kallas till sammanträde måndagen den 19 december 2016 klockan 17:00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, för att behandla följande ärenden.

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE Datum Sida 1 (8) Ledamöter och ersättare Se förteckning på sista sidan Handlingar till ärendena på föredragningslistan kan beställas från kommunledningsförvaltningen eller läsas på kommunens webbplats Tjänstepersoner Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Telefon E-post kommunen@falkoping.se Webbplats Kultur- föreningsledar- och idrottsstipendierna samt folkhälsopriset delas ut klockan 18:30 och därefter blir det förtäring i Stadshuset (anmälan krävs, se separat inbjudan) Kommunfullmäktige Observera tiden! kallas till sammanträde måndagen den 19 december 2016 klockan 17:00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Val av protokollsjusterare 2. Allmänhetens frågestund 3. Inkomna motioner, interpellationer och frågor

2 2 (8) Ärende Anteckningar 4. Besvarande av motion från Inger Lilja (V) med flera om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 223/2016 b) Mångfalds- och kvalitetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Kommunstyrelsen 127/2016 d) Motionen 5. Revidering av kommunstyrelsens reglemente Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 225/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till reviderat reglemente med markerade ändringar 6. Revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 226/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till reviderade riktlinjer d) Nuvarande riktlinjer 7. Riktlinjer för internkontroll Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 227/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till riktlinjer d) Nuvarande reglemente 8. Ändrad tidpunkt för inbetalning av särskild medlemsinsats till Kommuninvest år 2016 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 231/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande Ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar i Falköpings kommun år 2017 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 232/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Kultur- och fritidsnämnden 68/ Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2016 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 233/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Direktionen för Tolkförmedling Väst 245/2016 d) Delårsrapporten e) Granskningsrapporten

3 3 (8) Ärende Anteckningar 11. Annonsering om tid och plats för kommunfullmäktiges sammanträden år 2017 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 237/2016 b) Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Återbesättande av uppdraget som ledamot i socialnämnden efter Ingrid Martens (C) Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunfullmäktige 150/ Återbesättande av uppdraget som ersättare i kulturoch fritidsnämnden efter Sören Rafstedt (M) Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunfullmäktige 151/ Entledigande av Julia Björck (S) från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 15. Entledigande av Julia Björck (S) från uppdragen som ledamot i kommunstyrelsen, Falköpings Hyresbostäder AB och Fastighetsaktiebolaget Mösseberg Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 16. Entledigande av Karin Johansson från uppdraget som ledamot i styrelsen för Ekehagens Forntidsby AB Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 17. Entledigande av Sara Cronholm från uppdraget som ersättare för överförmyndaren Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse

4 4 (8) Ärende Anteckningar 18. Entledigande av Christina Johansson (KD) från uppdraget som ersättare i barn- och utbildningsnämnden Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 19. Entledigande av Erik Kyrkander (V) från uppdraget som ersättare i barn- och utbildningsnämnden Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 20. Val till nämnden för samhällskydd mellersta Skaraborg Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 1/ Val till styrelsen för Falbygdens Bredband AB förslag Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 2/ Val av ombud vid Falbygdens Bredband AB:s bolagsstämmor Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 3/ Val av ombud vid Falköpings Hyresbostäder AB:s bolagsstämmor Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 4/ Val av ombud vid Hotellfastigheter i Falköping AB:s bolagsstämmor Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 5/2016

5 5 (8) Ärende Anteckningar 25. Val av ombud vid Ekehagens Forntidsby AB:s bolagsstämmor Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 6/ Val av ombud vid årsmötet med den ideella föreningen Det finns bruk för alla Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 7/ Val till styrelsen för Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden förslag Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 8/ Val till styrelsen för Falbygdens Hembygds- och Fornminnesförening Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 9/ Val av ombud vid Falköping Nu:s föreningsstämmor Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 10/ Val av revisor till Falköping Nu Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 11/ Val av ombud vid Kommuninvests föreningsstämmor Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 12/2016

6 6 (8) Ärende Anteckningar 32. Val av ombud vid årsmötet med Stiftelsen Ållebergs Segelflygmuseum Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 13/ Val till styrelsen för Stiftelsen 1913 års Maltdrycksbolags Understödsfond Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 14/ Val av kassör för Stiftelsen Alfred Lauréns Understödsfond Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 15/ Val av kassör för Stiftelsen Anders och Estrid Nilssons donationsfond för socialt arbete Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 16/ Val av kassör för Stiftelsen Johan Erik Lauréns donationsfond Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 17/ Val av nämnden för Stiftelsen Joh. Halléns understödsfond för behövande köpmän i Falköpings stad Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 18/ Val av ombud vid årsmötet med Sweden Emilia Romagna Network, SERN Dnr 2016/ Bilaga a) Valberedningen 19/2016

7 7 (8) Ärende Anteckningar 39. Anmälningsärenden Dnr 2016/ Bilaga a) Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, kvartal 3 år 2016 b) Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, kvartal 3 år 2016 Patrik Björck Ordförande

8 8 (8) Förteckning över ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige under mandatperioden Ledamöter Patrik Björck (S), ordförande Elin Liljebäck Nilsson (KD), 1:e vice ordf. Ingrid A. Jarlsson (M), 2:e vice ordf. Conny Johansson (S) Karola Svensson (C) Lena Sjödahl (M) Ingvor Bergman (S) Hanna Wigh (SD) Johanna Johansson (SD) Christina Jorméus (M) Dan Gabrielsson (S) Susanne Larsson (S) Hans Johansson (C) Maddelen Larsson (SD) Josef Otterdahl (SD) Johanna Svensson (S) Ed Kahrs (M) Niclas Hillestrand (S) Dan Hovskär (KD) Allan Bjärkhed (KD) Julia Björck (S) Roar Vesterengen (SD) Charlotte Nyberg (SD) Ann Kyrkander (MP) Laila Blom (MP) Pal Seidler (S) Wanja Wallemyr (C) Anders Winlöf (M) Eva Dahlgren (C) Anna Bella Nordh Fahlqvist (S) Erik Kyrkander (V) Alex Bergström (S) Johan Eriksson (M) Jonas Landén (SD) Erik Norén (SD) Inger Lilja (V) Inga-Lill Bergsten (S) Lars Theng (S) Annika Carp (L) Kent Mossby (M) Christopher Münch (SD) Sonja Eriksson (SD) Lina Ahl (S) Henric Hagberg (S) Lars-Göran Andersson (KD) Ingrid Martens (C) Pia Ragnar (M) Björn Stenström (L) Christiane Uhle (C) Lisbeth Ek (S) Fredy Neüman (S) Ersättare Marie Post (S) Corry Thuresson (S) Hanna Nord (S) Jonas Karlsson (S) Ingvor Arnoldsson (S) Per-Anders Larsson (S) Roger Lundberg (S) Maria Abosh (S) Kovan Akrawi (S) Helena Wig (SD) Zarah Meyner (SD) Mantas Mazeitavicius (SD) Peter Romlén (SD) Jörgen Larsson (SD) Pema Malmgren (M) Roland Svensson (M) Cathrine Croona (M) Roger Sjödahl (M) Göte Andersson (C) Sofia Thuvesson (C) Birgitta Friggeråker (C) Britt-Louise Thoresen (KD) Michael Kristiansson (KD) Magnus Hägg (MP) Åsa Lidén (MP) Elin Tingmyr (V) Göran Johansson (V) Anna-Brita Fransson (L) Dag Högrell (L) Gruppledare Ingvor Bergman (S) Christopher Münch (SD) Anders Winlöf (M) Karola Svensson (C) Dan Hovskär (KD) Ann Kyrkander (MP) Inger Lilja (V) Annika Carp (L)

9 (1) Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare Inbjudan till samkväm den 19 december 2016 Kommunens årliga stipendier och priser delas ut i samband med kommunfullmäktiges sammanträde måndagen den 19 december Stipendieutdelningen börjar klockan 18:30. Efter utdelningen inbjuds kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare tillsammans med stipendiaterna och pristagarna till ett samkväm med förtäring i Stadshushallen. Anmälan är obligatorisk och meddelas Anna-Karin Linder på eller anna-karin.linder@falkoping.se senast onsdagen den 14 december. Meddela eventuell specialkost vid anmälan. Välkommen! Patrik Björck Kommunfullmäktiges ordförande Kommunledningsförvaltningen Kansliet Kajsa Björck Kommunsekreterare kajsa.bjorck@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon Telefax kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

