Läsare som medskapare av medieinnehåll
|
|
- Lars-Göran Fredriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läsare som medskapare av medieinnehåll Läsare som medskapare av medieinnehåll Annika Bergström och Ingela Wadbring F ör inte så väldigt länge sedan, var insändare och debattartiklar några av få möjliga sätt för läsarna att göra sin röst hörd i tidningarna. För så kallat vanligt folk var det insändarsidan som gällde, medan lokalpolitiker, företagsledare, företrädare för organisationer och en del andra hade tillgång till debattsidan. Det fanns ibland också möjlighet att skicka in frågor till exempelvis läkare, kuratorer eller trädgårdsexperter, även om de flesta antagligen inte fick svar. Även radio och tv har traditionellt erbjudit mycket begränsade möjligheter till publikmedverkan. Massmedierna har traditionellt nästan per definition handlat om envägskommunikation (Hadenius m fl, 2011). I och med introduktionen av internet i mitten av 1990-talet har emellertid möjligheterna för allmänheten att uttrycka sina åsikter förenklats betydligt, både i den traditionella nyhetsjournalistiken och vid sidan om den (Castells, 2000, Papacharissi, 2002; Silverstone, 2007). Nyhetsjournalistik har blivit inte bara två-, utan också flervägskommunikation (Chung, 2007; Hujanen och Pietikäinen, 2004; Morris och Ogan, 1996). Idag är det teoretiskt sett betydligt enklare att delta i det offentliga livet än någonsin tidigare. Istället för att ringa, alternativt plocka fram papper och penna eller den gamla skrivmaskinen, är möjligheten till deltagande bara ett eller några klick bort. Under paraplybegreppet web 2.0 ryms en hel rad faciliteter som förändrat relationen mellan människor, och då inte minst inom det traditionella, journalistiska fältet där det inte längre är självklart vem som är producent och vem som är konsument. Detta skifte utmanar den traditionella synen på journalistiken och också förhållanden i den journalistiska processen. Från att ha varit den självklara motorn ifråga om att samla in, sortera och presentera information likväl som att undersöka och kritiskt granska den etablerade makten har journalistiken fått konkurrens av andra aktörer. Dessutom har rollen som samtalspartner med publiken i viss mån tillkommit även om långt ifrån alla journalister interagerar med publiken (Gillmore, 2004:xiv; Nygren och Zuiderveld, 2011). Interaktionen sker förvisso inte i det verkliga livet men brukar ändå betraktas som människa-till-människa-interaktion. Även om inga reella möten äger rum har publiken idag på ett helt annat sätt än tidigare möjlighet att uttrycka sin uppfattning om journalistiken, komma med egna nyheter eller bilder, och delta i diskussioner. Detta kapitel ska handla om hur publiken agerar ifråga om att läsa och skriva kommentarer till nyhetssajternas artiklar samt vad publiken själv tycker om det den här typen av läsarmedverkan. Först emellertid några ord om vad det användarskapade materialet kan vara, och hur man kan förstå publikens beteenden och attityder gentemot detsamma. Bergström, A & Wadbring, I (2012) Läsare som medskapare av medieinnehåll i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 387
2 Annika Bergström och Ingela Wadbring Användarskapat innehåll Det material som produceras av andra än etablerade journalister brukar ofta kallas användargenererat innehåll, det som på engelska kallas user-generated conctent (UGC). Vi vänder oss emot den termen eftersom det låter som om materialet tillkommer alldeles av sig själv. Så är det ju förstås inte. Det finns människor bakom materialet, och vi väljer därför begreppet användarskapat innehåll istället. Det är en växande del av medieutbudet och publiken blir alltså en allt flitigare förekommande aktör både som producent och källa i nyhetsproduktionen (de Keyser et al, 2011; Bruns, 2011). Allmänhetens medverkan förväntas ge ett mervärde till det traditionella innehållet det antas dels skapa ett mervärde vid sidan av detta, dels bidra till att skapa relationer med publiken (Hedman, 2009). Samtidigt kvarstår faktumet att tillgången till de stora och betydelsefulla arenorna fortfarande kontrolleras av redaktionerna åtminstone som strukturen ser ut i Sverige. Frågan om i vilken utsträckning användarna släpps in i journalistiken och inom vilka områden är ständigt aktuell (Domingo, 2008; Paulussen m fl, 2007; Thurman, 2008). Vanligast är att publiken bjuds in att reagera på befintligt material snarare än att skapa helt fristående texter eller bilder (Karlsson, 2011; Örnebring, 2008). Användarskapat innehåll har framför allt fått större utrymme och uppmärksamhet i samband med olika typer av kriser. Publikens bilder och ögonvittnesskildringar har blivit ett tillskott som uppskattas av både producenter och konsumenter (Neuberger et. al, 2007). Det är ofta ett material som journalisterna själva inte skulle ha möjlighet att ta fram för de är helt enkelt inte på plats och kan inte ta sig dit inom rimlig tid. I så måtto är publikens bidrag ett mycket viktigt bidrag. Frågan som vi är intresserade av här, är om publiken själv tycker det. En