Norrbottens sjukvård tål att jämföras

Transkript

1 Norrbottens sjukvård tål att jämföras En sammanfattning baserad på Socialstyrelsens och SKL:s rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet

2 Grafisk formgivning: Kent Forsberg, informationsenheten, NLL, maj Illustrationer/foto: Cay Hedberg, informationsenheten, NLL Text: Anders Westerberg, Klara verba

3 Mycket är bra en del kan bli bättre För fjärde året i rad har Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt presenterat en rapport med titeln Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Uppgifterna bygger på underlag som redovisats av respektive landsting samt externa källor, framför allt nationella kvalitetsregister. Resultatet redovisas i tretton sjukdomsområden - som exempelvis diabetesvård, hjärtsjukvård och kvinnosjukvård samt ett område som mer allmänt beskriver hur hälso- och sjukvården fungerar exempelvis i fråga om tillgänglighet och förtroende. Under dessa huvudområden finns totalt 124 underavdelningar så kallade indikatorer. Inga indikatorer om äldrevård eller tandvård finns med, inte heller personalrelaterade uppgifter som personalomsättning eller sjukskrivningsfrekvens. Utifrån rapportens indikatorer går det inte att få en entydig bild av tillståndet i den svenska hälso- och sjukvården. Materialet ska tolkas med försiktighet, framför allt med hänsyn till att indata skiftar i kvalitet. Dessutom varierar andelen rapporterade patienter mellan sjukhus och landsting och inom många sjukvårdsområden saknas uppgifter om kvalitet. Det är därför inga absoluta sanningar som redovisas. Resultaten ger ändå signaler till de enskilda landstingen om frågor och problem som är värda att studera vidare och analysera djupare. Det du nu håller i handen är en sammanfattning av den övergripande rapporten sett med norrbottensögon. Hur ligger vår hälso- och sjukvård till i en riksjämförelse? Vad är vi bra på och vad är vi mindre bra på? Inom vilka områden finns det anledning att gå vidare med förbättringsinsatser? För några indikatorer kommenteras inte Norrbottens resultat i Öppna Jämförelser, dels för att uppgifter helt saknas (Intensivvård) eller att indata är alltför bristfälligt för att några slutsatser ska kunna dras ( exempelvis i fråga om diabetesvård). Trots bristerna ger materialet folkvalda, tjänstemän och inte minst vårdpersonal bättre kunskaper inom de områden som studien omfattar och underlättar prioriteringar av insatser för att förbättra hälso- och sjukvården i vårt län. 3

4 Så här ska du läsa diagrammen I den här sammanfattningen används på flera ställen diagram som på ett överskådligt sätt ger en bild av hur Norrbotten förhåller sig till landet i övrigt. Diagrammen är gjorda så att du både kan se högsta respektive lägsta värde bland alla landsting och var vårt landsting befinner sig på skalan. Exempel 2: Undvikbar slutenvård per invånare För många indikatorer är statistiken uppdelad på män och kvinnor. Undvikbar Då läser slutenvård du diagrammet så här: män kvinnor Ind7 Exempel 1: Vårdrelaterade infektioner Ind De färgade lådorna markerar alla landsting. Den mörkblå lådan visar männens resultat och den ljusblå kvinnornas. De vertikala linjerna markerar var Norrbotten ligger på respektive skala. 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 11,0 12,0 Den rastrerade lådan markerar resultaten för alla landsting. Det lägsta värdet är ungefär 6,0 och det högsta 11,3. Den heldragna linjen markerar var Norrbotten ligger på skalan; det vill säga en vårdrelaterad infektion drabbade mindre än 9 procent av patienterna som vårdades i sluten vård vid mättillfället i april Det är något under genomsnittet för hela riket som var 9,7 procent. Männens värden ligger mellan och Norrbotten ligger på cirka 1450 undvikbara slutenvårdstillfällen per hundra tusen invånare. För kvinnorna pendlar värdena mellan och Norrbotten ligger på cirka 1100 undvikbara slutenvårdstillfällen per hundra tusen invånare. Lådornas placering ger också en direkt bild av hur statistiken varierar mellan könen. 4

5 Några övergripande mått på vår hälso- och sjukvård Här redovisar vi några övergripande mått som speglar breda aspekter av hälso- och sjukvårdssystemet i Norrbotten, utan koppling till specifika sjukdomsgrupper eller behandlingstyper, som kommer senare. Medellivslängden är ett allmängiltigt mått på hur folkhälsan i stort utvecklas. I ett internationellt perspektiv är meddellivslängden hög i Sverige. Den ökar i hela landet, men är fortfarande lägre i Norrbotten än i flertalet landsting, både för män och kvinnor. (Diagram) Hur tycker vi själva att vi mår. Två tredjedelar av Norrbottens vuxna befolkning bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott. Andelen är högre bland män (72%) än bland kvinnor (67%). Siffrorna ligger nära genomsnittet för riket. Cirka en sjättedel tycker att de har nedsatt psykiskt välbefinnade; mer vanligt hos kvinnor än män. De flesta landsting har högre andelar. Undvikbar slutenvård speglar den öppna vårdens insatser vid vissa kroniska/långvariga åkommor samt några akuta tillstånd där rätt behandling inom rimlig tid kan förhindra inläggning på sjukhus. Detta mått är relativt sett högre i Norrbotten än i flertalet landsting. Förebyggande insatser. Andelen kvinnor som genomgått gynekologisk cellprovskontroll och mammografiscreening är hög. Andelen MPRvaccinerade(Mässling, Påssjuka, Röda hund) barn är lägre i Norrbotten än i flertalet landsting och andelen influensavaccinerade äldre är lägst i landet. Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot de medicinska landvinningarna. Statistiken visar att antalet och andelen upptäckta resistenta fall i Norrbotten är låg, vilket kan tolkas som att de vårdhygieniska rutinerna fungerar väl. Vårdrelaterade infektioner drabbar ungefär var tionde patient som vårdas i sluten vård i Sverige. Andelen i Norrbotten är lägre än i de flesta andra landsting. Förtroende och patientnöjdhet. Allmänhetens förtroende för vården vid vårdcentraler (53%) är mindre än förtroendet för vården vid sjukhus (68%). Tre av fyra norrbottningar instämmer i påståendet Jag har tillgång till den vård jag behöver, och cirka åtta av tio anser sig ha fått den hjälp de förväntade sig vid antingen vårdcentral eller sjukhus. Tillgänglighet. 67 procent av norrbottningarna tycker att det är lätt att komma fram per telefon till sin vårdcentral; endast två landsting visar på bättre siffror. Andelen patienter som väntat mer än 90 dagar på besök i specialiserad vård är högre i Norrbotten än i flertalet landsting, medan motsvarande väntetid på behandling är lägre än i flertalet landsting. Kostnaden per invånare för hälso- och sjukvården är betydligt högre i Norrbotten än i flertalet landsting, men om man tar hänsyn till faktorer som landstinget inte kan påverka så är kostnaden i stort sett jämförbar med rikssnittet. 5

