Övergångsregler reviderad 2017

Transkript

1 Övergångsregler reviderad 2017 FÖR STENINDUSTRIFÖRETAG, EFTER ÖVERGÅNG TILL I-AVTALET DEN 1 JULI 2016 Den 1 juli 2016 började det nya I-avtalet att gälla för IKEM:s medlemsföretag inom stenindustrin. Eftersom bytet av avtal innebär en del villkorsförändringar så har IKEM och IF Metall kommit överens om övergångsregler som ska gälla från och med den 1 juli 2016 fram till den 30 juni Den här versionen av övergångsregler är uppdaterad för övergångsbelopp gällande för åren 2017 och 2018 och kompletterar därmed den tidigare versionen som skickades ut våren 2016.

2 INNEHÅLL Gällande lokala avtal... 2 Nytt löneavtal... 2 Ändrade regler vad gäller uppsägningstider... 3 Övergångsregler gällande arbetstidsförkortning... 3 Övergångsregler gällande övertidsersättning och OB-ersättning... 4 Övergångsregler gällande övriga ersättningsbelopp... 5 Nya ersättningsregler som införs i och med övergången... 9 Övriga nya regler som införs vid övergången... 9 Arbetstidsavtal (13)

3 REVIDERAD VERSION 2017 Den 1 juli 2016 började det nya I-avtalet att gälla för IKEM:s medlemsföretag inom stenindustrin. Den här versionen av övergångsregler för företag inom stenindustrin är uppdaterad för övergångsbelopp gällande för 2017 och 2018 och kompletterar därmed den tidigare versionen som skickades ut våren GÄLLANDE LOKALA AVTAL Övergången till I-avtalet påverkar inte giltigheten i lokala kollektivavtal som tecknats med stöd av Stenindustriavtalet. Lokala avtal fortsätter att gälla som tidigare till dess en eller båda parter säger upp avtalet. Lokala kollektivavtal som tecknas efter den 1 juli 2016 ska tecknas med stöd av det nya I-avtalet. NYTT LÖNEAVTAL I och med övergången till I-avtalet har stenindustrin fått ett mer utvecklat och mer modernt löneavtal som understryker att lokal och differentierad lönesättning är en viktig del för att skapa individuell utveckling kombinerat med produktivitet, effektivitet och lönsamhet i verksamheten. Vikten av en lokal lönebildning förtydligas genom att avtalet understryker att de lokala parterna, utifrån verksamhetens krav, förfogar över lönesättningen. Löneavtalet är ett så kallat processlöneavtal där utgångspunkten är att lokala parter kommer överens om den löneökning som ska gälla i företaget. Löneavtalet innehåller tydliga principer för vad som ska påverka löneutvecklingen baserade både på ökat kunnande eller utveckling i arbetet och på arbetstagarens sätt att uppfylla ställda krav. I avtalet framgår det exempelvis att social kompetens, engagemang, kvalitet, produktivitet och måluppfyllelse är viktiga bedömningspunkter vid lönesättning. Avtalet har även tydliga riktlinjer för löneprocessen och en tydligare koppling mellan medarbetarens utveckling, arbetsresultat och den individuella löneutvecklingen. Det tydliggörs också att dialogen mellan chef och anställd utgör underlag för lönesättningen. Därutöver ska lokala parter inför lönerevisionen analysera om det finns några osaklig eller diskriminerande löneskillnader som måste hanteras i revisionen. Parterna har i anslutning till löneavtalet tagit fram ett gemensamt material som mera detaljerat beskriver hur man på ett bra sätt arbetar fram lokala tillämpningar utifrån avtalet. Om lokala parter inte kommer överens innehåller avtalet stupstockar för hur stor löneökningen skall vara samt hur fördelningen ska göras. Enligt stupstocken fördelas 75 procent av löneutrymmet generellt till varje arbetare och resterande 25 procent fördelas ensidigt av arbetsgivaren. Om företaget har ett lokalt lönesystem ska fördelningen göras inom ramen för detta. Om inte, ska utrymmet fördelas med beaktande av löneavtalets principer. LÖNEREVISION Lönerevisionen ska göras utifrån regelverket för I-avtalets löneavtal. Om man inte kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i företaget så gäller det krontalsbelopp som anges i I-avtalet. Nytt för stenindustrin är att lönerevisionsdatum är per den 1 april. LÄGSTLÖNER Från och med övergången till I-avtalet (1 juli 2016) gäller nya lägstlönebelopp enligt I-avtalet för stenindustrin. Lägstlönebeloppen gäller per den 1 april årligen, d v s vid lönerevisionsdatum. 2 (13)