10 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 223 Dnr 2016/ Besvarande av motion från Inger Lilja (V) med flera om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Av motionen framgår följande. "Den nuvarande regeringen har lovat att de ska göra barnkonventionen till svensk lag. Nästan alla övriga partier har sagt att de vill göra detsamma, därför utgår vi från att det blir så. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Falköpings kommun behöver förbereda sig för hur vi ska implementera den nya lagen. Vi har sen 2006 ett handlingsprogram som heter Barnens rätt i Falköping som utgår från FN:s barnkonvention. Det är väldigt ambitiöst men tyvärr så vet vi inte om det används eftersom det aldrig redovisas. Vi i Vänsterpartiet ser fram emot att Barnkonventionen blir lag och väntar på den dagen barns rättigheter tas på allvar. Vänsterpartiet yrkar Att en barnombudsman anställs som får till uppgift att revidera handlingsprogrammet och att implementera barnkonventionen i kommunens förvaltningar och bolag" Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2016, 52, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 11 maj 2016, 127, att motionen skulle behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott, preliminärt den 28 september Kommunledningsförvaltningens bedömning Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och har skrivits under av 196 länder. Barnkonventionen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

11 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Regeringen beslutade år 2013 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att inom vissa områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnkonventionen. Utredaren skulle också ta ställning till på vilket sätt barnets rättigheter kan stärkas mest effektivt. År 2015 beslutade regeringen att utvidga utredarens uppdrag till att också omfatta att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Utredaren skulle även belysa vissa rättsliga och praktiska frågor som aktualiseras vid en inkorporering. Barnrättighetsutredningen lämnade i februari 2016 sitt betänkande Barnkonventionen blir svensk lag till regeringen och förslaget skickades sedan ut på remiss. Sista svarsdag på remissen var den 15 oktober Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari En lång rad remissutlåtanden har kommit in. Av vad som framkommit hittills är remissinstanserna splittrade i sina utlåtanden. Instanser med kunskap inom det juridiska området har varit kritiska till att inkorporera konventionen och göra den till svensk lag. Justitieombudsmannen (JO), Kammarrätten i Stockholm och avdelningen för mänskliga rättigheter, Historiska institutionen vid Lunds universitet kan nämnas som exempel. Enligt dem är konventionen för vag i sina formuleringar för att kunna tjäna som lagtext. Däremot är Barnombudsmannen liksom de flesta barnrättsorganisationer positiva till förslaget. I barnrättighetsutredningen beskrivs vikten av att barns bästa och deras rättigheter beaktas i beslut vilket medför att Barnkonventionens intention behöver genomsyra kommunens arbete. Det innebär att arbetet ska implementeras hos kommunens alla anställda och finnas som grund vid beslut. I det barn- och ungdomspolitiska arbete som bedrivs idag i Falköpings kommun arbetas det för att barn och unga ska ses som fullvärdiga samhällsmedborgare. Det innebär att de ska ses som egna individer med eget värde som känner att de är delaktiga i sammanhang på den lokala nivån. För att uppnå detta arbetar Falköpings kommun med att skapa former och synsätt som gör att barn och unga själva både upplever att de tas på allvar och att deras röster ges reellt inflytande. I januari 2016 inrättade kultur- och fritidsförvaltningen i Falköpings kommun en tjänst som ungdomsstrateg. Ungdomsstrategens uppdrag är att arbeta med delaktighet och inflytande bland barn och unga, både vad gäller deras möjlighet att påverka deras liv och deras närmiljö, men också samhällsutvecklingen i stort. Ungdomsstrategen ska arbeta med att ge ungdomar möjlighet till inflytande, dels för att inflytande är en demokratisk rättighet och dels för att deras kunskaper, erfarenheter och värderingar ska ses som en värdefull resurs. En del i ungdomsstrategens uppdrag är att arbeta fram långsiktiga metoder och verktyg för ett aktivt arbete med ungdomsinflytande. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

12 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Ungdomsstrategen ska även verka för att ungdomsinflytandet i kommunen ska vara alla nämnders ansvar. I uppdraget ingår att uppmuntra och stödja arbete som utgår från barnkonventionen och att sprida kunskap om ungas delaktighet. I det ungdomspolitiska arbetet ingår arbetet med unga och ungas inflytande och en strävan efter att alla unga ska få komma till tals. Därför arbetar ungdomspolitiken för att sprida hur de som arbetar med unga kan få hjälp med metoder för ungas inflytande. Vidare ska ungdomsstrategen vara en kanal för att unga ska få uttrycka sin åsikt i beslut. Det innebär att den inriktning som valts mer fokuserar på att få barn och unga att själva driva sina frågor. Som ett led i detta har åtta unga kommunutvecklare anställts fyra timmar i veckan fram till sommaren Kommunledningsförvaltningen delar motionens intention om att arbetet med barnkonventionen och barn och ungas rättigheter är viktiga frågor. Det här arbetet är redan idag en stor del av ungdomsstrategens uppdrag och kommer att aktualiseras ännu mer om och när barnkonventionen blir svensk lag. Kommunledningsförvaltningen anser därför inte att det i nuläget finns behov av att skapa en ny tjänst och anställa en barnombudsman. Med anledning av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag avslås. Tjänsteutlåtandet, daterat den 11 november, har utarbetats av mångfalds- och kvalitetsutvecklare Catharina Ungh. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 168/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2016/ Kommunstyrelsen Motion från Inger Lilja (V) med flera om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Av motionen framgår följande. "Den nuvarande regeringen har lovat att de ska göra barnkonventionen till svensk lag. Nästan alla övriga partier har sagt att de vill göra detsamma, därför utgår vi från att det blir så. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Falköpings kommun behöver förbereda sig för hur vi ska implementera den nya lagen. Vi har sen 2006 ett handlingsprogram som heter Barnens rätt i Falköping som utgår från FN:s barnkonvention. Det är väldigt ambitiöst men tyvärr så vet vi inte om det används eftersom det aldrig redovisas. Vi i Vänsterpartiet ser fram emot att Barnkonventionen blir lag och väntar på den dagen barns rättigheter tas på allvar. Vänsterpartiet yrkar Att en barnombudsman anställs som får till uppgift att revidera handlingsprogrammet och att implementera barnkonventionen i kommunens förvaltningar och bolag" Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2016, 52, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade Kommunledningsförvaltningen Catharina Ungh Mångfalds- och kvalitetsutvecklare catharina.ungh@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

14 2(3) den 11 maj 2016, 127, att motionen skulle behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott, preliminärt den 28 september Kommunledningsförvaltningens bedömning Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och har skrivits under av 196 länder. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Regeringen beslutade år 2013 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att inom vissa områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnkonventionen. Utredaren skulle också ta ställning till på vilket sätt barnets rättigheter kan stärkas mest effektivt. År 2015 beslutade regeringen att utvidga utredarens uppdrag till att också omfatta att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Utredaren skulle även belysa vissa rättsliga och praktiska frågor som aktualiseras vid en inkorporering. Barnrättighetsutredningen lämnade i februari 2016 sitt betänkande Barnkonventionen blir svensk lag till regeringen och förslaget skickades sedan ut på remiss. Sista svarsdag på remissen var den 15 oktober Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari En lång rad remissutlåtanden har kommit in. Av vad som framkommit hittills är remissinstanserna splittrade i sina utlåtanden. Instanser med kunskap inom det juridiska området har varit kritiska till att inkorporera konventionen och göra den till svensk lag. Justitieombudsmannen (JO), Kammarrätten i Stockholm och avdelningen för mänskliga rättigheter, Historiska institutionen vid Lunds universitet kan nämnas som exempel. Enligt dem är konventionen för vag i sina formuleringar för att kunna tjäna som lagtext. Däremot är Barnombudsmannen liksom de flesta barnrättsorganisationer positiva till förslaget. I barnrättighetsutredningen beskrivs vikten av att barns bästa och deras rättigheter beaktas i beslut vilket medför att Barnkonventionens intention behöver genomsyra kommunens arbete. Det innebär att arbetet ska implementeras hos kommunens alla anställda och finnas som grund vid beslut. I det barn- och ungdomspolitiska arbete som bedrivs idag i Falköpings kommun arbetas det för att barn och unga ska ses som fullvärdiga samhällsmedborgare. Det innebär att de ska ses som egna individer med eget värde som känner att de är delaktiga i sammanhang på den lokala nivån. För att uppnå detta arbetar Falköpings kommun med att skapa former och synsätt som gör att barn och unga själva både upplever att de tas på allvar och att deras röster ges reellt inflytande. I januari 2016 inrättade kultur- och fritidsförvaltningen i Falköpings kommun en tjänst som ungdomsstrateg. Ungdomsstrategens uppdrag är att arbeta med delaktighet och inflytande bland barn och unga, både vad gäller deras möjlighet att påverka deras liv och deras närmiljö, men också samhällsutvecklingen i stort. Ungdomsstrategen ska arbeta med att ge ungdomar möjlighet till inflytande, dels för att inflytande är en demokratisk rättighet och dels för att deras kunskaper, erfarenheter och värderingar ska

