SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (104) Kommunstyrelsen

Transkript

1 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (104) Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl Beslutande Närvarande ersättare Bert Öhlund, ordförande Harriet Classon Philip Cohen Eva Enqvist Tore Gabrielsson Agneta Hansson Joseph Karambotis närvarande t.o.m. kl Håkan Lindh Janeth Lundberg Bo Nilsson Anna-Lena Stenwall Torvald Stefansson Hans-Eric Wallin Kenneth Vidmark Bo Larsson tjg. ersättare för Jens Wikström Katarina Köhler, tjg. ersättare för Joseph Karambotis, fr.o.m. kl , Birgitta Burström Gunilla Hedström Lena Håkansson närvarande t.o.m. kl Per Lindbäck närvarande t.o.m. kl Herbert Lundberg Joakim Wallström Övriga deltagare Hans Andersson, teknisk chef, kl Jenny Rönngren, strategisk marknadsförare, tillväxtkontoret kl Göran Åström, bygg- och miljöchef, kl David Nyberg, kommunchef, kl Lars Björklund, sekreterare, kl Utses justera Tore Gabrielsson Paragrafer 1-55 Underskrifter.. /Bert Öhlund, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/.. /Tore Gabrielsson, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har ss upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 KS 1 AU 860 Dnr Uppföljning av internkontroll 2004 Kommunledningskontoret anför i anslagsuppföljningen per 31 oktober sker uppföljning av nämndernas arbete med intern kontroll enligt internkontrollplan. Gjorda kontroller och eventuella åtgärdsförslag framgår av bilagor. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar godkänna resultatet av nämndernas internkontroll notera vidtagna åtgärder. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 KS 2 AU 863 Dnr Skrivelse om kommunens medlemskap i Övre Norrlands kreditgarantiförening ek. för. Övre Norrlands Kreditgarantiförening ek. för,, nedan kallad Kreditgarantiföreningen, föreslår kommunen ska teckna 72 andelar i insatskapital i kreditgarantiföreningen motsvarande kronor. Kreditgarantiföreningen har som huvudsakligt syfte främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom underlätta finansieringen av medlemmarnas investeringar. Detta gör man genom ställa säkerheter, främst borgen, vid upplåning i bank eller hos annan kreditgivare. Man ska även bistå medlemmarna med rådgivning i finansieringsfrågor. I dag har ca 600 företag antagits som medlemmar. Medlemsinsatsen är kronor per företag. Det privata näringslivet har därmed bidragit med 3 miljoner kronor. Målet för kreditgarantiföreningen är 10 miljoner kronor. Beslutet om bildande av kreditgarantiföreningen har föregåtts av ett projekt med en projektbudget på kronor. Projektfinansiärer är länsstyrelsen och Almi Företagspartner i Västerbotten. Tillväxtkontoret understryker vikten av en kreditgarantiförening, främst för näringslivet i inlandet. Men den är även av stor vikt för näringslivet i kustregionerna, främst med tanke på den nya förmånsrättslagen som träder i kraft fullt ut efter årsskiftet 2004/2005. Kommunen har tyvärr begränsade möjligheter medverka och teckna andelar i kreditgarantiföreningen, eftersom detta strider mot de kommunalrättsliga regler, rättspraxis, som styr kommunernas handlingsutrymme. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar kommunen avstår från deltaga i kreditgarantiföreningen. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Bo Nilsson bifall till ansökan. Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag och Bo Nilssons yrkande var för sig under proposition och finner kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Votering begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja. Den som stöder Bo Nilssons yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 14 ja-röster (Harriet Classon, Philip Cohen, Eva Enqvist, Tore Gabrielsson, Agneta Hansson, Joseph Karambotis, Håkan Lindh, Janeth Lundberg, Anna-Lena Stenwall, Torvald Stefansson, Hans-Eric Wallin, Kenneth Vidmark, Bo Larsson och Bert Öhlund) och 1 nej-röst (Bo Nilsson). Kommunstyrelsen beslutar avstå från delta i kreditgarantiföreningen. Bo Nilsson reserverar sig mot förslaget.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 KS 3 AU 864 Dnr Skrivelse om behov av halkbana i Skellefteå, Trafikskolorna i Skellefteå kommun Bilskolorna i kommunen vill kommunen utreder möjligheterna bygga en halkbana i Ljusvnet, Burträsk. Tillväxtkontoret redovisar i kommunen finns fyra bilskolor som varje år åker med ca elever till halkbanorna i Piteå eller Hörnefors. De tre bilskolorna i centrala Skellefteå åker till Piteå och bilskolan i Burträsk åker till Hörnefors. Både bilskolorna och eleverna tycker avståndet till halkbanorna är för långt. Kontakter har tagits med Vägverket i Skellefteå som stöder tanken på en förstudie för utreda förutsättningarna för en halkbana i kommunen. Tillväxtkontoret är positivt till utreda en eventuell halkbana, men utredningen bör se över var de bästa förutsättningarna för en bana finns i kommunen och inte begränsa utredningen till området runt Ljusvnet. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningskontoret utreda möjligheterna för en etablering av en halkbana i Skellefteå kommun. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 KS 4 AU 871 Dnr Motion om följa öppna standarder i datorkommunikation (22/04) Kommunfullmäktigeledamoten Enar Nordvik anför i motion följande: Alla dokument som delas ut på nätet till medborgarna ska givetvis vara åtkomliga av medborgarna utan några krav på kommersiell programvara för ta del av den. Således bör man följa öppna eller kostnadsfria standarder. De flesta dokument är i dag i PDF-format som kan läsas med en gratisläsare (även om det visserligen inte är en öppen standard). Det är bra, men inte tillräckligt. Alla dokument måste vara åtkomliga för alla. Annars blir det ju som ha en väg som bara volvosar av nyare årsmodell än 98 får köra på. Alltså får vi exempelvis inte fortsätta med dela ut Microsoft Word-dokument (även om de är defacto-standard). Dessa måste sparas som RTF eller PDF eller annat för medborgaren kostnadsfritt åtkomligt format. Detta är även en del av Statskontorets rekommendationer för 24-timmarsmyndigheten. Jag yrkar därför kommunfullmäktige beslutar till IT-policyn foga beslut om alla dokument som kommunen delar ut på nätet ska vara användbara kostnadsfritt för medborgaren. Kommunledningskontoret anför i dag finns alla dokument på Skellefteå kommuns hemsida tillgängliga i ett format som är kostnadsfritt för medborgaren. En del av den policy som gäller för hemsidan är den ska vara tillgänglig för alla. Med det avses bl.a. informationen på hemsidan ska vara tillgänglig utan medborgaren måste skaffa dyra licensierade program. Alla dokument på Skellefteå kommuns hemsida finns publicerade i PDF-format som kan läsas med gratisläsare. En del dokument är också tillgängliga i wordformat som via Word Wiewer också kan läsas utan kostnad. En länk till dessa program finns på hemsidan. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen inte ska föranleda någon åtgärd.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 KS 5 AU 872 Dnr Ändring av stadgar för Stiftelsen Rismyrliden Stiftelsen Rismyrliden meddelar de har för avsikt ändra stadgarna. Den främsta ändringen innebär kommunen blir den enda stiftaren som utser styrelse. I stället för stiftaren Wallmarks såg AB ska markägaren utse en ledamot. Upplösning av stiftelsen kan ske genom beslut av kommunen. Stiftelsen önskar kommunens synpunkter på förslaget. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige tillstyrka ändringen av stadgarna. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 KS 6 AU 888 Dnr Översyn av detaljplaner för kv. Rinken och Edda, stadsdelen Norrböle Kommunledningskontoret anför upprättades detaljplan för kv. Rinken med byggrätt för en ishall, tennishall m.m. Fastighetskontoret planerar nu en utbyggnad av ishallen. Den planerade utbyggnaden överensstämmer ej med detaljplanen. Detaljplanen för kv. Edda m.m. (Eddahallen) upprättades Fastighetskontoret planerar nu en utbyggnad av Eddahallen som ej överensstämmer med detaljplanen. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen uppdrar åt byggnadsnämnden göra översyn av detaljplanerna för kvarteren Rinken och Edda. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 KS 7 AU 889 Dnr Samverkansavtal mellan Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner inom bygg- och miljöområdet Norsjö, Malå och Skellefteå kommuner bedriver ett gemensamt projekt i syfte främja samverkan mellan kommunerna. Inom bygg- och miljöområdet har gemensamma diskussioner förts under det senaste året i syfte inventera möjliga samverkansområden samt ta fram ett förslag till avtal mellan kommunerna. Arbetet har skett i en grupp bestående av bygg- och miljöchefen från respektive kommun samt projektledaren Berndt Nilsson från kommunledningskontoret. Nu är ett förslag till avtal klart för samverkan inom bygg- och miljöområdet. Syftet med avtalet är möjliggöra samverkan mellan kommunerna och klargöra förutsättningarna för denna samverkan. Byggnadsnämnden beslutade , 312, tillstyrka förslaget till samverkansavtal. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner avtalet. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 KS 8 AU 890 Dnr Skrivelse om slopad parkeringsnorm som krav vid bygglov Föreningen Fastighetsägarna Norrbygden och Skellefteå erbjuder AB anför den nuvarande parkeringsnormen innebär svårigheter vid om- och tillbyggnader i Centrum. De vill parkeringsnormen slopas eller förenklas. Byggnadsnämnden har , 294, lämnat följande yttrande: Gällande parkeringsnorm upprättades på 1980-talet och ska i första hand tillgodose platser för boende och besökande. För arbetande godtogs en viss dämpning. I arbetet med Centrumplan -93 visade analyser av parkeringssituationen på ett stort underskott av platser, ca st., i delen norr om älven. För kunna hantera det stora underskottet i den karaktär centrum har med högt markutnyttjande anger centrumplanen platser för arbetande förläggs till mindre centrala lägen. I avsnittet handläggningsrutiner anges fastighetsägaren i samband med sökande av bygglov ska redovisa fastighetens totala parkeringsbalans enligt parkeringsnormen och behovet löses vid tidpunkt som byggnadsnämnden bestämmer. För därutöver underlätta vid etableringar prövar nämnden sedan drygt tio år tillbaka bara det nettobehov som uppstår på grund av förändring i utnyttjande och typ av verksamhet. Allmänt gäller parkeringsbehovet i första hand ska tillgodoses på kvartersmark, något som också anges i plan- och bygglagen. Inriktningen är samtidigt centrum ska vara en raktiv mötesplats för verksamma, boende och besökande vilket ställer stora krav på tillgänglighet. Att då inte kunna erbjuda tillräckligt med parkeringar innebär centrum riskerar förlora i raktivitet. Sedan 1993 har konkurrensen från externa etableringar ökat, vilket ställer allt högre krav på centrum för det ska kunna behålla sin ställning. En slopad norm innebär prövningen av bygglov kan komma kännetecknas av en större grad av godtycke eftersom det inte finns något underlag gå efter vid beräkning av parkeringsbehovet. Frånvaro av norm kan också innebära oändliga diskussioner mellan sökanden och byggnadsnämnden om beräkningsgrunden och vilket antal platser som krävs. På sikt finns också risken kommunen i allt högre grad får ansvaret för tillgodose behovet av parkeringsplatser.