KALLELSE. Datum

Transkript

1 Kommunstyrelsen KALLELSE Datum Sida 1 (4) Ledamöter Conny Johansson (S), ordförande Karola Svensson (C), 1:e vice ordf. Lena Sjödahl (M), 2:e vice ordf. Ingvor Bergman (S) Vakant (SD) Niclas Hillestrand (S) Ingrid A. Jarlsson (M) Julia Björck (S) Johanna Johansson (SD) Ann Kyrkander (MP) Hans Johansson (C) Dan Hovskär (KD) Annika Carp (L) Tjänstepersoner Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Protokollsjusterare Lena Sjödahl föreslås Ersättare Dan Gabrielsson (S) Ed Kahrs (M) Susanne Larsson (S) Christopher Münch (SD) Roger Lundberg (S) Anders Winlöf (M) Johanna Svensson (S) Wanja Wallemyr (C) Hanna Wigh (SD) Inger Lilja (V) Eva Dahlgren (C) Allan Bjärkhed (KD) Björn Stenström (L) Kommunstyrelsen kallas till sammanträde onsdagen den 30 november 2016 klockan 13:00 i Falköpingssalen, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Besvarande av motion från Inger Lilja (V) med flera om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 168/2016 b) Mångfalds- och kvalitetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Kommunstyrelsen 127/2016 d) Motionen 2. Riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 169/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till riktlinjer med bilagor

2 2 (4) Ärende Anteckningar 3. Revidering av kommunstyrelsens reglemente Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 170/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till reviderat reglemente med markerade ändringar 4. Revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 171/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till reviderade riktlinjer d) Nuvarande riktlinjer 5. Riktlinjer för internkontroll Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 172/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till riktlinjer d) Nuvarande reglemente 6. Fördelning av centrala medel för löneöversyn för år 2016 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 173/2016 b) Ekonomens tjänsteutlåtande Utredning om mångfaldsutskottets, folkhälsorådets och brottsförebyggande rådets fortsatta arbete Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 174/2016 b) Kanslichefens och kommunstrategens tjänsteutlåtande Samråd om förslag till ny översiktsplan för Falköpings kommun Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 175/2016 b) Stadsbyggnadschefens och planarkitektens tjänsteutlåtande c) Länk till översiktsplanen skickas i separat mail 9. Ändrad tidpunkt för inbetalning av särskild medlemsinsats till Kommuninvest år 2016 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 176/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande

3 3 (4) Ärende Anteckningar 10. Ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar i Falköpings kommun år 2017 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 177/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Kultur- och fritidsnämnden 68/ Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2016 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 178/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Direktionen för Tolkförmedling Väst 245/2016 d) Delårsrapporten e) Granskningsrapporten 12. Ansökan från The Best of Sweden AB om evenemangsbidrag för en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 179/2016 b) Ekonomens tjänsteutlåtande c) Förslag till sponsringsavtal d) Ansökan 13. Ändrad utbetalning av föreningsbidrag till Borgunda Nya Bygdegårdsförening Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 180/2016 b) Ekonomens tjänsteutlåtande Ansökan från Biksborgs avloppsförening om bidrag för anslutning till det kommunala avloppssystemet Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 181/2016 b) Kommunstrategens tjänsteutlåtande c) Ansökan 15. Annonsering om tid och plats för kommunfullmäktiges sammanträden år 2017 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 182/2016 b) Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Delegationsbeslut och anmälningsärenden Dnr 2015/ Bilaga a) Förteckning

4 4 (4) Ärende Anteckningar 17. Information från Skaraborgs kommunalförbund Conny Johansson Ordförande

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 168 Dnr 2016/ Besvarande av motion från Inger Lilja (V) med flera om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Av motionen framgår följande. "Den nuvarande regeringen har lovat att de ska göra barnkonventionen till svensk lag. Nästan alla övriga partier har sagt att de vill göra detsamma, därför utgår vi från att det blir så. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Falköpings kommun behöver förbereda sig för hur vi ska implementera den nya lagen. Vi har sen 2006 ett handlingsprogram som heter Barnens rätt i Falköping som utgår från FN:s barnkonvention. Det är väldigt ambitiöst men tyvärr så vet vi inte om det används eftersom det aldrig redovisas. Vi i Vänsterpartiet ser fram emot att Barnkonventionen blir lag och väntar på den dagen barns rättigheter tas på allvar. Vänsterpartiet yrkar Att en barnombudsman anställs som får till uppgift att revidera handlingsprogrammet och att implementera barnkonventionen i kommunens förvaltningar och bolag" Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2016, 52, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 11 maj 2016, 127, att motionen skulle behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott, preliminärt den 28 september Kommunledningsförvaltningens bedömning Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och har skrivits under av 196 länder. Barnkonventionen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Regeringen beslutade år 2013 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att inom vissa områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnkonventionen. Utredaren skulle också ta ställning till på vilket sätt barnets rättigheter kan stärkas mest effektivt. År 2015 beslutade regeringen att utvidga utredarens uppdrag till att också omfatta att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Utredaren skulle även belysa vissa rättsliga och praktiska frågor som aktualiseras vid en inkorporering. Barnrättighetsutredningen lämnade i februari 2016 sitt betänkande Barnkonventionen blir svensk lag till regeringen och förslaget skickades sedan ut på remiss. Sista svarsdag på remissen var den 15 oktober Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari En lång rad remissutlåtanden har kommit in. Av vad som framkommit hittills är remissinstanserna splittrade i sina utlåtanden. Instanser med kunskap inom det juridiska området har varit kritiska till att inkorporera konventionen och göra den till svensk lag. Justitieombudsmannen (JO), Kammarrätten i Stockholm och avdelningen för mänskliga rättigheter, Historiska institutionen vid Lunds universitet kan nämnas som exempel. Enligt dem är konventionen för vag i sina formuleringar för att kunna tjäna som lagtext. Däremot är Barnombudsmannen liksom de flesta barnrättsorganisationer positiva till förslaget. I barnrättighetsutredningen beskrivs vikten av att barns bästa och deras rättigheter beaktas i beslut vilket medför att Barnkonventionens intention behöver genomsyra kommunens arbete. Det innebär att arbetet ska implementeras hos kommunens alla anställda och finnas som grund vid beslut. I det barn- och ungdomspolitiska arbete som bedrivs idag i Falköpings kommun arbetas det för att barn och unga ska ses som fullvärdiga samhällsmedborgare. Det innebär att de ska ses som egna individer med eget värde som känner att de är delaktiga i sammanhang på den lokala nivån. För att uppnå detta arbetar Falköpings kommun med att skapa former och synsätt som gör att barn och unga själva både upplever att de tas på allvar och att deras röster ges reellt inflytande. I januari 2016 inrättade kultur- och fritidsförvaltningen i Falköpings kommun en tjänst som ungdomsstrateg. Ungdomsstrategens uppdrag är att arbeta med delaktighet och inflytande bland barn och unga, både vad gäller deras möjlighet att påverka deras liv och deras närmiljö, men också samhällsutvecklingen i stort. Ungdomsstrategen ska arbeta med att ge ungdomar möjlighet till inflytande, dels för att inflytande är en demokratisk rättighet och dels för att deras kunskaper, erfarenheter och värderingar ska ses som en värdefull resurs. En del i ungdomsstrategens uppdrag är att arbeta fram långsiktiga metoder och verktyg för ett aktivt arbete med ungdomsinflytande. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

7 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Ungdomsstrategen ska även verka för att ungdomsinflytandet i kommunen ska vara alla nämnders ansvar. I uppdraget ingår att uppmuntra och stödja arbete som utgår från barnkonventionen och att sprida kunskap om ungas delaktighet. I det ungdomspolitiska arbetet ingår arbetet med unga och ungas inflytande och en strävan efter att alla unga ska få komma till tals. Därför arbetar ungdomspolitiken för att sprida hur de som arbetar med unga kan få hjälp med metoder för ungas inflytande. Vidare ska ungdomsstrategen vara en kanal för att unga ska få uttrycka sin åsikt i beslut. Det innebär att den inriktning som valts mer fokuserar på att få barn och unga att själva driva sina frågor. Som ett led i detta har åtta unga kommunutvecklare anställts fyra timmar i veckan fram till sommaren Kommunledningsförvaltningen delar motionens intention om att arbetet med barnkonventionen och barn och ungas rättigheter är viktiga frågor. Det här arbetet är redan idag en stor del av ungdomsstrategens uppdrag och kommer att aktualiseras ännu mer om och när barnkonventionen blir svensk lag. Kommunledningsförvaltningen anser därför inte att det i nuläget finns behov av att skapa en ny tjänst och anställa en barnombudsman. Med anledning av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag avslås. Tjänsteutlåtandet, daterat den 11 november, har utarbetats av mångfalds- och kvalitetsutvecklare Catharina Ungh. I förvaltningens utlåtande föreslås följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Yrkanden Ingvor Bergman (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2016/ Kommunstyrelsen Motion från Inger Lilja (V) med flera om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Av motionen framgår följande. "Den nuvarande regeringen har lovat att de ska göra barnkonventionen till svensk lag. Nästan alla övriga partier har sagt att de vill göra detsamma, därför utgår vi från att det blir så. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Falköpings kommun behöver förbereda sig för hur vi ska implementera den nya lagen. Vi har sen 2006 ett handlingsprogram som heter Barnens rätt i Falköping som utgår från FN:s barnkonvention. Det är väldigt ambitiöst men tyvärr så vet vi inte om det används eftersom det aldrig redovisas. Vi i Vänsterpartiet ser fram emot att Barnkonventionen blir lag och väntar på den dagen barns rättigheter tas på allvar. Vänsterpartiet yrkar Att en barnombudsman anställs som får till uppgift att revidera handlingsprogrammet och att implementera barnkonventionen i kommunens förvaltningar och bolag" Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2016, 52, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade Kommunledningsförvaltningen Catharina Ungh Mångfalds- och kvalitetsutvecklare catharina.ungh@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

9 2(3) den 11 maj 2016, 127, att motionen skulle behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott, preliminärt den 28 september Kommunledningsförvaltningens bedömning Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och har skrivits under av 196 länder. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Regeringen beslutade år 2013 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att inom vissa områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnkonventionen. Utredaren skulle också ta ställning till på vilket sätt barnets rättigheter kan stärkas mest effektivt. År 2015 beslutade regeringen att utvidga utredarens uppdrag till att också omfatta att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Utredaren skulle även belysa vissa rättsliga och praktiska frågor som aktualiseras vid en inkorporering. Barnrättighetsutredningen lämnade i februari 2016 sitt betänkande Barnkonventionen blir svensk lag till regeringen och förslaget skickades sedan ut på remiss. Sista svarsdag på remissen var den 15 oktober Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari En lång rad remissutlåtanden har kommit in. Av vad som framkommit hittills är remissinstanserna splittrade i sina utlåtanden. Instanser med kunskap inom det juridiska området har varit kritiska till att inkorporera konventionen och göra den till svensk lag. Justitieombudsmannen (JO), Kammarrätten i Stockholm och avdelningen för mänskliga rättigheter, Historiska institutionen vid Lunds universitet kan nämnas som exempel. Enligt dem är konventionen för vag i sina formuleringar för att kunna tjäna som lagtext. Däremot är Barnombudsmannen liksom de flesta barnrättsorganisationer positiva till förslaget. I barnrättighetsutredningen beskrivs vikten av att barns bästa och deras rättigheter beaktas i beslut vilket medför att Barnkonventionens intention behöver genomsyra kommunens arbete. Det innebär att arbetet ska implementeras hos kommunens alla anställda och finnas som grund vid beslut. I det barn- och ungdomspolitiska arbete som bedrivs idag i Falköpings kommun arbetas det för att barn och unga ska ses som fullvärdiga samhällsmedborgare. Det innebär att de ska ses som egna individer med eget värde som känner att de är delaktiga i sammanhang på den lokala nivån. För att uppnå detta arbetar Falköpings kommun med att skapa former och synsätt som gör att barn och unga själva både upplever att de tas på allvar och att deras röster ges reellt inflytande. I januari 2016 inrättade kultur- och fritidsförvaltningen i Falköpings kommun en tjänst som ungdomsstrateg. Ungdomsstrategens uppdrag är att arbeta med delaktighet och inflytande bland barn och unga, både vad gäller deras möjlighet att påverka deras liv och deras närmiljö, men också samhällsutvecklingen i stort. Ungdomsstrategen ska arbeta med att ge ungdomar möjlighet till inflytande, dels för att inflytande är en demokratisk rättighet och dels för att deras kunskaper, erfarenheter och värderingar ska

10 3(3) ses som en värdefull resurs. En del i ungdomsstrategens uppdrag är att arbeta fram långsiktiga metoder och verktyg för ett aktivt arbete med ungdomsinflytande. Ungdomsstrategen ska även verka för att ungdomsinflytandet i kommunen ska vara alla nämnders ansvar. I uppdraget ingår att uppmuntra och stödja arbete som utgår från barnkonventionen och att sprida kunskap om ungas delaktighet. I det ungdomspolitiska arbetet ingår arbetet med unga och ungas inflytande och en strävan efter att alla unga ska få komma till tals. Därför arbetar ungdomspolitiken för att sprida hur de som arbetar med unga kan få hjälp med metoder för ungas inflytande. Vidare ska ungdomsstrategen vara en kanal för att unga ska få uttrycka sin åsikt i beslut. Det innebär att den inriktning som valts mer fokuserar på att få barn och unga att själva driva sina frågor. Som ett led i detta har åtta unga kommunutvecklare anställts fyra timmar i veckan fram till sommaren Kommunledningsförvaltningen delar motionens intention om att arbetet med barnkonventionen och barn och ungas rättigheter är viktiga frågor. Det här arbetet är redan idag en stor del av ungdomsstrategens uppdrag och kommer att aktualiseras ännu mer om och när barnkonventionen blir svensk lag. Kommunledningsförvaltningen anser därför inte att det i nuläget finns behov av att skapa en ny tjänst och anställa en barnombudsman. Med anledning av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag avslås. Beslutet ska skickas till Motionärerna Catharina Ungh Mångfalds- och kvalitetsutvecklare

11 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 127 Dnr 2016/ Remittering av motion från Inger Lilja (V) med flera om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen behandlas preliminärt i kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 september Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Av motionen framgår följande. "Den nuvarande regeringen har lovat att de ska göra barnkonventionen till svensk lag. Nästan alla övriga partier har sagt att de vill göra detsamma, därför utgår vi från att det blir så. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Falköpings kommun behöver förbereda sig för hur vi ska implementera den nya lagen. Vi har sen 2006 ett handlingsprogram som heter Barnens rätt i Falköping som utgår från FN:s barnkonvention. Det är väldigt ambitiöst men tyvärr så vet vi inte om det används eftersom det aldrig redovisas. Vi i Vänsterpartiet ser fram emot att Barnkonventionen blir lag och väntar på den dagen barns rättigheter tas på allvar. Vänsterpartiet yrkar Att en barnombudsman anställs som får till uppgift att revidera handlingsprogrammet och att implementera barnkonventionen i kommunens förvaltningar och bolag" Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2016, 52, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

12 Motion om att förbereda oss inför att Barnkonventionen blir svensk lag Den nuvarande regeringen har lovat att de ska göra barnkonventionen till svensk lag. Nästan alla övriga partier har sagt att de vill göra detsamma, därför utgår vi från att det blir så. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Falköpings kommun behöver förbereda sig för hur vi ska implementera den nya lagen Vi har sen 2006 ett handlingsprogram som heter Barnens rätt i Falköping som utgår från FN:s barnkonvention. Det är väldigt ambitiöst men tyvärr så vet vi inte om det används eftersom det aldrig redovisas. Vi i Vänsterpartiet ser fram emot att Barnkonventionen blir lag och väntar på den dagen barns rättigheter tas på allvar. Vänsterpartiet yrkar Att en barnombudsman anställs som får till uppgift att revidera handlingsprogrammet och att implementera barnkonventionen i kommunens förvaltningar och bolag. Falköping 15/ Vänsterpartiets fullmäktigegrupp Inger Lilja Erik Kyrkander ElinTingmyr Göran Johansson

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 169 Dnr 2016/ Riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen antar riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning. 2 Riktlinjerna ska gälla från och med den 1 januari Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 27 juni 2016, 91, att anta policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Av bakgrunden till beslutet framgår det att de styrprinciper som gäller idag i Falköpings kommun finns i flerårsplanen för år Styrprinciperna upphör att gälla den 31 december För att Falköpings kommun inte ska stå utan styrprinciper måste ett förslag till förtydligande riktlinjer arbetas fram och antas av kommunstyrelsen innan den 31 december Kommunledningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning. Förslaget har inledningsvis tagits fram av personal på ekonomiavdelningen, kommunjuristen, kommunstrategen och förvaltningsekonomerna. Förslaget har därefter förankrats i kommundirektörens ledningsgrupp. Det framtagna förslaget till riktlinjer utgår från policyn för verksamhets- och ekonomistyrning och följer samma uppbyggnad. Syftet med riktlinjerna är att de ska utgöra ett stöd och en vägledning för förvaltningarna i budgetprocessen. I dokumentet har de styrprinciper arbetats in som fortfarande är relevanta och som idag framgår av flerårsplanen för år Riktlinjerna inleds med en utförlig beskrivning av styrmodellen, därefter utvecklas budgetprocessens delar och sist i dokumentet redogörs för övriga ekonomiska styrdokument. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av kommunstyrelsens reglemente som antogs av kommunfullmäktige den 21 mars 2016, 4 punkten 1, ska kommunstyrelsen leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anta riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning. Riktlinjerna ska gälla från och med den 1 januari Tjänsteutlåtandet, daterat den 1 november 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning. 2 Riktlinjerna ska gälla från och med den 1 januari Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 27 juni 2016, 91, att anta policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Av bakgrunden till beslutet framgår det att de styrprinciper som gäller idag i Falköpings kommun finns i flerårsplanen för år Styrprinciperna upphör att gälla den 31 december För att Falköpings kommun inte ska stå utan styrprinciper måste ett förslag till förtydligande riktlinjer arbetas fram och antas av kommunstyrelsen innan den 31 december Kommunledningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning. Förslaget har inledningsvis tagits fram av personal på ekonomiavdelningen, kommunjuristen, kommunstrategen och förvaltningsekonomerna. Förslaget har därefter förankrats i kommundirektörens ledningsgrupp. Det framtagna förslaget till riktlinjer utgår från policyn för verksamhets- och ekonomistyrning och följer samma uppbyggnad. Syftet med riktlinjerna är att de ska utgöra ett stöd och en vägledning för förvaltningarna i budgetprocessen. I dokumentet har de styrprinciper arbetats in som fortfarande är relevanta och som idag framgår av flerårsplanen för år Riktlinjerna inleds med en utförlig beskrivning av styrmodellen, därefter utvecklas budgetprocessens delar och sist i dokumentet redogörs för övriga ekonomiska styrdokument. Förvaltningens bedömning Av kommunstyrelsens reglemente som antogs av kommunfullmäktige den 21 mars 2016, 4 punkten 1, ska kommunstyrelsen leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

16 2(2) ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anta riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning. Riktlinjerna ska gälla från och med den 1 januari Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Katarina Andersson, kommundirektör Karin Johansson, ekonomichef Sara Cronholm Kommunjurist

17 Falköpings kommun (basår 201x) 201x 201x+1 (prognos) 201x+2 (prognos) 201x+3 (prognos) 1. Befolkningsprognossiffror hämtas från Västra Götalandsregione Antal födda 1-5 år Se fliken Befolkningsstatistik! 6 år 7-12 år år år år år 86-w år Socialnämnden - äldreomsorg 201x 201x+1 (prognos) 201x+2 (prognos) 201x+3 (prognos) 2. Socialnämnden tar fram 1) andelar (faktiska brukare) och 2) ko Antal år Se fliken Underlag socialnämnden! år w år Kostnad per åldersgrupp (tkr) år år 86-w år Årskostnad (tkr) Enligt 201x års budget (tkr) Avvikelse gentemot budget (tkr) Barn- och utbildningsnämnden 201x 201x+1 (prognos) 201x+2 (prognos) 201x+3 (prognos) 3. Barn- och utbildningsnämnden tar fram 1) andelar (faktiska bru Antal 1-5 år Se fliken Underlag barn- och utbildningsnämnden! 6 år år år år Kostnad per åldersgrupp (tkr) 1-5 år 6 år 7-12 år år år Årskostnad (tkr) Enligt 201x års budget (tkr) Avvikelse gentemot budget (tkr)

18 ens statistikdatabas. ostnader för respektive åldersgrupp. ukare) och 2) kostnader för respektive åldersgrupp.

19 Åldersgrupper år år 86-w år Olika typer av insatser inom äldreomsorgen Hemtjänst Särskilt boende Dagvård/center Kostnader som ska räknas med Personalkostnader (alla personalkostnader i verksamheterna sjuksköterskor, nattpersonal, undersköterskor, vikariepool m.fl) Läkemedel Livsmedel Sjukvårdartiklar Förbrukningsmaterial Larm Kostnader som inte tas med Lokal-/hyreskostnader Kapitalkostnader Leasing bilar Städ Vaktmästeri Kosten Ledningsfunktioner/chefer inom verksamheterna Förvaltningsövergripande kostnader Administrationen Biståndsbedömningen Vi måste inom socialtjänsten först och främst ta fram uppgifter och hur många brukare hemtjänst och särskilt boende vi har. Efter det måste vi titta på vilka kostnader som finns i de olika åldersspannen för de olika verksamheterna. Vad det gäller dagvård/center kommer vi inte kunna specificera vilka åldersgrupper som kostnaderna avser då det inte förs någon statistik som är sökbar gällande detta.

20 Ålderskategorier 1-5 år Förskola 6 år Förskoleklass 7-12 år år 1 år år år 7 år år Gymnasiet För att få rätt antal årskullar i förskola, skola, gymnasiet blir det nog dessa grupper. Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för barn- och ungdomar från 1-19 år! Förslag på kostnader som kan vara med: Utgångsläget är att beräkna enligt direktiven för elevpeng fristående verksamheter De olika kostnadsslagen för grundskola är då: Undervisning Läromedel och utrustning Elevvård och hälsovård De olika kostnadsslagen för förskola är då: Omsorg och pedagogisk verksamhet Pedagogiskt material När det gäller gymnasiet är det lite mer komplext. Den prislista som räknas fram är per program. Annars lika rubiker som för grundskola. Kostnader som inte tas med: - lokal-/hyreskostnader - kapitalkostnader - leasingkostnader - ledningskostnader (rektor, förskolechef) - administration (assistenter, förvaltningskontor) - städ - kosten - vaktmästeri - andra förvaltningsövergripande kostnader

21 Bilaga Definition av och instruktion för investeringar Definition En investering avser inköp av en tillgång för stadigvarande bruk 1 som uppgår till ett större värde 2 samt förväntas ge ekonomiska fördelar 3 eller servicepotential 4 i framtiden. 1) Med stadigvarande bruk avses en tillgång som kommunen kommer att använda i minst fem år. 2) Med större värde avses ett investeringsbelopp som överstiger ett prisbasbelopp. 3) Med framtida ekonomiska fördelar avses att investeringen direkt eller indirekt skapar intäkter eller kostnadsbesparingar för verksamheten. 4) Med servicepotential avses att investeringen direkt eller indirekt bidrar till att uppsatta mål uppnås. Tillägg till ovanstående definition Det kan även röra sig om en investering om varje produkt för sig inte når upp till prisbasbeloppskriteriet men att de tillsammans gör det. Som exempel kan nämnas inköp av datorer, inventarier och material till en nyinrättad personallokal. Reinvesteringar vid fastighetsunderhåll har en speciell problematik rörande gränsdragning mellan drift och investering (se dokumentet Gränsdragning mellan drift och investering vid fastighetsunderhåll i ekonomihandboken). Redovisning av investering Anskaffningsvärde Anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång utgörs av inköpspris samt kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas för sitt ändamål alternativt den utgift som vid anskaffningstillfället skulle krävts för att anskaffa en identisk eller tillvärdig tillgång. Till anskaffningsvärdet går det därför att räkna med kostnader för projektering, bygglov, leverans, installation, konsultarvoden, lagfart, utbildning för att nyttja investeringen etc. Till anskaffningsvärdet kan även beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling av tillgången och återställande av plats tas upp. Detta gäller i de fall det är tvingande att återställa platsen när investeringen inte längre ska nyttjas. I anskaffningsvärdet ingår inte administrationskostnader eller andra allmänna omkostnader om de inte är direkt hänförbara till anskaffningen. Kapitalkostnad Med kapitalkostnader menas kostnaden för avskrivningar och internränta. Avskrivning Kommunens anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna nyttjandeperiod. Avskrivningen påbörjas när investeringen tas i bruk och skrivs av med en linjär avskrivningsmetod under hela nyttjandeperioden. Ingen

22 avskrivning görs för tillgångar som inte minskar i värde såsom mark och i de flesta fall konstverk. Falköpings kommun använder sig av komponentavskrivning, vilket innebär att en tillgång kan delas upp i flera olika komponenter med varierande nyttjandeperioder. Internränta Falköpings kommuns internränta syftar till att dels täcka kommunens ökade finansieringskostnader för investeringen, dels vara ett mått för investeringens effektivitet. Förändringar av internränta beslutas i budgetprocessen. Redovisningsregler Alla investeringsprojekt i Falköpings kommun ska börja på 3xxx i kodsträngen för projekt. För att lägga upp investeringsprojekt som beslutats av nämnd ska den fastställda investeringsblanketten, där erforderliga uppgifter har fyllts i, lämnas till ekonomiavdelningen. Ett nytt investeringsprojekt ska aktiveras i anslutning till att tillgången tas i bruk och nyttjandeperioden startar. Detta innebär att investeringsprojekt aktiveras löpande under hela året. I samband med aktivering av tillgången ska den tidigare fastställda investeringsblanketten kompletteras med uppgifter för aktivering. När tillgången aktiverats stänger ekonomiavdelningen den aktuella projektkoden (3xxx). Detta innebär att inget mer går att bokföra på projektet. Eventuella statsbidrag minskar investeringens anskaffningsvärde. Försäljning, nedskrivning och utrangering av anläggningstillgångar Försäljning Vid flytt av en tillgång internt sker detta till bokfört värde och påverkar inte tillgångens kapitalkostnader. Vid extern försäljning av en tillgång ska detta ske objektivt, affärs- och konkurrensmässigt. Beslut om en försäljning tas av den förvaltning som innehar tillgången. Inkomster från en extern försäljning kvittas först mot kvarvarande bokfört värde i anläggningsreskontran. Resterande belopp ska redovisas som reavinst eller reaförlust. Nedskrivning Om en anläggningstillgång tappar i värde, vilket medför att det understiger det upptagna bokförda värdet, och detta anses vara bestående över tid, ska tillgången skrivas ner. Skulle tillgången sedan öka i värde ska nedskrivningen återföras. All nedskrivning påverkar resultaträkningen.

23 Utrangering Utrangering sker när en tillgång tas ur bruk och bedöms sakna värde vid en eventuell försäljning, samtidigt som det finns ett bokfört värde kvar i anläggningsreskontran. Vid utrangering bokas tillgången bort ur anläggningsregistret och dess eventuella återstående värde i bokföringen kostnadsförs mot förvaltningens resultaträkning. Vid utrangering av en tillgång ska blankett fyllas i av ansvarig förvaltning och skickas till ekonomiavdelningen.

