. Som avsändare till inbjudan till politikerträffen stod styrgruppen, detta visade sig vara en framgångsfaktor då många politiker med beslutsmandat kom att närvara. När politikträffen var avslutad utformade projektledningen tillsammans med jurister och styrgruppen avsiktsförklaringar, där berörda kommuner fick intyga att de under 2015 ville vara med och finansiera verksamheten. I slutet av projektet anordnades en metodkonferens, som lockade drygt 70 deltagare från olika organisationer. Syftet med dagen var att sprida kunskap om de metoder projektet hade använt och vilka lärdomar som hade gjorts och hur dessa skulle användas i den framtida verksamheten. 31 (50)

242 Delprojekt Näringslivsstrategi Projektet inleddes med att en enkätstudie skickades ut till ett slumpmässigt urval av regionens företag. Enkäten syftade till att skapa en fördjupad kunskap om företagens syn på unga som arbetskraft och då i synnerhet de som står långt bort från arbetsmarknaden. Syftet med studien var att få en klarare bild av hur företagen ser på sitt sociala samhällsansvar och vilka hinder de ser för att hjälpa dessa ungdomar till att få arbetslivserfarenhet. Undersökningen gav tre huvudsakliga insikter: 1) Det är viktigt att ungdomar som får en praktikplats på ett företag fortsatt får coachning från det offentliga. Även företagen vill ha tillgång till coachning och få råd om hur de kan arbeta med de ungdomar som de väljer att ta emot på företaget. 2) Näringslivet efterfrågar rakare och tydligare besked från myndigheter vad gäller stödformer för att anställa unga. 3) Samordningen mellan myndigheter bör öka en kontakt på en myndighet bör räcka! Svaren från enkätundersökningen kom att utgöra ett viktigt kunskapsunderlag när projektledningen började arbetet med att utforma en strategi. För att redan under beredningsfasen förankra innehållet i strategin lät projektledningen involvera en rad olika aktörer från näringslivet. Detta skedde i samarbete med ett annat projekt i regionen, som sedan tidigare hade ett upparbetat nätverk med företagare. Projektledaren menar att de inbjudna representanterna från näringslivet visade stort intresse under framtagningsarbetet och att deras infallsvinklar var av stor betydelse för arbetet. Slutprodukten av arbetet blev en näringslivsstrategi. I strategin beskriver man hur företagen i regionen och de offentliga insatserna kan samverka för att främja ett ökat arbetsdeltagande från ungdomar. Kärnan i strategin är vad man kom att benämna den sociala ansvarstrappan. Trappan visar på ett tydligt sätt hur arbetsgivarna, genom tre olika steg, kan visa sitt sociala ansvar. Steg 1 innebär att de låter några ungdomar komma på studiebesök, steg 2 att de erbjuder ungdomarna praktik, steg 3 att de gett en ungdom sysselsättning i företaget. I utbyte får arbetsgivaren dels ny arbetskraft, dels ett intyg av Framtid Kronoberg där det bekräftas att företaget tagit socialt ansvar för Kronobergs framtid. I strategin förtydligas även hur de offentliga aktörerna kan bidra med stöd under processen, exempelvis genom olika bidrag. Modellen har presenterats i olika sammanhang under projekttiden, exempelvis har ett antal förankringsseminarium genomförts. Projektledaren menar att strategin kommer att utgöra ett viktigt underlag i det kommande arbetet med att stävja ungdomsarbetslösheten i länet. Bedömning av effekter på kort- och lång sikt Effektbedömningen i detta sammanhang avser endast de två delprojekteten, och inte huvudprojektet som sådant. Därav omfattar inte effektbedömningen i hur stor utsträckning insatserna resulterat i att ungdomsarbetslösheten minskat, utan snarare är fokus på hur väl projektet Framtid Kronoberg implementerats och om samverkan med näringslivet har stärkts. 32 (50)

243 Ett tydligt tecken på att implementeringsprojektet har haft goda effekter är att fem av åtta kommuner har valt att göra verksamheten permanent i sina respektive kommuner. Detta innebär att kommunerna själva kommer att bära kostnaderna för verksamheten i fortsättningen. En viktig delförklaring till utfallet är att de involverade aktörerna har haft ett starkt engagemang och att de i många avseenden har varit nyckelaktörer i sina respektive organisationer. Det som har beslutats inom styrgruppen för projektet har därför kommit att sippra ner i de olika deltagarorganisationerna vilket med stor sannolikhet banat väg för att projektet i ett senare skede kommit att införlivas i flera av kommunernas ordinarie verksamheter. Det är svårt att i dagsläget uppskatta i vilken utsträckning den permanenta verksamheten kommer att minska ungdomsarbetslösheten, som är det långsiktiga målet med arbetet. Men med hänvisning till den utvärdering som gjordes av huvudprojektet antyder den att arbetsmetoderna har haft en viss effekt och troligen bidragit till att få ut ungdomar i sysselsättning. Att verksamheten nu kommer att fortgå i fem av åtta kommuner borgar därmed för vissa effekter även på lång sikt. Några av kommunerna valde att stå utanför fortsatt samarbete. En anledning till detta är att de inte ansåg att nivån på arbetslösheten i deras kommuner motiverade deras föreslagna kostnadsandel, som baserades på antalet invånare i respektive kommun. En annan anledning är att man velat ha kvar verksamheten i lokal regi. Några av kommunerna som har valt att stå utanför projektet kommer dock att fortsatt använda det arbetssätt som har brukats inom ramen för Framtid Kronoberg, med andra ord har deras medverkan trots allt bidragit till ett lärande men inte fortsatt samverkan i formell mening. Vad gäller näringslivsprojektet är ett handfast resultat att det offentliga och representanter från näringslivet identifierat utmaningar inom området och tagit fram en gemensam strategi för att bemöta dem. Det kommande arbetet kommer att handla om att sprida information om strategin och engagera näringslivet. I dagsläget är det att uppskatta i vilken utsträckning strategin kommer att bidra till att fler ungdomar får ett arbete eller kommer ut på praktik strategin har inte ännu hunnit verka under en längre tid och stora delar av det operativa arbetet återstår. Bedömningen är dock att strategin kommer att underlätta arbetet med att involvera företagen i att ta ett socialt ansvar. Genom en tydlig ansvarstrappa, som finns i strategin, har företagen nu större möjligheter till att på enkelt sätt tillförskansa sig information om hur de kan hjälpa till. Projektet har under framtagningen bidragit till att stärka samordningen mellan offentliga aktörer men även mellan det offentliga och näringslivet, inte minst som en konsekvens av att näringslivsaktörer varit en aktiv del framtagningen av strategin. Det kunskapsunderlag som togs fram i början av projektet borgar också för att man på längre sikt kan göra adekvata insatser som motsvarar det behov som finns. Men för att nå långsiktiga effekt återstår ett kontinuerligt arbete med att omsätta strategin i praktiken. 33 (50)