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Parkeringsnormen fyller mot denna bakgrund ett stort behov och sett till dagens bilinnehav och trafikutvecklingen sedan 1980-talet skulle en översyn av normen resultera i en icke obetydlig skärpning. Den tillämpning av normen som byggnadsnämnden använder sedan flera år tillbaka är inget oöverstigligt hinder mot den utveckling av Skellefteå centrum som Skellefteå erbjuder och Fastighetsägarna Norrbygden vill se. Parkeringsnormen för Skellefteå centrum bör mot denna bakgrund inte slopas som krav vid bygglov. Föredraganden föreslår parkeringsnormen inte slopas och det noteras byggnadsnämnden genomför en inventering av parkeringssituationen i centrum. Håkan Lindh yrkar en översyn av parkeringsnormen görs. Ordföranden ställer föredragandens förslag och Håkan Lindhs yrkande var för sig under proposition och finner arbetsutskottet bifallit föredragandens förslag. Votering begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder föredragandens förslag röstar ja. Den som stöder Håkan Lindhs yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 5 ja-röster (Harriet Classon, Eva Enqvist, Jens Wikström, Anna-Lena Stenwall och Hans-Eric Wallin) och 2 nej-röster (Håkan Lindh och Kenneth Vidmark). Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar med hänvisning till byggnadsnämndens yttrande inte slopa parkeringsnormen notera byggnadsnämnden genomför en inventering av parkeringssituationen i centrum. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Håkan Lindh en översyn av parkeringsnormen görs. Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag och Håkan Lindhs yrkande var för sig under proposition och finner kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. Votering begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja. Den som stöder Håkan Lindhs yrkande röstar nej.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Vid uppropet avges 11 ja-röster (Harriet Classon, Eva Enqvist, Tore Gabrielsson, Agneta Hansson, Joseph Karambotis, Janeth Lundberg, Anna-Lena Stenwall, Torvald Stefansson, Hans-Eric Wallin, Bo Larsson och Bert Öhlund) och 4 nej-röster (Philip Cohen, Håkan Lindh, Bo Nilsson och Kenneth Vidmark). Kommunstyrelsens beslutar - med hänvisning till byggnadsnämndens yttrande inte slopa parkeringsnormen notera byggnadsnämnden genomför en inventering av parkeringssituationen i centrum. Philip Cohen reserverar sig mot beslutet.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 KS 9 AU 891 Dnr Motion om ändring av gatunamn i Byske (26/04) Kommunfullmäktigeledamoten Mats Nilsson anför i motion följande: En mycket känd fotbollsprofil som är barnfödd i Byske har gått ur tiden, nämligen Orvar Bergmark. Till hans minne vill vi Fabriksgatan i Byske, som var hans bostadsadress, och Kanalgatan, som sträcker sig förbi Moravallen och var hans debutarena, båda döps om till Orvar Bergmarks gata. Jag önskar därför namnet Fabriksgatan och Kanalgatan i Byske ändras till Orvar Bergmark gata. Byggnadsnämnden har , 297, lämnat följande yttrande: Inom detaljplanområde namnsätts gator och kvarter samtidigt med en detaljplan upprättas eller förändras alternativt namnsättningen hanteras som ett separat ärende. Efter beredning av Lantmäteriavdelningen fastställer kommunfullmäktige namnet på den aktuella gatan eller vägen. Vid ärendenas beredning inhämtas synpunkter och yttranden från markägare, Skellefteå museum m.fl. De allmänna regler om god ortnamnsvård som finns tillämpas i möjligaste mån. Några principiella hinder vid namnsättning enligt ovan använda personnamn finns inte. För undvika missförstånd bör både för- och efternamn ingå. Att som i det aktuella fallet byta ett inarbetat gatunamn mot ett nytt kan medföra motstånd från de boende som under en övergångsperiod får kostnader och olägenheter med en ny adress. En eventuell ändring bör därför föregås av fastighetsägarna längs gatan hörs. Även berörda kommunala förvaltningar och nämnder m.fl. bör ges tillfälle yttra sig i sådana ärenden. Lantmäteriavdelningen har hört de berörda fastighetsägarna längs de två gatorna. De boende på Fabriksgatan har inget erinra om namnändring på gatan. De boende på Kanalgatan vill inte byta namn på gatan. Kommunstyrelsen beslutade , 437, namnsättning av gator med personnamn i första hand bör ske vid nyanläggning och sådan namnsättning bör ej ske efter levande personer.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen med hänvisning till de riktlinjer kommunstyrelsen fastställt för namnsättning av gator. Kommunstyrelsen beslutar återremittera ärendet till byggnadsnämnden.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 KS 10 AU 892 Dnr Trafikförsörjningsplan Kollektivtrafikkommittén har upprättat förslag till trafikförsörjningsplan för trafikåret 2005/06. Kommittén föreslår följande förändringar av befintlig trafik utgöra beställning hos Länstrafiken för det kommande trafikåret: L 204 Skellefteå Jörn samt S 26 Skellefteå Jörn Arvidsjaur Arjeplog Indragning föreslås för en dubbeltur måndag fredag mellan Skellefteå och Jörn (kl från Skellefteå samt kl från Jörn) samt delvis förändrade tider för linje S 26. Arbetsuppgifterna till/från Jörn inklusive trafikering genom Österjörn övertas av S 26 där avgångstiden från Skellefteå tidigareläggs till kl med ankomst i Jörn kl Tiderna från Arjeplog m.fl. blir oförändrade. Förslaget tillför ytterligare resandeunderlag till stomlinjen S 26 samtidigt som de viktigaste lokala uppgifterna utförs. Reduktion km/år. L 205 Skellefteå Boliden I syfte återskapa en sen kvällstur/nförbindelse föreslås tur med avgång kl på lördagar framflyttas till ny avgångstid kl L 208/209 Skellefteå Skelleftehamn På grund av lågt resande avkortas tur med delen Sunnanå Sörböle Anderstorp till framgent endast framföras från Skellefteå busstation via Bergsbyn och Ursviken till Skelleftehamn och Rönnskär. Turen kommer gå kl från Skellefteå busstation. L 231 Burträsk Kalvträsk Trafiken trafikeras i nuläget med en dubbeltur under skolåret mellan Kalvträsk och Burträsk och har som huvuduppgift transportera skolbarn från Kalvträsk m.fl. byar till Burträsk. Trafiken reduceras till framföras skoltid, dvs. trafiken utförs under terminerna dock ej lovtid. S 20 Umeå Skellefteå Luleå I syfte förbättra möjligheterna för de boende i Tjärn, Innervik, Yttervik m.fl. föreslås tur kl från Skellefteå till Umeå framförs genom ovannämnda byar efter den gamla E4-sträckningen.