24 Riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning

25 Innehåll 1 Inledning Styrmodellen Budgetprocessens delar Mål- och omvärldsanalys Investeringar Kommunövergripande budgetprocess Nämndernas budgetprocess Uppföljning och analys Övriga ekonomiska styrdokument Finanspolicy Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinje för social investeringsreserv

26 1 Inledning För att säkerställa en långsiktig ekonomisk hållbarhet och verksamhetsutveckling krävs det tydliga strukturer och processer avseende verksamhet och ekonomi i hela organisationen. Kommunfullmäktige i Falköpings kommun beslutade den 27 juni 2016 att anta policyn för verksamhets- och ekonomistyrning. Kommunstyrelsen beslutar om dessa riktlinjer utifrån policyn. Riktlinjerna ska ses som förtydligande av policyn och utgöra stöd och vägledning för verksamheterna i tillämpningen. 3

27 2 Styrmodellen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och fastställer vision och de övergripande mål som nämnderna ska följa. Visionen beskriver vad kommunen vill uppnå med sin verksamhet. De övergripande målen beskriver de områden som är prioriterade och leder mot visionen. Målen ska ligga i linje med lagstiftning och andra statliga styrdokument. Kommunfullmäktige beslutar också hur mycket verksamheterna får kosta genom att fastställa en budget. För en fungerande målstyrning krävs en sammanhållen styrkedja genom hela organisationen. Kommunens värdegrund ska genom värdeorden genomsyra verksamheten. Nämnderna har i uppdrag att se till att verksamheterna arbetar mot kommunfullmäktiges mål och att verksamheterna bedrivs så ändamålsenligt och effektivt som möjligt. Nämnderna bryter ned kommunfullmäktiges övergripande mål till nämndspecifika delmål. Delmålen ska vara uppföljningsbara och konkretisera kommunfullmäktiges övergripande mål. Varje nämnd fastställer en verksamhetsplan för varje år. I verksamhetsplanen finns en övergripande beskrivning av hur nämnden avser att arbeta för att uppnå kommunfullmäktiges mål och en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna i nämndens verksamhet. Utifrån de mål som nämnderna satt upp är det sedan förvaltningarnas uppgift att planera och genomföra verksamheten. Målen ska förankras bland alla medarbetare och genom systematiskt utvecklingsarbete ska förbättrad måluppfyllelse uppnås. Förvaltningen har således i uppdrag att kontinuerligt arbeta för att uppnå de nämndspecifika delmålen och följa verksamhetsplanen. Förvaltningen kan bryta ned delmålen i verksamhetsspecifika mål. I delårsrapporten per april görs en ekonomisk uppföljning. I samband med delårsrapporten per augusti och årsredovisningen görs en uppföljning av både fullmäktige- och nämndsmål samt ekonomi. En uppföljning och analys av måluppfyllelse samt ekonomi sker från förvaltning till nämnd. Kommunstyrelsen har i sin uppsiktsplikt ansvar för att kontinuerligt följa upp nämndernas måluppfyllelse och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen bildar sig en helhetsbild av nämndernas arbete och rapporterar vidare till kommunfullmäktige. Uppföljning görs genom kontinuerlig analys av resultat i förhållande till mål och budget under året. Kunskapen från analysarbetet tas sedan med i planeringsarbetet inför kommande budgetår. På så sätt bidrar analysen till att verksamheten ständigt förbättras. 4

28 För att tydliggöra när väsentliga processer och aktiviteter sker under ett verksamhetsår har ett årshjul utformats i syfte att stödja kommunens planering, uppföljning samt analys av verksamhet och ekonomi. 1. Kommunfullmäktige beslutar om investeringsbudget och budgetförutsättningarna för årets budgetarbete utifrån föregående års mål- och omvärldsanalys. 2. Årsredovisningskonferens: tjänstepersoner beskriver måluppfyllelsen och identifierar utvecklingsområden. 3. Kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen för föregående år (tertial 3). 4. Budgetkonferens: tjänstepersoner presenterar det samlade budgetunderlaget för de tre kommande åren för politikerna. 5. Kommunfullmäktige beslutar om delårsrapport (tertial 1). 6. Kommunfullmäktige beslutar om delårsrapport (tertial 2) samt budget och flerårsplan för kommande år. 7. Nämnderna beslutar om verksamhetsplan och detaljbudget för kommande år. 8. Omvärldsanalysen färdigställs. 5

29 3 Budgetprocessens delar Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år, där budgetåret ska vara periodens första år. Kommunfullmäktige beslutar om budget och flerårsplan utifrån gällande lag. Kommunfullmäktige fastställer nämndernas budgetramar och kan genom beslut justera dessa ramar under pågående år. Om kommunfullmäktige beslutar att en nämnd får utökad ram ska kommunfullmäktige samtidigt ange hur finansieringen ska ske i enlighet med uppsatta finansiella mål. Enligt kommunallagen är kommunstyrelsen ansvarig för att upprätta ett förslag till kommunens budget. Falköpings kommuns budgetprocess sker i olika steg och omfattar följande delar: mål- och omvärldsanalys investeringar kommunövergripande budgetprocess nämndernas budgetprocess uppföljning och analys 3.1 Mål- och omvärldsanalys Mål- och omvärldsanalys ska fungera som underlag i budgetprocessen. Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen som nämnderna ska bryta ned till nämndsspecifika delmål. Förvaltningschefen ansvarar för mål- och omvärldsanalys för respektive nämnd och återkopplar till kommundirektören, som ansvarar för att den kommunövergripande mål- och omvärldsanalysen genomförs. För att lyckas med målarbetet är det viktigt att skapa en fungerande styrkedja där nämndernas mål binds ihop med kommunfullmäktiges vision och mål. Det förutsätter att målarbetet sker systematiskt och kontinuerligt. Analys av målarbetet sker genom uppföljning och utvärdering av kommunfullmäktiges mål, nämndernas delmål och indikatorer i årsredovisningsprocessen. Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påverkar möjligheterna att uppnå visionen och förverkliga de mål som formulerats för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen anger vad en organisation bör förbereda sig på. Omvärldsanalysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen samt fungera som underlag för strategiska frågor i flerårsplanen. När väl krafterna i omvärlden är identifierade och analyserade kan organisationen bestämma sig för vilka åtgärder som ska vidtas. I omvärldsanalysen ska särskilt demografiska förändringar beaktas. Arbetet ska vara slutfört innan budgetförutsättningarna antas. 3.2 Investeringar När mål- och omvärldsanalys är genomförd ska förvaltningarna inkomma med investeringsbehov för planperioden och dessa ska lämnas till lokalsamordnaren. Kommundirektören utser en arbetsgrupp som ska sammanställa kommunens investeringsbehov och ta fram ett förslag till en långsiktig investeringsplan med prioriterade investeringar som bidrar till måluppfyllelse och vision. Arbetsgruppen har även till uppgift att ta fram eventuella driftskonsekvenser och andra kostnader för investeringarna. I arbetet ska hänsyn tas till lokaleffektivitet, vilket innebär att kommunens långsiktiga kostnad för nybyggnation ska ställas i relation till den befintliga lokalkostnaden. 6

30 Investeringsprojekt, som inte påbörjats under budgetår, måste omprövas i investeringsplanen nästkommande år tillsammans med det årets föreslagna investeringsprojekt. Arbetsgruppens förslag till en ny investeringsplan bereds sedan av kommunledningsgruppen senast i oktober månad. Kommundirektören överlämnar därefter sammanställningen över lokalbehovet samt förslaget till investeringsplan till politik för beredning. Investeringsplanen beslutas av kommunstyrelsen senast i samband med att budgetförutsättningarna antas. Definition av och instruktion för investeringar finns som bilaga. 3.3 Kommunövergripande budgetprocess I januari beslutar kommunstyrelsen om budgetförutsättningar, förslag till ändring av verksamhetsmål och tidplan som ska gälla inför nästkommande års budget. Mål- och omvärldsanalys tillsammans med investeringsplan ska utgöra grunden för budgetförutsättningar. I budgetförutsättningarna ska bland annat skattesats, befolkningsutveckling, internränta och resursfördelning beaktas. Arbetet ska även bygga på den demografimodell som tagits fram (se bilaga). Senast i mars startar förvaltningarna sitt arbete med budgetunderlaget. Arbetet med budgetunderlaget ska utgå från ovan nämnda budgetförutsättningar. Senast i april ska förvaltningarna lämna in sina förslag till budgetunderlag. Budgetunderlaget som lämnas från respektive förvaltning ska vara övergripande och inte avse någon detaljbudget. Kommundirektören ansvarar för att de inkommande förvaltningarnas förslag sammanställs till ett samlat budgetunderlag och att en analys- och konsekvensbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges antagna mål genomförs. I slutet av maj överlämnas det samlade budgetunderlaget för politisk beredning. Kommundirektören och förvaltningarna står till förfogande under hela den politiska budgetprocessen som sker fram till beslut. I oktober månad beslutar kommunfullmäktige om flerårsplanen med kommunens budget och mål. Flerårsplanen innefattar även nämndernas driftsbudgetram och investeringsram för kommande år. Förändringar av kommunfullmäktiges fastställda ramar Nämndernas budgetramar avseende kapitalkostnader justeras för det kommande året i samband med årsbokslut. Vid aktivering av investeringar får nämnderna kompensation för ökade kapitalkostnader. På motsvarande sätt minskas nämndernas budgetram vid minskade kapitalkostnader. Kostnader för löneöversyn budgeteras centralt och fördelas därefter ut till nämnderna utifrån årets lönerörelse. Nämnderna ges full kompensation för årets lönerörelse och eventuella satsningar på personalgrupper. Eventuell avvikelse i löneöversynen mot budgeterad kostnad kommer att leda till avvikelse på central nivå. Eventuella andra förändringar av de av kommunfullmäktige fastställda budgetramarna kan göras av kommunfullmäktige efter framställan av berörd nämnd. 7

31 3.4 Nämndernas budgetprocess Budgetprocess och driftbudget Efter att kommunfullmäktige fastställt slutliga budgetramar och övergripande mål har kommunstyrelsen och nämnderna fram till december månad att arbeta fram sina nämndsbudgetar vilka ska innefatta såväl nämndspecifika delmål som verksamhetsplan. Beslut om nämndsbudgeten ska fattas senast januari månads utgång. Nämnden svarar för att verksamheten bedrivs inom den av kommunfullmäktige fastställda budgetramen. Ansvarig nämnd har rätt till att fritt omdisponera medel inom tilldelad driftbudget för aktuellt budgetår under förutsättning att verksamhetsinriktning inte ändras. I de fall där verksamhetsinriktningen behöver ändras ska nämnden föra frågan vidare till kommunfullmäktige. För att nämnden inte ska behöva avbryta pågående projekt vid årsskifte får nämnd ombudgetera för projektet avsatta medel mellan åren. Investeringsbudget Alla ny- och reinvesteringar i anläggningar, utrustning och inventarier beslutas av respektive nämnd inom tilldelad investeringsram. Ramen för investeringsbudgeten bygger på den investeringsplan som tagits fram i budgetunderlaget. Ansvarig nämnd har rätt att fritt omdisponera medel mellan olika investeringsprojekt inom tilldelad investeringsram för aktuellt budgetår. Utrymme för eventuella ökade driftskostnader ska i första hand skapas genom besparingar och prioriteringar inom tilldelad ram. Investeringsprojekt, som inte påbörjats under budgetår, måste omprövas i investeringsplanen nästkommande år tillsammans med det årets föreslagna investeringsprojekt. För att nämnden inte ska behöva avbryta pågående projekt vid årsskifte får nämnd ombudgetera för projektet avsatta medel mellan åren. Förändring av nämndens fastställda budgetram Om en nämnd vid uppföljning prognostiserar en negativ avvikelse mot budget åligger det nämnden att omedelbart vidta åtgärder, så att verksamheten kan rymmas inom fastställd budgetram. Budgetavvikelsen ska i första hand täckas genom omdisponering av medel inom nämndens budgetram. I de fall nämndens åtgärder medför ändrad verksamhetsinriktning eller nämnden inte anser sig kunna hantera den negativa avvikelsen ska rapportering ske omgående till kommunstyrelsen. I de fall åtgärderna kräver väsentliga avsteg ifrån kommunfullmäktiges antagna mål får dessa inte vidtas utan beslut från kommunfullmäktige. Om en nämnd önskar genomföra förändringar, som medför kostnader och resulterar i en negativ avvikelse mot budget men på sikt i besparingar, ska framställan göras till kommunstyrelsen för beslut. Om en nämnd vill göra en fördelning av budgetramen till en annan nämnd till följd av exempelvis förändringar i organisationen, ska en sådan framställan göras till kommunfullmäktige som beslutar om budgetramen kan ändras. Detsamma gäller om en nämnd vill göra en omfördelning från beslutad driftsbudget till investeringsbudget. 8

32 3.5 Uppföljning och analys Uppföljning och analys av verksamhet och ekonomi Falköpings kommun genomför tertialuppföljningar per den 30 april, den 31 augusti och den 31 december. Kommunstyrelsen eller nämnd kan besluta om ytterligare uppföljningar. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för anvisningar till de kommunövergripande uppföljningarna. Uppföljningarna i augusti och december är lagstadgade och granskas av kommunens externa revisorer. Vid dessa uppföljningar görs en samlad uppföljning av fullmäktigemål samt ekonomi, där nämnderna gör en verksamhets- och ekonomiuppföljning av delmål och budget. Av uppföljningen ska framgå i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Uppföljning och analys som en del av styrprocessen För att få veta om de mål som kommunfullmäktige och de delmål som nämnden beslutat om kommer att uppnås ska kontinuerlig uppföljning av resultat göras. Genom att följa upp och analysera resultat får nämnden kännedom om vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras. Därigenom skapas viktiga underlag för att prioritera, sätta upp mål och styra kommunens arbete. Uppföljning och analys blir därför viktiga bitar i den kommunala styrprocessen och ska ske kontinuerligt. 4 Övriga ekonomiska styrdokument Kommunfullmäktige har fattat beslut om andra ekonomiska styrdokument som kan komma att bli aktuella för verksamhets- och ekonomistyrning. De viktigaste ekonomiska styrdokumenten anges nedan. 4.1 Finanspolicy Policyn beskriver bland annat finansförvaltningens organisation, regler för upplåning, likviditet, placering av medel, och borgen. 4.2 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjerna beskriver Falköpings kommuns definition på god ekonomisk hushållning och regler för resultatutjämningsreserv. 4.3 Riktlinje för social investeringsreserv Riktlinjen beskriver regler för den sociala investeringsreserv som inrättats i syfte att genom ett hälsofrämjande, förebyggande arbete eller tidiga insatser bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Det kan leda till effekter som på sikt ger minskade kommunala kostnader. 9

33 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 170 Dnr 2016/ Revidering av kommunstyrelsens reglemente Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av kommunstyrelsens reglemente. 2 Revideringen gäller från och med den 1 december 2016 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:11. Bakgrund I samband med arbetet att ta fram nya riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning i Falköpings kommun uppmärksammades en felaktighet i kommunstyrelsens reglemente. I 8, under rubriken Delegering från fullmäktige, framkommer att kommunstyrelsen, enligt punkten två, beslutar på begäran av nämnd mellan investerings- och driftbudget omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer. Det uppmärksammades även att texten om utskott i 44 inte är likalydande med övriga nämnders reglementen samt att beloppsramen för bemyndigande att köpa och sälja fastigheter med mera är lågt satt med hänsyn tagen till dagens kostnadsutveckling. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av 3 kap. 10 kommunallagen framgår att fullmäktige inte har möjlighet att delegera vissa ärenden, däribland beslut om budget eller andra viktiga ekonomiska frågor till nämnd som finns uppräknade i 3 kap. 9. Av 3 kap. 12 kommunallagen framgår att nämnder kan ges finansbemyndigande att bedriva verksamhet och göra omprioriteringar inom de i budgeten fastställda ramen som fullmäktige gett nämnden. I Falköpings kommun beslutar dock fullmäktige om en driftsram och en investeringsram per nämnd. Kommunledningsförvaltningens bedömning, vilken även delas av jurist på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är att en omfördelning mellan investeringsbudget och driftsbudget enbart är en fråga för fullmäktige att besluta i. Denna beslutanderätt kan inte delegeras till kommunstyrelsen i enlighet med 3 kap. 10 kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att punkten två i 8 tas bort. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att texten om utskott i 44 kompletteras för att vara likalydande med övriga nämnders reglementen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att punkten 3 i 8 får följande lydelse: köp, försäljning, byte, avtal om fastighetsreglering, expropriation eller inlösen av fastighet eller del av fastighet, enligt i årsbudget fastställd Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

34 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) total kostnadsram och inom en ram av 50 prisbasbelopp för varje enskilt objekt och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt. Förut angavs inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram, denna har dock inte kunnat hittas i diariet och är inte heller känd i organisationen. Förslaget innebär att den skrivning kommunfullmäktige beslutade om år 2010 återgår, bortsett från att beloppsramen för varje enskilt objekt höjs från tjugo till femtio prisbasbelopp (som år 2016 motsvarar en höjning i kronor från knappt till drygt 2,2 miljoner). Detta för att anpassa delegationen till samhällets kostnadsutveckling och få ett smidigare arbetsflöde vad gäller försäljning och köp av fastigheter. Enligt ett avgörande från kammarrätten i Göteborg, mål nummer som meddelades den 13 mars 2013, ansågs en kommun om knappt personer inte kunna delegera fastighetsköp/försäljning om 3 miljoner kronor. Om man jämför med andra kommuner i regionen, även med hänsyn tagen till deras invånarantal, är ett bemyndigande om 50 prisbasbelopp inte i överkant. Om ett ärende är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska det dock alltid beslutas av kommunfullmäktige. Tjänsteutlåtandet, daterat den 10 oktober 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens reglemente Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av kommunstyrelsens reglemente. 2 Revideringen gäller från och med den 1 december 2016 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:11. Bakgrund I samband med arbetet att ta fram nya riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning i Falköpings kommun uppmärksammades en felaktighet i kommunstyrelsens reglemente. I 8, under rubriken Delegering från fullmäktige, framkommer att kommunstyrelsen, enligt punkten två, beslutar på begäran av nämnd mellan investerings- och driftbudget omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer. Det uppmärksammades även att texten om utskott i 44 inte är likalydande med övriga nämnders reglementen samt att beloppsramen för bemyndigande att köpa och sälja fastigheter med mera är lågt satt med hänsyn tagen till dagens kostnadsutveckling. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av 3 kap. 10 kommunallagen framgår att fullmäktige inte har möjlighet att delegera vissa ärenden, däribland beslut om budget eller andra viktiga ekonomiska frågor till nämnd som finns uppräknade i 3 kap. 9. Av 3 kap. 12 kommunallagen framgår att nämnder kan ges finansbemyndigande att bedriva verksamhet och göra omprioriteringar inom de i budgeten fastställda ramen som fullmäktige gett nämnden. I Falköpings kommun beslutar dock fullmäktige om en driftsram och en investeringsram per nämnd. Kommunledningsförvaltningens bedömning, vilken även delas av jurist på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är att en omfördelning mellan investeringsbudget och driftsbudget enbart är en fråga för fullmäktige att besluta i. Denna beslutanderätt kan inte delegeras till kommunstyrelsen i enlighet med 3 kap. 10 kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att punkten två i 8 tas bort. Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

36 2(2) Kommunledningsförvaltningen föreslår även att texten om utskott i 44 kompletteras för att vara likalydande med övriga nämnders reglementen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att punkten 3 i 8 får följande lydelse: köp, försäljning, byte, avtal om fastighetsreglering, expropriation eller inlösen av fastighet eller del av fastighet, enligt i årsbudget fastställd total kostnadsram och inom en ram av 50 prisbasbelopp för varje enskilt objekt och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt. Förut angavs inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram, denna har dock inte kunnat hittas i diariet och är inte heller känd i organisationen. Förslaget innebär att den skrivning kommunfullmäktige beslutade om år 2010 återgår, bortsett från att beloppsramen för varje enskilt objekt höjs från tjugo till femtio prisbasbelopp (som år 2016 motsvarar en höjning i kronor från knappt till drygt 2,2 miljoner). Detta för att anpassa delegationen till samhällets kostnadsutveckling och få ett smidigare arbetsflöde vad gäller försäljning och köp av fastigheter. Enligt ett avgörande från kammarrätten i Göteborg, mål nummer som meddelades den 13 mars 2013, ansågs en kommun om knappt personer inte kunna delegera fastighetsköp/försäljning om 3 miljoner kronor. Om man jämför med andra kommuner i regionen, även med hänsyn tagen till deras invånarantal, är ett bemyndigande om 50 prisbasbelopp inte i överkant. Om ett ärende är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska det dock alltid beslutas av kommunfullmäktige. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Sara Cronholm Kommunjurist

37 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2016/ KFS 2016:11 Reglemente för kommunstyrelsen Antagen av kommunfullmäktige den 21 mars 2016 Gäller från och med 1 april 2016 Reviderad av kommunfullmäktige den XXX Gäller från och med XX Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen (1991:900), KL, och annan lagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. Innehåll Kommunstyrelsens uppgifter... 3 Allmänt om kommunstyrelsens uppgifter... 3 Kommunstyrelsens förvaltningsorgan... 3 Ledningsfunktionen och styrfunktionen... 3 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen... 3 Kommunstyrelens övergripande uppgifter... 3 Företag och stiftelser... 5 Kommunalförbund... 5 Ekonomi och medelsförvaltning... 6 Delegering från fullmäktige... 6 Personalpolitiken... 7 Uppföljningsfunktionen... 8 Kommunstyrelsen uppföljning... 8 Övriga uppgifter... 8 Särskilda uppgifter... 8 Processbehörighet... 8 Krisledning och höjd beredskap... 9 Arbetslöshetsnämnd... 9 Arkivmyndighet (17)

38 Anslagstavla och webbplats... 9 Författningssamling... 9 Personuppgifter... 9 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Information och samråd Arbetsformer Sammansättning Tidpunkt för sammanträden Kallelse Offentliga sammanträden Sammanträde på distans Beslutsförhet Närvarorätt Ordföranden Presidium Ersättare för ordförande och vice ordförandena Kommunalråd och oppositionsråd Förhinder Ersättares tjänstgöring Jäv, avbruten tjänstgöring Yrkanden Deltagande i beslut Omröstningar Reservation Justering av protokoll Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera Delgivningsmottagare Undertecknande av handlingar Utskott (17)

39 Kommunstyrelsens uppgifter 1 Allmänt om kommunstyrelsens uppgifter Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Kommunstyrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda det arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion). Kommunstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Kommunstyrelsen ansvarar för i lag, förordning och detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). 2 Kommunstyrelsens förvaltningsorgan Under kommunstyrelsen lyder kommunledningsförvaltningen. Ledningsfunktionen och styrfunktionen 3 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen Kommunstyrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Kommunstyrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. 4 Kommunstyrelens övergripande uppgifter Kommunstyrelsen ska 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 3 (17)

40 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, 3. ha ett övergripande ansvar för krisberedskap och för de interna säkerhetsfrågorna i kommunen, 4. ha hand om de kommunövergripande IT-systemen och tillhörande säkerhet för dessa system, 5. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 6. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 8. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna, 9. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 10. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med kommunallagen, 11. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt något anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat; samspelet mellan politik och förvaltningar, utvecklingen av det kommunala brukarinflytandet, arbetet med att utveckla kvalitetsarbetet samt administrativa rutiner och processer i kommunen, arbetet med att reformera de kommunala styrdokumenten, övergripande fysisk planering, infrastruktur, energiplanering, trafikplanering och kollektivtrafik, mark- och bostadsförsörjning, miljö-, klimat- och energifrågorna i kommunen samt de kommunala åtgärderna för klimatanpassning, natur- och vattenvårdsfrågor, folkhälso-, mångfalds-, integrations- och jämställdhetsfrågor ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, kommunens internationella arbete, utvecklingen av näringslivet och ett gott företagsklimat, 4 (17)

41 utvecklingen av kommunens varumärke och attraktivitet som besöksmål, utvecklingen av kommunens IT-frågor, kommunens centrala kommunikationsverksamhet, personal- och lönepolitiken och den kommunövergripande personaladministrativa utvecklingen, statistik och samhällsanalys, utveckling och effektivisering av den kommunala inköpsverksamheten, kommunens utveckling när det gäller e-förvaltning. 5 Företag och stiftelser Kommunstyrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. ansvara för regelbundna möten mellan kommunstyrelsen och företagsledningarna/stiftelseledningarna, 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap b KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 5. årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner kommunstyrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. 6 Kommunalförbund Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. 5 (17)

42 7 Ekonomi och medelsförvaltning Kommunstyrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning, i den mån den inte lagts på annan nämnd. I denna uppgift ingår bl.a. att underhålla och förvalta den fasta och lösa egendomen inom styrelsens verksamhetsområde, se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med KL, 4. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning samt se till att bokföring och även övrig redovisning sker i enlighet med den lagen, 5. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. 8 Delegering från fullmäktige Kommunstyrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 2. på begäran av nämnd mellan investerings- och driftbudget omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer, 3. köp, försäljning, byte, avtal om fastighetsreglering, expropriation eller inlösen av fastighet eller del av fastighet, enligt i årsbudget fastställd total kostnadsram och inom en ram av 50 prisbasbelopp för varje enskilt objekt och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt. allt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt. Kostnaden eller värdet för varje enskilt objekt vid köp, försäljning, byte, expropriation eller inlösen av fastighet eller del av fastighet får dock inte överstiga tjugo prisbasbelopp, 6 (17)

43 4. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, 5. tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen, 6. avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460). 7. teckna borgen för Falköpings Hyresbostäder AB och för fastighetsaktiebolaget Mösseberg inom av kommunfullmäktige fastställd beloppsram. 8. fördelning av generella statliga bidrag för integration till nämnder för integrationsfrämjande insatser. Kommunstyrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Kommunstyrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. 9 Personalpolitiken Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att: 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 2. förhandla för kommunens räkning enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare; 4. besluta om stridsåtgärd, 5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 6. följa frågor rörande kommunens förvaltningsorganisation och göra de framställningar som befinns erforderliga. 7. anställa, entlediga och lönesätta förvaltningschefer Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning. Kommunstyrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. 7 (17)

44 Uppföljningsfunktionen 10 Kommunstyrelsen uppföljning Kommunstyrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktige fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, 4. tre gånger per år, senast den 30 april, den 31 augusti och den 31 december, samordna och därefter överlämna de olika nämndernas redovisningar samt rapportera till fullmäktige hur kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6. vid två tillfällen varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner som kommit in till fullmäktige till och med året innan och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. 11 Övriga uppgifter I kommunstyrelsens uppgifter ingår vidare att bland annat inom nämndens verksamhetsområde bedriva upplysning om nämndens verksamhetsområde samt kommunicera med invånarna, ansvara för att styrdokument för nämndens verksamhet utformas, ansvara för att effektivisera organisationen, ansvara för nämndens förvaltningsspecifika IT-system samt utvecklingen av dem i samråd med IT-avdelningen. Särskilda uppgifter 12 Processbehörighet Kommunstyrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag, annan författning eller beslut av fullmäktige. 8 (17)

45 13 Krisledning och höjd beredskap Kommunstyrelsens arbetsutskott ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. Kommunstyrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). 14 Arbetslöshetsnämnd Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. 15 Arkivmyndighet Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antaget arkivreglemente. 16 Anslagstavla och webbplats Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Kommunstyrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. 17 Författningssamling Kommunstyrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. 18 Personuppgifter Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i kommunstyrelsens verksamhet. 9 (17)

46 19 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Kommunstyrelsen ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Kommunstyrelsen ska tre gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem, i reglemente och genom finansbemyndigande. Kommunstyrelsen ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. 20 Information och samråd Kommunstyrelsen, kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. När kommunstyrelsens verksamhet och ärenden berör en annan nämnds verksamhet ska dessa samråda. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Kommunstyrelsen beslutar om formerna för samrådet. Arbetsformer 21 Sammansättning Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och 13 ersättare. 22 Tidpunkt för sammanträden Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som kommunstyrelsen bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av kommunstyrelsen ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. 10 (17)

47 Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. 23 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska skickas till varje ledamot och ersättare senast fem dagar före sammanträdet. Kallelse sker elektroniskt. I undantagsfall får dock kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. 24 Offentliga sammanträden Kommunstyrelsen får besluta om offentliga sammanträden. 25 Sammanträde på distans Kommunstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Kommunstyrelsen får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i kommunstyrelsen. 26 Beslutsförhet Kommunstyrelsen får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. I detta sammanhang räknas som ledamot även tjänstgörande ersättare. 11 (17)

48 27 Närvarorätt Kommunalråd, oppositionsråd och kommunstyrelsens ordförande har rätt att närvara vid samtliga nämnders sammanträden. De får delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten omfattar inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Härutöver får kommunstyrelsen medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen att närvara vid sammanträde med kommunstyrelsen för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om kommunstyrelsen beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Kommunstyrelsen får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. 28 Ordföranden Ordföranden ansvarar för att 1. leda kommunstyrelsens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. beredningsprocessen är ändamålsenlig 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i kommunstyrelsen vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i kommunstyrelsen, 6. bevaka att kommunstyrelsen beslut verkställs. Under kommunstyrelsen ansvarar kommunstyrelsens ordförande också för att 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan kommunstyrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. 12 (17)

49 29 Presidium Kommunstyrelsens presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 30 Ersättare för ordförande och vice ordförandena Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, utser kommunstyrelsen en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i kommunstyrelsen längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid utser kommunstyrelsen en annan ledamot som ersättare för den personen. Ersättaren ska fullgöra samtliga uppgifter som den ersatta personen har haft. 31 Kommunalråd och oppositionsråd Sedan val av kommunstyrelsen skett utser kommunfullmäktige bland styrelsens ledamöter en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Kommunstyrelsens ordförande och förste vice ordförande ska också vara kommunalråd. Kommunstyrelsens andre vice ordförande ska också vara oppositionsråd. Kommunalråd och oppositionsråd ska ägna hela sin arbetstid åt uppdrag som gagnar kommunen. Arbetsuppdrag av större omfattning ska redovisas för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutar om kommunalrådens och oppositionsrådets uppgifter, ansvarsområden och tjänstgöringsgrad. 32 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv i så god tid som möjligt underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 13 (17)

50 33 Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Har ersättare valts enligt det proportionella valsättet gäller vad som, i 25 lag (1992:339) om proportionellt valsätt, är stadgat om inträdesordningen för ersättare. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Ersättare som inte tjänstgör har dock inte rätt att framställa yrkanden eller delta i beslut. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. 34 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. En ersättare som tjänstgjort i stället för sent ankommen ledamot är, om tjänstgöringen avslutats med anledning av att ledamoten inträtt i tjänst, inte förhindrad att tjänstgöra som ersättare för samma eller annan ledamot senare under sammanträdet. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra endast om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. 35 Yrkanden När kommunstyrelsen har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte kommunstyrelsen beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. 14 (17)