4 I och med övergången till I-avtalet upphör Stenindustriavtalets yrkeskategorier att gälla. Lägstlönen enligt I-avtalet är följande och gäller lägsta månadsförtjänst. Med månadsförtjänst avses en genomsnittsberäkning på fast och rörlig lön som intjänats under de senaste tre månaderna. Observera att rörlig lön enbart avser resultatlön eller ackord, och inte ersättning för obekväm arbetstid, övertidsersättning eller dylikt. Lägsta månadsförtjänst utgör vid full arbetstid. Arbetstagarens lägsta 1/ / / månadslön i kr fr o m Fyllda 18 år Nyanställd 3 månader Minderårig Arbetstagare med 1 eller 2 års anställning i företaget som tillägnat sig ökad kompetens i form av erfarenhet och yrkeskunnande skall efter genomförd lönerevision ha en månadslön som överstiger angivna lägsta månadslön med nedanstående krontal: 1/ / / Efter 1 års anställning Efter 2 års anställning Dessa så kallade klossar är knutna till lönerevisionstillfället. Detta innebär att en arbetare först efter det att företaget fördelat löneutrymmet enligt ovan ska ha en garanterad månadslön om lägst: Om man arbetat i minst ett år den 1 april 2017: Om man arbetat i minst två år den 1 april 2017: kronor per månad kronor per månad ÄNDRADE REGLER VAD GÄLLER UPPSÄGNINGSTIDER I I-avtalet finns ingen reglering av uppsägningstider utan istället gäller uppsägningstider enligt LAS. Konsekvensen blir att den uppsägningstid på 2 månader som gällt från den anställdes sida efter 2 års anställning försvinner. Samtliga arbetare har en uppsägningstid från den anställdes sida om 1 månad. ÖVERGÅNGSREGLER GÄLLANDE ARBETSTIDSFÖRKORTNING Arbetstidsförkortningsreglerna för I-avtalet följer den dagmodell som den som gäller i Stenavtalet, med 6 dagar per år. Den enda skillnaden är att avtalets stupstock för när nya dagar ska läggas ut enligt I-avtalet är per den 1 april varje år i stället för per den 1 juli. Centrala parter har sett det som naturligt att bytet av avtal inte ska påverka fungerande lokala system 3 (13)

5 för arbetstidsförkortning. Av den anledningen gäller som övergångsregel, om inte lokala parter kommer överens om annat, att arbetstidsförkortningsdagar ska läggas ut på samma sätt som tidigare tillämpats lokalt på företaget, under 2016 och I-avtalet medger förutom dagmodellen möjlighet att tillämpa den så kallade Livsarbetstidsmodellen efter lokal överenskommelse. Livsarbetstidsmodellen innebär att arbetsgivaren den 31 mars vart år, utifrån den anställdes val, avsätter ett värde i tid, pengar eller som pensionsavsättning. Modellen är lokalt dispositiv och hur den faktiska avsättningen ska se ut i det enskilda företaget är därför beroende av hur parterna lokalt väljer att hantera detta. Mer information om livsarbetstidsmodellen hittar du under I-avtalet på ÖVERGÅNGSREGLER GÄLLANDE ÖVERTIDSERSÄTTNING OCH OB ERSÄTTNING För Stenföretag gäller att nuvarande ersättningsregler och belopp för övertid och ob-ersättning ska tillämpas frysta på 2015 års nivå fram till den 30 juni Därefter blir I-avtalets regler gällande. FÖR ÖVERTIDSERSÄTTNING GÄLLER FRAM TILL OCH MED DEN 30 JUNI 2019 STENAVTALETS REGLER ENLIGT FÖLJANDE: 5 Övertidsarbete Mom 3 Övertidstillägg Timavlönade Vid övertidsarbete utgår betalning med ordinarie tid- eller ackordslön, i förekommande fall ob-tillägg enligt 4 samt tillägg av 38 kr och 78 öre tom den 30 juni Månadsavlönade Vid övertidsarbete utgår övertidstillägg enligt ovan jämte grundbetalning per övertidstimme med tillämpning av faktor 175 vid 40 timmars arbetsvecka. Vid kortare arbetsvecka nedräknas talet 175 i proportion härtill. Härutöver tillkommer eventuell rörlig del för det arbete som utförts. Vid beräkning av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar. Anmärkningar: 1. I anslutning till diskussionen rörande övertidstillägg vid övertidsarbete som påbörjas före dygnsgränsen kl 24 och utan avbrott pågår efter densamma, konstateras enighet om att övertidstillägget ska utbetalas även efter kl Beträffande övertidstillägg vid arbetstagarens övergång från en arbetstid till en annan (exempelvis från dagarbete till skiftarbete) är parterna ense om att tillämpa den s k rullandedygnsprincipen. Denna innebär bl a följande: Beräkningen sker inom en period av 24 timmar räknat från det klockslag, då arbetstagaren sist börjat sitt arbete före övergången till ny arbetstid. Om arbetstagaren inom denna period utför arbete utöver det antal timmar som gällde som ordinarie dagligt arbetstidsmått före övergången, betalas övertidstillägg för överskjutande tid. Om viss del av tiden redan av annan anledning ska betalas som övertid, frånräknas denna vid beräkningen. För ersättning på obekväm arbetstid gäller till och med den 30 juni 2019 följande: 4 (13)