15 3(3) ses som en värdefull resurs. En del i ungdomsstrategens uppdrag är att arbeta fram långsiktiga metoder och verktyg för ett aktivt arbete med ungdomsinflytande. Ungdomsstrategen ska även verka för att ungdomsinflytandet i kommunen ska vara alla nämnders ansvar. I uppdraget ingår att uppmuntra och stödja arbete som utgår från barnkonventionen och att sprida kunskap om ungas delaktighet. I det ungdomspolitiska arbetet ingår arbetet med unga och ungas inflytande och en strävan efter att alla unga ska få komma till tals. Därför arbetar ungdomspolitiken för att sprida hur de som arbetar med unga kan få hjälp med metoder för ungas inflytande. Vidare ska ungdomsstrategen vara en kanal för att unga ska få uttrycka sin åsikt i beslut. Det innebär att den inriktning som valts mer fokuserar på att få barn och unga att själva driva sina frågor. Som ett led i detta har åtta unga kommunutvecklare anställts fyra timmar i veckan fram till sommaren Kommunledningsförvaltningen delar motionens intention om att arbetet med barnkonventionen och barn och ungas rättigheter är viktiga frågor. Det här arbetet är redan idag en stor del av ungdomsstrategens uppdrag och kommer att aktualiseras ännu mer om och när barnkonventionen blir svensk lag. Kommunledningsförvaltningen anser därför inte att det i nuläget finns behov av att skapa en ny tjänst och anställa en barnombudsman. Med anledning av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag avslås. Beslutet ska skickas till Motionärerna Catharina Ungh Mångfalds- och kvalitetsutvecklare

16 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 127 Dnr 2016/ Remittering av motion från Inger Lilja (V) med flera om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen behandlas preliminärt i kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 september Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag. Av motionen framgår följande. "Den nuvarande regeringen har lovat att de ska göra barnkonventionen till svensk lag. Nästan alla övriga partier har sagt att de vill göra detsamma, därför utgår vi från att det blir så. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Falköpings kommun behöver förbereda sig för hur vi ska implementera den nya lagen. Vi har sen 2006 ett handlingsprogram som heter Barnens rätt i Falköping som utgår från FN:s barnkonvention. Det är väldigt ambitiöst men tyvärr så vet vi inte om det används eftersom det aldrig redovisas. Vi i Vänsterpartiet ser fram emot att Barnkonventionen blir lag och väntar på den dagen barns rättigheter tas på allvar. Vänsterpartiet yrkar Att en barnombudsman anställs som får till uppgift att revidera handlingsprogrammet och att implementera barnkonventionen i kommunens förvaltningar och bolag" Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2016, 52, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

17 Motion om att förbereda oss inför att Barnkonventionen blir svensk lag Den nuvarande regeringen har lovat att de ska göra barnkonventionen till svensk lag. Nästan alla övriga partier har sagt att de vill göra detsamma, därför utgår vi från att det blir så. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Falköpings kommun behöver förbereda sig för hur vi ska implementera den nya lagen Vi har sen 2006 ett handlingsprogram som heter Barnens rätt i Falköping som utgår från FN:s barnkonvention. Det är väldigt ambitiöst men tyvärr så vet vi inte om det används eftersom det aldrig redovisas. Vi i Vänsterpartiet ser fram emot att Barnkonventionen blir lag och väntar på den dagen barns rättigheter tas på allvar. Vänsterpartiet yrkar Att en barnombudsman anställs som får till uppgift att revidera handlingsprogrammet och att implementera barnkonventionen i kommunens förvaltningar och bolag. Falköping 15/ Vänsterpartiets fullmäktigegrupp Inger Lilja Erik Kyrkander ElinTingmyr Göran Johansson

18 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 225 Dnr 2016/ Revidering av kommunstyrelsens reglemente Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av kommunstyrelsens reglemente. 2 Revideringen gäller från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:11. Bakgrund I samband med arbetet att ta fram nya riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning i Falköpings kommun uppmärksammades en felaktighet i kommunstyrelsens reglemente. I 8, under rubriken Delegering från fullmäktige, framkommer att kommunstyrelsen, enligt punkten två, beslutar på begäran av nämnd mellan investerings- och driftbudget omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer. Det uppmärksammades även att texten om utskott i 44 inte är likalydande med övriga nämnders reglementen samt att beloppsramen för bemyndigande att köpa och sälja fastigheter med mera är lågt satt med hänsyn tagen till dagens kostnadsutveckling. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av 3 kap. 10 kommunallagen framgår att fullmäktige inte har möjlighet att delegera vissa ärenden, däribland beslut om budget eller andra viktiga ekonomiska frågor till nämnd som finns uppräknade i 3 kap. 9. Av 3 kap. 12 kommunallagen framgår att nämnder kan ges finansbemyndigande att bedriva verksamhet och göra omprioriteringar inom de i budgeten fastställda ramen som fullmäktige gett nämnden. I Falköpings kommun beslutar dock fullmäktige om en driftsram och en investeringsram per nämnd. Kommunledningsförvaltningens bedömning, vilken även delas av jurist på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är att en omfördelning mellan investeringsbudget och driftsbudget enbart är en fråga för fullmäktige att besluta i. Denna beslutanderätt kan inte delegeras till kommunstyrelsen i enlighet med 3 kap. 10 kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att punkten två i 8 tas bort. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att texten om utskott i 44 kompletteras för att vara likalydande med övriga nämnders reglementen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att punkten 3 i 8 får följande lydelse: köp, försäljning, byte, avtal om fastighetsreglering, expropriation eller inlösen av fastighet eller del av fastighet, enligt i årsbudget fastställd total kostnadsram och inom en ram av 50 prisbasbelopp för varje enskilt Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

19 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) objekt och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt. Förut angavs inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram, denna har dock inte kunnat hittas i diariet och är inte heller känd i organisationen. Förslaget innebär att den skrivning kommunfullmäktige beslutade om år 2010 återgår, bortsett från att beloppsramen för varje enskilt objekt höjs från tjugo till femtio prisbasbelopp (som år 2016 motsvarar en höjning i kronor från knappt till drygt 2,2 miljoner). Detta för att anpassa delegationen till samhällets kostnadsutveckling och få ett smidigare arbetsflöde vad gäller försäljning och köp av fastigheter. Enligt ett avgörande från kammarrätten i Göteborg, mål nummer som meddelades den 13 mars 2013, ansågs en kommun om knappt personer inte kunna delegera fastighetsköp/försäljning om 3 miljoner kronor. Om man jämför med andra kommuner i regionen, även med hänsyn tagen till deras invånarantal, är ett bemyndigande om 50 prisbasbelopp inte i överkant. Om ett ärende är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska det dock alltid beslutas av kommunfullmäktige. Tjänsteutlåtandet, daterat den 10 oktober 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 170/2016. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av kommunstyrelsens reglemente. 2 Revideringen gäller från och med den 1 december 2016 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:11. Yrkanden Conny Johansson (S) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att revideringen ska gälla från och med den 1 januari Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Conny Johanssons (S) ändringsyrkande och finner att det har antagits. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

20 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens reglemente Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av kommunstyrelsens reglemente. 2 Revideringen gäller från och med den 1 december 2016 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:11. Bakgrund I samband med arbetet att ta fram nya riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning i Falköpings kommun uppmärksammades en felaktighet i kommunstyrelsens reglemente. I 8, under rubriken Delegering från fullmäktige, framkommer att kommunstyrelsen, enligt punkten två, beslutar på begäran av nämnd mellan investerings- och driftbudget omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer. Det uppmärksammades även att texten om utskott i 44 inte är likalydande med övriga nämnders reglementen samt att beloppsramen för bemyndigande att köpa och sälja fastigheter med mera är lågt satt med hänsyn tagen till dagens kostnadsutveckling. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av 3 kap. 10 kommunallagen framgår att fullmäktige inte har möjlighet att delegera vissa ärenden, däribland beslut om budget eller andra viktiga ekonomiska frågor till nämnd som finns uppräknade i 3 kap. 9. Av 3 kap. 12 kommunallagen framgår att nämnder kan ges finansbemyndigande att bedriva verksamhet och göra omprioriteringar inom de i budgeten fastställda ramen som fullmäktige gett nämnden. I Falköpings kommun beslutar dock fullmäktige om en driftsram och en investeringsram per nämnd. Kommunledningsförvaltningens bedömning, vilken även delas av jurist på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är att en omfördelning mellan investeringsbudget och driftsbudget enbart är en fråga för fullmäktige att besluta i. Denna beslutanderätt kan inte delegeras till kommunstyrelsen i enlighet med 3 kap. 10 kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att punkten två i 8 tas bort. Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