244 Kooperation för allas rätt att jobba Projektnamn Projektägare Beviljad summa Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) Kooperation för allas rätt att jobba Coompanion Att utveckla förutsättningar i länet för fler i sysselsättning genom att starta nya- och utveckla befintliga sociala företag och arbetskooperativ. Minst 20 grupper har fått stöd för att bilda arbetskooperativ. Minst 100 personer deltagit i information, handledning eller rådgivning. Ökad kunskap hos deltagarna om kooperativa metoder för att förverkliga företagsidéer. Minst 10 nya arbetskooperativ bildas. Minst 50 nya jobb skapas. Bakgrund och syfte Med finanskrisen och påföljande lågkonjunktur har arbetslösheten i Kronobergs län ökat. I relation till övriga län är ökningen en av de större i riket. Grupper som redan innan krisen hade en svag etablering på arbetsmarknaden är de som drabbats värst när trösklarna in till arbetsmarknaden höjts. Även om konjunkturen under senare år förbättrats något har långtidsarbetslösheten ökat markant och särskilt utsatta grupper 2 utgör en betydande andel av dem som står långt från arbetsmarknaden. Projektet Kooperation för allas rätt att jobba syftade främst till att stärka utsatta gruppers ställning på arbetsmarknaden. Studier har visat att sociala kontakter, särskilt under lågkonjunkturer, är ytterst viktiga för att erhålla ett jobb. Utsatta grupper har ofta svagare sociala nätverk än övriga grupper, vilket resulterar i sämre jobbchanser. Genom att erbjuda stöd och utbildning om hur man kan starta och driva ett kooperativ strävade projektet efter att öka antalet anställda inom befintliga kooperativ och främja framväxten av nya. Tyngdpunkten i projektet var att främja framväxten av sociala kooperativ med fokus på arbetsintegration. Aktiviteter och resultat I början av projektet genomfördes en rad olika informationsinsatser. Syftet med insatserna var att informera om projektet och vilka möjligheter det fanns att få stöd med att starta ett kooperativ. Insatserna skedde inom flera olika forum, ofta i samarbete med andra aktörer, vilket skapade möjlighet att nå ut till redan befintliga nätverk. Totalt tilldrog sig informationsaktiviteterna omkring 200 personer. Projektledaren bedömer att dessa insatser var viktiga för att uppmärksamma målgruppen på de insatser som erbjöds inom projektet. 2 Enligt Arbetsförmedlingen utgör utomeuropeiskt födda, förgymnasialt utbildade, äldre år och funktonsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga. 34 (50)

245 Informationsinsatserna gav resultat och totalt kom projektet att ge 20 grupper som ville starta kooperativ rådgivning och stöd. I detta skede handlar rådgivningen ofta om att diskutera företagsidén med gruppen och klargöra förutsättningarna för att genomföra den. Rådgivningen inkluderar allt från marknadsföring, juridik, bokföring och allmänna rekommendationer som kan vara viktiga att känna till när man startar ett kooperativ. Inom ramen för projektet erbjöds även befintliga kooperativ rådgivning och stöd. Tio redan befintliga kooperativ kom under projekttiden att motta denna form av insatser. Vid dessa tillfällen kan rådgivningen handla om en mängd olika saker innehållet beror på vilket skede kooperativet befinner sig inom. En del av dem har funnits under en längre tid, andra under en kortare. Utöver rådgivningsinsatserna har projektet även erbjudit och genomfört olika utbildningar, studieresor och seminarier. Temat för de olika insatserna har skiftat beroende på målgrupp. Totalt har 50 personer deltagit i dessa insatser under projekttiden. Bedömning av effekter på kort och lång sikt Bedömningen är att projektet på kort sikt har haft goda effekter i den meningen att personer som står långt från arbetsmarknaden har erbjudits möjlighet att erhålla sociala nätverk och kunskap om hur man kan skapa eller utveckla ett kooperativ. Projektledaren menar att en av de stora förtjänsterna med projektet är att mellan personer har fått en sysselsättning. En stor del av sysselsättningarna är finansierade via lönebidrag, men tanken är att de ger individen arbetslivserfarenhet och stärkta sociala nätverk, som i ett senare skede kan underlätta personens möjligheter till att inträda på den reguljära arbetsmarknaden. Huvuddelen av projektinsatserna har syftat till att starta och utveckla sociala/arbetsintegrerande/idéburna arbetskooperativ. Några av kooperativen har dock varit vanliga sådana, i den meningen att de strävar efter att ge tillräckligt med avkastning för att avlöna de anställda. De startade kooperativen har haft olika inriktningar på verksamheterna och olika målgrupper. Fem av de nystartade kooperativen har utlandsfödda som främsta målgrupp, två har personer med psykiska funktionshinder som primär målgrupp, ett annat har arbetslösa studenter som målgrupp. Själva innehållet i verksamheterna skiftar, men många av dem har en ekologisk prägel; ekologiskt café, ekologiska odlingar och mobil källsortering. Sammantaget är bedömningen att projektet har nått deltagarmålen och att flera av deltagarna har startat eller kommit att ingå i ett kooperativ. I vilken utsträckning de specifika insatserna har bidragit till utfallet har inte varit möjligt att undersöka i denna uppföljning, utan resultaten baseras på en intervju med projektledaren. Dennes bedömning är att insatserna dock har haft avsedd effekt, däremot är det svårare att uppskatta hur stor del av deltagarna som på 35 (50)

246 sikt kommer att inträda på den reguljära arbetsmarknaden. Men projektet har genererat kunskap om och intresse av den kooperativa formen av företagande som metod för att möta utmaningarna på den regionala arbetsmarknaden. För individerna som ingår i kooperativen har sysselsättningen en stor social betydelse. 36 (50)

247 Samverkan Lessebo Projektnamn Projektägare Beviljad summa Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) Samverkan Lessebo Lessebo kommun Syftet är att bedriva varselsamordning och genomföra aktiviteter för arbetslösa i Lessebo kommun. Uppbyggd plattform för att underlätta arbetssökandes omställning. Varslade personer ska delta i projektet Flertal insatser med syfte att öka deltagarnas möjligheter och vilja till omställning Ökad kunskap hos deltagarna om arbetsmarknadens krav och möjligheterna till individuell omställning Deltagare i projektet ska påbörja jobbsökande och ingå i eventuella utbildningsinsatser Deltagare i projektet ska efter projektavslutet ha gått vidare till studier eller arbete Bakgrund och syfte Med digitaliseringen och den tilltagande globaliseringen har den internationella konkurrensen ökat och efterfrågan hos konsumenterna förändrats. För en del traditionella näringar har förloppet inneburit att det har varit svårt att upprätthålla en konkurrenskraftig produktion i Sverige följden har blivit neddragningar och större varsel, i synnerhet under den senaste femårsperioden. Särskilt hårt drabbade har mindre kommuner varit, då ytstora verksamheter inom industrin ofta är förlagda till glesbefolkade kommuner. Inte sällan har dessa verksamheter stått för en betydande andel av de lokala arbetstillfällena. Lessebo kommun har historiskt sett haft en tydlig bruksstruktur, där några större företag inom tillverkningsbranschen, primärt inom pappers- och glasindustrin, stått för en stor del av arbetstillfällena. Under lång tid har konjunkturen inom dessa näringar varit svag vilket har inneburit att kommunen haft en negativ sysselsättningsutveckling. Inom industrin har antalet sysselsättningar halverats sedan nittiotalet och kommunen har under en längre tid arbetat med att bredda näringslivet men även med att dra nytta av potentialen att ligga inom pendlingsavstånd till ett regionalt centra. Under slutet av 2012 kom ett större varsel på ett av de storföretagen i kommunen att inträffa. Hundratals personer varslades och det var oklart huruvida någon entreprenör skulle ta över fabriken. Den redan höga arbetslösheten i kommunen riskerade att inom kort tid öka än mer. I detta 37 (50)