51 36 Deltagande i beslut En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om kommunstyrelsen fattar det med acklamation. 37 Omröstningar När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av den ledamot som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs genom att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 38 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den upptar namnet på någon som inte är valbar, upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 39 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen bör lämnas till sekreteraren senast dagen efter sammanträdet, Vid omedelbar justering ska motiveringen lämnas omedelbart efter att beslutet har fattats. 15 (17)

52 40 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. 41 Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera Kommunstyrelsen ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. 42 Delgivningsmottagare Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommundirektören, biträdande kommundirektören eller en avdelningschef inom kommunledningsförvaltningen. 43 Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar som beslutas av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden. Vid förfall för ordföranden inträder en vice ordförande vars undertecknande ska kontrasigneras av anställd som utsetts av kommunstyrelsen i antagna delegationsbestämmelser. Även i övrigt framgår av kommunstyrelsens delegationsbestämmelser vem eller vilka som ska underteckna kommunstyrelsens handlingar. 44 Utskott Inom kommunstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott, ett personalutskott och ett mångfaldsutskott samt även andra utskott som kommunstyrelsen anser behövs. Kommunstyrelsen får därutöver inrätta ytterligare utskott som nämnden anser behövs. Till varje utskott ska 5 ledamöter och 5 ersättare väljas. Inom ett utskott väljer kommunstyrelsen för den tid nämnden beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller något annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 16 (17)

53 Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av nämnden i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. Kommunstyrelsen får vidare reglera utskottens verksamheter i särskilda instruktioner. Denna kommunala författning ersätter författningen 2016: (17)

54 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 171 Dnr 2016/ Revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2 Revideringen gäller från och med den 20 december Bakgrund I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för verksamhet och ekonomi. Kommunen ska uppvisa ett positivt resultat över tid på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg finansieringsgrad av investeringar. Kommunfullmäktige antog riktlinjer för god ekonomisk hushållning den 27 maj 2013, 72. Riktlinjerna reviderades av kommunfullmäktige den 26 oktober 2015, 126. Kommunledningsförvaltningen föreslår att en ny revidering görs i riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Den föreslagna revideringen består i ett förtydligande av att resultatet över tid ska uppgå till 2 procent av skatter och statsbidrag samt en tidsbestämning av begreppet över tid till att omfatta tio år. Det föreslagna ekonomiska resultatet ska uppgå till det högsta av nedanstående två nämnda resultatkrav. Resultatet ska över tid uppgå till minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Över tid avser en tioårsperiod. Resultatet beräknat som låneskuld delat på 25 år. Tjänsteutlåtandet, daterat den 25 oktober 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

55 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2016/ Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2 Revideringen gäller från och med den 20 december Bakgrund I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för verksamhet och ekonomi. Kommunen ska uppvisa ett positivt resultat över tid på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg finansieringsgrad av investeringar. Kommunfullmäktige antog riktlinjer för god ekonomisk hushållning den 27 maj 2013, 72. Riktlinjerna reviderades av kommunfullmäktige den 26 oktober 2015, 126. Kommunledningsförvaltningen föreslår att en ny revidering görs i riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Den föreslagna revideringen består i ett förtydligande av att resultatet över tid ska uppgå till 2 procent av skatter och statsbidrag samt en tidsbestämning av begreppet över tid till att omfatta tio år. Det föreslagna ekonomiska resultatet ska uppgå till det högsta av nedanstående två nämnda resultatkrav. Resultatet ska över tid uppgå till minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Över tid avser en tioårsperiod. Resultatet beräknat som låneskuld delat på 25 år. Karin Johansson Ekonomichef Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

56 (3) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv 1 Inledning I kommunallagen (1991:900) 8 kap. 1 står: Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommun eller landsting har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även ange hanteringen av denna reserv. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Regler för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

57 2 (3) God ekonomisk hushållning i verksamheten innebär inte enbart en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt. Därför ska även målen för verksamheten följas upp och utvärderas. 2 God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun I bedömningen av hur väl Falköpings kommun har uppnått god ekonomisk hushållning ska måluppfyllelsen av både uppsatta finansiella mål och verksamhetsmål vägas in. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska det finansiella resultatet uppgå till det högsta av följande resultatkrav: resultatet ska över tid uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag. Över tid avser en tioårsperiod. resultatet beräknat som låneskuld delat på 25 år. Falköpings ekonomiska resultat ska över tid täcka investeringar i kommunens anläggningar. Enligt generationssynsättet ska kommunen inte skjuta över skulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. En rimlig amorteringstid är 25 år, vilket motsvarar en generation. 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari 2013 är det möjligt att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat till och disponera medel från en resultatutjämningsreserv (RUR). Under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt kan RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel och skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR är frivillig att tillämpa. De kommuner och landsting, som tänker göra det, måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige ska besluta om. Det finns alltså ett lokalt tolkningsutrymme för hur hanteringen ska utformas. 3.1 Reservering till RUR Reservering till RUR får ske med det belopp som resultatet överstiger 1 % eller 2 % av skatter och statsbidrag. Enprocentsregeln gäller för de

58 3 (3) kommuner som har en positiv soliditet inklusive hela pensionsskulden. Tvåprocentsregeln gäller för de kommuner som har en negativ soliditet inklusive hela pensionsskulden. Med resultat avses det balanskravsjusterade resultatet som bland annat exkluderar realisationsvinster/-förluster. Det är således den del av årets resultat som efter balanskravsjusteringar överstiger 1 % alternativt 2 % av skatteintäkter och statsbidrag som får avsättas till RUR. 3.2 Disponering av RUR Disponering av medel från RUR får ske när kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. För att mildra konsekvenserna av en konjunkturnedgång får resultatutjämningsreserven användas i budgetering. Disponering av medel från RUR får ske med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som understiger 3 %. Disponering kan maximalt ske med det belopp som beräknas finnas i RUR vid ingången av budgetåret.

59 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

60 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) 4 Hantering av RUR vid bokslut 5 Hantering av RUR i budget 5 Dokumenttyp Riktlinjer Antagen av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Ekonomichef 2

61 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Bakgrund ubrik 1 gul I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1 kommunallagen. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. I bedömningen av hur väl kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning ska måluppfyllelsen för alla Falköpings mål vägas in. God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun Falköpings ekonomiska resultat ska över tid täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar. Det innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansiering består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. Det kommunen däremot inte ska göra, enligt generationssynsättet, är att skjuta över skulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. Rimligt är en amorteringstid på 25 år, vilket motsvarar en generation. Det innebär att resultatet minst ska motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet ska dock uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet således uppgå till det högsta av ovanstående två nämnda resultatkrav: resultatet ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag resultatet beräknat som låneskuld/25 år 3

62 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ett beräkningsexempel för Falköping avseende ser ut enligt följande (enhet tkr): Budget resultat Skatter och statsbidrag Resultat i % av skatter och 0,74 % 0,89 % 1,82 % statsbidrag Resultat: 2 % av skatter och statsbidrag Låneskuld Resultat: låneskuld/25 år Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa. De kommuner och landsting, som tänker göra det, måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Det finns alltså ett lokalt tolkningsutrymme för hur hanteringen ska utformas. För att göra en reservering till RUR ska resultatet överstiga 1 procent eller 2 procent av skatter och statsbidrag. Nivån 1 procent gäller för de kommuner som har positiv soliditet inklusive hela pensionsskulden. Nivån 2 procent gäller för de kommuner som har negativ soliditet inklusive hela pensionsskulden. Med resultat avses det balanskravsjusterade resultatet som bland annat exkluderar reavinster. 4

63 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Hantering av RUR vid bokslut Reservering till RUR får ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 2 procent av skatter och statsbidrag. Om kommunens soliditet inklusive hela pensionsskulden är positiv, får i stället reservering till RUR ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 1 procent av skatter och statsbidrag. Disponering av medel från RUR får ske när kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Disponering kan maximalt ske med det belopp som finns i RUR Hantering av RUR i budget Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel under förutsättning att årets resultat är negativt. Hanteringen i samband med budgetering är väsentlig för att mildra konsekvenserna av en konjunkturnedgång. Reservering till RUR får ske med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som överstiger 2 procent. Disponering av medel från RUR får ske med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som understiger 3 procent. Disponering kan maximalt ske med det belopp som beräknas finnas i RUR vid ingången av budgetåret. 5

64 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 172 Dnr 2016/ Riktlinjer för internkontroll Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen antar de föreslagna riktlinjerna för internkontroll. 2 Riktlinjerna ska gälla från och med den 1 januari Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva reglementet för intern kontroll, KFS 2005:12 från och med den 1 januari Bakgrund Enligt kommunallagen 6 kap. 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. I detta ingår att tillse att internkontrollen är tillräcklig. Kommunstyrelsen har, som ett led i sin uppsiktsplikt, det övergripande ansvaret att tillse att det finns en god internkontroll samt att utvärdera kommunens samlade system för internkontroll. Kommunfullmäktige antog ett reglemente för intern kontroll den 19 december 2005, 149. Kommunledningsförvaltningen har gått igenom reglementet och föreslår att det ersätts med ett nytt förslag till riktlinjer för internkontroll. Riktlinjernas syftar till att uppnå följande. Att lagar och kommunens styrdokument följs. Att identifiera, bedöma och förebygga risker som kan skada kommunen ekonomiskt eller förtroendemässigt Att vara ett hjälpmedel för förvaltningarna i arbetet med att uppnå de gemensamma målen. Förslaget till riktlinjer för internkontroll visar och förtydligar kommunens arbetsätt med internkontroll. De syftar till att öka medvetenheten för allas ansvar för att medverka till en väl fungerande interkontroll. De nya riktlinjerna omfattar även kommunens bolag. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar de föreslagna riktlinjerna för internkontroll, eftersom kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för internkontrollen. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att kommunfullmäktige upphäver reglementet för intern kontroll, KFS 2005:12. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

65 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 21 oktober 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

66 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Riktlinjer för internkontroll Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen antar de föreslagna riktlinjerna för internkontroll. 2 Riktlinjerna ska gälla från och med den 1 januari Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva reglementet för intern kontroll, KFS 2005:12 från och med den 1 januari Bakgrund Enligt kommunallagen 6 kap. 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. I detta ingår att tillse att internkontrollen är tillräcklig. Kommunstyrelsen har, som ett led i sin uppsiktsplikt, det övergripande ansvaret att tillse att det finns en god internkontroll samt att utvärdera kommunens samlade system för internkontroll. Kommunfullmäktige antog ett reglemente för intern kontroll den 19 december 2005, 149. Kommunledningsförvaltningen har gått igenom reglementet och föreslår att det ersätts med ett nytt förslag till riktlinjer för internkontroll. Riktlinjernas syftar till att uppnå följande. Att lagar och kommunens styrdokument följs. Att identifiera, bedöma och förebygga risker som kan skada kommunen ekonomiskt eller förtroendemässigt Att vara ett hjälpmedel för förvaltningarna i arbetet med att uppnå de gemensamma målen. Förslaget till riktlinjer för internkontroll visar och förtydligar kommunens arbetsätt med internkontroll. De syftar till att öka medvetenheten för allas ansvar för att medverka till en väl fungerande interkontroll. De nya riktlinjerna omfattar även kommunens bolag. Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

67 2(2) Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar de föreslagna riktlinjerna för internkontroll, eftersom kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för internkontrollen. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att kommunfullmäktige upphäver reglementet för intern kontroll, KFS 2005:12. Karin Johansson Ekonomichef

68 Riktlinjer för internkontroll 1

69 Innehåll Riktlinjer för internkontroll Inledning Syfte Styrande riktlinjer Uppföljning och utvärdering Övergripande kontrollplan

70 1. Inledning Enligt kommunallagen 6 kap. 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. För att minimera risken att kommunen lider förtroende- eller ekonomisk skada samt att beslut inte verkställs, krävs en väl fungerande internkontroll. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret, som ett led i sin uppsiktsplikt, att tillse att det finns en god internkontroll samt att utvärdera kommunens samlade system för internkontroll. Riktlinjerna för internkontroll gäller från år 2017 och omfattar kommunens nämnder och bolag. 2. Syfte Riktlinjerna syftar till att säkerställa en ändamålsenlig internkontroll för nämnderna genom regler och strukturerade processer. Internkontrollen ska utformas för att uppnå hög kvalitet i kommunens verksamheter. Internkontrollen syftar till att uppnå följande att lagar och kommunens styrdokument följs, att identifiera, bedöma och förebygga risker som kan skada kommunen ekonomiskt eller förtroendemässigt, att vara ett hjälpmedel för förvaltningarna i arbetet med att uppnå de gemensamma målen, En grundläggande princip är att den person som utför internkontroll inte själv utfört det arbete som ska kontrolleras. En förutsättning är spridning mellan personerna, d.v.s. att kontroll inte i sin helhet utförs av samma person. Den som kontrollerar bör inte vara i beroendeställning till den kontrollerade utan kontrollen bör helst utföras av överordnad. 3. Ansvar och organisation av internkontroll Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god internkontroll. I detta ligger ett ansvar för att en internkontrollorganisation upprättas inom kommunen och att förvaltningsövergripande regler och anvisningar upprättas. Kommunstyrelsen ska upprätta kontrollplan med riskanalys där man bland annat identifierar de kommungemensamma kontroller som ska ingå i alla nämnders kontrollplaner. Nämnderna/bolagsstyrelserna Nämnderna/bolagsstyrelserna har det yttersta ansvaret för internkontrollen inom respektive område. Nämnderna ska upprätta egen kontrollplan med riskanalys. Kontrollplanen ska 3

71 revideras årligen och antas i nämnd senast i december månad varje år. De kommungemensamma kontrollerna ska ingå i nämndernas kontrollplan som ett minimum. Nämnderna ska genomföra sina kontroller enligt sina egna kontrollplaner och dokumentera dessa. Kommunens bolag utformar sin egen internkontroll och redovisar den till kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen. Förvaltningschefer och övriga verksamhetsansvariga Förvaltningscheferna ansvarar för att riskanalys och kontrollplan upprättas för den egna förvaltningen. I kontrollplanen ska de kommunövergripande kontrollerna finnas med som ett minimum. Dokumentet ska antas i den egna nämnden. Förvaltningschefen ansvarar för att internkontrollen implementeras på alla nivåer inom sin förvaltning. Verksamhetsansvariga chefer på alla nivåer i organisationen ska se till att riktlinjerna följs samt informera övriga anställda om dess innebörd. Brister i internkontrollen och/eller brister som uppdagas av densamma ska omgående rapporteras till närmast överordnad eller ansvarig för internkontroll på den egna förvaltningen. 4. Uppföljning och utvärdering Nämnderna/bolagsledning ska senast i samband med årsredovisningen rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen. I de fall resultatet av kontrollerna bedöms vara otillräckliga ska en åtgärdsplan tas fram och bifogas rapporten. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas/bolagsledningens uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade resultat för intern kontroll. Utvärderingen ska överlämnas till kommunens revisorer. 5. Övergripande kontrollplan Den övergripande kontrollplanen visar de förvaltningsgemensamma kontrollerna som ska ingå i alla förvaltningars kontrollplan. Den övergripande kontrollplanen ska revideras årligen. 4

72 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2005/ KFS 2005:12 Reglemente för intern kontroll (Antaget av kommunfullmäktige den 19 december 2005) (Gäller från och med den 1 januari 2006) Syftet med reglementet 1 Syfte Intern kontroll består av organisation och rutiner som gör att redovisningen blir riktig och fullständig resurser används på rätt sätt. Syftet med den interna kontrollen är att säkra effektivitet och att undgå allvarliga fel. Detta uppnås genom att anpassa organisationen och införa metoder och rutiner som syftar till att öka effektiviteten inom förvaltningen förhindra att kommunen drabbas av förluster till följd av fel eller brott och andra oegentligheter säkra kommunens tillgångar säkra att pengar och andra resurser används i överensstämmelse med tagna beslut säkra en riktig och ändamålsenlig redovisning skydda politiker och personal mot oberättigade misstankar om oegentligheter. En grundläggande princip är att den person som utför intern kontroll inte själv utfört det arbete som skall kontrolleras. En förutsättning är spridning mellan personerna, d.v.s. att kontroll inte till sin helhet ut-förs av samma person. Den som kontrollerar bör helst vara överord-nad den som kontrollen avser för att inte hamna i beroendeställning. Den bör också vara väl insatt i den verksamhet som skall kontrolleras. 1(3)

73 Ansvar och organisation av intern kontroll 2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll (Kommunallagen 6 kap. 7 ). I detta ligger ett ansvar för att intern kontrollorganisation upprättas inom kommunen samt tillse att denna utvecklas utifrån kommunens kontrollbehov. Därvid skall förvaltningsövergripande anvisningar och regler upprättas. 3 Nämnderna Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Den enskilda nämnden har ansvar för att en organisation för den interna kontrollen upprättas regler och anvisningar antages för den interna kontrollen. Nämnden har skyldighet att löpande följa upp det interna kontrollsystemet. Nämnden skall antaga en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen skall, med utgångspunkt från antagen plan, löpande rapporteras till nämnden. Nämnden skall i samband med upprättande av årsredovisningen, rapportera under året konstaterade fel och brister vid uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. 4 Förvaltningschefen Förvaltningschefen svarar för att konkreta regler och anvisningar utformas för att upprätthålla en god intern kontroll. Dessa regler skall antagas av nämnden. Förvaltningschefen är skyldig att löpande rapportera till nämnden om hur den interna kontrollen fungerar. 5 Verksamhetsansvariga Verksamhetsansvariga är skyldiga att följa regler och anvisningar om intern kontroll samt att informera övriga anställda om reglernas och anvisningarnas innebörd. Brister i den interna kontrollen skall omedelbart rapporteras till närmaste överordnad. 6 Övriga anställda Övriga anställda är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Brister i den interna kontrollen skall omedelbart rapporteras till närmaste överordnad. 2(3)

74 Uppföljning av intern kontroll 7 Styrning och uppföljning av intern kontroll Varje nämnd har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden skall som grund för sin styrning genomföra riskbedömningar (årsanalys) för sin verksamhet. 8 Intern kontrollplan Nämnderna skall varje år antaga en särskild plan för uppföljning den interna kontrollen. av 9 Uppföljning av intern kontrollplan Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen skall, med utgångspunkt från antagen plan, rapporteras till nämnden i den omfattning som fastställs i intern kontrollplan. 10 Nämndens rapportskyldighet Nämnden skall senast i samband med årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen till kommunstyrelsen. Rapportering skall samtidigt ske till kommunens revisorer. 11 Kommunstyrelsens skyldigheter Kommunstyrelsen skall med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs se till att sådana kommer till stånd. Kommunstyrelsen skall även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala bolagen (3)

75 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 173 Dnr 2016/ Fördelning av centrala medel för löneöversyn för år 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att fördela ut 2016 års medel för löneöversyn till nämnderna med tjugoniomiljoner sexhundratiotusen kronor ( kronor). 2 Kommunstyrelsen beslutar att för år 2017 fördela ut fyrtioenmiljoner sjuhundraåttiosextusen kronor ( kronor) avseende 2016 års löneöversyn. Bakgrund För Falköpings kommun är nu 2016 års löneöversyn avslutad i samband med att kommunals medlemar i november får sin nya lön. För att nämnderna inte ska belastas ekonomiskt på grund av de nya lönerna ska den centralt budgeterade löneöversynen fördelas ut till nämnderna efter genomförd löneöversyn. Falköpings kommun har i sitt budgetarbete valt att använda sig av en övergripande post för kommande löneförändringar, detta för att nämnderna alltid ska ges full kompensation för varje års löneöversyn. Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, i samband med beslutet om flerårsplan för åren , att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fördela ut de centrala medel som finns avsatta för löneöversynen för år 2016 till nämnderna. Kommunledningsförvaltningens bedömning Ekonomiavdelningen har efter att löneöversynen för år 2016 genomförts sammanställt de utfall som de nya avtalen resulterat i, vilket presenteras i nedanstående tabeller. Löneöversyn 2016 vilken fördelas till år 2016 (tkr) Fackförbund 9 mån Fackförbund 8 mån Privata utförare 9 mån Förändring RTJ från 2015 Fördelad löneöversyn 2016 Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Falköping-Tidaholms Räddningstjänst Socialnämnden Tekniska nämnden Summa Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

76 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Helårseffekt på löneöversyn 2016 fördelas till år 2017 (tkr) Fackförbund Privata utförare Förändring RTJ från 2015 Justering RTJ PO för 2017 Löneöversynen för år 2016 utgår ifrån alla tillsvidareanställda i Falköpings kommun (i detta inkluderas även de som har en vilande tjänst för exempelvis föräldraledighet, fackliga uppdrag eller liknande), deras sysselsättningsgrad och den verkliga löneutvecklingen. I löneöversynen ingår även de grupper som Falköpings kommun valt att lägga extra lönemedel på. I denna översyn ingår inte personer som är anställda av Falköpings kommun på vikariat eller timanställning då de i grund ersätter tillsvidareanställda tjänster. Vidare har även de nämnder med privata utförare kompenserats med en löneutveckling, motsvarande riktmärket på 2,2 procent för barn- och utbildningsnämnden och medellöneutveckling på 4,1 procent för socialnämnden, för de timmar och tjänster som utförs av privata utförare. Fördelad löneöversyn 2016 för år 2017 Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Falköping-Tidaholms Räddningstjänst Socialnämnden Tekniska nämnden Summa I fördelningen ingår även en justering för Räddningstjänsten Falköping- Tidaholm avseende bland annat de löner som inte kom med till år 2016 från 2015 års löneöversyn. Inför år 2017 behöver även Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm kompenseras för det personalansvar som tillkommer i samband med den planerade sammanslagningen med räddningstjänsten Skara-Götene, avseende mellanskillnaden för personalomkostnader (PO). Falköpings kommun har idag en PO-avgift på 40,8 procent medan Skara-Götene har en PO-avgift på 38,34 procent. För att kompensera denna skillnad behöver räddningstjänstens ram förstärkas med kronor för år Denna justering sker efter en politisk beredning av ärendet och finansieras genom 2016 års löneöversyn. Kommunledningsförvaltningens bedömning är utifrån ovanstående underlag att nämnderna ska kompenseras för 2016 års löneöversyn med tjugoniomiljoner sexhundratiotusen kronor ( kronor) för år 2016 och fyrtioenmiljoner sjuhundraåttiosextusen kronor ( kronor) för år Finansiering Finansiering görs genom fördelning av de centralt budgeterade medlen för löneöversyn i budget för år 2016 och år Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

77 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Tjänsteutlåtandet, daterat den 21 november 2016, har utarbetats av ekonom Christoffer Eriksson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

78 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2016/ Kommunstyrelsen Fördelning av centrala medel för löneöversyn för år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att fördela ut 2016 års medel för löneöversyn till nämnderna med tjugoniomiljoner sexhundratiotusen kronor ( kronor). 2 Kommunstyrelsen beslutar att för år 2017 fördela ut fyrtioenmiljoner sjuhundraåttiosextusen kronor ( kronor) avseende 2016 års löneöversyn. Bakgrund För Falköpings kommun är nu 2016 års löneöversyn avslutad i samband med att kommunals medlemar i november får sin nya lön. För att nämnderna inte ska belastas ekonomiskt på grund av de nya lönerna ska den centralt budgeterade löneöversynen fördelas ut till nämnderna efter genomförd löneöversyn. Falköpings kommun har i sitt budgetarbete valt att använda sig av en övergripande post för kommande löneförändringar, detta för att nämnderna alltid ska ges full kompensation för varje års löneöversyn. Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, i samband med beslutet om flerårsplan för åren , att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fördela ut de centrala medel som finns avsatta för löneöversynen för år 2016 till nämnderna. Förvaltningens bedömning Ekonomiavdelningen har efter att löneöversynen för år 2016 genomförts sammanställt de utfall som de nya avtalen resulterat i, vilket presenteras i nedanstående tabeller. Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

79 2(3) Löneöversyn 2016 vilken fördelas till år 2016 (tkr) Fackförbund 9 mån Fackförbund 8 mån Privata utförare 9 mån Förändring RTJ från 2015 Fördelad löneöversyn 2016 Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Falköping-Tidaholms Räddningstjänst Socialnämnden Tekniska nämnden Summa Helårseffekt på löneöversyn 2016 fördelas till år 2017 (tkr) Fackförbund Privata utförare Förändring RTJ från 2015 Justering RTJ PO för 2017 Fördelad löneöversyn 2016 för år 2017 Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Falköping-Tidaholms Räddningstjänst Socialnämnden Tekniska nämnden Summa Löneöversynen för år 2016 utgår ifrån alla tillsvidareanställda i Falköpings kommun (i detta inkluderas även de som har en vilande tjänst för exempelvis föräldraledighet, fackliga uppdrag eller liknande), deras sysselsättningsgrad och den verkliga löneutvecklingen. I löneöversynen ingår även de grupper som Falköpings kommun valt att lägga extra lönemedel på. I denna översyn ingår inte personer som är anställda av Falköpings kommun på vikariat eller timanställning då de i grund ersätter tillsvidareanställda tjänster. Vidare har även de nämnder med privata utförare kompenserats med en löneutveckling, motsvarande riktmärket på 2,2 procent för barn- och utbildningsnämnden och medellöneutveckling på 4,1 procent för socialnämnden, för de timmar och tjänster som utförs av privata utförare. I fördelningen ingår även en justering för Räddningstjänsten Falköping- Tidaholm avseende bland annat de löner som inte kom med till år 2016 från 2015 års löneöversyn. Inför år 2017 behöver även Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm kompenseras för det personalansvar som tillkommer i samband med den planerade sammanslagningen med räddningstjänsten Skara-Götene, avseende mellanskillnaden för personalomkostnader (PO). Falköpings kommun har idag en PO-avgift på 40,8 procent medan Skara-Götene har en PO-avgift på 38,34 procent. För att kompensera denna skillnad behöver räddningstjänstens ram förstärkas med kronor för år Denna justering sker efter en politisk beredning av ärendet och finansieras genom 2016 års löneöversyn. Kommunledningsförvaltningens bedömning är utifrån ovanstående underlag att nämnderna ska kompenseras för 2016 års löneöversyn med tjugoniomiljoner sexhundratiotusen kronor ( kronor) för år 2016 och fyrtioenmiljoner sjuhundraåttiosextusen kronor ( kronor) för år Finansiering Finansiering görs genom fördelning av de centralt budgeterade medlen för löneöversyn i budget för år 2016 och år 2017.

