Svenska Skyttesportförbundet

Transkript

1 Framtidens skytteorganisation Svenska Skyttesportförbundet Vi vill: Förenkla för medlemmen och föreningen Bli enade och starka i kontakt med omvärlden Minska administrationen Skapa mer resurser till skytteverksamheten

2 Sammanfattning Styrelserna för Frivilliga Skytterörelsen (FSR), Skytterörelsens Ungdomsorganisation (Skytte UO) och Svenska Sportskytteförbundet (SSF) har beslutat verka för en gemensam skytteorganisation. Vi föreslår att ett gemensamt förbund bildas för alla sportskyttegrenar och de nationella gevärsgrenarna. Vi föreslår att förbundet ska heta Svenska Skyttesportförbundet. Du hittar mer detaljer om förslaget i detta dokument. Delar av dokumentet har tidigare publicerats som rapport i november Nu innehåller det ytterligare avsnitt och vissa förtydliganden som kommit fram under utredningsarbetet. Men det finns flera områden där vi inte ger några slutliga förslag eller färdiga lösningar. Det finns fortfarande många frågor där vi vill ha hjälp och synpunkter. Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte med förändringen Verksamhetsidé Organisationens värdegrund Verksamheter Ungdomsverksamheten Ny organisation Organisationens namn Föreningsnivå Organisation av föreningsnivån Mellannivå Underlag för geografisk indelning Organisation av mellannivån Organisationsschema Riksnivå Organisation av riksnivån Organisationsschema Kansli Lokalisering av kansli Ekonomi Nuläge Ekonomin i den nya organisationen Nuvarande kostnader Nuvarande intäkter Egenfinansiering Antal föreningar och medlemmar Synergieffekter med en ny organisation Serviceavgift på föreningsnivå Sammanställning ekonomi Ekonomiska konsekvenser Medlemmen Föreningen Mellannivån Centralnivå Styrning av de nya bidragen Befintligt kapital Kostnader under sammanslagningsprocessen Genomförandet tidsplan Kommande utredningar och aktiviteter Juridik/Stadgar Ungdomsverksamhet Tävlingsverksamhet Valberedning Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 3

4 1 Bakgrund Förbundsordförandena i de fyra organisationer som bedriver tävlingsskytte med gevär och pistol träffades den 19 januari 2006 och enades om ett uttalande och en rekommendation för skapandet av en ny svensk skytteorganisation. Målsättningen var att samla berörda organisationer i en ny slagkraftig organisationsstruktur. Den enskilde medlemmen och föreningarna ska utgöra fokus i den nya organisationen. Arbetet med att ta fram en mer detaljerad beskrivning av hur den nya organisationsstrukturen ska se ut gavs till styrelseordförandena i respektive organisation. Sedan början av 2006 har därför John Landin (Frivilliga Skytterörelsen), Magnus Gustafsson (Skytterörelsens Ungdomsorganisation) och Kerstin Bodin (Svenska Sportskytteförbundet) träffats regelbundet och arbetat fram förslag till förändrad organisation. Respektive organisations styrelse har också deltagit i processen med egna möten och fört fram sina synpunkter via sin styrelseordförande. 2 Syfte med förändringen Vad vill vi egentligen uppnå med en ny organisation av skyttesporten i Sverige? I arbetet har fyra huvudargument för ett närmare samarbete utkristalliserats. Vi vill att en ny organisation ska: Förenkla för medlemmen och föreningen Bli enad och stark i kontakt med omvärlden Minska administrationen på alla nivåer Skapa mer resurser till skytteverksamheter Vad innebär dessa fyra punkter? Vi beskriver de utmaningar som finns i nuläget och den tänkta framtidsbilden i en ny organisation. Vi ska förenkla för medlemmen och föreningen Nuläge: Föreningsfunktionärerna arbetar idag oftast i en föreningskonstellation som redovisar verksamhet på olika sätt till minst två olika huvudmän. Varje organisation har sin årsrapport och det gäller olika regler för finansiering och/eller bidrag. Det har visat sig vara svårt att då skilja på vilken verksamhet som ska redovisas till vilken huvudman. Oklarheter har uppkommit vid redovisningen, med indragna bidrag och stor frustration hos föreningsledare som följd. Medlemmen/skytten stöter idag på problem när man måste veta vilket medlemskap som gäller för att delta i en viss tävling. Dessutom gäller ibland olika regelverk beroende på vilken organisation som arrangerar tävlingen. Framtidsbild: För medlemmen/skytten finns bara en organisation på riksplanet att vända sig till. En skytt behöver inte byta förening för att få möjlighet att delta i olika tävlingar. Givetvis kan det ibland vara olika regler som gäller beroende på vilken gren man utövar, men inte enbart på grund av vilken organisation som arrangerar tävlingen. En ny samlad organisation undviker de problem med redovisning och samverkande/dubbelanslutna föreningar som flera olika huvudmän för med sig Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 4