21 2(2) Kommunledningsförvaltningen föreslår även att texten om utskott i 44 kompletteras för att vara likalydande med övriga nämnders reglementen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att punkten 3 i 8 får följande lydelse: köp, försäljning, byte, avtal om fastighetsreglering, expropriation eller inlösen av fastighet eller del av fastighet, enligt i årsbudget fastställd total kostnadsram och inom en ram av 50 prisbasbelopp för varje enskilt objekt och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt. Förut angavs inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram, denna har dock inte kunnat hittas i diariet och är inte heller känd i organisationen. Förslaget innebär att den skrivning kommunfullmäktige beslutade om år 2010 återgår, bortsett från att beloppsramen för varje enskilt objekt höjs från tjugo till femtio prisbasbelopp (som år 2016 motsvarar en höjning i kronor från knappt till drygt 2,2 miljoner). Detta för att anpassa delegationen till samhällets kostnadsutveckling och få ett smidigare arbetsflöde vad gäller försäljning och köp av fastigheter. Enligt ett avgörande från kammarrätten i Göteborg, mål nummer som meddelades den 13 mars 2013, ansågs en kommun om knappt personer inte kunna delegera fastighetsköp/försäljning om 3 miljoner kronor. Om man jämför med andra kommuner i regionen, även med hänsyn tagen till deras invånarantal, är ett bemyndigande om 50 prisbasbelopp inte i överkant. Om ett ärende är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska det dock alltid beslutas av kommunfullmäktige. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Sara Cronholm Kommunjurist

22 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2016/ KFS 2016:11 Reglemente för kommunstyrelsen Antagen av kommunfullmäktige den 21 mars 2016 Gäller från och med 1 april 2016 Reviderad av kommunfullmäktige den XXX Gäller från och med XX Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen (1991:900), KL, och annan lagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. Innehåll Kommunstyrelsens uppgifter... 3 Allmänt om kommunstyrelsens uppgifter... 3 Kommunstyrelsens förvaltningsorgan... 3 Ledningsfunktionen och styrfunktionen... 3 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen... 3 Kommunstyrelens övergripande uppgifter... 3 Företag och stiftelser... 5 Kommunalförbund... 5 Ekonomi och medelsförvaltning... 6 Delegering från fullmäktige... 6 Personalpolitiken... 7 Uppföljningsfunktionen... 8 Kommunstyrelsen uppföljning... 8 Övriga uppgifter... 8 Särskilda uppgifter... 8 Processbehörighet... 8 Krisledning och höjd beredskap... 9 Arbetslöshetsnämnd... 9 Arkivmyndighet (17)

23 Anslagstavla och webbplats... 9 Författningssamling... 9 Personuppgifter... 9 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Information och samråd Arbetsformer Sammansättning Tidpunkt för sammanträden Kallelse Offentliga sammanträden Sammanträde på distans Beslutsförhet Närvarorätt Ordföranden Presidium Ersättare för ordförande och vice ordförandena Kommunalråd och oppositionsråd Förhinder Ersättares tjänstgöring Jäv, avbruten tjänstgöring Yrkanden Deltagande i beslut Omröstningar Reservation Justering av protokoll Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera Delgivningsmottagare Undertecknande av handlingar Utskott (17)

24 Kommunstyrelsens uppgifter 1 Allmänt om kommunstyrelsens uppgifter Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Kommunstyrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda det arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion). Kommunstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Kommunstyrelsen ansvarar för i lag, förordning och detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). 2 Kommunstyrelsens förvaltningsorgan Under kommunstyrelsen lyder kommunledningsförvaltningen. Ledningsfunktionen och styrfunktionen 3 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen Kommunstyrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Kommunstyrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. 4 Kommunstyrelens övergripande uppgifter Kommunstyrelsen ska 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 3 (17)

25 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, 3. ha ett övergripande ansvar för krisberedskap och för de interna säkerhetsfrågorna i kommunen, 4. ha hand om de kommunövergripande IT-systemen och tillhörande säkerhet för dessa system, 5. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 6. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 8. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna, 9. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 10. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med kommunallagen, 11. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt något anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat; samspelet mellan politik och förvaltningar, utvecklingen av det kommunala brukarinflytandet, arbetet med att utveckla kvalitetsarbetet samt administrativa rutiner och processer i kommunen, arbetet med att reformera de kommunala styrdokumenten, övergripande fysisk planering, infrastruktur, energiplanering, trafikplanering och kollektivtrafik, mark- och bostadsförsörjning, miljö-, klimat- och energifrågorna i kommunen samt de kommunala åtgärderna för klimatanpassning, natur- och vattenvårdsfrågor, folkhälso-, mångfalds-, integrations- och jämställdhetsfrågor ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, kommunens internationella arbete, utvecklingen av näringslivet och ett gott företagsklimat, 4 (17)

26 utvecklingen av kommunens varumärke och attraktivitet som besöksmål, utvecklingen av kommunens IT-frågor, kommunens centrala kommunikationsverksamhet, personal- och lönepolitiken och den kommunövergripande personaladministrativa utvecklingen, statistik och samhällsanalys, utveckling och effektivisering av den kommunala inköpsverksamheten, kommunens utveckling när det gäller e-förvaltning. 5 Företag och stiftelser Kommunstyrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. ansvara för regelbundna möten mellan kommunstyrelsen och företagsledningarna/stiftelseledningarna, 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap b KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 5. årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner kommunstyrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. 6 Kommunalförbund Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. 5 (17)

27 7 Ekonomi och medelsförvaltning Kommunstyrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning, i den mån den inte lagts på annan nämnd. I denna uppgift ingår bl.a. att underhålla och förvalta den fasta och lösa egendomen inom styrelsens verksamhetsområde, se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med KL, 4. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning samt se till att bokföring och även övrig redovisning sker i enlighet med den lagen, 5. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. 8 Delegering från fullmäktige Kommunstyrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 2. på begäran av nämnd mellan investerings- och driftbudget omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer, 3. köp, försäljning, byte, avtal om fastighetsreglering, expropriation eller inlösen av fastighet eller del av fastighet, enligt i årsbudget fastställd total kostnadsram och inom en ram av 50 prisbasbelopp för varje enskilt objekt och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt. allt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt. Kostnaden eller värdet för varje enskilt objekt vid köp, försäljning, byte, expropriation eller inlösen av fastighet eller del av fastighet får dock inte överstiga tjugo prisbasbelopp, 6 (17)

28 4. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, 5. tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen, 6. avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460). 7. teckna borgen för Falköpings Hyresbostäder AB och för fastighetsaktiebolaget Mösseberg inom av kommunfullmäktige fastställd beloppsram. 8. fördelning av generella statliga bidrag för integration till nämnder för integrationsfrämjande insatser. Kommunstyrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Kommunstyrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. 9 Personalpolitiken Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att: 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 2. förhandla för kommunens räkning enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare; 4. besluta om stridsåtgärd, 5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 6. följa frågor rörande kommunens förvaltningsorganisation och göra de framställningar som befinns erforderliga. 7. anställa, entlediga och lönesätta förvaltningschefer Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning. Kommunstyrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. 7 (17)

29 Uppföljningsfunktionen 10 Kommunstyrelsen uppföljning Kommunstyrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktige fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, 4. tre gånger per år, senast den 30 april, den 31 augusti och den 31 december, samordna och därefter överlämna de olika nämndernas redovisningar samt rapportera till fullmäktige hur kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6. vid två tillfällen varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner som kommit in till fullmäktige till och med året innan och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. 11 Övriga uppgifter I kommunstyrelsens uppgifter ingår vidare att bland annat inom nämndens verksamhetsområde bedriva upplysning om nämndens verksamhetsområde samt kommunicera med invånarna, ansvara för att styrdokument för nämndens verksamhet utformas, ansvara för att effektivisera organisationen, ansvara för nämndens förvaltningsspecifika IT-system samt utvecklingen av dem i samråd med IT-avdelningen. Särskilda uppgifter 12 Processbehörighet Kommunstyrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag, annan författning eller beslut av fullmäktige. 8 (17)

30 13 Krisledning och höjd beredskap Kommunstyrelsens arbetsutskott ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. Kommunstyrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). 14 Arbetslöshetsnämnd Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. 15 Arkivmyndighet Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antaget arkivreglemente. 16 Anslagstavla och webbplats Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Kommunstyrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. 17 Författningssamling Kommunstyrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. 18 Personuppgifter Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i kommunstyrelsens verksamhet. 9 (17)

31 19 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Kommunstyrelsen ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Kommunstyrelsen ska tre gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem, i reglemente och genom finansbemyndigande. Kommunstyrelsen ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. 20 Information och samråd Kommunstyrelsen, kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. När kommunstyrelsens verksamhet och ärenden berör en annan nämnds verksamhet ska dessa samråda. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Kommunstyrelsen beslutar om formerna för samrådet. Arbetsformer 21 Sammansättning Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och 13 ersättare. 22 Tidpunkt för sammanträden Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som kommunstyrelsen bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av kommunstyrelsen ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. 10 (17)

