Utarbetandet av branschriktlinjerna i form av en handbok har skett i en arbetsgrupp bestående av:

Transkript

1

2 Säerhet i samband med prodution av samhällets vitigaste livsmedel dricsvatten är av yttersta vit. För flertalet av invånarna i Sverige är prodution av dricsvatten ommunens ansvar. ommunal dricsvattenförsörjning förser nappt 8 miljoner männisor med rent, frist och gott ranvatten dygnet runt, året om i Sverige. Men det är inte självlart att det sa vara så. ommunerna utövar ontinuerligt en omfattande egenontroll som syftar till att det ranvatten vi dricer sa vara hälsosamt och säert. Egenontrollen är en förutsättning för att dricsvattnets valitet sa unna garanteras. För att underlätta vattenverens arbete med egenontroll har Svenst Vatten, i samarbete med Livsmedelsveret, tagit fram detta förslag till branschritlinjer för egenontrollprogram med HACCP vid prodution och distribution av dricsvatten. Den här handboen är en vägledning till hur ett egenontrollprogram för prodution av dricsvatten bör vara utformat. En röd tråd som finns i handboen är att arbeta förebyggande enligt HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point). HACCP förlaras närmare i handboen. Utarbetandet av branschritlinjerna i form av en handbo har sett i en arbetsgrupp bestående av: Andreas Wiberg, Svenst Vatten Gullvy Hedenberg, Svenst Vatten ristofer Dahlberg, Norröping Vatten Camilla Ålenius, Göteborg Vatten Anna-arin Söderstad, VA- och avfallsontoret i Uppsala ommun Vesna aranovic, Miljö- och hälsosyddsontoret i Norröping Maria Piehl, Miljö- och hälsosyddsontoret i Älmhult Christer Johansson, Livsmedelsveret ii

3 Egenontroll vid prodution och distribution av dricsvatten regleras i Livsmedelsverets föresrifter om dricsvatten med tillhörande vägledning. Delar av Livsmedelsverets föresrifter om livsmedelshygien samt Livsmedelsverets föresrifter om offentlig ontroll av livsmedel innehåller ocså bestämmelser ring egenontrollen. Den här handboen är tänt att ge råd och tips ring hur arbetet med egenontroll an bedrivas. Handboen är uppdelad tre huvuddelar: är de rutiner som sa finnas för den dagliga versamheten. Det an vara till eempel versamhetsbesrivning, rutiner för utbildning, rengöring och ordning och rutiner för doumentation. är ett sätt att artlägga versamheten för att hitta ritisa styrpunter vid prodution och distribution av livsmedel. Genom att unna ontrollera dessa ritisa styrpunter är det tänt att så långt det är möjligt garantera ett säert dricsvatten. HACCP är ett sätt att arbeta förebyggande så att användaren i så liten utsträcning som möjligt märer en eventuell driftstörning. är de provtagningar och undersöningar som VAhuvudmannen sa genomföra., vilet ocså tas upp i handboen. Det an gälla hur den bör utformas, hur den förmedlas samt hur en dialog förs med till eempel användarna. an delvis ge en sammanfattning. Följande punter För undens säerhet, dricsvatten som uppfyller Livsmedelsverets rav. För bättre lönsamhet, rätt förebyggande underhåll ger bättre eonomi. För att ha underlag till redovisning av egenontroll vid godännande eller registrering, bra doumentation av egenontroll underlättar myndighetens arbete. För att uppfylla de rav som ställs vid myndighetsontroll, givetvis måste lagar, föresrifter och regler följas. iii

4 1 Egenontrollprogram för vattenver Varför egenontrollprogram med HACCP För undens säerhet För bättre lönsamhet För att ha underlag till redovisning av egenontroll vid godännande eller registrering För att uppfylla de rav som ställs vid myndighetsontroll Avgränsningar ort om HACCP Förslag till branschritlinjer för hygienarbete vid dricsvattenprodution Målgrupp för Svenst Vattens handbo för egenontrollprogram med HACCP Handboen är rådgivande Egenontroll fram till idag och vad bör göras i framtiden Egenontrollprogram förslag till innehåll Grundförutsättningar/Allmänna hygienregler Allmänna uppgifter Ansvarig person Datum Seretess Begränsningar Versamhetsbesrivning Rutiner för utbildning Rutiner för personlig hygien Rutiner för råvattenontroll Rutiner för mottagning Rutiner för separering Rutiner för intern märning Rutin för nödvattenförsörjning Rutiner för intern transport av emialier Rutiner för avfall Rutiner för sadedjursontroll Rutiner för rengöring och ordning Rutiner för underhåll Rutiner för lagomål och avvielser HACCP Datum Ansvarig person för HACCP samt för arbetsgruppen Besrivning av produt och användningsområde Flödesschema och processbesrivning Faroanalys och besrivning av förebyggande åtgärder [PRINCIP 1] Gruppering av hälsofaror Identifiering av möjliga ritisa styrpunter (CCP = Critical Control Point) [PRINCIP 2]...26 iv

5 7.7 Fastställande av ritisa gränsvärden för varje CCP [PRINCIP 3] Övervaning av varje CCP [PRINCIP 4] orrigerande åtgärder för varje CCP [PRINCIP 5] Rutiner för verifiering av HACCP-systemet [PRINCIP 6] Rutiner för validering av HACCP-systemet [PRINCIP 6] Rutiner för revidering av HACCP-systemet [PRINCIP 6] Rutiner för upprättande av doumentation [PRINCIP 7] ontroll i efterhand Rutiner för provtagning bland annat emisa, fysialisa och mirobiologisa riterier Föresrivna, regelbundna undersöningar Föresrivna, ej regelbundna undersöningar Övriga undersöningar Rutiner för informationsutbyte Rutiner för orrigerande åtgärder orrigerande åtgärder Grundförutsättningar orrigerande åtgärder HACCP Rutiner för verifiering, validering och revidering Verifiering och validering Revidering Rutiner för doumentation Doumentation över HACCP-systemet Seretess allmänt Seretess VA-versamheten Material/handlingar till ontrollmyndigheten Fastställande av egenontrollprogram Registrering eller godännande av dricsvattenanläggning Säerhet i IT-system Annan litteratur Bilagor...39 v