aktiv publik på ett nytt sätt Förekomsten av användarskapat material bygger på att publiken agerar. Huruvida publiken läsarna, lyssnarna och tittarna är aktiva eller inte i sin mediekonsumtion är ingen ny diskussion. En av grundidéerna bakom användningsforskningen är att publiken är aktiv, till skillnad från effektforskningen, som från början såg publiken som passiv. Men publiken är inte alltid aktiv. Att sätta på tv-apparaten för att ha en ljudtapet i bakgrunden innebär knappast ett särskilt aktivt tittande, medan tittande på ett speciellt program på exempelvis SVT Play åtminstone har valts aktivt och därmed troligen också aktivt tittas på. Aktivitetsgraden kan således variera men det handlar inte om en dikotomi, att man är antingen aktiv eller passiv utan snarare en flytande skala (Ruggiero, 2000). När man som publik väljer att delta i en diskussion i medierna eller skicka in bilder från en händelse, så är man aktiv i den yttersta änden av skalan. Men det är en sak att delta och skicka in material, en helt annan att ta del av andras inskickade material. 388
3 Läsare som medskapare av medieinnehåll Flera faktorer spelar roll för graden av människors aktivitet och för hur vi konsumerar medier (Wadbring, 2012). För det första handlar det om att ha tillgång till den teknik som gör att det är möjligt att vara medskapare. För det andra handlar det om publiken själv; vem vi är och vad vi tycker om spelar roll för hur aktiva vi kommer att vara och i vilka sammanhang. En tredje viktig faktor handlar om vad som händer i samhället. Inför vissa fenomen är det fler än annars som vill uttrycka en åsikt. Generellt har intresset från användarna varit relativt ljummet gentemot användarskapat material. Jämfört med intresset för t.ex. lokal journalistik eller innehåll om olyckor och brott är läsarnas egna material av mindre intresse (Bergström, 2009). På ett generellt plan är delandet av material begränsat och internationell forskning visar att en oproportionerligt stor andel av användarskapat material görs av en minoritet av användarna. Några få procent skapar eller redigerar artiklar på wikipedia, skriver bloggar, laddar upp filmer eller kommenterar innehåll (se t.ex. Fisch & Gscheidl, 2008; Limonard, 2007). Det innebär att användarskapat innehåll har en förhållandevis stor publik som inte är involverad i skapandeprocessen (Carpentier, 2009). Frågan är om mönstret är likadant i Sverige. Läsarkommentarer bland e-post och bankärenden Internet rymmer oändliga användningsmöjligheter inom alla upptänkliga områden. För att få en uppfattning av betydelsen av det material vi är intresserade av i detta kapitel, det användarskapade materialet, är det rimligt att först redovisa det i relation till andra aktiviteter på nätet. En lång rad användningsområden mäts i SOMundersökningarna och användningen är i hög grad stabil de senaste åren. I figur 1 redovisas utvecklingen av några användningsområden sedan Läsarkommentarer återfinns inom det journalistiska fältet och förekommer i såväl nyhetsmedier som magasin. Kommentarer är också möjliga inom en rad andra interaktiva områden som bloggar, sociala nätverk och delningssajter som Slideshare och Flickr. Här är det inte specificerat var kommentarer läses, utan det kan vara i alla slags forum. Ifråga om att själv kommentera är frågan emellertid specificerad till att gälla nyhetsmaterial. Kommentatorsfälten lockar betydligt fler läsare än författare och mönstren liknar i stor utsträckning dem som kan ses för bloggar. En mindre andel fem procent skriver kommentarer eller bloggar varje vecka jämfört med runt 20 procent som läser desamma. Som jämförelse är det över 60 procent varje vecka ägnar sig åt e-post och informationssökning och lite drygt hälften av befolkningen som använder nyhetstjänster. 389
4 Annika Bergström och Ingela Wadbring Figur 1 Användningsområden för internet, (procent av befolkningen minst någon gång i veckan) Sökt info/fakta Hanterat e-post 60 Använt nyhetstjänster Använt sociala nätverk Gjort bankärenden Läst läsarkommentarer Läst bloggar Spelat onlinespel Skrivit blogg Kommenterat nyhetsartikel Kommentar: Frågan som ställdes var Hur ofta har du gjort följande på internet. Svarsalternativen fanns på en 7-gradig skala från Ingen gång till Dagligen. I figur 2 redovisas andelen som svarat Dagligen, Flera gånger i veckan eller Någon gång i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Veckomåttet visar på den mer frekventa användningen. Vissa användningsområden är per definition av den karaktären: nyhetstjänster är ett sådant exempel. Andra områden är utbredda i befolkningen men mindre frekventa, sådana exempel är bankärenden och inköp. En fördjupad beskrivning av läsarkommentarer visar att ytterligare 16 procent har läst kommentarer på månadsbasis, 8 procent någon gång i halvåret och 10 procent mer sällan. Sammantaget är det ungefär hälften av befolkningen mellan 16 och 85 år som har läst läsarkommentarer åtminstone någon gång det senaste året. På samma sätt ökar antalet kommentarsskribenter genom att 3 procent skriver någon gång i månaden, 4 procent någon gång i halvåret och 6 procent någon gång om året. Det senaste året hade således sammantaget 17 procent någon gång kommenterat en nyhetsartikel. Användningsinriktningen ser generellt sett olika ut vid jämförelser mellan olika befolkningsgrupper. Den största skiljelinjen är ålder. Unga har en bredare och mer frekvent användning, de är särskilt överrepresenterade inom områden som har en tydligare nöjeskaraktär, exempelvis onlinespel och sociala nätverk som Facebook och 390