6 4 TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID MOM 1 OBEKVÄM ARBETSTID Vid arbete som förläggs till följande tider utgår tillägg (ob-tillägg) med nedan angivna belopp per timme: Kvälls- och nattetid fr o m: Tom 30/ Från kl till kl om inte högre belopp anges nedan 50,13 Sön- och helgdagstid fr o m Från kl på lördag och kl dag före helgdag till kl dagen efter sön- eller helgdagen, om inte högre belopp anges nedan 80,75 Storhelgstid fr o m Från kl nyårsafton till kl den 2 januari Från kl skärtorsdag till kl tredjedag påsk Från kl pingstafton till kl dagen efter pingstdagen Från kl nationaldagen till kl dagen efter nationaldagen 162,92 Från kl midsommarafton till kl dagen efter midsommardagen Från kl julafton till kl tredjedag jul I fråga om ob-tillägg kan vid företag där månadslöner tillämpas överenskommelse träffas att sådana tillägg med avvikelse från reglerna i 4 mom 1 utgår med följande belopp per timme beräknade på grundval av den för vederbörande arbetstagare gällande månadslönen: ÖVERGÅNGSREGLER GÄLLANDE ÖVRIGA ERSÄTTNINGSBELOPP För övriga ersättningsbelopp gäller en stegvis infasning till I-avtalets ersättningsnivåer med en tredjedel av mellanskillnaden vart år fram till Regler för ersättningen ska tillämpas enligt I-avtalet fr.o.m. den 1 juli 2016 och från den 1 april 2017, men med de belopp som anges 5 (13)

7 nedan. Från den 1 april 2018 gäller beloppen som anges i I-avtalet. De ersättningsbelopp som gäller under övergången är följande: 5 ÖVERTIDSARBETE M M Mom 2 Tillägg vid förskjutning av den ordinarie arbetstiden Vid förskjutning av den ordinarie arbetstiden samt när arbetstagaren beordras övergå från en ordinarie arbetstid till en annan, betalas nedan angivna kronor i tillägg per timme för den arbetstid som faller utanför den arbetstid som gällde för arbetstagaren dessförinnan. Detta kan t ex gälla vid övergång från dagtid till skiftarbete eller från förmiddags- till eftermiddagsskift vid avvikelser från skiftschemat. Tillägget betalas under högst tre arbetsdagar i följd efter övergången. Tillägg vid förskjutning av den ordinarie arbetstiden fr o m 1/ / / Tillägg i kronor 33,59 34,50 35,85 Tillägget utges inte för tid som berättigar till övertidsersättning. Däremot utges tillägget samtidigt som eventuellt ob-tillägg. Om en ny övergång sker inom 14 kalenderdagar, utges inte något tillägg. 6 (13)