6 I bilagornas numrering anger den sista siffran alltid bilagans nummer i avsnittet. Till eempel för avsnitt 7.5 anges första bilagan som Bilagor, avsnitt 1 Egenontrollprogram för vattenver 1.1 Lagar, föresrifter och regler Bilagor, avsnitt 6 Grundförutsättningar/Allmänna hygienregler Inga bilagor. Bilagor, avsnitt 7 HACCP Faroanalys, lista med eempel på hälsofaror i dricsvatten [PRINCIP 1a] Faroanalys och besrivning av förebyggande åtgärder [PRINCIP 1b] Beslutsträd för att identifiera möjliga ritisa styrpunter (CCP) [PRINCIP 2a] Identifiering av möjliga ritisa styrpunter (CCP = Critical Control Point) [PRINCIP 2b] ritisa gränsvärden, övervaning samt orrigerande åtgärder för varje möjlig CCP [PRINCIP 3, 4 och 5] Bedömningssalor [PRINCIP 3, 4 och 5] Ristal multiplicerat [PRINCIP 3, 4 och 5] Ristal sorterat [PRINCIP 3, 4 och 5] Bilagor, avsnitt 8 ontroll i efterhand Inga bilagor. Bilagor, avsnitt 9 Rutiner för informationsutbyte Inga bilagor. vi

7 I Livsmedelsverets föresrifter om dricsvatten med tillhörande vägledning, finns besrivet hur ett egenontrollprogram (EP) utformas. Det här doumentet tar dels upp egenontrollprogram som en helhet, men fous ligger framförallt på förslag till hur hygienarbete i samband med prodution och distribution av dricsvatten bör bedrivas. Egenontrollprogram sall utformas med ett säerhetstänande enligt HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point) för hela systemet (från råvatten till tappran), det vill säga att arbeta förebyggande. Egenontrollen är ett vertyg för styrning av versamheten till säer och trygg prodution och distribution av dricsvatten. Genom att arbeta med ett egenontrollprogram med HACCP som har förebyggande säerhetstänande som fous an i förlängningen en bättre eonomi erhållas. Om det går att undvia att problem når användaren an hanteringen av lagomål och provtagning i samband med lagomål minsas i omfattning. Sedan an även ett öat förtroende för VA-huvudmannen och dricsvatten som livsmedel sättas på plusontot. Ett egenontrollprogram med HACCP ger ett förebyggande säerhetstänande vid prodution och distribution av dricsvatten, och därmed är det mer sannolit att distribuerat vatten är hälsosamt och rent. I dagsläget föreommer i huvudsa efterontroll, vilet bidrar till att tiden inte finns eller an bli för napp för genomförande av önsad åtgärd innan dricvatten av otillfredsställande valitet når användaren. Förebyggande säerhetstänande ger i förlängningen bättre eonomi. System för egenontroll sa redovisas vid prövning inför godännande alternativt registrering av dricsvattenanläggningen. Enligt livsmedelslagstiftningen ställs rav på godännande och registrering av livsmedelsanläggningar. Befintliga vattenver ommer att prövas inför nytt godännande alternativt registrering inom de närmaste åren. 1

8 ! " # $ Vid godännandeprövningen an myndigheten begära in en del handlingar som behövs för prövningsprocessen. Att täna på när material lämnas in till ontrollmyndigheten är att handlingarna blir offentliga då de diarieförs. Behöver man sica in änsliga uppgifter är det vitigt att tydligt informera om vila delar av egenontrollen som sa seretessbeläggas. Vid önsemål om seretess bör man täna på vila uppgifter som an leda till eonomis sada för företaget och vila uppgifter som inte sa omma ut med tane på företagets beredsapsarbete. Eempel på uppgifter som bör seretessbeläggas är: arta över området för råvattenintag nätartor driftinstrutioner HACCP. Området för råvattenintag an tas med på en arta utan att själva intaget anges eat. I stället för nätartor an översitsartor lämnas till ontrollmyndigheten. En sammanfattning av driftinstrutionen och HACCP an lämnas till ontrollmyndigheten med hänvisning till var doumenten finns tillgängliga vid ontrollbesö. Genom att använda sig av hänvisningar till andra eisterande doument an uppgifter syddas. Den offentliga ontrollen är utformad som en systemtillsyn. Detta innebär att ontrollmyndigheten ommer att ontrollera och bedöma vattenproducentens, alternativt distributörens, system för egenontroll, som sa säerställa att raven i lagstiftningen är uppfyllda. Det system som gransas sa unna visa att versamheten är ändamålsenlig och fungerar, att alla som arbetar i versamheten har rätt ompetens, att loalerna är funtionella och att nödvändiga ontroller görs och doumenteras så att levererat vatten är hälsosamt för användaren. Svenst Vattens handbo för egenontrollprogram med HACCP gäller för vattnet från råvatten till tappran vid normal drift. Etraordinära händelser som naturatastrofer, terrorattacer och andra oförutsägbara händelser ingår inte. Dessa behandlas under en ommuns risberedsap. 2

9 I arbetet tas endast hänsyn till hälsofaror i det levererade vattnet, att onsumenten inte får något vatten alls ingår inte i HACCP. HACCP är ett sätt att jobba med övervaning och ontroll av en produtionsprocess inom livsmedelsindustrin, där syftet är att alltid ha ett säert livsmedel. Genom att arbeta med ett förebyggande säerhetstänande är målet att störningar i processen sa unna upptäcas och åtgärdas innan de märs hos användaren av livsmedlet. HACCP innebär ett system som identifierar, bedömer och styr faror som är vitiga för dricsvattnets säerhet. Mycet av det arbete som redan utförs inom området dricsvattenförsörjning baseras intuitivt på HACCP, men utförs inte alltid på ett systematist sätt. Dricsvattenföresrifternas rav på säerhetsbarriärer och larm an betratas som en precisering av de grundläggande raven i ontrollföresrifterna. HACCP-principerna innebär att (hämtat ur vägledningen till dricsvattenföresrifterna): 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas eller reduceras till en godtagbar nivå, 2. Identifiera ritisa styrpunter på det stadium eller de stadier då styrning är av yttersta vit för att förebygga eller undanröja en fara eller för att reducera den till en godtagbar nivå, 3. Fastställa ritisa gränsvärden mellan godtagbart och ice godtagbart för de ritisa styrpunterna i syfte att förebygga, undanröja eller reducera identifierade faror, 4. Upprätta och genomföra effetiva förfaranden för att övervaa de ritisa styrpunterna, 5. Fastställa vila orrigerande åtgärder som sa vidtas när övervaningen visar att en ritis styrpunt inte är under ontroll, det vill säga när styrningen av en ritis styrpunt gått förlorad, 6. Upprätta rutiner för att verifiera att de åtgärder som avses i leden 1-5 fungerar effetivt. Verifieringsförfarandena sa genomföras regelbundet, 7. Upprätta doumentation och register avpassade för versamhetens storle och art för att visa att de åtgärder som avses i leden 1-6 tillämpas effetivt och för att underlätta tillsynen vid anläggningen. Dessa sju principer gäller allmänt för HACCP inom livsmedelsindustrin, och de sa gås igenom när man upprättar ett egenontrollprogram med HACCP. 3