248 skede initierades projektet Samverkan Lessebo vars primära syften dels var att främja omställningen för de individer som drabbats av varsel, dels samordna aktörer från näringslivet och det offentliga i arbetet och därmed bygga upp en kunskap om hur liknande situationer kan mötas i framtiden. Aktiviteter och resultat Inledningsfasen i projektet ägnades åt att identifiera strategiska aktörer som kunde medverka i en så kallad advisory board. Tanken med denna grupp var att den skulle bistå projektledningen med stöd och idéer under projektet. Totalt kom fem personer att ingå i gruppen varav två personer från näringslivet och tre från det offentliga. Projektledningen menar att de lyckades få en god sammansättning av olika kompetenser, exempelvis innehöll gruppen aktörer som tidigare varit involverade i att hantera större varsel. Nästa steg i projektet kom att handla om hur man rent strategiskt skulle arbeta med att hjälpa de personer som hade varslats. Relativt snart enades de involverade aktörerna om att de skulle fokusera insatserna mot att; a) matcha gruppen mot nya jobb b) stödja dem med att finna en bra utbildning c) stödja dem med att starta eget företag. För att kunna utföra de strategiska inriktningarna såg man till att koppla aktörer till projektet som kunde bistå projektledningen med att lotsa de varslade mot någon av riktningarna. För att uppnå samverkan mellan involverade aktörer lät projektledningen skapa en samverkansgrupp. I gruppen fanns representanter från en rad olika organisationer med; Arbetsförmedlingen, fackliga företrädare, kommunen, omställningsföretag, utbildningsaktörer samt representanter från de företag som varslat personal. En fördel med att samla de olika kompetenserna i en grupp var att man kunde koordinera arbetet på ett effektivt sätt samtidigt som de olika aktörerna spred kunskap mellan varandra. Innan projektledningen igångsatte de operativa insatserna bjöd de in de varslade till ett stormöte. Under mötet delgav projektledningen information om hur de skulle arbeta för att hjälpa dem med omställningen. En stor del av de varslade valde att närvara på mötet och projektledaren menar att insatsen var betydelsefull i den meningen att målgruppen fick information om att det fanns hjälp att få för att hantera den uppkomna situationen. Under projekttiden har de som varslades fått personlig rådgivning och stöd från de olika aktörerna, allt utifrån vilken hjälp de har efterfrågat. Några var intresserade av att få hjälp med att börja studera, andra med att hitta ett nytt arbete. De personanpassade insatserna har utgjort en väsentlig del av projektinsatserna, där inte minst omställningsföretaget och utbildningsaktörerna utgjort en viktig resurs. Utöver den individanpassade rådgivningen anordnades inom ramen för projektet även ett antal utbildningar och mässor. Den mest lyckade aktiviteten var en arbets- och utbildningsmässa som lockade drygt 120 deltagare. Utöver denna anordnades en utbildning om hur man startar företag. Projektledningen 38 (50)

249 hjälpte även de varslade att starta en jobbklubb en mötesplats där de kunde utbyta erfarenheter med varandra under tiden de sökte ny sysselsättning. Bedömning av effekter på kort- och lång sikt Projektet avslutades under 2013 och därmed har drygt ett år gått sedan de sista insatserna genomfördes. Projektledaren menar att projektet bidrog till att bygga upp en kunskap inom kommunen för hur man kan hantera större varsel. Beredskapen för hur man snabbt kan agera är idag högre än tidigare, vilket delvis beror på att en starkare samverkan byggts upp mellan olika aktörer. I den meningen har projektet fått en bestående påverkan på hur man i framtiden kan komma att hantera liknande processer. En positiv spin-off effekt av projektet, menar projektledningen, är att under insatserna skedde en viss attitydförändring i kommunen det går att bo i Lessebo men arbeta någon annanstans. En mental regionförstoring är av betydelse för att i framtiden minska konjunkturkänsligheten hos kommunen, då man i högre utsträckning än förut kan dra nytta av intilliggande arbetsmarknader. Vidare menar projektledaren att en positiv effekt av projektet var att de drabbade, men även andra kommunmedborgare, upplevde att kommunen brydde sig och hjälpte sina invånare. För att få en bild av vilka långsiktiga effekter projektinsatserna genererat har vi fått uppgifter från det omställningsföretag som bistod de varslade med att finna en ny sysselsättning. Företaget har fört register över de som hade kontakt med dem under projekttiden. Deras uppföljning visar att i början av 2015 hade drygt 80 % av deltagarna antingen börjat arbeta, studera eller startat företag majoriteten hade ett nytt jobb. Företrädaren för omställningsföretaget menar att relativt många av de som fått ett arbete idag arbetar i en annan kommun. Vidare menar denne att den starka samverkan med kommunen och övriga aktörer var en viktig faktor som främjade arbetet. Även om siffrorna från projektet tyder på att insatserna haft effekt för de som deltog i projektet även om underlaget inte tillåter att dra några slutsatser om hur många som hade kommit i arbete om de inte hade deltagit i projektet har den totala arbetslösheten i kommunen ökat med en dryg procentenhet mellan januari 2013 januari Utifrån detta perspektiv har målet om en ökad sysselsättning i regionen inte uppnåtts däremot är det fullt möjligt att projektinsatserna haft en positiv effekt för de som deltog i projektet; ökningen under senare år kan bero på andra faktorer. Sammantaget är bedömningen att projektet har bidragit till att kommunen har fått en större kunskap om hur man kan hantera större varsel. Det finns idag en struktur för hur ett sådant arbete kan genomföras. Vidare tyder siffrorna från projektet på att en stor del av varslade och som deltog i projektet numera antingen arbetar eller studerar, dock är det svårt att dra några slutsatser om i vilken utsträckning detta resultat kan tillskrivas projektet. 39 (50)

250 Avslutande reflektioner De genomförda projekten har syftat till att stimulera framväxten av nya näringar, stärka omställningsförmågan inom befintliga samt att stödja individer som utan arbete. I detta avslutande kapitel följer kortare reflektioner över portföljens eventuella effekter och de lärdomar som har gjorts. Reflektioner om långsiktiga effekter Flera av projekten har syftat till att bygga upp en långsiktig samverkan och inte endast genomföra riktade insatser gentemot en viss målgrupp under projekttiden. Trots att det inte har gått särskilt lång tid sedan projekten avslutats tyder mycket på att många av projekten har bidragit till att skapa en plattform för fortsatt aktivitet. Exempelvis har nya projektidéer genererats, nya samarbeten skapats och nya metoder utvecklats. I denna mening har projektportföljen som helhet stärkt handlingsförmågan i länet när det gäller att möta de utmaningar som väntar på den framtida arbetsmarknaden. När det gäller de mer långsiktiga effekterna på arbetsmarknaden är det svårt att göra sådana bedömningar då vi inte har haft möjlighet till att göra några regelrätta effektutvärderingar av projekten. Arbetet med regional utveckling syftar till att påverka företeelser som tar lång tid att förändra och som i allra högsta grad är påverkas av omvärldseffekter. Det är med andra ord svårt att isolera enskilda insatser och bedöma i vilken utsträckning de har påverkat en viss företeelse, exempelvis sysselsättningsgraden. Under tidsperioden januari 2013 januari 2015 har den totala arbetslösheten i länet andel av den registerbaserade arbetskraften utan arbete minskat med 0,8 procentenheter. Hur stor del av minskningen som kan tillskrivas projektinsatserna tillåter inte underlaget oss att bedöma. Däremot är bedömningen, givet de nedslag som har gjorts, att projektinsatserna i någon mån bidragit till minskningen. Ur ett större perspektiv är bedömningen att projektportföljen haft en god avvägning vad gäller projekt riktade till att stärka företag respektive riktade mot individers omställning. Lärdomar från arbetet För att skapa regional utveckling krävs engagemang från flera olika aktörer som opererar på olika nivåer och inom olika sammanhang. Endast i de projekt som har följts upp i denna rapport har hundratals personer varit inblandade. En lärdom från arbetet med handlingsplanen är betydelsen av samsyn och en ändamålsenlig kommunikation. Utan gemensamma målbilder och en delad samsyn av utmaningarna är det svårt att uppnå effektiv samhandling. Ovan lärdom gäller dels det interna arbetet med att bereda projekten, dels det arbete som sker ute i projekten. 40 (50)