80 3(3) Beslutet ska skickas till Maria Ström, personalchef Karin Johansson, ekonomichef Christoffer Eriksson, ekonom Christoffer Eriksson Ekonom

81 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 174 Dnr 2016/ Utredning om mångfaldsutskottets, folkhälsorådets och brottsförebyggande rådets fortsatta arbete Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda mångfaldsutskottets, folkhälsorådets och brottsförebyggande rådets fortsatta arbete. Bakgrund Idag finns det i kommunen flera politiska grupperingar som hanterar social hållbarhet utifrån olika perspektiv vilket medför att ingen hanterar helheten. Dessutom medför det att liknande insatser görs från olika håll utan fullt fungerande samordning vilket påverkar effektiviteten. Både det arbete som bedrivs inom mångfaldsutskottet, brottsförebyggande rådet samt folkhälsorådet har som gemensamt paraply och utgångspunkt social hållbarhet. Även demokratiberedningens arbete rör sig inom detta område då en betydande del av det övergripande målet social hållbarhet handlar om demokrati och inflytande. Det finns således ett behov av att etablera en struktur för arbetet kring social hållbarhet. Genom att driva arbetet samlat inom ett politiskt forum kan kommunen också uppnå en större effektivitet. Risken för parallella arbeten och uppdrag minskar om ett gemensamt politiskt forum finns. Genom dialog och delaktighet kan kommunikationsvägar byggas upp mellan de olika nivåerna i organisationen. Området social hållbarhet är prioriterat och för att arbetet i organisationen ska få önskad effekt är det en förutsättning att det sker utifrån ett systematiskt arbetssätt där styrning och roller förtydligas. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda mångfaldsutskottets, folkhälsorådets och brottsförebyggande rådets fortsatta arbete. Finansiering Utredningen genomförs inom befintliga resurser. Tjänsteutlåtandet, daterat den 1 november 2016, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid och kommunstrateg Catharina Ungh. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

82 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Utredning av mångfaldsutskottets, folkhälsorådets och brottsförebyggande rådets fortsatta arbete Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda mångfaldsutskottets, folkhälsorådets och brottsförebyggande rådets fortsatta arbete. Bakgrund Idag finns det i kommunen flera politiska grupperingar som hanterar social hållbarhet utifrån olika perspektiv vilket medför att ingen hanterar helheten. Dessutom medför det att liknande insatser görs från olika håll utan fullt fungerande samordning vilket påverkar effektiviteten. Både det arbete som bedrivs inom mångfaldsutskottet, brottsförebyggande rådet samt folkhälsorådet har som gemensamt paraply och utgångspunkt social hållbarhet. Även demokratiberedningens arbete rör sig inom detta område då en betydande del av det övergripande målet social hållbarhet handlar om demokrati och inflytande. Det finns således ett behov av att etablera en struktur för arbetet kring social hållbarhet. Genom att driva arbetet samlat inom ett politiskt forum kan kommunen också uppnå en större effektivitet. Risken för parallella arbeten och uppdrag minskar om ett gemensamt politiskt forum finns. Genom dialog och delaktighet kan kommunikationsvägar byggas upp mellan de olika nivåerna i organisationen. Området social hållbarhet är prioriterat och för att arbetet i organisationen ska få önskad effekt är det en förutsättning att det sker utifrån ett systematiskt arbetssätt där styrning och roller förtydligas. Finansiering Utredningen genomförs inom befintliga resurser. Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

83 2(2) Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda mångfaldsutskottets, folkhälsorådets och brottsförebyggande rådets fortsatta arbete. Linda Karelid Kanslichef Catharina Ungh Kommunstrateg, mångfald & kvalitet

84 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 175 Dnr 2016/ Samråd om förslag till ny översiktsplan för Falköpings kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen godkänner det framtagna förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun, inklusive kulturmiljöutredningen och miljökonsekvensbeskrivningen. 2 Kommunstyrelsen sänder förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun på samråd under perioden 12 december mars Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 11 november 2016, 219, att ge stadsbyggnadsavdelningen i uppdrag att ta fram en ny kommunövergripande digital översiktsplan. Översiktsplanen är en kommunal långsiktig vision om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Det nya förslaget till översiktsplan är framåtsträvande och visar kommunens utveckling fram till och med år Den omfattar hela kommunen och visar aktuella ställningstaganden. Förslaget till ny översiktsplan redovisar kommunens utvecklingsstrategi liksom kommunens syn på mark- och vattenanvändning. Planen redogör även för kommunens ställningstagande och förhållningssätt till riksintressen, andra allmänna intressen och miljökvalitetsnormer. Den nya digitala översiktsplanen visar riktningen för framtiden och hur Falköpings kommun genom den fysiska planeringen ska kunna leva upp till visionen om Det goda livet. Översiktsplanen är ett politiskt dokument med politiska ställningstaganden som tydligt visar utvecklingsstrategin för kommunen till år Arbetet med det nya förslaget till översiktsplan har pågått sedan hösten Under perioden januari mars 2016 hölls det flera möten/workshops både i Falköpings centralort och i tätorterna, där kommunens utveckling diskuterades. Invånarna har haft möjligheten att delta i processen även via kommunens webbplats med hjälp av digitala kartor. Tjänsteutlåtandet, daterat den 1 november 2016, har utarbetats av stadsbyggnadschef Erna Pezic och planarkitekt Amelie Sandström. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

85 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Samråd om förslag till ny översiktsplan för Falköpings kommun Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner det framtagna förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun, inklusive kultur-miljöutredningen och miljökonsekvensbeskrivningen. 2 Kommunstyrelsen sänder förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun på samråd under perioden 12 december mars Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 11 november 2016, 219, att ge stadsbyggnadsavdelningen i uppdrag att ta fram en ny kommunövergripande digital översiktsplan. Översiktsplanen är en kommunal långsiktig vision om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Det nya förslaget till översiktsplan är framåtsträvande och visar kommunens utveckling fram till och med år Den omfattar hela kommunen och visar aktuella ställningstaganden. Förslaget till ny översiktsplan redovisar kommunens utvecklingsstrategi liksom kommunens syn på mark- och vattenanvändning. Planen redogör även för kommunens ställningstagande och förhållningssätt till riksintressen, andra allmänna intressen och miljökvalitetsnormer. Den nya digitala översiktsplanen visar riktningen för framtiden och hur Falköpings kommun genom den fysiska planeringen ska kunna leva upp till visionen om Det goda livet. Översiktsplanen är ett politiskt dokument med politiska ställningstaganden som tydligt visar utvecklingsstrategin för kommunen till år Arbetet med det nya förslaget till översiktsplan har pågått sedan hösten Under perioden januari mars 2016 hölls det flera möten/workshops både i Falköpings centralort och i tätorterna, där kommunens utveckling diskuterades. Invånarna har haft möjligheten att delta i processen även via kommunens webbplats med hjälp av digitala kartor. Stadsbyggnadsavdelningen Erna Pezic Stadsbyggnadschef erna.pezic@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

86 2(2) Beslutet ska skickas till Stadsbyggnadsavdelningen Erna Pezic Stadsbyggnadschef Amelie Sandström Planarkitekt

87 Översiktsplan, Falköpings kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Samråd Structor Nyköping AB, Kungshagsvägen 3A, Nyköping, Org.nr Tel:

88 Projektledning och administration Beställare Falköpings kommun Datum Konsult Structor Nyköping AB Medverkande Falköping kommun Amelie Sandström från och med Alexander Kouzmine t.om Medverkande Structor Johan Rodéhn, uppdragsledare Malin Larsson, handläggare Carina Lundgren, handläggare och granskare Spårbarhet

89 Sammanfattning Falköpings kommun tar nu fram en ny kommunomfattande översiktsplan. I arbetet med översiktsplanering ingår miljöbedömning i processen. Syftet med miljöbedömning är att bedöma den betydande miljöpåverkan som följer av planens genomförande. Resultatet av arbetet redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I tidigt skede gjordes avgränsning av fokusområden och detaljeringsgrad i MKB, vilket även stämdes av vid samråd med länsstyrelsen. MKB avgränsades till att särskilt hantera aspekter inom kulturmiljö, jordbruksmark, buller, naturmiljö, rekreation, risker och vattentillgångar samt strategiska bedömningar av konsekvenser till följd av bebyggelseutveckling och infrastrukturutveckling. Miljökonsekvenser har bedömts för planförslaget samt för andra alternativ i enlighet med kraven i miljöbalken. Andra alternativ som har bedömts är nollalternativ samt ett scenario med lägre inflyttning än i planförslaget. Planförslaget bedöms ha en miljöstrategisk inriktning i och med att huvudsaklig tillväxt planeras i kommunens järnvägsanslutna orter med goda möjligheter till hållbart resande och den förtätningsambition av befintliga orter som är prioriterad strategi för kommunens utveckling. Inriktningen blir ännu tydligare i och med att kommunen parallellt med planarbetet utför en förtätningsstudie, d.v.s. ett arbete med analys av förutsättningar för förtätning samt hur en förtätning kan realiseras i praktiken. Förtätningen bedöms ha många miljöfördelar då täta strukturer är resurseffektiva och kan ta vara på befintlig infrastruktur. Täta strukturer ger förutsättningar för hållbara resor med gång och cykel respektive kollektivtrafik. Ianspråktagande av oexploaterad mark begränsas när tillkommande bostäder kan tillkomma genom förtätning. Förtätningsstrategin medför därför att mark med större värden i utkanten av orterna kan sparas från exploatering, d.v.s. mark som i Falköpings fall är värdefull jordbruksmark eller mark med höga naturoch kulturvärden. Planen medvetandegör även riskerna med förtätning, där de stora riskerna är att grönområden i staden tas i anspråk eller att förtätningen sker i lägen där det är risk för störningar, t.ex. bullerpåverkan från väg och järnväg. Planen identifierar de mest betydande grönområdena i staden men anger också att det finns behov av att studera gröna samband tydligare. Bedömningen görs att det finns risk för att gröna samband inte beaktas om kännedom om de viktiga gröna strukturerna saknas. Bedömningen görs att det i dagsläget finns bostäder utmed de större gatorna samt utmed järnväg som är utsatta för buller. Planen bemöter detta med att i flera lägen planera in verksamhetsområden utmed dessa stråk. En sådan distans till bostadsområden bedöms positivt både utifrån buller och med tanke på risker för transporter med farligt gods. Tillkommande bebyggelse kan även utformas på ett sätt som avskärmar buller både för tillkommande och befintlig bebyggelse. Anpassningar behövs i utsatta lägen för att klara gällande riktvärden för buller. Planen lyfter behovet av god hantering av dagvatten i fortsatt planering i enlighet med kommunens gällande dagvattenpolicy. Översiktsplanen anger två planerade lägen till våtmarker för hantering av dagvatten från Falköpings tätort. Norrut planeras ny våtmark vid Tornbjörntorp och i söder finns Faleviområdet med ytterligare möjligheter för dagvattenhantering. Hanteringen av dagvatten från staden är relevant för att begränsa påverkan på nedströms vattendrag. Planen anger ett flertal nybyggnadsområden i Falköpings utkanter, vilka kan medföra miljökonsekvenser. Falköpings omland har kulturhistoriska värden där landskapets upplevelsevärden är centrala. I en del lägen behöver särskilda anpassningar göras för tillkommande bebyggelse för att begränsa konsekvenser, särskilt planerade områden mot Ålleberg. MKB belyser även en problematik i utveckling av staden utanför befintliga ringleder (riksvägar som även utgör riksintresse för kommunikationer), då det kan leda till att ringlederna blir allt mer inbyggda i staden. 3

90 Det medför konsekvenser i form av att anpassningar i trafikmiljöerna (t.ex. planskildhet) kan behövas för att inte försämra effektiviteten i vägnätet. Om det blir en mer omfattande expansion av staden utanför ringlederna kan det i framtiden komma krav på att nya ringleder behövs. Nya vägar innebär ianspråktagande av värdefull mark, både för jordbruket och för natur- och kulturmiljö. En tydlig prioritering av förtätning blir att i första hand utveckla orten i befintliga strukturer för att skjuta behovet av exploatering av ny mark på framtiden. Tillämpning av förtätningen i praktiken har därför betydelse för konsekvensutvecklingen. Eftersom Falköping omgärdas av jordbruksmark i samtliga riktningar (frånsett Mösseberg som har andra skyddsvärden) blir det enda alternativet till att ta i bruk jordbruksmark att förtäta befintliga strukturer. De negativa konsekvenser som följer av en exploatering av Falköpings omland, bedöms uppkomma i större omfattning och mer i närtid om kommunen av någon anledning inte tillämpar förtätningsprincipen på det sätt som avses i planen. Initiativ för att tillämpa förtätning är därför av betydelse för uppkomsten av konsekvenser. Den aktuella planen ska inte behöva medföra påtaglig skada på något riksintresse, men anpassningar kan behöva vidtas i vissa lägen. Vid bebyggelse utanför Falköpings ringleder kan det behövas anpassningar i infrastrukturen så att det inte medför negativ påverkan på riksintresse för kommunikationer d.v.s. inskränkningar i kommunikationsledernas funktion. T.ex. kan planskildhet behövas för att separera vägtrafik från oskyddade trafikanter. Planerad bebyggelse i kulturhistoriskt känsliga lägen kan behöva anpassningar för att inte landskapsbilden påverkas i allt för stor omfattning (riksintresse för kulturmiljö). Gällande miljökvalitetsnormer för vatten så sker åtgärder i enlighet med gällande åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Översiktsplaneringen innehåller förslag på hur dagvatten kan hanteras vid stadsutveckling och stödjer därmed arbetet för en förbättrad utveckling av kommunens vattenförekomster. Konkret utpekande av våtmarker för dagvatten i planen innebär förbättrade förutsättningar att omhänderta dagvatten från de tätbebyggda områdena. Miljöaspekter belyses särskilt inom Falköpings tätort då det är där som störst tillväxt planeras samt att det är flera värden där som behöver beaktas. MKB redogör för att motsvarande konsekvenser vid förtätning även gäller för de mindre orterna. Även för övriga orter med genomgående vägar och järnväg kan störningar i form av buller förekomma i dagsläget och anpassningar till buller kan behövas både för befintlig och tillkommande bebyggelse. Enligt Miljöbalken ska det av MKB framgå hur relevanta miljökvalitetsmål har beaktats i planen. I översiktsplanen har miljömålen i beaktande i och med att den tydligt tar ställning för förtätning av orterna vilket gynnar ett flertal miljömål. Planen beskriver även hur tillväxt av kommunen ska ske med anpassningar till befintliga värden. I andra fall förekommer det att värden som har betydelse för miljömålsarbetet riskeras, t.ex. genom ianspråktagande av jordbruksmark med kopplingar till miljömål som berör odlingslandskapet och rikt växt och djurliv. MKB betonar att åtgärder behöver vidtas vid genomförande av planen så att genomförandet sker på ett sätt som stödjer miljömålen. MKB redogör även för aktuella uppföljningar inom miljömålsarbetet, och att det i samhället behövs omfattande åtgärder för en samhällsomställning i sådan riktning att miljömålen kan uppnås. Det kräver insatser både i fysisk planering och i samhällsutvecklingen i övrigt. 4

91 Innehållsförteckning 1 INLEDNING MILJÖBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅD MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) AVGRÄNSNING GEOGRAFISK SAKLIG TIDSMÄSSIG ALTERNATIV PLANFÖRSLAG SCENARIO: INFLYTTNING LÅG NOLLALTERNATIV BEDÖMNINGSGRUNDER MILJÖKVALITETSNORMER RIKSINTRESSEN KONSEKVENSER PLANFÖRSLAG BOENDE OCH BEBYGGELSESTRUKTUR INFRASTRUKTUR OCH RESANDE NATURMILJÖ KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD FRILUFTSLIV, REKREATION OCH TURISM MILJÖSKYDD OCH SÄKERHET VATTEN MARKTILLGÅNGAR KONSEKVENSER I KOMMUNENS ORTER KONSEKVENSER ÖVRIGA ALTERNATIV RIKSINTRESSEN, NATURA 2000 OCH MILJÖKVALITETSNORMER SAMLAD BEDÖMNING ÖVERSIKTSPLANENS BEAKTANDE AV NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL UPPFÖLJNING LITTERATURFÖRTECKNING

92 1 Inledning Den nuvarande översiktsplanen i Falköpings kommun antogs Den kommande översiktsplanen ska sikta mot hur kommunen ska se ut år Översiktsplanen anger med andra ord hur kommunen ska arbeta framöver för att visionen ska bli verklighet. Arbetet med den nya översiktsplanen inleddes genom en bred medborgardialog som har genomförts under vinter/vår Drygt 450 synpunkter och förslag har lämnats under processen och dessa, tillsammans med politikens vision, ligger till grund för Falköpings nya översiktsplan. I en politisk process har sedan målbilden av hur Falköpings kommun ska se ut år 2030 arbetats fram. I översiktsplanen visar man hur mark- och vattenområden bör användas i framtiden. Men också hur bebyggelsen kan utvecklas och värden bevaras. 2 Miljöbedömning 2.1 Behovsbedömning När en ny plan ska upprättas ska den enligt lagstiftning genomgå en behovsbedömning där det bedöms om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om planen antas medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas, där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Enligt MKB-förordningen ska genomförandet av en översiktsplan nästan undantagslöst antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av sin geografiska utbredning. En översiktsplan anger också alltid förutsättningar för en eller flera av de verksamheter som finns upptagna i bilaga 1 och 3 i MKB-förordningen och som huvudregel alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommuner ska därför alltid göra en miljöbedömning av översiktsplaner och en MKB ska alltid upprättas. 2.2 Samråd Samråd ska alltid ske med berörda länsstyrelser och kommuner om behovsbedömningen. Samråd ska även ske avseende miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och detaljeringsnivå. Planen och miljökonsekvensbeskrivningen ska också göras tillgängliga för övriga berörda myndigheter och allmänheten. Inom ramen för en miljöbedömning ska det också redovisas hur framförda synpunkter från samråd har beaktats i planarbetet. En disposition och förslag till avgränsning har diskuterats vid möte med Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 11 april Dispositionen utgjorde underlag för samråd kring MKB:ns avgränsning. Länsstyrelsen påtalade betydelsen av att i översiktsplanearbetet särskilt fokusera på konsekvenser kopplade till buller, kulturmiljö och ianspråktagande av jordbruksmark. 2.3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljökonsekvensbeskrivningen är det huvuddokument som ska upprättas inom miljöbedömningen där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av effekter på människors 6

93 hälsa och miljön. Arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning ska integreras med den övriga planeringsprocessen för att på så sätt tidigt kunna identifiera konflikter mellan olika intressen samt att möjligheterna till att finna miljöanpassade lösningar ökar så att en hållbar utveckling främjas. 3 Avgränsning 3.1 Geografisk En översiktsplans geografiska påverkan kan ske i olika dimensioner. Huvuddelen av översiktsplanens konsekvenser är platsspecifika och berör området inom kommunens gränser. Vissa miljöaspekter ingår i ett större sammanhang. Ett tydligt exempel är påverkan på vattensystem som kan sträcka sig genom flera kommuner, och inte minst klimatpåverkan som behöver speglas i betydligt större sammanhang. I flera fall så sträcker sig både ekologiska och kulturella strukturer och till dessa kopplade betydelsefulla tillgångar för friluftsliv genom flera kommuner. Det innebär att miljöpåverkan kan behöva diskuteras i ett större perspektiv än den egna kommunen. En betydelsefull funktion i en region innebär kopplingar mellan städer i form av väg- och tågförbindelser liksom behov av kommunikationer för fungerande arbetsmarknadsregion. Även detta innebär att miljöbedömning behöver beskrivas såväl inom kommunen som i ett omvärldsperspektiv. 3.2 Saklig Enligt miljöbalken ska MKB:n innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma. Följande miljöaspekter bedömdes initialt vara av vikt att beakta inom ramen för MKB-arbetet: - Boende och bebyggelsestruktur - Infrastruktur och resande - Naturmiljö och strandskydd - Kulturmiljö och landskapsbild - Friluftsliv och turism - Människors hälsa - Risker och klimatfaktorer - Vatten - Marktillgångar Innebörden av de olika aspekterna beskrivs i kapitel 6. Vid avgränsningssamråd med länsstyrelsen konstaterades att särskilt fokus behövs gällande: - Produktiv jordbruksmark - Buller - Kulturmiljö 7

94 3.3 Tidsmässig En översiktsplans tidsmässiga påverkan på dess områden och omgivning kan ske i olika tidsserier. I ett övergripande perspektiv bedöms planens påverkan över tid för den period som planen berör och planeras för, fram till år Alternativ 4.1 Planförslag Översiktsplanens roll är att vara vägledande för användningen av mark och vatten i kommunen. Grundläggande är Falköpings vision Det goda livet som innebär livskvalitet med tid för eftertanke och reflektion, som ligger till grund för samtliga projekt inom kommunen. Inledningsvis har underlagsmaterial tagits fram och en inledande medborgardialog om översiktsplanen är genomförd. Det befolkningsmål som kommunen har beslutat ska gälla är utgångspunkt för hela arbetet: Kommunens mål är att öka befolkningsmängden från dagens cirka invånare till cirka under perioden fram till Detta ska speglas i utbyggnadsplanerna där det behöver planeras för cirka 1200 nya bostäder fram till Översiktsplanens övergripande mål är att ge förutsättningar för planering av ett långsiktigt hållbart samhälle. Centrala mål är; social hållbarhet, attraktivitet, näringslivets utveckling och kvalitet inom verksamheterna. Översiktsplanen tar utgångspunkt i en tillväxt baserad på utveckling av besöksnäringen, prioritering av centrumutveckling och förtätning. Planen fokuserar på att bebyggelse ska tillkomma på ett sätt som är resurseffektivt, genom en tydlig inriktning mot förtätning av befintliga tätorter. En tydlig strategi är att utbyggnad bör ske i lägen som kan anslutas till kollektivtrafik och i anslutning till befintlig bebyggelse. Principen är att förtätning prioriteras i första hand, även framför nybyggnation av helt nya bostadsområden. Den övergripande strategin är att förtäta de större orterna i kommunen, vilka är Falköping, Stenstorp och Floby. Samtliga är stationsorter med goda pendlingsmöjligheter. Huvudinriktningen är förtätning inom dessa orter. En stor del av tillkommande bostäder planeras tillkomma i Falköpings tätort. Tillväxt av samtliga orter ska vara möjlig och en del i att skapa en levande landsbygd. I orterna ska förutsättningar för blandad bebyggelse skapas. Planeringen ska stimulera hållbara resor, genom ökade förutsättningar för nyttjande av tåg- och bussförbindelser samt resor med cykel. Falköpings tätort Centrumutveckling av Falköpings tätort En huvudinriktning i planen är att befintlig stadskärna ska förtätas. Förtätningen innebär att man bygger där infrastruktur redan finns, och tar vara på redan gjorda investeringar. Detta innebär möjligheter till nybyggnad på lucktomter och påbyggnad på befintliga byggnader. Principen är att i första hand förtäta, innan nya markområden tas i anspråk. Motsvarande princip föreslås tillämpas i kommunens samtliga orter. Tätortsutbyggnad Fåraberget Fåraberget ska enligt tidigare framtagen fördjupning av översiktsplan och efterföljande program utvecklas för bostäder, och angav utrymme för 440 nya bostäder. En specificering görs i översiktsplanen med att tidigare planerat verksamhetsområde närmast och längsmed väg 184 istället planeras som natur/grönområde med anledning av att det planeras för närliggande industrimark 8

95 och att det därför behövs ett visst avstånd mellan industri och bostäder. Det innebär att totala antalet nya bostäder på Fåraberget sänks från de tidigare 440 bostäderna. Tätortsutbyggnad längs riksväg 46/47 Ett nytt område planeras öster om Ulricehamnsvägen väg 46/47. Upplägget är att en del planeras för bostäder och en del för verksamheter. Verksamheter placeras i söder och ansluter mot befintligt verksamhetsområde Ållebergs center. Bostadsområde planeras norr därom och ansluter mot Rasta Falköping. Planen anger att anpassning av bebyggelsen bör ske i förhållande till värden inom riksintresse för kulturmiljö. Detta kan ske med hänsyn i byggnadshöjder och utformning. Tätortsutbyggnad Lunnagården bostadsområde Nytt bostadsområde på ca 30 ha planeras. Marken utgörs i dag av jordbruksmark vid foten av Mössebergs sydsluttning. Det behöver utredas vilken bostadstyp och täthet som området ska ha. Tätortsutbyggnad Sikagården Nytt planerat område för bostäder. Verksamhetsområde, Skaraborg Logistic center Området planeras att utökas dels genom två redan gällande detaljplaner och dels ytterligare utökning norr och västerut. Utökning norrut ökar spårlängden för terminalen med ca 200 m och utökning västerut möjliggör byggandet av två förbigångsspår för stambanan. Verksamhetsområde Falevi Utredningsområde för verksamheter anges för Faleviområdet mellan järnvägsspåren mot Göteborg resp. Jönköping. Generellt anges att området har dåliga markförutsättningar, vilket bör beaktas vid fortsatt utredning. Verksamhetsområde Kyrkerör Verksamhetsområde längs järnvägen och Bangatan. Verksamhetsområde Vilhemsro Verksamhetsområde längs riksväg 46/47 och som även fungerar som buffertzon mellan riksvägen och bostäder på andra sidan Hollendergatan/Bangatan. Verksamhetsområde Åttagården Område mellan riksväg 46 och Midfalegatan Friluftsområde Mösseberg Mösseberg är utpekat som frilufts- och grönområde. Omvandlingsområde Falköpings flygplats I översiktsplanen anges Falköpings flygplats som utredningsområde. Det innebär att kommunen framöver eventuellt kommer att se över om flygplatsområdet ska ges annan användning, t.ex. omvandling till bostadsbebyggelse och/eller verksamheter. Utbyggnad i övriga orter Planen redovisar förslag på utbyggnad i kommunens samtliga orter, i form av komplettering med nya områden för både bostäder och verksamheter liksom strävan efter minst ett grönområde per ort. 9

96 4.2 Scenario: Inflyttning låg I MKB ska andra realistiska alternativ beskrivas och bedömas. Ett sätt kan vara att bedöma scenarier, t.ex. en lägre inflyttningstakt än planförslaget. I scenariot finns olika möjliga utvecklingsvägar, där strategier kan ha betydelse för var bostäder tillkommer. Scenariot kan antingen genomföras med en tydlig styrning mot förtätning eller ett mer öppet förhållningssätt som innebär att bostäder även kan tillkomma i mer externa lägen. Konsekvenser för dessa situationer beskrivs i kapitel Nollalternativ I ett nollalternativ beskrivs konsekvenserna av att planförslaget inte drivs igenom, vilket innebär att planeringen vilar på befintlig översiktsplan som övergripande styrmedel för kommunens planering. 5 Bedömningsgrunder 5.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten uttrycks i ekologisk status (god eller hög) eller, för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster, ekologisk potential (god eller maximal) och kemisk status (god). Enligt vattenmyndigheterna är det grundläggande målet för vattenförekomsterna att uppnå åtminstone god status. Samtidigt får inte statusen försämras i någon vattenförekomst Miljökvalitetsnormer för luft Syftet med miljökvalitetsnormer för luft är att skydda människors hälsa och miljö. Normerna är av gränsvärdeskaraktär och innebär att gällande gränsvärden för t.ex. kväveföreningar och partiklar måste följas, annars måste åtgärdsprogram tas fram. I Falköpings kommun bedöms inte finnas risk för överskridande varken i nuläget eller med planförslaget. Bedömningen görs utifrån genomförda mätningar. Därför bedöms inte miljökvalitetsnormen ytterligare i MKB Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller och EU:s bullerdirektiv Enligt förordningen finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram, sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken en så kallad målsättningsnorm. Miljökvalitetsnormen berör Sveriges större städer, och bedöms därför inte ytterligare i MKB. 5.2 Riksintressen Riksintresse för kulturmiljö Kambrosilurområdet (R100) Stora delar av kommunen inkl. Falköpings tätort berörs av riksintresset. Detta är en kulturhistorisk region kring de västgötska platåbergen vars breda innehåll speglar väsentliga skeden i landets agrara och förindustriella landsbygdshistoria från jordbrukande stenålderskulturer till och 1800-talets agrara revolution, och där gynnsamma naturgeografiska förhållanden bidragit 10

97 till en landskapsutveckling av rent kontinentala mått, exempelvis ovanligt stora byar. Uttryck för riksintresset är den bibehållna agrara kulturbygden på Falbygden och Falköpings tätort med bevarat gatunät och med två stadskärnor. Åsarp (R54) Odlingslandskap längs Ätrans dalgång. Borgunda (R49) En av Falbygdens största och mest representativa kyrkbyar Riksintresse naturmiljö Hornborga, Bjurumområdet och Rösjömosse (97) Området utgörs av Hornborgasänkan och Rösjömosse med mellanliggande områden. Det innefattar sammantaget länets i särklass största våtmarksområde. Förutsättningar för bevarande är fortsatt jordbruk med åkerbruk, ängsbruk, bete av naturbetesmarker och skötsel av landskapselement. Sydbillingen (98) Platåbergslandskap med diabastäcke på kambrosiluravvlagringar. Urskogsartad skog och stora myrkomplex på Sydbillingens diabaslager. Borgundaområdet (99) Platåberg med diabastäcke på kambro-siluravlagringar. Mösseberg och Slafsanområdet (106) Mösseberg utgör sydvästdelen av centrala Skaraborgs platåbergslandskap. Bergets diabasplatå med en högsta punkt av ca 325 m.ö.h. bryts av branta sluttningar vid Vråhålan samt på väst och östsidan. Mösseberg har stort värde för friluftslivet. Ålleberg, Åslesänkan och nordöstra Falbygden (107) Ålleberg, Åslesänkan och sydöstra Falbygden omfattar ett område med flera för Falbygden karakteristiska landskapselement. Området utgör en del av Sveriges äldsta kulturbygder med stor rikedom på fornminnen och enastående kontinuitet i hävd och odling. Plantaberget, Gerumsberget, Varvsberget och Gisseberget (108) Området består av de fyra östliga platåbergen Plantaberget, Varvsberget, Gerumsberget och Gisseberget på Falbygden. Ramlamossen (115) Göteve (115) Ätradalen (129) Ätradalen norr om Ulricehamn är en markant sprickdalgång. Där den är djupast nedskuren närmast Ulricehamn är dalsidorna branta och barrskogsklädda. Längre mot norr blir dalgången flackare med uppodlade eller lövskogsklädda dalsidor. Hela dalgången präglas av ett omväxlande jordbrukslandskap med bitvis ålderdomlig prägel. 11