32 Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. 23 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska skickas till varje ledamot och ersättare senast fem dagar före sammanträdet. Kallelse sker elektroniskt. I undantagsfall får dock kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. 24 Offentliga sammanträden Kommunstyrelsen får besluta om offentliga sammanträden. 25 Sammanträde på distans Kommunstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Kommunstyrelsen får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i kommunstyrelsen. 26 Beslutsförhet Kommunstyrelsen får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. I detta sammanhang räknas som ledamot även tjänstgörande ersättare. 11 (17)

33 27 Närvarorätt Kommunalråd, oppositionsråd och kommunstyrelsens ordförande har rätt att närvara vid samtliga nämnders sammanträden. De får delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten omfattar inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Härutöver får kommunstyrelsen medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen att närvara vid sammanträde med kommunstyrelsen för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om kommunstyrelsen beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Kommunstyrelsen får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. 28 Ordföranden Ordföranden ansvarar för att 1. leda kommunstyrelsens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. beredningsprocessen är ändamålsenlig 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i kommunstyrelsen vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i kommunstyrelsen, 6. bevaka att kommunstyrelsen beslut verkställs. Under kommunstyrelsen ansvarar kommunstyrelsens ordförande också för att 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan kommunstyrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. 12 (17)

34 29 Presidium Kommunstyrelsens presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 30 Ersättare för ordförande och vice ordförandena Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, utser kommunstyrelsen en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i kommunstyrelsen längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid utser kommunstyrelsen en annan ledamot som ersättare för den personen. Ersättaren ska fullgöra samtliga uppgifter som den ersatta personen har haft. 31 Kommunalråd och oppositionsråd Sedan val av kommunstyrelsen skett utser kommunfullmäktige bland styrelsens ledamöter en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Kommunstyrelsens ordförande och förste vice ordförande ska också vara kommunalråd. Kommunstyrelsens andre vice ordförande ska också vara oppositionsråd. Kommunalråd och oppositionsråd ska ägna hela sin arbetstid åt uppdrag som gagnar kommunen. Arbetsuppdrag av större omfattning ska redovisas för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutar om kommunalrådens och oppositionsrådets uppgifter, ansvarsområden och tjänstgöringsgrad. 32 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv i så god tid som möjligt underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 13 (17)

35 33 Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Har ersättare valts enligt det proportionella valsättet gäller vad som, i 25 lag (1992:339) om proportionellt valsätt, är stadgat om inträdesordningen för ersättare. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Ersättare som inte tjänstgör har dock inte rätt att framställa yrkanden eller delta i beslut. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. 34 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. En ersättare som tjänstgjort i stället för sent ankommen ledamot är, om tjänstgöringen avslutats med anledning av att ledamoten inträtt i tjänst, inte förhindrad att tjänstgöra som ersättare för samma eller annan ledamot senare under sammanträdet. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra endast om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. 35 Yrkanden När kommunstyrelsen har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte kommunstyrelsen beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. 14 (17)

36 36 Deltagande i beslut En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om kommunstyrelsen fattar det med acklamation. 37 Omröstningar När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av den ledamot som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs genom att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 38 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den upptar namnet på någon som inte är valbar, upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 39 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen bör lämnas till sekreteraren senast dagen efter sammanträdet, Vid omedelbar justering ska motiveringen lämnas omedelbart efter att beslutet har fattats. 15 (17)

37 40 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. 41 Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera Kommunstyrelsen ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. 42 Delgivningsmottagare Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommundirektören, biträdande kommundirektören eller en avdelningschef inom kommunledningsförvaltningen. 43 Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar som beslutas av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden. Vid förfall för ordföranden inträder en vice ordförande vars undertecknande ska kontrasigneras av anställd som utsetts av kommunstyrelsen i antagna delegationsbestämmelser. Även i övrigt framgår av kommunstyrelsens delegationsbestämmelser vem eller vilka som ska underteckna kommunstyrelsens handlingar. 44 Utskott Inom kommunstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott, ett personalutskott och ett mångfaldsutskott samt även andra utskott som kommunstyrelsen anser behövs. Kommunstyrelsen får därutöver inrätta ytterligare utskott som nämnden anser behövs. Till varje utskott ska 5 ledamöter och 5 ersättare väljas. Inom ett utskott väljer kommunstyrelsen för den tid nämnden beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller något annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 16 (17)

38 Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av nämnden i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. Kommunstyrelsen får vidare reglera utskottens verksamheter i särskilda instruktioner. Denna kommunala författning ersätter författningen 2016: (17)

39 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 226 Dnr 2016/ Revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2 Revideringen gäller från och med den 20 december Bakgrund I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för verksamhet och ekonomi. Kommunen ska uppvisa ett positivt resultat över tid på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg finansieringsgrad av investeringar. Kommunfullmäktige antog riktlinjer för god ekonomisk hushållning den 27 maj 2013, 72. Riktlinjerna reviderades av kommunfullmäktige den 26 oktober 2015, 126. Kommunledningsförvaltningen föreslår att en ny revidering görs i riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Den föreslagna revideringen består i ett förtydligande av att resultatet över tid ska uppgå till 2 procent av skatter och statsbidrag samt en tidsbestämning av begreppet över tid till att omfatta tio år. Det föreslagna ekonomiska resultatet ska uppgå till det högsta av nedanstående två nämnda resultatkrav. Resultatet ska över tid uppgå till minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Över tid avser en tioårsperiod. Resultatet beräknat som låneskuld delat på 25 år. Tjänsteutlåtandet, daterat den 25 oktober 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 171/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

40 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2016/ Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2 Revideringen gäller från och med den 20 december Bakgrund I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för verksamhet och ekonomi. Kommunen ska uppvisa ett positivt resultat över tid på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg finansieringsgrad av investeringar. Kommunfullmäktige antog riktlinjer för god ekonomisk hushållning den 27 maj 2013, 72. Riktlinjerna reviderades av kommunfullmäktige den 26 oktober 2015, 126. Kommunledningsförvaltningen föreslår att en ny revidering görs i riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Den föreslagna revideringen består i ett förtydligande av att resultatet över tid ska uppgå till 2 procent av skatter och statsbidrag samt en tidsbestämning av begreppet över tid till att omfatta tio år. Det föreslagna ekonomiska resultatet ska uppgå till det högsta av nedanstående två nämnda resultatkrav. Resultatet ska över tid uppgå till minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Över tid avser en tioårsperiod. Resultatet beräknat som låneskuld delat på 25 år. Karin Johansson Ekonomichef Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

41 (3) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv 1 Inledning I kommunallagen (1991:900) 8 kap. 1 står: Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommun eller landsting har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även ange hanteringen av denna reserv. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Regler för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

42 2 (3) God ekonomisk hushållning i verksamheten innebär inte enbart en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt. Därför ska även målen för verksamheten följas upp och utvärderas. 2 God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun I bedömningen av hur väl Falköpings kommun har uppnått god ekonomisk hushållning ska måluppfyllelsen av både uppsatta finansiella mål och verksamhetsmål vägas in. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska det finansiella resultatet uppgå till det högsta av följande resultatkrav: resultatet ska över tid uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag. Över tid avser en tioårsperiod. resultatet beräknat som låneskuld delat på 25 år. Falköpings ekonomiska resultat ska över tid täcka investeringar i kommunens anläggningar. Enligt generationssynsättet ska kommunen inte skjuta över skulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. En rimlig amorteringstid är 25 år, vilket motsvarar en generation. 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari 2013 är det möjligt att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat till och disponera medel från en resultatutjämningsreserv (RUR). Under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt kan RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel och skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR är frivillig att tillämpa. De kommuner och landsting, som tänker göra det, måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige ska besluta om. Det finns alltså ett lokalt tolkningsutrymme för hur hanteringen ska utformas. 3.1 Reservering till RUR Reservering till RUR får ske med det belopp som resultatet överstiger 1 % eller 2 % av skatter och statsbidrag. Enprocentsregeln gäller för de

43 3 (3) kommuner som har en positiv soliditet inklusive hela pensionsskulden. Tvåprocentsregeln gäller för de kommuner som har en negativ soliditet inklusive hela pensionsskulden. Med resultat avses det balanskravsjusterade resultatet som bland annat exkluderar realisationsvinster/-förluster. Det är således den del av årets resultat som efter balanskravsjusteringar överstiger 1 % alternativt 2 % av skatteintäkter och statsbidrag som får avsättas till RUR. 3.2 Disponering av RUR Disponering av medel från RUR får ske när kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. För att mildra konsekvenserna av en konjunkturnedgång får resultatutjämningsreserven användas i budgetering. Disponering av medel från RUR får ske med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som understiger 3 %. Disponering kan maximalt ske med det belopp som beräknas finnas i RUR vid ingången av budgetåret.