10 I Livsmedelsverets föresrifter om dricsvatten med tillhörande vägledning finns avsnitt som tar upp egenontroll med HACCP. HACCP-principerna har hittills inte använts i så stor utsträcning i samband med prodution och distribution av dricsvatten. För att underlätta vattenverens arbete med egenontroll beslutade Svenst Vatten (SV), i samarbete med Livsmedelsveret, att ta fram branschritlinjer (denna handbo) för egenontrollprogram med HACCP vid prodution och distribution av dricsvatten. Arbetet har sett i en arbetsgrupp bestående av representanter för SV, tillsynsmyndigheter (Miljö- och hälsosyddsontoren (MoH) i Norröping och Älmhult) och dricsvattenproducenter (ommuner) i samarbete med Livsmedelsveret. Dessa branschritlinjer vänder sig i första hand till utredningsingenjörer inom VA i ommunerna och till onsulter med inritning mot utredningar inom VA. Men för att ett egenontrollprogram sa bli användbart är det av största vit att flera personer inom VA-organisationen deltar i arbetet med att ta fram det. Personer som jobbar med drift på vattenveret och distributionsnätet, medarbetare inom information och marnad samt ledningsgrupp är eempel på personalategorier som an delta i arbetet. Svenst Vattens handbo för egenotroll med HACCP vid prodution och distribution av dricsvatten är ett rådgivande doument. Det finns med största sannolihet andra sätt att uppnå det som handboen syftar till. Men fördelen med handboen är att den är väl genomgången av alla parter i vattnets väg från råvatten till tappran. Mycet av ontrollen vid vattenveren har gått ut på provtagning och uppföljning i efterhand, såsom lagomålshantering och enäter efter en händelse. Ett fel på dricsvattnet an i sämsta fall upptäcas först då en användare ringer in och påpear att något är fel. Personal åer då ut och tar prover och försöer att vidta någon form av åtgärd för att avhjälpa problemet. Den här formen av 4

11 arbete ommer alltid att finnas var, men strävan sall vara att försöa upptäca och att vidta orrigerande åtgärder innan dricsvatten av otillfredsställande valitet når ut till användaren. Onlinemätning av ritisa parametrar för en process är ett eempel på ett sätt att öa den förebyggande ontrollen. Ju tidigare ett problem upptäcs, desto lättare att hinna vidta åtgärder. Vid emis fällning är ph en vitig parameter att ha under ontroll. Om ph under- eller överstiger ett visst värde går ett larm, varvid omedelbar åtgärd sall vidtas. Instrumentet för ph-mätning får inte vara ur funtion. Regelbunden service och översyn förebygger fel på instrumentet. Ett annat eempel är ontroll och övervaning av råvattenvalitet med mätinstrument online. Som eempel på det an nämnas Göteborg Vattens övervaning av valiteten på råvattnet i Göta Älv uppströms råvattenintaget. Innehållet i avsnitt 6, 7, 8 och 9 är ett förslag till innehåll i ett egenontrollprogram. När ett egenontrollprogram tas fram an andra doument utnyttjas genom att hänvisningar till dessa doument förs in i egenontrollprogrammet. Att upprepa saer som redan står i ett annat doument är meningslöst. Använd orta sammanfattningar samt hänvisningar. För att undvia en del uppdateringsarbete reommenderas att i det längsta avstå från att använda personnamn och andra personspecifia uppgifter. Punterna tar upp grundförutsättningar, även benämnda som allmänna hygienregler. Grundförutsättningar är rutiner som sa finnas för den dagliga versamheten. Ansvarig(-a) person(-er) för egenontroll och HACCP sa anges. Om det är flera personer sa det tydligt framgå vilet område var och en ansvarar för. Det är bra att ange titel i stället för namn för att slippa täta uppdateringar. Följande datum bör finnas tydligt angivna i egenontrollprogrammet, helst i ett sidhuvud på varje sida: När egenontrollprogrammet är framtaget, det vill säga giltigt från och med. 5

12 Datum för senaste revideringen av egenontrollprogrammet. När provtagningsprogrammet är gransat och fastställt av ontrollmyndigheten. Hela egenontrollprogrammet behöver inte sicas in för fastställande av ontrollmyndigheten. Den del av egenontrollprogrammet (provtagningsdelen) som sa fastställas av ontrollmyndigheten sa ange provtagningspunter och provtagningsfrevens för normal och utvidgad ontroll. Det är vitigt att samråda med ontrollmyndigheten om vila handlingar som behöver sicas in. I vissa fall behöver myndigheten fler handlingar än bara provtagningsdelen, till eempel versamhetsbesrivning. Att täna på när dessa handlingarna sicas är att de blir offentliga då de diarieförs. Behöver man sica in änsliga uppgifter är det vitigt att tydlig informera om vila delar av egenontrollen som sa seretessbeläggas. Vid önsemål om seretess bör man täna på vila uppgifter som an leda till eonomis sada för företaget och vila uppgifter som inte sa omma ut med tane på företagets beredsapsarbete. Mer om seretess finns i avsnitt 13. Egenontrollprogrammet sa omfatta: råvattenontroll (som styr antalet barriärer) vattenberedning distribution. Egenontrollprogrammet an även omfatta: vattendom fastställt vattensyddsområde med föresrifter reservvatten beredsapsplan. Dessa uppgifter behöver inte tas med i egenontrollprogrammet, men det är bra med hänvisning till var de finns. Beredsapsplan omfattar större och allvarligare händelser än de händelser som tas med i rutiner för lagomål och avvielser. Versamhetsbesrivning sa innehålla: 6