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 S 21 Skellefteå Burträsk Umeå Med anledning av förslag från boende i Bygdsiljum vill kommittén uppdra till Länstrafiken tillsammans med landstinget undersöka möjligheterna till förändring av linjen så Bygdsiljum får ytterligare direkt regionala förbindelser med Umeå, vilket bl.a. kommer underlätta pendlingen för högskole- och universitetsstuderande. Minskad trafikomfning För nbussarna föreslås minskad trafikering i samband med infallande av dubbelhelg samt vid extra helgdagar. För den trafik som utförs under skoltid, turer markerade med 1, föreslås minskad trafikering genom dessa bussturer ej heller utförs under skolornas novemberlov (vecka 44 eller 45). De föreslagna förändringarna föreslås träda i kraft vid tidtabellskiftet i juni Med hänsyn till pågående arbete med länstrafikplanen kan, liksom tidigare år, komma tillägg till trafikförsörjningsplanen avseende både omfningen och utförandet av trafiken. Av den anledningen finns svårigheter avgöra utfallet ur kostnadssynpunkt. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa trafikförsörjningsplanen. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen föreslår Philip Cohen avsnittet och om flygtrafik och båttrafik kompletteras i enlighet med hans upprättade förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa trafikförsörjningsplanen. Kommunstyrelsen beslutar tillika uppdra åt kollektivtrafikkommittén se över avsnitten om järnvägs-, flyg- och båttrafik.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 KS 11 AU 896 Dnr Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Riksdagen beslutade om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting. Beslutet innebär det fr.o.m är möjligt bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Motiv och syfte Finansiell samordning ska underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas till insatser som syftar till den enskilde ska få eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete och egen försörjning. Målgrupp Målgrupp för den finansiella samordningen är personer år som är i behov av samordnade insatser för förbättra sin förmåga kunna förvärvsarbeta. Avser således inte enbart personer som uppbär sjukpenning. Utifrån studier och beräkningar som gjorts på nationell nivå beräknades ca 5 % av befolkningen i arbetsför ålder vara i behov av samhällets samlade insatser. Omräknat till Västerbotten beräknas ca personer vara i behov av samordnade insatser. Samverkande parter Finansiell samordning bygger på frivillighet. Försäkringskassan, länsarbetsnämnden, landstinget och en eller flera kommuner får delta som samverkande parter. Alla fyra parter måste delta för en finansiell samordning ska komma till stånd. För kommunernas del innebär det åtminstone en av kommunerna i länet måste delta i finansiell samordning. Medel för finansiell samordning Försäkringskassan ska bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen. De medlen täcker också länsarbetsnämndens del. Statens medel utgörs av viss procentandel av de budgeterade utgifterna för sjukpenning. Landstinget ska bidra med en fjärdedel och den eller de kommuner som deltar bidrar med en fjärdedel tillsammans. Förebyggande verksamhet Då propositionen behandlades i utskotten uttalade de betydelsen av förebyggande arbete och det är viktigt förebyggande åtgärder kan komma till stånd inom ramen för den finansiella samordningen.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Samordningsförbund Verksamheten med finansiell samordning ska bedrivas av ett särskilt samordningsförbund i vilket de samverkande parterna är medlemmar. Det ska finnas en förbundsordning som reglerar förbundets verksamhet och förbundsordningen ska fastställas av förbundets medlemmar. En styrelse utövar beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i samordningsförbundet. Varje förbundsmedlem ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. För kommunens del förutsätts detta vara ledamot av kommunfullmäktige. Ledamöter och ersättare utses av respektive deltagande part i samordningsförbundet. Arbetet hittills Försäkringskassan har vid tre tillfällen bjudit in parterna för information och diskussion om intresset bilda ett eller flera samordningsförbund i Västerbotten. Vid mötet i februari 2004 framkom det var angeläget kartlägga de utsa grupperna inom respektive kommun i länet kartlägga den demografiska situationen inom respektive kommun kartlägga den sociala situationen inom respektive kommun i varje kommun redovisa vad som fungerar bra mellan myndigheterna i samarbetet kring de utsa grupperna, vad som kan bli bättre samt beskriva behovet av utvecklad samverkan via samordningsförbund. Uppdraget göra detta skulle vara genomfört senast och göras av respektive lokal samverkansgrupp på kommunnivå. Denna grupp består av representanter för socialkontoret, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och närsjukvården. Denna kartläggning/förstudie var avsedd ge ett bättre beslutsunderlag inför parternas ställningstagande om samverka inom ramen för finansiell samordning och ingå i ett samordningsförbund. En länsövergripande arbetsgrupp med representanter för parterna bildades också för inhämta ytterligare underlag inför beslut om bildande av samordningsförbund. Presentationen genomfördes den 17 september. För Skellefteås del har lokala samverkansgruppen ansett följande målgrupper bör bli aktuella för insatser inom ett eventuellt Finsam: - Unga arbetslösa under 30 år, ca 900 personer (700 som kan ta arbete direkt, ca 100 sjukskrivna samt ca 100 hushåll med försörjningsstöd). - Invandrare/flyktingar (asylsökande ungdomar ingår). Ca 200 personer. - Personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Oklart med antal men uppskas till minst 300 personer.