5 Läsare som medskapare av medieinnehåll Twitter. Även bloggskrivande är mer utbrett bland yngre än äldre. Tidigare forskning har visat att deltagande och delande på nätet framför allt är ungdomarnas aktiviteter samt att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor, där de sistnämnda framför allt är mer orienterade gentemot sociala funktioner än de förstnämnda (Bergström, 2010; Limonard, 2007). Från och med nu fokuserar vi läsarkommentarerna, och lämnar övrigt beteende på internet därhän. Vilka är då användarna? En första analys av dem som läser eller kommenterar material på nätet visar skillnader beroende på kön, ålder, utbildning och i viss mån politiskt intresse (tabell 1). Tabell 1 Andelen som minst varje vecka läser respektive skriver kommentarer i olika grupper 2011 (procent) Läst Kommenterat artikelkommentarer nyhetsartiklar Antal svar Alla Kvinnor Män år år år år Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning Ej intresserad av politik Intresserad av politik Kommentar: Frågan som ställdes var Hur ofta har du gjort följande på internet. Svarsalternativen fanns på en 7-gradig skala från Ingen gång till Dagligen. I tabell 1 redovisas andelen som svarat Dagligen, Flera gånger i veckan eller Någon gång i veckan. Politiskt intresse har dikotomiserats: inte särskilt och inte alls intresserad har slagits samman liksom mycket och ganska intresserad. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Skillnaderna mellan olika grupper är större för läsandet för själva kommenterandet. Män är mer benägna än kvinnor att kommentera på regelbunden basis, dvs. minst någon gång i veckan. Personer som är 50 år och yngre läser i större utsträckning än vad äldre gör. Det finns också stora skillnader mellan personer som har en hög utbildningsnivå och de som har en låg. Här måste man dock ta i beaktande att äldre personer i undersökningen i stor utsträckning definieras som lågutbildade på 391
6 Annika Bergström och Ingela Wadbring grund av frågekonstruktionen. Politiskt intresse får genomslag för läsandet men inte för skrivandet av kommentarer. Personer med mycket eller ganska stort politiskt intresse har en mer frekvent vana att läsa läsarkommentarer än vad mindre politiskt intresserade personer har. Därmed vet vi något om vad publiken gör ifråga om läsarkommentarerna. Men vad tycker de om dem? Det är frågan för nästa avsnitt. Attityder till läsarkommentarer Läsarmedverkan och användarskapat innehåll är växande men samtidigt ifrågasatt. Det sistnämnda inte minst från redaktionerna och i den allmänna debatten. Det finns viss problematik förknippad med att upplåta utrymme till andra än de som är skolade journalister. Det är inte självklart för den professionelle journalisten att släppa in amatörer på jobbet. Det är heller inte självklart för de ytterst ansvariga att ta ansvar för debatter som är svåra att kontrollera och som ibland kan spåra ur. Det är förhållandevis kostsamt att hålla efter i kommentarsfälten oavsett om man vill förhandsgranska läsarnas inlägg eller efterkontrollera dem. Dessa argument vägs mot de tidigare presenterade om ökat läsvärde och förbättrade relationer och olika redaktioner kommer till olika beslut i frågan om läsarmedverkan (se t.ex. Chung, 2007; Thurman, 2008). I en tidigare undersökning framkom att runt en fjärdedel av de tillfrågade ansåg att det är viktigt att användarskapat innehåll finns med i nyhetssajternas utbud (Bergström, 2009). En ännu större andel 34 procent hade ingen uppfattning i frågan. I 2011 års undersökning har inställningen till läsarkommentarer mer specifikt mätts. Frågan försökte fånga tre aspekter av attityderna gentemot dem: värdet av läsarkommentarerna, den redaktionella modereringen av dem och journalistens roll i kommentarsfälten (figur 2). I frågan om attityder till läsarkommentarer är det en relativt stor andel som inte har någon uppfattning i frågorna. Mellan 23 och 38 procent väljer detta svar. Det är många av dem som inte kommer i kontakt med läsarkommentarer som ändå har en uppfattning i frågan. Den första av de tre dimensionerna som frågan försöker fånga är allmänhetens bedömning av värdet av läsarkommentarerna, de tre första påståendena i figur 2. Över hälften av de svarande tycker att påståendet att läsarna alltid ska ges möjlighet att kommentera artiklar är helt eller delvis riktigt. Det finns alltså ett utbrett stöd för läsarkommentarernas existens. Även om inte resultaten är helt jämförbara med den fråga som ställdes i den nationella SOM-undersökningen 2008, kan man ändå se en tendens till ökad acceptans och ökat intresse för den här typen av innehåll på nyhetssajter (jfr Bergström, 2009). När det gäller bedömningen av huruvida läsarkommentarerna gör nyheterna mer intressanta, är det nästan hälften som instämmer helt eller delvis i påståendet. Samtidigt är det ungefär 40 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet att läsarkommentarerna har dålig kvalitet. I det sistnämnda fallet är det emellertid en ungefär lika stor andel som inte har någon uppfattning i frågan. 392