13 % % % % % % % % företagsinformation godännande- eller registreringsbeslut av livsmedelsanläggning och eventuella uppgifter om dispenser eller insränningar från central eller loal myndighet besrivning av vattenveret alternativt distributionsanläggningen besrivning av vattenförsörjningsområde(-n) översitsarta/situationsplan. Företagsinformation bör omfatta: företagets namn, organisationsnummer, adress och telefonnummer företagets organisationsplan med ansvarsområden anläggningens namn och besösadress fastighetsbetecning för relevanta fastigheter. Undvi namn och andra personspecifia uppgifter. Godännande- eller registreringsbeslut av livsmedelsanläggning sa överensstämma med atuell loal och dricsvattenberedning. När till eempel företaget utvidgar produtionen eller ändrar processer sa detta ontrolleras mot atuellt beslut om godännande/registrering, det vill säga överensstämmer beslutet med atuell loal och versamhet. Betydande ändringar sa anmälas till ontrollmyndigheten. Det är vitigt att ontrollera om eventuella beslut om insränningar i den normala ontrollens frevens eller i den utvidgade ontrollens omfattning är atuella. Har dispenser meddelats till eempel avseende larmrav är det vitigt att ontrollera om beslutet följs i atuell versamhet. Besrivning av vattenveret alternativt distributionsanläggningen bör omfatta: besrivning av de fysisa delarna som ingår i vattenveret, till eempel infiltration brunnsonstrutioner intagsledningar beredningssteg larm för processövervaningsparametrar definierade säerhetsbarriärer reservoar provtagningspunt för utgående dricsvatten flödesschema och processbesrivning (reommenderad seretess) salenlig ritning som omfattar samtliga utrymmen i vattenveret med inredning, utrustning, tappställen, avlopp och ventilationsinstallationer (reommenderad seretess) siss på brunnens utformning (reommenderad seretess). 7

14 Dricsvattenanläggningarnas utformning varierar stort. Anläggningen sa ha en planlösning som möjliggör att dricsvattenberedningen genomförs på ett hygienist sätt. Vanligt föreommande utrymmen är utrymme för: emialiemottagning utrymme för förvaring av utrustning (pumpar, slangar, tanar) beredningsutrymme personalutrymme förvaringsutrymme för avfall/returgods förvaringsutrymme för städmateriel och emtenisa varor. Tappställen och avlopp bör finnas och vara placerade på sådant sätt att de är tillgängliga för atuell arbetssituation. Ventilationsanläggningen sa vara ändamålsenlig och tillräclig oavsett om den är naturlig eller meanis. För större anläggningar är det bra med separata vatten-, avlopps- och ventilationsritningar. För mindre anläggningar an allt detta tas med på huvudritningen. Besrivning av vattenförsörjningsområde(-n) bör innehålla: områdets benämning områdets geografisa loalisering lista över alla vattenver inom området, om det finns flera vattenver producerad eller distribuerad volym dricsvatten. Översitsartan (anges ibland som situationsplan) bör omfatta: område för råvattenintag råvattenledningar vattenverets placering distributionsnät för dricsvatten trycstegringsstationer reservoarer. Översiter an sicas till ontrollmyndigheten, artor och instrutioner på detaljnivå behålls av huvudmannen för att unna tas fram vid behov, till eempel vid inspetion. Hänvisning till artor på detaljnivå bör tas med. Rutiner för utbildning i livsmedelshygien sa säerställa att personalen har tillräclig unsap i livsmedelshygien för de arbetsmoment de utför. Rutiner för utbildning bör omfatta: 8

15 identifiering av personalategorier och utbildningsbehovet omfattning och innehåll frevens utvärdering orrigerande åtgärder doumentation. Vid identifiering tar man ställning till vilen personal som sa utbildas. Först identifieras olia personalategorier (till eempel personal vid vattenveret, ansvarig för HACCP, personal som utför arbeten i reservoarer och ledningsnät, eterna entreprenörer, tillfällig personal, nyanställd, informationsansvariga till besöare) och därefter identifieras utbildningsbehovet. Eterna entreprenörers utbildning an styras genom avtal. Omfattning och innehåll anpassas till arbetsuppgifterna. Grundläggande utbildningen sa omfatta: prodution och distribution av dricsvatten livsmedelshygien smittämnen riser med smittspridning via vatten personalhygien. De personer som ansvarar för utvecling och underhåll av förfaranden grundade på HACCP-principerna sa ha bredare utbildning som omfattar särsild utbildning i HACCP. Speciellt vitig är utbildning i faroanalys. Eempel på utbildning an vara ommunförbundets urser i Sigtuna (Vattensolan) eller tenis fortbildning på högsola. När det gäller hygien an eterna onsulter eller ontrollmyndighetens inspetörer hyras in. I vissa fall an det ocså finnas interna möjligheter till utbildning. unnig personal inom ett visst område an hålla i utbildning för nyanställda eller fortbildning av befintlig personal. För tillfällig/nyanställd personal an det vara lämpligt att ortfattad hygieninformation ges i anslutning till anställning. Regelbundet återommande hälsoinformation om personalhygien an tillgodoränas som del av personalens utbildning. Frevens, det vill säga hur ofta utbildning ser, anpassas till arbetsuppgifterna. Utvärdering bör genomföras i samband med utbildning för att få deltagarnas synpunter på om rätt/tillräclig unsapsnivån uppnåtts. orrigering av rutinen utförs om den planerade unsapsnivån inte uppnåtts. Doumentationen an bestå av: 9

16 namnlistor/deltagarförtecningar från grundläggande utbildning vila som har fått information om personlig hygien vem som höll i utbildningen vad utbildningen innehöll när utbildningen genomfördes utvärdering utförd av deltagarna i samband med utbildningen noteringar på utförda orrigerande åtgärder. Som en del av rutinen, eller i separat doumentationsrutin, besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. Rutiner för personlig hygien sa säerställa att dricsvattnet inte förorenas diret eller indiret via personalen. Rutiner för personlig hygien bör omfatta: arbetsplatsens hygienregler tillhandahållande och förvaring personalens hälsotillstånd rapportering orrigerande åtgärder doumentation. I arbetsplatsens hygienregler bestäms till eempel: när syddsläder sa användas vila syddsläder som sa användas när och hur ofta handtvätt ser vad som gäller för röning, snusning, smycen och piercing. Hur tillhandahållande ser och var förvaring ser av till eempel syddsläder samt flytande tvål och pappershandduar till handtvätt sa besrivas. Omlädning bör se i separata utrymmen och arbetsläder sa förvaras åtsilt från andra läder. Hur rengöring av arbetsläder genomförs samt av vem det görs är vitigt att ta med. Personalens hälsotillstånd (med avseende på smitta som an spridas via dricsvatten) är arbetsgivarens ansvar. Enligt livsmedelslagstiftningen är arbetsgivaren syldig att se till personal som misstäns vara smittbärare, eller ha smittsam sjudom, inte tillåts hantera livsmedel eller vistas på arbetsplatsen där livsmedel hanteras, om det finns ris för diret eller indiret (till eempel via toalett och vertyg) ontamination. För att arbetsgivare sa unna änna till personalens hälsostillstånd är det lämpligt med: 10