44 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

45 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) 4 Hantering av RUR vid bokslut 5 Hantering av RUR i budget 5 Dokumenttyp Riktlinjer Antagen av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Ekonomichef 2

46 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Bakgrund ubrik 1 gul I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1 kommunallagen. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. I bedömningen av hur väl kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning ska måluppfyllelsen för alla Falköpings mål vägas in. God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun Falköpings ekonomiska resultat ska över tid täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar. Det innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansiering består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. Det kommunen däremot inte ska göra, enligt generationssynsättet, är att skjuta över skulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. Rimligt är en amorteringstid på 25 år, vilket motsvarar en generation. Det innebär att resultatet minst ska motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet ska dock uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet således uppgå till det högsta av ovanstående två nämnda resultatkrav: resultatet ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag resultatet beräknat som låneskuld/25 år 3

47 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ett beräkningsexempel för Falköping avseende ser ut enligt följande (enhet tkr): Budget resultat Skatter och statsbidrag Resultat i % av skatter och 0,74 % 0,89 % 1,82 % statsbidrag Resultat: 2 % av skatter och statsbidrag Låneskuld Resultat: låneskuld/25 år Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa. De kommuner och landsting, som tänker göra det, måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Det finns alltså ett lokalt tolkningsutrymme för hur hanteringen ska utformas. För att göra en reservering till RUR ska resultatet överstiga 1 procent eller 2 procent av skatter och statsbidrag. Nivån 1 procent gäller för de kommuner som har positiv soliditet inklusive hela pensionsskulden. Nivån 2 procent gäller för de kommuner som har negativ soliditet inklusive hela pensionsskulden. Med resultat avses det balanskravsjusterade resultatet som bland annat exkluderar reavinster. 4

48 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Hantering av RUR vid bokslut Reservering till RUR får ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 2 procent av skatter och statsbidrag. Om kommunens soliditet inklusive hela pensionsskulden är positiv, får i stället reservering till RUR ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 1 procent av skatter och statsbidrag. Disponering av medel från RUR får ske när kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Disponering kan maximalt ske med det belopp som finns i RUR Hantering av RUR i budget Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel under förutsättning att årets resultat är negativt. Hanteringen i samband med budgetering är väsentlig för att mildra konsekvenserna av en konjunkturnedgång. Reservering till RUR får ske med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som överstiger 2 procent. Disponering av medel från RUR får ske med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som understiger 3 procent. Disponering kan maximalt ske med det belopp som beräknas finnas i RUR vid ingången av budgetåret. 5

49 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 227 Dnr 2016/ Riktlinjer för internkontroll Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen antar de föreslagna riktlinjerna för internkontroll. 2 Riktlinjerna ska gälla från och med den 1 januari Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva reglementet för intern kontroll, KFS 2005:12 från och med den 1 januari Bakgrund Enligt kommunallagen 6 kap. 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. I detta ingår att tillse att internkontrollen är tillräcklig. Kommunstyrelsen har, som ett led i sin uppsiktsplikt, det övergripande ansvaret att tillse att det finns en god internkontroll samt att utvärdera kommunens samlade system för internkontroll. Kommunfullmäktige antog ett reglemente för intern kontroll den 19 december 2005, 149. Kommunledningsförvaltningen har gått igenom reglementet och föreslår att det ersätts med ett nytt förslag till riktlinjer för internkontroll. Riktlinjernas syftar till att uppnå följande. Att lagar och kommunens styrdokument följs Att identifiera, bedöma och förebygga risker som kan skada kommunen ekonomiskt eller förtroendemässigt Att vara ett hjälpmedel för förvaltningarna i arbetet med att uppnå de gemensamma målen Förslaget till riktlinjer för internkontroll visar och förtydligar kommunens arbetsätt med internkontroll. De syftar till att öka medvetenheten för allas ansvar för att medverka till en väl fungerande interkontroll. De nya riktlinjerna omfattar även kommunens bolag. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar de föreslagna riktlinjerna för internkontroll, eftersom kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för internkontrollen. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att kommunfullmäktige upphäver reglementet för intern kontroll, KFS 2005:12. Tjänsteutlåtandet, daterat den 21 oktober 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

50 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 172/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Samtliga nämnder + riktlinjen Samtliga avdelningschefer på kommunledningsförvaltningen + riktlinjen Ekonomiavdelningen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

51 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Riktlinjer för internkontroll Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen antar de föreslagna riktlinjerna för internkontroll. 2 Riktlinjerna ska gälla från och med den 1 januari Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva reglementet för intern kontroll, KFS 2005:12 från och med den 1 januari Bakgrund Enligt kommunallagen 6 kap. 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. I detta ingår att tillse att internkontrollen är tillräcklig. Kommunstyrelsen har, som ett led i sin uppsiktsplikt, det övergripande ansvaret att tillse att det finns en god internkontroll samt att utvärdera kommunens samlade system för internkontroll. Kommunfullmäktige antog ett reglemente för intern kontroll den 19 december 2005, 149. Kommunledningsförvaltningen har gått igenom reglementet och föreslår att det ersätts med ett nytt förslag till riktlinjer för internkontroll. Riktlinjernas syftar till att uppnå följande. Att lagar och kommunens styrdokument följs. Att identifiera, bedöma och förebygga risker som kan skada kommunen ekonomiskt eller förtroendemässigt Att vara ett hjälpmedel för förvaltningarna i arbetet med att uppnå de gemensamma målen. Förslaget till riktlinjer för internkontroll visar och förtydligar kommunens arbetsätt med internkontroll. De syftar till att öka medvetenheten för allas ansvar för att medverka till en väl fungerande interkontroll. De nya riktlinjerna omfattar även kommunens bolag. Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

52 2(2) Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar de föreslagna riktlinjerna för internkontroll, eftersom kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för internkontrollen. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att kommunfullmäktige upphäver reglementet för intern kontroll, KFS 2005:12. Karin Johansson Ekonomichef

53 Riktlinjer för internkontroll 1

54 Innehåll Riktlinjer för internkontroll Inledning Syfte Styrande riktlinjer Uppföljning och utvärdering Övergripande kontrollplan

55 1. Inledning Enligt kommunallagen 6 kap. 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. För att minimera risken att kommunen lider förtroende- eller ekonomisk skada samt att beslut inte verkställs, krävs en väl fungerande internkontroll. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret, som ett led i sin uppsiktsplikt, att tillse att det finns en god internkontroll samt att utvärdera kommunens samlade system för internkontroll. Riktlinjerna för internkontroll gäller från år 2017 och omfattar kommunens nämnder och bolag. 2. Syfte Riktlinjerna syftar till att säkerställa en ändamålsenlig internkontroll för nämnderna genom regler och strukturerade processer. Internkontrollen ska utformas för att uppnå hög kvalitet i kommunens verksamheter. Internkontrollen syftar till att uppnå följande att lagar och kommunens styrdokument följs, att identifiera, bedöma och förebygga risker som kan skada kommunen ekonomiskt eller förtroendemässigt, att vara ett hjälpmedel för förvaltningarna i arbetet med att uppnå de gemensamma målen, En grundläggande princip är att den person som utför internkontroll inte själv utfört det arbete som ska kontrolleras. En förutsättning är spridning mellan personerna, d.v.s. att kontroll inte i sin helhet utförs av samma person. Den som kontrollerar bör inte vara i beroendeställning till den kontrollerade utan kontrollen bör helst utföras av överordnad. 3. Ansvar och organisation av internkontroll Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god internkontroll. I detta ligger ett ansvar för att en internkontrollorganisation upprättas inom kommunen och att förvaltningsövergripande regler och anvisningar upprättas. Kommunstyrelsen ska upprätta kontrollplan med riskanalys där man bland annat identifierar de kommungemensamma kontroller som ska ingå i alla nämnders kontrollplaner. Nämnderna/bolagsstyrelserna Nämnderna/bolagsstyrelserna har det yttersta ansvaret för internkontrollen inom respektive område. Nämnderna ska upprätta egen kontrollplan med riskanalys. Kontrollplanen ska 3