7 Läsare som medskapare av medieinnehåll Figur 2 Attityder till läsarkommentarer, 2011 (procent) Läsarna ska alltid ges möjlighet att kommentera artiklar Läsarnas kommentarer gör nyheterna intressantare Läsarnas inlägg har ofta dålig kvalitet Kränkande inlägg ska alltid censureras Journalister ska kommentera läsarnas inlägg Helt riktigt Delvis riktigt Delvis felaktigt Helt felaktigt Ingen uppfattning Kommentar: Frågan lyder Idag är det ofta möjligt att kommentera nyhetsartiklar på internet. Vilken är din bedömning av följande påståenden? Svarsalternativen var följande: Helt riktigt, Delvis riktigt, Delvis felaktigt, Helt felaktigt samt Ingen uppfattning. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Här tycks något av en paradox uppträda. En övervägande andel av befolkningen bedömer att det är viktigt att läsarkommentarerna finns och att de gör nyheterna mer intressanta medan å andra sidan en övervägande andel menar att de har dålig kvalitet. Att tolka synen på innehållet är därmed inte helt enkelt. Förvisso behöver inte ett intressant innehåll hålla hög kvalitet, men den tolkning som ligger närmast till hands är snarare att det hos allmänheten finns ett önsketänkande; de tycker att idén, principen, med läsarkommentarer är bra, men i dagsläget är kvaliteten för dålig. Det innebär att kritiken snarast riktas mot kommentatorerna, dvs. de som gör inlägg, medan medierna som tillåter och uppmuntrar motsvarande inlägg undgår kritik. Den här typen av diskrepans kan även spåras i användningen av andra typer av medieinnehåll. En studie från 2001 visade exempelvis att tittandet på såpor och dokusåpor var förhållande utbredd bland unga människor medan det samtidigt ansågs vara mindre intressant. Förhållandet var det motsatta för dokumentärer det ansågs intressant men man tittade inte i någon större utsträckning (Bergström, 2003). Mätningar av synen på, och användningen av specifika medier eller specifikt medieinnehåll leder i viss mån till prestigesvar (Weibull, 1983; Weibull & Wadbring, 2005). Den redaktionella modereringen av kommentarerna är nästa dimension i studien, och består bara av ett enda påstående: Kränkande inlägg ska alltid censureras. Det var en fråga som debatterats flitigt under hösten 2011 och det är den fråga där flest personer ha en åsikt närmare 80 procent har uttryckt en uppfattning. Nästan hälften tycker att det är helt riktigt att kränkande inlägg ska censureras. Ytterligare 393
8 Annika Bergström och Ingela Wadbring 18 procent håller delvis med i frågan. Precis som i påståendet att innehållet har dålig kvalitet (se ovan), tyder detta på en kritik mot just innehållet i kommentarerna snarare än möjligheten att kommentera. Det endast en mindre andel av befolkningen runt 15 procent som ställer sig negativa till att nyhetssajterna censurerar inlägg. Den tredje och sista dimensionen i studien handlar om journalisters medverkan. Även om journalisten har skrivit ursprungsartikeln är det inte självklart att hen deltar i den diskussion artikeln genererar. Ungefär hälften tycker att det är helt eller delvis riktigt att journalisten ska delta, och ställer sig alltså i någon mån positiv till journalisters deltagande i de kommentarstrådar som följer på vissa nyhetsartiklar. 36 procent har ingen uppfattning i frågan och det är således en mindre andel som anser det vara felaktigt att journalisterna ger sig ut kommentarsfälten. Sammantaget kan konstateras att stödet för de olika dimensionerna är starkt bland allmänheten, samtidigt som det är många som inte har en åsikt. Det är idag svårt att tänka sig nyhetssajter utan möjligheter att kommentera; det uppfattas numera som ett självklart inslag i den digitala nyhetsvärlden. Samtidigt anser många att kvaliteten på inläggen är för låg, vilket dock snarast slår tillbaka på de som skriver inläggen, inte medierna i sig. Det är svårt att tolka dessa ganska disparata åsikter, och kanske är det också som svarsperson svårt att ha en åsikt. Fenomenet läsarkommentarer är förhållandevis nytt, och jämfört med andra typer av innehåll upplevs det möjligen inte som särskilt viktigt, men däremot kanske lite ovanligt och roligt? Denna studie kan emellertid inte ge svar på den typen av frågor, då läsarkommentarer behöver sättas i relation till andra typer av innehåll på nyhetssajterna. Vad studien däremot kan ge svar på, på ett mer precist sätt än hittills, är hur de olika påståendena förhåller sig till varandra. I tabell 2 finns en korrelationsmatris, där alla som saknar uppfattning i frågan är bortplockade. Det innebär alltså att tabellen bygger på dem som har en uppfattning i respektive fråga. Det finns starka, signifikanta samband