251 Att ombesörja så att projekten har en tydlig logik med tydliga mål är av stor betydelse för att vi ska kunna utveckla vår projektverksamhet och ge anslag till projekt som gör skillnad för regionen. Projekt som är väl utformade i teorin förenklar genomförandet och dialogen för de som ska genomföra dem, men säkrar också att vi kan dra lärdomar av dem som vi kan använda i den fortsatta verksamheten. Men det är viktigt att komma ihåg att även hålla dörren öppen för oförutsedda effekter, sådana som är svåra att förutse på förhand. Inom de olika projekten har projektledarna fått omvärdera vissa insatser, då man upptäckte att något annat fungerade bättre, eller stötte på hinder som krävde att man justerade något i den ursprungliga planen. Men det är först när man har en tydlig projektplan från början som man uppmärksammar att sådana vägval överhuvudtaget uppstår. Lärdomen är därför att fortsätta arbetet med att utforma projekt med en tydlig insatslogik. En gemensam nämnare för många av de projekt som har följts upp i denna rapport är betydelsen av att dra nytta av andra processer som pågår utanför projektet. I flera fall har kontaktytor mellan personer resulterat i att man har kunnat dra nytta av varandras kompetenser och resurser. Betydelsen av att djupare belysa den kontext projekt kommer att genomföras i, och vilka omgivande processer som kan komma att påverka det, är en lärdom att ta med i det fortsatta arbetet. Ur detta följer även att personerna som medverkar i projekten har stor betydelse för hur de utvecklas. I flera av projekten har det i efterhand framkommit att en viss persons medverkan eller en viss sammansättning av personer ibland på grund av deras funktion har haft stor inverkan på vad som sedan har hänt. En mer detaljspecifik lärdom är att de projekt som har lagt stor vikt vid att verkligen tänka över hur man ska involvera deltagare i projektet redan från början har mycket vunnet i ett senare skede. Av de projekt som följts upp i denna rapport har de som haft ett stort engagemang och nått deltagarmålen arbetat målinriktat med att redan från början nå ut till målgruppen det är viktigt att inte förbise denna fas och gå direkt till genomförandefasen! 41 (50)

252 Bilaga 1: Handlingsplan för insatser med anledning av lågkonjunkturen i Kronobergs län Daterad: Kronoberg har som ett av åtta län tilldelats extra medel i form av en utökning av det regionala tillväxtanslaget 1:1 för åren Denna handlingsplan beskriver de insatser som prioriteras och de resultat och effekter som medlen förväntas bidra till. Syftet med de extra medlen är enligt regeringens beslut att förbättra länets möjligheter att bidra till strukturomvandling och förnyelse av näringslivet. Insatserna ska utgå från lokala och regionala behov. Länets utmaningar och behov År 2007 hade Kronobergs- och Jönköpings län de lägsta arbetslöshetsnivåerna i hela riket. Högproduktion rådde och exportmarknaden var stark vilket gynnade den sysselsättningsintensiva tillverkningsindustrin. Men med krisen vars effekter briserade fullt ut under 2009 kom länets arbetslöshet att öka drastiskt och under 2012 översteg den riksnivån. Under tidsperioden är Kronobergs län det län i riket där arbetslösheten har ökat mest. Anledningen till att Kronobergs län kom att drabbas hårt av krisens effekter är att länet är ett av rikets mest industriberoende. Under 2007 arbetade var fjärde sysselsatt i länet inom industrin, vilket medförde att krisens effekter blev extra påtagliga i jämförelse med andra län som inte är lika beroende av industrin. Denna utveckling ser ut att fortgå i takt med ökad globalisering och konkurrens länet måste därför genomgå en strukturomvandling, för att kunna hävda sig nationellt och internationellt. Det handlar både om att utveckla nya näringar, samtidigt som den befintliga industrin bör utvecklas genom ett högre kunskapsinnehåll. I Kronobergs län minskade antalet sysselsatta med nästan 2000 personer (-2,2 %). Närmare 3000 yrkestillfällen försvann inom industrin (-13 %), samtidigt som antalet sysselsatta inom övriga branscher ökade med sammanlagt 1000 personer. Den kraftigaste sysselsättningstillväxten skedde inom branscherna information och företagstjänster. Arbetslöshetsökningen har kommit att slå särskilt hårt mot ungdomar. Under 2007 uppgick ungdomsarbetslösheten i länet till ungefär 6 %, men 2012 var mer än var femte ungdom arbetslös. Sedan 90-talet har andelen åringar som arbetar minskat radikalt som en följd av de rationaliseringar som skedde på arbetsmarknaden under 90-talskrisen. En liknande tendens inträffade under den senaste krisen, då den yngre åldersgruppen drabbades hårt. När instegsyrken försvinner höjs även trösklarna in till arbetsmarknaden vilket drabbar redan svaga grupper. I Kronobergs län är sysselsättningsgapet mellan utrikes- och 42 (50)

253 inrikes födda högt. Under 2011 hade utrikes födda en sysselsättningsfrekvens på 57,1 %, motsvarande siffra för inrikes födda var 82,6 %. Av de utrikes födda (20-64 år) med en vistelsetid på 4-10 år i länet var 35 % av dem varken i arbete eller studier under 2011, motsvarande siffra för inrikes födda var 15,6 %. Tillgången till humankapital är lägre i länet än vad som är fallet på riksnivå och det råder stora variationer inom länet gällande befolkningens utbildningsnivåer. Växjö kommun har en högre utbildningsnivå än riksgenomsnittet och det är dubbelt så vanligt att en person boende i Växjö har eftergymnasial utbildning än vad som är fallet i några av länets mindre kommuner. Länet har även en lägre övergångsfrekvens till högskolan (42 %) i jämförelse med riket (45 %). En grundläggande gymnasieutbildning är idag en viktig ingrediens för att komma in på arbetsmarknaden. Under 2012 saknade 29 % av länets 20-åringar gymnasieutbildning, motsvarande siffra för riket var 26 %. En viktig faktor är hur länet kan maximera potentialen hos det tillgängliga humankapitalet. Länet har i jämförelse med övriga liknande län haft en god demografisk utveckling vilket till stor del kan förklaras med invandringen. Däremot måste integrationen öka för att stärka både individ och samhälle; framtidens demografiska utveckling kommer kräva att det tillgängliga humankapitalet matchar arbetsmarknadens behov för att säkra regionens ekonomiska utveckling. Tillgång till kompetens är en central framtidsfråga. De näringar som har haft en tillväxt har i regel haft ett högt kunskapsinnehåll. En hög förändringsberedskap medför att den omställningsprocess som sker på arbetsmarknaden underlättas och de regionala obalanser som kan uppstå under en omställningsperiod mildras. En framtida strategi för länets utveckling handlar därför om att utnyttja möjligheterna med förändringarna, snarare än att falla offer för utmaningarna de medför. Prioriteringar Med utgångspunkt i ovanstående utmaningar, har insatserna med anledning av medelstillskottet fokuserats på två områden: - Strukturomvandling av näringslivet Satsningar på att öka förädlingsvärde och innovationsgrad (Smart Housing), nya profilområden för regionen (Information Engineering Centre samt Centrum för organisatorisk innovation) och utveckling av tillväxtföretag (Väx!, företagsstöd). Insatserna bidrar till strukturomvandling och förnyelse av näringslivet genom att utveckla tjänstenäringar och att stötta länets industriföretag i att öka sitt kunskapsinnehåll. - Bättre tillvaratagande av utsatta grupper på arbetsmarknaden Satsningar på metodutveckling som lägger grunden för minskad arbetslöshet, i synnerhet för ungdomar (Framtid Kronoberg samt Kooperation för allas rätt att jobba). Insatserna bidrar till strukturomvandling och förnyelse av 43 (50)