98 Solberga (130) Riksintresse friluftsliv Billingen, Valle, Hornborgasjön (FR6) Område med särskilt stora friluftsvärden som omfattar fågelsjön Hornborga, mosaiklandskapet i Valle och platåberget Billingen. Länets riksintressen ses för närvarande över. Det innebär att befintliga områden justeras samt att nya områden kan tillkomma som riksintressen. Föreslagna nya riksintresseområden för friluftsliv är Mösseberg (FO29), Ålleberg (FO45) och Ätrans dalgång (FO48). Riksintresse Natura 2000 Det finns ett antal Natura 2000 områden i kommunen, där Hornborgasjön och Rösjön är de största till ytan Riksintresse för trafikslagens anläggningar Utpekande av ett riksintresse för kommunikationer innebär enligt 3 kap 8 miljöbalken att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Här avses att det är funktionen hos transportsystemet som ska säkerställas. Tillkommande bebyggelse, exempelvis nybyggnad inom en anläggnings influensområde, får inte negativt påverka varken nuvarande eller framtida nyttjande av denna. Väg 46, 47 och en mindre sträcka av väg 184 utgörs av riksintresse. Dessa utgör dessutom ringleder runt Falköpings tätort. Även Västra stambanan och Jönköpingsbanan utgör riksintresse. 6 Konsekvenser planförslag 6.1 Boende och bebyggelsestruktur Förutsättningar Falköping är huvudorten i kommunen och är knutpunkt på västra stambanan och Jönköpingsbanan. Tågstopp görs även i orterna Stenstorp och Floby. Övriga orter i kommunen är Odensberg, Torbjörntorp, Gudhem, Valtorp, Broddetorp, Kinnarp/Slutarp, Åsarp, Vartofta och Kättilstorp Konsekvenser Att lokalisera ny bebyggelse inom befintliga strukturer innebär effektivt resursutnyttjande där redan ianspråktagen mark kan nyttjas effektivare. Det medför att behovet av att ta ej exploaterad mark i anspråk kan reduceras. Planen har en inriktning där förtätning är prioriterat framför ianspråktagande av annan mark. Inriktningen medför att befintlig infrastruktur och service tas till vara, vilket är resurseffektivt. Principer om resurseffektivitet genom förtätning av Falköping på det sätt som uttrycks för översiktsplanering för staden kommer på detta vis igen vid utveckling av kommunens övriga orter. Inflyttning till kommunens orter kan i många fall innebära att lucktomter och tomter med låg nyttjandegrad kan återanvändas och kanske förtätas. I den mån som mark i utkanten av tätorterna tas i anspråk för bebyggelseutveckling finns risk för ianspråktagande och påverkan på natur-, kultur- och friluftsområden samt att jord- och skogsbruksmark tas i anspråk. Det kan medföra negativa konsekvenser för områdenas värden samt att areal av jord- och skogsbruksmark reduceras med minskad yta för bland annat matproduktion. 12

99 Lokalisering av ny bebyggelse i infrastrukturstråk ger förutsättningar för en utvecklad kollektivtrafik, med möjlighet att reducera klimatpåverkan från transporter. Kommunens olika orter har olika förutsättningar för effektiv anslutning till kollektivtrafik. Med god anslutning och hög nyttjandegrad kan utsläppen minska i högre grad. Bedömningen är att orter som är anslutna till järnvägsnätet har särskilda förutsättningar för kollektivtrafik där utvecklat tillvaratagande av järnvägstransporter har betydelse för klimatpåverkan. Det innebär att tillkommande bebyggelse i Falköping, Stenstorp och Floby har särskilda förutsättningar att stödja klimateffektiva strukturer genom järnvägsmöjligheten. Att huvuddelen av tillkommande bebyggelse förläggs till stationsorter bedöms positivt utifrån möjligheten till hållbara resor. Planen håller även öppet för att andra av kommunens mindre orter har potential att i framtiden bli stationsorter. Den ort som nämns är Vartofta, vilket innebär att en tillväxt där bedöms kunna tillföra motiv för satsning på en station och därmed framtida mer hållbara resor. Även andra transporter såsom t ex sophämtning, skolskjutsar, hemtjänst osv kan lättare samordnas och därmed utföras med mindre miljöpåverkan om bebyggelsen ligger samlad. Förtätningen är därför en resurseffektiv planeringsmodell. Förtätningen behöver dock genomföras på ett genomtänkt sätt för att bibehålla orternas lokala förutsättningar för en god bebyggd miljö. Arbetet med att konkretisera förtätningen ses som avgörande för möjligheten att uppnå denna strävan så som anges i planen. Att se över på vilket sätt förtätning kan ske innebär att det skapas vägar för att nå målet. Frånvaro av realisering riskerar att resultera i att förtätning inte blir av i den omfattning som önskas, varpå stadsutveckling snarare kommer ske genom ianspråktagande av ny mark. Om förtätningsambitionen inte uppnås riskerar orterna att breda ut sig, vilket då medför ianspråktagande av omland. I denna bygd innebär det ofta att jordbruksmark berörs, men även risk för bland annat naturmiljöer. Centrumutvecklingen bedöms även som angelägen för att stärka sociala värden. Det finns en risk i att inte göra en bedömning av hur stor andel av tillkommande bebyggelse som kan tillkomma inom befintlig tätort, och hur detta kan genomföras. Risken är att nybyggnadsområden i praktiken värderas före förtätning, vilket inte är planens ambition. Oönskade konsekvenser kan då uppkomma i form av utspridd bebyggelse med reducerad hushållning av mark och begränsningar i transporteffektivitet Åtgärdsförslag Det är betydelsefullt att förtätningsambitionen utvecklas, så att det skapas konkreta vägar för att uppnå en förtätning/centrumutveckling. Konceptet kan omfatta analys av hur förtätning kan åstadkommas. Det kan omfatta i vilken mån det finns central utvecklingsbar mark, om det är möjligt att bygga högre bebyggelse i stadens olika områden. Ofta behöver detta kombinera med analys av hur det fungerar till andra boendevärden, t.ex. bibehållande av grönområden, dagvattenhantering och bullerpåverkan. Planen uttrycker behov av att prioritera förtätning, men det är svårt att utläsa vilken grund det finns för att så kommer att ske i praktiken. För att ännu tydligare styra planen mot prioritering av förtätning kan ett upplägg vara att precisera närmare hur många nya bostäder som kan ske genom förtätning, och hur kommunen avser att göra avvägningen mellan att förtäta och att utveckla nya markområden. Under hösten 2016 har Falköping kommun inlett ett arbete med en förtätningsstudie, och beräknas vara klar våren Det är en god ambition att på detta sätt analysera hur en förtätning kan åstadkommas, vilket kan öka möjligheterna för att förtätning realiseras på det sätt som är över- 13

100 siktsplanens ambition. Risken för att få de konsekvenser som har beskrivits ovan till följd av spridd bebyggelse kan därmed reduceras. 6.2 Infrastruktur och resande Förutsättningar Falköping är en viktig järnvägsknut mellan Västra stambanan och Jönköpingsbanan, som båda utgör riksintressen. Tågstopp görs även i orterna Stenstorp och Floby. Riksintressen för väg utgörs av väg 46, väg 47 och en mindre sträcka av väg 184. Dessa vägar utgör idag även ringlederna kring Falköping. Goda kommunikationer finns till Skövde, Göteborg och Jönköping som också är viktiga orter för arbetsmarknaden. Figur 1. Falköping och dess ringleder. Väg 46, 47 och en sträcka av väg 184 utgörs av riksintresse för väg. Planen anger nya bebyggelseområden utanför ringlederna, både för verksamheter och för bostäder Konsekvenser Planen omfattar nya bebyggelseområden utanför Falköpings ringleder, som även utgör vägar med riksintresse. De planerade bebyggelseområdena omfattar både verksamhetsområden och bostadsområden, vilket medför att ringlederna i ökad grad även belastas av lokaltrafik. Det innebär att regional trafik ska samsas med ett ökat inslag av såväl lokal biltrafik, och samplaneras med gång- och cykeltrafik. Att ringleder byggs in kan medföra en ny trafikmiljö, som resulterar i behov av lägre hastigheter och anpassningar i övrigt. Nya bebyggelseområden utanför ringlederna kan därmed utlösa krav på anpassningar för att bibehålla effektiviteten i regionalt vägnät och för att möta behov av nya grupper av trafikanter. I fall med mer långtgående inverkan på framkomlighet, kan diskussion om behovet av nya ringleder aktualiseras. Anläggning av nya ringleder riskerar att bli kostnadskrävande samt medföra 14

101 stora miljökonsekvenser (ianspråktagande av bland annat jordbruksmark, naturmiljöer och kulturmiljöer). Såväl de större genomfartslederna för vägtrafik som järnvägsstråken medför bullerpåverkan på närliggande miljöer. Bebyggelse bör anpassas så att gällande riktvärden för buller kan klaras. Ny bebyggelse behöver även anpassas till risker med farligt gods. En utveckling av logistikcentrum bedöms vara positivt ur ett resursperspektiv, då det möjliggör satsningar på hållbara godstransporter. Fler tågrörelser och ökad tung trafik på främst ringleder runt Falköping medför andra risker (buller, trafiksäkerhet etc.) som behöver beaktas i samband med planering av närliggande bebyggelse Åtgärdsförslag En prioritering bör göras så att expansion av Falköping i första hand sker inom dagens ringleder. Planerade områden inom ringlederna bör kunna ges särskild tyngd, då det innebär en viss problematik när staden behöver växa utanför ringlederna. Det bedöms vara angeläget att i hög grad kunna nyttja planerade markområden inom ringlederna för expansion av orten, så att ett ianspråktagande utanför ringlederna kan begränsas. Förtätningsambitionen är väsentlig både inom befintlig stadsstruktur och i tillkommande planerade områden inom ringlederna. Allteftersom Falköping expanderar utanför ringlederna krävs anpassning av planerade områden så att funktionen på väganläggningarnas funktion inte påverkas. Det berör bland annat samordning med gång- och cykeltrafik samt anslutning av lokalgator. För trafiksäkerheten kan krav på planskilda korsningar vid större vägar krävas för att möta behov för oskyddade trafikanter. 6.3 Naturmiljö Förutsättningar Falbygden har en mycket rik naturmiljö, genom slätterna, platåbergen, fågelsjöarna och odlingslandskapet. Den kalkrika jordmånen ger förutsättningar för en artrik och varierande flora. En levande landsbygd med aktiva jordbruk har en avgörande funktion för möjligheten att bevara de naturrikedomar som är knutna till odlingslandskapet. Frigående betande djur är en förutsättning för att underhålla strandängar och andra betesmarker, hagar och ängar liksom möjligheten att bevara växt- och djurliv som är knutna till dessa miljöer. Till stor del sammanfaller höga naturvärden med både rika kulturbygder och friluftslivsområden. I kommunen finns 34 naturreservat. Det senast tillkomna naturreservatet är Mössebergs östsluttning, ett område som också är tätortsnära. Mösseberg har fler naturreservat som samtliga är tätortsnära (Bestorps naturreservat och Gröna Mad). En viktig korridor för naturvården är från Rösjön, Bjurum och vidare norrut mot Hornborgasjön och Valleområdet i Skara kommun. Flera naturskyddade områden sammanlänkar i detta stråk Konsekvenser Föreslaget bostadsområde vid Bestorp innehåller ett område med ängs- och betesmarker (ängsoch betesmarkinventeringen). Risk för påverkan på betesmarkens värden finns genom slitage och ev. upphörd skötsel om bostadsområde tillkommer i direkt anslutning. Utvecklingsområdet i Marjarp för verksamheter berör mark som kan antas ha allmänna naturvärden kopplade till odlingslandskapet. Utveckling av området är knutet till just denna plats, och alternativa placeringar är inte aktuellt. Konsekvensen bedöms ändå som liten då det är allmänna värden som berörs och att det finns god tillgång på liknande mark i närområdet. 15

102 6.3.3 Åtgärdsförslag Vid närmare planering av föreslaget område i Bestorp, bör berörd ängs- och betesmark inventeras närmare och dess värden bör beaktas vid utformning av området. I Marjarps verksamhetsområde har redan idag element för naturvården ordnats, t.ex. befintliga dammar med rikt fågelliv. Det är positivt om en vidareutveckling av området kan samplaneras med andra motsvarande värdeelement. Tätortsnära naturmiljö och grönstruktur hanteras i kap då kommunen planen utförligt beskriver sina grönområden utifrån rekreationsperspektiv. 6.4 Kulturmiljö och landskapsbild Förutsättningar Bedömningar för kulturmiljö baseras bland annat på intressebeskrivningar för riksintresset. Utanför stadskärnan är det framförallt kulturlandskapet i kombination med platåbergen som bidrar till områdets särprägel. Inom den bebyggda miljön handlar det om Falköpings kulturhistoria med utveckling från medeltida staden till tillkomsten av järnvägen och utveckling kopplad till den. Viktiga landskapsbilder är hur platåbergen med dess omland kan upplevas. Möjligheten att även framöver bevara viktiga utblickar mot tongivande landskapselement är av betydelse för riksintresset för kulturmiljö. En väsentlig del är att bevara siktlinjer så att Falbygdens karaktäristiska landskap kan upplevas, t.ex. utblickar mot Ålleberg och Mösseberg från staden och omgivande vägnät. Området har också mycket höga pedagogiska och vetenskapliga värden som genom landskapets öppenhet och speciella topografiska egenskaper tydligt kan avläsas. Riksintresset för kulturmiljö berör hela Falköping med omland, undantaget vissa områden sydväst om orten (Bestorp/Falevi) Konsekvenser Förtätning av Falköping och övriga orter kan leda till konflikter mellan anspråk på ny bebyggelse och befintliga kulturhistoriska värden i form av bland annat typ av bebyggelse, utformning av gatunät, bygghöjd och så vidare. Exploateringar öster om väg 46 riskerar att påverka riksintresset för kulturmiljö påtagligt när det gäller det öppna landskapets utblickar och siktlinjer, beroende på hur ny bebyggelse utformas. Risken är att det blir allt svårare att behålla siktlinjer mot Ålleberg och omgivande odlingslandskap. Planen gör en anpassning genom att ange bostäder på del som ansluter mot Rasta Falköping. Risk för påtaglig skada kvarstår dock, i enlighet med länsstyrelsens tidigare påpekanden 1. En arkeologisk utredning som gjordes av Ållebergsområdet 2006 identifierar just höjdområdet längsmed väg 46/47 inkl. siktlinjer mot Ålleberg som det mest känsliga ur kulturmiljöperspektiv, se figur 2. Exploatering inom det området bedöms därför medföra påtaglig skada på riksintresset. I övriga delar av utredningsområdet bedöms inte hinder föreligga för exploatering ur ett kulturmiljöperspektiv. Närmare preciseringar i bedömningarna och anpassningar behövs vid detaljutformning av bebyggelse så att förenlighet med riksintresset säkerställs. 1 Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Granskningsyttrande

103 Figur 2. Det mest känsliga området (markerat i rosa) ur ett kulturmiljöperspektiv. Enligt utredningen finns anledning att undvika byggnation ur ett kulturmiljöperspektiv. Övriga delar av utredningsområdet bedöms inte som kritiska och ett ianspråktagande ter sig inte lika problematiskt ur ett kulturmiljöperspektiv. Blåmarkeringar avser utredningsområdet. 2 2 Arkeologisk kulturmiljöutredning, Ållebergsområdet. Västgöta Museum,

104 Figur 3. Siktlinjer mot Ålleberg med omgivande odlingslandskap. Verksamhetsområden finns redan idag och planeras ytterligare öster om väg 46. Falbygden platåberg gör ett tydligt intryck i landskapsbilden på bygden och ses från många håll. I många lokaliseringar riskerar tillkommande bebyggelse att påverka utblickar mot platåbergen i mindre eller större utsträckning, se t.ex. figur 3 och 4. I området vid Marjarp, där logistikcentrum planeras att expandera, förekommer ett flertal fornlämningar. Här har arkeologisk undersökning genomförts och Länsstyrelsen har tillsammans med kommunen fastslagit att fornlämningarna med tillhörande fornlämningsområden i området mellan väg 184 och väg 46 ska bevaras intakt. En expansion av verksamhetsområdet på ett sätt som påverkar fornlämningar, medför därför negativa konsekvenser för kulturmiljö och anpassningar kan behövas. Eftersom riksintresset berör i princip hela tätorten med omland, är det svårt att undvika exploatering inom riksintresset. Expansion av orten landar därför i behov av att anpassa bebyggelse till uttrycket i riksintresset. 18

105 Figur 4. Verksamhetsområdet vid Marjarp, som är aktuellt för utveckling. Vy från Väg 46, norrifrån. Övriga planerade områden påverkar inte fornlämningar direkt. 19

106 Figur 5. Fornlämningar i området Marjarp Åtgärdsförslag För att inte riskera negativ påverkan på kulturmiljöer i stadens olika delar behöver ny bebyggelse anpassas till respektive områdes värden och känslighet för olika typer av förtätning, såsom högre bebyggelse, omstrukturering av gatunät och typ av bebyggelse m.m. Kommunen har lagt in sådana anpassningar i planen, med val av en lägre bostadsbebyggelse vid utblickar mot Ålleberg, för att minimera påverkan. Närmare konsekvensbedömningar bör göras när det är mer klarlagt hur planerad bebyggelse ska utformas i landskapet för att inte påverka utblickar och siktlinjer i det öppna odlingslandskapet. Särskilt bör konsekvensbedömningar göras vid exploateringar öster om väg 46 samt där siktlinjer mot Ålleberg och omgivande odlingslandskap kan förväntas. Utveckling av verksamhetsområdet i Marjarp bör ske på ett sätt som inte inverkar negativt på befintliga fornlämningar och fornlämningsområden. Där påverkan inte kan undvikas kan det krävas tillstånd för ingrepp i fast fornlämning i enlighet med kulturminneslagen, KML. 6.5 Friluftsliv, rekreation och turism Förutsättningar I kommunen finns goda förutsättningar för ett aktivt friluftsliv och har stora tillgångar som gynnar turismen. Hornborgasjön är en av Europas förnämsta fågelsjöar som lockar många besökare. Kommunen har ett stort antal besöksmål, ofta kopplade till det rika natur- och kulturlandskapet. Mer stadsnära ligger Mössebergs friluftsområde där det finns motionsspår, slalombacke, djurpark, lekplatser och camping etc. Mössebergs betydelse som tätortsnära rekreationsområde stärks genom planerat riksintresse för friluftsliv. 20

107 Falköpings tätort har ett antal grönområden i staden. Översiktsplanen lyfter fram Fåraberget, Tåstorpsparken, Folkets park, Plantis, Mössebergsparken, Mössebergs sydostsluttning, Sofielund, Aspängsparken och Vilhemsroparken Konsekvenser Att värna stadens utveckling och identitet liksom Falköpings omland med sina upplevelsevärden har betydelse för ett rikt friluftsliv och för turismen. I detta ingår även möjligheten att kunna uppleva betydelsefulla landskapsvyer. Bevarande och utveckling av bygdens värden har betydelse för turismutvecklingen. Detta relaterar till det som bedömts kring påverkan på landskapsvärden och kulturbygden i kap I flera fall planeras ny bebyggelse i känsliga miljöer. Möjligheten att anpassa bebyggelse till dessa landskapsvärden har betydelse för möjligheten att bevara viktiga attraktionsvärden. Planens uttryck och satsning på centrumutveckling har betydelse för stadens livskraft och attraktion. Planen anger betydelsen av grönområden och anger att bostäder ska ha maximalt 300 meter till grönyta. Dessutom anger planen en grönytefaktor. Det är positivt att kommunen har angett bevarande av ett antal större grönområden. Genomgående är tillgängligheten till grönområden god i kommunens orter, särskilt när analys även görs av respektive orts mindre grönområden (och som inte pekats ut särskilt). Tillgängligheten till grönområden behöver dock bevakas framöver i och med att kommunen har förtätning som prioriterad planeringsstrategi, vilket kan medföra risker för att viktiga grönområden exploateras. För en god bebyggd miljö betonas tillgången till grönområden i boendets direkta närhet. Avsaknaden av grönområden i boendets närhet kan ge negativa konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande, då vistelse och aktiviteter i grönområden har både avstressande funktion och stimulerar till fysisk aktivitet. Även mindre grönområden i stadsmiljön har betydelse. I kommunens mindre orter finns ofta stora naturområden tätt inpå respektive ort, vilket innebär att grönområden för rekreation inte är en begränsande faktor. Grönområdena i orterna bedöms i planen särskilt utifrån dess funktion som rekreationsområden och aktiviteter för människor, men också med avseende på dess betydelse för naturvärden och ekologiska samband. Planen uttrycker även behovet av att fortsatt studera de gröna sambanden i den bebyggda miljön och hur dessa samband kan stärkas. Det är positivt om dessa värden kan tydliggöras. Risken är att betydelsefulla naturvärden förbises och att naturvärden i staden inte beaktas om inte planering kan ske med stadens betydelsefulla grönstrukturer i beaktande. Konsekvensen kan bli minskad biologisk mångfald i stadsmiljön och att naturmässiga upplevelsevärden i stadsmiljön begränsas. Det kan medföra att grönområdenas funktion som platser för rekreation och människors återhämtning i vardagen kan begränsas, om den dimensionen reduceras. En utvecklad grönstruktur med bibehållna ekologiska samband kan stå för viktiga ekosystemtjänster i staden. Det är exempelvis upplevelsemässiga/hälsomässiga, arters spridningsmöjligheter i stadsmiljö och upprätthållande av pollinatörer i stadsmiljön. Försämringar i den ekologiska grönstrukturen kan ge negativa konsekvenser för aspekter som är kopplade till detta, t.ex. minskad produktion av bär och frukt i trädgårdar. Det är enligt ovanstående positivt att planen ger uttryck för att de gröna sambanden i staden behöver studeras ytterligare och betydelsefullt om ett sådant arbete kan realiseras. Det är negativt om detta arbete dröjer så att framtida utvecklingsområden av staden definieras, utan att betydelsefulla grönstråk kan beaktas. Utpekade utvecklingsområden i översiktsplanen kan inte fullt ut bedömas utifrån konsekvenser för gröna samband så länge detta kunskapsunderlag inte är tillräckligt bearbetat. 21

108 6.5.3 Åtgärdsförslag Närmare bedömningar av påverkan på upplevelsen av landskapet behövs inför exploatering i känsliga miljöer. För att beakta god tillgång till grönområden kan analys göras av vilka områden som har god respektive mindre god tillgång till närgrönområde (t.ex. bostäder som har grönområde inom eller på längre avstånd av 300 meter). Med det finns underlag kring hur förtätning kan ske med god tillgänglighet till grönområden i beaktande. Sådan analys bedöms vara relevant för Falköpings tätort. Sambanden mellan utpekade grönområden och särskilt deras betydelse för ekologiska spridningsmöjligheter kan analyseras. Med analysen erhålls underlag så att viktiga korridorer kan bibehållas och stärkas i samband med ortens utveckling. Förtätning kan därmed lokaliseras till områden som inte är av särskild betydelse för den ekologiska grönstrukturen alternativt att kompletterande områden planeras så att grönstrukturen samtidigt utvecklas. Med en genomgång av grönområdenas befintliga naturvärden kan en skötsel av respektive område planeras så att befintliga naturvärden kan beaktas och stärkas. En naturvårdsinriktad skötselplan för grönområden innebär att stadens naturvärden ofta kan stärkas. Det kan omfatta nyplantering av träd, friställning av karaktärsträd och ökad solbelysning av trädstam (som utvecklar livsmiljöer för bland annat insekter), men även vilka ytor som gräsklipps ofta respektive ytor som kan klippas mer sällan eller till och med utveckling av ängs- och betesvärden. Det finns många enkla och ofta kostnadseffektiva åtgärder för att föra in mer naturvärden i stadsmiljöer. Planen anger att det behövs fortsatta studier gällande stadens gröna samband. Det är betydelsefullt att dessa studier görs så att planering av stadens utbyggnad kan ske med gröna samband i beaktande. 6.6 Miljöskydd och säkerhet Förutsättningar Buller Vägtrafiken och järnvägstrafiken utgör de största källorna till bullerspridning inom kommunen. Buller är den miljöstörning som berör flest människor i vårt land. Forskning visar att buller påverkar vår hälsa. Genom att planera och utforma bostäder och lokaler på rätt sätt går det att skapa bra ljudmiljöer även i bullriga lägen. Sammanställningar visar att omkring två miljoner svenskar i sin boendemiljö utsätts för buller som överskrider riktvärdena för buller utomhus (55 dba). Utöver att många bostäder utsätts för buller blir även andra områden, såsom rekreationsmiljöer, med god ljudkvalitet färre. Detta påverkar både människors hälsa och välbefinnande. Regeringen har tagit fram en ny förordning (2015:206) till miljöbalken med bestämmelser om riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader. Det blir lättare att bygga mindre lägenheter, eftersom måttligt ökade bullernivåer vid den exponerade fasaden tillåts. Tillåten nivå för små lägenheter blir upp till 60 dba ekvivalent ljudnivå och det ställs inget krav på en ljuddämpad sida. Den nya förordningen innebär även att buller från spårtrafik och vägar inte bör överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad för bostäder som är större än 35 kvm, och 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Om de nämnda riktvärdena vid en bostadsbyggnads fasad överskrids bör en ljuddämpad sida åstadkommas. 22

109 Olycksrisker kopplat till transporter Tekniska olycksrisker kopplat till transportsystem (väg och järnväg) omfattas i huvudsak av olyckor med farligt gods, men även urspårning brukar räknas till dessa olycksrisker. Farligt gods är gods som omfattas av ett särskilt regelverk för att minimera olycksriskerna och den påverkan som kan uppstå på människa, miljö och egendom. Därtill har länsstyrelsen möjlighet att genom trafikförordningen styra transporternas vägval för att kunna separera de farliga transporterna från känslig omgivning såsom bostadsbebyggelse, skyddsvärd naturmiljö etc. I Falköpings kommun finns rekommenderat vägnät för farligt gods som utgörs av primära leder för farligt gods (väg 46, 47 och 184). Den primära transportleden kan och ska kunna trafikeras av alla typer av farligt gods medan det är målpunkternas verksamhet och kemikaliehantering som styr den typ av gods och därigenom den typ av påverkan som kan uppstå längs de andra vägarna som leder till målpunkterna. På järnväg saknas motsvarande möjligheter att styra farligt godstransporterna. Det betyder att samtliga typer förekommer och kan förekomma längs järnvägen genom Falköping. Översvämningsrisker och klimat En risksituation som behöver beaktas i översiktsplanering är risk för översvämning. Risk för plötslig påverkan finns i samband med skyfall. Klimatförändringarna är också en omvärldsfaktor som medför att skyfall framöver kan förväntas med ökad intensitet och frekvens. Falköpings kommun har i sin risk- och sårbarhetsanalys 3 särskilt utrett ett riskscenario med skyfall, med slutsatser om påverkan och åtgärdsbehov Konsekvenser Buller En del bostäder i kommunen (särskilt de som ligger nära järnväg och väg) utsätts sannolikt för buller som överskrider riktvärden, vilket även kan komma att ske i framtiden vid en oaktsamplanering, vilket skulle bedömas som negativt. Med genomtänkt planering kan ljudmiljön förbättras för befintliga och tillkommande delar av tätorten Falköping och övriga orter. Ett gott exempel i ÖP är det planerade grönområdet norr om bostadsområdet Fåraberget, som tjänar som avgränsning mot det nya verksamhetsområdet intill. Detaljplanering för begränsning av buller och andra störningar handlar till exempel om hur marken används vid trafikleder. Bostäder och vård- och undervisningslokaler är känsliga för störningar, liksom även utemiljöer vid bostäder och områden avsedda för rekreation, medan arbetsplatser är mindre känsliga. Bullerpåverkan kan minskas genom att bebyggelse som är okänslig för buller planeras som avskärmning för bakomliggande bebyggelse. Av planen framgår att på ytor närmast trafikleder i stor utsträckning planeras för verksamheter. Planen har därmed en strategi som begränsar störningsrisker från buller. Planen anger dock ny bostadsbebyggelse på vissa partier längs de större gatorna runt Falköping, vilket riskerar att ge höga bullervärden för bostadsbebyggelsen. Ytterligare utveckling av logistikcentrum vid Marjarp riskerar att ge bullerpåverkan på planerat bostadsområde vid Tåstorp/Fåraberget. Bostadsområdet vid Fåraberget (antaget planprogram) har genom översikts- 3 Falköpings kommun, Risk- och sårbarhetsanalys. 23