5 Vi ska bli enade och starka i kontakt med omvärlden Nuläge: Den som idag försökt förklara vår organisation för en utomstående vet att det inte är okomplicerat. Det finns många motiv och förklaringar till dagens organisationsstruktur. Men det är inte helt lätt att förklara för myndigheter, media, sponsorer eller för föräldrarna i skjuthallen Framtidsbild: Vi står enade i omvärldens ögon som Skytteförbundet. När man ska ha medial bevakning eller sponsring av ett evenemang behöver man inte börja med att förklara vilket SM som ska arrangeras och vilken organisation som står bakom just detta mästerskap. Alla skyttar, oavsett gren, känner samhörighet i ett nytt, samlat förbund. Minska administrationen centralt och regionalt Nuläge: Eftersom vi idag är organiserade i fyra olika förbund på riksnivå måste en stor del av verksamheten skötas på fyra olika ställen. Viss egen administration måste varje fristående organisation ha. Här finns stora samordningsvinster att hämta. På distrikts/förbunds/kretsnivå är splittringen ännu större. I Västra Götalands län organiseras den lokala verksamheten av 15 olika styrelser med egen administration. Många av de regionala enheterna på olika håll i landet är så små att de inte klarar av sin verksamhet på ett bra sätt och kan inte ta på sig de riksarrangemang organisationen borde kunna kräva. Framtidsbild: Genom ett sammanslaget rikskansli behöver vi inte ägna lika mycket tid åt grundläggande administration. Vi kan bli mer effektiva i vårt arbete och därmed ge föreningarna ännu bättre service jämfört med idag. På regional nivå har vi skapat slagkraftiga enheter som klarar av att bedriva en verksamhet med hög kvalitet. Detta har vi uppnått utan att skapa för stora avstånd mellan skytten/föreningen och den regionala styrelsen. Mer resurser till skytteverksamheten Nuläge: Självklart sker i dag samverkan mellan de olika organisationerna på olika områden. Samverkan har dessutom ökat de senaste åren. Men eftersom vi är fyra olika organisationer måste vissa funktioner fyrdubblas i dagens organisationer. Framtidsbild: Vi har gett förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande på alla nivåer (riks, region och föreningsnivå). Mindre tid ska ägnas åt administration och mer tid åt skytteverksamhet. Vi har bl.a. en gemensam utbildningsorganisation med tränare på olika nivåer. Dessa har utbildats med hög kvalitet och med gemensamt material vilket sedan kompletterats med grenspecifika delar. Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 5

6 3 Verksamhetsidé Vi har enats om ett förslag till verksamhetsidé för det samlade skyttesverige. Verksamhetsidén har sammanfattats i tre punkter: Vi arbetar för skyttet som en idrott med samhällsansvar där alla kan delta på lika villkor. Vi verkar för skytte som en stor och populär breddidrott med en framgångsrik elit. Vi tillvaratar olika grenars intressen varvid stor variation skall råda Vad innebär då dessa punkter? Nedan följer definitioner till några av orden och uttrycken. skyttet som idrott Vi definierar tydligt skytte som en idrott. Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Medlemskap i Riksidrottsförbundet måste ses som en självklarhet för den nya organisationen. samhällsansvar Eftersom våra idrottsredskap också är vapen krävs extra mycket av en skytteorganisation i detta avseende. Vi måste ta ett stort ansvar när det gäller säkerhet, vapenförvaring, tilldelning av vapenlicenser och dessutom i olika miljöfrågor. I begreppet samhällsansvar ligger också att den verksamhet vi bedriver ska uppfattas som seriös av en utomstående betraktare. Vi ägnar oss åt tävlingsskytte i olika former under ordnade förhållanden och vi motverkar avarter i vapenanvändning. alla kan delta på lika villkor För oss inom skyttesporten är det en självklarhet att alla som vill kan delta i verksamheten. Vi tar emot personer med olika typer av funktionshinder och låter dom delta i verksamheten. Vi har en verksamhet där alla är välkomna oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet och fysiska förutsättningar. Vi motverkar utslagning av framförallt unga genom att alla som vill får vara med på tävlingar. breddidrott med en framgångsrik elit Både de nationella skytteorganisationerna och Sportskytteförbundet har sedan länge insett att bredd och elit samverkar. Det behövs oftast en stor bredd (stort urval) för att hitta elitutövare och det behövs förebilder för att locka bredden att pröva på vår idrott. I en sammanslagen organisation är det naturligt att både bredd och elit får plats. Verksamheten måste därför klara av att ta emot den stora bredden av skyttar och ha verksamhet på programmet som tilltalar flertalet. Samtidigt måste vi ha en genomtänkt struktur vad gäller ledare/tränare som kan fånga upp/ta hand om och utveckla talanger. Vi ska också erbjuda möjligheter till internationellt utbyte på olika nivåer. En samlad organisation ska vara medlem i SOK. Vår idrott är ju en typisk vart fjärde-år idrott i riksmedia. Vi får stor uppmärksamhet enbart i samband med olympiska spel. Den olympiska rörelsen är därför extra viktig för oss. Inte ens världsmästerskap eller världscuptävlingar får någon större uppmärksamhet. En samlad organisation ska vara medlem i ISSF och ESC för att säkerställa det internationella utbytet. En samlad organisation ska fortsätta samarbetet med de nationella skytteorganisationerna i övriga nordiska länder. Olika grenar I den samlade organisation ska det finnas plats för ett sort antal olika grenar. De grenar som idag finns på nuvarande organisationers program ska självklart ingå även i den nya organisationens verksamhet. Införandet av helt nya grenar eller avskaffandet av gamla grenar sker enligt normala demokratiska principer i den nya organisationen. Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 6

7 Beslut om vilka tävlingsregler som gäller i de olika grenarna beslutas också i demokratisk ordning. I vissa discipliner är vi beroende av ett internationellt regelverk. I andra discipliner beslutar vi helt och hållet själva om reglerna. 4 Organisationens värdegrund Värdegrunden är de grundläggande värderingar som ska känneteckna hela organisationen, våra normer och handlingar. I det samlade skyttesverige vill vi kännetecknas av: Gemenskap Ansvar Rättvisa Demokrati Jämlikhet Vi definierar dessa värdeord enligt följande (definitionerna är delvis hämtade från dokumentet Nationella skyttet vill och delvis från Riksidrottsförbundets dokument Bra i idrott och bra idrott ): Gemenskap Med gemenskap avses att alla ska känna sig trygga och välkomna till en prestigelös sport med många kringaktiviteter. Gemenskap höjer trivseln, stärker klubbkänslan och sammanhållningen samt ökar intresset för skyttet. Ansvar Ansvar innebär att vi ska vaka, värna och hjälpa. Med detta menas att agera föredömligt, följa regler samt att ta ansvar för miljön. Alla som utövar skytte har ett gemensamt ansvar för att säkerhetsnivån är hög. Ansvarstagande skapar medvetenhet i säkerhetsfrågor. Rättvisa Rättvisa är en självklarhet, såväl inom skyttesporten som i andra sammanhang. Alla behandlas lika. Skyttar ska ges möjlighet att tävla mot jämbördigt motstånd och att bli behandlade rättvist. Rättvisa kräver ärlighet och vilja att följa regelverket. Hög etik och moral är rättesnören för oss. Skyttesporten tar avstånd från dopning och andra former av fusk. Demokrati Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen Jämlikhet Inom skyttesporten råder jämlikhet mellan samhällsgrupper och jämställdhet mellan könen. Alla ska kunna delta på samma villkor oavsett förutsättningar. För att slå vakt om detta krävs att vi är uppmärksamma och lyhörda samt visar respekt, trovärdighet, öppenhet och solidaritet. Mobbning och nedlåtande uttalanden måste motverkas. Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 7