254 näringslivet genom att nyttja de resurser i form av humankapital som redan finns i regionen på ett bättre sätt. En särskild prioritering har också gjorts gällande specifika insatser i Lessebo kommun, där krafttag krävs för att hantera den stora mängden varsel. Insatser och dess förväntade resultat/effekter Totalt har nio projekt beviljats medel inom ramen för handlingsplanen. Bland förväntade resultat märks ökad kunskap i länet och framtagna strategier och arbetssätt. De förväntade effekterna handlar primärt om förnyelse och tillväxt i näringslivet samt ökad sysselsättning. Plan för uppföljning Användning av medel och dess resultat/effekter ska återrapporteras till Näringsdepartementet i samband med den årliga redovisningen som görs i februari 2014 samt För att säkerställa uppföljningsbarhet har mätning av projektens resultat kvalitetssäkrats. Regionförbundets samordnare för analys och uppföljning har diskuterat projektlogiken med de ingående projekten och den mätning som ska genomföras har beslutats vid projektstart. Återrapportering sker till regionförbundet i samband med del- och slutredovisning, vilket ligger till grund för de årliga rapporterna till Näringsdepartementet. Eftersom de flesta insatser pågår t.o.m års utgång, kommer effekter att vara svåra att följa upp i samband med projektslut. Effekter kommer istället att följas upp på 3-5 års sikt, vilket regionförbundet ansvarar för. 44 (50)

255 Bilaga 2: Projektportfölj Projektnamn Projektägare Bevilja d summ a Syfte Förväntat resultat Förväntade effekter (kort-, medel-, lång) Kategori 1: Projekt som syftar till att främja existerande/nya företag VÄX! ALMI Skapa fler växande företag genom att stödja 12 företag med potential och uttalad målsättning att växa. Screening av lämpliga företag 12 deltagande företag X antal genomförda kurser Ökad insikt och kunskap hos deltagande företag om hur ökad tillväxt kan nås i respektive företag Fördubblad omsättning med bibehållen lönsamhet i deltagande företag Totalt 50 nya arbetstillfällen i deltagande företag Information Engineering Centre IEC Bygga upp och etablera klusterinitiativ på IT-området. Minst 70 medlemmar och ordnad finansiering. Ökad samverkan mellan företagen och ökad kunskap om regionala behov. Ökad tillgång till kompetensutvecklin g, förbättrad kompetensförsörjni ng och gemensamma forskningsprojekt. Nya företag inom IT-sektorn och fler arbetstillfällen inom företagen som deltar i projektet Centrum för organisatorisk innovation Ljungby kommun Skapa ett regionalt centrum för organisatorisk innovation i Ljungby. Etablerat centrum Minst 15 företag/ offentliga verksamheter och minst 200 personer ska ha genomgått utbildning kopplat Ökad kunskap hos deltagarna om LEAN-metodiken. Företagarna implementerar LEAN-metoder i sina företag 45 (50)

256 till centrat under projektperioden. Ökad kunskap/insikt hos deltagande aktörer Ökat förädlingsvärde hos medverkande företag Smart Housing SP Sveriges tekniska institut Smart Housing Småland är ett initiativ som möter upp mot ett flertal utmaningar; behovet av nya bostäder, behovet av att bygga yteffektivt, flexibelt, modernt, energieffektivt och hållbart. Syftar till att skapa ett hållbart boende i regionen och att stärka Smålands husindustri som är en stor näringsgren för regionen. Involverandet av deltagare från näringsliv, akademi samt det offentliga Flertalet igångsatta projekt inom olika branschområden På kort sikt förväntas ökad samverkan mellan företag inom branschen samt närmre kontakt med akademin På medellång sikt (5 10 år) samverkan och innovationsförmåga n har stärkts mellan aktörer inom Smart Housing Småland i strategiska partnerskap. Exporten har ökat utifrån innovationsinriktade partnerskap med svenska och utländska partners. På lång sikt (> 10 år) är positionen som internationellt ledande nod kring boende och hållbar byggd miljö befäst via globala strategiska allianser, inom forskning, utbildning och marknadsutveckling. Industrinätverk i Kronoberg Teknikcentru m Kronoberg Syftet är att stärka industriföretag genom att öka deras samverkan och förstärka nätverk inom branschen. Insatser för att öka antalet delaktiga företag 50 % av de nya deltagarna ska ha en person deltar i nätverkssammanko mster Ökad kunskap hos företagen om de regionala behoven av förnyelse inom industrin Ökad samverkan mellan 46 (50)

257 Nya nätverk ska bildas under projektperioden Utbildningsinsatser industriföretagen i regionen Företagen som deltar i projektet ska få en stärkt utveckling sett till nycketal som antal anställda och omsättning Förstudie morgondagens tillväxtbolag Företagsfabri ken Kronoberg Att undersöka vilka framgångsfaktore r som finns i de främsta innovationsmiljöe rna i framförallt Europa, men också i USA, för att genom den kunskapen sätta samman en projektplan, hållbar budget och mätbara indikatorer som kommer att vara grunden i ett projekt som ska skapa en innovationsmiljö i Kronobergs län. Studiebesök vid innovationsmiljöer Dokumentstudier av olika innovationsmiljöer På kort sikt ökad kunskap om innovationsmiljöer och en komplett projektansökan för passande EU-medel som ska finansiera ett flerårigt projekt för att skapa morgondagens tillväxt- och innovationsmiljö På lång sikt en framgångsrik innovationsmiljö med flera nya tillväxtbolag Kategori 2: Projekt som syftar till att främja individens omställning Framtid Kronoberg - implementerin g Växjö kommun Ta tillvara resultat, erfarenheter och samverkansformer från Framtid Kronoberg samt utreda hur en ordinarie verksamhet kan organiseras. Förslag på fortsatt organisation för kommunöverskridan de samverkan och gemensamma insatser för unga arbetssökande Implementering hos kommuner och organisationer av gemensamma metoder för att hantera ungdomsarbetslöshe t. Deltagare i projektet ska gå vidare till studier eller arbete Minskad ungdomsarbetslöshe t 47 (50)

258 Framtid Kronoberg näringslivsstrat egi Växjö kommun Syftet är att ta fram en strategi för ökad samverkan mellan näringsliv och offentliga myndigheter gällande ungdomsarbetslösh et. Strategi och åtgärdsplan för hur näringslivets engagemang ska öka. Stärkt samverkan mellan det offentliga och näringslivet gällande ungdomsarbetslöhet Företagen får kunskap om hur de kan bidra till att minska ungdomsarbetslöshe ten. Företagen tar emot deltagare från projektet. Deltagare i projektet kommer ut på exempelvi praktik hos företagen. Minskad ungdomsarbetslöshe t Samverkan Lessebo Lessebo kommun Syftet är att bedriva varselsamordning och genomföra aktiviteter för arbetslösa i Lessebo kommun. Uppbyggd plattform för att underlätta arbetssökandes omställning. Varslade personer ska delta i projektet Ökad kunskap hos deltagarna om arbetsmarknadens krav och möjligheterna till individuell omställning Flertal insatser med syfte att öka deltagarnas möjligheter och vilja till omställning Deltagare i projektet ska påbörja jobbsökande och ingå i eventuella utbildningsinsatser Deltagare i projektet ska efter projektavslutet ha gått vidare till studier eller arbete Kooperation för allas rätt att jobba Coompanion Att utveckla förutsättningar i länet för fler i sysselsättning genom att starta nya- och utveckla befintliga sociala Minst 20 grupper har fått stöd för att bilda arbetskooperativ. Minst 100 personer deltagit i information, Ökad kunskap hos deltagarna om kooperativa metoder för att förverkliga företagsidéer. 48 (50)