17 hälsoundersöning vid nyanställning återommande hälsoontroll undersöning av avföringsprov efter utlandsvistelse. Det är vitigt att det i rutinen framgår tydligt vad som gäller vid sår, infetion eller misstane om smitta. Besriv hur och när rapportering ser till arbetsgivare. Ange vem som är ansvarig mottagare av rapporten. Det sa framgå vila åtgärder (till eempel omplacering, sjusrivning och avföringsprov innan arbetet återupptas) som vidtas av arbetsgivaren vid rapportering. orrigerande åtgärder som vidtas vid eventuell smittspridning till dricsvatten sa var väl besrivna i rutinen. Doumentationen bör visa: befintliga nyanställningsintyg vila som genomgått återommande hälsoontroll analysrapporter på avföringsprov noteringar från rapportering av smitta noteringar på uppföljning noteringar på utförda orrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat doumentationsrutin besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. Rutinen sa ta hänsyn till personalens arbetsuppgifter (till eempel väling mellan orena och rena arbeten) och olia personalgrupper (till eempel egen personal, inhyrd personal och hantverare). Någon form av avtal måste tecnas mellan VA-huvudmannen och entreprenören när det gäller personalhygien. Avtalet bör omfatta bland annat syddsläder, hälsostillstånd, rapportering och åtgärder vid misstane om personalsmitta. För besöare måste ställning tas i fråga om i vila områden de får vistas och vad som gäller för till eempel hälsostillstånd (om man tar emot personer som varit eller är sjua), syddsläder, röning, snusning och smycen. Rutinen för råvattenontroll sa säerställa god unsap om råvattenvaliteten och tillräcligt antal mirobiologisa säerhetsbarriärer. Parametrar som analyseras i råvattnet, och som reduceras/justeras i beredningen av dricsvatten, bör ocså analyseras i utgående dricsvatten från vattenveret för att ontrollera att beredningen fungerar. Rutiner för råvattenontroll bör omfatta: 11

18 omfattning och frevens av råvattenontroll sammanställning och uppföljning av råvattenontroll orrigerande åtgärder doumentation. Omfattning och frevens av råvattenontrollen sa utgå från råvattnets ursprung och variation av valiteten med årstiderna. unsap om variation i råvattnets valitet på ort och lång sit är en förutsättning för bra utformning av dricsvattenberedningen. Det är vitigt att artlägga de sämsta förhållandena i råvattnet. Mirobiologisa analyser på råvatten (grund- och ytvatten) omfattar lämpligen E. coli, Enteroocer, oliforma baterier och Clostridium perfringens (ytvatten eller råvatten som påveras av ytvatten), av vila de tre förstnämnda ligger till grund för framtagande av antal mirobiologisa säerhetsbarriärer. emisa analyser på ytvatten bör omfatta temperatur, lut, ph, färgtal, COD Mn, ondutivitet och turbiditet. emisa analyser på grundvatten bör omfatta aluminium, ammonium, ph, hårdhet, järn, lorid, ondutivitet, mangan, nitrat, nitrit och sulfat. Sammanställning av råvattenontroll bör se regelbundet (notera hur ofta) och omfatta normala, maimala och minimala halter samt hur variation ser med årstiderna. Sammanställningen ligger till grund för uppföljningen. Inom uppföljning av råvattenontroll bör det finnas åtgärdsgränser och planer för att motvera eventuella negativa trender. Besrivning sa finnas för orrigerande åtgärder som vidtas när åtgärdsgränser översrids inom råvattenontrollen. Doumentationen bör innehålla: analysrapporter från råvattenprovtagning sammanställningar av råvattenprovtagning noteringar vid översridande av åtgärdsgränser utförda orrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat doumentationsrutin besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. Rutinen för mottagning sa säerställa att produter som beställs uppfyller givna specifiationer samt att mottagning ser på ett säert sätt. Rutiner för mottagning sa omfatta: 12

19 vila produter som berörs av mottagningsontroll specifiationer ontroll vid fysis mottagning orrigerande åtgärder doumentation. Produter som berörs av mottagningsontroll är till eempel: processemialier material och ämnen som ommer i ontat med vatten rengöringsmedel för ytor som ommer i ontat med vatten behållare för intern förvaring av processemialier. Specifiationer för beställda varor an omfatta: rav på rent, osadat emballage tillräcligt ren transportbehållare gräns för mängd ontaminerande ämnen i produten märningsuppgifter. ontroll vid fysis mottagning an omfatta ontroll av att mottagna varor uppfyller rav enligt specifiation samt att påfyllning och placering för vidare lagring ser på ett orret sätt. Besrivning bör finnas hur fysis mottagning av olia produter ser. För att undvia påfyllning i fel behållare sa intag/påfyllningsrör vara synligt och tydligt märta. Rutinen an även innehålla hur omhändertagande ser av eventuellt spill vid påfyllning eller om emballage går sönder. Besrivning sa finnas för orrigerande åtgärder som vidtas när åtgärdsgränser översrids vid eventuella tester av mottagna produter, eller då ontrollen visar på att mottagning inte ser enligt rutin. Doumentationen bör innehålla: analysrapporter från eventuell provtagning noteringar vid översridande av åtgärdsgränser specifiationer eventuella noteringar vid den fysisa ontrollen utförda orrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat doumentationsrutin besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. 13

20 Rutiner för separering sa säerställa att orsontamination inte ser. Det an uppnås genom säer åtsillnad av dricsvatten från rengöringsmedel, städutrustning, emialier, ovidommande föremål och annat som an ontaminera dricsvattnet. Rutiner för separering sa omfatta: produter/varor som berörs förvaring ontroll orrigerande åtgärder doumentation. Besriv vila produter/varor som berörs och hur förvaring av dessa sa se. Det är vitigt att inte bara separera berörda produter/varor från dricsvatten utan även från varandra. Besriv hur ontroll ser att förvaringsanvisningar följs. ontroll an eventuellt utföras genom regelbundna ronderingar med checlista. Besrivning sa finnas för vila orrigerande åtgärder som sa vidtas om det vid ontroll visar sig att förvaringsanvisningarna inte följs. Doumentationen bör innehålla noteringar i checlistor och noteringar på utförda orrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat doumentationsrutin besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. Rutinen för intern märning sa säerställa att förväling inte ser av internförpacade varor. Rutinen för intern märning bör omfatta: produter som berörs märningsanvisningar ontroll orrigerande åtgärder doumentation. En lista sammanställs på produter som internförpacas (blandas eller pacas om till interna behållare). Märning av interna behållare är atuell vid förvaring 14