56 revideras årligen och antas i nämnd senast i december månad varje år. De kommungemensamma kontrollerna ska ingå i nämndernas kontrollplan som ett minimum. Nämnderna ska genomföra sina kontroller enligt sina egna kontrollplaner och dokumentera dessa. Kommunens bolag utformar sin egen internkontroll och redovisar den till kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen. Förvaltningschefer och övriga verksamhetsansvariga Förvaltningscheferna ansvarar för att riskanalys och kontrollplan upprättas för den egna förvaltningen. I kontrollplanen ska de kommunövergripande kontrollerna finnas med som ett minimum. Dokumentet ska antas i den egna nämnden. Förvaltningschefen ansvarar för att internkontrollen implementeras på alla nivåer inom sin förvaltning. Verksamhetsansvariga chefer på alla nivåer i organisationen ska se till att riktlinjerna följs samt informera övriga anställda om dess innebörd. Brister i internkontrollen och/eller brister som uppdagas av densamma ska omgående rapporteras till närmast överordnad eller ansvarig för internkontroll på den egna förvaltningen. 4. Uppföljning och utvärdering Nämnderna/bolagsledning ska senast i samband med årsredovisningen rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen. I de fall resultatet av kontrollerna bedöms vara otillräckliga ska en åtgärdsplan tas fram och bifogas rapporten. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas/bolagsledningens uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade resultat för intern kontroll. Utvärderingen ska överlämnas till kommunens revisorer. 5. Övergripande kontrollplan Den övergripande kontrollplanen visar de förvaltningsgemensamma kontrollerna som ska ingå i alla förvaltningars kontrollplan. Den övergripande kontrollplanen ska revideras årligen. 4

57 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2005/ KFS 2005:12 Reglemente för intern kontroll (Antaget av kommunfullmäktige den 19 december 2005) (Gäller från och med den 1 januari 2006) Syftet med reglementet 1 Syfte Intern kontroll består av organisation och rutiner som gör att redovisningen blir riktig och fullständig resurser används på rätt sätt. Syftet med den interna kontrollen är att säkra effektivitet och att undgå allvarliga fel. Detta uppnås genom att anpassa organisationen och införa metoder och rutiner som syftar till att öka effektiviteten inom förvaltningen förhindra att kommunen drabbas av förluster till följd av fel eller brott och andra oegentligheter säkra kommunens tillgångar säkra att pengar och andra resurser används i överensstämmelse med tagna beslut säkra en riktig och ändamålsenlig redovisning skydda politiker och personal mot oberättigade misstankar om oegentligheter. En grundläggande princip är att den person som utför intern kontroll inte själv utfört det arbete som skall kontrolleras. En förutsättning är spridning mellan personerna, d.v.s. att kontroll inte till sin helhet ut-förs av samma person. Den som kontrollerar bör helst vara överord-nad den som kontrollen avser för att inte hamna i beroendeställning. Den bör också vara väl insatt i den verksamhet som skall kontrolleras. 1(3)

58 Ansvar och organisation av intern kontroll 2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll (Kommunallagen 6 kap. 7 ). I detta ligger ett ansvar för att intern kontrollorganisation upprättas inom kommunen samt tillse att denna utvecklas utifrån kommunens kontrollbehov. Därvid skall förvaltningsövergripande anvisningar och regler upprättas. 3 Nämnderna Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Den enskilda nämnden har ansvar för att en organisation för den interna kontrollen upprättas regler och anvisningar antages för den interna kontrollen. Nämnden har skyldighet att löpande följa upp det interna kontrollsystemet. Nämnden skall antaga en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen skall, med utgångspunkt från antagen plan, löpande rapporteras till nämnden. Nämnden skall i samband med upprättande av årsredovisningen, rapportera under året konstaterade fel och brister vid uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. 4 Förvaltningschefen Förvaltningschefen svarar för att konkreta regler och anvisningar utformas för att upprätthålla en god intern kontroll. Dessa regler skall antagas av nämnden. Förvaltningschefen är skyldig att löpande rapportera till nämnden om hur den interna kontrollen fungerar. 5 Verksamhetsansvariga Verksamhetsansvariga är skyldiga att följa regler och anvisningar om intern kontroll samt att informera övriga anställda om reglernas och anvisningarnas innebörd. Brister i den interna kontrollen skall omedelbart rapporteras till närmaste överordnad. 6 Övriga anställda Övriga anställda är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Brister i den interna kontrollen skall omedelbart rapporteras till närmaste överordnad. 2(3)

59 Uppföljning av intern kontroll 7 Styrning och uppföljning av intern kontroll Varje nämnd har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden skall som grund för sin styrning genomföra riskbedömningar (årsanalys) för sin verksamhet. 8 Intern kontrollplan Nämnderna skall varje år antaga en särskild plan för uppföljning den interna kontrollen. av 9 Uppföljning av intern kontrollplan Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen skall, med utgångspunkt från antagen plan, rapporteras till nämnden i den omfattning som fastställs i intern kontrollplan. 10 Nämndens rapportskyldighet Nämnden skall senast i samband med årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen till kommunstyrelsen. Rapportering skall samtidigt ske till kommunens revisorer. 11 Kommunstyrelsens skyldigheter Kommunstyrelsen skall med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs se till att sådana kommer till stånd. Kommunstyrelsen skall även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala bolagen (3)

60 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 231 Dnr 2016/ Ändrad tidpunkt för inbetalning av särskild medlemsinsats till Kommuninvest år 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Falköpings kommun tidigarelägger betalningen av tidigare beslutad medlemsinsats till Kommuninvest från våren 2017 till december Bakgrund Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som erbjuder finansieringslösningar i form av lån och finansiell rådgivning och ägs av ett stort antal svenska kommuner och landsting. Falköpings kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening och därmed också delägare i Kommuninvest i Sverige AB. I Kommuninvests stadgar finns det en möjlighet för medlemmarna att erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten som följer av medlemskapet. Insatsbetalningar används för att bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna förse svensk kommunsektor med en säker finansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Kommuninvest ger utdelning på insatt kapital som tas från utdelningsbara medel i föreningen. Utdelningen är för närvarande 2 procent på insatt kapital vilket kan jämföras med den ränta Falköpings kommun nu betalar hos Kommuninvest på 0,11 procent. Medlemmarna får även överskottsutdelning som baseras på medlemmens genomsnittliga låneskuld. Insatt kapital kan inte tas tillbaka så länge kommunen är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Ökat insatskapital ökar Falköpings kommuns låneskuld, men endast marginellt. Då återbäringen samt överskottsutdelningen på den genomsnittliga låneskulden i dagsläget vida överstiger den ränta vi betalar för lånen hos Kommuninvest är ökat insatskapital lönsamt för Falköpings kommun. Kommunfullmäktige beslutade den 26 september 2016, 119, att Falköpings kommun skulle öka sin insats från miniminivån 200 kronor per invånare, till 50 procent av högsta nivån, 450 kronor per invånare, i medlemskapital hos Kommuninvest samt att det återstående insatsbeloppet för att uppnå 50 procent av högsta nivån, cirka kronor, skulle betalas in under år Kommuninvest har kontaktat Falköpings kommun efter det att kommunfullmäktige fattade sitt beslut och informerat om att det är mer förmånligt för Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

61 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Falköpings kommun att betala in medlemsinsatsen under år 2016 än under år Genom att betala in medlemsinsatsen under år 2016 får Falköpings kommun ränta och utdelning på det insatta kapitalet även för år Kommunledningsförvaltningen föreslår med anledning av ovanstående att kommunfullmäktige beslutar att Falköpings kommun tidigarelägger betalningen av beslutad medlemsinsats till Kommuninvest från våren 2017 till december Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 november 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 176/2016. Paragrafen skickas till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

62 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

63 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ändrad tidpunkt för inbetalning av särskild medlemsinsats till Kommuninvest år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Falköpings kommun tidigarelägger betalningen av tidigare beslutad medlemsinsats till Kommuninvest från våren 2017 till december Bakgrund Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som erbjuder finansieringslösningar i form av lån och finansiell rådgivning och ägs av ett stort antal svenska kommuner och landsting. Falköpings kommun är medlem i Kommuninvests ekonomisk förening och därmed också delägare i Kommuninvest i Sverige AB. I Kommuninvests stadgar finns det en möjlighet för medlemmarna att erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten som följer av medlemskapet. Insatsbetalningar används för att bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna förse svensk kommunsektor med en säker finansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Kommuninvest ger utdelning på insatt kapital som tas från utdelningsbara medel i föreningen. Utdelningen är för närvarande 2 procent på insatt kapital vilket kan jämföras med den ränta Falköpings kommun nu betalar hos Kommuninvest på 0,11 procent. Medlemmarna får även överskottsutdelning som baseras på medlemmens genomsnittliga låneskuld. Insatt kapital kan inte tas tillbaka så länge kommunen är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Ökat insatskapital ökar Falköpings kommuns låneskuld, men endast marginellt. Då återbäringen samt överskottsutdelningen på den genomsnittliga låneskulden i dagsläget vida överstiger den ränta vi betalar för lånen hos Kommuninvest är ökat insatskapital lönsamt för Falköpings kommun. Kommunfullmäktige beslutade den 26 september 2016, 119, att Falköpings kommun skulle öka sin insats från miniminivån 200 kronor per invånare, till Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

