Föredragningslista från Folkhälsokommittén, (2) Anmälningsärenden 1. Protokollsutdrag regionstyrelsen, Val av indikatore

Transkript

1 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med Folkhälsokommittén den 20 oktober 2016 Plats: Kulturhuset i Grästorp, Oskarsgatan 25 Tid: Kl. 10:00-15:00 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Ann-Sofie Mellqvist, ann-sofie.mellqvist@vgregion. Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Detaljbudget folkhälsokommittén FHK Bilaga. 2. Remissvar om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. FHK Bilaga. 3. Motionssvar om att utveckla folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen. FHK Bilagor. 4. Finansiering av Elevhälsa i fokus: uppbyggnad och implementering av elevhälsodatabas. FHK Bilaga. Titti Walterum Beslutsärende/informationen noteras: 5. Regional översyn av familjecentralerna i Västra Götaland. FHK Bilaga. Acando och Eva Mattsson-Elofson 6. Utvärdering av specialnummer av tidningen Bamse. FHK Bilaga. Cecilia Hedström 7. Kartläggning av lokalt suicidpreventivt arbete i Västra Götaland. FHK Bilaga. Rutger Gram 8. Övriga frågor Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

2 Föredragningslista från Folkhälsokommittén, (2) Anmälningsärenden 1. Protokollsutdrag regionstyrelsen, Val av indikatorer för att följa upp fullmäktiges mål i budget FHK Bilagor Information A. Ordförandes information B. Folkhälsochefens information C. Grästorps kommun D. Team Agera E. NTF Gunnel Adler Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Jörgen Hansson Telefon: E-post: Till Folkhälsokommittén Detaljbudget folkhälsokommittén 2017 Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén fastställer detaljbudget 2017 för kommittén i enlighet med upprättat förslag 2. Folkhälsokommittén översänder sitt beslut enligt ovan till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommitténs budget skall vara beslutad före den 30 november 2016 för att tillställas regionstyrelsen. Avdelning folkhälsa har upprättat ett förslag till detaljbudget Förslaget har upprättats enligt de centrala riktlinjer hela organisationen har att förhålla sig till. Förslaget bifogas. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Avdelningschef Jörgen Hansson Enhetschef/handläggare Bilaga Förslag till detaljbudget för folkhälsokommittén 2017 Besluten skickas till Regionstyrelsen Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

4 Sida 1(5) Detaljbudget folkhälsokommittén Sammanfattning Folkhälsokommittén ska med sina insatser bidra till en hållbar regional utveckling i Västra Götaland. Regionutvecklingsuppdraget utgår från en helhetssyn på de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna, där alla tre är högt prioriterade och integrerade i varandra. Nämnder och kommittéer som arbetar med regional utveckling har tillsammans en unik genomförandekraft för att uppnå en hållbar utveckling och ett gott liv för invånarna i hela Västra Götaland. Folkhälsokommittén kommer under 2017 arbeta med de av regionfullmäktige prioriterade målen: - Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska - Den psykiska ohälsan ska minska Fokus kommer att ligga på utvecklingsarbetet inom ramen för Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, med prioritet på arbete för att skapa trygga- och goda uppväxtvillkor, ökat arbetsdeltagande och psykisk hälsa/suicidprevention. Kopplat till det regiongemensamma arbetet med fokusområdet Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv kommer folkhälsokommittén att ansvara för att samla och förstärka arbetet för att alla elever lämnar grundskolan och gymnasiet med fullständiga betyg. Det som har kommit att kallas Kraftsamling fullföljda studier. Därtill ger kommittén verksamhetsstöd, utvecklingsmedel samt ett årligt folkhälsostipendium. 2. Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Människors hälsa är viktig som både mål och medel för individer och samhälle. En god och jämlik folkhälsa är en av grundstenarna i alla de tre perspektiven för en hållbar utveckling. Folkhälsokommittén vill 2017 i samverkan med regionala, nationella och internationella aktörer arbeta med att utveckla kunskaper som skapar tydligare förståelse för sambanden mellan hälsa och samhällsutveckling så att nya tvärsektoriella lösningar kan uppnås. 2.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och den psykiska ohälsan ska minska En förbättrad folkhälsa är en viktig strategisk framtidsfråga och en framgångsfaktor för hela regionen. Det förebyggande arbetet med tidiga insatser ska prioriteras och skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper i regionen minska. Folkhälsokommittén arbetar utifrån Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland med fokus på kraftsamling kring fullföljda studier.

5 Sida 2(5) Kraftsamling fullföljda studier 1. Samordna Västra Götalandsregionens arbete och leda den övergripande processen kring Kraftsamling för fullföljda studier. Anordna folkhälsokommitténs februarikonferens på tema Fullföljda studier Stödja prioriterade processer i aktivitetsplan Bygga upp och utveckla en elevhälsodatabas med fokus på metoder för användning. Trygga och goda uppväxtvillkor 1. Utveckla och kvalitetssäkra tidiga hälsofrämjande insatser i syfte att öka antalet personer som lämnar grundskolan med fullständiga betyg, med särskilt fokus på barn och unga i familjer som lever med små ekonomiska resurser. Utvecklingsarbete riktat mot förskolor som hälsofrämjande arena genom att skala upp pilotprojektet. Delta i process för att kvalitetssäkra familjecentraler. 2. Systematisera, tillgängliggöra och utveckla kunskap om barn och ungas hälsa. Utveckla den longitudinella studien Västra Götalands barn om ungas livsvillkor och hälsa i Västra Götaland för att följa utvecklingen av ojämlikhet i hälsa bland barn och unga. Spridningskonferens för kunskapsunderlag om Papperslösa barns vardagsstrategier Fortsätta följa och ge stöd till de satsningar som beviljats medel under 2015 och 2016 samt utveckla en samhällsekonomisk beräkningsmodell. SI är ett verktyg för att utveckla regionens verksamheter för att uppnå målet fullföljda studier. Ökat arbetsdeltagande 1. Öka antalet personer som lämnar grundskolan och gymnasieskolan med fullständiga betyg. Bidra till samordning, nätverksbyggande och kunskapsstöd gällande hälsofrämjande insatser i samverkan med kommunerna och kommunalförbunden. Konferens om fullfölja studier i februari Starta upp projektet Plug in yngre Medverka i den gemensamma ytan med kommunalförbunden för att minska skolavhopp, ESF projekt. Detta innefattar bland annat workshops och processtöd. 2. Förbättra förutsättningarna för delaktighet på arbetsmarknaden för grupper som har svag eller ingen anknytning till den. Medverka i projektet Hälsolänken Utredning kulturtolkar Finnas med i samverkansnätverk med arbetsförmedling, försäkringskassa, samordningsförbund och kommunalförbund Åldrande med livskvalitet 1. Bidra till att fler grupper äldre är socialt delaktiga. Genomföra en hälsoekonomisk beräkning på den hälsofrämjande insatsen sociala mötesplatser som riktas till äldre. Delta i omvärldsanalysen avseende äldre som genomförs nationellt i samverkan med Kairos Future.

6 Sida 3(5) Goda levnadsvanor 1. Systematisera, tillgängliggöra och utveckla kunskap om goda levnadsvanor. Sprida/översätta forskningsresultat och erfarenheter internt och externt. Psykisk hälsa och suicidprevention 1. Arbeta för en bättre psykisk hälsa genom att intensifiera jämlikhetsarbetet. I samverkan med andra aktörer driva på arbetet med att belysa och analysera kopplingarna mellan psykisk hälsa och jämlikhet. 2. Öka kunskapen om förebyggande insatser inom området Våld i nära relationer och förutsättningarna för stöd till de som blivit utsatta. Fortsätta arbetet med kompetenshöjning inom det våldsförebyggande arbetet, i samverkan mellan interna och externa samverkanspartner. 3. Bidra till en långsiktig utveckling av befolkningsinriktad suicidprevention i Västra Götaland med fokus på skolan som arena. I samverkan med kommuner, idéburna organisationer och andra samhällsaktörer arbeta för att förverkliga folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Kraftsamling fullföljda studier 1. Samordna Västra Götalandsregionens arbete och leda den övergripande processen kring Kraftsamling för fullföljda studier. Anordna folkhälsokommitténs februarikonferens på tema Fullföljda studier Stödja prioriterade processer i aktivitetsplan 2017.