8 5 Verksamheter Den verksamhet som bedrivs i föreningarna är naturligt uppdelad i fyra olika verksamhetsområden baserade på grenar. Många föreningar bedriver verksamhet enbart inom en eller två av de fyra grenarna. Det beror på många faktorer bl.a. att våra idrottsanläggningar ser olika ut och befinner sig på olika platser. Det finns också mycket tradition i dagens olika organisationer som påverkar denna uppdelning. Vi anser att en ny organisation inte ska öka den splittring som delvis finns idag, utan i stället ge möjlighet till ett närmare samarbete mellan skyttar inom olika discipliner. Vi ser också att det finns många skäl att organisera verksamheten på ett sådant sätt att representanter för varje gren själva kan besluta om frågor som har direkt koppling till den egna grenen. De fyra verksamhetsområdena med sina olika discipliner är: Viltmålsskytte Running target 10 m Viltmål 50 m Viltmål 80 m Kulkombination Jaktkombination Lerduveskytte Skeet Trap Dubbeltrap Nordisk trap Nationell skeet Sporting DTL Pistolskytte Fripistol Sport- och grovpistol Snabbpistol Luftpistolskytte med Falling Target och Snabbluftpistol Standardpistol Gevärsskytte Luftgevärsskytte 10 m och Falling Target Gevär 50 m Gevär 300 m Nationellt korthållsskytte Nationellt gevär 6,5 mm Fältskytte med gevär 6,5 mm och korthållsgevär Automatvapenskytte Skidfältskjutning 5.1 Ungdomsverksamheten För en organisations fortlevnad är det viktigt att ha en väl fungerade ungdomsverksamhet. Inom det nationella gevärsskyttet finns idag självstyrande ungdomsföreningar i en egen organisation. Denna organisationsform skapades Det finns många positiva erfarenheter från tiden som självständig ungdomsorganisation men vi har också uppmärksammat en del saker som inte varit så bra. Det mest positiva har varit att ungdomar tidigt har engagerat sig i styrelser och som ledare. Man har då fått ett reellt inflytande över sin egen verksamhet. Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 8

9 Men genom åren har denna organisationsmodell också skapat en del konfliktsituationer och visst dubbelarbete. Bl.a. har det tidvis varit olika tävlingsregler i ungdomsorganisationen jämfört med vuxenorganisationen. Denna typ av konflikter vill vi undvika i framtiden. I den samlade organisationen vill vi ta vara på de positiva erfarenheterna med ett självbestämmande för ungdomar. Vi anser att detta är en förutsättning för att bedriva ungdomsverksamhet på ett bra sätt och att rekrytera framtidens ledare. Vi vill därför se till att ungdomarna i den nya organisationen får behålla ett inflytande över sin egen verksamhet, men att det ska ske integrerat i den ordinarie organisationen. 6 Ny organisation När vi har utrett formerna för den nya organisationen har vi haft några gemensamma grundtankar. I den nya organisationen ska vi ta med oss det som fungerat bra i nuvarande struktur. Och vi ska, så långt det är möjligt, bevara den kompetens som finns i nuvarande organisationer. För att på bästa sätt leva upp till de syften, den verksamhetsidé och de värdegrunder vi är överens om föreslår vi följande organisation av skyttet i Sverige. 6.1 Organisationens namn Vi föreslår att det nya förbundet ska heta Svenska Skyttesportförbundet. Eftersom det är en riksorganisation vill vi att Sverige eller Svenska ska inleda namnet. Alla specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet avslutar sina namn med förbund. Mellanledet i namnet ska sedan återspegla verksamheten. Vi föreslår beteckningen Skyttesport för vår samlade verksamhet. Namnsättning följer då den standard som många andra idrottsförbund använder, t.ex. bilsport, danssport eller ridsport. Skyttesport återspeglar också att vi går in i ett nytt förbund som omfattar både nationellt skytte och sportskytte. 6.2 Föreningsnivå Vår utgångspunkt i arbetet har varit att påverka föreningsnivån så lite som möjligt. Eventuell påverkan ska vara i form av förenklingar och förbättringar. Hur ser det ut idag? En ganska vanlig föreningskonstellation kan se ut så här: Kring verksamheten på en gevärsskjutbana och en luftgevärshall finns ett antal skyttar och andra medlemmar. Dessa personer är organiserade i en skytteförening (ansluten till FSR). Ofta är i princip samtliga medlemmar även medlemmar i ungdomsskytteföreningen (ansluten till Skytte UO). Skytteföreningen är sedan i ett flertal fall även ansluten till SSF. Även erfarna ledare och styrelseledamöter har ibland svårt att se skillnad på de olika föreningarna och i kontakt med omvärlden agerar man ofta som en enhet. För att underlätta för föreningsfunktionärer och skyttar ska den nya organisationen ge möjlighet att slå samman de befintliga föreningskonstellationerna till en förening. Däremot ska det inte vara något krav. På andra håll kanske föreningarna har en väldigt tydlig uppdelning av verksamheten. Om man själv vill fortsätta som olika föreningar ska man givetvis få det. Lika självklart är det att vi inte ska tvinga fram andra sammanslagningar (t.ex. mellan pistol och gevärsföreningarna på en ort). Ett ökat samarbete över grengränserna är önskvärt men vi ska inte tvinga fram sammanslagningar av typen en förening per ort. Om detta steg ska bli verklighet måste det ske helt frivilligt och på föreningarnas eget initiativ. Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 9