6 Bristningar vid förlossning Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Norrbotten står sig väl inom dessa områden tack vare många års aktivt kvalitetsarbete. Bland annat har medverkan i projektet Säker Förlossning givit nya idéer som ytterligare kommer att höja en redan god kvalitet. 28. Dödfödda Sedan 1970 har andelen dödfödda mer än halverats i Sverige. Norrbotten ligger på femte plats i riket med 2,57 dödfödda per födda barn. Snittet i riket är 2, Neonatal dödlighet Med neonatal dödlighet avses barn som avlider inom 28 dagar efter förlossningen. Nivån speglar kvalitén på hela vårdkedjan från inskrivning på mödravårdscentralen via förlossningen, BB och eventuellt också barnsjukvården. Resultatet är därför svårt att analysera. Den neonatala dödligheten i Norrbotten var 2,77 per levande födda, att jämföras med rikssnittet på 1,84. Men uppgifterna bygger på små tal och skillnaderna är därför inte statistiskt säkerställda. 31. Bristningar vid förlossning Statistiken för visar att Norrbotten ligger på sjätte plats i riket med en betydligt lägre andel bristningar än rikssnittet. Färska siffror för 2009 visar att andelen bristningar minskat ytterligare.,50 3,00 3,50 Ind31 4,00 4,50 5, Kejsarsnitt Andelen kvinnor som förlöses med kejsarsnitt ökar i Sverige. År 1990 var andelen 10,6 procent och år ,55. Kejsarsnitt är inte helt riskfritt för moder och barn. Ur medicinsk synvinkel bör därför kejsarsnitten hållas nere hos förstföderskor utan riskfaktorer vid okomplicerad graviditet. Norrbotten har en relativt låg andel kejsarsnitt för denna grupp mammor Kejsarsnitt och ligger vid okomplicerad på femte graviditet plats i riket.,00 6,00 7,0 Ind32 8,00 9,00 10, Förlossningskostnad Kejsarsnitt, som utförs på operationssal, är starkt kostnadsdrivande kostade kejsarsnitten på de 25 sjukhus som ingick i undersökningen i medeltal drygt kronor, medan en vanlig förlossning kostade mindre än hälften i genomsnitt. I Norrbotten låg kostnaden per vårdtillfälle för förlossning på kronor vid Gällivare sjukhus och vid Sunderby sjukhus. 6

7 7

8 Kvinnosjukvården ligger bra till Under denna rubrik redovisas fem områden som speglar olika aspekter av kvinnosjukvårdens kvalitet och effektivitet. 34. Komplikationer efter livmoderoperation Att ta bort livmodern är en relativt vanlig operation hos kvinnor. Andelen som behöver återinläggas på sjukhus för behandling är en indikator på patientsäkerheten för kvinnosjukvården. Under perioden återinskrevs endast 1,72 procent av de opererade kvinnorna i Norrbotten på grund av komplikationer. Det är en mindre andel än i riket som helhet. 35. Tillgänglighet till gynekologisk operation Tre vanliga gynekologiska operationer ingår i redovisningen: Framfall, inkontinens och borttagande av livmoder. Den 30 april 2009 var andelen som väntat mer än 90 dagar på någon av dessa operationer 11,7 procent. Norrbotten låg bland de sämsta landstingen. Siffran blir något missvisande eftersom det statistiska underlaget endast är 17 personer. Dessutom är värdet redan inaktuellt. I februari 2010 var siffran nere i 8,8 procent, alltså i nivå med riksgenomsnittet. 36. Tillgänglighet till gynekologisk mottagning Norrbotten ligger väl till jämfört med andra landsting. Den 30 april 2009 var det endast 3,5 procent av patienterna som väntat mer än 90 dagar på besök inom gynekologi. Genomsnittet för landet som helhet var 6,3 procent. 37. Dagkirurgiska operationer vid livmoderframfall Många kvinnor opereras årligen för framfall. Diagnosen är bred och har olika svårighetsgrader. Även operationen kan variera från en enkel standardoperation till ett komplicerat ingrepp. De olika svårighetsgraderna är avgörande för hur stor andel av operationerna som kan ske i dagkirurgi. Andelen operationer som i praktiken görs i dagkirurgi varierar kraftigt i landet vilket kan bero på att även lokala traditioner och kulturer spelar in. I Norrbotten utförs en relativt hög andel framfallsoperationer i dagkirurgi, i huvudsak vid Dagkirurgiska sjukhusen operationer i Piteå vid livmoderframfall och Kalix. 0 10,0 20,0 30,0 Ind37 40,0 50,0 60,0 38. Kostnad för livmoderoperation Under 2008 var operationskostnaden per patient vid Sunderby sjukhus 84 procent av genomsnittet för landet. Däremot var motsvarande kostnad vid Gällivare sjukhus 74 procent högre än i Sunderbyn. 8

9 Rörelseorganens sjukdomar Sjukdomar och problem med rörelseorganen är den vanligaste anledningen till smärta, minskad arbetsförmåga, långtidssjukskrivning och olika sjukersättningar. En tredjedel av all ohälsa och sjukfrånvaro beror på problem med rörelseorganen och kostar samhället stora summor årligen. Under denna rubrik belyses vanliga och resurskrävande sjukdomar och behandlingar inom området Knä- och höftprotesoperation Resultaten vid operation av knä- och höftprotes håller en mycket jämn nivå i hela landet och en hög internationell standard. Den negativa avvikelse mot riksgenomsnittet som i rapporten noteras för Norrbotten i fråga om knäprotes är historiskt betingad och speglar inte dagens verksamhet. Andelen höftoperationer som behöver omopereras inom tio år är något högre för män än för kvinnor i Norrbotten. Skillnaden kan bero på olika livsföring. När det gäller höftprotesoperationer som måste omopereras redan inom två år ligger Norrbotten nära genomsnittet för riket. Operationerna av knä- och höftprotes går för det mesta mycket bra. Så kallade oönskade händelser inträffar sällan och Norrbotten ligger i detta avseende långt under medelvärdet för riket. 45. Protesoperation vid höftfraktur Tidigare har brott på lårbenshalsen vanligen åtgärdats genom spikning. Det är en snabb operation, men som har hög frekvens av komplikationer. Flera studier visar att insättande av höftprotes ger ett betydligt bättre resultat med mindre än 10 procent misslyckade fall, jämfört med procent efter spikning. Behandlingsmodellen i Sverige har därför ändrats det senaste decenniet. Även i Norrbotten skiftades behandlingsstrategi snabbt. På Sunderby sjukhus, som tar hand om merparten av höftfrakturerna, opererades 65,6 procent med protes. Gällivare sjukhus låga siffra på 25,5 procent är anmärkningsvärd. Orsaken Protesoperation är oklar; analys vid höftfraktur pågår. män kvinnor 20,0 30,0 40,0 Ind45 50,0 60,0 70,0 47. Biologiska läkemedel vid reumatism Nya, biologiskt framställda läkemedel, som injiceras eller ges som dropp, har mycket positiv inverkan på sjukdomen. Möjligheten att få denna behandling är ett viktigt mått på vårdkvalitet för patienter med reumatoid artrit. I januari 2009 låg Norrbotten på artonde (kvinnor) respektive tionde (män) plats i riket av totalt 21 landsting. En sammanvägning visar att Norrbotten vid detta tillfälle låg under riksgenomsnittet. En viktig förklaring är att cirka en fjärdedel av patienterna som behandlades med biologiska läkemedel av tidsbrist inte var registrerade Väntetider I Norrbotten får patienterna snabbt komma till ortopedimottagning. Endast 2,2 procent av patienterna har fått vänta mer än 90 dagar, vid mätningen den 9