7 Sida 4(5) 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Folkhälsokommittén har för 2017 tilldelats 45 mnkr i regionbidrag och av dessa medel har kommittén valt att avsätta 9,5 mnkr för utveckling av prioriterade område där störst fokus ligger på den regiongemensamma processen för fullföljda studier. Inom ramen för utveckling av prioriterade områden finns också ett särskilt uppdrag från regionfullmäktige gällande suicidprevention där 3 mnkr har avsatts. Folkhälsokommittén har även regionfullmäktiges uppdrag att fördela organisationsbidrag till NTF, Kvinnojourer i Väst samt till Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland. Under 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Reglering av kostnader mellan regionstyrelsen och berörda nämnder är ännu inte helt fastställd. I avvaktan på beslut är den tidigare budgeten för koncernkontoret uppräknad med index under rubriken Koncernkontoret. För verksamhetsåret 2017 är 16,3 mnkr avsatta för dessa kostnader. Verksamhet Folkhälsokommittén Folkhälsokommittén pol arvoden Koncernkontoret Utveckling av prioriterade områden Stöd till utvecklingsområden Projektmedel Organisationsbidrag Uppdragsverksamhet Folkhälsokommittékostnader Regionbidrag Summa Budget 2016 Budget Eget kapital Folkhälsokommittén har för 2016 ett prognosticerat överskott på cirka 3 mnkr då arbetet med att ta fram och skapa en elevhälsodatabas inte har kunnat startas enligt plan. Folkhälsokommittén önskar därför överföra 3 mnkr till 2017 års budget, för att kunna finansiera uppbyggnaden av den regionala elevhälsodatabasen i samarbete med samtliga kommuner i Västra Götaland. Arbetet med elevhälsodatabasen är en högt prioriterad fråga för folkhälsokommittén och en mycket viktig del i det regiongemensamma arbetet med Kraftsamling fullföljda studier.

8 Sida 5(5) 7. Intern kontroll Folkhälsokommittén följer riktlinjer för intern kontroll enligt regionstyrelsens beslut 2014 (RS 382).

9 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK RS Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Rutger Gram Telefon: E-post: Till Folkhälsokommittén Remissvar: Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén ställer sig bakom användandet av dessa riktlinjer. Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommittén har i sitt svar utgått från bakgrunden till dessa riktlinjer. Syftet med riktlinjerna mot korruption är att de ska utgöra såväl ett stöd för att tydliggöra VGR:s hållning och som tolkning av gällande lagstiftning inom området. Riktlinjerna utgår från Sveriges kommuner och landsting (SKL) vägledning om mutor och jäv. Folkhälsokommittén lämnar följande synpunkter på förslag till Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Först kan konstateras att det är värdefullt att dessa riktlinjer tagits fram och är praktiskt illustrerat med exempel. Riktlinjerna är tydliga och att viktig text lyfts fram pedagogiskt i faktarutor. Med den avgränsningen som riktlinjerna avser, så bedömer kommittén att området har täckts in i riktlinjernas textinnehåll. I övrigt har kommittén inga invändningar mot någon del i materialet. Folkhälsokommittén framför värdet av att riktlinjerna sprids snarast till alla som på något sätt kan komma i kontakt med dessa riskområden och att regelbunden uppföljning av kännedomen om riktlinjerna görs, t ex vid nyanställningar. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Avdelningschef Postadress: Box Göteborg Rutger Gram Regionutvecklare Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

10 2 (2) Bilaga Förslag till riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Besluten skickas till (RS ) Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

11 Koncernkontoret Enhet säkerhet Dokumenttyp Övergripande dokument Version Riktlinje??? 0.0 Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Maria Björn, regionutvecklare RS XX-2016??? 20XX-XX-XX Dokumentansvarig Beslutad av Kontaktperson Giltig från RIKTLINJER MOT KORRUPTION, MUTOR OCH JÄV Dnr Ersätter

12 1 Ett förtroendefullt arbetssätt Som förtroendevald och medarbetare i Västra Götalandsregionen (VGR) arbetar vi på invånarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Medborgarnas förtroende fordrar att vi som förtroendevalda och medarbetare i VGR inte låter oss påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i vårt arbete. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet, men mödosamt och tidsödande att bygga upp det. En förtroendevald eller medarbetare inom VGR får aldrig missbruka sin ställning. Vi har alla ett särskilt ansvar mot vår uppdragsgivare medborgarna att bekämpa mutor och korruption var det än må förekomma. På så vis försvarar vi och stärker rättssamhället. Lagen ger oss inte alltid tydliga anvisningar. Det egna ansvaret och förmågan att göra etiska val måste många gånger ta vid. En förtroendevald eller medarbetare ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Du ska uppträda så att du bidrar till att allmänheten har ett stort förtroende för VGR. Därför sätter du dig inte i en situation där du ens kan misstänkas för att på ett otillbörligt sätt ha blivit påverkad, i din roll som förtroendevald eller medarbetare. Vi som arbetar i VGR följer regler, håller oss opartiska i vårt uppdrag, hanterar de pengar som vi förvaltar effektivt och med gott omdöme, erbjuder inte och tar inte emot pengar eller opassande gåvor. Du ska undvika att hamna i jävsituationer och aldrig ta emot någon form av otillbörlig betalning, gåva eller annan ersättning som kan påverka, eller som kan uppfattas påverka, VGR:s objektivitet och opartiskhet. All tjänsteutövning ska vara saklig och objektiv. Det betyder att släktskap, vänskap eller andra privata relationer får inte påverka tjänsteutövning och beslutsfattande. 2 Bakgrund och syfte Inom det offentliga handlägger vi ärenden och sköter andra uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor eller företag. En grundförutsättning är att vi aldrig agerar på ett sådant sätt att förtroendet för VGR:s, styrelsers, nämnders eller förvaltningars saklighet eller opartiskhet kan rubbas. Denna riktlinje är ett stöd för att både tydliggöra VGR:s hållning och tolka gällande lagstiftning. Riktlinjerna utgår från Sveriges kommuner och landstings (SKL) vägledning om mutor och jäv. 2

13 Syfte med riktlinjerna är att tydliggöra VGR:s värderingar och förhållningssätt mot korruption visa på riskerna med att över huvud taget ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten visa hur du kan resonera och agera när du stöter på frågor om mutor eller jäv fungera som underlag för arbetsplatsdiskussioner där du och dina kollegor gör klart för er hur lagarna och myndighetens regler ska tillämpas i olika mut- och jävssituationer som skulle kunna uppkomma på arbetsplatsen. 3 Korruption Att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning. I begreppet ingår bland annat att ge och ta emot muta, jäv, maktmissbruk och vänskapskorruption. Både att ge och ta emot en muta är ett brott. Även ett löfte om att ge eller ta emot en gåva är förbjudet, oavsett värde. Västra Götalandsregionen har nolltolerans mot korruption. 3.1 Muta Vad säger lagen om mutor? Lagreglerna om tagande och givande av muta finns i 10 kap. brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. Regler om åtal finns även i 20 kap. BrB och brottet tagande av otillbörlig förmån vid röstning finns i 17 kap. BrB. Mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också ett brott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete (10 kap. 5 a BrB). Givande av muta är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta (10 kap. 5 b BrB). Handel med inflytande är att ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Likaså om man lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att han 3