64 2(2) 50 procent av högsta nivån, 450 kronor per invånare, i medlemskapital hos Kommuninvest samt att det återstående insatsbeloppet för att uppnå 50 procent av högsta nivån, cirka kronor, skulle betalas in under år Kommuninvest har kontaktat Falköpings kommun efter det att kommunfullmäktige fattade sitt beslut och informerat om att det är mer förmånligt för Falköpings kommun att betala in medlemsinsatsen under år 2016 än under år Genom att betala in medlemsinsatsen under år 2016 får Falköpings kommun ränta och utdelning på det insatta kapitalet även för år Kommunledningsförvaltningen föreslår med anledning av ovanstående att kommunfullmäktige beslutar att Falköpings kommun tidigarelägger betalningen av beslutad medlemsinsats till Kommuninvest från våren 2017 till december Beslutet ska skickas till Kommuninvest Karin Johansson, ekonomichef Karin Johansson Ekonomichef

65 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 232 Dnr 2016/ Ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar i Falköpings kommun år 2017 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidsnämndens förslag till ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar. 2 Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 25 oktober 2016, 68, att föreslagna hyrestaxor för idrottshallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner, skollokaler och samlingslokaler med mera överlämnas till kommunfullmäktige för fastställelse. Kultur- och fritidsnämnden föreslog i beslutet att avgifterna ska gälla från och med den 1 januari 2017 och att hyrestaxorna ska tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Enligt bakgrunden till beslutet innebär förslaget att taxa C har tagits bort på alla anläggningar förutom Odenrinken. Taxa C har gällt för alla föreningar, företag och privatpersoner utanför kommunen. I förslaget har taxa B och C slagits ihop och anledningen till det är att Falköping behöver vara ett attraktivt alternativ som läger- och arrangemangsstad. Det innebär även att diskussioner om lokal förening eller utifrån kommande organisation ska stå som värd undviks samt att specialöverenskommelser inte behöver avtalas för vissa föreningar. Anledningen till att Odenrinken fortfarande föreslås ha kvar taxa C är att det är en kostnadskrävande anläggning och en hopslagning av taxa B och C skulle innebära en allt för låg hyra i förhållande till andra. Förslaget innebär vidare en höjning av taxa A med två kronor per timme och för taxa B med fem kronor per timme. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 8 kap. 3 b kommunallagen får kommuner ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Kommunen får dock inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden), enligt 8 kap. 3 c kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar kulturoch fritidsnämndens förslag till ändring av taxan. Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

66 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 14 november 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 177/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

67 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar i Falköpings kommun Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidsnämndens förslag till ändring av taxa för uthyrning av kommunala lokaler och anläggningar. 2 Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 25 oktober 2016, 68, att föreslagna hyrestaxor för idrottshallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner, skollokaler och samlingslokaler med mera överlämnas till kommunfullmäktige för fastställelse. Kultur- och fritidsnämnden föreslog i beslutet att avgifterna ska gälla från och med den 1 januari 2017 och att hyrestaxorna ska tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Enligt bakgrunden till beslutet innebär förslaget att taxa C har tagits bort på alla anläggningar förutom Odenrinken. Taxa C har gällt för alla föreningar, företag och privatpersoner utanför kommunen. I förslaget har taxa B och C slagits ihop och anledningen till det är att Falköping behöver vara ett attraktivt alternativ som läger- och arrangemangsstad. Det innebär även att diskussioner om lokal förening eller utifrån kommande organisation ska stå som värd undviks samt att specialöverenskommelser inte behöver avtalas för vissa föreningar. Anledningen till att Odenrinken fortfarande föreslås ha kvar taxa C är att det är en kostnadskrävande anläggning och en hopslagning av taxa B och C skulle innebära en allt för låg hyra i förhållande till andra. Förslaget innebär vidare en höjning av taxa A med två kronor per timme och för taxa B med fem kronor per timme. Förvaltningens bedömning Enligt 8 kap. 3 b kommunallagen får kommuner ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Kommunen får dock inte ta ut högre Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

68 2(2) avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden), enligt 8 kap. 3 c kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar kulturoch fritidsnämndens förslag till ändring av taxan. Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:14. Beslutet ska skickas till Kultur- och fritidsnämnden Sara Cronholm Kommunjurist

69

70

71

72

73

74

75

76 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 233 Dnr 2016/ Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tolkförmedling Väst har utfört cirka uppdrag under perioden januari augusti 2016 vilket innebär en ökning med cirka uppdrag jämfört med samma period Antalet uppdrag förväntas ligga på en fortsatt hög nivå. Tolkförmedling Väst har rekryterat en ny förbundschef som tillträdde den 1 september Rekrytering av nya verksamhetschefer för Borås- och Mariestadskontoret pågår och tillsättning förväntas under hösten. Under våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst ett nytt bokningssystem. Det avtal som tecknades sades upp eftersom leverantören inte kunde leverera önskat system. En ny upphandling gjordes, men förvaltningsrätten har bedömt att även denna upphandling ska göras om. Arbetet med ny upphandling påbörjas under hösten Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. En direktion är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Det är direktionen som har ansvaret för de finansiella rapporterna. Revisorernas ansvar är att uttala sig om de finansiella rapporterna på grundval av deras översiktliga granskning. Den översiktliga granskningen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

77 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) har utförts i enlighet med standard för översiktlig granskning. Det innebär att revisorerna har planerat och genomfört den översiktliga granskningen för att med begränsad säkerhet försäkra sig om att de finansiella rapporterna inte innehåller väsentliga felaktigheter. En översiktlig granskning är i huvudsak begränsad till förfrågningar hos kommunalförbundets personal och analytisk granskning av finansiella uppgifter. Revisorernas bestyrkande grundar sig på en begränsad säkerhet jämfört med en revision. Det har inte framkommit några omständigheter under deras översiktliga granskning som visar på att de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Tjänsteutlåtandet, daterat den 31 oktober 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 178/2016. Paragrafen skickas till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

78 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

79 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tolkförmedling Väst har utfört cirka uppdrag under perioden januari augusti 2016 vilket innebär en ökning med cirka uppdrag jämfört med samma period Antalet uppdrag förväntas ligga på en fortsatt hög nivå. Tolkförmedling Väst har rekryterat en ny förbundschef som tillträdde 1 september Rekrytering av nya verksamhetschefer för Borås- och Mariestadskontoret pågår och tillsättning förväntas under hösten. Under våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst ett nytt bokningssystem. Det avtal som tecknades sades upp eftersom leverantören inte kunde leverera önskat system. En ny upphandling gjordes men Förvaltningsrätten har bedömt att även denna upphandling ska göras om. Arbetet med ny upphandling påbörjas under hösten Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

80 2(2) Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med Direktion. En Direktion är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Det är Direktionen som har ansvaret för de finansiella rapporterna. Revisorernas ansvar är att uttala sig om de finansiella rapporterna på grundval av deras översiktliga granskning. Den översiktliga granskningen har utförts i enlighet med standard för översiktlig granskning. Det innebär att revisorerna har planerat och genomfört den översiktliga granskningen för att med begränsad säkerhet försäkra sig om att de finansiella rapporterna inte innehåller väsentliga felaktigheter. En översiktlig granskning är i huvudsak begränsad till förfrågningar hos kommunalförbundets personal och analytisk granskning av finansiella uppgifter. Revisorernas bestyrkande grundar sig på en begränsad säkerhet jämfört med en revision. Det har inte framkommit några omständigheter under deras översiktliga granskning som visar på att de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Beslutet ska skickas till Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Karin Hallgren, verksamhetsutvecklare Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

81 Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst Revisorerna Till fullmäktige i FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr egionen Planbet Borås Stad Essunga kommun Falköpings kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun Hjo kommun Karlsborgs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Skara kommun Skövde kommun Mariestads kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Trollhättans Stad Törebodas kommun Uddevallas kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Öckerö kommun Revisorernas bedömning av delårsrapport Vi av fullmäktige utsedda revisorer har uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapport per är förenligt med de mål direktionen beslutat. Bedömningen avser mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, såväl finansiella som för verksamheten. Vår bedömning är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet.

82 Vid vår granskning har vi särskilt iakttagit att det i delårsrapporten endast redovisats utfall för två av de åtta verksamhetsmål avseende 2016 som direktionen fastslagit i budget. I delårsrapporten ges endast en beskrivning av det arbete som skett utifrån de övergripande verksamhetsmålen. Granskningens resultat presenteras i bifogad rapport. Revisorernas samlade bedömning är att resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål direktionen beslutat om, såväl de finansiella som de övergripande för verksamheten. Revisorerna kan dock inte bedöma resultat i delårsrapporten med avseende på verksamhetsmålen för 2016, eftersom det i de flesta fall saknas redovisning av utfallet. Göteborg Bilaga: Revisors rapport avseende översiktlig granskning (2016), PwC

83 Delårsrapport 2016 Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer , avger delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti 2016.