259 företag och arbetskooperativ. handledning eller rådgivning. Minst 10 nya arbetskooperativ bildas. Minst 50 nya jobb skapas. Totalt Extraanslaget (50)

260 Bilaga 3: Intervjupersoner Projektledare, Centrum för organisatorisk Innovation Projektledare, Framtid Kronoberg Projektledare, Industrinätverk Projektledare, Kooperation för allas rätt att jobba Projektledare, Samverkan Lessebo Ansvarig person för omställningsföretag, Samverkan Lessebo Projektledare, Väx! Projektledare, IEC (Mejl) Projektledare, Förstudie Morgondagens Tillväxtbolag 50 (50)

261 Dnr 14/0017 Bilaga 2 Rapportering av arbetet med Östersjöstrategin Rapporteringen utgår från de frågor om regionala aktörers arbete med EU:s strategi för Östersjöregionen som erhållits av Tillväxtverket. A. Organisationens interna arbete frågor som gäller organisationens arbete med uppdraget och integrationen av Östersjöstrategin i reguljär verksamhet. 1. Under 2014 har de viktigaste insatserna där Regionförbundet dragit nytta av EU:s strategi för Östersjöregionen varit: Att delta i programmeringen för Södra Östersjöprogrammet för den nya programperioden med övriga deltagande länder och svenska regioner. I detta arbete har det varit viktigt för regionen att bli en del av ordinarie stödgeografi. En viktig utgångspunkt för programmeringsarbetet är att bygga på förverkligandet av EU2020 och Östersjöstrategin. Att delta i programmeringsarbetet för Regional- och socialfondsprogrammet Småland och Öarna och bidra med synpunkter och inspel. En viktig utgångspunkt för programmeringsarbetet är att bygga på förverkligandet av EU2020 och Östersjöstrategin. Att i arbetet och processen med att utveckla en ny regional utvecklingsstrategi (RUS) koppla utmaningar, mål och indikatorer till strategier på EU-nivå t.ex. EU:s strategi för Östersjöregionen. Att delta i det Svenska nätverket för PA Education. a. Arbetet har tillvaratagits på detta sätt: I programmeringsarbetet och processen med att arbeta fram en ny regional utvecklinsstrategi (RUS) länkas lokala och regionala utmaningar och strategier ihop med dito på EU-nivå. Framförallt EU2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen. Detta medför förbättrade förutsättningar att genomföra projekt eller andra insatser som har sin utgångspunkt i åtgärder som pekas ut i EUBSR:s handlingsplan. Inom ramen för den politiska plattformen och samarbetsorganisationen Euroregion Baltic (ERB) kanaliseras merparten av Regionförbundets engagemang i EUBSR. Inom ERB finns en av samtliga deltagande regioner antagen Agenda 2020 som understryker vikten av ett starkt engagemang i genomförandet av EU:s Bilaga 2_Östersjöstrategin Sida 1 av 5

262 REGION KRONOBERG strategi för Östersjöregionen. Som politisk plattform fungerar ERB som en aktör i strategin, genom att aktivt övervaka genomförandet, delta i Östersjöstratgins årliga forum och andra fora. ERB nyttjar Södra Östersjöprogrammet som finansiering för egna projekt, men fungerar också som spridare av projektidéer och resultat till aktörer i medlemsorganisationerna. Regionförbundet har genom deltagande i de nämnda nätverken och plattformarna stärkt sin roll i implementeringen av strategin, men också sin kompetens och sitt kunnande på området. Den största utmaningen är fortsatt att kommunicera strategin, dess syfte och konsekvenser. Som en följd av detta är ägarskapet och engagemanget för strategin hos regionens aktörer begränsat och en del ser det enbart som kostsamt att avsätta resurser för Östersjöarbete och projektutveckling. Det skall också framhållas att detta inte är begränsat till detta område utan också till andra EU-relaterade frågor. Utmaningen ligger framgent i att kommunicera behov och innehåll i EUBSR på ett pedagogiskt och målgruppsanpassat sätt, samt skapa relevanta verktyg som främjar den lokala nivåns deltagande. 2. De externa nätverk och samarbeten som varit av störst betydelse för Regionförbundet södra Småland under det gångna året har varit: Euroregion Baltic (ERB) South Baltic Programme Småland Blekinges Brysselkontor och samverkan i Småland Blekinge Svenska Institutet Tillväxtverkets forum och dokumentation 3. Den enskilt viktigaste faktorn för att Regionförbundet skall kunna dra nytta av strategin är att programmen utvecklas i linje med såväl våra och regionens utmaningar som med EUBSR och på så vis kan mötas genom projektutveckling de kommande åren Lanseringen av strategin har inneburit en ökad medvetenhet och kunskap, men kommunikationen om Östersjöstrategins mervärde är fortsatt en utmaning för öka det regionala och lokala engagemanget. Till detta krävs också verktyg som främjar den lokala nivåns deltagande. B. Deltagande i samarbetsprojekt Frågor om er organisations deltagande i externt finanseriade internationella projekt, inkl. förstdieprojekt som bidrar till strategins mål. 1. Aktörer i regionen deltar bl.a. i dessa projekt: Introducing electric mobility as intermodal transport mean in small & medium sized cities of the South Baltic area (ELMOS), South Baltic Programme, Sida 2 av 5

263 Mobile together, South Baltic Programme, Creative learning environments - schools building competences to lead and learn in a rapidly changing world (CreatLearn), South Baltic Programme, South Baltic Global Access, South Baltic Programme, REGION KRONOBERG 2. Följande projekt har avslutats sedan förra rapporteringen: Sustainable RES-CHAINS in the South Baltic Region (RESCHAINS), South Baltic Programme, Wind energy in the BSR 2: Demonstrators - the Upgrade (WEBSR2 Upgrade), South Baltic Programme Co-ordination and integration of higher education and the labour market around the South Baltic Sea (COHAB), South Baltic Programme Connecting business potentials over the borders (Going abroad), South Baltic ANSWER, Noth Sea Programme North Sea SEP, North Sea Programme East West Transport Corridor, Baltic Sea Programme Increasing Energy Saving though Conversion LED lighting in Public Space (LED), South Baltic Programme Modern Water Management in the South Baltic Sea Area (MOMENT), South Baltic Programme Development of Innovative Systems through Knowledge Exchange (DISKE) 3. Då Regionförbundet inte ingått som projektpartner i de exempel som anges ovan äger den lokala nivån/enskilda organisationen resultatet av sina projekt. Projekten är relevanta för de lokala utmaningar som finns, vilket borgar för en hög sannolikhet att resultaten kommer att tillämpas och implementeras. En av de viktigaste faktorerna för att säkra att projektresultaten implementeras är att säkra övergång från projektutveckling till inordnande i ordinarie verksamhet, samt behålla den kompetens som projekten utvecklat i den löpande verksamheten. Sida 3 av 5