8 5 ÖVERTIDSARBETE M M Mom 4 Inställelseersättning Arbetstagare, som beordras inställa sig till arbete vid flera tillfällen per dygn än vad arbetstagarens ordinarie arbetstid fordrar, erhåller för varje sådan extra inställelse, utöver ordinarie lön och eventuellt övertidstillägg, inställelseersättning. Som dygnsgräns gäller kl Som extra inställelse räknas inte då arbetstagaren beordrats utföra arbete direkt efter den ordinarie arbetstidens slut och därvid bereds kortare måltidsrast eller på egen begäran medges återkomma senare för att utföra arbetet i fråga. Ersättningen per inställelse utges i kronor med följande belopp: 1/ / / Vardagar Sön-, eller helgdag, i avtalet fastställd fridag och lördag efter kl 06: ÖVERTIDSARBETE M M Mom 5 Dubbelskiftersättning Till arbetstagare som i direkt anslutning till fullgjort fullt skift utfört ytterligare ett fullt skift (s k dubbelskift) utges en särskild ersättning, dubbelskiftersättning i kronor med följande belopp: 1/ / / Fullgjort ytterligare fullt skift BEREDSKAPSTJÄNST Beredskapsersättningen ändras i I-avtalet från det dagsbelopp som gällt i Stenavtalet, till ett belopp per timme. Lägsta ersättningsbelopp som utges är för 8 timmar. MOM 2 Beredskapstjänst ersätts per timme enligt följande (kr/timme): Vardagar 1/ / / Måndag fredag om inte högre belopp anges nedan 10,13 10,76 11,53 Sön- och helgdagstid fr o m Från kl på lördag till kl på måndag respektive från kl dag före helgdag till kl dagen efter helgdagen, om inte högre belopp anges nedan 25,14 25,33 28,08 7 (13)

9 Storhelgstid fr o m 1/ / / Från kl nyårsafton till kl den 2 januari Från kl skärtorsdag till kl tredjedag påsk Från kl :a maj till kl :a maj Från kl pingstafton till kl dagen efter pingstdagen 34,02 44,88 56,15 Från kl nationaldagen till kl dagen efter nationaldagen Från kl midsommarafton till kl dagen efter midsommardagen Från kl julafton till kl tredjedag jul Beredskapsersättning utges för lägst 8 timmar per pass. Anmärkning: Söndags- och helgdagstillägg från kl dag före helgdag gäller inte dag före nationaldagen. 9 SEMESTER Kvalifikationstiden för semesterlönegarantin ändras i och med övergång till I-avtalet från 3 månader sammanhängande till 3 månader sammanlagd anställningstid, dvs att även tidigare anställningar i företaget ska medräknas. MOM 6 SEMESTERLÖNEGARANTI För arbetstagare med minst tre månaders sammanlagd anställningstid gäller en garanterad semesterlön per betald semesterdag med följande belopp i kronor: 1/ / / Fyllda 18 år Minderåriga För deltidsarbete omräknas garantibeloppet i proportion till arbetstiden. Sådan ändring görs även vid icke semesterlönegrundande frånvaro del av dag. Om arbetstagarens semesterlön per dag inte uppgår till det garanterade beloppet utges en extra utfyllnad som motsvarar skillnaden mellan garantibeloppet och arbetstagarens semesterlön per dag. Semesterlönegarantin gäller även vid beräkning av semesterlön för uttagen sparad semesterdag och semesterersättning. 8 (13)

10 NYA ERSÄTTNINGSREGLER SOM INFÖRS I OCH MED ÖVERGÅNGEN I och med övergången tillkommer för stenindustrin en ny ersättning som gäller vid arbete under veckoslut. Regeln ger ett ersättningsbelopp om den anställde arbetat både under lördags och söndagsdygnet, eller någon gång under tiden mellan lördag 18:00 och söndag 06:00. Ersättningen utgår endast en gång per veckoslut oavsett antalet arbetspass. Ersättningen kommer att successivt trappas in med en tredjedel vart år. ERSÄTTNING VID ÖVERTIDSARBETE UNDER VECKOSLUT 5 Övertidsarbete m m, Mom 6 Vid övertidsarbete under veckoslut som sker utan samband med beredskapstjänst och som för arbetstagaren medför inställelse under både lördags- och söndagsdygnet eller mellan lördag kl och söndag kl utges ett särskilt tillägg i kronor med följande belopp: 1/ / / inställelse under både lördags- och söndagsdygnet ÖVRIGA NYA REGLER SOM INFÖRS VID ÖVERGÅNGEN FÖRSTADAGSINTYG I och med övergång till I-avtalet ges arbetsgivaren rätt att begära läkarintyg från dag 1 i vissa fall. En såda åtgärd måste dock föregås av ett samråd med lokal facklig organisation enlig nedan. 15 SJUKLÖN M M, MOM 1 RÄTT TILL SJUKLÖN, UTDRAG Om den anställde ofta är sjukfrånvarande och/eller när det befaras att andra orsaker än sjukdom ligger bakom frånvaron, kan arbetsgivaren under en fastställd period begära att den anställde i kommande sjukperioder styrker sin frånvaro med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg redan från första sjukdagen, för att ha rätt till sjuklön. Vid sådan begäran kan arbetsgivaren anvisa läkare eller vårdgivare som ska utfärda intyget. Om arbetstagaren inte kan uppvisa intyg från anvisad läkare föreligger ingen rätt till sjuklön. Kostnaden för sådant intyg betalas av arbetsgivaren. Begäran om förstadagsintyg och/eller anvisning av läkare eller vårdgivare ska föregås av samråd med lokal facklig organisation. Anmärkning: 1. Arbetsgivaren ska vid samrådet redovisa skälen till varför han avser ålägga arbetstagaren att styrka sin sjukdom med läkarintyg och i förekommande fall skälen till att anvisa och att enbart intyg från vissa läkare godtas för att sjuklön ska betalas. Vid anvisning av läkare ska hänsyn tas till typ av sjukdomsbild, bostadsort, företagshälsovård och den praktiska möjligheten för arbetstagaren. 2. Med kostnader för begärt intyg menas rimliga kostnader som arbetstagaren har haft för att införskaffa intyget inklusive resekostnader. 9 (13)