14 eller hon ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling(10 kap. 5 d BrB). 3.2 Förmåner Varje förmån som kan misstänkas påverka tjänsteutövningen ska betraktas som otillåten! Vid domstolsprövning görs alltid en samlad bedömning av alla omständigheter som har betydelse för det enskilda fallet. De ställer särskilt höga krav på anställda i den offentliga sektorn. Synnerligt strängt ser man på myndighetsutövning och offentlig upphandling. OBS! Det hjälper inte att DU som mottagare kunnat visa att DU inte påverkats av förmånen! Frågor som du bör ställa dig om du erbjuds något av en extern part Varför erbjuds jag den här förmånen? Har förmånen ett högt värde? Finns det risk för att jag påverkas i mitt arbete? Finns det risk för att allmänhetens förtroende för VGR skadas? Några typiska situationer där du bör tänka dig noga för är inför erbjudanden om gåvor, testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, resor, konferenser, fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även mer dolda förmåner som exempelvis inköp till självkostnadspris. Ett bra sätt att undvika svåra gränsdragningsproblem är att du helt undviker att ta emot gåvor och förmåner. Ibland kan en givare komma att uppfatta det som oartigt av mottagaren att avböja en gåva eller belöning. Om värdet är mycket lågt kan det vara tillåtet att ta emot den. Men om den över huvud taget ska kunna tas emot måste det vara helt klart att den inte kan uppfattas som muta. Ibland kan även en gåva eller belöning utan ekonomiskt värde framstå som så attraktiv för mottagaren att den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. Rena penninggåvor kan aldrig tas emot även om det skulle röra sig om små belopp. Om du är osäker på hur ett erbjudande om en gåva eller förmån ska hanteras bör du ta upp frågan med din chef för bedömning. En otillbörlig gåva kan naturligtvis inte bli tillåten genom att en chef godkänner den. Vid utlandsresor är det en bra utgångspunkt för det egna uppträdandet att de lagar, policys och etiska regler som gäller på hemmaplan även ska följas utomlands. Om den lokala lagstiftningen är strängare gäller naturligtvis den. Det kan någon gång hända att du erbjuds en gåva som egentligen är för dyrbar att acceptera men där kulturen förutsätter att den tas emot. Du bör då snarast lämna gåvan till behörig chef för beslut om hur VGR ska ta hand om den. 4

15 3.3 Jäv och andra intressekonflikter Vad säger lagen om jäv? Lagreglerna om jäv för förtroendevalda och medarbetare finns i 6 kap kommunallagen. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hens opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett ärende, utan gäller även den som bereder ett ärende När är man jävig? Klara fall av jäv är om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en närstående Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet ekonomiskt beroende av en part eller intressent engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning I jävsituationer bör försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär att den det berör ska avstå från att delta i hanteringen av ärendet för säkerhets skull Konsekvens av jäv Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Den som är jävig får inte heller närvara vid det nämnd-/styrelsesammanträde när ärendet behandlas och/eller beslutas. Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv mot dig ska du självmant meddela detta, normalt till din chef eller motsvarande. Är du tveksam om jäv föreligger bör du ta upp frågan till diskussion. Om du skulle delta i ett ärendes handläggning fast du är jävig kan du orsaka försening av det, eftersom ett beslut i ärendet kan överklagas på grund av jävet. 5

16 4 Ansvar För att stärka det preventiva skyddet mot korruption, muta och jäv är det av största vikt att alla delar i organisationen löpande ser över och uppdaterar sitt skydd i form av dokumenterade rutiner, kontroll av identifierade riskområden samt löpande för samtal utifrån identifierade risker inom sitt respektive arbetsområde. VGR:s ställningstagande om nolltolerans är ett stöd och tydliggörande av en kultur som motverkar alla former av oegentligheter. Regionstyrelsen fattar beslut om regionala riktlinjer. Ska utöva uppsikt över övriga nämnder och styrelser arbete mot korruption. Nämnden/styrelsen och bolagsstyrelsen ansvarar för att riktlinjerna efterlevs i sin organisation och genomförs inom ramen för arbetet med intern kontroll. Alla förtroendevalda och medarbetare ansvarar för att sätta sig in i och följa de lagar och riktlinjer som gäller. Det innebär bland annat att i diskussion med chefer och kollegor aktivt medverka till att tillämpningen av regler och riktlinjer på din arbetsplats uppfyller högt ställda etiska krav. 5 Rapportera missförhållanden och misstanke om oegentligheter Vi förväntas som förtroendevalda och medarbetare i offentlig sektor att leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i vårt arbete/uppdrag. Vi har anledning att förvänta oss att även andra på vår arbetsplats lever upp till samma höga krav. Lojaliteten mot uppdraget och mot uppdragsgivaren ytterst invånarna innebär att vi inte heller stillatigande ska acceptera tecken på oegentligheter i vår närhet. VGR tolererar inte korruption, mutor och annat som kan rubba allmänhetens förtroende för vår verksamhet. Du som är förtroendevald eller medarbetare i VGR ska rapportera misstanke om brott, överträdelser och avvikelser från reglerna. 5.1 Så här gör du en anmälan I första hand ska du anmäla misstanke om oegentligheter till närmaste chef. Om detta inte är lämpligt kan ärendet eskaleras till koncernsäkerhetschefen. Du som är förtroendevald ska i första hand anmäla misstanke om oegentligheter till ordförande eller vice ordförande i den nämnd/styrelse det gäller. Om detta inte är lämpligt kan anmälan göras till koncernsäkerhetschefen. 6

17 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning Folkhälsa Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: Till Folkhälsokommittén Motionssvar om att utveckla folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén anser att motionen från Håkan Lösnitz (SD) och Caroline Nordengrip (SD) om att utveckla folkhögskolorna i Västra Götaland är besvarad Sammanfattning av ärendet Håkan Lösnitz (SD) och Caroline Nordengrip (SD) har föreslagit regionfullmäktige att ge i uppdrag till folkhögskolestyrelsen att erbjuda fler yrkesförberedande gymnasiekurser. Fokus bör, enligt motionären, ligga på bristyrken så som undersköterskor, hantverkare etc. Regionstyrelsen har beslutat att skicka motionen på remiss till bland annat Folkhälsokommittén, Kulturnämnden och folkhögskolestyrelsen. Folkhälsokommittén anser att det befintliga treåriga uppdraget till folkhögskolestyrelsen inbegriper folkbildningens breda uppdrag och att motionen därmed är besvarad. Fördjupad beskrivning av ärendet Målet med folkbildningen är att den ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället (Prop. 2013/14:172). Utifrån detta mål ska folkbildningen; utveckla demokratin, ge människor möjlighet delta i samhällsutvecklingen, utjämna utbildningsklyftor och bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Utifrån dessa övergripande mål har kulturnämnden formulerat ett treårigt uppdrag till folkhögskolestyrelsen som anger att folkhögskolorna ska vara en resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället; att de ska arbetet med kompetensförsörjning; att de ska samverka med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland samt att de ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. Genom bland annat studiemotiverande folkhögskolekurser, extra deltagarveckor samt etableringskurser arbetar nästan alla de tjugotvå folkhögskolorna i Västra Götaland med att bryta utanförskap genom att bilda och utbilda deltagarna. Här Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