10 6.2.1 Organisation av föreningsnivån Varje förening är en självständig juridisk person. Föreningen organiserar sig själv efter sina egna, lokala förutsättningar. Föreningens årsmöte antar själv sina egna stadgar. En central organisation kan hjälpa sina föreningar med vad som bör ingå i en sådan stadga genom att tillhandahålla en normalstadga. Det viktiga med föreningens stadgar är att den inte på något sätt strider mot organisationens värderingar. Vi har identifierat att ungdomar och ungdomars inflytande över sin egen verksamhet är viktiga för organisationens framtid. Om ungdomsverksamhet bedrivs av föreningen bör den därför organiseras i en ungdomssektion med visst självstyre. Hur en sektion ska vara uppbyggd framgår av normalstadgan för idrottsförening, som finns tillgänglig på Riksidrottsförbundets webbplats, Mellannivå I en stor organisation med tusentals föreningar spridda över hela landet anser vi att det behövs en mellannivå. Ur riksorganisationens perspektiv bör denna nivå organisera tillräckligt många skyttar/föreningar för att kunna sköta sin verksamhet på ett bra sätt. Man bör ha tillräckliga resurser för att kunna arrangera Svenska Mästerskap i flera olika discipliner. Man bör också ha resurser för att kunna stötta föreningarna inom sitt område bl.a. avseende utbildning. Eftersom denna nivå ska vara en del av den demokratiska processen kan det dessutom finnas ett önskemål från riksorganisationen att det inte finns allt för många instanser på mellannivån. Från medlemmen/föreningen finns kravet att det inte blir alltför långt till denna nivå. Långt är nödvändigtvis inte enbart geografiskt i detta sammanhang. Det är precis lika viktigt att alla föreningar känner sig representerade på denna nivå, av personer från deras egen verksamhet. Bland de uppgifter som den nya mellannivån ska utföra finns att: Genomföra tävlingsverksamhet Arrangera SM, JSM, kval/test tävlingar, mästerskap. Arrangera kurser, läger och annan utbildningsverksamhet Se till att det bedrivs ungdomsverksamhet i föreningarna Hjälpa till med information om/marknadsföring av skyttesporten Sköta nödvändig administration och kontakter med föreningarna. Sammanställa skjutprogram, inbjudningar, resultatlistor, årsrapporter m.m Underlag för geografisk indelning För att kunna lämna förslag på hur en geografisk indelning kan se ut behövs fakta kring dagens verksamhet. I nedanstående tabell finns statistik från verksamhetsåret 2005 avseende antal föreningar och antal redovisade medlemmar inom olika geografiska områden. Statistiken är nedbruten på minsta gemensamma område. Denna indelning utgör inte ett förslag på framtida indelning i geografiska områden. Ingen hänsyn har heller tagits till eventuella dubbelanslutningar utan utgör enbart en summering av redovisade medlemssiffror. I kartbilden har antalet medlemmar i varje området åskådliggjorts med en punkt för varje tusental medlemmar. Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 10

11 Statistik från årsrapporter avseende verksamhetsåret 2005 Geografiskt område Föreningar Medlemmar Stockholm / A&B Uppland / C Södermanland / D Östergötland / E Småland / F+G+Hn+Hs Gotland / I Blekinge / K Skåne / L+M Halland / N Bohuslän-Dal+Göteborg / O+Pd Västergötland / R+Pä Värmland / S Närke-Örebro / T Västmanland / U Dalarna / W Gästrikland + Hälsingland / X Västernorrland / Y / Medelpad + Ångerm Jämtland-Härjedalen / Z Västerbotten / AC Norrbotten / BD Summa Figur 1: Medlemsstatistik Organisation av mellannivån Ett förslag till stadgar för organisationens mellannivå utarbetas gemensamt. Vid det första årsmötet antas dessa stadgar med de lokala anpassningar som kan vara aktuella. Representanter för samtliga föreningar inom det geografiska området träffas för att genomföra årsmöte. Antalet ombud från varje förening är en fråga som återstår att behandla. Ska antalet ombud vara knutet till föreningens storlek på något sätt eller är det en förening en röst som gäller? På årsmötet behandlas gemensamma frågor, ekonomi och val av styrelse. Styrelsen bör innehålla representanter för de olika verksamhetsområdena och dessutom minst två ledamöter under 25 år med särskilt ansvar för ungdomsverksamheten. Årsmötet väljer sedan ledamöter i grenvisa kommittéer. Alternativt kan särskilda årsmöten genomföras med enbart grenvisa representanter. De grenvisa representanterna väljer då sin egen grenkommitté. Med fördel genomförs grenvisa årsmöten samma dag som det gemensamma årsmötet. Även i kommittéernas styrelser ska det finnas ledamöter som är under 25 år med särskilt ansvar för ungdomsverksamheten inom grenen. Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 11

12 För att särskilt stötta ungdomsverksamheten kan ett särskilt nätverk skapas där ungdomsrepresentanterna i styrelsen och de grenvisa kommittéerna träffas för att diskutera särskilda ungdomsfrågor. Antalet ledamöter i styrelser, kommittéer och nätverk är en fråga som bör diskuteras vidare. Det ska givetvis finnas möjlighet till lokal anpassning. I grunden fördelas ansvaret enligt följande: Den gemensamma styrelsen ansvarar bl.a. för att: nödvändig administration hanteras så effektivt som möjligt vid behov samordna verksamhet mellan de olika grenarna förutsättningar finns för bra ungdomsverksamhet i föreningarna De grenvisa kommittéerna ansvarar för: genomförandet av tävlingsverksamhet genomförandet av vissa utbildningar sammanställa skjutprogram, inbjudningar, resultatlistor, årsrapporter m.m. särskilda ungdomsarrangemang (läger, tävlingsresor m.m.) Organisationsschema Schematiskt kan mellannivåns organisation beskrivas enligt nedan. Kommitté Viltmål Årsmöte Kommitté Lerduvor Kommitté Pistol Kommitté Gevär Styrelse Figur 2: Organisationsschema mellannivå 6.4 Riksnivå När vi beskriver en tänkt organisation på riksnivå är det extra viktigt att tänka på att organisationen är till för medlemmarna och inte tvärt om. Motiven för att skapa en ny organisation för skyttet i Sverige är framförallt att: Förenkla för medlemmen och föreningen Bli enad och stark i kontakt med omvärlden Minska administrationen på alla nivåer Skapa mer resurser till skytteverksamheter Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 12