21 av processemialier, rengöringsmedel och bränsle eller för behållare för blandning av någon av dessa. Märningsanvisningar tas fram för behållare för förvaring av dessa produter. I märningsanvisningarna sa det framgå hur märning sa se för att den sa vara beständig och vila märningsuppgifter som sa tas med, till eempel betecning, varningstet, emis formel, ph och datum. Besriv hur ontroll ser att märningsanvisningar följs. ontroll an eventuellt utföras genom regelbundna ronderingar med checlista. Om det vid ontroll visar sig att märningsanvisningarna inte följs är det vitigt med uppföljning om förorening av dricsvattnet har sett inom ramen för orrigerande åtgärder. Besrivning sa finnas för vila orrigerande åtgärder som sa vidtas. Doumentationen bör innehålla noteringar i checlistor och noteringar av orrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat doumentationsrutin besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. Märningsontroll av inöpta produter ser vid mottagningsontrollen. När den ordinarie dricsvattenförsörjningen av något säl är utslagen, helt eller delvis, behövs dricsvatten för männisors överlevnad, så allad nödvattenförsörjning. Rutin för nödvattenförsörjning sa säerställa att transporterat dricsvatten är frist och rent när det når användaren. Rutin för nödvattenförsörjning sa omfatta: när och hur transport av dricsvatten sa se uppgifter om rav på behållare/cisterner om och hur märning sa se av behållare/cisterner hur ser hygienist och säer förvaring av behållare/cisterner hur ontroll ser att raven uppfylls orrigerande åtgärder doumentation. Rutin för nödvattenförsörjning an srivas som en särsild rutin eller ingå i: rutiner för separering (förvaring av behållare, rav på vila andra varor som an transporteras i cisterner förutom dricsvatten) rutiner för rengöring (rengöring av behållare och cisterner) 15

22 beredsapsdoumentationen (när transport av dricsvatten sa se, placering vid uppställning av behållare/cisterner). Om det vid ontroll visar sig att anvisningarna i rutinen inte följs är det vitigt med uppföljning om förorening av dricsvattnet har sett inom ramen för orrigerande åtgärder. Rutiner för intern transport av emialier sa säerställa att hanteringen ser på ett hygienist och säert sätt. Rutiner för intern transport av emialier omfattar till eempel emialier för beredning av dricsvatten, rengöringsmedel med mera. Rutiner för intern transport av emialier sa omfatta: när och hur ser intern transport (emialier, rengöringsmedel med mera) uppgifter om rav på behållare/cisterner om och hur märning sa se av behållare/cisterner hur ser hygienist och säer förvaring av behållare/cisterner hur ontroll ser att raven uppfylls orrigerande åtgärder doumentation. Rutiner för intern transport av emialier an srivas som särsilda rutiner eller ingå i: rutiner för separering (förvaring av behållare) rutiner för rengöring (rengöring av behållare och cisterner) beredsapsdoumentationen (när transport av emialier sa se, placering vid uppställning av behållare/cisterner). Om det vid ontroll visar sig att anvisningarna i rutinen inte följs är det vitigt med uppföljning om förorening av dricsvattnet har sett inom ramen för orrigerande åtgärder. Rutiner för avfall sa säerställa att avfallshantering ser på ett för dricsvatten säert sätt, att inte sadedjur får tillgång till avfallet och att hantering ser på ett miljövänligt sätt. Rutiner för avfall sa omfatta: hur avfall förvaras 16

23 hur avfall avlägsnas ur utrymmen med öppna vattenytor hur rengöring av eventuella behållare och soprum sa se hur hantering ser av oljespill hur ontroll ser att rutinen följs orrigerande åtgärder doumentation. Rutiner för avfall an ingå i rutiner för rengöring och ordning eller srivas som separata rutiner. Om det vid ontroll visar sig att anvisningarna i rutinen inte följs är det vitigt med uppföljning om förorening av dricsvattnet har sett inom ramen för orrigerande åtgärder. Rutiner för sadedjursontroll sa säerställa att dricsvatten inte förorenas av närvaro av sadedjur. Rutiner för sadedjursontroll an omfatta: förebyggande åtgärder ontroll avtal åtgärdsgräns orrigerande åtgärder doumentation. Förebyggande åtgärder går ut på att förhindra att sadedjur ontaminerar vattnet och övrigt som ommer i ontat med vatten i anläggningen. Vattnet sa syddas hela vägen från råvatten till tappran, till eempel: vid råvattenintag (främst brunnar) i vattenveret i form av stängda och täta fönster/dörrar vid vattenveret i form av ontroll av utvändig vegetation vid vattenveret i form av ontroll av uppställning av pallar i distributionsanläggningen (främst reservoarer). Besriv hur ontroll ser av om sadedjur finns närvarande. ontroll an utföras med utplacering av fällor inomhus och utomhus. Om fällor/betesstationer/indiatorer används bör det finnas underlag i form av ritning/arta över placering av dessa (inomhus och utomhus), typ av fällor, ontrollfrevens och giftinformation. Det är vitigt att inte använda gift i livsmedelsanläggningen, utan istället använda betesstationer. Om avtal finns med sadedjurssanerande företag sa det anges i denna rutin. 17

24 Där åtgärdsgränser an sättas sa dessa uppges inom rutinen. orrigerande åtgärder omfattar typ av beämpning av sadedjur samt åtgärder som vidtas vid uppföljning om ris finns för förorening av dricsvattnet. Doumentationen bör innehålla noteringar i eventuella checlistor vid rondering samt avtal och noteringar av vidtagna orrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat doumentationsrutin besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. Sadedjur (gnagare och ormar) an förutom att orsaa förorening av dricsvattnet ocså orsaa leveransstörningar, till eempel strömavbrott. Rutiner för rengöring och ordning sa säerställa att loal med dess inredning och utrustning regelbundet rengörs så att fara inte uppommer för att dricsvattnet förorenas. Rutiner för rengöring och ordning bör omfatta: rengöringsområden rengöringsmetoder rengöringsemialier förvaring ordning och reda frevens ontroll orrigerande åtgärder avtal med eternt städföretag doumentation. I större anläggningar an det finnas behov av indelning i olia rengöringområden/hygienzoner med olia hygienrav. Dessa bör besrivas med tane på graden av föroreningsris till öppna vattenytor vid användning av olia typer av rengöringsmetoder. Rengöringsmetoder (och eventuell desinfetion) besrivs för loaler med dess inredning och utrustning samt till eempel: råvattenbyggnad fordon tanar behållare reservoarer bassänger 18