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Den sociala situation som beskrivits i kartläggningen visar 700 hushåll uppbär försörjningsstöd varje månad. Trenden visar ett ökat behov av försörjningsstöd och många är under 30 år. Vid kartläggningstillfället var personer sjukskrivna i Skellefteå kommun. Av dessa var ca 100 arbetslösa personer under 30 år. Dessutom finns det ungdomar som är arbetsoförmögna men ej har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Ytterligare drygt personer uppbar sjukersättning. Ca personer var dessutom inskrivna vid arbetsförmedlingen. Många i gruppen hos arbetsförmedlingen och försäkringskassan finns även hos socialtjänsten då de uppbär kompletterande försörjningsstöd. Länsgruppen har efter kartläggningsarbetet kommit fram till tre områden som parterna behöver ta ställning till innan beslut om/när samordningsförbund bildas: - Att samordningsförbunden initialt under första året genomför en fördjupad kartläggning och gör en prioritering av de målgrupper som ska omfas av finansiell samordning innan mål och inriktning fastställs. - Utifrån målgruppernas storlek och förutsättningarna i de mindre kommunerna bör flera kommuner gå ihop och bilda samordningsförbund. Exempelvis kan de gamla sjukvårdsdistrikten utgöra en utgångspunkt, nuvarande arbetsmarknadsområden kan vara en annan utgångspunkt och frågan uppstår också om de största kommunerna eventuellt ska bilda egna samordningsförbund. - Respektive part beslutar om deltagande och fastställer sin insats (fördelningen mellan de kommuner som avser ingå i ett samordningsförbund). Vid mötet den 17 september kom man överens om ytterligare underlag inför inriktningsbeslut hos respektive part behövs. Några kommuner har aktualiserat frågan i budgetarbetet men en osäkerhet finns hos flera. Underlag för inriktningsbeslut kommer presenteras i mitten av oktober. Nuvarande samverkan I kommunen pågår ett antal samverkansprojekt mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget och kommunen (socialkontoret). ASPERO är ett samverkansprojekt mellan de nämnda parterna och målgruppen är arbetslösa sjukskrivna. Resurser har avss för gemensamma aktiviteter med målet de deltagande ska ut i jobb eller utbildning inom sex månader. Projektet har gett goda erfarenheter av samarbete och målet har nåtts i Skellefteå. Ett annat samverkansprojekt där försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialkontoret deltar är FRISAM (frivillig samverkan). Målgruppen utgörs av

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 deltagare som är aktuella hos minst två av myndigheterna samtidigt. Målet även här är deltagarna ska ut i arbete eller utbildning. Medel för aktiviteter har avss för de statliga myndigheternas sida medan socialkontorets medverkan består i personella resurser. Samverkansformen har visat sig ge goda erfarenheter och kan ytterligare utvecklas. Ett projekt Bryggan pågår också mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det syftar till skapa övergång mellan sjukskrivning och stå till arbetsmarknadens förfogande. Avser personer där sjukpenning ifrågasätts av försäkringskassan. Signaler som socialkontoret ser i dag är allt mer ifrågasättande av arbetslöshetsersättning också förekommer och detta genererar större behov av försörjningsstöd än tidigare. Kommunledningskontoret anför frågan om kommunens eventuella deltagande i finansiell samordning har inte formellt varit uppe till behandling i kommunstyrelsen. Inför ett sådant ställningstagande har det ansetts angeläget få en tydligare bild av den kartläggning som gjorts. Hittills har erfarenheterna av samverkan visat viljeinriktningen från samtliga parter är hög. En viss tveksamhet infinner sig beträffande tillskapa en ny organisation. Den principiellt viktigaste frågan är ändå: hur kan vi gemensamt mellan parterna åstadkomma förebyggande/tidiga insatser/rehabiliterande insatser så effektivt som möjligt? Om finansiell samordning åstadkommer bättre lösningar än det som görs i dag då borde parterna ge sig in i detta och med ambitionen ta till vara goda resultat, dvs. göra om verksamheternas isolerade ställning och skapa nya organisationer för mötesplats riktade till människor med sammansa behov. Lokalt på verksamhetsnivå är behovet mer samverkan, mer samarbete och mindre organisationsgränser. Det primära blir då möjliggöra samverkan, samarbete och gränsöverskridande verksamhet och för det krävs de politiska initiativen både hos kommunerna, landstinget, arbetsmarknadsstyrelsen och riksförsäkringsverket. Om detta är syftet med finansiell samordning och aktiva insatser kommer till stånd utan formella organisationsgränser kan ett samordningsförbund vara positivt. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar förklara kommunen beredd delta i samordning föruts den får sådan utformning och sådant regelverk den kan uppnå ställda mål uppdra åt kommunledningskontoret upprätta förslag till utformning och finansiering av verksamheten.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 KS 12 AU 898 Dnr Anslag till ombyggnad av SOS Alarms lokaler på Solbacken, fastighetsnämnden Fastighetskontoret anför SOS Alarm har hyrt lokaler av Skellefteå kommun uppe på Solbacken sedan Krav på lokalernas standard och säkerhet har förändrats med tiden. En insats görs för förbättra och anpassa lokalerna för hyresgästen. Insatsens storlek beräknas till kronor. Fördelning mellan drift och investering uppskas till kronor som driftskostnad och kronor som investeringskostnad. Ett nytt hyreskontrakt skrivs fr.o.m på 10 år mellan SOS Alarm och Skellefteå kommun. Fastighetsnämnden beslutade , 137, hos kommunstyrelsen begära kronor fördelat på kronor på drift och kronor på investering för finansiera insatser i SOS Alarms lokaler på Solbacken i Skellefteå. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige kostnaden kronor får regleras i 2004 års bokslut. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 KS 13 AU 899 Dnr Anslag till finansiering av projekt Lokalkartläggning, fastighetsnämnden Fastighetskontoret har från kommunledningskontoret fått i uppdrag redovisa Skellefteå kommuns alla lokaler i kommunens kartsystem GIS. Lokalerna ska redovisas i olika grupperingar efter verksamhet och innehålla information som underlättar framtida lokalplanering. Lokaler med nära anknytning till kommunen som t.ex. Folkets hus och andra samlingslokaler ska också redovisas. Fastighetskontoret kommer inom förvaltningen knyta upp en resurs som heltid arbetar med detta projekt som beräknas ta två år. Förutom anställningen krävs också kompletteringar av hård- och mjukvara på datasidan. Fastighetskontoret uppskar merkostnaderna för förvaltningen till kronor fördelat på åren 2005 och Fastighetsnämnden beslutade , 123, hos kommunstyrelsen begära kr fördelat på åren 2005 och 2006 för finansiera projekt lokalplanering. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen anvisar fastighetsnämnden kronor ur vardera åren 2005 och 2006 finansieras ur medel till kommunstyrelsens förfogande. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 KS 14 AU 900 Dnr Förhyrning av hemtjänstlokal för Sörböle, Sunnanå och Stortjärn hemtjänstpersonal Socialnämnden önskar förhyra en ny lokal för hemtjänsten på Sörböle. Den nuvarande lokalen vid Brogårdens äldreboende är alldeles för liten (21 m 2 ). Lokalen ska vara anpassad för även inrymma personalgrupperna från Sunnanå och Stortjärns hemtjänstområde. För möjliggöra ett ökat samarbete och ett mer ekonomiskt resursutnyttjande innehåller äldreomsorgens verksamhetsstrategi för områdena planer om lokalisera personalgrupperna i en och samma lokal. Placeringen av personallokalen bör därför ligga strategiskt och centralt för samtliga tre områden. Det bör dessutom finnas goda parkeringsmöjligheter eftersom tillgången till fler personbilar följer kravet på ökad personalmobilitet. Fastighetskontoret har under en längre tid sökt efter en lämplig lokal i området. Den lokal som funnits mest lämplig är belägen på Brogatan 27 och ägs av Mini Bygg, Gunder Gustafsson. Lokalen är på 90 m 2, med nödvändiga utrymmen. Kostnad lokal Brogatan 27: kronor/år. Avgår en befintlig hemtjänstlokal på Skråmträskvägen 43 med en kostnad av kronor/år. Fastighetsnämnden beslutade , 130, förhyra lokal för hemtjänsten på Brogatan 27 till en årskostnad av kronor förhyrning på Skråmträskvägen 43 ska upphöra föreslå kommunstyrelsen godkänna förhyrningen. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner förhyrningen.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 KS 15 AU 901 Dnr Rivning av förskolan Jörnebo, Jörn Fastighetskontoret anför eftersom antalet barn med behov av förskola i Jörn har minskat har skol- och kulturkontoret sagt upp förhyrningen av förskolan Jörnebo fr.o.m Eftersom byggnaden är omöjlig sälja för flyttning och marknaden för försäljning av villor är svag i Jörn föreslår fastighetskontoret rivning av fastigheten. Nuvarande kapitalvärde är kronor. Fastighetsnämnden beslutade , 131, föreslå kommunstyrelsen ge fastighetskontoret i uppdrag riva förskolan Jörnebo i Jörn, efter utbjudande till försäljning under den närmaste månaden. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen uppdrar åt fastighetsnämnden riva byggnaden om försäljning inte kan genomföras. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 KS 16 AU 902 Dnr Överföring av ramanslag från investering till drift, fastighetsnämnden I fastighetsnämndens investeringsram finns kronor kvar för senare fördelning. Fastighetskontoret föreslår få använda kvarvarande summa på kronor till projekt Sjungande Dalen (tak, ventilation, ny venburen värme och fjärrvärmekonvertering). I tidigare beslut av kommunfullmäktige , 100, fastställt projekt Sjungande dalens skola var 90 % investering och 10 % drift samtidigt som fastighetskontorets ofördelade ramanslag på kronor till fullo fick ligga kvar som investeringsbudget. Detta innebär dock en omfördelning av ramen nu är nödvändig, dvs kronor av investeringsramen bör flyttas till drift. Fastighetsnämnden beslutade , 124, godkänna föreslagen fördelning hos kommunstyrelsen begära om omföra kronor från investeringsram till drift. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige överföra kronor från fastighetsnämndens investeringsram till driftsanslaget. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 KS 17 AU 903 Dnr Överföring av anslag för ombyggnad från investering till drift, fastighetsnämnden Fastighetskontoret anför enligt kommunstyrelsen , 10, har kommunen infört en ny princip vad gäller aktivering av anläggningstillgångar. Det har visat sig delar av nämndernas investeringsanslag i dag utnyttjas för inköp som enligt gällande lagar och regler är betrakta som driftskostnader. Som en följd av ovan nämnda princip har fastighetskontoret tidigare gjort en inventering av pågående samt kommande investeringar Totalt har kommunfullmäktige beviljat en överföring från olika investeringsanslag till drift motsvarande ,7 tkr enligt kommunfullmäktige , 100. I beslutet fastställdes projektet Ombyggnad Anpassning, proj i sin helhet var betrakta som investering. Totalt finns där en ram på 560 tkr. För de nya anslagen för lokalanpassningar 2003 respektive 2004 har kontoret emellertid startat nytt projekt, mot vilket ny ram samt samtliga kostnader förts. Fastighetskontoret äskar därför om den gamla ramen på 560 tkr bör slås ihop med nya projektet Lokalanpassning Grundskolor Om ovanstående genomförs måste dock en omfördelning ske mellan drift och investering. Arbetet i det nya projektet är betrakta som 90 % investering samt 10 % drift (kommunfullmäktige , 100). Fastighetskontoret äskar därför omföra 56 tkr från investeringsanslag till drift (investeringsrelaterat underhåll). Fastighetsnämnden beslutade , 126, från gamla projektkontot Ombyggnad Anpassning överföra resterande budgetram på 560 tkr till det nuvarande projektkontot för lokalanpassningar grundskolan hos kommunstyrelsen äska om överföra 56 tkr från investeringsram till drift. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige överföra kronor från fastighetsnämndens investeringsram till driftsanslaget.