13 När vi bygger upp organisationen på riksnivå vill vi vara extra tydliga med att administrationen ska minska genom samordning av kanslierna. Mer resurser ska skapas på kanslierna för att göra det möjligt att arbeta mer med verksamhetsanknutna frågor som tävlingsverksamhet och utbildning. Ett gemensamt kansli ska upprätthålla en hög servicenivå gentemot organisationen i övrigt. Vi ska också ge kansliet en möjlighet att utveckla funktioner inom marknadsföring och intern och extern kommunikation. Det demokratiska styret i styrelser och kommittéer ska vara tydligt och enkelt att kommunicera med omvärlden. Samtidigt ska vi ta tillvara den kunskap och de traditioner som finns i nuvarande, separata organisationer för att föra skytteverksamheten i Sverige framåt på ett bra sätt. De olika förutsättningar som kan finnas i olika grenar ska också beaktas Organisation av riksnivån Representanter utsedda av mellannivåns årsmöte träffas för att genomföra riksårsmöte. Varje geografiskt område deltar med lika många ledamöter och har lika stort röstetal. Från varje område deltar 4 ombud för att säkerställa att alla grenar är representerade från samtliga geografiska områden. Årsmötet genomförs varje år. Årsmötet behandlar gemensamma frågor, ekonomi och val av styrelse. Styrelsen bör innehålla 1 ordförande, 1 representant för varje verksamhetsområde, 4 övriga ledamöter och dessutom minst 2 ungdomsledamöter. Det finns skäl som talar för att åldersgränsen för ungdomsledamöterna ska vara något högre på denna nivå (förslagsvis 30 år) Detta för att ge möjlighet till längre tjänstgöringsperiod och därmed större kontinuitet i styrelsearbetet. Styrelsen bör inom sig utse ett arbetsutskott. Årsmötet utser även ledamöter i grenvisa kommittéer. Alternativt kan särskilda årsmöten genomföras med enbart grenvisa representanter. De grenvisa representanterna väljer då sin egen grenkommitté. Med fördel genomförs grenvisa årsmöten samma dag som det gemensamma årsmötet. Även i kommittéernas styrelser bör det finnas ungdomsledamöter. För att särskilt stötta ungdomsverksamheten skapas ett nätverk där ungdomsrepresentanterna i styrelsen och de grenvisa kommittéerna träffas för att diskutera och samverka kring särskilda ungdomsfrågor. Antalet ledamöter i styrelser, kommittéer och nätverk är en fråga som bör diskuteras vidare. Vi behöver också belysa frågan om maximal tjänstgöringstid och åldersgränser på olika poster. Det finns också skäl som talar för att de grenvisa kommittéerna utses av enbart representanter för grenen. På riksnivån ansvarar årsmötet och den styrelse som utses för: Verksamhetsidé värdegrund Policyfrågor (dopning, alkohol, jämställdhet, miljö, vapen, övergripande reglementen m.m.) Representation gentemot RF, SOK, internationella förbunden m.m. Ansökan om bidrag och fördelning av bidrag till den övriga organisationen Kansliet Samordning av bl.a. elit-, utbildnings- och rekryteringsverksamhet Intern och extern kommunikation Grafisk profil Gemensam webbplats Gemensam tidning Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 13

14 De grenvisa kommittéerna ansvarar för Idrottslig verksamhet Regler (i egna grenar) Tävlingsverksamhet Landslag Utbildning Rekrytering Utveckling av den egna grenen Nätverket för ungdomsledamöter får särskilt ansvar för: Att genomföra särskilda ungdomsarrangemang t.ex. i samband med tävlingar Att varje år genomföra en ungdomskonferens med brett deltagande från Sveriges skytteungdom Organisationsschema Sammanfattningsvis kan organisationen beskrivas i nedanstående organisationsschema Mellannivå Riksnivå Förening Förening Förening Förening Förening Förening Förening Förening Förening Förening Årsmöte Styrelse Årsmötet väljer: Styrelse Representanter till riksårsmöte Grenvisa kommittéer Årsmöte Årsmötet väljer: Styrelse Grenvisa kommittéer Utskott Styrelse Figur 3: Organisationsschema Kansli Grenvisa kommittéer kan alternativt utses av representanter för de föreningar som utövar grenen På riksnivån krävs ett kansli för att klara av att administrera verksamheten på ett bra sätt. När man bygger upp kansliet är det viktigt att ha de grundläggande motiven till omorganisationen aktuella. Vi vill minska på administrationen och öka resurserna till skytteverksamheten. En särskild utredning som genomförts av generalsekreterarna på dagens kanslier har lämnat sin syn på hur ett framtida sammanslaget kansli skulle kunna vara bemannat och organiserat. Ur denna utredning hämtas följande Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 14