10 10

11 30 april 2009 tredje bästa landsting i landet och en klar förbättring jämfört med tidigare mätning i oktober Även i fråga om väntetid för operation av knä- och total höftprotes ligger Norrbotten ganska bra till. Vid samma mättidpunkt hade 12,3 procent av patienterna väntat mer än 90 dagar på operation, jämfört med hela rikets 9,8 procent. 51. Titthålskirurgi i knäleden Såväl i Sverige som internationellt pågår en diskussion om lämpligheten att använda titthålskirurgi vid smärttillstånd som beror på artros eller vid meniskskada. I Norrbotten är antalet operationer med titthålskirurgi i knäled vid artros eller meniskskada förhållandevis lågt i en riksjämförelse, men professionen menar att det ändå görs många onödiga ingrepp. Artroskopi i knäled vid artros/meniskskada män kvinnor,0 100,0 200,0 Ind51 300,0 400,0 500, Kostnad för höft- och knäprotesoperation År 2008 låg kostnaden för en höftprotesoperation i spannet (Piteå sjukhus) (Sunderby sjukhus) kronor. Riksmedeltalet var kronor. Motsvarande uppgifter för knäprotesoperation var kronor för Piteå sjukhus och kronor för Gällivare sjukhus. Genomsnittskostnaden för riket var kronor. Diabetesvårdens statistik inte tillförlitlig Nationella Diabetsregistret, NDR, är en informationsbank som samlar data om diabetespatienter i hela landet. I Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet redovisas sex indikatorer för diabetesvården i Sverige. Fyra är baserade på data från NDR. För Norrbottens del är täckningsgraden i det nationella registret under 50 procent. För över hälften av patienterna i Norrbotten finns alltså ingen kunskap i underlaget. Diabetesstatistiken, som bygger på NDR, är därför för Norrbotten del inte tillförlitlig. Numera är de flesta vårdenheter anslutna till registret och fortsättningsvis kommer det att ge värdefull information om diabetesvårdens utveckling i länet. Av denna anledning kommenteras inte de jämförande uppgifter i huvudskriften som bygger på data från Nationella Diabetesregistret. 57. Blodfettssänkande läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling mot blodfettsrubbningar är särskilt viktig hos diabetespatienter med flera riskfaktorer som högt blodtryck, rökning och fetma. Andelen patienter över 40 år i Norrbotten med blodfettssänkande behandling var 55,1 procent för kvin- 11

12 nor och 57,4 för män under perioden juli 2008-juni Båda siffrorna ligger klart under genomsnittet för riket som Blodfettssänkande helhet. läkemedelsbehandling män kvinnor 45,0 50,0 55,0 Ind57 60,0 65,0 70,0 59. Benamputation av patienter med diabetes Nedsatt blodcirkulation i benen är en allvarlig komplikation vid långvarig diabetes. I förlängningen kan detta leda till amputation. I Norrbotten förstagångsamputerades 3,95 av patienter med diabetes mellan åren (gäller läkemedelsbehandlade patienter över 60 år). Det bör observeras att måttet inte speglar kvaliteten i dagens diabetesvård, utan snarare Amputation den av vård patienter som med diabetes gavs för 5-10 år sedan. 1,0 2,0 3,0 Ind59 4,0 5,0 6,0 Hjärtsjukvården går framåt, men långa väntetider ett minus Hjärt-kärlssjukdom är den vanligaste orsaken till död i Sverige, med akut hjärtinfarkt som den mest frekventa diagnosen. Norrbotten har en hög förekomst av kranskärlssjukdomar jämfört med övriga riket. Vården av akut hjärtinfarkt har genomgått snabba förändringar under den senaste tioårsperioden, vilket avsevärt har minskat dödligheten. En försvårande faktor i tolkningen av uppgifter i årets Öppna Jämförelser är att de inkluderar länsdelssjukhus med litet statistiskt underlag. Länets största klinik på Sunderby sjukhus har nyligen gått med i registret. För länets två största kliniker finns ingen säker skillnad mot övriga riket. 60. Dödlighet efter hjärtinfarkt Risken att dö inom 28 dagar efter hjärtinfarkt är ett etablerat mått på hur väl sjukvården klarar det akuta omhändertagandet. Måttet mäter kvaliteten i hela vårdkedjan. Norrbotten ligger väl till i en riksjämförelse, särskilt kvinnorna som hade det femte lägsta dödstalet i landet under perioden Dödligheten är lägre för bägge könen jämfört med mätningen Dödlighet efter hjärtinfarkt Ind ,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 12