18 Datum Diarienummer FHK (2) återfinns det insatser folkhögskolorna kan bidra med för att uppnå motionärernas syfte. Detta är helt i enighet med Samling för social hållbarhet- Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland där Folkhälsokommittén belyser vikten av att utveckla kompletterande och alternativa studieformer för att fler ska få chans till utbildning. Motionen anses därmed vara besvarad. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Avdelningschef Åse Enkvist Regionutvecklare Bilaga Missiv och motion (RS ) Yttrande om att utveckla folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Regionstyrelsen

19

20

21 1 (2) Förslag till yttrande över motion Datum Diarienummer FHK RS Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Vänersborg Motion om att utveckla folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen Sammanfattning Håkan Lösnitz (SD) och Caroline Nordengrip (SD) har föreslagit regionfullmäktige att ge i uppdrag till folkhögskolestyrelsen att erbjuda fler yrkesförberedande gymnasiekurser. Fokus bör, enligt motionären, ligga på bristyrken så som undersköterskor, hantverkare etc. Regionstyrelsen har beslutat att skicka motionen på remiss till bland annat Folkhälsokommittén, Kulturnämnden och folkhögskolestyrelsen. Folkhälsokommittén anser att det befintliga treåriga uppdraget till folkhögskolestyrelsen inbegriper folkbildningens breda uppdrag och att motionen därmed är besvarad. Fördjupning av ärendet Målet med folkbildningen är att den ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället (Prop. 2013/14:172). Utifrån detta mål ska folkbildningen; utveckla demokratin, ge människor möjlighet delta i samhällsutvecklingen, utjämna utbildningsklyftor och bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Utifrån dessa övergripande mål har kulturnämnden formulerat ett treårigt uppdrag till folkhögskolestyrelsen som anger att folkhögskolorna ska vara en resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället; att de ska arbetet med kompetensförsörjning; att de ska samverka med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland samt att de ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. Genom bland annat Studiemotiverande folkhögskolekurser, extra deltagarveckor samt etableringskurser arbetar nästan alla de tjugotvå folkhögskolorna i Västra Götaland med att bryta utanförskap genom att bilda och utbilda deltagarna. Här återfinns det insatser folkhögskolorna kan bidra med för att uppnå motionärernas syfte. Detta är helt i enighet med Samling för social hållbarhet- Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland där Folkhälsokommittén belyser vikten av att utveckla kompletterande och alternativa studieformer för att fler ska få chans till utbildning. Motionen anses därmed vara besvarad. Folkhälsokommittén Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

22 Motionsyttrande från folkhälsokommittén Gunnel Adler Ordförande Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef 2 (2)

23 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Titti Walterum Telefon: E-post: Till Folkhälsokommittén Finansiering Elevhälsa i fokus: uppbyggnad och implementering av elevhälsodatabas Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén godkänner plan och finansiering för uppbyggnad och implementering av en regional elevhälsodatabas. Finansiering sker inom ramen för kommitténs folkhälsobudget med kronor för 2016 och kronor för Folkhälsokommittén ger VGR IT i uppdrag att starta projekt för uppbyggnad av regional elevhälsodatabas. Sammanfattning av ärendet Sedan augusti 2016 finns ett färdigt förslag till teknisk lösning till en regional elevhälsadatabas. Nästa steg är att genomföra pilotstudier för att testa lösningen, pröva samtyckesförfarandet och utveckla och förankra det frågeformulär som ska ligga till grund för den data som ska rapporteras in. För att starta upp den tekniska lösningen och pilotstudierna krävs beslut om finansiering. VGR IT har beräknat att det behövs 3-4 månader för att färdigställa förslaget. Ett finansieringsbeslut i oktober innebär att pilotstudierna bör kunna påbörjas i februari-mars Förhoppningen därefter är att elevhälsodatabasen kan introduceras succesivt på skolorna under hösten 2017 och att den kan anpassas till skolornas tidsplan för att genomföra elevhälsosamtalen. Fördjupad beskrivning av ärendet Historik Det finns idag inte någon möjlighet att sammanställa information kring barns och ungas hälsa och utveckling under skolåren. Sådan information samlas dock in inom elevhälsans medicinska insats (EMI) i Västra Götaland, i samband med regelbundna hälsosamtal med eleverna. Problemet är att insamling och sammanställning av denna information görs på olika sätt och med hjälp av olika verktyg i länets 49 kommuner. Det finns ett uttalat önskemål från länets samlade Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

24 Datum Diarienummer FHK EMI att skapa en sammanhållen elevhälsodatabas så att det blir möjligt att göra regionövergripande jämförelser över tid. Önskemålet sammanfaller med regionens intresse att täcka bristen på information om barns och ungas hälsa under skolåldern. Därför har det sedan 2014 pågått ett samarbete mellan länets EMI och tjänstemän från dåvarande folkhälsokommitténs sekretariat, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och juridiska avdelningen för att utreda förutsättningarna för att upprätta en databas som drivs av regionen, uppbyggd av strukturerad information som inhämtas i samband med EMIs och elevernas hälsosamtal. Tidigare rapporter har kommit fram till att regionen bör avstå från att bygga upp ny BHV-databas (Barnhälsovårdens hälsodata) och istället göra informationen i BHVQ (Barnhälsovårdskvalitetsregistret) tillgänglig i elevhälsadatabasen. Den befintliga databasen som tandvården byggt upp bör också, efter avstämning med huvudman, kopplas till elevhälsodatabasen. I Slutrapport från förstudien i uppdraget En barn- och ungdomshälsadatabas i Västra Götalandsregionen (Dnr RS ), skissas hur en regional elevhälsodatabas kan länkas till ett kommande kvalitetsregister för barnhälsovården (BHVQ) och till ett befintligt tandvårdsregister. En projektgrupp föreslås, bestående av representanter för koncernavdelning data och analys, avdelning folkhälsa, centrala BHV-teamet, befintlig arbetsgrupp för elevhälsadatabasen, tandvårdsförvaltningen, juridiska avdelningen och BI/ITteamet. En projektledare som samordnar och driver de olika delprojekten (BHVdata, elevhälsodata och tandvårdsdata) föreslås tillsättas. I augusti 2016 befinner sig elevhälsodelen i ett uppstartsläge där det finns ett färdigt förslag till teknisk lösning. Nästa steg är att genomföra pilotstudier för att testa lösningen, pröva samtyckesförfarandet och utveckla och förankra det frågeformulär som ska ligga till grund för den data som ska rapporteras in. Nuläge För att starta upp den tekniska lösningen och pilotstudierna krävs beslut om finansiering. VGR IT har beräknat att det behövs 3-4 månader för att färdigställa förslaget. Ett finansieringsbeslut i oktober innebär att pilotstudierna bör kunna påbörjas i februari-mars Förhoppningen därefter är att elevhälsodatabasen kan introduceras succesivt på skolorna under hösten 2017 och att den kan anpassas till skolornas tidsplan för att genomföra elevhälsosamtalen. En projektledare är anställd och koncernavdelning data och analys förhandlar i skrivande stund om lönekostnader. Befintlig arbetsgrupp, tillika projektgrupp, har kontinuerliga möten och en styrgrupp skall tillsättas. Under arbetets gång kommer möten med barnhälsovården, tandvården med flera intressenter hållas. Arbetsgruppen ändrar nu namn från elevhälsadatabas till Elevhälsa i fokus, för att tona ned det tekniska arbetet och istället tydliggöra syftet med uppföljning av hälsoinformationen, som är att: 2 (4)