15 Visioner och löften Kansliets vision är att vara en ledande kunskapsorganisation med en professionell service och administration av skytteidrotten. Genom detta uppfylls förbundets vision och prioriterade arbetsområden handläggs effektivt. Kansliet skall: Varje år ha minst en personlig kontakt med varje förening Inom max två arbetsdagar lämna svar på förfrågningar Alltid ge ett vänligt bemötande Alltid hålla det som lovats Ha kunskaper om hela skytteidrotten och värdera alla grenar likvärdigt Kansliorganisation Arbetet på kansliet leds av en generalsekreterare. Arbetet i övrigt fördelas i tre avdelningar. En stab som sköter den rena administrationen, en verksamhetsavdelning som sköter grenspecifika frågor och en kommunikationsavdelning. Bland arbetsuppgifterna för de olika avdelningarna finns bl.a. följande punkter: Generalsekreterare -Ledningsansvar -Personalansvar -Organisationskontakter -Omvärldsanalys -Förbundsstyrelsens sekreterare Stab Verksamhet Kommunikation -ekonomi -utbildningsplanering -extern och intern kom. -löner/arbetstid -idrottslig omvärldsbevakning -hemsida -budget -frivillig försvarsverksamhet -tidning -diarie/arkiv -gevärskonsulent -nyhetsbrev -posthantering -pistolkonsulent -IT utveckling -telefonist -lerduver/viltmålskonsulent -protokollshantering -tävlingssupport och kalender -årsrapporter -skytteanläggningar, teknisk support -klubbkontakter -regler -föreningsregistret -skyttekort -läger -ungdomskonsulent -ungdomsprojekt -elitansvar -mästerskap Lokalisering av kansli För närvarande finns organisationernas kanslier i Stockholm, på Östhammarsgatan 70. I samband med bildandet av en ny organisation och ett nytt kansli görs en översyn av var detta kansli ska vara lokaliserat. Vid valet av ort/plats har styrelserna gemensamt tagit fram ett antal faktorer som är viktiga vid beslutet. - Säkerställa tillgång till kompetent personal på kort och lång sikt - Bra kommunikationer till orten - Hyresnivån - Lokalisera kansliet i nära anslutning till andra idrottsorganisationer - Tillgång till lokaler som är väl anpassade till verksamheten - Lokalisera kansliet i anslutning till skytteanläggning Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 15

16 7 Ekonomi En utredning har genomförts för att belysa olika ekonomiska aspekter av en sammanslagen organisation. Här följer en kort sammanfattning av vad vi vet ännu så länge. 7.1 Nuläge Dagens skytteorganisationer är i olika hög grad beroende av bidrag från utomstående. Nedan följer en kortfattad redogörelse för situationen i de tre organisationerna. Svenska Sportskytteförbundet SSF är ett specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet. Centrala bidrag från RF uppgår till 3,4 miljoner/år (2005). En självfinansiering finns genom att varje aktiv medlem betalar en årlig licensavgift på 250 kr (senior) eller 125 kr (junior). En avgift tas dessutom ut från varje förening. Avgiften baseras på föreningens storlek. Vid vissa tävlingsstarter bidrar dessutom skytten med 20 kr. Mellannivån (Specialdistriktsförbunden) finansieras genom bidrag från landstingen till distriktsförbunden. Dessa fördelas sedan till specialdistriktsförbunden baserat på genomförd verksamhet. Föreningarna i distriken betalar dessutom en årlig avgift till respektive SDF. Föreningar har genom Riksidrottsförbundet möjlighet att söka LOK-stöd för genomförda aktiviteter i ungdomsverksamheten. Stödet för 2006 är 21,60 kr per sammankomst samt 7,20 kr per deltagartillfälle. Med 5 deltagare vid en sammankomst blir bidraget 64,80 kr Frivilliga Skytterörelsen FSR får centrala bidrag från försvarsmakten som för närvarande uppgår till c:a 4 miljoner (2006). Dessa bidrag har minskat mycket kraftigt de senaste åren. För att finansiera den centrala verksamheten planerar man att inom kort införa en egenfinansiering (medlemsavgift) Redan idag finns system med egenfinansiering av mellannivåns (förbundens) verksamhet på flera håll i landet. Föreningarna får inga verksamhetsbidrag. Skytterörelsens Ungdomsorganisation Skytte UO får centrala bidrag från Statens Ungdomsstyrelse. Dessa bidrag består i dag till största delen av överskott från Svenska Spels verksamhet som fördelas till ungdomsverksamhet. Bidragen uppgår för närvarande till c:a 7 miljoner (2006). Av dessa pengar fördelas årligen 2,5 miljoner i verksamhetsbidrag direkt till föreningarna. Organisationen tar ut årlig egenavgift som de senaste åren varit 0 kr/medlem, men som mest varit beslutad till 8 kr/medlem. Mellannivån (förbunden) får bidrag till sin verksamhet från landstingen såsom självständiga ungdomsorganisationer. Föreningarna får verksamhetsbidrag baserat på antal medlemmar och verksamhet. För 2005 betalas 20 kr för varje medlem och ett aktivitetsbaserat bidrag på 38,50 kr per sammankomst. Nya regler har beslutats för 2006 där verksamhetsbidraget för sammankomsten även beräknas efter antalet deltagare. 7.2 Ekonomin i den nya organisationen Det finns tre olika områden som kräver närmare studier. Det handlar om hur vi ska utforma och administrera en egenfinansiering, Vilka bidrag som kan förväntas från utomstående och hur vi hanterar befintligt kapital. Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 16