13 61. Dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Detta mått mäter kvaliteten i det akuta omhändertagandet och den efterföljande vården på sjukhus. Bland samtliga sjukhusvårdade patienter i Sverige med hjärtinfarkt åren dog knappt femton procent inom 28 dagar och en tredjedel inom ett år. För Norrbottens del var andelen döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i nivå med riksgenomsnittet för kvinnor. Däremot var motsvarande data för män Dödlighet högst efter sjukhusvårdad i landet. hjärtinfarkt 2 1 7,0 10,0 Ind61 12,5 15,0 17,5 62. Andel som får en ny hjärtinfarkt inom ett år För både män och kvinnor hade länet betydligt sämre siffror än genomsnittet i landet år ,3 procent av kvinnorna och 14,2 procent av männen fick ny infarkt Återinsjuknande inom ett i år. hjärtinfarkt 2 1 5,0 7,5 Ind62 10,0 12,5 15,0 66. Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt Efter en hjärtinfarkt är höga nivåer för blodtryck kolesterol starka riskfaktorer för förnyad hjärt-kärlsjukdom. I Norrbotten behandlas patienterna i hög grad med blodfettssänkande läkemedel och siffrorna ligger i paritet med genomsnittet för hela landet. 68. Väntetid till kranskärlsoperation Vid förträngning av kranskärlen är operation ett alternativ. En lång väntetid på operation kan innebära risker för försämring av patienternas tillstånd med hjärtinfarkt eller död under väntetiden. Väntetiderna för kranskärlsoperation i Norrbotten år 2008 var betydligt högre än i övriga landet både för män och kvinnor; 21:a respektive 19:e plats på rankingskalan bland 21 landsting, trots att väsentliga förbättringar skett från tidigare mättillfälle året innan. 69. Väntetid för besök till kardiologisk mottagning Vid mättillfället den 30 april 2009 hade 55,2 procent av patienterna i Norrbotten väntat mer än 90 dagar på besök inom kardiologi. Med den siffran låg Norrbotten näst sämst bland alla landsting. En förklaring är vakanta överläkartjänster som ökat kötiden. 70. Kostnad för ballongvidgning vid infarkt 2008 låg kostnaden för PCI-behandling vid Sunderby sjukhus klart under genomsnittet för landet som helhet. 13

14 Vård vid strokeenhet Strokesjukvård i förändring Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken. Över 80 procent av de som drabbas är över 65 år ,0 80,0 Ind73 90,0 100,0 71. Dödlighet efter förstagångsstroke Andelen som dog i stroke inom 28 dagar var högre i Norrbotten jämfört med riket som helhet, både bland män och kvinnor under perioden Färskare uppgifter från kvalitetsregistret Riks-Stroke visar däremot att dödligheten efter tre månader var lägre i Norrbotten (18,5 procent) jämfört med riket som helhet (20,4 procent). 72. Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Av de sjukhusvårdade strokefallen under perioden avled närmare 18 procent av männen inom 28 dagar och 15 procent av kvinnorna. Männens dödstal är det näst sämsta av alla landsting. Kvinnornas tal ligger i nivå med genomsnittet för riket. Variationen mellan sjukhusen i länet är stor; från 14 procent vid Sunderby sjukhus till närmare 20 procent vid sjukhuset i Kalix. 73. Vård vid strokeenhet En strokeenhet är en specialiserad vårdavdelning som enbart arbetar med strokepatienter och har personal som med särskild kompetens vårdades över 90 procent av Norrbottens strokepatienter på särskild strokeenhet. Det är en betydligt högre andel än riket som helhet. 74. Trombolysbehandling Norrbotten har en väl fungerande trombolysverksamhet, trots de stora avsånden. En broschyr för allmänheten Akut stroke har tagits fram med infomation om strokesymtom och tidsfaktorns betydelse. Trombolysbehandling vid stroke 2 1,0 5,0 10,0 Ind74 15,0 20,0 25,0 75. Blodförtunnande behandling En betydligt högre andel patienter i Norrbotten får blodförtunnande behandling jämfört med genomsnittet för riket. Noterbart är att männens andel ligger fem procentenheter lägre än kvinnornas. 76. Återinsjuknande efter stroke I Norrbotten fick cirka 10 procent av patienterna en ny stroke inom ett år. Det är något högre andel än riksgenomsnittet. Statistiken bygger på uppgifter mellan åren Under denna period infördes strokeenheter och trombolysbehandling, vilket kommer att ge utslag i nästa mätning. 14

15 15

16 77. Funktionsförmåga efter stroke I Norrbotten var en större andel kvinnor (22,7 procent) än män (17,7 procent) beroende av andra för sin dagliga livsföring tre månader efter insjuknandet uppgifterna avser år En djupare granskning av underlaget visar att denna skillnad bara finns i åldrarna över 75 år. 78. Nöjda med sjukhusvården Norrbottningarna var år 2008 nöjda /mycket nöjda med strokevården, särskilt kvinnorna som låg på fjärde plats i riket. 79. Dödlighet i aktiv uremivård Med aktiv uremivård avses vård av patienter i dialys och efter njurtransplantation. Femårsöverlevnaden för patienter i aktiv uremivård i Norrbotten ligger över genomsnittet för kvinnor och betydligt under detsamma för män. Jämförelser mellan landstingen är svåra att göra eftersom statistiken inte är korrigerad för ålder och andra olikheter. Den stora skillnaden mellan män Dödlighet och kvinnor i aktiv uremivård ska analyseras vidare. män Ind79 kvinnor Njursjukvården Den volymmässigt största delen av njursjukvården är vården av patienter som inte behöver dialys eller transplantation. Denna grupp redovisas inte i Öppna Jämförelser. Ungefär en tredjedel av patienterna som behandlas med dialys får bloddialys och resten bukhåledialys. Statistiken som redovisas under detta avsnitt avser endast patienter i bloddialys. Det finns många skäl till att undvika bloddialys så länge som möjligt; ett är att dödligheten ökar, ett annat är försämrad livskvalitet eftersom patienterna i normalfallet måste tillbringa 156 dagar om året på en dialysmottagning. Det bör observeras att värdena i Öppna Jämförelser inte speglar dagens verksamhet. Dialysbristen i början av 2000-talet kommer att ge genomslag i statistiken i ytterligare sex år. 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80. Andel patienter som når dialysmålet Norrbotten ligger klart under genomsnittet för landet då det gäller andelen patienter som når dialysmålet (Kt/V>2). Det är ett observandum även om uppgifterna inte är statistiskt Måluppfyllelse säkerställda. för dialysdos män kvinnor 30,0 40,0 50,0 60,0 Ind80 70,0 80,0 90,0 100,0 81. Hur utförs bloddialysen Bästa sättet att utföra bloddialys är att använda patientens egna blodkärl (AV-fistel) eller använda ett 16