110 planen minskats i storlek/antal bostäder genom att grönområde planeras längs väg 184. Det kan dock ändå finnas en risk för bullerpåverkan från logistikcentrum vid bostadsområdet Fåraberget. Olycksrisker kopplat till transporter Konsekvenser av planförslaget med avseende på olycksrisker kan inte bedömas på ett tydligt och övergripande sätt på grund av otillräckligt underlag. För att närmare kunna bedöma konsekvenserna av planförslaget erfordras att risknivåerna för såväl väg som järnväg uppskattas med hänsyn till lokalisering och omfattning av den exploatering som planförslaget innebär. Generellt relateras olycksrisker till transportledens typ, hastighet och intensitet samt typ av gods. Det medför att risker behöver bedömas relaterat till avstånd till den väg eller järnväg som utgör riskkälla. Kommunen behöver säkerställa ett bebyggelsefritt avstånd till vägar och järnvägar av betydelse. Om en riskanalys bör tas fram beror på befintlig bebyggelse, riktlinjer hos kommunen och länsstyrelsen samt typen av väg eller järnväg. Generellt sett kan 150 meter från en väg eller järnväg vara ett riktvärde för inom vilket avstånd som man bör undersöka riskerna med farligt gods närmare för ny bebyggelse. Vilket avstånd som gäller anges ofta i regionala riktlinjer, men är inte nationellt fastställt. En förtätning av bebyggelse i områden intill vägar och järnvägar där farligt gods förekommer innebär att riskerna för att allmänheten exponeras av olycksrisker ökar, eftersom mängden boende i dessa områden ökar vid utbyggnad av bostäder. Risker för olyckor behöver utredas närmre vid detaljplanering av dessa områden. Översvämningsrisker och klimat Vid skyfall finns risk för större påverkan på samhället. Risk finns för både skador på vägar och begränsningar i framkomlighet till följd av stora vattenmassor som uppkommer av skyfallet. Sårbara platser är särskilt vid instängda lågpunkter, såsom viadukter, undergångar samt där diken går in i trummor under vägar och järnvägar. Både person- och egendomsskador riskerar att uppstå när passager blir vattenfyllda. Risk- och sårbarhetsanalysen anger att kommunen har rutiner och utrustning för att omdirigera trafik. Kommunen har analyserat sådana instängda lågpunkter. Risk- och sårbarhetsanalysen anger att det är viktigt att det vid planering och byggnation av nya områden vidtas aktiva åtgärder för att minska riskerna vid skyfall och en anpassning av samhället för att klara av att hantera stora dagvattenmängder Åtgärdsförslag I översiktsplanen är det viktigt att kommunen visar hur man avser att hantera bullerfrågor i den fysiska planeringen för att bidra till en god och hälsosam boendemiljö. Till exempel kan park/naturområdens bullerdämpande funktion användas för att skapa en god boendemiljö för de bostäder som uppförs. Tillkommande bebyggelse kan utformas på ett sätt så att ny bebyggelse i sig får en godtagbar bullersituation, men även verka bulleravskärmande så att bullersituationen kan förbättras för närliggande befintlig bebyggelse. Detta är ett strategiskt upplägg både vid kompletteringar i form av förtätning och i samband med nya bostadskvarter. Mindre känslig bebyggelse (såsom verksamheter och kontor) kan förläggas till väg- och spårnära områden och fungera som ljudbarriär för bostäder. Detaljplanerna för nya områden som kan bli aktuella för exploatering måste anpassas till bullersituationen, som kan ge restriktioner i markanvändning och utformning. Med rätt gestaltning, 24

111 placering och planering av ny bostadsbebyggelse går det att bygga bostäder i nära anslutning till järnväg och vägar med hög belastning. Kommunen bör i detaljplan ställa krav på bullerförebyggande åtgärder i sådan omfattning som framgår av de riktvärden som finns för trafikbuller från vägar och järnvägar. I ÖP föreslås nya bostadsområden intill större gator i tätorten, vilket innebär att bullersituationen särskilt behöver bedömas närmare för sådana områden. Utveckling av logistikcentrum vid Marjarp kan behöva bedömas avseende risk för bullerpåverkan på planerat bostadsområde vid Tåstorp/Fåraberget. Inom 150 meter från väg eller järnväg med farligt gods bör riskerna undersökas närmare inför ny bebyggelse. I utsatta lägen kan riskutredning krävas, men i mindre utsatta lägen inom 150 m kan ändå riskerna behöva bedömas översiktligt. För att minska riskerna i samband med skyfall bör det för områden i närheten av riskpunkter särskilt beaktas riskreducerande åtgärder. Generellt handlar det om fördröjande åtgärder för dagvatten för att minska risk för ansamling av vatten. 6.7 Vatten Förutsättningar Miljökvalitetsnormer för vatten uttrycks i ekologisk status (god eller hög) eller, för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster, ekologisk potential (god eller maximal) och kemisk status (god). Enligt vattenmyndigheterna är det grundläggande målet för vattenförekomsterna att uppnå åtminstone god status. Samtidigt får inte statusen försämras i någon vattenförekomst. En EU-dom från 2013 (mål C-461/13), den så kallade Weserdomen, har tolkat försämringsförbudet mycket strikt. Tolkningen innebär att en försämring till en sämre klass för en enskild kvalitetsfaktor räcker för att räknas som försämring även om inte den sammanvägda statusen försämras. Konsekvenserna av domen för svensk rättstillämpning är oklara och ännu har inte svenska domstolar haft något mål att döma i frågan, varför rättsläget är osäkert. Det är troligt att miljöbalken inte är anpassad till den tolkning av icke-försämringskravet som Weserdomen ger uttryck för. Detsamma gäller annan lagstiftning, exempelvis PBL. Falköpings kommun ingår i Västerhavets vattendistrikt och ligger i Ätrans och Göta älvs avrinningsområden. Nya åtgärdsprogram i vattendistrikten är under 2016 föremål för beslut, för ny period fram till Miljökvalitetsnormerna anger vilken kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt och utgör därmed utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet. I Falköping finns 20 st grundvattenförekomster, 2 st vattenförekomster sjö och 28 st vattenförekomster vattendrag. Av grundvattenförekomsterna har samtliga god kemisk status, undantaget Falköpings kalksten som har otillfredsställande status p.g.a. bekämpningsmedel. För de två sjöarna har båda måttlig ekologisk status (Hornborgasjön och Lönnern). Av vattendragen har näst intill samtliga måttlig ekologisk status. De största miljöproblemen för avrinningsområdenas status är övergödning, där jordbruket står för en stor del av utsläpp av antropogen (mänsklig) tillförsel av näringsämnen. För kommunens del är det främst avloppsreningsverk och enskilda avlopp som står för den största tillförseln av näringsämnen, men även dagvatten. Vid dessa områden har kommunen störst möjlighet att bidra till en positiv utveckling av vattenförekomsternas status. 25

112 Planer finns på en ny våtmark i Tornbjörntorp på ca 30 ha. Ytor för dagvattenhantering/vårmarker finns även i Faleviområdet enligt planen. Det innebär att funktioner planeras för hantering av stora andelar av dagvatten från Falköpings tätort Konsekvenser Kommunens dagvattenstrategi visar på betydelsen av en god hantering av dagvatten, bland annat för att begränsa utsläpp av föroreningar i miljön. Av dagvattenstrategin framgår även principer relevanta för planeringen och som syftar till en god dagvattenhantering som begränsar belastning på vattenförekomster. Planerade nya våtmarker/hantering av dagvatten i Tornbjörntorp respektive Falevi/Hulesjön har betydelse för dagvattenhanteringen från Falköpings tätort. Planerad våtmark i Tornbjörntorp innebär att dagvatten från Falköping når denna våtmark innan vattnet rinner vidare mot Hornborgaån och Hornborgasjön och därefter ut i Lidan och vidare mot Vänern. Planerad våtmark har betydelse för en förbättrad vattenkvalitet i dessa vattenförekomster hade Hornborgaån/Slafsan måttlig ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status till Nyskapande av våtmarker bedöms som en av andra viktiga och kostnadseffektiva åtgärder föra att minska övergödning inom avrinningsområdet och därigenom uppnå miljökvalitetsnormen. Planen anger möjliga ytor för utveckling av våtmark/dagvattenhantering i Faleviområdet/Hulesjön. Det innebär att dagvatten från Falköpings tätort och renat vatten från Falköpings avloppsreningsverk renas ytterligare innan vidare transport via Mönarpa mossar och vidare till Lidan (Grolanda och Floby) för mynning i Vänern. Vattenförekomsterna i avrinningsområdet hade 2009 från otillfredsställande till måttlig ekologisk status i olika delsträckor. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status till Nyskapande av våtmarker bedöms som en av andra viktiga och kostnadseffektiva åtgärder föra att minska övergödning inom avrinningsområdet och därigenom uppnå miljökvalitetsnormen Åtgärdsförslag Inom vattenförvaltningen föreslås konkreta åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormer. Det omfattar nyskapande av våtmarker, utökade skyddszoner inom jordbruket och utrivning av vandringshinder för fisk. Kommunens delaktighet i samverkan med andra aktörer i åtgärdshanteringen inom vattenförvaltningen är av betydelse för att förbättra vattenförhållandena inom kommunens vattenförekomster och därmed möjligheten att nå gällande miljökvalitetsnormer för vatten. 6.8 Marktillgångar Förutsättningar En stor del av Falköpings kommun är jordbruksbygd. Obebyggda områden direkt utanför Falköpings tätort utgörs mestadels av jordbruksmark. Bruket av jord och skog är av central ekonomisk betydelse för flertalet kommuninvånare. Jordbruksmarkens värden är många; produktionsvärden för livsmedel, foder och energi, sociala värden för rekreation och turism, naturvärden för olika arter, kretsloppsvärden som utjämning av vatten och näringsämnen med mera. Jordbruksmark är av nationell betydelse enligt 3 kap 4 Miljöbalken. Enligt Miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det är för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, som inte kan tillgodoses på annan mark på ett från samhällets synpunkt tillfredställande sätt. Det betyder att det är förbjudet att exploatera 26

113 jordbruksmark, men att undantag kan göras om det gäller ett väsentligt samhällsintresse och om det saknas alternativa platser för detta. Västra Götalands län har även ett regionalt tilläggsmål för bevarande av åkermark som lyder: År 2020 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 200 ha jämfört med 2015, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion. Uppföljning av målet sker vart fjärde år och under perioden minskade åkerarealen med 331 ha. Denna utveckling behöver bromsas regionalt genom att ge större hänsyn i exploateringssammanhang och annan markanvändning. Produktionsvärde är det vanligaste sättet att värdera jordbruksmark. Falbygdens slättlandskap utgör generellt ett högt produktionsvärde. Åkermark är en grundläggande förutsättning för en lantbruksproduktion, både livsmedel, foder och därmed djurhållning som kan sköta betesmarkerna som behövs i landskapet. Produktionsvärdet för svensk jordbruksmark bedöms även stiga i framtiden för att bemöta ökade behov av livsmedelsförsörjning och förnyelsebar energiproduktion. I motsats till många andra länder kan ett varmare klimat som klimatförändringar medför gynna Sveriges odlingsförutsättningar och möjlighet till att odla nya grödor. Odlingslandskapet har även värden i form av natur-, kultur- och landskapsvärden. Jordbruket är viktigt för att upprätthålla det öppna natur- och kulturlandskapet som gör Falbygden unik. På flera håll är jordbrukslandskapet småbrutet med naturbetesmarker, åkerholmar, stenmurar och andra småbiotoper som utgör gynnsamma miljöer för en rad arter. Som ett verktyg för att synliggöra och förstå sambanden mellan naturen och mänskliga aktiviteter har begreppet ekosystemtjänster kommit att etableras alltmer. Genom att värdera ekosystemtjänster synliggör vi hur människans välbefinnande och välfärd är helt beroende av fungerande natur. Många värden reflekteras inte i marknadspriser vilket leder till att vi sällan beräknar värdena när vi fattar beslut. Jordbruksmarken levererar betydande ekosystemtjänster. Dessa är t.ex. produktion av mat och energi, förmåga att utjämna vattenflöden och förhindra översvämningar, biologisk mångfald, rekreativa värden, återföring av näringsämnen och insekters pollinering. Jordbrukslandskapet ingår i landskapsbilden och är centralt i Falbygdens karaktärsdrag. Slättoch jordbrukslandskapet med dess natur- och kulturvärden har en tydlig position vid beskrivning av kommunen i turismmaterial och har alltså stora upplevelsevärden. Tätortsnära natur har särskilda sociala värden med möjlighet till kvalitativ rekreation och arena för fysisk aktivitet Konsekvenser Kommunen har en ambition i ÖP att förtäta orterna och använda redan befintliga områden för att på så sätt begränsa ianspråktagande av ny mark för bebyggelse. Expansion i utkanterna av Falköpings tätort innebär att produktiv jordbruksmark ofta behöver tas i anspråk. För expansion av Falköping är alternativen få då tätorten i princip omgärdas av jordbruksmark resp. Mösseberg i väster (som har andra skyddsvärden). Konsekvensen då jordbruksmark bebyggs är i det närmaste irreversibel, om åkermark tas i anspråk går det inte att återskapa den som åker igen, utan marken förlorar sina egenskaper. Förlusten av jordbruksmark står i relation till behovet av mark för Falköpings expansion. Konsekvensen för både nationella och regionala miljömål för bevarande av jordbruksmark är att målen riskerar att inte uppnås. De nybyggnadsområden som har angetts i översiktsplanen och sammanfaller med jordbruksmark är av sådan yta att det påverkar möjligheten att uppnå det regionala målet för bevarande av åkermark. 27

114 Nybyggnation på orörd mark ger också ekonomiska konsekvenser då kostnaden för infrastruktur som anläggning av vägar och nya VA-anslutningar, elanslutning osv fördyrar exploatering. Samtidigt kan höga kostnader för att omvandla tidigare nyttjad mark, locka att ta orörd mark i anspråk. Detta visar att det behövs en tydlig strategi för att verkligen ta vara på förtätningsmöjligheter innan orörd mark tas i anspråk Åtgärdsförslag För att minska behovet av nya anspråk på orörd mark bör en tydlig strategi tas fram för förtätning, med en kartläggning av hur mycket ytor för nybyggnad som finns och som kan skapas inom befintliga strukturer. I en förtätningsstrategi bör möjligheter till nybyggnad vid lucktomter, påbyggnad av befintliga byggnader och omvandling av ianspråktagen mark och andra alternativ kartläggas för att ge en realistisk bild av hur mycket mark det handlar om som kan vara möjlig att förtäta och hur många bostäder som kan rymmas. Det nuvarande flygfältet utgör redan ianspråktagen mark som framöver kan få en annan användning. Den framtida användningen idag är dock oklar, och läget är känsligt med tanke på landskapsbilden. En noggrann långsiktig prognos bör göras för hur mycket jordbruksmark som förloras med planens förslag, och hur anspråken på ny mark kan minimeras, t ex genom att bygga tätare, flera våningar etc. En viktig utgångspunkt är det regionala bevarandemålet för åkermark. I en sådan genomlysning bör även en värdering och en bedömning göras av om det gäller ianspråktaganden för väsentliga samhällsintressen enligt Miljöbalken. Falköping ligger i utpräglad jordbruksbygd och omgärdas av jordbruksmark i samtliga väderstreck, undantaget Mösseberg i väster. De givna förutsättningarna innebär att expansion av tätorten i princip medför ianspråktagande av jordbruksmark, såvida inte stadens utveckling kan ske inom redan ianspråktagna ytor och genom förtätning. 6.9 Konsekvenser i kommunens orter För de flesta av kommunens orter bedöms angiven planering inte ge några större konsekvenser, även om anpassningar kan behövas med åtgärder för att reducera bullerpåverkan (från järnväg och väg), reducera risknivån för områden som ligger nära leder med transporter för farligt gods och lokala anpassningar för att hantera dagvattensituationen. Även i småorterna finns områden där markföroreningar har konstaterats eller misstänkts, vilka behöver utredas närmare inför detaljplanering. Nedan utvecklas specifika konsekvenser och risksituationer för några av orterna som finns anledning att uppmärksamma särskilt. Översiktsplanen redovisar även i sig vilka anpassningar som behövs i förhållande till krav inom miljö och risk. Floby Som stationsort behöver planeringen av Floby beakta buller från järnvägen. Tillkommande bebyggelse bör planeras utifrån detta med anpassningar för en god boendemiljö. Tillkommande bebyggelse kan utformas på ett sätt som avskärmar befintlig bebyggelse från buller, men kräver att aktiv bullerplanering tillämpas för orten för att få avsedd effekt. Området vid Väsmetorp berör stenmurslandskapet, vilket ÖP även påtalar. Området är av kulturhistoriskt intresse och stenmurar i sig omfattas av generellt biotopskydd enl. Miljöbalken 7 kap. Planen anger att tillkommande områden ska planeras med hänsyn till stenmurslandskapet, och ev. intrång i biotopskydd kräver dispens. 28

115 Stenstorp Stenstorp berörs generellt av buller från järnvägen. Tillkommande bebyggelse bör planeras utifrån detta med anpassningar för en god boendemiljö. Tillkommande bebyggelse kan utformas på ett sätt som avskärmar befintlig bebyggelse från buller. Även riksväg 46 utför bullerkälla som behöver beaktas. För planerat område vid Krackgårdsgatan råder strandskydd för berört vattendrag. För exploatering krävs att området begränsas eller upphävande av strandskyddet i samband med detaljplanering. Planen belyser att det i området vid Skattegården förekommer fornlämningar och att vidare utredning behövs inför detaljerad planering. Vartofta Strävan efter förtätning, särskilt i närheten av stationen, är en strategiskt god inriktning för att sikta mot en ökning av hållbara transporter på järnväg. Sannolikt behöver planeringsinriktningen kombineras med aktiva insatser för att i praktiken få till ett tågstopp. Åsarp Hela samhället och föreslagen utbyggnad ligger inom riksintresse för naturvård och kulturmiljö. Begränsade områden berörs och bedöms ha mindre betydelse för riksintressena som helhet. Planerad utökning av verksamhetsområde i väster ligger nära ett område med stäppartade torrängar som har inventerats av länsstyrelsen. Dessa ingår i åtgärdsprogram för hotade arter, och eventuell påverkan på dess värden behöver beaktas inför en etablering. Eftersom genomfartsgatan genom Åsarp är rekommenderad för farligt gods behöver risker bedömas för nya närliggande områden. Odensberg Vid föreslaget verksamhetsområde vid Ormarehöjden finns ett fornlämningsområde närmast järnvägen som är en gammal stenåldersboplats (Gökhem 144:1). Marken utgörs idag av plöjd åker. Fornlämning behöver utredas inför exploatering, och eventuellt behövs tillstånd enligt kulturminneslagen för ingrepp i fast fornlämning Konsekvenser övriga alternativ Scenario: Inflyttning låg I en situation med en lägre inflyttningstakt än i planförslaget behövs inte lika många nya bostäder. Även i en sådan situation har förtätningsprincipen betydelse för konsekvenserna. Finns förutsättningar att även i den situationen tillämpa förtätning kan oexploaterad mark i ortens utkanter även framöver förbli oexploaterad. Det innebär att vid låg inflyttning kan mindre andel jordbruksmark tas i anspråk och att utbyggnad i känsliga miljöer begränsas. Risken är dock att bebyggelsetrycket blir för lågt för att locka investerare som kan genomföra ibland resurskrävande förtätningsprojekt. Risken är då att blickarna går mot exploateringar i ortens utkant, som kan vara av mindre komplex karaktär. Det kan leda till en utveckling av en glesare bebyggelseprincip. Förmågan att kunna tillämpa förtätningsprincipen har därför vid en lägre inflyttningstakt betydelse för vilken typ av konsekvenser som bedöms uppträda. Vid en lägre inflyttning finns mindre resurser att lägga på riktade stadsutvecklingsprojekt, vilket kan innebära mindre möjlighet att planera orten på ett sätt som möter sociala och miljömässiga behov. Lägre inflyttning kan innebära att orten inte har samma förutsättningar att upprätthålla 29

116 en livskraftig stadskärna eller att kunna genomföra en planering med åtgärder som begränsar t.ex. bullerpåverkan eller dagvattenhantering Nollalternativ Med anledning av att den tidigare översiktsplanen med tiden blir allt mer inaktuell finns efterhand begränsade förutsättningar att hämta stöd i översiktsplanering vid fortsatt utveckling av kommunen. Nya anspråk och strategier får efterhand en allt större betydelse, men utan att ha samlats och avvägts i en övergripande strategi för kommunen. I nollalternativet saknas en aktuell precisering av strategier för hur kommunen ska utvecklas och var olika verksamheter ska förläggas. Det innebär att det med tiden blir en allt ökad otydlighet kring kommunens förutsättningar för utveckling, med risk för en avstannande befolknings- och bebyggelseutveckling. Med minskat befolkningsunderlag kan flera ekonomiska och sociala konsekvenser väntas, då underlaget för service och näringsutveckling skulle minska. Med en minskande befolkning saknas ofta förutsättningar för satsningar på utveckling av orter på ett sätt som bättre uppfyller dagens visioner om en god bebyggd miljö. Möjligheten att använda utveckling som drivkraft för omställning till hållbar utveckling kan vara svag i nollalternativet då det saknas resurser för att omforma samhället för ökad resurseffektivitet, med investeringar för ökad kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Samtidigt medför ofta en större befolkning ökad påverkan på miljön. Nollalternativet kan visserligen innebära att oexploaterade områden inte tas i anspråk men kan lika gärna innebära att tillkommande bebyggelse tillkommer i oönskade lägen utan övergripande överväganden. Ställningstagande om bygglov kan i en sådan situation behöva tas utan övergripande strategier med risk för undervärdering av olika värdens betydelse i ett större perspektiv. Risken är att värden, särskilt i ett större sammanhang, skadas med en allt mer inaktuell övergripande planering. Det kan innebära att beslut om lokalisering för en verksamhet sker utan kontroll över lämplig placering med risk för sämre nyttjande av naturresurser. Med en aktiv och aktuell översiktsplanering ges signaler om att kommunen har ambitionen att utvecklas och det blir tydligt hur genomförande ser ut. Med en avsaknad av tydlighet kan olika aktörer uppleva att det finns bättre förutsättningar för investering i exploatering på andra håll. Det innebär att det i nollalternativet även finns risk för en lägre inflyttningstakt och att kommunen får svårare att uppfylla utbyggnadsambitioner. 7 Riksintressen, Natura 2000 och Miljökvalitetsnormer Kommunikationer En ökande exploatering utanför Falköpings ringleder bör ske på ett sätt som inte medför negativ inverkan på kommunikationsledernas funktion, som är av riksintresse. Det kan bland annat innebära krav på planskildhet för oskyddade trafikanter för att exploateringarna inte ska resultera i behov av sänkta hastigheter eller försämrad trafiksäkerhet. Kulturmiljö Vid exploatering på höjdområdet mellan väg 46/47 och Agnestadssjön riskerar att medföra påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljö. I övriga delar finns behov av att tillkommande bebyggelse ska anpassas till riksintresset. Vatten För att klara gällande miljökvalitetsnormer för kommunens vattenförekomster krävs fortsatta åtgärder för att bland annat minska övergödning. Planen har ett innehåll som stärker förutsättningarna för en god vattenförvaltning, med dagvattenpolicy och där särskilda insatser gör att 30

117 nyetablera våtmarker. Tillräckliga åtgärder behövs för att nå gällande status på utsatt tid, och förutsätter ofta nära samverkan med andra aktörer. Natura 2000 Norr om logistikcentrumet i Marjarp ligger ett område med Natura 2000 strax bredvid en bäck som rinner från logistikcentrum. Det är ett område med rikkärr och fuktängar och benämns Stora Bäckebo, Friggeråker (SE ). Området ska inte behöva påverkas negativ av utveckling av logistikcentrum, med bör beaktas vid utökning av området. Söder om Falköping, vid Ulricehamnsvägen ligger ett område med Natura Området omfattar rikkärr och fuktängar och benämns Krokstorp (SE ). Området är känsligt mot förändrade hydrologiska förhållanden vilket bör beaktas vid utveckling av närliggande områden. Övriga områden med Natura 2000 i kommunen bedöms inte vara berörda av planens utpekade exploateringsområden. 8 Samlad bedömning I den samlade bedömningen beskrivs de huvudsakliga konsekvenserna samlat och sammanvägt. Planen anger huvudsaklig tillväxt sker i de järnvägsanslutna orterna Falköping, Stenstorp och Floby. Det skapar förutsättning för hållbara resor och den förtätningsprincip som är central i planen ger förutsättningar för en resurseffektiv tillväxt i kommunen. I Falköpings kommun finns särskilda utmaningar att anpassa planeringen till riksintresse för kulturmiljö som berör stora delar av såväl kommunen som Falköpings tätort. Bedömningen är att det i ett flertal lägen krävs särskilda anpassningar av ny bebyggelse till landskapsbilder och siktlinjer där välkända utblickar mot platåbergen har särskild betydelse för upplevelsen av del lokala landskapet och historiska perspektiv. Området på höjden mellan Ulricehamnsrondellen och Jönköpingsrondellen bedöms som särskilt känsligt för bebyggelse. Som den betydande järnvägsknut Falköping är behöver risker för bullerstörningar från järnvägstrafik (men även vägtrafik) beaktas vid stadsutveckling. Sannolikt finns det väg- och järnvägsnära bebyggelse som är bullerutsatt i dagsläget. Ny bebyggelse bör utvecklas med beaktande av gällande riktvärden för buller och ny bebyggelse kan med en medveten placering och utformning även fungera bullerskärmande för områden som i dagsläget är utsatta för buller. Generellt beror konsekvensbilden av planens genomförande på i vilken grad man i praktiken lyckas tillämpa den förtätningsprincip som är en central prioritering i översiktsplanen. En tydlig förtätning av Falköping kan ge en hållbar utveckling av orten som är resurseffektiv där redan ianspråktagen mark nyttjas effektivt och befintlig infrastruktur nyttjas. Förtätningen är en struktur som gynnar hållbara resor då flertalet ärenden kan ske lokalt, och målpunkter kan nås med gång och cykel samt att förutsättningar skapas för en utvecklad kollektivtrafik. Vid förtätning finns risk för att värdefulla områden tas i anspråk för bebyggelse, som kan ha sociala eller ekologiska värden. Planen hanterar behovet av grönområden och grönstruktur vilket är av betydelse både för människors vardagsrekreation, för stadsmiljön och för naturvärden i staden. Om inte förtätningsprincipen tillämpas på det sätt som avses riskeras en mer spridd bebyggelse där oexploaterade områden i ortens ytterområden tas i anspråk. Konsekvenser i dessa fall är att produktiv jordbruksmark tas i anspråk, vilket innebär att betydelsefull mark för matproduktion tas i anspråk. Detta är en resurs som behöver beaktas, och det finns regionala mål om att undvika förlust av jordbruksmark. Falköping har en speciell situation då orten till största del omgärdas av jordbruksmark förutom i väster där Mösseberg ligger med sina betydelsefulla rekreativa och naturmässiga värden. Expansion av orten riskeras därför i många lägen att beröra jord- 31

118 bruksmark, såvida man inte tydligt styr planering mot det andra alternativ som finns; förtätning inom befintliga strukturer. I dagsläget begränsas Falköping relativt tydligt av dess ringleder, d.v.s. riksvägar som även är av riksintresse för kommunikationer. Expansion utanför dessa riksvägar medför ny tillkommande lokal trafik på riksvägarna och behov av anpassningar så att riksvägarnas funktion inte försämras. Det kan utlösa krav på planskildhet och särskilda anpassningar för oskyddade trafikanter. Större etableringar utanför ringlederna riskerar på sikt att utlösa krav på nya ringleder. Det skulle innebära stora ekonomiska åtaganden och medför miljökonsekvenser genom påverkan på kultur- och naturlandskap. Dessa förhållanden innebär att det är strategiskt angeläget att i första hand bereda plats för en stor andel av bostadsbehovet innanför ringlederna. Både vid förtätning centralt i orten och vid utbyggnad av utpekade områden inom ringlederna är det i varje område angeläget att hålla antalet bostäder på en hög nivå, för att begränsa behovet att ta mark utanför ringleder i anspråk. Belastning på kommunens vattenförekomster kan öka i och med ökad exploatering och ökade dagvattenmängder som följd av förtätning. Planen tydliggör betydelsen av en god dagvattenhantering med utgångpunkt ifrån kommunens dagvattenpolicy. Planen innehåller åtgärder för en förbättring av kommunens vattenförekomster, genom att den anger ny våtmark i Tornbjörntorp samt möjlighet för utvecklad dagvattenhantering i Faleviområdet/Hulesjön. Åtgärderna bedöms ha positiv inverkan för nedströms vattenförekomster, och begränsar påverkan från dagvatten som kommer från hårdgjorda ytor i Falköping. För ytterligare förbättring av status i kommunens vattenförekomster krävs även andra insatser som inte hanteras inom översiktsplaneringen, såsom åtgärder inom jordbruket och borttagande av vandringshinder för fisk. I kommunens mindre orter är det begränsade ytor som föreslås för exploatering och huvudsakligen kan dessa områden förenas med befintliga värden, även som miljökonsekvensbeskrivningen resonerar kring några värden som särskilt behöver beaktas på vissa platser. Konsekvenser bedöms på mer detaljerad nivå för Falköpings tätort i och med att störst tillväxt förväntas där med efterföljande konsekvenser. 8.1 Översiktsplanens beaktande av nationella och regionala mål I Naturvårdsverkets uppföljning av miljömålsarbetet 2016 ser de viktiga framgångar under året som bidrar positivt till miljömålen. Man konstaterar att miljöarbetet är framgångsrikt inom många områden men nuvarande styrmedel är inte tillräckliga för att nå målen till år Viktiga insatser framöver för att närma sig målen är bland annat att leva upp till klimatavtalet från FN:s klimatmöte i Paris, fortsatt utveckling av EU:s kemikalielagstiftning och att åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och vattenförvaltningen genomförs. För att målen ska nås krävs en samhällsomställning som främjar resurseffektivitet, förändrade drivkrafter och beteenden, samt en ökad miljöhänsyn i användande av mark, vatten och naturresurser. I årets uppföljning konstateras att 3 av 21 län når något miljökvalitetsmål till år av länen är nära att nå ett eller flera av miljökvalitetsmålen, medan 4 län inte når något miljökvalitetsmål alls med dagens förutsättningar. Det finns stora förväntningar på kommunerna att verka för uppfyllelse av gällande miljömål. Översiktsplaneringen är en viktig del i detta, men bygger på ett väl avvägt genomförande liksom miljömässiga initiativ i övrigt. I översiktsplanen har miljömålen i beaktande i och med att den tydligt tar ställning för förtätning av orterna vilket gynnar ett flertal miljömål. Planen beskriver även hur tillväxt av kommunen ska ske med anpassningar till befintliga värden. I andra fall förekommer det att värden som har betydelse för miljömålsarbetet riskeras, t.ex. genom ianspråktagande av jordbruksmark med kopplingar till miljömål som berör odlingslandskapet och rikt växt och djurliv. 32