25 hydroforer golvbrunnar ventilationsanordningar handtvättställ städmaterial UV-lampor abelstegar ovanför öppna vattenytor vertyg. ontrollera att det finns särsilda rengöringsinstrutioner framtagna för svårrengörbar utrustning. Val av rengöringsmetod, till eempel våttorning eller högtryc, ser med hänsyn till föroreningsris för till eempel öppna vattenytor, då bildande av aerosoler och ånga an föreomma. Om desinficering ingår i rengöring sa det framgå i besrivningen. Det är bra med en lista på rengöringsemialier samt en besrivning när (på vilen typ av smuts) de olia rengöringsemialierna används. Förvaring av rengöringsutrustning och emialier anges i rutinen. I rutinen sa det framgå hur ordning och reda upprätthålls för att underlätta rengöring. Ordning och reda innebär ontroll av att ovidommande föremål (vattenmätare, slangar, artonger), utrustning eller ämnen inte förvaras i vattenveret eller på dess område. Det sa råda god ordning i alla förrådsutrymmen, golvförvaring sa undvias, det vill säga rätt sa på rätt plats. Hur ofta (frevensen) rengöring ser besrivs i rutinen, och hur ontroll utförs av att rengöring gett tillfredsställande resultat. Om inte resultatet är tillfredsställande sa det framgå i orrigerande åtgärder vad som sa göras för att förbättra rengöringen, samt vila åtgärder som vidtas om dricsvattnet förorenats. Om avtal finns med eternt städföretag sa detta redovisas. Det sa framgå vilet städområde det eterna städföretaget har hand om. Doumentationen bör innehålla: produtfatablad för emialier noteringar i eventuella checlistor vid rondering (journalföring av rengöringsontroller, visuell eller mirobilogis) noteringar av vidtagna orrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat doumentationsrutin besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. 19

26 Rutiner för underhåll sa säerställa regelbundet underhåll av anläggningar och alibrering av utrustning. Rutiner för underhåll bör omfatta: omfattning frevens ontroll orrigerande åtgärder doumentation. Under omfattning ser besrivning av alla loaler, all inredning och den utrustning som omfattas av rutinen. Till eempel an följande tas med: råvattenanläggning(-ar) brunnsonstrution intagsledning bassänger för återinfiltration vattenverets loaler processutrustning distributionsanläggning fordon behållare tanar ledningar reservoarer hydroforer mätinstrument larmanordningar golvbrunnar bräddavlopp manlucor ventilation till reservoarer abeldragningar lysrörsarmatur vertyg vattenverets salsydd vattenverets brandsydd reservvattentät reservraft ledningsnät. 20

27 Ta även med utrustning som bara används vid behov, till eempel doseringsutrustning för lor (natriumhypolorit, NaClO), vilen an anses vara en mirobiologis reservbarriär om vattenveret normalt inte doserar lor. För ledningsnätet bör underhållsplanen innefatta spolplan med olia former av regelbundna åtgärder (spolning, rensning med polypig etc.) för att hålla distributionsnätet för dricsvatten i trim. Något som bör tas särsild hänsyn till är hur underhåll av brandposter med tillhörande utrustning går till. Vila använder brandposterna? Vem bär yttersta ansvaret för att de fungerar? Ett sriftligt avtal bör tecnas med alla som använder brandposter. Avtalet an enelt ompletteras med muntlig information. Besriv hur ofta (frevensen) och hur (till eempel checlistor) ontroll av underhåll genomförs. Om behov av underhåll onstateras sa det framgå i orrigerande åtgärder vad som sa göras och vila åtgärder som vidtas om dricsvattnet förorenats. Som en del av rutinen eller i separat doumentationsrutin besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. Doumentationen bör innehålla noteringar i eventuella checlistor vid rondering, planering av underhållsåtgärder och vittens på utförda orrigerande åtgärder. Underhåll an delas in i aut samt förebyggande eller planerat. Vid auta händelser, till eempel fel och haverier, sa den som upptäcer felet avrapportera detta, vanligtvis en drifttenier. Antingen muntligen till underhållsansvarig eller sriftligen via en felanmälan i ett underhållssystem om detta används. Underhållsansvarig avgör lämplig åtgärd för felets avhjälpande och gör en eventuell beställning. Felet avhjälps av egen personal eller entreprenör. När jobbet är lart återrapporterar utföraren vad som gjorts tenist och ibland även tidsåtgång, det vill säga eonomist. an omfatta ronderingar, service och funtionsontroll av till eempel ventilation, alibrering av mätinstrument, underhåll av loal, inredning och utrustning samt byte av larmoder. Förebyggande underhåll på nätsidan an omfatta inventering och borttagning av orsopplingar, installation av återströmningssydd och framtagande av förnyelseplan för distributionsnätet. 21

28 Rutiner för lagomål och avvielser sa säerställa att rätt åtgärder vidtas snabbt och effetivt samt att åtgärderna är anpassade till problemets allvarlighetsgrad och frevens. Rutiner för lagomål och avvielser bör omfatta: omfattning utredningsmetod åtgärdsgränser information sammanställning orrigerande åtgärder doumentation. Besriv omfattning, det vill säga vanligt föreommande lagomål och avvielser som tas med i denna rutin. Besriv hur utredning ser av orsa till lagomålet eller avvielsen och vilen veran (det vill säga hälsoris) detta an orsaa hos onsument. Ange åtgärdsgränserna, till eempel de valitetsrav som anges i lagstiftningen eller eventuellt tuffare gränsvärden. Hur information ser till berörda (användare/fastighetsägare, myndigheter, laboratoriet, internt) sa framgå i rutinen: Används mallar? Vem är ansvarig för att fylla i mallarna och förmedla till berörda? Hur förmedlas informationen? Är det largjort hur onsumenterna (framförallt prioriterade under) sa informeras och vila råd som ges? Finns atuell telefonlista? I rutinen besrivs hur sammanställning ser och hur ofta. Sammanställning omfattar årets lagomål och avvielser, statisti/åtgärder/trender som an påvisa om vissa områden har större problem än andra sett över tiden. Utredningen avslutas med vidtagna orrigerande åtgärder för att återställande av dricvattenvaliteten och eventuella ändringar av rutinen. Doumentationen bör innehålla: ifyllda mallar för doumentation av lagomål och avvielser sammanställning noteringar eller sriftlig information som meddelats/sicats analysrapporter 22