17 syntetiskt material (AV-graf). Det minskar infektionsrisken jämfört med dialyskateter. Målet är att procent av patienterna ska ha fistel eller graf. Rikssnittet för användandet av fistel/graf för kvinnor är 56,8 procent och i Norrbotten 75 procent. Motsvarande siffror för Kärlacccess män är vid 69,3 dialys respektive 64,1. män kvinnor 20,0 40,0 Ind81 60,0 80,0 100,0 82. Njurtransplanterade i aktiv uremivård Vid årsskiftet var antalet patienter i Norrbotten med fungerande transplanterad njure 46,1 per invånare (ganska nära riksgenomsnittet), medan andelen transplanterade som var i aktiv uremivård endast var 49 procent. Det är den lägsta siffran i landet. Cancersjukvård med förhållandevis goda resultat Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år får över patienter diagnosen. Men många överlever tack vare bättre diagnostisering och utvecklade behandlingsmetoder Överlevnad vid cancersjukdom För norrbottens del är 5-årsöverlevnaden vid ändtarmscancer och bröstcancer utmärkta med värden som ligger långt över genomsnittet i landet. Undantaget är överlevnaden för kvinnor med ändtarmscancer som är lägre, men fortfarande i nivå med rikets som helhet. Statistiken för överlevnad i tjocktarmscancer är däremot sämre, framför allt beroende på dåliga överlevnadsresultat för kvinnor. Samtliga uppgifter avser patienter diagnostiserade Professionen kan inte förklara de uppenbara skillnaderna mellan mäns och kvinnors överlevnad i fråga om ändtarms- och tjocktarmscancer; vårdprogrammen är lika, patienterna behandlas av samma team och ledtiderna är desamma. Lungcancer är den tumörsjukdom som förorsakar flest dödsfall bland alla cancerformer. Sjukdomen är svår att behandla och andelen som blir botade är mycket liten för båda könen. Insjuknandet har trefaldigats hos kvinnorna sedan början av 1970 talet, medan det hos männen har skett en 30 procentig minskning sedan början av 1980 talet. För Norrbottens del låg 2-årsöverlevnaden vid lungcancer över riksgenomsnittet under mätperioden Indikator 84 Överlevnad - vid tjocktarmscancer vid tjocktarmscancer 2,0 54,0 56,0 Ind84 58,0 60,0 62,0 64,0 17

18 18

19 Indikator 85 - Överlevnad vid ändtarmscancer vid ändtarmscancer Ind85 män kvinnor 50,0 60,0 70,0 80,0 Indikator 86 - Överlevnad vid bröstcancer vid bröstcancer Ind Kurativ behandling vid prostatacancer Var tionde man får sjukdomen under sin livstid och hälften av alla fall är under 69 år. Antalet fall har ökat kraftigt de senaste åren, medan dödligheten är konstant. Andelen patienter i Norrbotten som fick kurativ behandling (operation eller strålning) låg 8 procent lägre än riksgenomsnittet under perioden Sannolikt avspeglar detta en avvaktande inställning under början av 2000-talets början eftersom långtidsresultaten Kurativ behandling vid prostatacancer inte ansågs vara klarlagda. Ind89 5,0 86,0 87,0 88,0 89,0 90,0 91,0 5,0 60,0 65,0 70,0 75,0 80,0 85,0 Indikator 87 - Överlevnad vid vid lungcancer lungcancer Ind87 män kvinnor 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 88. Reoperation vid ändtarmscancer Under mätperioden omopererades 12,5 procent av norrbottenspatienterna med ändtarmscancer inom trettio dagar. Idag är frekvensen på nationell nivå tack vare att huvuddelen av patienterna får avlastande stomier. Psykiatrisk vård har bra resultat Generellt sett så står sig den psykiatriska vården i länet mycket bra i en riksjämförelse. För samtliga indikatorer i Öppna Jämförelser ligger Norrbotten på snittnivå i riket eller bättre. Sammantaget så har Norrbotten de bästa resultaten i landet och har också det högsta (= bästa) sammanvägda totalindex. 91. Självmord I statistiken för perioden redovisas antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 19

20 invånare. Norrbotten hade då den näst lägsta noteringen i landet med 13,7 självmord per invånare. Självmord är betydligt vanligare bland män än ibland kvinnor. 92. Regelbunden behandling med sömnmedel/lugnande medel Regelbundet långtidsbruk av så kallade bensodiazepiner kan ge oönskade biverkningar. Därför är det viktigt att inte slentrianmässigt förskriva dessa läkemedel. Under mätperioden juli 2008-juni 2009 var antalet personer i åldrarna som regelbundet använde lugnande medel/sömnmedel lägst i landet i Norrbotten, per invånare. 93. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre Samtidig behandling med många psykofarmaka ökar risken för biverkningar och kan vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Vid mättillfället i december 2008 hade Norrbotten den lägsta andelen 80-åringar och äldre i landet som använde tre eller flera psykofarmaka. 94. Återinskrivning av patienter med schizofreni Måttet återinskrivning av patienter med schizofreni inom en månad kan ge en indikation om kvaliteten i slutenvården. En alltför tidig utskrivning kan äventyra den fortsatta vården, men måttet är inte någon ensidig sanning. Sammantaget för män och kvinnor var återinskrivningen låg i Norrbotten jämfört med riket som helhet under perioden , men statistiken visade på mycket stora skillnader mellan män och kvinnor. Nästan 18 procent av kvinnorna återinskrevs mot endast 11 procent av männen. 95. Följsamhet till behandling vid manodepressiv sjukdom Förebyggande behandling med litium används för att förhindra återfall bland patienter som är manodepressiva. I Norrbotten behandlades nästan nio av tio patienter regelbundet med litium under mätperioden ; variationen mellan landstingen är mycket måttlig. 96. Väntetid till barn- och ungdomspsykiatri Enligt mätningen den 30 april 2009 var det 1,5 procent av patienterna som väntat mer än 90 dagar på besök inom barn- och ungdomspsykiatri. Verksamhetsansvariga menar att denna uppgift är fel beroende på felaktigheter vid registrering och kodning. Den rätta uppgiften är att barn- och ungdomspsykiatrin uppfyller det förstärkta vårdgarantikravet på nybesök och bedömning för samtliga patienter.,0 10,0 Ind96 20,0 30,0 97. Väntetid till vuxenpsykiatri Den 30 april 2009 hade 8,9 procent av patienterna väntat mer än 90 dagar på besök till vuxenpsykiatrin. Det var färre än genomsnittet för riket, men betydligt fler än vid tidigare mättillfälle i oktober