17 7.2.1 Nuvarande kostnader För att kunna få en uppfattning om nuläget har vi som utgångspunkt i vårt arbete använt nuvarande kostnadsbudgetar som respektive organisation har lagt för år Detta med syfte att nuvarande verksamhet som respektive organisation bedriver skall fortgå även i en ny organisation. FSR budgeterar 3,8 miljoner, SSF 7,5 miljoner och Skytte UO 4,7 miljoner. Från Skytte UO drar vi av de pengar som man betalar ut till föreningarna i verksamhetsbidrag. Detta bidrag kommer i en ny organisation att utbetalas direkt från Riksidrottsförbundet. Totalt ger detta en kostnadsbudget på 16,0 miljoner Nuvarande intäkter Dagens skytteorganisationer är i olika hög grad beroende av bidrag från utomstående. Vi har förutsatt att nuvarande bidrag, vilket allt tyder på, kommer att följa med in i en ny organisation. Detta ger då en samlad intäkt på 13,3 miljoner fördelade på FSR 2 miljoner, UO 6,9 miljoner och SSF 4,4 miljoner 7.3 Egenfinansiering Antal föreningar och medlemmar Idag förekommer många dubbelanslutningar inte minst på gevärssidan. En förening och dess medlemmar är anslutna både till FSR, UO och SSF gevärssektion. Vi har resonerat utifrån att FSR har medlemmar och 1300 föreningar, Skytte UO medlemmar och 900 föreningar och SSF medlemmar och 750 föreningar. I den nya organisationen förutsätter vi kategoriskt att Skytte UO:s medlemmar och gevärssektionens medlemmar också finns i FSR:s medlemssiffra Antalet gevärsföreningar i en ny organisation uppskattas till 600 st. SSF:s pistolskytteföreningar är idag 225 stycken och de har c:a medlemmar. Viltmål och lerduveföreningar uppgår till 375 stycken med c:a medlemmar. Detta ger totalt 1400 föreningar och medlemmar i en ny organisation Synergieffekter med en ny organisation Som en direkt följd av en ny organisation ser vi ett antal rationaliseringseffekter som kommer att ha positiva ekonomiska konsekvenser för den nya organisationen. Vi har valt att lista de ur ekonomisk synvinkel viktigaste. Utöver detta finns det ytterligare besparingar att göra. Personal Vi ser ett nytt centralt kansli med maximalt tio tjänster, mindre är självfallet positivt, detta jämfört med nuvarande 12 tjänster. Detta ger med allt inräknat, så som lön, personalomkostnader, kontorshyra och administration, en besparing på minst kr per anställd och år. Således finns här en total besparing på minst 1 miljon att göra. Medlemstidning De tidningar som idag ges ut är Sportskytten och Svenskt Skytte. Genom att ge ut en gemensam tidning som är helt prenumerationsbaserad blir besparingen minst 0,8 miljoner. Styrelsemöten Idag sker ett stort antal möten på riksnivå i de tre olika organisationer. Har kan besparingen bli minst 0,4 miljoner Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 17

18 7.3.3 Serviceavgift på föreningsnivå Det finns flera modeller på hur en finansiering underifrån och upp ska se ut. Vi har valt att redovisa en enkel modell för den service som både föreningar och den enskilde medlemmen kommer att få och får från ett central kansli. Alla föreningar har rätt till samma service, liten som stor. Vi förslår därför inte en differentierad avgift. Avgiften är en serviceavgift som varje förening skall betala på 500 kr per förening och år. Detta ger då ett ekonomiskt tillskott på totalt 0,7 miljoner kr. (500 kr * 1400 föreningar) Varje medlem som är över 20 år betalar en avgift om 25 kr per år. Vi har räknat med att av totalt medlemmar är över 20 år. Detta ger då ett ekonomiskt tillskott på med 1,75 miljoner. Ungdomar under 20 år betalar 10 kronor per år. Vilket ger ett ekonomiskt tillskott med 0,3 miljoner. Avgiften som den enskilde medlemmen avlägger skall också ses som en serviceavgift. Det är föreningen som tar in avgifterna och redovisar dem en gång om året i samband med årsrapporteringen. OBS! Hur stor den totala enskilda medlemsavgiften på föreningsnivå skall vara, bestäms självklart av respektive förening. Den lägre avgiften för ungdomar motiveras främst av att ungdomsverksamhet genererar olika typer av bidrag (kommunala bidrag, lokalt aktivitetsstöd m.m.) Egenfinansieringen behöver därför inte vara lika hög för denna grupp. Dessutom är en låg avgift för ungdomar helt i linje med idrottens ambition att öppna dörrarna för fler och hålla kostnaderna nere för ungdomsidrotten. 7.4 Sammanställning ekonomi Vår utgångspunkt är att egenavgiften och föreningsavgiften skall hållas låga. Vi föreslår att dessa skall låsas under en treårsperiod. Det befintliga kapitalets avkastning används så som en buffert då kostnader etc. är svårbedömda i framtiden. I nedanstående sammanställning har en minskning av intäkter avseeende en utfasning av Skytte UO:s nuvarande grundbidrag räknats med. Med den föreslagna egenfinansieringen kan vi sammanfatta den centrala ekonomin enligt följande: Centralnivå ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 Budgeterade intäkter tkr tkr tkr Budgeterade kostnader tkr tkr tkr tkr tkr tkr Synergieffekter med ny organisation Prenumerationstidning Minskat kansli Styrelsekostnader 800 tkr tkr 400 tkr tkr Från föreningar och medlemmar tkr tkr tkr Utfasning bidrag UO tkr tkr Nuvarande start-tjuga tkr tkr -250 tkr Överskott/Underskott tkr tkr +/-0 tkr Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 18