mellan uppfattningen att läsarkommentarer ska finnas på nyhetssajterna och att journalisterna ska medverka samt också med att nyheterna blir intressantare. Synen på journalisternas medverkan och bedömningen att kommentarer gör nyheterna intressantare korrelerar också starkt. En tolkning av detta är att kommentarsfält bidrar och att värdet av bidraget blir som allra störst när nyhetsförmedlaren själv deltar i diskussionen. Den enskilda fråga som korrelerar minst med övriga, är att kränkande inlägg alltid ska censureras, här är de flesta värdena inte statistiska säkerställda. Givet vad vi har visat tidigare i artikeln är det ett förväntat utfall då alla i stor utsträckning är eniga om att nyhetsproducenten ska moderera läsarkommentarerna. Det påstående som korrelerar negativt med övriga, är det som handlar om läsarkommentarernas kvalitet. Det tyder på att den tolkning som gjordes ovan, att det är en sak att rikta kritik mot innehållet och en annan att tycka att idén med kommentarer är bra, är en rimlig tolkning. 394
9 Läsare som medskapare av medieinnehåll Tabell 2 Korrelationen mellan olika attityder till läsarkommentarer 2011 (Pearson s r) Läsarna ska alltid Journalisterna Läsarnas Kränkande Läsarnas ges möjlighet att ska kommentera kommentarer inlägg inlägg har kommentera läsarnas gör nyheterna ska alltid ofta dålig artiklar inlägg intressantare censureras kvalitet Läsarna ska alltid ges möjlighet att kommentera artiklar 1,489**,575** -,100** -,331** Journalisterna ska kommentera läsarnas inlägg 1,456** -,054 -,029** Läsarnas kommentarer gör nyheterna intressantare 1 -,056 -,304** Kränkande inlägg ska alltid censureras 1,144** Läsarnas inlägg har ofta dålig kvalitet 1 Kommentar: Frågan lyder Idag är det ofta möjligt att kommentera nyhetsartiklar på internet. Vilken är din bedömning av följande påståenden? Svarsalternativen var följande: Helt riktigt, Delvis riktigt, Delvis felaktigt, Helt felaktigt samt Ingen uppfattning. *p<.05, **p<.01, ***p<.001. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Då både generell och specifik användning av internet skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper finns det anledning att tro att detta gäller även attityder till läsarkommentarer på nyhetssajter. Det handlar dels om de faktorer som påverkar internetanvändningen och dess inriktning och användningen av nätnyheter och läsarkommentarer kön, ålder, utbildning och politiskt intresse samt också vanan kring nyheter och kommentarer på nätet. I tabell 3 visas en sådan analys, och skillnader mellan olika grupper kan förvisso iakttas, men kanske i mindre utsträckning än man skulle kunna tro. En större andel män än kvinnor är benägna att hålla med i fyra av de påståenden som undersökts. I frågan om att läsarkommentarer bör censureras är det emellertid något fler kvinnor som vill se detta. Könsskillnaderna är inte särskilt stora utom beträffande synen på läsarkommentarernas kvalitet, där balansmåttet är dubbelt så stort (+24) för män som för kvinnor (+12). Å andra sidan är det inte en särskilt stor skillnad på en skala som går mellan +100 och
10 Annika Bergström och Ingela Wadbring Tabell 3 Attityder till läsarkommentarer i olika befolkningsgrupper 2011 (balansmått) Läsarna ska Läsarnas Kränkande Journalister alltid ges kommentarer Läsarnas inlägg ska möjlighet att gör inlägg har ska kommentera kommentera nyheterna ofta dålig alltid läsarnas Antal artiklar intressantare kvalitet censureras inlägg svar Alla Kvinnor Män år år år år Låg utb Medellåg Medelhög Hög utb Ej intresserad av politik Intresserad av politik Läser morgontidning på webben upp till 4 d/v Läser morgontidning på webben minst 5 d/v Läser kvällstidning på webben upp till 4 d/v Läser kvällstidning på webben minst 5 d/v Läser inte läsarkommentarer Läst läsarkommentarer minst ngn gång Skriver inte artikelkommentarer Skrivit artikelkommentarer minst ngn gång Kommentar: Frågan lyder Idag är det ofta möjligt att kommentera nyhetsartiklar på internet. Vilken är din bedömning av följande påståenden? Svarsalternativen var följande: Helt riktigt, Delvis riktigt, Delvis felaktigt, Helt felaktigt samt Ingen uppfattning. Balansmåttet kan gå mellan +100 (alla svarspersoner svarar helt eller delvis riktigt) och 100 (alla svarspersoner svarar helt eller delvis felaktigt). Även personer som saknar uppfattning ingår i basen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Ålder har en större betydelse för attityderna, men här är mönstret långt ifrån entydig. Bland unga under 30 år är det fler som ställer sig positiva till läsarkommentarernas existens än i övriga grupper, där åsikterna är mer blandade och opinionsbalansen 396