21 Kirurgin bra till i riksjämförelse Generellt står sig den kirurgiska verksamheten i länet bra i en riksjämförelse. För samtliga undersökta parametrar i Öppna Jämförelser ligger Norrbotten på snittnivå i riket eller bättre. 98, 99. Operation av ljumskbråck Operation av ljumskbråck är den vanligaste allmänkirurgiska operationen i Sverige. Cirka 90 procent av operationerna utförs på män. Operationen kan oftast göras i dagkirurgi utfördes 85,3 procent av operationerna i Norrbotten på det sättet, vilket är långt över riksgenomsnittet på 77,1 procent. Operationerna går oftast bra, endast en mindre andel behöver omopereras. Norrbotten har den högsta operationsfrekvensen av ljumskbråck i Sverige med 198 Dagkirurgiska operationer per vid ljumskbråck invånare. Ind99 procent. Med de siffrorna låg vårt län etta respektive fyra i riket. Kostnaderna för galloperation varierade kraftigt mellan de opererande sjukhusen i länet, från i Kalix till i Sunderbyn. Skillnaderna beror på en medveten verksamhetsplanering där Sunderby sjukhus tar Miniinvasivt hand om borttagande mer av komplicerade gallblåsa fallen. män kvinnor 60,0 70,0 Ind100 80,0 90,0 100, Operation av sned nässkiljevägg Så kallad septumplastik utförs till 80 procent på män. Statistik från 2008 visar att 88 procent av patienterna i Norrbotten var helt eller ganska nöjda sex månader efter operationen. Det är den näst högsta siffran i Patientrapporterat landet. resultat av septumplastik Ind106 0,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 100, 102. Borttagande av gallblåsa När gallblåsan ska tas bort är så kallad titthålskirurgi (miniinvasiv teknik) att föredra framför öppen kirurgi. Det minskar risken för komplikationer. I Norrbotten var andelen som opererades med den mer skonsamma tekniken mycket hög 2008 både för kvinnor och män, 97,7 procent respektive 90,5 0,0 60,0 70,0 80,0 90, Väntetider för besök inom allmän kirurgi samt operation Norrbotten ligger relativt väl till i fråga om väntetid till första besök inom allmän kirurgi. Vid mättillfäl- 21

22 let i april 2009 hade 18 procent av patienterna en väntetid över vårdgarantins 90 dagar, jämfört med hela rikets 22,5 procent. Även när det gäller kösituationen för operation av gallblåsa och grå starr så tillhör Norrbotten de bästa landstingen. Endast 8,6 procent respektive 1,3 procent av patienterna hade längre väntetid än 90 dagar vid samma mättillfälle. Andelen som väntat över 90 dagar på ljumskbråcksoperation var betydligt högre, 24,6 procent. Läkemedelsbehandling Norrbotten ligger bättre till än riksgenomsnittet på alla redovisade indikatorer förutom läkemedelskombinationer bland äldre kvinnor samt kombinationspreparat vid astma hos män. Det är svårt att dra några säkra slutsatser om varför det ser ut som det gör, eftersom många faktorer påverkar läkemedelsbehandlingen och därmed det statistiska utfallet Läkemedelskombinationer bland äldre Många framför allt äldre och multisjuka använder många olika läkemedel. Men det finns kombinationer av läkemedel (så kallade D-interaktioner) som kan leda till svåra biverkningar, utebliven effekt eller i övrigt är svåra att bemästra. De bör därför undvikas. Vid mätningen i december 2008 hade 2,66 procent av patienterna i Norrbotten som är 80 år och äldre en riskfylld kombination av läkemedel en något högre andel kvinnor (3,05) än män (2,01) som visar på bästa resultat i landet. Genomsnittet för riket låg på 2,88 Läkemedelsinteraktion procent. bland äldre män kvinnor 2,0 2,5 Ind Tio eller fler läkemedel Det är ett problem i sig, såväl medicinska och kostnadsmässiga som personliga, att använda många läkemedel samtidigt. Att använda tio eller fler läkemedel brukar betraktas som extremt bruk av läkemedel. Vid samma mättidpunkt som ovan, var andelen patienter i Norrbotten över 80 år som samtidigt använde tio eller fler läkemedel något under riksgenomsnittet. Andelen kvinnor var något högre Förekomst av antibiotikabehandling Det finns ett tydligt samband mellan användning av antibiotika och andelen motståndskraftiga bakterietyper. Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken att hamna i en situation där patienter med allvarliga infektioner inte kan få effektiv behand- 3,0 3,5 22

23 23

24 ling. Sammantaget för män och kvinnor används antibiotika i lägre omfattning i Norrbotten än i riket som helhet. Personer med högre utbildning tenderar att ha lägre Förekomst andel. av antibiotikabehandling män kvinnor 17,5 20,0 Ind117 22,5 25,0 27,5 30, Behandling av barn med luftvägsinfektion De flesta luftvägsinfektioner går över av sig själva. När antibiotika behövs är så kallat penicillin V att föredra, eftersom det är verksamt mot ett fåtal bakterier och har en mindre påverkan på kroppens normala bakterieflora. För både pojkar och flickor i Norrbotten används just detta antibiotika i betydligt högre grad än genomsnittligt för riket Behandling av kvinnor med urinvägsinfektion Kinoloner är ett antibiotika som slår brett och ska därför endast användas vid allvarliga infektioner. Det är alltså bra om kinoloner inte används i onödan. Under perioden juli 2008-juni 2009 behandlades 15 procent av kvinnorna med urinvägsinfektion i Norrbotten med denna typ av antibiotika. Det är en lägre andel än riksgenomsnittet. behandling har gjort att patienterna sällan behöver läggas in på sjukhus. Så kallade kombinationspreparat ska enligt Läkemedelsverkets rekommendation inte användas innan man först prövat andra astmaläkemedel. Andelen patienter som direkt satts in på kombinationspreparat är alltså ett mått på hur respektive landsting följer rekommendationen. För kvinnor i åldern år låg Norrbotten bland de bästa landstingen i Sverige ; ungefär var tredje kvinna fick direkt ett kombinationspreparat. Medan männen hade en något högre användning än riksgenomsnittet. Annan vård 122. Virus kontroll vid HIV Obehandlad HIV-infektion leder till AIDS och döden. Men med modern livslång behandling har den drabbade normal förväntad livslängd. I Norrbotten hade 91,5 procent av patienterna god viruskontroll Därmed ligger länet över kvalitetsregistrets mål om att 90 procent av alla behandlade HIV-patienter ska ha så låga virusnivåer i blodet att de inte går at spåra. God viruskontroll vid HIV Ind Kombinationspreparat vid astma Astma har ökat de senaste 50 åren. Men modern 5,0 70,0 75,0 80,0 85,0 90,0 95,0 24