119 Samtidigt bör det i de här sammanhangen betonas att det är en omfattande omställning av samhället som behövs för att Sveriges miljömål ska uppnås, särskilt då det i dagsläget är långt kvar till måluppfyllelse för flera miljömål. Det innebär att kommuner generellt behöver vara fortsatt aktiva för att bidra till att samhällsutveckling sker på ett sätt med ökande grad av hållbarhet i åtanke. Störst betydelse för planens grad av hållbarhet avgörs av hur den genomförs i praktiken och kopplat till övriga initiativ som vidtas för en hållbar samhällsomställning. Miljökonsekvensbeskrivningens roll är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. En stor del av anpassningar och åtgärder behöver följa med till kommande planeringssteg och hela vägen till genomförande, liksom influera andra områden och samarbeten än vad som ryms inom fysisk planering. 9 Uppföljning Enligt 6 kap 12 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Eftersom översiktsplanen omfattar en stor yta och många verksamheter finns det ett tydligt behov av samordning med den miljöövervakning som förekommer av andra orsaker. Boverket rekommenderar att uppföljningen av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av översiktsplanen i realiteten ger så långt som möjligt kopplas till befintliga tillsyns-, miljölednings- och övervakningssystem. Enligt Boverket kan det vidare vara svårt att föreslå exakt hur uppföljning och övervakning ska ske redan när MKBn tas fram och att en anpassning kan behöva ske under planens genomförande. Exempel på uppföljning av planens påverkan på miljöaspekterna är att genomföra luft- och bullermätningar i staden, mätningar av trafik på gång- och cykelvägar. 10 Litteraturförteckning Falköpings kommun Dagvattenstrategi för Falköpings kommun. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Sammanfattande redogörelse för Falköpings kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Sammanfattande redogörelse för Västra Götalands län, VISS, Vatteninformationssystem, Sverige. viss.lansstyrelsen.se Västgöta Museum, Arkeologisk kulturmiljöutredning. Ållebergsområdet. 33

120 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 176 Dnr 2016/ Ändrad tidpunkt för inbetalning av särskild medlemsinsats till Kommuninvest år 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Falköpings kommun tidigarelägger betalningen av tidigare beslutad medlemsinsats till Kommuninvest från våren 2017 till december Bakgrund Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som erbjuder finansieringslösningar i form av lån och finansiell rådgivning och ägs av ett stort antal svenska kommuner och landsting. Falköpings kommun är medlem i Kommuninvests ekonomisk förening och därmed också delägare i Kommuninvest i Sverige AB. I Kommuninvests stadgar finns det en möjlighet för medlemmarna att erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten som följer av medlemskapet. Insatsbetalningar används för att bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna förse svensk kommunsektor med en säker finansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Kommuninvest ger utdelning på insatt kapital som tas från utdelningsbara medel i föreningen. Utdelningen är för närvarande 2 procent på insatt kapital vilket kan jämföras med den ränta Falköpings kommun nu betalar hos Kommuninvest på 0,11 procent. Medlemmarna får även överskottsutdelning som baseras på medlemmens genomsnittliga låneskuld. Insatt kapital kan inte tas tillbaka så länge kommunen är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Ökat insatskapital ökar Falköpings kommuns låneskuld, men endast marginellt. Då återbäringen samt överskottsutdelningen på den genomsnittliga låneskulden i dagsläget vida överstiger den ränta vi betalar för lånen hos Kommuninvest är ökat insatskapital lönsamt för Falköpings kommun. Kommunfullmäktige beslutade den 26 september 2016, 119, att Falköpings kommun skulle öka sin insats från miniminivån 200 kronor per invånare, till 50 procent av högsta nivån, 450 kronor per invånare, i medlemskapital hos Kommuninvest samt att det återstående insatsbeloppet för att uppnå 50 procent av högsta nivån, cirka kronor, skulle betalas in under år Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

121 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kommuninvest har kontaktat Falköpings kommun efter det att kommunfullmäktige fattade sitt beslut och informerat om att det är mer förmånligt för Falköpings kommun att betala in medlemsinsatsen under år 2016 än under år Genom att betala in medlemsinsatsen under år 2016 får Falköpings kommun ränta och utdelning på det insatta kapitalet även för år Kommunledningsförvaltningen föreslår med anledning av ovanstående att kommunfullmäktige beslutar att Falköpings kommun tidigarelägger betalningen av beslutad medlemsinsats till Kommuninvest från våren 2017 till december Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 november 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

122 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ändrad tidpunkt för inbetalning av särskild medlemsinsats till Kommuninvest år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Falköpings kommun tidigarelägger betalningen av tidigare beslutad medlemsinsats till Kommuninvest från våren 2017 till december Bakgrund Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som erbjuder finansieringslösningar i form av lån och finansiell rådgivning och ägs av ett stort antal svenska kommuner och landsting. Falköpings kommun är medlem i Kommuninvests ekonomisk förening och därmed också delägare i Kommuninvest i Sverige AB. I Kommuninvests stadgar finns det en möjlighet för medlemmarna att erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten som följer av medlemskapet. Insatsbetalningar används för att bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna förse svensk kommunsektor med en säker finansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Kommuninvest ger utdelning på insatt kapital som tas från utdelningsbara medel i föreningen. Utdelningen är för närvarande 2 procent på insatt kapital vilket kan jämföras med den ränta Falköpings kommun nu betalar hos Kommuninvest på 0,11 procent. Medlemmarna får även överskottsutdelning som baseras på medlemmens genomsnittliga låneskuld. Insatt kapital kan inte tas tillbaka så länge kommunen är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Ökat insatskapital ökar Falköpings kommuns låneskuld, men endast marginellt. Då återbäringen samt överskottsutdelningen på den genomsnittliga låneskulden i dagsläget vida överstiger den ränta vi betalar för lånen hos Kommuninvest är ökat insatskapital lönsamt för Falköpings kommun. Kommunfullmäktige beslutade den 26 september 2016, 119, att Falköpings kommun skulle öka sin insats från miniminivån 200 kronor per invånare, till Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

123 2(2) 50 procent av högsta nivån, 450 kronor per invånare, i medlemskapital hos Kommuninvest samt att det återstående insatsbeloppet för att uppnå 50 procent av högsta nivån, cirka kronor, skulle betalas in under år Kommuninvest har kontaktat Falköpings kommun efter det att kommunfullmäktige fattade sitt beslut och informerat om att det är mer förmånligt för Falköpings kommun att betala in medlemsinsatsen under år 2016 än under år Genom att betala in medlemsinsatsen under år 2016 får Falköpings kommun ränta och utdelning på det insatta kapitalet även för år Kommunledningsförvaltningen föreslår med anledning av ovanstående att kommunfullmäktige beslutar att Falköpings kommun tidigarelägger betalningen av beslutad medlemsinsats till Kommuninvest från våren 2017 till december Beslutet ska skickas till Kommuninvest Karin Johansson, ekonomichef Karin Johansson Ekonomichef

124 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 177 Dnr 2016/ Ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar i Falköpings kommun år 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidsnämndens förslag till ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar. 2 Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 25 oktober 2016, 68, att föreslagna hyrestaxor för idrottshallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner, skollokaler och samlingslokaler med mera överlämnas till kommunfullmäktige för fastställelse. Kultur- och fritidsnämnden föreslog i beslutet att avgifterna ska gälla från och med den 1 januari 2017 och att hyrestaxorna ska tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Enligt bakgrunden till beslutet innebär förslaget att taxa C har tagits bort på alla anläggningar förutom Odenrinken. Taxa C har gällt för alla föreningar, företag och privatpersoner utanför kommunen. I förslaget har taxa B och C slagits ihop och anledningen till det är att Falköping behöver vara ett attraktivt alternativ som läger- och arrangemangsstad. Det innebär även att diskussioner om lokal förening eller utifrån kommande organisation ska stå som värd undviks samt att specialöverenskommelser inte behöver avtalas för vissa föreningar. Anledningen till att Odenrinken fortfarande föreslås ha kvar taxa C är att det är en kostnadskrävande anläggning och en hopslagning av taxa B och C skulle innebära en allt för låg hyra i förhållande till andra. Förslaget innebär vidare en höjning av taxa A med två kronor per timme och för taxa B med fem kronor per timme. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 8 kap. 3 b kommunallagen får kommuner ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Kommunen får dock inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden), enligt 8 kap. 3 c kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar kulturoch fritidsnämndens förslag till ändring av taxan. Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

125 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 14 november 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

126 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar i Falköpings kommun Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidsnämndens förslag till ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar. 2 Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 25 oktober 2016, 68, att föreslagna hyrestaxor för idrottshallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner, skollokaler och samlingslokaler med mera överlämnas till kommunfullmäktige för fastställelse. Kultur- och fritidsnämnden föreslog i beslutet att avgifterna ska gälla från och med den 1 januari 2017 och att hyrestaxorna ska tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Enligt bakgrunden till beslutet innebär förslaget att taxa C har tagits bort på alla anläggningar förutom Odenrinken. Taxa C har gällt för alla föreningar, företag och privatpersoner utanför kommunen. I förslaget har taxa B och C slagits ihop och anledningen till det är att Falköping behöver vara ett attraktivt alternativ som läger- och arrangemangsstad. Det innebär även att diskussioner om lokal förening eller utifrån kommande organisation ska stå som värd undviks samt att specialöverenskommelser inte behöver avtalas för vissa föreningar. Anledningen till att Odenrinken fortfarande föreslås ha kvar taxa C är att det är en kostnadskrävande anläggning och en hopslagning av taxa B och C skulle innebära en allt för låg hyra i förhållande till andra. Förslaget innebär vidare en höjning av taxa A med två kronor per timme och för taxa B med fem kronor per timme. Förvaltningens bedömning Enligt 8 kap. 3 b kommunallagen får kommuner ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Kommunen får dock inte ta ut högre Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

127 2(2) avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden), enligt 8 kap. 3 c kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar kulturoch fritidsnämndens förslag till ändring av taxan. Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Beslutet ska skickas till Kultur- och fritidsnämnden Sara Cronholm Kommunjurist

128

129

130

131

132

133

134

135 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 178 Dnr 2016/ Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tolkförmedling Väst har utfört cirka uppdrag under perioden januari augusti 2016 vilket innebär en ökning med cirka uppdrag jämfört med samma period Antalet uppdrag förväntas ligga på en fortsatt hög nivå. Tolkförmedling Väst har rekryterat en ny förbundschef som tillträdde den 1 september Rekrytering av nya verksamhetschefer för Borås- och Mariestadskontoret pågår och tillsättning förväntas under hösten. Under våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst ett nytt bokningssystem. Det avtal som tecknades sades upp eftersom leverantören inte kunde leverera önskat system. En ny upphandling gjordes, men förvaltningsrätten har bedömt att även denna upphandling ska göras om. Arbetet med ny upphandling påbörjas under hösten Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. En direktion är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Det är direktionen som har ansvaret för de finansiella rapporterna. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

136 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Revisorernas ansvar är att uttala sig om de finansiella rapporterna på grundval av deras översiktliga granskning. Den översiktliga granskningen har utförts i enlighet med standard för översiktlig granskning. Det innebär att revisorerna har planerat och genomfört den översiktliga granskningen för att med begränsad säkerhet försäkra sig om att de finansiella rapporterna inte innehåller väsentliga felaktigheter. En översiktlig granskning är i huvudsak begränsad till förfrågningar hos kommunalförbundets personal och analytisk granskning av finansiella uppgifter. Revisorernas bestyrkande grundar sig på en begränsad säkerhet jämfört med en revision. Det har inte framkommit några omständigheter under deras översiktliga granskning som visar på att de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Tjänsteutlåtandet, daterat den 31 oktober 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Paragrafen skickas till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

137 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

138 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tolkförmedling Väst har utfört cirka uppdrag under perioden januari augusti 2016 vilket innebär en ökning med cirka uppdrag jämfört med samma period Antalet uppdrag förväntas ligga på en fortsatt hög nivå. Tolkförmedling Väst har rekryterat en ny förbundschef som tillträdde 1 september Rekrytering av nya verksamhetschefer för Borås- och Mariestadskontoret pågår och tillsättning förväntas under hösten. Under våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst ett nytt bokningssystem. Det avtal som tecknades sades upp eftersom leverantören inte kunde leverera önskat system. En ny upphandling gjordes men Förvaltningsrätten har bedömt att även denna upphandling ska göras om. Arbetet med ny upphandling påbörjas under hösten Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

139 2(2) Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med Direktion. En Direktion är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Det är Direktionen som har ansvaret för de finansiella rapporterna. Revisorernas ansvar är att uttala sig om de finansiella rapporterna på grundval av deras översiktliga granskning. Den översiktliga granskningen har utförts i enlighet med standard för översiktlig granskning. Det innebär att revisorerna har planerat och genomfört den översiktliga granskningen för att med begränsad säkerhet försäkra sig om att de finansiella rapporterna inte innehåller väsentliga felaktigheter. En översiktlig granskning är i huvudsak begränsad till förfrågningar hos kommunalförbundets personal och analytisk granskning av finansiella uppgifter. Revisorernas bestyrkande grundar sig på en begränsad säkerhet jämfört med en revision. Det har inte framkommit några omständigheter under deras översiktliga granskning som visar på att de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Beslutet ska skickas till Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Karin Hallgren, verksamhetsutvecklare Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

140 Delårsrapport 2016 Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer , avger delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti 2016.

141 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Omvärldsanalys... 3 Nuläge... 3 Övergripande verksamhetsmål... 3 Verksamhet... 4 Språktolkförmedling... 4 Tolkar och översättare... 4 Kunder... 5 Organisation... 5 Direktionen... 5 Personal... 6 Tillsvidare- och visstidsanställda... 6 Sysselsättningsgrad... 6 Sjukfrånvaro... 6 Händelser av väsentlig betydelse... 7 Ny Förbundschef... 7 Rekrytering av Verksamhetschefer... 7 Upphandlingar... 7 Arbetsmiljöproblematik... 7 Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi... 7 Utvecklingsfrågor... 7 Förbundets investeringsverksamhet... 8 Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av... 8 Ekonomi... 8 Helårprognos i förhållande till budget... 8 Mål för god ekonomisk hushållning... 8 Balanskravsresultat utifrån helårsprognos... 9 Resultaträkning... 9 Resultaträkning... 9 Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisnings- och värderingsprinciper Noter

142 Förvaltningsberättelse Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolktjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. En direktion med ledamöter från respektive medlem leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer finns för att granska förbundets verksamhet. Tolkförmedling Västs verksamhet har varit i drift sedan 1 april Förbundet har kontor på fem olika orter samt ett kansli med säte i Göteborg. Vision Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tillhandahållandet av tolk regleras i Förvaltningslagen 8: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolk. Detta område berörs även i Regeringsformens bestämmelser om likabehandling, saklighet och opartiskhet. Omvärldsanalys Flera rapporter vittnar om att konflikter och förtryck runt om i världen tvingar människor på flykt. I slutet av 2015 hade 65,3 miljoner människor av olika anledningar valt att lämna sina hem, vilket kan jämföras med 59,5 miljoner Av de 65,3 miljoner människorna är 21,3 miljoner flyktingar enligt UNHCRs definition. 1 Migrationsverkets prognoser har i omgångar reviderats. Den senaste prognosen för antalet asylsökande för 2016 skrivs ner till mellan och människor och för 2017 skrivs den ned till att det är mellan och som beräknas söka asyl i Sverige. 2 Behovet av kvalificerade språktolkar bedöms därför fortsatt vara stort. Nuläge Under januari augusti 2016 har Tolkförmedling Väst utfört ca språktolkuppdrag. De mest efterfrågade språken är arabiska och somaliska som tillsammans står för 50 % av uppdragen. Dari, persiska, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska), tigrinja och sorani följer därefter. De tio största språken utgör över 85 % av samtliga tolkuppdrag. Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led. 1 UNHCR 2016 Global Trends World At War 2 Migrationsverket, Verksamhets- och kostnadsprognos juli

143 Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten: Kvalitetssäkrad, rättssäker och enhetlig tolkservice. Tillgång till tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning. Tolkarna har hög kompetens; i språket samt om de verksamheter tolkarna används inom, vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och service tillgänglig för alla på lika villkor. Synpunkter och klagomål tas om hand och leder till förbättring. Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God tolksed". Dessutom ska Tolkförmedling Väst vara en attraktiv uppdragsgivare kostnadseffektiv. Verksamhet Språktolkförmedling Språktolkförmedling innefattas av språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. För bokning av förbundets tjänster kan såväl telefon som webb användas av kunderna. Tolkförmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider administreras bokningen av Västra Götalandsregionens regionservice. Tolkförmedling Väst har haft god tillgänglighet vid beställningar av språktolktjänster. Under perioden januari augusti har förbundet tagit emot ca beställningar av tolk och översättning och har kunnat tillsätta ca 97,3 % av dessa. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat språktolktjänster på 94 språk. Tolkar och översättare Förbundet har ca tolkar och översättare registrerade som uppdragstagare. 260 av dessa är auktoriserade och 51 har även speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. Ca 16 % av tolkarna och översättarna är registrerade med F-skatt. Kammarkollegiet som ansvarar för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast auktorisation i ca 40 språk att jämföra med de minst 170 språk som talas i Sverige. Tillgången på utbildning för tolkar är därmed begränsad. Stor del av tolkuppdragen utförs därför av tolkar som inte är auktoriserade. Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att rekrytera och utbilda såväl nya som befintliga tolkar för att säkerställa tillgång och kvalitet på de tjänster som erbjuds. Förbundet erbjuder grundutbildning för tolkar. Utbildningen omfattar fyra ämnesområden om totalt 260 lektionstimmar samt språkhandledning med ca 130 timmar. I samarbete med Kunskapscentrum för sexuell hälsa ger Tolkförmedling Väst utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Denna utbildning är obligatoriskt för förbundets tolkar. Tolkarna ges också möjlighet till extra språkhandledning och undervisning inför prov för auktorisation och specialkompetens inom sjukvårdstolkning. Samtliga nyregistrerade tolkaspiranter tilldelas dessutom en mentor, som ger råd och återkoppling. Genom dessa utbildningar får tolkarna möjlighet att öka sin kompetens och därmed höja sin arvodesnivå. Arvodena är indelade i sex nivåer baserade på utbildning och auktorisationsnivå. 4

144 Kunder Tolkförmedling Väst har ca kunder. Närmare kunder förmedlas tolktjänster från kommunalförbundet varje månad. Mer än 99 % av all tolktjänstförmedling sker till medlemskunder. Organisation Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Direktionen har haft tre möten under perioden 1 januari t o m 31 augusti Tolkförmedling Västs direktion utgjordes av: Göteborgs Stad Mats Karlsson (S), ordförande Rustan Hälleby (M), ersättare Alingsås kommun Leif Hansson (S), ledamot Daniel Filipsson (M), ersättare Essunga kommun Daniel Andersson (M), ledamot Niclas Eringsfors (S), ersättare Grästorps kommun Tobias Leverin (C), ledamot Jens Persson (S), ersättare Götene kommun Anders Månsson (GF), ledamot Lars Holmberg (FP), ersättare Karlsborgs kommun Elise-Marie Samuelsson (S), ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare Lidköpings kommun Lena O Jenemark (S), ledamot Rasmus Möller (M), ersättare Mariestads kommun Björn Fagerlund (M), ledamot Ida Ekeroth (S), ersättare Munkedals kommun Hans-Joachim Isenheim (MP) Malin Corner (M), ersättare Västra Götalandsregionen Björn Thodenius (M), vice ordförande Jonas Kristiansen Adelsten (S), ersättare Borås Stad Lars-Åke Johansson (S), ledamot Birgitta Bergman (M), ersättare Falköpings kommun Hans Johansson (C), ledamot Pia Ragnar (M), ersättare Gullspångs kommun Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Eric Mellberg (M), ersättare Hjo kommun Ann-Christine Fredriksson (M), ledamot Liselotte Karlsson (S), ersättare Lerums kommun Eva Andersson (C), ledamot Ulf Utgård (M), ersättare Lilla Edets kommun Ingemar Ottosson (S), ledamot Julia Färjhage (C), ersättare Mölndals stad Gun Kristiansson (S), ledamot Merjem Maslo (M), ersättare Orust kommun Bertil Olsson (S), ledamot Ulf Sjölinder (FP), ersättare 5

145 Skara kommun Michael Karlsson (S), ledamot Markus Hagberg (M), ersättare Tibro kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Maria Maric (KD), ersättare Trollhättans Stad Margreth Johnsson (S), ledamot Michael Meijer (M), ersättare Uddevalla kommun Stefan Skoglund (S), ledamot Elving Andersson (C), ersättare Vara kommun Ulf Genitz (C), ledamot Agneta Edvardsson (M), ersättare Skövde kommun Birgitta Johansson (C), ledamot Anita Löfgren (S), ersättare Tidaholms kommun Hajrudin Abdihodzic (V), ledamot Gunilla Dverstorp (M), ersättare Töreboda kommun Mikael Faleke (M), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Ulricehamns kommun Inga-Kersti Skarland (S), ledamot Per Johansson (M), ersättare Öckerö kommun Kent Lagrell (M), ledamot Jan-Åke Simonsson (S), ersättare Personal Under direktionen leds verksamheten av en förbundschef. Tjänstemannaorganisationen består i övrigt av ett kansli samt tolkförmedlingskontor med tolkförmedlare i Göteborg, Borås, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla. Varje kontor leds av en verksamhetschef. Administrativa tjänster inom IT, ekonomi, personal och lön köps av Mariestads kommun. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. Tillsvidare- och visstidsanställda Per den 31 augusti 2016 hade Tolkförmedling Väst 52 tillsvidareanställda och 9 visstidsanställda. 69 % av de tillsvidare- och visstidsanställda är kvinnor och 31 % är män. Totalt antal tillsvidareoch visstidsanställda har ökat med en person jämfört med samma tid Förbundet har även ett antal timavlönade medarbetare, vilka anlitas för tolkförmedlingsarbete i perioder av ökad belastning. Dessa motsvarar för perioden 5,7 antal årsarbetare. Under perioden har förbundet tre studielediga och en föräldraledig medarbetare. Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 97,5 %, vilket är en ökning i jämförelse med föregående år. 63,5 % kvinnor respektive 26,9 % män av tillsvidareanställda medarbetare arbetar heltid inom förbundet. Sjukfrånvaro Tolkförmedling Väst har under perioden januari juli 2016 haft en genomsnittlig sjukfrånvaro på 10,4 %, vilket är en kraftig ökning jämfört 5,9 % motsvarande period. Korttidsfrånvaron och Göteborgskontoret står för den större delen av frånvaron. 6

146 Händelser av väsentlig betydelse Ny förbundschef Ny förbundschef är rekryterad och tillträder 1 september. Rekrytering av verksamhetschefer Rekrytering av ny verksamhetschef till Borås respektive Mariestadskontoret pågår. Tillsättning förväntas ske under hösten. Upphandlingar Tolkförmedling Väst har under perioden fått en överklagan gällande den andra upphandlingen av bokningssystem som gjordes under Förvaltningsrätten har bedömt att upphandlingen skall göras om. Arbetet med ny upphandling kommer att påbörjas under hösten Arbetsmiljöproblematik Under senare delen av 2015 och 2016 har förbundet påverkats av arbetsmiljöproblematik, vilken uppmärksammades av arbetstagarorganisationen under året. Utredning har skett av Avonova, samt Hälsan och arbetslivet. Under hösten kommer berörd personal tillsammans med ansvariga chefer och konsult från Avonova arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Antalet uppdrag har återkommande årliga säsongsvariationer. Generellt minskar antalet beställningar i samband med skollov. Minskningen ligger på ca % jämfört med intilliggande veckor. Vid planering och bemanning av verksamheten beaktas denna variation. Förbundet minskar därmed risken för eventuell negativ ekonomisk utveckling. Antalet uppdrag har ökat med ca under 2016 jämfört med samma period 2015 och antalet uppdrag förväntas ligga på en fortsatt hög nivå. Utvecklingsfrågor Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är den instans som har huvudansvaret för utbildning av språktolkar i Sverige. MYH fördelar medel från staten till olika utbildningsanordnare för utbildning av språktolkar. De utbildningsplatser som erbjuds täcker inte de behov som finns i samhället. Därför anordnar och bekostar även Tolkförmedling Väst grundutbildning och kompetensutveckling för språktolkar. Antal utbildningsplatser i Göteborg har ökat från 20 till 60. Det är dock ovisst om det finns sökande till alla platser. Förbundet arbetar kontinuerligt med kvalitetssäkring av såväl leverans som utförandet av tjänsten. Detta innebär att såväl förbundets personal som uppdragstagare och kunder erbjuds insatser i syfte att kvalitetsöka processer, förutsättningar för utövande och användande av förmedlingens språktolktjänster. Tolkförmedling Väst tillsätter drygt 97 % av inkomna tolkbeställningar. Rekrytering av tolkar är en ständigt pågående process och en viktig strategisk fråga för förbundet. Då Tolkförmedling Väst i dagsläget inte kan tillsätta alla uppdrag genom egna tolkar finns ett samarbete med andra tolkförmedlingar för att tillgodose tolkbehovet hos förbundets medlemmar. Under januari augusti 2016 har ca 4,4 % av förbundets uppdrag utförts av inlånade tolkar från andra förmedlingar. Inlånade tolkar förmedlas främst från Växjö Kronotolk. 7

147 Förbundets investeringsverksamhet Under 2016 förekommer ingen investeringsverksamhet. Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av Tolkförmedling Västs medlemmar är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Varje medlem har tillskjutit 1 krona per kommuninnevånare som andelskapital. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Intäkter fås genom förmedling av tolktjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till tolkar vid utförande av tolktjänster. Den totala kostnaden för arvoden och totala intäkter är beroende av hur mycket tolktjänster som beställs. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Tolkförmedling Väst har en checkkredit hos bank på 10 mkr. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mkr. Helårprognos i förhållande till budget I årsprognos för 2016, baserad på januari augusti, ligger antalet uppdrag över det beräknade, Prissänkningen som gjordes den 1 juli 2015 för att utfallet skulle hamna i nivå med budget har legat kvar sedan dess med hänsyn tagen till den fortsatta ökningen av uppdrag. Prognos för helår 2016 beräknas på att antalet uppdrag bli fler än enligt budget. Utfallet vid delåret ligger på knappt 1 mkr över budget. Då hösten förutspås fortsätta i samma riktning kan förbundets helårsresultat förväntas bli ca 4,7 mkr över budget. Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. Direktionen har fastslagit följande mål rörande god ekonomisk hushållning: Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. Nyttjande av checkkrediten ska upphöra. Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat, dock har checkkrediten nyttjats under ett tillfälle våren Anledningen är lägre antal fakturerade uppdrag i februari samt ett antal dagar senarelagd fakturering i januari. Detta är en normal säsongsvariation. 8

148 Balanskravsresultat utifrån helårsprognos Inget underskott från tidigare år finns att återställa enligt balanskravets bestämmelser. Delårsresultatet 2016 tillsammans med återstående verksamhet under året gör att balanskravet för 2016 beräknas uppnås. Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Redovisat resultat

149 Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Andelskapital, medlemskommuner Årets/periodens resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

150 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivning Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd, varulager, exploatering 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Andelskapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens/årets början Likvida medel vid periodens/årets slut

151 Noter Redovisnings- och värderingsprinciper Delårsrapporten har upprättats enligt Lagen om kommunal redovisning samt enligt rekommendationer för delårsrapportering från Rådet för kommunal redovisning. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts i delårsrapporten som i den senaste årsredovisningen. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader. Noter Noter Verksamhetens intäkter Förmedlingstjänster Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Personalkostnad inkl direktion Sociala avgifter personal inkl direktion Arvoden och ersättning tolkar Sociala avgifter tolkar Tolkutbildning Lokalkostnader Dator/IT/telefoni/post Inventarier, förbrukningsmaterial Administrativa- och konsulttjänster Summa Avskrivningar Inventarier Summa Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa

152 5 Finansiella kostnader Räntekostnad Övriga finansiella kostnader Summa Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period där de hör hemma. 6 Anläggningstillgångar Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investering 0 Årets avskrivning Utgående bokfört värde Fordringar Kundfordringar Div. kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa och bank Bank Summa Allmänt eget kapital Balanserat resultat Andelskapital, medlemskommuner Årets/periodens resultat Summa Kortfristiga skulder Utnyttjad checkkredit Leverantörsskulder Moms Personalens skatter och avgifter Skulder till anställda Upplupna semesterlöner Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa

153 En checkkredit på 10 mnkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 augusti Nyupptagna lån Inga nya lån under perioden. En checkkredit på 10 mnkr finns. Checkkrediten har endast nyttjats ett fåtal dagar under året till ett litet belopp. 12 Andelskapital Årets förändring av andelskapital Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Summa