11 Läsare som medskapare av medieinnehåll därför lägre. Samma mönster finns för synen på journalisters medverkan i kommentarsfälten. De yngsta i undersökningen är också minst benägna att förorda censur även om fler är för än emot även i den här gruppen. Personer mellan 30 och 50 år gör den mest negativa bedömningen av kommentarernas kvalitet samtidigt som de också gör den mest negativa bedömningen av värdet på läsarnas kommentarer. När det gäller utbildningsfaktorn är det framför allt personer med universitetsutbildning som utmärker sig. I denna grupp anser färre än i andra utbildningsgrupper att läsarkommentarer är intressanta, fler anser att kommentarerna har dålig kvalitet och att de bör censureras. Politiskt intresse har en viss betydelse för attityderna till läsarkommentarer. Personer med ett stort politiskt intresse är mindre benägna att hålla med om att läsarkommentarer är intressanta, är mer kritiska till kommentarernas kvalitet och vill i större utsträckning än ickeintresserade se journalisterna i kommentarsfälten. För övriga två påståenden återfinns inga större skillnader. En annan faktor som på lika sätt inverkar på synen på läsarkommentarer är nätnyhetsanvändning. Nätnyhetsläsare gör en betydligt mer kritisk bedömning av läsarkommentarernas kvalitet, vilket är särskilt tydligt bland kvällstidningsläsare på nätet. De är också mer angelägna om journalistmedverkan och censur av kränkande inlägg än vad personer som har en mindre frekvent läsvana är. De som läser artikelkommentarer skiljer sig, föga förvånande, från de som inte gör det. Läsarskaran är mer benägna att hålla med om att kommentarsmöjligheter bör finnas, att kommentarerna är intressanta om än av dålig kvalitet och att de ska censureras. Liknande mönster finns bland personer som själva kommenterar nyhetsartiklar, men i den gruppen är antalet svarande litet, varför resultaten bör tolkas med stor försiktighet. Låg kvalitet med intressant ändå Läsarkommentarer har funnits på svenska nyhetssajter i något halvt decennium. Tidningarna har haft lite olika argument för att ha dem, respektive inte ha dem. I samband med terrordåden i Norge sommaren 2011 blev de föremål för debatt då andelen kränkande inlägg växte och man fick svårigheter att hantera dessa. Flera sajter stängde kommentarsfälten tillfälligt eller permanent och många sajter började kräva inloggning för den som ville kommentera. Den här analysen har visat på ett förhållandevis starkt stöd för läsarkommentarerna inte i första hand för att de håller hög innehållslig kvalitet, men för att de upplevs intressanta. Det är också en ganska stor del av befolkningen som med viss regelbundenhet tar del av kommentarer. Det går emellertid inte att på basis av den genomförda undersökningen säga vad det är som lockar i själva innehållet. Givet det starka stöd som finns för att censurera läsarkommentarer, och också för att journalisten som skrivit artikeln ska delta i diskussionen kan man skönja ett indirekt starkt stöd för de professionella nyhetsleverantörerna. Ett sådant stöd har funnits 397
12 Annika Bergström och Ingela Wadbring i Sverige under alla de år en större allmänhet haft tillgång till nätnyheter. Svenskar vänder sig till etablerade nyhetsförmedlare på nätet, till skillnad från publikmönster i exempelvis USA eller Asien, och icke-kända aktörer har haft svårt att slå sig in på den svenska webbnyhetsmarknaden (Bergström, 2005). Läsarkommentarer är definitivt ett innehåll som genererar läsning, men den här studien visar tydligt att de professionella aktörerna journalister och redaktioner har en viktig funktion att fylla. Internationella studier genomförda i början av 2000-talet visar tydligt att läsare är intresserade av att framföra sina åsikter men att de sällan är villiga att ta ansvar för det de skriver på nyhetssajternas kommentarsfält (Cardoso, 2006). Någon måste ha en övergripande kontroll och ett övergripande ansvar och det tycks som om det faller på våra traditionella aktörer i nyhetsbranschen. Referenser Bergström, Annika (2003). Nätdemokrati en politisk jämlikhetsrevolution? I Oscarsson, Henrik (red). Demokratitrender. SOM-rapport nr 32. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, Annika (2005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 1998 till Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. JMGs bokserie. Bergström, Annika (2009) Användare i webbjournalistiken. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Svensk höst. SOM-rapport nr 46. Göteborg: SOM- Institutet, Göteborgs universitet Bergström, Annika (2010) Personligt och privat i sociala medier. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Nordiskt Ljus. SOM-rapport nr 50. Göteborg: SOM- Institutet, Göteborgs universitet. Bruns, Axel (2011) Citizen Journalism and Everyday Life: A Case Study of Germany s Myheimat.de. I Franklin, Bob och Carlson, Matt (edts) Journalists, Sources and Credibility. New Perspectives. New York: Routledge. Carpentier, Nico (2009) Participation Is Not Enough: The Conditions of Possibility of Mediated Participatory Practices. I European Journal of Communication 24(4), Cardoso, Gustavo (2006) The Media in the Network Society. Browsing, News, Filters and Citizenship. Lisabon: CIES Centre for Research and Studies in Sociology. Castells, Manuel (2000) The information age: economy, society and culture. The rise of the network society. Malden, Mass.: Blackwell. Chung, Deborah Soun (2007) Profits and Perils. Online News Producers Perceptions of Interactivity and Uses of Interactive Features. I Convergence, vol. 13(1). De Keyser, Jeroen; Raeymaeckers, Karin; Paulussen, Steve (2011) Are Citizens Becoming Sources? A Look into the Professional Contacts on Flemish Journalists. I Franklin, Bob and Carlson, Matt (edts) Journalists, Sources and Credibility. New Perspectives. New York: Routledge. 398