19 7.5 Ekonomiska konsekvenser Medlemmen SSF har idag en avgift som är betydligt högre för den aktive medlemmen än vad vi ovan har föreslagit. FSR och UO har idag ingen egenavgift men diskussionerna om införandet har påbörjats. Med den föreslagna egenavgiften från medlemmarna kan ju den negativa påverkan vara att medlemsantalet sjunker. Vi gör det enklare för medlemmen med en ny organisation. Samtidigt är skyttet, sett till medlemsavgifter, ofta en billig sport. Vi tycker att ovanstående avgifter är små och överkomliga på alla nivåer. Föreningen Den nya samlade organisationen kommer att vara ansluten till Riksidrottsförbundet. Som vi ser det är det svårt att se några riktiga förlorare bland föreningarna. Övriga finansieringskällor (kommunala aktivitetsbidrag, bingolotto, sponsorer m.m.) bör i vart fall inte påverkas negativt av en sammanslagning. Införandet av en egenavgift från medlemmen kan påverka negativt och på så sätt även påverka föreningens verksamhet och ekonomi. Den serviceavgift som föreningarna betalar till centralnivå ser vi som väldigt blygsam. De föreningar som idag inte redovisar lokalt aktivitetsstöd till RF kommer att bli klara vinnare jämfört med idag. Mellannivån Här sker den kanske största förändringen. För FSR och Skytte UO förbunden blir omställningen som störst då stödet uppifrån kommer att utgå. Samtidigt öppnar sig nya möjligheter att söka SDF-bidragen inom idrottsrörelsen. Dessa bidrag grundar sig på verksamhet vilket är positivt. Nivån skall byggas upp slimmad och effektiv. På denna nivå kan det också finnas kapital i inte oväsentlig omfattning. Detta måste hanteras lokalt. Centralnivå För riksnivån verkar det största ekonomiska avbräcket vara bidragen via Ungdomsstyrelsen till Skytte UO. Dessa medel hoppas vi, via Riksidrottsförbundet, kunna komma skyttet till del även i en ny organisation. I övrigt, ur ekonomisk synvinkel, kommer den centrala nivån att dra många fördelar. 7.6 Styrning av de nya bidragen De nya bidragen som centralt kommer den nya organisationen till godo skall självfallet fördelas av förbundsstyrelsen i dialog/tillsammans med sektionerna till de olika verksamhetsgrenarna. Utöver detta kan den centrala organisationen få medel från Sveriges olympiska kommitté (SOK). Dessa medel är öronmärkta direkt till våra elitskyttar. Stödet från SOK är baserat på hur många elitskyttar vi producera fram och kvalitén på dessa. 7.7 Befintligt kapital Hur vi ska hantera det befintliga kapitalet är en svår frågeställning. Självklart är det nuvarande styrelser som hantera frågan och fatta beslut om sina medel. Vi skulle dock vilja föreslå lite olika infallsvinklar till de olika styrelserna för ett bra användande av befintligt kapital. Det totala befintliga kapitalet uppgår till ca 30 miljoner. Avkastning kapital Utgångspunkten är att egenavgiften och föreningsavgiften skall hållas låga. Vi föreslår att dessa skall låsas under en treårsperiod. Det befintliga kapitalets avkastning används som en buffert då kostnader är svårbedömda i framtiden Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 19

20 Idrottsanläggningar Säkerställa att det finns idrottsanläggningar, dvs. moderna skjutbanor med elektronik. Detta är ett annat område som vi ser att man skulle kunna sätta av medel för. Varje mellannivå borde kunna ha anläggningar där någon SM disciplin kan avgöras Samsyn Vi tror att det enklaste och bästa är att vid genomförandet lägga resterande medel i en påse och därefter för skyttets bästa börja bygga upp den nya organisationen. Detta kommer alla att bli vinnare på. Mellannivåerna En del av dagens organisationer på denna nivå sitter också på ett befintligt kapital. Här ser det väldigt olika ut i landet och mellan grenarna. Här måste nuvarande styrelser på bästa sätt handlägga frågan. Vi måste också på alla nivåer börja se mer ödmjukt på de olika grenar som den nya organisationen kommer att bedriva. Vi kommer att arbeta för skytten och skyttet. Vilken gren utövaren skjuter saknar kanske många gånger betydelse. 7.8 Kostnader under sammanslagningsprocessen De kostnader som kommer att uppstå under själva sammanslagningsprocessen har vi i dagsläget svårt att bilda oss en uppfattning om. Vi måste avvakta och se hur det nya kansliet kommer att se ut. Var kommer vi att geografiskt placera det nya kansliet etc. Utgångsläget nu är att de tre riksorganisationerna får dela kostnaderna som uppstår i samband med sammanslagningsprocessen 8 Genomförandet tidsplan Vi arbetar med målsättningen att kunna lägga fram propositioner om förändringen till riksårsmöten För att detta ska bli verklighet krävs en bred förankringsprocess under Den fortsatta processen kommer därför att innehålla följande moment: April 2007 Informationsmöten på många platser i landet Juni 2007 Avrapportering av utredningsuppdrag Augusti/september 2007 Styrelsebehandling av förslag Oktober 2007 Utskick av förslag till alla föreningar. Föreningsenkät Gemensam ungdomskonferens November 2007 Gemensam höstkonferens Redovisning av föreningsenkäten December 2007 Färdiga propositioner till respektive organisations årsmöten Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 20

21 9 Kommande utredningar och aktiviteter 9.1 Juridik/Stadgar Hur ska stadgarna för riksorganisationen och mellannivån se ut för att passa den organisationsform som beskrivs i denna rapport? Ett förslag till stadga ska utarbetas. Särskilda frågor som ska behandlas i förslaget är: Antal representanter från förening på mellannivåns årsmöte Storleken på styrelser Grenvisa kommittéer antal ledamöter Maximal tjänstgöringstid i styrelser m.m. Valberedningens sammansättning och arbete (både i uppstarten och framåt) Ansvar: Kerstin Bodin 9.2 Ungdomsverksamhet Hur ska ungdomsverksamheten bedrivas i den nya organisationen? Skytte UO bjuder in skytteungdom från hela landet, oavsett organisationstillhörighet, till en ungdomskonferens under hösten Under denna konferens diskuteras ungdomsfrågor och organisation av ungdomsverksamheten. Ansvar: Magnus Gustafsson 9.3 Tävlingsverksamhet En stor del av skytteorganisationernas verksamhet består av tävlingar. Vid sammanslagningen behövs en kartläggning av tävlingsverksamhet. Särskilt viktigt är det i de grenar/discipliner som idag bedrivs i flera organisationer. Kartläggningen ska omfatta tävlingsverksamheten både på riks-, mellan- och föreningsnivå. Kartläggningen ska kunna användas som beslutsunderlag för eventuell samordning av tävlingsverksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2007 Ansvar: Lars Lennartsson 9.4 Valberedning Hur ska valberedningen vara sammansatt? En grupp bör tillsättas för att klargöra valberedningens arbete i den nya organisationen. Arbetsgruppen får följande uppgifter: Hur ska valberedningen fungera vid uppstarten av en ny organisation? Hur ska valberedningen arbeta i den nya organisationen Upprätta förslag till instruktion för valberedning Fungera som referensgrupp till stadgeutredning enlig punkt 9.1 Uppdraget ska redovisas hösten 2007 Ansvar: Nuvarande ordförande i valberedningarna Arne Norman, Alf Olsson, Jan-Olof Olsson Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Sportskytteförbundet 21