11 RESEERSÄTTNINGAR OCH TRAKTAMENTE Från den 1 juli 2016 gäller nya regler för tjänsteresor i stenindustrin enligt nedan. Kollektivavtalet gäller i det fall företaget inte redan har lokala regler angående detta. 7 RESEERSÄTTNINGAR OCH TRAKTAMENTEN Parterna rekommenderar att en lokal överenskommelse utformas så att företagets anställda omfattas av enhetliga regler. I avvaktan på att sådana lokala överenskommelser träffas gäller följande. Då arbetstagaren beordrats tjänstgöra på annan ort inom landet än den där han normalt tjänstgör gäller reglerna i mom 1-6 om inte de lokala parterna kommer överens om något annat. Vid tjänstgöring utom landet gäller mom 7-8. Mom 1 Reskostnadsersättning Arbetsgivaren föreskriver transportmedel och betalar reskostnaden för arbetstagaren samt eventuella transportkostnader för bagage och utrustning. Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan överenskommelse träffas om att arbetstagaren kan använda egen bil i tjänsten. Villkoren för att arbetstagaren kan använda egen bil överenskommes på förhand för viss tid eller resa. Mom 2 Restid Med restid som ger rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten. Restid som ligger inom arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid tas därför endast sådana tjänsteresor med som ligger utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid. Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med. Restid såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska räknas ihop. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl inte räknas med. Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos arbetsgivaren. Mom 3 Restidsersättning Restidsersättning betalas per timme med: 10 (13)

12 Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. Mom 4 Traktamente och researvode Vid tjänsteresa som medfört övernattning betalas traktamente enligt skatteverkets regler. Arbetsgivaren betalar i normalfallet logikostnaderna. Därutöver betalas vid tjänsteresa som medfört övernattning ett researvode som sammanräknat med dagtraktamente gör att den sammanlagda ersättningen vart år uppgår till följande belopp i kronor: Vid tjänsteresa utanför den egna arbetsorten vilken inte medfört övernattning utges en särskild ersättning i kronor per dag enligt följande: Om bortovaron uppgår till högst 4 timmar betalas inte någon ersättning. Om arbetstagaren erhåller fri kost reduceras ersättningen. Mom 5 Hemresa vid långtidsförrättning Vid förrättning på annan ort inom landet betalar arbetsgivaren vartannat veckoslut en hemresa för arbetstagaren, om inte hemresan stör arbetets behöriga gång. Traktamente och restidsersättning utges inte för tiden för bortovaron från förrättningsstället. 11 (13)