25 Datum Diarienummer FHK (4) Följa barn och ungdomars hälsodata och utveckling, för att avgöra om hälsoutvecklingen går i önskvärd riktning. Följande information ger en total överblick över barns hälsa: BHV-data (0-6 år), elevhälsodata (7-20 år) samt tandvårdsdata (3-19 år) Genom att det blir möjligt att följa individer över tid ges också förbättrade möjligheter till fördjupad kunskap genom forskning och studier av barn och ungas hälsa. Få en överblick och förutsättningar för att samordna resurser för barn och ungdomars hälsoutveckling. Finansiering Kostnaderna för projektet består av investeringskostnaden för den tekniska lösningen samt kostnaden för projektledare. Kostnadsramen är densamma som framställts i Slutrapport från förstudien i uppdraget En barn- och ungdomshälsadatabas i Västra Götalandsregionen (Dnr RS ). Nedanstående skiss bygger på ett följande antaganden: VGR-ITs kostnadsförslag från våren 2015 har i nedanstående sammanställning räknats upp med 10 %. Sammanställningen förutsätter även att VGR IT under 2016 genomför grundprojektet vilket omfattar utveckling av webbapplikationen, centralt datalager och integrationen i VGR Grund och att man under 2017 genomför steg 2 vilket innebär en anpassning till befintliga elektroniska journalsystem. Omfattningen av projektledningen motsvaras av 80 % av en heltids projektledartjänst under 2016 och 60 % av motsvarande tjänst under hela VGR-IT 2,6 mkr Projektledning 0,5 mkr 1,7 mkr 1,6 mkr Summa 3,1 mkr 3,3 mkr En noggrannare beräkning ska göras, då förhandlingar för kostnader av projektledning pågår. VGR IT återkommer med en ny tidplan och kostnadsberäkning, beroende på utfall kan detta medföra vissa förskjutningar. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Avdelningschef Titti Walterum Regionutvecklare

26 4 (4) Bilaga Slutrapport från förstudien En barn- och ungdomshälsodatabas i Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Koncernavdelning data och analys VGR IT Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

27 1 (14) Rapport Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: E-post: Slutrapport från förstudien i uppdraget En barn- och ungdomshälsodatabas i Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: goran.henriksson@vgregion.se

28 Slutrapport, Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Arbetsgruppen och genomförandet... 4 Redovisning av gruppens resultat/slutsatser... 4 Identifiera fördelarna med en sammanhållen databas baserad på 1) BHVdata, 2) elevhälsodata och 3) Tandvårdsdata... 4 Utreda förutsättningarna för att skapa en sådan databas... 4 BHV-data... 7 Elevhälsodata Tandvårdsdata Juridiska aspekter Föreslå hur en barn- och ungdomsdatabas bör vara sammansatt, givet vad som framkommer under Formulera ett förslag till beslut om en genomförandefas Arbetsorganisation Tidplan Kostnadsram (14)

29 Slutrapport, Sammanfattning Bristen på relevanta data för att beskriva och analysera barns och ungas livsvillkor, hälsa och utveckling minskar möjligheterna att motverka en ogynnsam utveckling bland barn och unga. Uppdraget syftade till att utreda fördelar och svårigheter med att etablera en sammanhållen barn- och ungdomsdatabas, föreslå hur en sådan databas bör vara sammansatt samt formulera ett förslag till beslut om en genomförandefas. Arbetsgruppens förslag är att utnyttja information från barnhälsovården, elevhälsans medicinska insats samt tandvården för en regional barn- och ungdomsdatabas enligt följande: o Regionen bör avstå från att bygga upp en ny BHV-databas utan istället stödja utvecklingen av BHVs kvalitetsregister, BHVQ. o Regionen bör bygga upp en ny elevhälsodatabas enligt befintligt förslag och i samarbete med länets skolhälsovård. o Den befintliga databasen som tandvården redan byggt upp bedöms uppfylla de förväntningar på vad en tandvårds-del i en sammanhållen barn- och ungdomshälsodatabas bör innehålla. o Det bedöms inte föreligga något juridiskt hinder för att påbörja utvecklingen av en elevhälsodatabas som bygger på samtyckesförfarande men att de juridiska oklarheter som finns för data som samlas in utan samtyckesförfarande bör klaras ut. För att genomföra ovanstående föreslår arbetsgruppen att en projektgrupp bildas och projektledare rekryteras för att driva processen i tre delprojekt: stödet till regionens engagemang i BHVQ; utvecklingen av elevhälsodatabasen; anpassningen av befintliga tandvårdsdata; reda ut kvarstående juridiska oklarheter. Bakgrund I denna rapport redovisas slutsatserna från förstudien i uppdraget En barn- och ungdomshälsodatabas i Västra Götalandsregionen (Dnr RS ). Rapporten omfattar följande fem punkter enligt uppdragshandlingen: 1. Identifiera fördelarna med en sammanhållen databas baserad på 1) BHVdata, 2) elevhälsodata och 3) Tandvårdsdata 2. Utreda förutsättningarna för att skapa en sådan databas 3. Ange på vilket sätt databasen tillför mervärde i förhållande till befintliga system, inkl. kvalitetsregister 4. Föreslå hur en barn- och ungdomsdatabas bör vara sammansatt, givet vad som framkommer under Formulera ett förslag till beslut om en genomförandefas. Det bör inkludera ett förslag om arbetsorganisation, tidplan för genomförandet, samt kostnadskalkyl. 3 (14)

30 Slutrapport, Utgångspunkterna har varit att en barn- och ungdomsdatabas bör baseras på individbaserade data som genereras vid barnens besök på respektive mottagningar samt vara möjlig att samköra med andra register. Arbetsgruppen och genomförandet Arbetsgruppen har bestått av Bill Hesselmar, koncernavdelning Data och analys Bo Palaszewski, koncernavdelning Data och analys Caroline Oskarsson, avdelning folkhälsa Erika Tensmo, juridiska avdelningen Göran Henriksson, koncernavdelning Data och analys (sammankallande) Gruppen har träffats vid 4 tillfällen samt haft fortlöpande kontakt fr.a. via e-post. Gruppen har mött företrädare för Centrala BHV-teamet vid 2 formella möten samt haft kontakt ad hoc. Däremot har det varit svårt att få till ett möte med tandvårdens företrädare. Redovisning av gruppens resultat/slutsatser Redovisningen struktureras utifrån de fem deluppdrag som ingår i förstudien. Identifiera fördelarna med en sammanhållen databas baserad på 1) BHV-data, 2) elevhälsodata och 3) Tandvårdsdata Arbetsgruppen finner att en sammanhållen och individbaserad databas kan dels täcka bristen på information kring barns och ungas hälsa och livsvillkor som förvaltningen idag inte har tillgång till, dels gör det möjligt att kunna följa utvecklingen av barns hälsa och livsvillkor samt möjliggöra uppföljning på längre sikt, t.ex. kan effekter av insatser via BVC bli möjliga att följas upp långt upp i skolålder. Utreda förutsättningarna för att skapa en sådan databas I nedanstående tabell anges utgångsläget för vad som finns tillgängligt idag, vad som är önskvärt och i vad mån en sammanhållen databas eller något alternativ kan lösa gapet mellan vad som finns och vad som är önskvärt. 4 (14)

31 5 (14) BHV Hälso/vårddata från BVC Organisatoriska uppgifter om BVC-verksamhetens organisation och resurser Finns Önskas På gång Aggregerade data i Excelark. Numer relativt standardiserat. Databas med individdata helst med automatisk inläsning BHVQ snart klar löser detta Excelark Databas för organisatoriska data En samlad BHV/EHV/Tandvårdsdat abas löser detta ej klart om automatisk inläsning En samlad BHV/EHV/Tandvårdsdat abas löser detta Nuvarande Excelark (eller separat databas) löser detta EHV Hälsoenkät Ej standardiserade. Manuell inmatning ad hoc. Databas med individdata och standardiserade formulär. En samlad BHV/EHV/Tandvårdsdat abas löser detta Separat individbaserad databas med webformulär för hälsoenkäten löser detta Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: goran.henriksson@vgregion.se