25 Det här kan bli bättre Fakta uppmanar alltid mottagaren till förändringar och agerande. Jämförande uppgifter från Öppna Jämförelser kan bidra till att förbättringsarbeten sätts igång eller ge signaler om system som fungerar bättre och är värda att studera närmare. Jämförelser med andra landsting är alltid intressant, men i det egna förbättringsarbetet är analyser av hur de egna verksamheterna utvecklas över tiden mer intressanta. I detta kapitel beskrivs ett antal områden där vi i Norrbotten kan förbättra hälso- och sjukvården. Valet av områden har sin grund i direkta uppgifter från Öppna Jämförelser eller slutledningar från sammanvägningar av flera indikatorer i rapporten. Undvikbar slutenvård I Öppna Jämförelser redovisas ett mått på undvikbar slutenvård. Det bygger på antagandet att om patienter får ett bra omhändertagande i den öppna vården så kan onödiga inläggningar på sjukhus undvikas. De diagnoser som valts ut ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska eller långvariga åkommor. De kroniska tillstånd som ingår i studien är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, kronisk obstruktiv sjukdom och kärlkramp. Dessutom ingår några akuta tillstånd, där rätt behandling inom rätt tid kan förhindra inläggning på sjukhus. De tillstånd som ingår är blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen, njurbäckeninflammation och öron-näsa-halsinfektioner. För både män och kvinnor är den undvikbara slutenvården per invånare i Norrbotten högre än genomsnittet för riket: Norrbotten Riket Män Kvinnor Totalt Skillnaderna mellan länets kommuner är betydande. Om länssiffran får index 100, så varierar det på följande sätt mellan kommunerna: Hemortskommun Index Arvidsjaur 129 Arjeplog 127 Jokkmokk 125 Överkalix 203 Kalix 131 Övertorneå 157 Pajala 151 Gällivare 104 Älvsbyn 100 Luleå 75 Piteå 87 Boden 95 Haparanda 153 Kiruna 92 Länet 100 I verkligheten kommer dessa möjliga undvikbara inläggningar aldrig helt att kunna undvikas. Många faktorer spelar in som inte går att styra. Siffrorna visar dock att det finns förutsättningar för ett bättre omhändertagande i den öppna vården som dessutom kan ge stora besparingar i slutändan. 25

26 26

27 Förtroendet för vårdcentralerna kan bli bättre Vårdcentralerna är basen i vår sjukvårdsorganisation. De ska svara för befolkningens grundläggande behov av hälso- och sjukvård samt rehabilitering. När vårdcentralerna fungerar bra och människorna har förtroende för den vård de får, kan sjukhusen koncentrera sig på den vård och behandling som kräver specialiserad kompetens och mer avancerad utrustning än den som finns på vårdcentralerna. I den senaste mätningen i Öppna Jämförelser från 2008 är det 53 procent av befolkningen i Norrbotten som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentral. Det kan tyckas vara ett bra betyg, och det är det också, men vårt län låg näst sist bland alla landsting i Sverige. Siffrorna är inte alarmerande men primärvården i länet bör analysera de bakomliggande orsakerna. Bra strokesjukvård kan bli bättre Varje år får ungefär norrbottningar diagnosen stroke och den står för flest antal vårddagar på sjukhus per år. Över 80 procnet av dem som drabbas är över 65 år. Cirka fyra av tio kommer ur den akuta fasen med störningar i tal och förmåga att svälja samt bristande språk- och kommunikationsförmåga. Siffrorna i Öppna Jämförelser om stroke är inte till alla delar fördelaktiga för Norrbotten. Men sedan 2005 har ett omfattande utvecklings- och förbättringsarbete genomförts som förväntas ge positiva effekter framöver. Alla sjukhus i länet har egen strokeenhet med trombolysbehandling. Ett vårdprogram för stroke har införts och för varje patient som skrivs ut upprättas en vård- och behandlingsplan med tydliga mål. Det är angeläget att utvecklingen av strokevården i länet kontinuerligt följs upp och utvärderas. Bland annat bör det analyseras varför män får blodförtunnande behandling i lägre omfattning än kvinnor. Ett viktigt förbättringsområde är att öka norrbottningarnas kunskaper om stroke. Med bättre kännedom om symtom och hur man bör agera i det akuta skedet kan mer långtgående följder bättre undvikas och ansträngningarna på sjukvårdens resurser minskas. Diabetesvård på bättringsvägen Tidigare gick det inte att bedöma om diabetesvården i Norrbotten var bra eller dålig. Patienterna togs omhand på olika sätt och det fanns inga gemensamma riktlinjer eller kvalitetsmått. Dessutom stod många enheter utanför det nationella diabetesregistret som samlar data om diabetespatienter i hela landet inleddes ett omfattande förbättringsarbete för att säkerställa en god diabetesvård med patienten i centrum. Arbetet, som engagerat över 200 personer i hela vårdkedjan, resulterade i en handlingsöverenskommelse (HÖK) om hur diabetesvården ska fungera i hela länet. Idag har dessutom alla enheter som har att göra med diabetespatienter gått med i det nationella diabetessregistret, dit man redovisar diabetesstatistik en gång per år för varje patient. Det är angeläget att de mål och överenskommelser som formulerats i HÖK:en införs i hela länet och i hela vårdkedjan inklusive i det förebyggande arbetet. Det är också viktigt att kraftigt få upp regist- 27

28 reringen av data till det nationella diabetesregistret som är en viktig källa för att kontinuerligt mäta diabetesvårdens utveckling i Norrbotten. Man ska inte bli sjuk på sjukhuset Det är inte meningen att man ska bli sjuk när man tas in på sjukhus. Det är en viktig säkerhetsfråga för patienten. Men tyvärr så är infektioner som kan kopplas till sjukhusvistelsen inte ovanliga. I Norrbotten drabbas ungefär nio procent av de vårdade patienterna av någon infektion som de själva inte rår för. Varje vårdrelaterad infektion förlänger vårdtiden med i genomsnitt fyra dygn och kostar miljontals kronor varje år; pengar som bättre kan användas till annat. Det mänskliga lidandet finns det ingen prislapp på. Kampen mot dessa infektioner måste fortgå och ständigt hållas levande. Arbetet mot infektionerna har satts i fokus genom de så kallade VRISS-projekten (VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas) som genomförts runt om i landet och även i Norrbotten med goda resultat. För att fortlöpande kunna följa utvecklingen är det angeläget att förbättra möjligheterna till registrering och uppföljning via VAS. Bra uppsikt på användningen av läkemedel är viktig Introduktionen av nya och ofta dyrare läkemedel kommer att fortsätta. Landstingets nota för läkemedel ökar hela tiden och den måste finansieras inom befintliga ramar. I förlängningen kan det innebära omprioriteringar inom och mellan verksamheter och områden. Därför är det angeläget att noga följa utvecklingen och kontinuerligt pröva patienternas behandling med läkemedel. I det korta perspektivetska det utarbetas riktlinjer för och rutiner för uppföljning av: behandling med antibiotika. behandling av luftvägssjukdomar behandling av hjärt-/kärlsjukdomar Fallskador bland äldre kan förebyggas Olika typer av fall är den vanligaste olycksorsaken i Sverige och äldre personer är särskilt drabbade. Trots att gruppen 65 år och äldre endast utgör 17 procent av befolkningen, så drabbar nästan två tredjedelar av alla fallolyckor med dödlig utgång denna grupp. Fem gånger fler hamnar på sjukhus efter fallolyckor än efter trafikolyckor. I Sverige dör i genomsnitt mer än tre äldre personer varje dag till följs av fallolyckor. Det är mer än dubbelt så många som alla dödsfall i trafiken bland äldre varje år. År 2007 vårdades cirka personer över 65 år i slutenvård för en fallolycka, betydligt fler kvinnor än män. Yrsel och balansproblem, ofta som följd av medicinering, halkiga golv och utemiljöer samt benskörhet är ofta orsaken till fallolyckor bland äldre. Fallolyckor är vanliga inom vården och vid kommunala äldreboenden. Det finns stora vinster, såväl humanitära som ekonomiska, att aktivt förebygga fallskador bland äldre. Med tämligen enkla, men konsekvent tilllämpade rutiner kan fallolyckor reduceras avsevärt. Det visar också ett projekt i Övertorneå kommun 28