13 Mom 6 Sjukdom mm Vid sjukdom under tjänstgöring inom landet utanför den vanliga verksamhetsorten utges traktamente under högst 20 dagar om inte någon annan överenskommelse träffats. För tid därutöver utges ersättning för de merkostnader som uppstår genom att nedsättningen av arbetsförmågan inträffat utanför den vanliga verksamhetsorten. Vid hemresa i samförstånd med arbetsgivaren utges reskostnadsersättning och traktamente om inte kostnaden täcks av försäkring eller på annat sätt. Mom 7 Arbete utomlands Innan arbetstagaren påbörjar en utlandsresa ska särskild överenskommelse träffas om villkoren. Vid arbete utomlands ska arbetstagaren tillförsäkras motsvarande avtals- och lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner som vid arbete i Sverige. Anmärkning: Med avtalsfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses de av Svenskt Näringsliv och LO träffade överenskommelserna i de allmänna villkoren om avtalsförsäkringar för arbetstagare som på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands. Arbetsgivaren rekommenderas även att teckna en särskild läkekostnadsförsäkring för arbetare som tjänstgör utomlands. Med lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses de lagar och förordningar som enligt socialförsäkringslagen finns för arbetstagare som på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands. Mom 8 Vid sjukdom utomlands mm Vid sjukdom och olycksfall betalar arbetsgivaren uppkomna sjukvårdskostnader och om så krävs hemresa för arbetaren om inte dessa ersätts på annat sätt. Vid dödsfall betalar arbetsgivaren hemtransport av den avlidne arbetstagaren om inte detta ersätts på annat sätt. ARBETSTIDSAVTAL Arbetstidsavtalet för I-avtalet är i allt väsentligt detsamma som tidigare gällt för stenindustrin, men med den skillnaden att arbetstidsreglerna här ligger i ett separat avtal vid sidan av allmänna villkor. Arbetstidsavtalet återfinns som Bilaga 2. Följande två punkter bör noteras. FÖRTYDLIGAD TILLÄMPNING AV VECKOVILOBESTÄMMELSEN I samband med det partsgemensamma arbetet med att ta fram I-avtalet har parterna enats om ett förtydligande i arbetstidsavtalet vad gäller tillämpningen av reglerna för veckovila. I korthet innebär förtydligandet att veckovilobestämmelsen ska hanteras på följande sätt: Avsteg från veckovila och förläggning av kompenserande vila 12 (13)

14 Grundregeln är att arbetstagaren ska ha minst 36 timmars sammanhängande veckovila under en fastställd 7-dagarsperiod. Från detta kan avsteg göras, d.v.s. en kortare veckovila än 36 timmar ges, under vissa angivna omständigheter. Om avsteg görs ska den anställde ges kompenserade vila under nästa 7-dagarsperiod och den ska ges sammanhängande med nästkommande veckovila, den veckovilan skall alltså utökas. Längden på den kompenserande vilan ska motsvara det antalet timmar som kvarstår från den längsta viloperioden under veckovilan och upp till 36 timmar. Exempelvis om veckovilan begränsats så att den längsta viloperioden uppgår till 24 timmar under en 7-dagarsperiod, kompenseras detta genom att veckovilan under nästkommande 7-dagarsperiod utökas med de 12 timmar som den anställde inte fått vila (36-24=12), så att följande veckovila utökas från 36 till 48 timmars sammanhängande ledighet. Förtydligandet ovan görs eftersom det förekommer en felaktig tolkning som innebär att en avbruten veckovila alltid ska kompenseras med 36 nya timmar, vilket skulle ge en sammanhängande veckovila om 72 timmar. Den tolkningen är alltså felaktig. Nya 36 timmar kan givetvis vara aktuellt om den anställde inte kunnat få någon veckovila överhuvudtaget under 7-dagarsperioden, vilket kan vara fallet exempelvis vid beredskap som löper under hela veckan från måndag till söndag. Omständigheter som tillåter avsteg från 36 timmars veckovila Det omständigheter som tillåter avsteg från veckovilan kvarstår och avser följande situationer: 1. Vid upprättande av skiftscheman efter lokal överenskommelse kan veckovilan i vissa fall begränsas till som lägst 24 timmar. Eftersom avsteg i detta fall bygger på att parterna är överens så får en sådan överenskommelse anses fullt ut ha omhändertagit den kompenserande vilan upp till 36 timmar. 2. Ensidigt kan arbetsgivaren göra avsteg ner till minst 30 timmars sammanhängande veckovila för att kunna upprätta ändamålsenliga skiftscheman avseende kontinuerligt skiftarbete, respektive för jour och beredskapstjänstgöring samt vid övertidsarbete. 3. Avvikelse kan alltid göras genom lokal överenskommelse. 4. Avvikelse får också göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som arbetsgivaren inte kunnat förutse, som exempelvis oplanerade skiftbyten eller övertidsarbete. 5. Avvikelse får göras vid arbete under beredskap. Alla avvikelser utom punkt ett förutsätter alltså att den anställde i efterhand ges kompenserande vila. RAST Regelverket för rastens förläggning ändras så att rast ska förläggas efter 5 timmar, och inte efter 6 timmar som gällt tidigare enligt Stenindustriavtalet. 13 (13)