32 Slutrapport, Hälso/vårddata från skolhälsovård 6 (14) Journaluppgifter går bara att analysera och sammanställa manuellt Databas med individdata helst automatisk inläsning EHVQ löser detta men projektet i sin linda En samlad BHV/EHV/Tandvårdsdat abas löser detta - ej klart om automatisk inläsning Tandvård Individbaserad databas för bl. a. karies 2 variabler för 3-6 år, och något fler för år (inkl. rökning). Uppdateras varje år. Innefattar offentlig och privat tandvård. Viss handpåläggning när filer för privat och offentlig vård slås samman. Automatisk inläsning + mindre manuell bearbetning? Nuvarande lösning fungerar för karies och de variabler som ingår automatisk inläsning saknas, minskad manuell bearbetning önskvärd En samlad BHV/EHV/Tandvårdsdat abas löser kanske inte/troligen inte bristerna med nuvarande system

33 7 (14) Förutsättningarna belyses ur verksamhets/handhavandeperspektiv, tekniskt och juridiskt perspektiv. BHV-data Inom BHV registreras både hälsoutfall och mer verksamhetsrelaterad information som används för uppföljning. Fram till 2013 fanns det i regionen inte något gemensamt insamlingssystem vilket gjort det svårt att få en samlad bild av BHVverksamheten i regionen. Detta problem har man nu övervunnit genom att centralt samla in och sammanställa informationen i Excel-format. För närvarande genomförs registreringen till största delen manuellt och sammanförs på ett standardiserat sätt i aggregerad form till Excel. Det är emellertid ett omfattande och resurskrävande arbetssätt och BHV-teamen framför önskemål om att detta i framtiden ska kunna göras automatiserat. För att kunna genomföra studier eller utvärderingar av t.ex. speciella satsningar har BHV-teamen önskemål om att i större utsträckning kunna utnyttja individbaserad information utan att behöva gå in i befintliga journalsystem. BHV i Västra Götalandsregionen deltar av bl.a. dessa skäl i utvecklingen av det nationella kvalitetsregistret för barnhälsovården, BHVQ ( Kvalitetsregistret är i sin linda men utvecklas enligt BHV snabbt. Registret är baserat på individbunden information och innehåller såväl hälsoutfall som mer verksamhetsrelaterad information. Insamlingen är planerad att ske helt automatiskt via journalsystemet, se figur nedan. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: goran.henriksson@vgregion.se

34 Slutrapport, Informationen hämtas från journalsystemet och samlas upp i ett Beslutsstöd, där uppgifterna lagras i en lokal databas. Därifrån tankas informationen över till BHVQ enligt en standardiserad rutin och anpassat till den nationella infrastrukturen. Det innebär att mellanstationen Beslutsstöd (= regionalt tjänstelager, se nästa fig.) i praktiken kommer att vara en regional BHV-databas vilken kan ligga som grund för BHV-delen i en regional barn- och ungdomsdatabas. Detta förutsätter dock att patientdatalagens (PDL) rekvisit beträffande kvalitetsregister är tillgodosedda med denna konstruktion. Se avsnitt 0 för juridiska aspekter. 8 (14)

35 Slutrapport, Ansvaret för det regionala tjänstelagret vilar på regionen/vårdgivaren och det är utvecklingen av en sådan som står i fokus för regionens centrala BHV-team. Teamet har lagt in en BP0 till VGR-IT där projektet ska vara prioriterat men det finns inget beslut och heller ingen finansiering. Man har varit i kontakt med SKL för att söka medel men utsikterna till sådana från SKL är små. Landstinget i Dalarna är på väg in i BHVQ och har lagt upp sin export till BHVQ efter denna modell och intressant nog använder även det regionala tjänstelagret för lokal uppföljning av BHV men också för andra statistikändamål, vilket landstingets jurister bedömt vara i enlighet med PDL (pers medd, Amra Halilovic, informationsstrateg, LT Dalarna). BHV i Västra Götalandsregionen räknar med att BHVQ kommer att kunna tillgodose deras önskemål om individbunden information som registreras automatiskt. Arbetsgruppens bedömning är att förutsättningarna för att utveckla BHV-data som en del av en sammanhållen databas är goda då BHV-verksamheten själva önskar en individbaserad databas som innehåller både hälsoutfall och verksamhetsrelaterad information och som samlas in på ett automatiserat sätt. Däremot är det tveksamt om det är meningsfullt att regionen utvecklar en egen BHV-databas utöver den som BHVQ erbjuder, under förutsättning att konstruktionen med data-exporten från journal via Beslutsstöd till BHVQ håller juridiskt. Det finns risk för att en regional BHV-databas skulle bli en parallell till BHVQ vilket snarast innebär en rad nackdelar med tanke på behovet av samordning, drift och underhåll. 9 (14)

36 Slutrapport, Istället förordar arbetsgruppen att koncernavdelning data och analys deltar i BHVQ-arbetsgruppen för att utveckla det systemet till att även tillgodose vårt behov av BHV-data. Elevhälsodata Det finns idag inte någon möjlighet att sammanställa information kring barns och ungas hälsa och utveckling under skolåren. Sådan information samlas dock in inom elevhälsans medicinska insats (EMI) i Västra Götaland, i samband med elevhälsans regelbundna hälsosamtal med eleverna. Problemet är att insamling och sammanställning av denna information görs på olika sätt och med hjälp av olika verktyg bland de 49 kommunerna i länet. Det finns ett uttalat önskemål från länets samlade EMI att skapa en sammanhållen elevhälsodatabas så att det blir möjligt att göra regionövergripande jämförelser över tid. Önskemålet sammanfaller med regionens intresse att täcka bristen på information om barns och ungas hälsa under skolåldern. Därför har sedan 2014 pågått ett samarbete mellan länets EMI och tjänstemän från dåvarande folkhälsokommitténs sekretariat, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och juridiska avdelningen för att dels utreda förutsättningarna för att upprätta en databas driftad av regionen och uppbyggd av strukturerad information som inhämtas i samband med EMIs och elevernas hälsosamtal. Fram till idag har VGR-IT tagit fram en teknisk lösning som hanterar problemet med att kommunernas skolhälsovård använder olika journalsystem, där informationen utifrån ett strukturerat frågeformulär överförs dels till en regional databas-server, dels till skolans journalsystem. Det finns en etablerad arbetsgrupp kring projektet i sin helhet och en grupp för att utveckla de frågor som ska ligga till grund för den regionala databasen. Denna arbetsgrupp deltar även i det utvecklingsarbete av elevhälsodatabaser som pågår på nationell nivå och som samordnas av SKL. Sedan 2015 pågår ett utvecklingsarbete kring ett kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insats, EMQ ( EMI-representanterna i EHDB-arbetsgruppen har haft kontakter med registerhållaren och har intrycket att utvecklingen av EMQ kommer att ta lång tid. Våra egna kontakter stärker det intrycket. Sammankallande har försökt få till stånd ett möte för att utröna möjliga samarbetsytor men registerhållaren har bedömt att det är för tidigt i deras utvecklingsprocess att föra sådana samtal. Ambitionen är att det ska finnas vissa möjligheter för EMQ och BHVQ att använda data från båda registren t.ex. för viss forskning eller fördjupade studier. Bland annat kommer informationen att matas in i registret automatiserat med samma typ av lösning. Arbetsgruppen har haft kontakt med region Skåne samt Stockholms läns landsting (SLL) för att sondera möjligheten till ett samarbete kring en elevhälsodatabas. Region Skåne har för närvarande lagt sina tankar om en regional elevhälsodatabas på hyllan och menar att hälsorelaterad information om barn och unga tillgodoses genom den enkätundersökning som genomförs vart tredje år. SLL har påbörjat en uppbyggnad av en databas baserad på hälsosamtalen i skolan. Det sker inom ramen för det samverkansavtal som landstinget har med Karolinska institutet (KI). Man har valt att tills vidare lägga ut driften av databasen på en extern aktör vilken 10 (14)