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 KS 18 AU 904 Dnr Redovisning av trafikräkning av Kamvägen, Burträsk Kommunfullmäktige uppdrog , 265, åt tekniska nämnden genomföra en trafikräkning på Kamvägen i Burträsk. Detta aktualiserades vid behandlingen av en motion om en gång- och cykelväg mellan Åbyn och Burträsk. Tekniska kontoret redovisar resultatet från mätningen blev årsmedeltrafiken är drygt fordon/dygn. Vid Vägverkets senaste mätning som utfördes 1995 var årsmedeltrafiken fordon/dygn. Det är en ökning av trafikmängden med ca 12 % på 9 år, vilket motsvarar den allmänna ökningen av trafiken på vägnätet. Tekniska nämnden beslutade , 265, notera utfallet av trafikräkningen delge kommunfullmäktige resultatet. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige notera redovisningen. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 KS 19 AU 905 Dnr Miljömål för hamnverksamheten Kommunstyrelsen beslutade , 497, i samband med behandlingen av budget för år 2000, remittera Jan-Erik Engmans yrkande om energiförbrukningen ska minska med 1 % för hamnverksamheten till dåvarande gatunämnden. Tekniska kontoret anför följande: Hamnverksamheten har med anledning av ovanstående yrkande föreslagit följande mål i budgeten 2002: målsättningen är minska på åtgången av oljor, el och fjärrvärme med 1 % jämfört med år I fastställd budget för 2002 finns målet inskrivit. Även i fastställd budget 2003 finns målet med, men då i jämförelse med Under de senaste åren har satsningar gjorts för utveckla verksamheten i Skellefteå hamn. Exempelvis uppförde Skellefteå kommun en kontors-och magasinsbyggnad Hyresgäst är Kuusakoski. Hamnen har fungerat som en stor byggarbetsplats under flera år vilket även påverkat energiförbrukningen för hamnverksamheten. Sammantaget har detta inneburit svårigheter göra rättvisa mätningar och jämförelser av energiförbrukningen mellan åren. Tillkommande fastigheter och byggel som nyttjats har alltså gjort det svårt göra jämförelser mellan åren vad gäller energiförbrukningen. Det kan konstateras hamnverksamheten inte klarat mäta de uppsa målen. Energiförbrukningen totalt sett har ökat de senaste åren för verksamheten. Ambitionen framåt för hamnverksamheten är kunna minska på förbrukningen av energi när nu förutsättningarna är bättre för jämförelse mellan åren. Tekniska nämnden beslutade , 261, som svar på remissen hänvisa till tekniska kontorets tjänsteskrivelse. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen noterar redovisningen. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 KS 20 AU 906 Dnr Motion om motorvärmaruttag för pendlare vid busstationen i Burträsk (16/02) Kommunfullmäktigeledamoten Nils-Erik Lindbergh anför i motion följande: Många personer runt om Burträsk åker buss till arbete och studier i Umeå, Skellefteå och Bygdsiljum m.fl. orter. Centerpartiet tycker tillgång till motorvärmaruttag vid busstationen i Burträsk skulle leda till fler personer väjer åka buss istället för bil. Jag vill därför föreslå kommunfullmäktige besluta ställa upp motorvärmaruttag vid busstationen i Burträsk. Tekniska nämnden har , 266, lämnat följande yttrande: Tekniska kontoret har kontaktat Skelleftebuss för få uppgift om hur många som busspendlar till och från Burträsk, hur beläggningen på parkeringsplatserna vid busstationen är och vilken av Skellefteås serviceorter som har den största andelen busspendlare. Skelleftebuss anser det finns behov av p-platser med motorvärmaruttag vid busstationerna och vid infartsparkeringar i allmänhet, men det är svårt uppska antalet bilar/dag som kan vara i behov av eluttag. Vägverket har som ett led i arbetet för trafiksäkerhet och miljövinster anlagt 17 parkeringsplatser med automater för eluttag i Norr- och Västerbottens län. I Skellefteå kommun finns en sådan anläggning vid busstationen i Lövånger. Anläggningen i Lövånger som togs i bruk den sista januari 1996 kostade kronor anlägga varav P-elautomaten kostade kronor. Anledningen till kostnaden inte blev högre var parkeringsytan redan fanns. Som jämförelse kan nämnas anläggningen i Ånäset (november 2000) kostade kronor. Där ingick även busshållplatsen i anläggningskostnaden. De årliga kostnaderna för anläggningen i Lövånger har varit snöröjning, halkbekämpning och städning för ca kronor. Elkostnaden beräknas till kronor/år (exklusive moms och sk). Utöver dessa kostnader tillkommer en serviceavgift, uppgradering och reparationer av skador enligt tabell:

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Kronor/år De beräkningar av kostnaderna och den samhällsekonomiska nyttan av samåkningsparkeringarna har visat den bästa ekonomin fås om parkeringen kan anläggas utan någon automat sätts upp. Automaterna och kostnaderna för den blir för dyra. Vägverket har därför slopat automater och s upp eluttag med timer som går upp till två timmar på nyanlagda samåkningsparkeringsplatser. Parkeringsplatserna ger ingen inkomst i form av avgifter utan ska ses som en samhällsekonomisk åtgärd då färre fordon färdas på vägarna när samåkning eller bussåkning kan ske. Tekniska kontoret anser intressenterna anlägga dessa samåkningsparkeringar är Länstrafiken och Vägverket. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige överlämna tekniska nämndens redovisning till Länstrafiken i Västerbotten AB och Vägverket motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige överlämna tekniska nämndens redovisning till Länstrafiken i Västerbotten AB och Vägverket. uppmana Vägverket anordna parkering med eluttag vid biografen i Burträsk motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.

35 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 35 KS 21 AU 907 Dnr Motion om öka stödet till Skellefteås kvinnojour (15/04) Kommunfullmäktigeledamöterna Birgitta Burström, Monica Cederstrand och Håkan Lindh anför i motion följande: Under 1970-talet startade frivilliga krafter, alltid kvinnor, lokala kvinnojourer i ett antal kommuner därför det fanns misshandlade kvinnor på orten som inte hade någonstans ta vägen när de flydde hemifrån. Kvinnojourernas verksamhet har visat sig vara räddningen för många kvinnor som utss för våld av olika slag. Det är väldiga variationer mellan kommunerna i dag vad gäller förekomsten av en kvinnojour eller någon typ av kvinnohus. Antalet lokala kvinno- och tjejjourer uppgick i oktober 2003 till 187 stycken, verksamma i ca 150 av landets 290 kommuner. Enligt kvinnojourernas riksförbund (ROKS) är det ofta så en kommun i fråga inte upplevt det funnits några problem med våld mot kvinnor där tills en kvinnojour startat. Då har kvinnojourerna blivit nerringda. Det ankommer på socialnämnden söka samverkan och samarbete med frivilligorganisationer. Tack vare ideella insatser kan kvinnojourerna med begränsade resurser utföra ovärderliga insatser. Ursprungsidén är de bygger på ideellt engagemang och är fristående från myndigheter. Genom denna fristående ställning har man möjlighet nå alla kvinnor och det är viktigt de får utvecklas i linje med det. Det är också väldiga variationer mellan kommunerna i dag vad gäller ekonomiskt stöd till jourerna. Stödet till de lokala kvinnojourerna är i första hand en fråga för kommunerna. Varje kommun tar ansvar för ekonomiskt stöd till jouren avsätts, så frivilliginitiativ kan nyttjas. Kommunen kan även arbeta uppsökande och på så sätt uppmuntra inrättandet av en kvinnojour. I takt med våld mot kvinnor allt mer uppmärksammats och genom lagstiftningen skärpts på området har vissa kommuner börjat engagera sig i större utsträckning. I många kommuner är det dock fortfarande litet eller inget intresse för frågan om våld mot kvinnor. I Skellefteå kommun har vi en kvinnojour som bedriver ett fantastiskt arbete med mycket små resurser. Socialnämnden bör ges i separat uppdrag utreda möjligheterna till samverkan med andra kommuner vad gäller en gemensam kvinnojour med kraftigt utökat stöd till dess verksamhet.