29 där fallolyckorna bland äldre direkt minskade med 37 procent på ett år tack vare att de förebyggande insatserna gjordes till en naturlig del av arbetet. Fetma ett växande problem Övervikt och fetma har blivit en av vår tids stora folksjukdomar som dessutom ökar alarmerande snabbt. Body Mass Index (BMI) är en internationellt accepterad metod att objektivt beskriva förhållandet mellan längd och vikt. Personer med ett BMI över 30 betraktas som feta. Övervikt leder till besvär som påverkar det dagliga livet på många sätt, både fysiskt och psykiskt. Överviktiga och feta personer har en förhöjd risk att drabbas av allvarliga följdverkningar som till exempel högt blodtryck, hjärtinfarkt, diabetes och olika former av cancer. Fetma återfinns bland de fem främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, enligt Världshälsoorganisationen. I Sverige har andelen personer med fetma fördubblats sedan Tendensen är särskilt tydlig bland barn och unga vuxna. Orsakerna till fetma kan vara såväl genetiska, miljömässiga som psykologiska. Dessutom kan vissa sjukdomar och läkemedel leda till viktökning. Orsakssambanden är inte entydiga och det pågår mycket forskning inom området. Det råder dock ingen tvekan om att vår livsstil påverkar vikten. Den ökade utbredningen av personer med övervikt och fetma speglar i hög grad de förändringar i mat- och motionsvanor som skett de senaste 20 till 30 åren. Allt fler personer vill göra operativa ingrepp för att få bukt med sin övervikt. Köerna inom den offentliga sjukvården växer och allt fler vänder sig till privata kliniker. För att vända på utvecklingen måste det till kraftfulla förebyggande åtgärder med insatser redan inom mödra- och barnhälsovården och senare i förskola och skola. Att informera och ge förutsättningar för goda kostvanor och främja fysisk aktivitet är angelägna uppgifter för såväl sjukvården som kommunerna. Det måste vara huvudstrategin. Vi lever allt längre, men mår allt sämre Om vi bedömer hälsotillståndet i befolkningen utifrån hur länge vi lever så har vi aldrig mått så bra som nu. Internationellt sett så är medellivslängden mycket hög i Sverige och ökar i hela landet. Så även i Norrbotten även om vi inte lever lika länge som genomsnittssvensken, det gäller både män och kvinnor. De medicinska framstegen har varit betydande de senaste decennierna. Nya metoder och tekniker har introducerats som inneburit ökade möjligheter att diagnostisera, operera, bota och lindra. Allt fler människor överlever svåra akuta tillstånd och allt fler kan opereras även i hög ålder. Det är viktiga förklaringar till att medellivslängden ökar. Samtidigt som den offentliga statistiken visar att vi lever allt längre så finns det signaler och tecken som tyder på att vi mår allt sämre. Utvecklingen av vår hälsa, den som ännu inte lämnat spår i vårdstatistiken, är oroande. Och det har inte att göra med virus, bakterier och brutna ben, - snarare med brustna förhoppningar, förlorad tillit, ensamhet, utsatthet och stress. Dessutom, eller kanhända på grund av detta, har allt fler människor en livsstil med för mycket 29

30 droger, lite motion och dåliga kostvanor som förr eller senare leder till mer uttalade problem. Vi ser alla tecknen runt omkring oss; vårdpersonalen gör det, polisen ser det, mannen på gatan märker det, lärarna likaså. Här hjälper inga sprutor, omläggningar och operationer. Receptet är förebyggande arbete på bred front i samhället. Det krävs insatser från mångas sida; kommun, landsting, föreningar, frivilligorganisationer med flera. Hälso- och sjukvårdens roll är att med sina kunskaper om hälsoläget agera som pådrivare. Framför allt primärvården måste utveckla arbetsformer och rutiner som tidigt fångar upp människor som inte mår bra, fast de ännu inte är sjuka. Dessutom har många av de sjukdomar som är vanliga i Norrbotten (hjärtinfarkt, stroke, diabetes) bakomliggande orsaker som till betydande del kan påverkas med ett systematiskt förebyggande arbete. Registrering av data till kvalitetsregister Det är viktigt att hälso- och sjukvården i Norrbotten är med i de olika nationella kvalitetsregister som finns. Registren ger värdefull information om hur vård och behandling inom olika specialiteter/sjukdomsgrupper utvecklas och är det viktigaste underlaget för rapportserien Öppna Jämförelser. Registreringen innebär ett icke oväsentligt merarbete och engagerar såväl läkare och annan personal. Det är inte bra resursanvändning att läkare ska använda sin professionella tid till att föra över redan registrerade data i olika register. Här krävs andra lösningar som inte binder dyrbar läkartid. Den palliativa vården måste bli bättre Den palliativa vården i Sverige fungerar inte tillfredsställande och därför ingår den, enligt ett riksdagsbeslut, i prioriteringsgrupp 1 inom hälso- och sjukvården. När det gäller vårt län så har det tidigare inte gjorts så mycket för att utveckla vården i livets slutskede. Bristen har uppmärksammats och under senare år har den palliativa vården varit i fokus genom en rad förbättringsarbeten som engagerat såväl landstinget som kommunerna. Idag pågår ett omfattande projekt med höga ambitioner. Viktiga delmål är att etablera palliativa rådgivningsteam, förbättra informationsflödet och informationen, samordna utbildningsinsatser samt att öka medverkan i det nationella palliativregistret. Det är angeläget att processen hålls levande och att den palliativa vården blir en naturlig del av den norrbottniska sjukvårdsservicen. Särskilt viktigt är att människor som vill dö hemma, och det är allt fler, får adekvat stöd. 30