37 Slutrapport, arbetar med individbaserad information med stöd i ett s.k. personuppgiftsbiträdesavtal. Det är ett avtal som stadgas i PUL och måste upprättas med varje kommun eller fristående huvudman. Detta var ett alternativ som EHDB-arbetsgruppen i Västra Götaland övervägde i ett initialt skede men bedömde att det dels innebar begränsningar i data-tillgänglighet samt skulle kräva alltför mycket av administration med tanke på att regionen då behöver upprätta 49 separata avtal med kommunerna och ytterligare ett för varje fristående huvudman. Däremot finns ett intresse från SLL/KI att samarbeta kring utvecklingen av gemensamma frågeställningar och att finna lämpliga samverkansformer för att påverka utformningen av EMQ. Ytterligare kontakter kommer att tas med SLL/KI under hösten 2016 för att utveckla samarbetet närmare. Arbetsgruppens bedömning är att en regionalt driftad, individbaserad databas som bygger på information från hälsosamtalen i skolorna skulle tillgodose både EMIs önskemål och våra egna beträffande data som beskriver barns och ungas hälsa och utveckling i skolåldern. Bedömningen är vidare att det kvalitetsregister som är under utveckling inte kommer att vara funktionellt inom ett antal år framöver. Om EMQ kommer att innehålla för regionen relevanta data samt använda en automatiserad inmatning på samma sätt som BHVQ kan risken finnas att en regional elevhälsodatabas blir en parallell konstruktion. Arbetsgruppens bedömning är dock att EMQ inte kommer att kunna vara i bruk inom de närmaste åren och att det därför är meningsfullt att regionen gör en satsning för att bygga upp en egen elevhälsodatabas. Kan regionen dessutom få till stånd ett samarbete med SLL/KI finns möjligheter att påverka utformningen av det nationella kvalitetsregistret så att man övergå till EMQ om och när det kommer att vara funktionellt. Det förutsätter dock att man kan lösa problemet med att regionen kan få tillgång till EMQ-data (vilka tillhör andra huvudmän än regionen). Därför anser arbetsgruppen att en regionalt utvecklad elevhälsodatabas har ett mycket stort mervärde i förhållande till nuvarande situation och de alternativ som står till buds. Tandvårdsdata Arbetsgruppen har inte lyckats få till stånd ett möte med företrädare för tandvården. Däremot kan gruppen konstatera att det redan finns en etablerad individbaserad databas med information om barns och ungas tandhälsa samt vissa tandhälsorelevant information vilken inhämtats i samband med barnens besök på tandvårdsmottagningarna. Den databasen underhålls på koncernavdelning data och analys, enheten för vårdanalys. Utifrån en granskning av variabler och uppbyggnad av databasen bedömer arbetsgruppen att nuvarande databas kan vara tillräckligt utbyggd för att tillgodose behoven av individbaserade data men att det vore önskvärt att utveckla en automatiserad inmatning och ett minskat behov av manuell bearbetning av rådata från de olika mottagningarna. En avstämning av denna uppfattning behöver göras med tandvårdens representanter. Juridiska aspekter Samkörning av olika databaser inom hälso- och sjukvården är förenlig med patientdatalagen under förutsättning att uppgifterna i den nya databasen ska användas för ett syfte som är förenligt med patientdatalagens bestämmelser om tillåtna ändamål för användning av personuppgifter, eller om man inhämtar ett samtycke från den registrerades vårdnadshavare. Eftersom uppgifterna i Elevhälsodatabasen kommer att registreras med samtycke finns det exempelvis en 11 (14)

38 Slutrapport, möjlighet att låta deltagarna samtycka till att uppgifterna samkörs med tandvårdsdatabasen och kvalitetsregistret i en gemensam Barn- och ungdomsdatabas. Utan samtycke är samkörningen tillåten om det finns en tillämplig ändamålsbestämmelse för respektive databas som man vill samköra. Eftersom uppgifterna till Barn- och ungdomsdatabasen hämtas från databaser där insamlingen från början har skett med stöd av olika regelverk behöver förutsättningarna prövas mot bakgrund av flera olika bestämmelser i patientdatalagen. Denna fråga innehåller flera juridiska frågeställningar där rättsläget inte är helt klarlagt, särskilt vad gäller möjligheten att framställa statistik över effekten av insatta vårdåtgärder med uppgifter från kvalitetsregistret BHVQR samt tandvårdsregistret när det gäller de privata vårdgivarna. Det kan därför behöva göras vissa avvägningar i projektet kring omfattningen av den statistik man vill framställa. Att ta del av uppgifter från privata vårdgivare förutsätter också att de privata vårdgivarna gör en egen bedömning av att uppgifterna kan lämnas ut utan hinder av tystnadsplikten. Man kan också behöva komplettera den patientinformationen som idag ges till patienter i BHVQR med information om Barn- och ungdomsdatabasen. Föreslå hur en barn- och ungdomsdatabas bör vara sammansatt, givet vad som framkommer under 1 3. Mot bakgrund av ovanstående föreslår arbetsgruppen följande: 1. Regionen bör avstå från att bygga upp en ny BHV-databas. Istället bör man arbeta för att göra informationen i BHVQ tillgänglig för de ändamål som var tanken med en särskild BHV-databas och därigenom säkra tillgången till sådana data. 2. Regionen bör bygga upp en ny elevhälsodatabas enligt befintligt förslag och i samarbete med länets skolhälsovård. Man bör även verka för att det kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insats som är under uppbyggnad blir kompatibelt med BHVQ och att det därmed blir möjligt för regionen att använda den informationen. 3. Den befintliga databasen som tandvården redan byggt upp bedöms uppfylla de förväntningar på vad en tandvårds-del i en sammanhållen barn- och ungdomshälsodatabas bör innehålla. Detta bör stämmas av med tandvårdsföreträdare. 4. Det bedöms inte föreligga något hinder för att påbörja utvecklingen av en elevhälsodatabas pga att rättsläget är oklart, eftersom de juridiska oklarheterna berör fr.a. de fall då samtycke inte föreligger (elevhälsodatabasen bygger på ett samtyckesförfarande). Däremot ser arbetsgruppen ett behov av att reda ut sådana oklarheter men bedömer att det kan ske parallellt med utvecklingen av en elevhälsodatabas. 12 (14)