154 PROTOKOLLSUTDRAG DIREKTIONEN Delårsrapport Dnr 16/ Beslut Direktionen godkänner Tolkförmedling Västs delårsrapport Sammanfattning Ekonomi Förbundsordningen reglerar att Tolkförmedling Västs årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Övergripande verksamhetsmål är att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Kommunalförbundets intäkter fås genom förmedling av tolk- och översättningstjänster och den största kostnaden är arvoden till tolkar vid utförande av tolktjänster. Totala kostnader för arvoden samt intäkter är beroende av hur mycket tolk- och översättningstjänster som beställs. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Tolkförmedling Väst har en checkkredit hos bank på 10 mnkr. Den har nyttjats under ett tillfälle våren Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mkr. Helårprognos i förhållande till budget I årsprognos för 2016, baserad på januari augusti, ligger antalet uppdrag över det beräknade. Prissänkningen som gjordes den 1 juli 2015 för att utfallet skulle hamna i nivå med budget har legat kvar sedan dess med hänsyn tagen till den fortsatta ökningen av uppdrag. Prognos för helår 2016 beräknas på att antalet uppdrag blir fler än enligt budget. Utfallet vid delåret ligger på knappt 1 mkr över budget. Då hösten förutspås fortsätta i samma riktning kan förbundets helårsresultat förväntas bli ca 4,7 mkr över budget. Verksamheten visar ett positivt resultat enligt målet för god ekonomisk hushållning, likaså avseende checkkrediten. Resultat för delåret är mkr. Beslutsunderlag Delårsrapport 2016 Förslag till beslut Direktionen godkänner Delårsrapport Ordförande yrkar att direktionen fattar beslut enligt förslaget. Paragrafen skickas till Medlemmar i Tolkförmedling Väst Revisorer

155 Ink Dnr 16/0372-4

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 179 Dnr 2016/ Ansökan från The Best of Sweden AB om evenemangsbidrag för en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen avslår The Best of Sweden AB ansökan om evenemangsbidrag för en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra. 2 Kommunstyrelsen godkänner det framtagna sponsringsavtalet mellan Falköpings kommun och The Best of Sweden AB. 3 Finansieringen av sponsringsavtalet om femtontusen kronor ( kronor) sker via kommunstyrelsens bidragsgivning för år Bakgrund The Best of Sweden AB har inkommit till Falköpings kommun med en ansökan om evenemangsbidrag om fyrtiotusen kronor ( kronor) för genomförandet av Upp till kamp, en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra. Av ansökan framgår det att företaget avser att sätta upp en välgörenhetsgala till förmån för Barncancerfonden Västra. Arrangemanget kommer att genomföras i Odenhallen i Falköping den 4 december Bakgrunden till arrangemanget är att två familjer, vänner och bekanta i Falköpings kommun under kort tid drabbatas av att unga människor gått bort i barncancer. Arrangemanget ska fungera som ett direkt lokalt stöd genom en upplevelse samtidigt som det ökar kunskapen om barncancer och om Barncancerfonden. I ansökan framgår det även vilka fördelar Falköpings kommun får genom att bevilja bidrag till företaget, bland annat marknadsföring som sträcker sig över kommungränsen, tillresta gäster från övriga Sverige, men även en mötesplats som skarar energi. Om konceptet faller bra ut finns det planer på att genomföra liknande galor runt om i Sverige där galan i Falköping kommer att markandsföras som företagets grundkoncept. Företaget ansöker om fyrtiotusen kronor ( kronor) vilket bland annat ska täcka ljud, ljus, scener och tekniker. Utöver detta kommer ideella krafter att bidra, marknadsmaterial och marknadsföring. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunstyrelsen har i budget för år 2016 beaktat en evenemangspott att fördela på olika evenemang under året. Enligt policy för föreningsbidrag framgår vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att vara en bidragsberättigad förening. Då ansökan om evenemangsbidrag är inskickad av Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

172 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) aktiebolaget The Best of Sweden faller ansökan utanför Falköpings kommuns policy för föreningsbidrag. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att avslå The Best of Sweden AB ansökan om evenemangsbidrag för välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra. Vid en beredning av ärendet med kommunstyrelsens ordförande framkom att förvaltningen bör se över möjligheten att sponsra evenemanget. Sponsring är en marknadsföringsåtgärd som utgår från att Falköpings kommun ger en sponsorersättning för att förknippas med evenemanget och därigenom stärka sitt varumärke. Det är viktigt att ersättningen för sponsring står i värde till den marknadsföringsmässiga fördel kommunen får. En kontakt har tagits med Tobias Qvist, företrädare för The Best of Sweden, angående ett eventuellt sponsringsavtal kopplat till galan och kompletterande material till ansökan har efterfrågats. I marknadsföringsmaterialet för galan återfinns Falköpings kommuns logotyp med under samarbeten, vidare kommer Falköpings kommun ha möjlighet att ställa upp gatupratare i Odenhallen i samband med galan. Kommunledningsförvaltningen uppskattar värdet av ovanstående marknadsföring och värdet att förknippas med evenemanget till femtontusen kronor ( kronor). Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett sponsringsavtal mellan Falköpings kommun och The best of Sweden AB som kommunstyrelsen föreslås godkänna. Falköpings kommun är även med och bidrar till arrangemanget via kulturoch fritidsnämnden, som inte kommer att ta ut någon hyresavgift för användandet av Odenhallen i samband med galan. Detta enligt riktlinjerna för uthyrning av lokaler till speciella ändamål. Finansiering Finansiering föreslås ske via kommunstyrelsens bidragsgivning för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 31 oktober 2016, har utarbetats av ekonom Christoffer Eriksson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

173 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ansökan från The Best of Sweden AB om evenemangsbidrag för en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen avslår The Best of Sweden AB ansökan om evenemangsbidrag för en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra. 2 Kommunstyrelsen godkänner det framtagna sponsringsavtalet mellan Falköpings kommun och The Best of Sweden AB. 3 Finansieringen av sponsringsavtalet om femtontusen kronor ( kronor) sker via kommunstyrelsens bidragsgivning för år 2016 Bakgrund The Best of Sweden AB har inkommit till Falköpings kommun med en ansökan om evenemangsbidrag om fyrtiotusen kronor ( kronor) för genomförandet av Upp till kamp, en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra. Av ansökan framgår det att företaget avser att sätta upp en välgörenhetsgala till förmån för Barncancerfonden Västra. Arrangemanget kommer att genomföras i Odenhallen i Falköping den 4 december Bakgrunden till arrangemanget är att två familjer, vänner och bekanta i Falköpings kommun under kort tid drabbatas av att unga människor gått bort i barncancer. Arrangemanget ska fungera som ett direkt lokalt stöd genom en upplevelse samtidigt som det ökar kunskapen om barncancer och om Barncancerfonden. I ansökan framgår det även vilka fördelar Falköpings kommun får genom att bevilja bidrag till företaget, bland annat marknadsföring som sträcker sig över kommungränsen, tillresta gäster från övriga Sverige, men även en mötesplats som skarar energi. Om konceptet faller bra ut finns det planer på att genomföra liknande galor runt om i Sverige där galan i Falköping kommer att markandsföras som företagets grundkoncept. Företaget ansöker om fyrtiotusen kronor ( kronor) vilket bland annat ska täcka ljud, ljus, scener och tekniker. Utöver detta kommer ideella krafter att bidra, marknadsmaterial och marknadsföring. Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

174 2(2) Förvaltningens bedömning Kommunstyrelsen har i budget för år 2016 beaktat en evenemangspott att fördela på olika evenemang under året. Enligt policy för föreningsbidrag framgår vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att vara en bidragsberättigad förening. Då ansökan om evenemangsbidrag är inskickad av aktiebolaget The Best of Sweden faller ansökan utanför Falköpings kommuns policy för föreningsbidrag. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att avslå The Best of Sweden AB ansökan om evenemangsbidrag för välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra. Vid en beredning av ärendet med kommunstyrelsens ordförande framkom att förvaltningen bör se över möjligheten att sponsra evenemanget. Sponsring är en marknadsföringsåtgärd som utgår från att Falköpings kommun ger en sponsorersättning för att förknippas med evenemanget och därigenom stärka sitt varumärke. Det är viktigt att ersättningen för sponsring står i värde till den marknadsföringsmässiga fördel kommunen får. En kontakt har tagits med Tobias Qvist, företrädare för The Best of Sweden, angående ett eventuellt sponsringsavtal kopplat till galan och kompletterande material till ansökan har efterfrågats. I marknadsföringsmaterialet för galan återfinns Falköpings kommuns logotyp med under samarbeten, vidare kommer Falköpings kommun ha möjlighet att ställa upp gatupratare i Odenhallen i samband med galan. Kommunledningsförvaltningen uppskattar värdet av ovanstående marknadsföring och värdet att förknippas med evenemanget till femtontusen kronor ( kronor). Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett sponsringsavtal mellan Falköpings kommun och The best of Sweden AB som kommunstyrelsen föreslås godkänna. Falköpings kommun är även med och bidrar till arrangemanget via kulturoch fritidsnämnden, som inte kommer att ta ut någon hyresavgift för användandet av Odenhallen i samband med galan. Detta enligt riktlinjerna för uthyrning av lokaler till speciella ändamål. Finansiering Finansiering föreslås ske via kommunstyrelsens bidragsgivning för år Beslutet ska skickas till Tobias Qvist, The Best of Sweden AB Christoffer Eriksson, ekonom Christoffer Eriksson Ekonom

175 Sponsringsavtal Upp till kamp en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra Mellan Falköpings kommun, org.nr och The Best of Sweden AB, org.nr , träffas följande avtal. Inledning The Best of Sweden AB ska arrangera evenemanget Upp till kamp en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra, den 4 december 2016 i Odenhallen, Falköping. Syfte Syftet med sponsringen av evenemanget Upp till kamp en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra är att Falköpings kommun ska främjas som evenemangsstad och det goda livet som erbjuds i Falköpings kommun. Målsättning Målsättningen med sponsring av Upp till kamp en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra är att alla som kommer i kontakt med galan, besökare eller läsare av marknadsföring, ska koppla samman evenemanget med Falköping. Det är därför viktigt att The Best of Sweden AB står för samma värdegrund som Falköpings kommun. Genomförande I detta avtal förbinder sig The Best of Sweden AB att framhålla Falköpings kommuns logotyp i marknadsföringsunderlag och annonser avseende Upp till kamp en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra. Vidare ska Falköpings kommun ges plats inne på evenemangsområdet för att kunna informera besökare om Falköpings kommun, ställa ut gatupratare/roller up samt hänga upp banderoller och flaggor. Sponsorsumma Ersättning för sponsringen av Upp till kamp en välgörenhetsgala för Barncancerfonden Västra är femton kronor ( kronor). Sponsringsersättningen betalas ut efter påskrivet avtal och betalas till bankgirot inom tre bankdagar. Avtalstid Avtalet gäller från och med upprättandet och till och med den dag evenemanget är genomfört, Krav Falköpings kommun förbehåller sig rätten att återkräva sponsringsersättningen från The Best of Sweden AB om något i överenskommelsen bryts.

176 Detta avtal har upprättats i två (2) original varav parterna tagit var sitt. Falköping den december 2016 Falköping den december 2016 För Falköpings kommun För The Best of Sweden AB Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande Tobias Qvist The Best of Sweden AB Katarina Andersson Kommundirektör

177 Upp Till Kamp En välgörenhetsgala för Banrcancerfonden Västra Ansökan om evenemangsbidrag

178 Vi har utmanat oss själva! Men inte bara det vi ska även försöka göra världen lite bättre genom att stödja Barncancerfonden Västra. Om vi klarar av vår insamling så kan väl ni hjälpa till och stödja vår insamling? Tillsammans gör vi världen lite bättre! Söndagen den 4:e December kommer något nytt att ske i Falköping. Upp Till Kamp en välgörenhetsgala för barncancerfonden Västra arrangeras i Odenhallen! Det är många aktörer involverade och det mesta kommer att ske med ideella krafter, men vissa kostnader är ett faktum. För dessa kostnader vill vi söka bidrag ur evenemangspotten. Varför ska vi göra detta? I Falköping har på kort tid två familjer, vänner och bekanta drabbats av att unga människor tragiskt gått bort i barncancer Ett sätt att stödja direkt lokalt genom en upplevelse Falköping profilerar sig vidare som en evenemangsstad Öka kunskapen om Barncancer och om fonden Fördelar för Falköpings Kommun, näringslivet och föreningslivet Marknadsföring som sträcker sig över kommungränsen Tillresta gäster från olika delar av Sverige En ny mötesplats som skapar energi Många aktörer som interagerar med varandra Marknadsföringskanaler Falköpings Tidning Facebook (egen sida och evenemang) Instagram (eget konto) Falköpings Radio Framtid Planer finns att köra detta på ytterligare platser i Sverige om det lyckas väldigt bra här i Falköping, där vi kommer att marknadsföra Falköping som vårt grundkoncept. Kostnader Ljud, Ljus, Scener & tekniker Inresta tävlingsmotståndare Domare Läkare Övrigt Total Vi söker alltså för dessa kostnader. Vi puttar in ofantligt mycket mer genom ideella krafter, marknadsmaterial, marknadsföring mm och vi tar inte ut någon som helst ersättning för det. Onsdagsberedning Vi kommer gärna på en onsdagsberedning och presenterar eventet och svarar på frågor.

179 Fakta Söndag 4:e December kkl Konfrencierer: Tobias Qvist & Madeleine Holmlind Program: Boxning Brottning Armbrytning Dansuppvisning Artist Barncancerfonden Västra Samarbeten: Barncancerfonden Västra Falköpings Kommun Falköpings Brottarklubb TIFA Boxing Club/ Viktoija BC Upplev Event 7H Event & Konferens Ljud & Ljuskompaniet Winlöfs Art Dance Emil Johansson Artist Mikael Robsahm, David & Josef Assio Radio Falköping Amandas Stjärna Tidsplan: Oktober: Pressrelaease och marknadsföring November: Spika komplett program, marknadsföring December: 4:e Projektledare: Tobias Qvist The Best of Sweden AB

180 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 180 Dnr 2016/ Ändrad utbetalning av föreningsbidrag till Borgunda Nya Bygdegårdsförening Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen upphäver kommunstyrelsens beslut från den 7 januari 2016, 12, om ansökan från Borgunda Nya Bygdegårdsförening om föreningsbidrag, till följd av förändrade förutsättningar i grundansökan. 2 Kommunstyrelsen beviljar Borgunda Nya Bygdegårdsförenings ansökan om föreningsbidrag med tvåmiljoner etthundra trettiofemtusen kronor. 3 Föreningsbidraget fördelas jämnt över år 2016 och år Finansiering sker ur kommunstyrelsens reservmedel för år 2016 och ur kommunstyrelsens bidragsgivning för år Borgunda Nya Bygdegårdsförening ska senast tre månader efter att renoveringen av bygdegården genomförts inkomma med en redovisning av hela investeringen till kommunstyrelsen. 6 Falköpings kommun förbehåller sig rätten att återkräva bidraget om bidraget inte har använts enligt ansökan. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 7 januari 2016, 12, att bevilja Borgunda Nya Bygdegårdsförenings ansökan om föreningsbidrag om 30 procent av det bidragunderlag Boverket fastställt i sitt beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler, maximallt tvåmiljoner etthundra trettiofemtusen fyrahundra furtiofem kronor ( kronor). Föreningsbidraget skulle fördelas jämnt över år 2017 och år Föreningen Borgunda Nya Bygdegårdsförening har kontaktat kommunstyrelsens ordförande angående kommunstyrelsens beslut. Anledning till kontakten var att föreningen nu påbörjat förhandlingar med banker om en kredit fram till dess att renoveringen av bygdegården är genomförd och pengarna kan återsökas från Boverket. Föreningen ville därför att den första utbetalningen från Falköpings kommun skulle utföras. Det framkommer i kontakten att det blivit något fel i kommunikationen mellan Falköpings kommun och föreningen efter det att kommunstyrelsen tog beslut om föreningsbidrag i januari 2016 och vad beslutet innebar. Föreningen har tolkat beslutet och de kontakter som följde som att föreningen skulle få föreningsbidraget utbetalt redan under år Utifrån detta har föreningen fortsatt med arbetet med att starta renoveringen redan under år Föreningen har blivit beviljade bygglov av kommunen och inväntar nu startbeslut innan renoveringen kan påbörjas. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

181 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) För att renoveringen inte ska stoppas önskar nu föreningen få bidraget utbetalt under år 2016 och år 2017 Kommunledningsförvaltningens bedömning Då det inte finns utrymme i kommunstyrelsen bidragsgivning för år 2016 att tidigarelägga föreningsbidraget ett år är det kommunledningsförvaltningens första bedömning att ansökan bör avslås. Efter en politisk beredning av ärendet med kommunstyrelsens ordförande uppkommer frågan om möjligheten att använda sig av kommunstyrelsens reservmedel för år 2016 för att betala ut föreningsbidraget ett år tidigare för att inte stoppa den påbörjade renoveringen av bygdegården. I kommunstyrelsens reservmedel för år 2016 återfinns i november månad drygt tre miljoner kronor vilka kan användas av kommunstyrelsen för icke budgeterade ärenden som uppkommer under året. Kommunledningsförvaltningen bedömer att ett tidigareläggande av föreningsbidraget till Borgunda Nya Bygdegårdsförening är möjlig om kostnaden för år 2016 tas via kommunstyrelsens reservmedel. Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen upphäver tidigare beslut i ärendet till fördel för ett nytt beslut. I det nya förslaget till beslut ska även Borgunda Nya Bygdegårdsförening inkomma med en redovisning av hela projektet till kommunstyrelsen när renoveringen är genomförd. Falköpings kommun förbehåller sig även rätten att återkräva bidraget av föreningen om det inte har använts enligt ansökan. I och med detta kommer även den uppbokade ramen kommunstyrelsens bidragsgivning för år 2018 att minska med drygt en miljon kronor. Finansiering Finansiering av föreningsbidraget med enmiljon sextiosjutusen femhundra kronor ( kronor) för år 2016 sker genom kommunstyrelsens reservmedel. Föreningsbidraget om enmiljon sextiosjutusen femhundra kronor ( kronor) för år 2017 sker genom kommunstyrelsens bidragsgivning för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 november 2016, har utarbetats av ekonom Christoffer Eriksson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

182 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ändrad utbetalning av föreningsbidrag till Borgunda Nya Bygdegårdsförening Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen upphäver kommunstyrelsens beslut från den 7 januari 2016, 12, om ansökan från Borgunda Nya Bygdegårdsförening om föreningsbidrag, till följd av förändrade förutsättningar i grundansökan. 2 Kommunstyrelsen beviljar Borgunda Nya Bygdegårdsförenings ansökan om föreningsbidrag med tvåmiljoner etthundra trettiofemtusen kronor. 3 Föreningsbidraget fördelas jämnt över år 2016 och år Finansiering sker ur kommunstyrelsens reservmedel för år 2016 och ur kommunstyrelsens bidragsgivning för år Borgunda Nya Bygdegårdsförening ska senast tre månader efter att renoveringen av bygdegården genomförts inkomma med en redovisning av hela investeringen till kommunstyrelsen. 6 Falköpings kommun förbehåller sig rätten att återkräva bidraget om bidraget inte har använts enligt ansökan. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 7 januari 2016, 12, att bevilja Borgunda Nya Bygdegårdsförenings ansökan om föreningsbidrag om 30 procent av det bidragunderlag Boverket fastställt i sitt beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler, maximallt tvåmiljoner etthundra trettiofemtusen fyrahundra furtiofem kronor ( kronor). Föreningsbidraget skulle fördelas jämnt över år 2017 och år Föreningen Borgunda Nya Bygdegårdsförening har kontaktat kommunstyrelsens ordförande angående kommunstyrelsens beslut. Anledning till kontakten var att föreningen nu påbörjat förhandlingar med banker om en kredit fram till dess att renoveringen av bygdegården är genomförd och pengarna kan återsökas från Boverket. Föreningen ville därför att den första utbetalningen från Falköpings kommun skulle utföras. Det framkommer i kontakten att det blivit något fel i kommunikationen mellan Falköpings kommun och föreningen efter det att kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

183 2(2) tog beslut om föreningsbidrag i januari 2016 och vad beslutet innebar. Föreningen har tolkat beslutet och de kontakter som följde som att föreningen skulle få föreningsbidraget utbetalt redan under år Utifrån detta har föreningen fortsatt med arbetet med att starta renoveringen redan under år Föreningen har blivit beviljade bygglov av kommunen och inväntar nu startbeslut innan renoveringen kan påbörjas. För att renoveringen inte ska stoppas önskar nu föreningen få bidraget utbetalt under år 2016 och år 2017 Förvaltningens bedömning Då det inte finns utrymme i kommunstyrelsen bidragsgivning för år 2016 att tidigarelägga föreningsbidraget ett år är det kommunledningsförvaltningens första bedömning att ansökan bör avslås. Efter en politisk beredning av ärendet med kommunstyrelsens ordförande uppkommer frågan om möjligheten att använda sig av kommunstyrelsens reservmedel för år 2016 för att betala ut föreningsbidraget ett år tidigare för att inte stoppa den påbörjade renoveringen av bygdegården. I kommunstyrelsens reservmedel för år 2016 återfinns i november månad drygt tre miljoner kronor vilka kan användas av kommunstyrelsen för icke budgeterade ärenden som uppkommer under året. Kommunledningsförvaltningen bedömer att ett tidigareläggande av föreningsbidraget till Borgunda Nya Bygdegårdsförening är möjlig om kostnaden för år 2016 tas via kommunstyrelsens reservmedel. Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen upphäver tidigare beslut i ärendet till fördel för ett nytt beslut. I det nya förslaget till beslut ska även Borgunda Nya Bygdegårdsförening inkomma med en redovisning av hela projektet till kommunstyrelsen när renoveringen är genomförd. Falköpings kommun förbehåller sig även rätten att återkräva bidraget av föreningen om det inte har använts enligt ansökan. I och med detta kommer även den uppbokade ramen kommunstyrelsens bidragsgivning för år 2018 att minska med drygt en miljon kronor. Finansiering Finansiering av föreningsbidraget med enmiljon sextiosjutusen femhundra kronor ( kronor) för år 2016 sker genom kommunstyrelsens reservmedel. Föreningsbidraget om enmiljon sextiosjutusen femhundra kronor ( kronor) för år 2017 sker genom kommunstyrelsens bidragsgivning för år Beslutet ska skickas till Borgunda nya bygdegårdsförening, Anders Schönborg, ordförande Christoffer Eriksson, ekonom Christoffer Eriksson Ekonom

184 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 181 Dnr 2015/ Ansökan från Biksborgs avloppsförening om bidrag för anslutning till det kommunala avloppssystemet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att lämna bidrag på kronor till Biksborgs avloppsförening som byggt avloppsledningar för anslutning till det kommunala avloppssystemet. 2 Kommunstyrelsen beslutar att bidraget ska finansieras inom kommunstyrelsens budget för bidragsgivning för år Bakgrund Bidraget till föreningar som bygger avloppsledningar för anslutning till det kommunala avloppssystemet är ett bidrag i form av ett infrastrukturstöd. Föremål för detta bidrag är det ledningsnät som föreningen får etablera mellan kommunens anslutningspunkt och respektive fastigheters anslutningspunkter. Syftet med bidraget är att: Skapa bättre förutsättningar för landsbygdsboende och bidra till landsbygdsutveckling i kommunen. I ett långsiktigt perspektiv bidra till att minska hushållens negativa miljöpåverkan. Säkra drift och utveckling på kommunens avloppsreningsverk. Föreningen får bidrag i två delar kronor per hushåll i föreningen kronor per meter avloppsledning som föreningen grävt ner, endast till föreningens ledningsnät (från den kommunala anslutningspunkten till fastigheternas gemensamma anslutningspunkt) Biksborgs avloppsförening har 9 medlemmar och har lagt ner 695 meter avloppsledning. Bidraget blir: 9 * * 30 = kronor. Biksborgs avloppsförening har byggt ut sitt avloppsystem, skrivit avtal med VA-avdelningen på Falköpings kommun samt anslutit sig till en anslutningspunkt på huvudledningen mellan Borgunda och Dala, strax söder om Borgunda Idrottsklubb. Den 18 november 2015 inkom föreningen med ansökan om bidrag. Den 18 oktober 2016 inkom föreningen med ansökan om utbetalning av bidraget samt erforderlig redovisning. Bidraget lämnas efter beslutet är justerat. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

185 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Finansiering Bidraget ska finansieras inom kommunstyrelsens budget för bidragsgivning för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 4 november 2016, har utarbetats av kommunstrateg Ida Helander. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

186 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2015/ Kommunstyrelsen Ansökan från Biksborgs avloppsförening om bidrag för anslutning till det kommunala avloppssystemet Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att lämna bidrag på kronor till Biksborgs avloppsförening som byggt avloppsledningar för anslutning till det kommunala avloppssystemet. 2 Kommunstyrelsen beslutar att bidraget ska finansieras inom kommunstyrelsens budget för bidragsgivning för år Bakgrund Bidraget till föreningar som bygger avloppsledningar för anslutning till det kommunala avloppssystemet är ett bidrag i form av ett infrastrukturstöd. Föremål för detta bidrag är det ledningsnät som föreningen får etablera mellan kommunens anslutningspunkt och respektive fastigheters anslutningspunkter. Syftet med bidraget är att: Skapa bättre förutsättningar för landsbygdsboende och bidra till landsbygdsutveckling i kommunen. I ett långsiktigt perspektiv bidra till att minska hushållens negativa miljöpåverkan. Säkra drift och utveckling på kommunens avloppsreningsverk. Föreningen får bidrag i två delar: kronor per hushåll i föreningen kronor per meter avloppsledning som föreningen grävt ner, endast till föreningens ledningsnät (från den kommunala anslutningspunkten till fastigheternas gemensamma anslutningspunkt) Biksborgs avloppsförening har 9 medlemmar och har lagt ner 695 meter avloppsledning. Bidraget blir: 9 * * 30 = kronor. Kommunledningsförvaltningen Ida Helander Kommunstrateg Hållbar utveckling ida.helander@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

187 2(2) Biksborgs avloppsförening har byggt ut sitt avloppsystem, skrivit avtal med VA-avdelningen på Falköpings kommun samt anslutit sig till en anslutningspunkt på huvudledningen mellan Borgunda och Dala, strax söder om Borgunda Idrottsklubb. Den 18 november 2015 inkom föreningen med ansökan om bidrag. Den 18 oktober 2016 inkom föreningen med ansökan om utbetalning av bidraget samt erforderlig redovisning. Bidraget lämnas efter beslutet är justerat. Finansiering Bidraget ska finansieras inom kommunstyrelsens budget för bidragsgivning för år Beslutet ska skickas till Biksborgs avloppsförening, Bertil Larsson Karin Johansson, ekonomichef Rasmus Nyman, VA-ingenjör Ida Helander, kommunstrateg Bilagor ansökan och redovisning från föreningen Ida Helander Kommunstrateg Hållbar utveckling

188 FALKÖPING KOMMUNEN FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr Ansökan om utbetalning av bidrag till föreningar som-bygger. avloppsledningar för anslutning till det kommunala avloppsystemet Planbet Uppgifter om sökanden Förening Bifcf?BO -45 v B^-OLOMiS^ fo -(=Kj' ^ Kontaktperson Adress Postnummer Telefon o 1 i bo (e Postadress Bankgironummer/Plusgironummer* o 3 5"'O Uppgifter om åtgärderna (eventuella ändringar i förhållande till uppgifter i ansökan om bidrag) Antal hushåll i föreningen som anslutit sig till föreningens avloppsledning (har förbindelsepunkt för avlopp) Antal meter avloppsledning som föreningen har etablerat [ <o~x Till ansökan bifogas en specifikation av de faktiska kostnaderna Sammanställning av specificerade faktiska kostnader ^ f - Material, frakt m m...s.j.!?...kr Arbetskostnad Ö. <>s Q... kr Mervärdeskatt ».... kr Total investeringskostnad 5'IG 6*90 kr Har annat kommunalt eller statligt stöd beviljats för anläggningen? Om ja, vilket? Ja El Nej Sökandens försäkran och underskrift Jag ansöker härmed om utbetalning av bidrag och försäkrar samtidigt på heder och samvete att de uppgifter som lämnats i denna ansökan och därtill bifogade handlingar är sanningsenliga, samt att anläggningen är färdigställt och fungerar på avsett sätt. 2Xjj (p 1 O.. 1 k 3. UJ.. 4 kvk*. Underskrift OM FELAKTIGA ELLER OFULLSTÄNDIGA UPPGIFTER HAR LÄMNATS KAN NI BLI SKYLDIG ATT BETALA TILLBAKA BIDRAG SOM UTBETALATS. SÄDANA UPPGIFTER KAN OCKSÅ MEDFÖRA ANSVAR ENLIGT BROTTSBALKEN. Skicka ansökan till: Falköpings kommun, Kommunledningsförvaltningen, Falköping Nedanstående ruta fylls i av kommunen: Föreningen har beviljats anslutning till kommunens avloppsystem: Bidrag beviljas med kr för etablering av avloppsledningsnät inom en förening som anslutit sig till kommunens avloppssystem.