264 REGION KRONOBERG C. Övergripande bedömning av insatsområden i handlingsplanen (PA) Frågor om er syn på de insatsområden i handlingsplanen som ni är aktiva inom, mot bakgrund av att handlingsplanen är rullande och uppdateras regelbundet. a. Regionförbundet bedömer handlingsplanen för EUBSR samt föreslagna åtgärder som relevanta och tillfredsställande för att uppnå strategins mål. b. Gällande genomförande av flaggskeppsprojekt inom strategin har varken Regionförbundet eller regionen någon erfarenhet. Däremot kan själva diskursen kring begreppet vara förvirrande för aktörer då det kan vara såväl utvecklingsprocesser som antingen består av flera projekt, ett enda projekt eller i form av ett nätverk. c. De tre viktigaste faktorerna för att insatsområdets åtgärder och flaggskeppsprojekt ska kunna genomföras och få effekt är: Att det finns strukturfondsmedel avsatta för insatser och projekt i linje med EUBSR i kombination med att programmen är synkade mot handlingsplanen och PA i handlingsplanen, Att det finns en fungerande struktur och organisering av arbetet med EUBSR, Förankring och engagemang på lokal nivå för verkligt genomslag. D. Summering av genomförandet perioden och framåtblick Frågor beträffande era erfarenheter kring arbetet med Östersjöstretagin under hela perioden då den funnits, det vill säga från starten 2009 till slutrapporteringen för 2014 samt idéer kring det framtida genomförandet. 1. Sett till hela perioden: a. Östersjöstrategin ligger i linje med de frågor som är prioriterade i det regionala utvecklingsprogrammet (samt framtida regionala utvecklinsstrategin) för regionen. Strategin sammanfaller också väl med den samarbetsgeografi och struktur som vi befinner oss i. Regionförbundet har huvudsakligen varit aktiva på policynivå genom ERB och Småland Blekinges Brysselkontor, samt i ett par projekt med koppling till strategin. Regionförbundet har genom deltagande i tidigare nämnda nätverk stärkt sin roll i implementeringen av strategin och vår kompetens och vårt kunnande om Östersjöregionen och EUBSR. Regionförbundet har också indirekt kommit i kontakt med nya partners, potentiella partners och nyckelpersoner på olika nivåer då flera nationella och europeiska aktörer uppmärksammat ERB:s arbete med strategin. Samtidigt är det resurskrävande att arbeta med strategin, inte minst eftersom det är utmanande att förmedla vikten av den till regionala och lokala aktörer. Sida 4 av 5

265 REGION KRONOBERG b. Den största utmaningen har varit att kommunicera strategin, dess syfte och genomslag på lokal och regional nivå. Som en konsekvens av detta är ägarskapet och engagemanget för strategin begränsat hos regionens aktörer. Framöver finns ett stort behov av fortsatt kommunikation av strategins motiv och innehåll på ett pedagogiskt och målgruppsanpassat sätt, men det krävs också verktyg som främjar den lokala nivåns deltagande i högre utsträckning. Här är det viktigt att framhålla att vårt geografiska läge medför att det inte alltid finns en tydlig koppling till Östersjön och att det i sig också är en utmaning. 2. Tankar och idéer kring det framtida genomförandet av Östersjöstrategin: Samordningen av strategiarbetet har blivit bättre, men fortsatt dialog, förbättrad information såväl som kring allmänna frågor som frågor relaterade till koordinering och implementering av handlingsplanen är viktigt. I detta arbete är det av stor betydelse att lyfta goda exempel, kommunicera pågående aktiviteter så att aktörer kan relatera till genomförandet. Det är även viktigt att det finns stöd och strukturer som underlättar projektutveckling och partnerskapsbygge. Ett bra exempel på detta är medel som Svenska Institutet och numera även Östersjöprogrammet beviljar, s.k. seed money. Ur ett länge perspektiv är förankringen och engagemanget på den lokala nivån fortsatt viktig för att uppnå strategins mål. Sida 5 av 5

266 12 Regionalt serviceprogram och handlingsplan RK560

267 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK560 Handläggare: Joao Minelmio, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Regionalt serviceprogram och handlingsplan 2015 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län att godkänna handlingsplan för 2015 Sammanfattning Fr.o.m ligger ansvaret för servicefrågorna på den aktör som har det regionala tillväxtansvaret. Region Kronoberg tog därför vid årsskiftet över ansvaret från Länsstyrelsen Kronoberg för Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län och stödet till kommersiell service enligt Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. Utifrån programmets prioriterade insatsområden ska årliga handlingsplaner tas fram som beskriver årets insatser. Tjänstemannabedömningen är att serviceprogrammet tillsvidare ska kvarstå i sin nuvarande form till dess att ansvarsfördelning gentemot Landsbygdsprogrammet och andra aktörer klargjorts; och att det fortsatta arbetet utgår från handlingsplanen för Sara Nilsson Tf regionalutvecklingsdirektör Joao Minelmio Samordnare Bilaga: - Beslutsunderlag, daterat Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län Sida 1 av 1

268 REGIONALT SERVICEPROGRAM FÖR LANDSBYGDEN I KRONOBERGS LÄN

269 INLEDNING UPPDRAGET Regeringen har gett berörda länsstyrelser i uppdrag att utarbeta och genomföra regionala serviceprogram De län där landsting, samverkansorgan eller kommun ansvarar för servicefrågorna har fått regeringens erbjudande om ta fram motsvarande. Programmen ska redovisas till Näringsdepartementet senast den 14 mars 2014 och börja genomföras den 1 april Regeringen konstaterar att tillgänglighet till grundläggande service för kvinnor, män och företag är en viktig del i att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av landet. Tillgänglighet till service är en av många viktiga förutsättningar för att kunna ta tillvara tillväxtpotentialen i hela landet. I sitt beslut om serviceprogram lyfter regeringen fram positiva erfarenheter från serviceprogrammen Satsningar på samverkanslösningar har genomförts mellan till exempel kommuner, företagare och det civila samhället. Nya typer av mötesplatser har växt fram, kopplingen till näringslivets utveckling har blivit tydligare och samordningen mellan olika aktörer har utvecklats. RIKTLINJER Tillväxtverket har på uppdrag av regeringen tagit fram riktlinjer för hur programmen ska se ut. Vid framtagandet ska erfarenheter från tidigare program tas tillvara. Programmen ska bygga på en analys av behovet i länet och utformas för att i möjligaste mån samverka med övriga program för regional tillväxt. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering ska göras under perioden. Tillväxtverket trycker i riktlinjerna på det kommunala engagemanget. Hur detta kan uppmuntras och understödjas ska särskilt beskrivas i programmet. Hållbarhetsdimensionerna ska beaktas med särskild fokus på jämställdhet mellan kvinnor och män, integration, mångfald och miljö. Inom ramen för serviceprogrammet ska arbete bedrivas som fortsättningsvis bidrar till att befintliga och nya satsningar på samverkanslösningar uppmuntras och initieras nya typer av mötesplatser växer fram 3

270 främja samordning mellan aktörer och insatser för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder för kvinnor, män och företag tydliggöra kopplingar mellan tillgänglighet till service och näringslivets utveckling Utifrån programmets prioriterade insatsområden ska årliga handlingsplaner tas fram som beskriver insatserna för det närmast kommande året. I programmet ska finnas en uppföljnings- och utvärderingsplan som beskriver hur genomförda insatser ska följas upp, hur resultat och måluppfyllelse ska utvärderas samt hur resultaten ska tas tillvara för att bidra till lärande. HUR PROGRAMMET HAR TAGITS FRAM Under föregående programperiod hade landsbygdsprogrammet och serviceprogrammet ett gemensamt partnerskap. Skälet var att arbetet med servicefrågorna är en integrerad del av det övergripande a arbetet med att utveckla landsbygden och att det därigenom är rationellt att samordna de båda programmen. I mångt och mycket är det också samma personer som är engagerade. Avsikten är att i alla fall tills vidare fortsätta enligt denna modell. På grund av den knappa tiden för att ta fram serviceprogrammet och behovet av tätare möten än vad som normalt brukar hållas i det ordinarie partnerskapet, valde Länsstyrelsen att kalla en mindre krets för själva utarbetandet av det nya programmet. Gruppen bestod av de kommunala representanterna i partnerskapet, Regionförbundet södra Småland samt tre aktiva handlare. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i tillväxtarbetet är centralt och regeringens intentioner kring detta kommer till uttryck i ett särskilt uppdrag i länsstyrelsernas regleringsbrev. I länets jämställdhetsstrategi finns bland annat serviceprogrammet med som ett av flera program/strategier där jämställdhetsintegrering ska ske. Jämställdhetsdirektören har lämnat inspel till programarbetet. I riktlinjerna trycker Tillväxtverket särskilt på det kommunala deltagandet. Utifrån detta uttrycktes önskemål från kommunalt håll om ett formellt remissförfarande så att en politisk behandling kan ske. Ett sådant remissförfarande har genomförts. Önskemål om remissförfarande uttrycktes även från Regionförbundet södra Småland. Från 2015 övertar landstinget sannolikt det regionala utvecklingsansvaret och därmed genomförandet av serviceprogrammet liksom stödet till kommersiell service. Det finns dock inga definitiva besked kring detta vid programmets skrivande. 4