36 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 36 Större kringliggande kommuner såsom Luleå och Umeå ger avsevärt mer pengar till sina kvinnojourer. Som exempel kan nämnas Umeå kommun bistår kvinnojouren med totalt 1,838 miljoner kronor per år. Folkpartiet finner det oacceptabelt Skellefteå kommun endast bistår kvinnojouren med kronor per år i föreningsbidrag från fritidsnämnden, från socialtjänsten. Behovet av insatser och skydd för utsa kvinnor är stort och ser tyvärr ut vara i ökande. En översyn av kommunens stöd till kvinnojourens oumbärliga verksamhet är därför nödvändig. Syftet med översynen bör vara öka det sammantagna stödet till kvinnojouren i Skellefteå, undersöka möjligheten samverka med Norsjö och Malå kommuner samt överväga om en resurstilldelningsmodell bör införas där kvinnojouren, utöver ett fast bidrag per år, får ett tilläggsbidrag utifrån hur stor beläggning kvinnohuset haft. Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige besluta undersöka om Malå kommun och Norsjö kommun är intresserade av delta i en kvinnojour i Skellefteå oavsett våra grannkommuners hållning i frågan göra en översyn av det totala stödet till kvinnojouren i Skellefteå, i syfte åstadkomma en avsevärd uppräkning av de medel de erhåller från kommunen. Socialkontoret anför följande: Norsjö kommun har sedan fyra år tillbaka en egen kvinnojour varför de i dag inte har behov av gå ihop med Skellefteås. Misshandlade kvinnor från Malå kan vända sig till Norsjö eller alternativt till Kvinnojouren i Lycksele. Kvinnojouren i Skellefteå förfogar i dag över ett kommunägt hus där skyddat boende kan erbjudas till misshandlade kvinnor och deras barn. Jourens egen statistik visar en beläggning för 2003 på 23 kvinnor och 17 barn boende där under året och siffrorna kan bli högre för I dag har man en lönebidragsanställd på halvtid som företrädesvis finns i lokalen på förmiddagarna. Övrig tid dygnet runt är telefonen kopplad till jourverksamma kvinnor som ställer upp ideellt. Statistik över telefonsamtal under ett år redovisas i särskild bilaga 1. Behov Kvinnojouren i Skellefteå har under en lång följd av år kämpat med bristande ekonomiska resurser. Situationen för dagen är ekonomiskt mycket ansträngd. Det är bland annat ständigt ökande telefonkostnader och akut mathjälp under kvällar och nätter som gör kvinnojouren gång på gång tvingas begära förskott ur kommande års kommunala bidrag och hamnar på efterkälken hela tiden. Deras ordförande, Gunvor Viklund, bedömer kvinnojouren skulle behöva kronor/år för klara de löpande utgifterna och anställa den personal som behövs. Det finns i dag ett klart behov av anställa mer personal som

37 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 37 skulle kunna finnas i lokalen heldagar och som även kunde hinna med administrera och strukturera upp verksamheten bättre. I dag tar stödet till de hjälpsökande kvinnorna all kraft och energi av ordförande och styrelse. Nya jourkvinnor skulle behöva introduktion och utbildning i uppgiften för bättre kunna avlasta kärntruppen. Detta finns det i dag varken tid eller pengar till genomföra. Ett större utbyte med ROKS och andra kvinnojourer skulle också ge stimulans ideellt orka kämpa vidare för den målgrupp man vill hjälpa. Kvinnojouren i Skellefteå har i dag ett stort behov av nya inventarier till lokalen som möbler, sänglinne, leksaker, TV, video, barnfilmer, begagnade cyklar m.m. En hög beläggning ger också ökade kostnader på förbrukningsvaror. Det saknas även ekonomiska medel för kunna genomföra aktiviteter för kvinnor och barn och följa kvinnor ut som känner sig hotade och rädda. Ekonomi Skellefteå kvinnojour erhåller 2004 följande ekonomiska ersättning: Kommunalt bidrag (fritidsnämnden: kronor, socialnämnden: kronor) Hyresbidrag Landstingsbidrag (höjt från kronor 2004) Summa: kronor kronor kronor kronor Umeås kvinnojour kronor Norsjös kvinnojour Halvtidstjänst kronor Luleås kvinnojour ( kronor/kvinna och n, övrig ersättning + heltidstjänst) Heltidstjänst kronor Örnsköldsviks kvinnojour kronor Sundsvalls kvinnojour kronor En mer utförlig översikt av ovanstående kommuner presenteras i särskild bilaga 2. Ovanstående jämförelse visar Skellefteås kvinnojour i dag får en förhållandevis liten kommunal ersättning till sin verksamhet jämfört med flera närliggande kommuner. Socialkontorets bedömning Behovet hjälpa misshandlade kvinnor är stort i dag och det finns en stor respekt från samhällets sida över det viktiga arbete som utförs ideellt inom kvinnojourerna. Kvinnojouren i Skellefteå har en stor tillströmning av hjälpsökande kvinnor och de ekonomiska medel som i dag står dem till buds räcker inte för möta behovet. Socialkontoret förordar därför kvinnojouren erhåller ett ökat kommunalt bidrag på kronor till sin verksamhet. Dessa pengar skulle