29 noteringar från vidtagna orrigerande åtgärder. Som en del av rutinen eller i separat doumentationsrutin besrivs hur doumentation ser samt var och hur länge doumentation förvaras. Innan avsnitt 7 HACCP gås igenom förutsätts att minst avsnitt 6 Grundförutsättningar/Allmänna hygienregler är genomarbetat och doumenterat. Några begrepp: Produtionsedjan = från råvatten till tappran HACCP = Hazard Analysis and Critical Control Point = faroanalys och ritis styrpunt HACCP-analys = HACCP-studie HACCP-plan = HACCP-system CP = Control Point = styrpunt Styrbar grundförutsättning = en del i produtionsedjan, vilen ur övervaningssynpunt inte är att betrata som en CCP, men som ändå bedöms räva mer än en grundförutsättning CCP = Critical Control Point = ritis styrpunt. Punterna tar upp rutiner för HACCP. Egenontrollen sa baseras på principerna för HACCP, som är ett system som identifierar, bedömer och styr faror som är vitiga för dricsvattnets säerhet och valitet. Arbetet med HACCP ser lämpligen i en arbetsgrupp bestående av personer från versamheten. Förslag till hur ett HACCP-system an byggas upp ges nedan i avsnitt 7. & ' ( ( )! Innan arbetet med HACCP påbörjas förutsätts att avsnitt 6, gällande grundförutsättningar/allmänna hygienregler, i Handbo för Egenontrollprogram med HACCP (i fortsättningen allad Handboen) är genomarbetat och doumenterat. Det är även önsvärt att avsnitten 8 och 9 i handboen är genomarbetade och doumenterade. Börja med att gå igenom och doumentera avsnitten Tän på att det är möjligt att göra hänvisningar till grundförutsättningarna, till eempel när det gäller flödesschema. Datum bör anges när HACCP-studien är genomförd/uppdaterad. 23

30 I doumentationen sa ingå vem ansvarig person är, vila personer som ingår i arbetsgruppen, deras ompetens, befogenheter och ansvarsområde. Personerna bör ej anges med namn, utan med yrestitel, för att undvia behov av uppdatering vid varje byte av person på en viss tjänst/ett visst ansvarsområde. Doumentera alla för produten relevanta data, till eempel råvatten, processemialier (ontroll av emialier: mottagning, märning, innehåll), ph, temperatur. Besriv användningsområde, till eempel antal användare, större industrier, industrier med särsilda rav, användare med särsilda rav. Flödesschema och processbesrivning sa finnas för vattenveret. ontrollera att det är uppdaterat och att besrivningen överensstämmer med flödesschemat. ontroll av att flödesschemat överensstämmer med verligheten sa se genom att ansvarig person på plats i anläggningen följer atuell process. Alla hälsofaror (mirobiologisa och emisa/allergena) identifieras och listas för råvaror, processteg och distribution. Vidare redovisas förebyggande åtgärder som an undanröja eller reducera faran till en godtagbar nivå. Eempel på hälsofaror hittas i Livsmedelsverets föresrifter om dricsvatten med tillhörande vägledning, samt på Livsmedelsverets hemsida. Det är vitigt att göra en bedömning av möjliga hälsofaror utifrån de förutsättningar som finns i anslutning till den egna anläggningen. * + $, $ -. ) / 0 1 ( 0 ) - 2 Gör en lista med hälsofaror! Se ommentarerna till bilagan för mer information om hälsofaror. I listan srivs även in var det är möjligt att minsa eller eliminera hälsofaran. För mirobiologisa hälsofaror är det bland annat fråga om vattensyddsområde och mirobiologisa säerhetsbarriärer. Det är endast meningen att HACCPanalysen för en hälsofara sa genomföras för de delar i produtionsedjan från råvatten till tappran där det är möjligt att minsa eller eliminera hälsofaran. Det är till eempel inte meningsfullt att göra HACCP-analysen för Giardia i vattnet vid intagsgallret. 24

31 Som listan ser ut nu finns några eempel. Den är inte fullständig på något sätt, utan det är upp till varje dricsvattenproducent att bedöma vila hälsofaror som är relevanta för just den egna produtionsedjan. Vila mirobiologisa och emisa/allergena hälsofaror bör man ta med i HACCP-analysens princip 1a? Man an börja med att titta på de versamheter (till eempel industrier, vägar, järnvägar, båttrafi, avlopp med mera) som finns inom vattentätens avrinningsområde, och vila hälsofaror de an ge upphov till. Sedan är det ocså vitigt att "se om sitt eget hus", det vill säga gå igenom vattenveret (till eempel emialier, smutsig utrustning med mera) och distributionsanläggningen fram till förbindelsepunten (till eempel återströmning vid vattenmätare med mera). 3 I HACCP-analysens princip 1a sa man bland annat lista sina mirobiologisa hälsofaror på artnivå. Själva HACCP-analysen (princip 1b och så vidare) räcer det att genomföra för varje grupp av miroorganismer (till eempel baterier, virus, protozoer/parasiter). En av anledningarna är att miroorganismer i samma grupp uppför sig på liartat sätt i de mirobiologisa säerhetsbarriärerna. Det är vitigt att beata att de mirobiologisa säerhetsbarriärerna är olia effetiva mot olia grupper av miroorganismer. Uppgifter om detta finns i atuell forsningslitteratur. Eempel: Hälsofarliga baterier grupperas som 1 hälsofara. Gruppen baterier används sedan i den vidare HACCP-analysen. I HACCP-analysen är det meningen att gruppen baterier främst sa bearbetas för varje mirobiologis säerhetsbarriär. 4 # I HACCP-analysens princip 1a sa man bland annat lista sina emisa/allergena hälsofaror på ämnesnivå. Själva HACCP-analysen (princip 1b och så vidare) räcer det att genomföra för varje grupp av ämnen (till eempel gruppering baserad på emisa och/eller fysialisa egensaper hos de emisa/allergena ämnena). Eempel: Transporter av farligt gods på järnväg i närheten av en vattentät. Ämnen som an föreomma på järnvägen an förslagsvis delas in i organisa (hydrofoba respetive hydrofila), oorganisa, syror, baser med mera. * + $, $ 5. ) / 0 1 ( 0 ) - 2 I bilagan sa alla råvaror, processteg samt enheter i distributionsanläggningen för dricsvatten anges. Från bilaga 7.5.1, välj en hälsofara (grupperad) i taget för den råvara, det processteget eller den enhet i distributionsanläggningen där just den hälsofaran an minsas eller elimineras. Fyll i olumnerna