271 BAKGRUND SERVICESTRUKTUR Dagligvaruhandel Efter att antalet butiker i Kronobergs län i stort sett halverades vart tionde år mellan 1970 och 2000 har nedläggningstakten påtagligt minskat under senare tid. Under programperioden förhöll sig antalet mindre butiker som var ensamma på sin ort netto oförändrat. Emellertid lades butiker ned även under denna period men samtidigt tillkom butiker i orter där service tidigare hade varit nedlagd. Sammantaget innebar detta en positiv förändring av strukturen så till vida att färre människor har mer än 10 km till service i dagsläget än Därmed uppfylldes det övergripande målet i föregående program om att den andel av befolkningen som har längre än 10 km till service inte skulle öka. Dock bidrog även en fortsatt urbanisering och därmed minskande befolkning på landsbygden till att målet uppfylldes. Som framgår av kartan nedan har drygt personer mer än 10 km till dagligvaruservice. Av dess är 53 procent män och 47 procent kvinnor. 5

272 Med hänsyn till befolkningsmässiga och näringslivsmässiga förhållanden får nätet av dagligvarubutiker ännu betraktas som tillfredsställande. Strukturen är dock sårbar och ytterligare nedläggningar kan få betydande konsekvenser i form av påtagligt ökande avstånd till service för relativt många människor, företag och besökare, vilket verkar hämmande för en hållbar tillväxt på landsbygden. Drivmedelsservice Länsstyrelsen har inte förrän under senare tid kontinuerligt följt utvecklingen av drivmedelsservicen. Den befarade så kallade mackdöden ledde för några år sedan till ett ökat engagemang från Länsstyrelsens sida. Diskussionen om mackdöden startade i samband med att lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel trädde i kraft den 1 januari Många trodde att den nya lagen skulle innebära att ett stort antal drivmedelsanläggningar skulle få läggas ned. Ett antal mackar försvann också i samband med detta men företrädesvis i de lite större tätorterna där det redan fanns fler än en. Landsbygden blev relativt förskonad i och med att anläggningarna här sällan kommer upp i den försäljningsvolym som innebär krav på alternativt bränsle. Bland annat för att bromsa en befarad nedläggning av drivmedelsstationer anvisade regeringen totalt över landet 30 Mkr i extra stöd till kommersiell service för perioden I Kronobergs län användes hela det till länet fördelade beloppet för investeringar i drivmedelsanläggningar på landsbygden, vilket innebar att investeringsbehovet i denna sektor i stort tillgodosågs för flera år. Någon enstaka nedläggning av drivmedelsanläggningar har trots allt ändå skett i Kronobergs län under programperioden men konsekvenserna av dessa nedläggningar har varit begränsade eftersom det har funnits relativt närliggande alternativ. Länsstyrelsen bedömer att nätet av drivmedelsanläggningar utifrån geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar fortfarande är tillfredsställande. Av länets befolkning har något mer än personer längre än 10 km till drivmedelsanläggning. Av dessa är 52 procent män och 48 procent kvinnor. 6

273 Grundläggande betaltjänster Riksdagen beslutade 2007 att lagen om grundläggande kassaservice skulle upphävas och ersättas med det politiska målet att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader. Till grundläggande betaltjänster räknas möjlighet att ta ut kontanter, möjlighet att betala räkningar och möjlighet för företagare att sätta in dagskassor. Som en följd av regeringens beslut lades Svensk Kassaservice ned vid årsskiftet 2008/2009 och i och med detta upphörde även lantbrevbäringen att hantera kontanter. Länsstyrelserna fick i samband med denna förändring regeringens uppdrag att bevaka att de grundläggande betaltjänsterna fyller samhällets behov. Från 2013 har länsstyrelsernas uppdrag vidgats till att även omfatta medverkan till att vid behov hitta lösningar där service saknas inom rimligt avstånd. Bevakningsuppdraget samordnas av Länsstyrelsen i Dalarna och rapportering sker årligen till Näringsdepartementet. Post- och telestyrelsen (PTS) fick i uppdrag att upphandla ersättningsservice i områden där nedläggningen av Svensk Kassaservice innebar stora avstånd till service för befolkningen samt att även upphandla service för dem som av ålder eller funktionsnedsättning har svårt att nå denna service. Resultatet av PTSs upphandling blev etablering av betaltjänstombud i serviceglesa områden samt 7

274 introduktion av Brevgirot för den senare gruppen. Inget geografiskt område i Kronobergs län var så utsatt att det omfattades av upphandlingen av betaltjänstombud. Användningen av brevgirot inskränkte sig till någon enstaka person. Samtidigt som Svensk Kassaservice lades ned skedde på allvar förändringar i servicenivån även inom bankvärlden. Kontor lades ner, kontanthantering upphörde och öppettider begränsades. För landsbygdens vidkommande var det i första hand Swedbank som minskade sin service i detta avseende. I Kronobergs län upprätthåller fortfarande Handelsbanken och Sparbanken Eken kontantservice i ett betydande antal orter. Den minskade bankservicen har medfört att dagligvarubutikerna har fått vidkännas ett ökat tryck från allmänhet, föreningar och småföretag när det gäller kontantförsörjning. Flera butiker har investerat i utrustning för att klara efterfrågan och den nya rollen. Trots den minskade servicen har Länsstyrelsen hittills, mycket tack vare butikernas utökade service, gjort bedömningen att de grundläggande betaltjänsterna fyller samhällets behov. Fortsätter utvecklingen när det gäller bankservicen samtidigt som det kommer ytterligare en nedläggningsvåg bland butiker riskerar emellertid läget att bli bekymmersamt. Det finns därför all anledning att på ett tidigt stadium påbörja ett grundligare arbete kring kartläggning av behovet av betaltjänster i förhållande till utbudet, liksom av förutsättningarna för andra näringsidkare att ta på sig ytterligare service så att det finns en beredskap inför en förändrad situation. Hur kvinnor och män löser sina behov av betaltjänster varierar beroende på livssitutation, ålder, datorvana och en rad andra faktorer. Hur IT-infrastrukturen byggs ut är en annan viktig faktor i sammanhanget. 8

275 Arbete hittills och lärdomar av tidigare program En av hörnpelarna i genomförandet av tidigare serviceprogram har varit de projekt som har drivits av Föreningen för lanthandelns främjande, numera Landsbygdsmentorerna. Projekten har bland annat bestått i kompetensutveckling, mentorsservice och särskilda insatser som exempelvis tillgänglighetsbesiktningar med kopplade åtgärdsförslag som genomfördes under den senaste programperioden. Mentorsservicen bedöms viktig och har efterfrågats av flera butiker. Det anses värdefullt med en extern resurs som ser verksamheten med andra ögon än handlarna själva. Denna typ av konsultinsatser är inte vanligt att butikerna själva köper in. Det finns alltså skäl att överväga att återuppta denna service i någon form under kommande programperiod. För att komma bort från projektformen har Länsstyrelsen tidigare försökt få till stånd en permanent modell för denna verksamhet och som också är konkurrensneutral. 9