39 Slutrapport, Formulera ett förslag till beslut om en genomförandefas Arbetsorganisation För att upprätta en barn- och ungdomsdatabas enligt avsnitt 3.3 ovan föreslår arbetsgruppen att man inrättar en projektgrupp bestående av representanter för koncernavdelning data och analys, avdelning folkhälsa, centrala BHV-teamet, befintlig arbetsgrupp för elevhälsodatabasen, tandvårdsförvaltningen, juridiska avdelningen och BI/IT-teamet. Det bör också tillsättas en projektledare som samordnar och driver de olika delprojekten (BHV-data, elevhälsodata och tandvårdsdata). Tidplan Projektet kan drivas som tre delprojekt med vartdera BHV-data, elevhälsodata respektive tandvårdsdata. BHV-delen behöver förhålla sig till utvecklingen av BHVQ och anpassas till tidplanen för det kvalitetsregistret. Elevhälsodelen befinner sig f.n. i ett uppstartläge där ett färdigt förslag till teknisk lösning föreligger. Nästa steg är att förverkliga förslaget till teknisk lösning, att genomföra en handfull pilotstudier för att testa lösningen, pröva samtyckesförfarandet och utveckla och förankra det frågeformulär som ska ligga till grund för indata. Starten för att förverkliga den tekniska lösningen förutsätter att det finns beslut om finansiering. VGR-IT beräknar att det behövs 3-4 månader för att färdigställa förslaget. Det innebär att om ett finansieringsbeslut kan komma under oktober-november kan vi räkna med att pilotstudier kan påbörjas under februari-mars Dessa kan knappast förväntas bli genomförda till starten för läsåret 2017/18 utan snarare fortlöpande under hösten Möjligen kan man introducera elevhälsodatabasen successivt och anpassat efter skolornas tidsplan för att genomföra elevhälsosamtalen. Tandvårdsdelen antas behöva en mindre arbetsinsats eftersom den till stor del redan är utvecklad. Kostnadsram Kostnaderna för projektet består av investeringskostnaden för den tekniska lösningen samt kostnaden för projektledare. Enligt den kostnadsberäkning som VGR-IT gjorde i samband med att man utarbetade den tekniska lösningen1 uppgår investeringskostnaden och det första årets driftskostnad, inkl. utvidgad support, till omkring 3,8 mkr. Detta belopp inkluderar kostnader för IT-projektledare, utveckling av webbapplikationen, centralt datalager och integrationen i VGR Grund (kostnad 2,3 Mkr), i ett andra steg anpassning till befintliga elektroniska 1 Uppdragsrapport docx, SAD_Elevhälsa 0.3.docx 13 (14)

40 Slutrapport, (14) journalsystem i skolhälsovården (kostnad 1,5 Mkr). Därefter beräknas förvaltnings- och driftkostnaden uppgå till 0,2 Mkr årligen. Redovisning av kostnader enligt VGR-ITs beräkning. Grundprojektet IT-Projektledare 200 tkr Webbapplikation tkr Centralt datalager 200 tkr Integrationer i VGR Grund 100 tkr Ett senare steg med integrationer mellan skolor och den centrala databasen kostar uppskattningsvis: RIV Utveckling standard XML 500 tkr Integration PMO(Lokal + Moln) 500 tkr ProRenata 200 tkr VGR IT Integrationer 300 tkr Förvaltningskostnader efter genomfört projekt Förvaltningskostnader & Drift 200 tkr

41 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén Handläggare: Eva Mattsson-Elofson och Titti Walterum Telefon: / E-post: Till Folhälsokommittén Regional översyn av familjecentralerna i Västra Götaland Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommitténs har låtit Acando Consulting AB på uppdrag genomföra en kartläggning och översyn av familjecentralernas strukturella villkor. Acando Consulting AB är avropat från ramavtalet för konsulttjänster i Västra Götalandsregionen. Den regionala översynen av familjecentralerna sker som svar på behovet av att få kunskap om familjecentralernas verksamhet ur ett regionperspektiv. Uppdraget omfattar att belysa: Hur uppdraget med familjecentraler utförs i en politisk styrd organisation Hur ser uppdraget ut och arbetet på olika politiska och verksamhetsnivåer Genomföra en övergripande analys och ta fram rekommendationer för fortsatt arbete Genomföra en omvärldsanalys gällande familjecentraler i andra regioner Uppdraget slutfört i och med oktober månads utgång då huvudrapporten är klar. Fördjupad beskrivning av ärendet Familjecentralerna har möjlighet att bidra till att utjämna hälsoklyftor bland barnfamiljer genom sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete, vilket ligger i linje med folkhälsokommitténs uppdrag Fullföljda studier och Samling för social hållbarhet och jämlik hälsa. I arbetet ingår att skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn och särskilt uppmärksammar de barn som växer upp med sämre förutsättningar i uppväxtvillkor. Den regionala översynen förväntas identifiera utmaningar och möjligheter i familjecentralernas organisering samt ge förslag på lösningar som stärker strukturen. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

42 Datum Diarienummer FHK (2) Vidare förväntas översynen bidra till kunskap som ökar potentialen för samverkan mellan huvudmän, till förvaltningarnas olika organisatoriska strukturer och styrsystem. En arbetsgrupp från Västra Götalandsregionens koncernkontor, Avdelning folkhälsa och Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag & avtal, håller samman arbetet. Uppdragets inriktning är organisation och verksamhetsutveckling och har omfattat bland annat följande insatser; omvärldsanalys, en enkät riktad till ansvariga på strategisk nivå för familjecentralernas verksamhet, djupintervjuer med sakkunniga samt workshop med ansvariga övergripande förvaltningsnivå för familjecentraler i hälso-och sjukvården. En slutrapport med rekommendationer för fortsatt arbete har tagits fram efter analys och sammanställning av resultaten. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Avdelningschef Eva Mattsson-Elofson Regionutvecklare Bilagor Regional översyn av familjecentralerna i Västra Götaland (delas på sammanträdet)

43 Rapport till Folkhälsokommittén September 2016 Utvärdering av Bamses Må bra tidning Utvärdering av Bamses Må bra tidning En kvalitativ studie med syfte att belysa familjers upplevelse av folkhälsointerventionen Bamses Må bra tidning hos familjer med 4-åringar i Västra Götaland Steg ett i Bamseutvärderingen; att belysa föräldrars upplevelse av Bamsetidningen på BVC är nu slutförd. Informationen som inhämtats har använts till att utforma ett intervjuformulär. Med hjälp av formuläret har steg två i utvärderingen nu påbörjats; interjuver i hemmet. Participatory research/demokrati tar tid. I de olika delarna i Västra Götaland har % av befolkningen en högskoleutbildning. Den del av befolkningen som har sämst matvanor, sämst tandstatus och högst förekomst av fetma har oftast en kortare utbildning. Skillnaden i utbildning, erfarenheter och ekonomiska resurser mellan dem som ger råd, och dem som emottar råden, anses vara en del av orsakerna bakom hälso- och sjukvårdens svårigheter att bidra till att utjämna ojämlikheten i hälsa (1, 2). Diskrepansen mellan de råd som ges och verkligheten som många människor lever i blir så stor att individerna känner att dessa råd berör inte mig. För att minska denna diskrepans och på så sätt förebygga förekomsten av övervikt och fetma är det viktigt att fråga befolkningen vad de önskar för råd och stöd samt undersöka vilka frågor kring hälsa som de upplever är viktiga. Den första delen av Bamse utvärderingen styrs av samma principer som inriktningen deltagarstyrd hälsorelaterad forskning (Participatory health research, PHR) enligt vilken deltagarna är med och formar undersökningens utgångspunkter och tolkning. Detta inkluderande sätt att bedriva studier har visat sig kunna öppna för andra perspektiv än forskarens/verksamheternas, och även stärka deltagarnas självkänsla Genom att låta familjer i olika områden i Västra Götaland beskriva sin upplevelse av interventionen Bamses Må bra tidning får vi ta del av erfarenheter från personer med varierande bakgrund inför arbetet med att formulera frågor till intervjuformuläret. Utan detta inledande arbete skulle vi som har en lång utbildning med fokus på sjukvård och hälsovård utformat frågorna enbart efter vår kunskap och våra erfarenheter. Delresultat - Vilka deltog? De tio föräldrar (tre pappor och sju mammor) som deltog rekryterades från fyra olika BVC med tanke på att få en socioekonomisk och geografisk spridning; centrum Göteborg, nordöstra Göteborg, Nossebro och Sollebrunn. Föräldrarna hade ett till fyra barn. Tre föräldrar var förstagångsföräldrar. De föräldrar som tackade nej till att ingå i fokusgrupp arbetade ofta kväll eller var ensamstående.