13 Läsare som medskapare av medieinnehåll Domingo, David (2008) Interactivity in the daily routines of online newsrooms: dealing with and uncomfortable myth. I Journal of Computer-Mediated Communication, vol. 13(3), pp Fisch, Martin och Gscheidle, Christoph (2008) Mitmachnetz Web 2.0: Rege Beteiligung nur in Communitys. Media Perspektiven 7, Gillmore, Dan (2004) We the media. Grassroots Journalism by the People for the People. Sebastopol-Farnham: O Reilly. Hadenius, Stig, Weibull, Lennart och Wadbring, Ingela (2012) Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Stockholm: Ekerlids. Hedman, Ulrika (2009) Läsarmedverkan: Lönande logiskt lockbete. Nättidningarnas användarskapade innehåll ur ett redaktionellt ledningsperspektiv. Arbetsrapport nr. 56. Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Hujanen, Jaana och Pietikäinen, Sari (2004) Interactive uses of journalism: crossing between technological potential and young people s news using practices. I New Media & Society, vol. 6(3). Karlsson, Michael (2011) FLOURISHING BUT RESTRAINED: The evolution of participatory journalism in Swedish online news, I Journalism Practice, 5(1), pp Limonard, Sander (2007) Business requirements and potential bottlenecks for successful new CITIZEN MEDIA applications. Sixth Framework Programme: Citizen Media Projekt. Morris, Merrill och Ogan, Christine (1996) The Internet as Massmedium. Journal of Communication, vol 46(1). Neuberger, Christoph, Nuernbergk, Christian och Rischke, Melanie (2007) Weblogs und Journalismus: Konkurrenz, Ergänzung oder Integration?, Medieperspektiven nr 2: Nygren, Gunnar och Zuiderveld, Maria (2011) En himla många kanaler. Flerkanalpublicering i svenska mediehus. Göteborg: Nordicom. Papacharissi, Zizi (2002) The virtual sphere: The internet as a public sphere. I New Media & Society 4(1), Paulussen, Steve; Heinonen, Ari; Domingo, David och Quandt, Thorsten (2007) Doing It Together: Citizen Participation In The Professional News Making Process. I Observatorio Journal, 3(X): Ruggerio, Thomas E (2000) Uses and Gratifications Theory in the 21st Century. I Mass Communication and Society, 3 (1), Silverstone, Roger (2007) Media and Morality. On the Rise of the Mediapolis. Cambridge: Polity Press. Thurman, Niel (2008) Forum for citizen journalists? Adoption of user generated content initiatives by online news media. I New Media & Society, nr 10. Wadbring, Ingela (2012) Medierna och den svårfångade publiken. I Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur. 399
14 Annika Bergström och Ingela Wadbring Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (2005) Medieförtroende en framgångsfaktor? I Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg: SOM-institutet. Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Tidningsinnehav, tidningsval, läsvanor. Stockholm: Liber. Örnebring, Henrik (2008) The Consumer as Producer of What? User-generated tabloid content in The Sun (UK) and Aftonbladet (Sweden). I Journalism Studies, vol 9(5) pp
Användare i webbjournalistiken. Annika Bergström
Användare i webbjournalistiken Användare i webbjournalistiken Annika Bergström D et senaste decenniets medieutveckling bidrar till att stärka medborgarnas möjligheter till deltagande på mediearenan och
Annika Bergström. Fortsatt ökad användning
Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil
Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag
Personligt och privat i sociala medier PERSONLIGT OCH PRIVAT I SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både
Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre
Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har
Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag
Personligt och privat i sociala medier Personligt och privat i sociala medier Annika Bergström Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING Nyhetsinteraktion på webben tar sociala medier över nyhetsfunktionen i takt
Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,
Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,
Det är svårt att föreställa sig ett liv utan nyhetsmedier. De flesta människor
Nyheter i våra hjärtan NYHETER I VÅRA HJÄRTAN INGELA WADBRING OCH ANNIKA BERGSTRÖM Det är svårt att föreställa sig ett liv utan nyhetsmedier. De flesta människor skulle känna sig isolerade och utanför
Papper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Skilda digitala världar
Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Annika Bergström. Nätet mindre utbrett i Värmland
Internetutvecklingen är ständigt pågående på både producent- och konsumentsidan. Idag handlar inte diskussionerna om vem som har tillgång till nätet eller vilken typ av uppkoppling man har eller om man
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?
Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull? Gunnar Nygren, Södertörns högskola E-post: gunnar.nygren@sh.se Sara Leckner, Malmö högskola E-post: sara.leckner@mah.se Kris för
Tidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion
Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att
NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE
POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/7 2017 Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid Den
Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Radio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker
Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser
Arbete och industri [Rudolf Antoni]
Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,
Bredband viktigt för internetanvändningen
Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger
DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mediebarometern Om undersökningen 1979-2017 Huvudresultaten (mediedagen och trender) Lite mer om digitala medier Lite om barn/ungdomar och medieanvändning Lite om
LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
nyheter, bloggar och offentliga sajter.
Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.
Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Medier i Sverige. En faktasamling
Medier i Sverige En faktasamling Medier som tar ansvar TU Medier i Sverige är sedan 1898 de fria mediehusens branschorganisation. I dag representerar vi huvuddelen av landets mediehus, som ger ut nyheter
EXAMINATIONSUPPGIFT C
EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.
Com Hem kollen - Fakta om attityder till falska nyheter och källkritik
Com Hem kollen - Fakta om attityder till falska nyheter och källkritik 017-05-05 Traditionell media i topp gällande kanaler för samhällsnyheter men unga får samtidigt en mer onyanserad bild Går in på traditionell
Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något
UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA
SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar
Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs
DIGITALA UTMANINGAR ANNIKA BERGSTRÖM Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs kontinuerligt inför nya utmaningar. Sedan 2005 har sociala nätverk som Facebook och
Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och
Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.
SAMMANHÅLLANDE NYHETER?
Sammanhållande nyheter? SAMMANHÅLLANDE NYHETER? ANNIKA BERGSTRÖM H ållbar utveckling i ett samhälle syftar, som redogjorts för i bokens inledningskapitel, inte bara på ekologisk hållbarhet utan också på
Medieförtroendets villkor
Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen
Skiftande mediepreferenser för annonser
Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.
Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar
Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter
Med publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]
Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Undersökningens
Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)
December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen
Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil
Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio
Public service i radio och tv en politisk fråga? Public service i radio och tv en politisk fråga? Lennart Weibull Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio och tv i allmänhetens
FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Sociala medier och Flickr som marknadsföring Essä i kursen Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Av: Nicklas Johansson
Sociala medier och Flickr som marknadsföring Essä i kursen Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Av: Nicklas Johansson Innehåll Sammanfattning..s.1 Inledning.s.2 Beskrivning.s.2,3 Diskussion...s.4,5
Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28
Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE
ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE ULRIKA ANDERSSON Medieförtroende några utgångspunkter Mediernas ställning i samhället har kraftigt förändrats under de senaste decennierna Det sammanhållande systemet
Medier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning
MEDIER Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt sprider information
Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]
Svenskarnas värdering av radio och tv 2017 Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell
Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol
December 18 Ulrika Andersson Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol De senaste åren har hörts påståenden om att den svenska demokratin är i kris och att förtroendet
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen
Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
MEDIER. Karin Fahlquist
MEDIER Karin Fahlquist Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt
Aktiva på sociala medier också mest källkritiska. Endast en femtedel källgranskar nyheter innan de delar på sociala medier
Endast en femtedel källgranskar nyheter innan de delar på sociala medier Den senaste tiden har termen fejknyheter fått stor uppmärksamhet inte minst i politiska sammanhang, både inrikes och utrikes. Fejknyheter
Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012
Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar
Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]
Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell
Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och
Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det
JP7. q2 Browser Meta Info Browser (1) Version (2) Operating System (3) Screen Resolution (4) Flash Version (5) Java Support (6) User Agent (7)
JP7 q1 VÄLKOMMEN TILL JOURNALISTPANELENDu har nu kommit till enkätens första del som handlar om hur du ser på olika aktörer som på ett eller annat sätt har betydelse för upprätthållandet av god journalistik
ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN
Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför
Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007
SVENSKARS OCH INVANDRARES
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit
Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige
FÖR PUBLICERING DEN 17 MAJ 2018 Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR MEDIEFÖRFRÅGNINGAR OCH ÖVRIGT: Amy Mitchell, Director, Journalism Research Katie Simmons, Associate Director,
Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som
Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta
Medieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus
Gratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017
Gratistidningens förändrade roll En favorit i det nya medielandskapet 2017 Regionala och lokala medier i Sverige 300 225 150 NÄSTAN 300 GRATISTIDNINGAR 60 % 45 % 30 % Antal titlar Procentandel 75 15 %
TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT
Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen
Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]
Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige
3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen