Kallelse Kunskapsnämnden. Föredragningslista. Tid Tisdag kl 13:00 17:00. Saturnus. Plats. Tid för justering

Transkript

1 Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Tid Tisdag kl 13:00 17:00 Plats Saturnus Tid för justering Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1. Val av justerare 2. Samverkansgruppen protokoll Ekonomisk uppföljning december KUN2015/78 X 4. Bidrag till fristående gymnasieskolor 2016 KUN2015/ Interkommunala avgifter för KUN2015/205 gymnasieskolan årsbelopp Bidrag till fristående förskolor 2016 KUN2016/25 7. Interkommunala ersättningar till förskola KUN2016/26 8. Bidrag till fristående grundskola 2016 KUN2016/27 9. Interkommunal ersättning grundskolan 2016 KUN2016/ Interkommunal ersättning särskola 2016 KUN2016/ Revisionsrapport, Granskning av KUN2015/201 X kommunens integrationsarbete 12. Remiss - bostadsförsörjningsprogram KUN2015/221 X Sandvikens kommun 13. Rapporter och meddelanden 14. Delegationsbeslut KUN2015/ Sammanställning av ärenden rörande KUN2015/70 anmälningar om trakasserier eller kränkande behandling 16. Läsårsdata 2016/2017 KUN2016/ Övriga frågor Signe Brockman Ordförande Sekreterare

2 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Inleder nämndens sammanträde 13:00 Anna-Karin Broström Information om gymnasiesärskolan samt grundsär 7-9 Innehållsförteckning 1. Val av justerare Samverkansgruppen protokoll Ekonomisk uppföljning december Bidrag till fristående gymnasieskolor Interkommunala avgifter för gymnasieskolan år Bidrag till fristående förskolor Interkommunala ersättningar till förskola Bidrag till fristående grundskola Interkommunal ersättning grundskolan Interkommunal ersättning särskola Revisionsrapport, Granskning av kommunens integrationsarbete Remiss - bostadsförsörjningsprogram Sandvikens kommun Rapporter och meddelanden Delegationsbeslut Sammanställning av ärenden rörande anmälningar om trakasserier eller kränkande behandling Läsårsdata 2016/ Övriga frågor... 33

3 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) 1. Val av justerare Förslag till beslut att utse Kerstin Alm (m) som protokolljusterare Sammanfattning av ärendet Att föreslå Kerstin Alm (m) justera nämndens protokoll.

4 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) 2. Samverkansgruppen protokoll Förslag till beslut att nämnden tagit del av informationen Sammanfattning av ärendet Samverkansgruppens protokoll

5 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2015/78 3. Ekonomisk uppföljning december Förslag till beslut att fastställa uppföljning efter december månad 2015 Sammanfattning av ärendet Utfall och prognos (belopp tkr) Utfall per verksamhet Utfall Budget Diff Budget Prog Diff Prog. Nämnd Förskola Grundskola Grund- o gymnasiesärskola Gymnasieskola Övrig verksamhet Totalt Förskola Utfallet för året är -6,6 mkr (underfinansierad budget -13,0 mkr). Högre intäkter än budget med 2,4 mkr. Kostnaderna är totalt 9,0 mkr högre än budget. För personalkostnaderna redovisas ett underskott med 11,8 mkr. Övriga kostnader är totalt 2,8 mkr lägre än budget. Grundskola Utfallet för året är -13,8 mkr (underfinansierad budget -28,0 mkr). Högre intäkter än budget med 11,8 mkr. Tillkommande kommunbidrag med 9,1 mkr och övriga intäkter 2,7 mkr högre än budget. Kostnaderna är totalt 25,5 mkr högre än budget. För personalkostnaderna redovisas ett underskott med 28,0 mkr. Lägre kostnader än budgeterat för lokaler, måltider och IT har bidragit till att underskottet inte blev större. Grund- och gymnasiesärskola Utfallet för året är +2,9 mkr (underfinansierad budget -0,1 mkr). Högre intäkter än budget med 2,6 mkr beroende på högre bidrag och försäljning av verksamhet än budgeterat. Kostnaderna är totalt 0,3 mkr lägre än budget. Gymnasieskola Utfallet för året är -2,0 mkr (underfinansierad budget -5,5 mkr). Högre intäkter än budget med 6,1 mkr. Kostnaderna är totalt 8,1 mkr högre än budget. För personalkostnaderna redovisas ett underskott med 5,5 mkr. Köp av gymnasieutbildning i fristående och interkommunala gymnasieskolor är 5,5 mkr högre än budgeterat. Övriga kostnader är totalt 2,9 mkr lägre än budget. Övrig verksamhet inkl. central elevhälsa Utfallet för året är +0,5 mkr (underfinansierad budget -2,7 mkr). Intäkter och kostnader följer budget och ger ett litet överskott.

6 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2015/ Bidrag till fristående gymnasieskolor 2016 Förslag till beslut att fastställa bidrag till fristående gymnasieskolor 2016 Sammanfattning av ärendet Kunskapsnämnden skall fatta beslut om ersättning till fristående gymnasieskolor. Enligt gällande lag skall besluten fattas per skola. Av besluten skall framgå hur underlaget är beräknat och fördelat på olika typer av kostnader. Beslutsunderlag Besluten skall fattas senast december avseende grundbelopp, vilket kan vara generellt, och tilläggsbelopp i den mån kommunen fastställer generella tilläggsbelopp, utifrån budget för kommande budgetår. Kommunens beslut om bidrag till fristående skolor får överklagas till allmän domstol genom förvaltningsbesvär. Denna möjlighet får gälla både nivån på kommunens bidrag som ett beslut att inte lämna tilläggsbidrag. På så sätt kan en kommuns beslut om bidrag bli föremål för en förvaltningsdomstols fullständiga prövning som innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Kommunen kan i sin tur överklaga domstolens beslut inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Bidraget till fristående gymnasieskolor är bestämt enligt samma grunder som Sandvikens kommun tillämpar vid fördelningen av resurser till respektive gymnasieprogram. Fristående skolorna får utöver de kommunala rektorernas elevpeng även till del anslagsbudgeterade poster på centrala konton på gymnasiet, utöver de 3% administrativa bidragen samt momsbidraget på 6%. Förslag till bidrag 2016 Program bidrag 2016 bidrag 2015 Kr Kr Barn- och fritidsprogrammet 0 0 Bygg och anläggning åk Bygg och anläggning inr husbyggnad Bygg och anläggning inr måleri Ekonomiprogrammet Elprogrammet Estetiska programmet inr estetik och media Estetiska programmet inr musik Fordon och transport åk

7 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Fordon och transport inr lastbil o mobila maskiner Fordon och transport inr personbil Fordon och transport inr transport Handels- och administrationsprogrammet Introduktionsprogrammet inr preparand Introduktionsprogrammet inr yrkesintroduktion Introduktionsprogrammet inr individuellt alternativ Introduktionsprogrammet inr språkintroduktion Introduktionsprogrammet inr Autism-grupp IM, Programinriktat individuellt val Programmets kostnad Programmets kostnad Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Restaurang- och Livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Tilläggsbelopp för stöd fastställes inte då stöd ingår i det grundbelopp som framräknats. Tilläggsbelopp för modermålsundervisning ingår inte i grundbeloppet utan bestäms efterhand under innevarande år vid behov efter ansökan från fristående skola. Ärendet Kunskapsförvaltningen föreslår att beslutet om bidrag till de fristående skolorna fastställs per skola. Då beslutet avser bidrag för år 2016 bör det skyndsamt meddelas berörd fristående skola. Ärendet har beretts av gymnasiechef, ekonom och antagningssekreterare. Överklagandeanvisning Beslut om bidrag kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol enligt 28 kap 5 punkt 2. I överklagandet skall anges vilket beslut som överklagas, vilken förändring som önskas och varför beslutet ska ändras. Överklagandet ska vara ställt till Förvaltningsrätten i Falun Box Falun men skickas till Sandvikens kommun, Kunskapsnämnden, Sandviken Överklagandet ska ha inkommit till kommunen inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet. Om Kunskapsnämnden inte ändrar beslutet skickas överklagandet vidare till allmän förvaltningsdomstol.

8 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2015/ Interkommunala avgifter för gymnasieskolan år 2016 Förslag till beslut att fastställa interkommunala avgifter i gymnasieskolan för år 2016 Sammanfattning av ärendet Kunskapsnämnden har att fastställa interkommunala avgifter i gymnasieskolan för året 2016 Kunskapsnämnden har att fastställa interkommunala avgifter i gymnasieskolan för året 2016 Studieväg Studieväg Förslag skod årsbelopp 2016 Årsbelopp 2015 BA Bygg- och anläggningsprogrammet åk BAHUS Bygg- och anläggningsprogrammet, husbyggnad BAMAL Bygg- och anläggningsprogrammet, måleri EE El- och energiprogrammet EK Ekonomiprogrammet ESEST Estetiska programmet inr Estetik och media ESMUS Estetiska programmet inr Musik FT Fordons- och transportprogrammet åk FTLAS Fordons- och transportprogrammet, lastb o mob mask FTPER Fordons- och transportprogrammet, personbil FTTRA Fordons- och transportprogrammet, transport HA Handels- och administrationsprogrammet RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet IN Industritekniska programmet IM Introduktionsprogrammet, preparand IMYRK Introduktionsprogrammet, yrkesintroduktion Introduktionsprogrammet, individuellt IMIND alternative IMSPR Introduktionsprogrammet, språkintroduktion IMPRO IM, Programinriktat individuellt val Programmets Kostnad Programmets Kostnad NPF IM Autism-grupp NA Naturvetenskapsprogrammet VO Vård- och omsorgsprogrammet SA Samhällsvetenskapsprogrammet TE Teknikprogrammet

9 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Bakgrund Kunskapsnämnden har att fastställa interkommunala avgifter i gymnasieskolan för året 2016, d v s de avgifter andra kommuner betalar för elever som genomgår utbildning i Sandvikens gymnasieskola. Beredning Ärendet har beretts av förvaltningsekonom.

10 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2016/25 6. Bidrag till fristående förskolor 2016 Förslag till beslut att fastställa bidrag till fristående förskolor för år 2016 Sammanfattning av ärendet Fördelningen av internbudget för år 2016 har beräknats efter skollagstiftningens krav på likvärdighet och likabehandling inom skolan. Resursfördelningen är strukturerad för att fördela tilldelade resurser mellan huvudmännen på ett likvärdigt sätt. Resursfördelningen innehåller ingen fördelning som tar hänsyn till de socioekonomiska faktorer som skollagstiftningen ställer krav på. Arbete med att införa resursfördelning som tar hänsyn till de socioekonomiska faktorerna har inletts under 2015 med målsättningen att införa detta till budget Ärendet Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydligande av skollagens regler om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. En rätt för huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet att överklaga kommunens beslut om bidragets storlek har också införts. Bestämmelserna tillämpas från bidragsåret Beslutet innebär att: Beräkningen ska grundas på tilldelade resurser fördelas likvärdigt för kommunens samtliga elever oberoende av vilken huvudman som ansvarar för utbildningen. Kommunens budget för 2016 är fördelad per verksamhet och är underlag för beräkningen. Resursfördelningen består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp Grundbelopp Enligt 8 kap. 22 skollagen (2010:800) ska bidraget (grundbeloppet) från hemkommunen avse ersättning för: 1. omsorg och pedagogisk verksamhet 2. pedagogiskt material och utrustning 3. måltider 4. administration 5. mervärdesskatt 6. lokalkostnader

11 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Ersättning för lokalkostnader Med lokalkostnader avses i första hand kostnader för hyra. Det innefattar också driftskostnader som t ex uppvärmning, renhållning och kapitalkostnader i form av ränta på lån. De fristående förskolorna får bidrag för sin lokalkostnad per barn och år med det belopp som motsvaras av den genomsnittliga lokalkostnaden för den kommunala förskolan. Bidraget grundar sig på den budgeterade genomsnittliga lokalkostnaden för kommunens förskolelokaler för det kommande verksamhetsåret. Ersättning för administration Ersättningen för administration består av ett schablonbelopp på tre procent på det totala grundbeloppet. Ersättning för mervärdesskatt För de fristående verksamheterna tillkommer en ersättning på det totala grundbeloppet med en schablonersättning om sex procent som kompensation för mervärdesskatt. Föräldraavgifter Fristående verksamheter som driver förskolor tar själva in sina föräldraavgifter. Grundbeloppet för förskolor reduceras därför med kommunens avgiftsfinansieringsgrad för förskolor. Tilläggsbelopp Enligt 8 kap. 21 skollagen (2010:800) ska tilläggsbelopp inom förskolan lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd efter ansökan från respektive fristående förskola. Stödet ska vara kopplat till elevens särskilda behov och förutsättningar att kunna delta i verksamheten och det ska vara en extraordinär stödåtgärd som inte har koppling till den vanliga verksamheten. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

12 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Grundbeloppet för förskolan år 2016 enligt följande: Grundbelopp inom förskola per barn och år exklusive adminstrationsoch momsersättning till fristående förskolor Förändring Förskola ,34% Varav lokalkostnad ,74% Bidrag till fristående förskolor 2016 Kr/barn Förskola Administration 3 % Moms 6 % Bidrag till förskola 2016 före avdrag för förskoleavgifter Avdrag förskoleavgifter Bidrag till förskola Grundbidrag Utbetalas enligt samma principer som tidigare dvs. efter genomsnittligt antal barn den 15:e i månaden de tre senaste månaderna. Bidrag utbetalas den 25:e i månaden i förskott. Överklagandeanvisning Beslut om bidrag till enskild verksamhet kan överklagas genom förvaltningsbesvär (SFS 2010:801). I överklagandet ska anges vilket beslut som överklagas, vilken förändring som önskas och varför beslutet ska ändras. Överklagandet ska vara ställt till Förvaltningsrätten men skickas till Sandvikens kommun, Kunskapsnämnden, Sandviken Överklagandet ska ha inkommit till kommunen inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet. Om Kunskapsnämnden inte ändrar beslutet skickas överklagandet vidare till Förvaltningsrätten. Beslutsunderlag Beslut internbudget KUN2015/161, bilaga 126

13 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2016/26 7. Interkommunala ersättningar till förskola 2016 Förslag till beslut att fastställa interkommunal ersättning för förskolan år 2016 Sammanfattning av ärendet Fördelningen av internbudget för år 2016 har beräknats efter skollagstiftningens krav på likvärdighet och likabehandling inom skolan. Resursfördelningen är strukturerad för att fördela tilldelade resurser mellan huvudmännen på ett likvärdigt sätt. Resursfördelningen innehåller ingen fördelning som tar hänsyn till de socioekonomiska faktorer som skollagstiftningen ställer krav på. Arbete med att införa resursfördelning som tar hänsyn till de socioekonomiska faktorerna har inletts under 2015 med målsättningen att införa detta till budget Ärendet Enligt skollagen 8 kap 13 är en kommun skyldig att ta emot ett barn i sin förskoleverksamhet från en annan kommun om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. En kommun får även i andra fall ta emot ett barn från en annan kommun i sin förskoleverksamhet. En kommun som i sin förskoleverksamhet har tagit emot ett barn från en annan kommun har enligt skollagen 8 kap 17 rätt till ersättning av barnets hemkommun. I sådana fall som avses i första stycket har den mottagande kommunen rätt till ersättning för sina kostnader. I andra fall ska ersättningen bestämmas efter samma grunder som barnets hemkommun tillämpar vid fördelning av resurser till den egna förskoleverksamheten, om inte de berörda kommunerna kommer överens om något annat. Grundbeloppet för förskolan år 2016 enligt följande: Grundbelopp inom förskola per barn och år exklusive adminstrationsoch momsersättning till fristående förskolor Förändring Förskola ,34% Varav lokalkostnad ,74% Interkommunal ersättning förskolor 2016 Kr/barn Förskola Administration 3 % Bidrag till förskola 2016 före avdrag för förskoleavgifter Avdrag förskoleavgifter Bidrag till förskola Beslutsunderlag Beslut internbudget KUN2015/161, bilaga 126

14 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2016/27 8. Bidrag till fristående grundskola 2016 Förslag till beslut att fastställa bidrag till fristående grundskolor för år 2016 Sammanfattning av ärendet Fördelningen av internbudget för år 2016 har beräknats efter skollagstiftningens krav på likvärdighet och likabehandling inom skolan. Resursfördelningen är strukturerad för att fördela tilldelade resurser mellan huvudmännen på ett likvärdigt sätt. Resursfördelningen innehåller ingen fördelning som tar hänsyn till de socioekonomiska faktorer som skollagstiftningen ställer krav på. Arbete med att införa resursfördelning som tar hänsyn till de socioekonomiska faktorerna har inletts under 2015 med målsättningen att införa detta till budget Fördelningen inom grundskolan består av verksamheterna fritidshem, förskoleklass och grundskola åk 1-9. Ärendet Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydligande av skollagens regler om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna fritidshem och förskoleklasser. En rätt för huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet att överklaga kommunens beslut om bidragets storlek har också införts. Bestämmelserna tillämpas från bidragsåret Beslutet innebär att: Beräkningen ska grundas på tilldelade resurser fördelas likvärdigt för kommunens samtliga elever oberoende av vilken huvudman som ansvarar för utbildningen. Kommunens budget för 2016 är fördelad per verksamhet och är underlag för beräkningen. Resursfördelningen består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp Grundbelopp Grundbeloppet ska avse ersättning för: 1. undervisning 2. lärverktyg 3. elevhälsa 4. måltider 5. administration 6. mervärdesskatt 7. lokalkostnader

15 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Ersättning för lokalkostnader Med lokalkostnader avses i första hand kostnader för hyra. Det innefattar också driftskostnader som t ex uppvärmning, renhållning och kapitalkostnader i form av ränta på lån. De fristående skolorna får bidrag för sin lokalkostnad per elev och år med det belopp som motsvaras av den genomsnittliga lokalkostnaden för den kommunala grundskolan. Bidraget grundar sig på den budgeterade genomsnittliga lokalkostnaden för kommunens grundskolelokaler för det kommande verksamhetsåret. Ersättning för administration Ersättningen för administration består av ett schablonbelopp på tre procent på det totala grundbeloppet. Ersättning för mervärdesskatt För de fristående verksamheterna tillkommer en ersättning på det totala grundbeloppet med en schablonersättning om sex procent som kompensation för mervärdesskatt. Föräldraavgifter Fristående verksamheter som driver fritidshem tar själva in sina föräldraavgifter. Grundbeloppet för fritidshem reduceras därför med kommunens avgiftsfinansieringsgrad för fritidshem. Tilläggsbelopp Enligt 10 kap. 39 skollagen (2010:800) ska tilläggsbelopp inom grundskolan lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd efter ansökan från respektive friskola. Stödet ska vara kopplat till elevens särskilda behov och förutsättningar att kunna delta i verksamheten och det ska vara en extraordinär stödåtgärd som inte har koppling till den vanliga verksamheten. Respektive friskola kan ansöka om tilläggsbelopp för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning och/eller studiehandledning. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

16 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Grundbeloppet för grundskolans verksamheter per år 2016 enligt följande: Grundbelopp per verksamhet inom grundskola per elev och år exklusive adminstrations- och momsersättning till fristående skolor Förändring Förskoleklass ,13% Varav lokalkostnad ,52% Grundskola åk ,19% Varav lokalkostnad ,82% Grundskola åk ,35% Varav lokalkostnad ,34% Fritidshem ,15% Varav lokalkostnad ,86% Bidrag till fristående grundskolor 2016 Kr/elev Förskoleklass Administration 3 % Moms 6 % Bidrag till förskoleklass Grundskola åk Administration 3 % Moms 6 % Bidrag till grundskola åk Grundskola åk Administration 3 % Moms 6 % Bidrag till grundskola åk Fritidshem Administration 3 % 751 Moms 6 % Totalt före avdrag fritidshemsavgift Avdrag fritidshemsavgift Bidrag till fritidshem Grundbidrag Utbetalas enligt samma principer som tidigare dvs. efter antal elever den 15:e i månaden. Beloppet per månad betalas ut med en tolftedel av årsbeloppet. Utbetalas den sista bankdagen i månaden i förskott för kommande månad.

17 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Överklagandeanvisning Beslut om bidrag till enskild verksamhet kan överklagas genom förvaltningsbesvär (SFS 2010:801). I överklagandet ska anges vilket beslut som överklagas, vilken förändring som önskas och varför beslutet ska ändras. Överklagandet ska vara ställt till Förvaltningsrätten men skickas till Sandvikens kommun, Kunskapsnämnden, Sandviken Överklagandet ska ha inkommit till kommunen inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet. Om Kunskapsnämnden inte ändrar beslutet skickas överklagandet vidare till Förvaltningsrätten. Beslutsunderlag Beslut internbudget KUN2015/161, bilaga 126

18 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2016/28 9. Interkommunal ersättning grundskolan 2016 Förslag till beslut att fastställa interkommunala ersättningar för grundskolan år 2016 Sammanfattning av ärendet Fördelningen av internbudget för år 2016 har beräknats efter skollagstiftningens krav på likvärdighet och likabehandling inom skolan. Resursfördelningen är strukturerad för att fördela tilldelade resurser mellan huvudmännen på ett likvärdigt sätt. Resursfördelningen innehåller ingen fördelning som tar hänsyn till de socioekonomiska faktorer som skollagstiftningen ställer krav på. Arbete med att införa resursfördelning som tar hänsyn till de socioekonomiska faktorerna har inletts under 2015 med målsättningen att införa detta till budget Fördelningen inom grundskolan består av verksamheterna fritidshem, förskoleklass och grundskola åk 1-9. Ärendet Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Om det finns särskilda skäl får hemkommunen komma överens med annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för. (skollagen 10 kap 24 ) En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun. (skollagen 10 kap 25 ) En kommun får även i andra fall än som avses i ovanstående lagrum ta emot en elev från annan kommun i sin grundskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare. (skollagen 10 kap 27 ) En kommun som i sin grundskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 24, 25 eller 26. Även i de fall som avses i 27 ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder

19 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. (skollagen 10 kap 34 ) Grundbeloppet för grundskolans verksamheter per år 2016 enligt följande: Grundbelopp per verksamhet inom grundskola per elev och år exklusive adminstrations- och momsersättning till fristående skolor Förändring Förskoleklass ,13% Varav lokalkostnad ,52% Grundskola åk ,19% Varav lokalkostnad ,82% Grundskola åk ,35% Varav lokalkostnad ,34% Fritidshem ,15% Varav lokalkostnad ,86% Interkommunal ersättning grundskolor 2016 Kr/elev Förskoleklass Administration 3 % Bidrag till förskoleklass Grundskola åk Administration 3 % Bidrag till grundskola åk Grundskola åk Administration 3 % Bidrag till grundskola åk Fritidshem Administration 3 % 751 Totalt före avdrag fritidshemsavgift Avdrag fritidshemsavgift Bidrag till fritidshem Beslutsunderlag Beslut interbudget KUN2015/161, bilaga 126

20 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2016/ Interkommunal ersättning särskola 2016 Förslag till beslut att fastställa interkommunala ersättningar för särskolan år 2016 Sammanfattning av ärendet Fördelningen av internbudget för år 2016 har beräknats efter skollagstiftningens krav på likvärdighet och likabehandling inom skolan. Resursfördelningen är strukturerad för att fördela tilldelade resurser mellan huvudmännen på ett likvärdigt sätt. Fördelningen inom särskolan består av verksamheterna fritidshem, grundsärskola, träningsskola samt gymnasiesärskola. Ärendet Enligt skollagen 11 kap och 19 kap ska en kommun ta emot elev i särskola från en annan kommun om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i kommunens särskola. Mottagande kommun ska inhämta yttrande från elevens hemkommun innan beslut fattas för att ta emot en sådan elev. Efter önskemål av elevs vårdnadshavare får en annan kommun ta emot elev i sin särskola. Om en kommun enligt ovan lagrum tagit emot elev i sin särskola från en annan kommun ska den enligt skollagen 11 kap 33 och 19 kap 22 ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun. Grundbeloppet för särskolans verksamheter per år 2016 uppgår till: Interkommunal ersättning särskola Förändring Grundsärskola ,51% Fritidshem särskola ,04% Träningsskola ,57% Gymnasiesärskola ,64% Programindelning Handelsprogrammet ,96% Fastighetsanläggning ,99% Restaurangprogrammet ,72% Gamla yrkesprogrammet Verksamhetsträning Nya individuella programmet ,75%

21 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Grundbelopp per verksamhet inom särskola per elev och år exklusive administrations- och momsersättning till fristående skolor 2016 Grundsärskola Varav Lokalkostnad Fritidshem Varav Lokalkostnad 0 Träningsskola Varav Lokalkostnad Gymnasiesärskola Varav Lokalkostnad Interkommunal ersättning särskola 2016 Kr/elev Grundsärskola Administration 3 % Bidrag till grundsärskola Fritidshem Administration 3 % Bidrag till fritidshem Träningsskola Administration 3 % Bidrag till träningsskola Gymnasiesärskola Administration 3 % Bidrag till gymnasiesärskola Beslutsunderlag Beslut interbudget KUN2015/161, bilaga 126

22 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2015/ Revisionsrapport, Granskning av kommunens integrationsarbete Förslag till beslut att kunskapsnämnden antar tjänsteskrivelsens synpunkter som sina egna Sammanfattning av ärendet Mottagandet av asylsökande och ensamkommande barn har under 2015 varit mycket omfattande och innebär stora utmaningar för verksamheten att upprätthålla kvalitet, rättssäkerhet med mera. Ett faktum som noterats av staten och som inneburit vissa lagändringar och omprioriteringar i syfte att möjliggöra för kommunerna att sköta sina åtaganden. Kunskapsnämnden har vidtagit omfattande åtgärder och fortsätter detta arbete för att skapa förutsättningar så att elever kan erbjudas undervisning inom rimlig tid. Revisionen påpekar även att en samverkan på integrationsområdet mellan nämnderna behöver stärkas i syfte att bland annat tillförsäkra en ändamålsenlig resursfördelning. Kunskapsnämnden ställer sig positiv till detta men vill även påpeka att samverkan bör ske mellan berörda styrelser och nämnder. Som revisionen påtalar finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning inom kommunen, men att en samlad uppföljning och analys över nämndsorganisationen saknas. Nämndens uppfattning är att det är kommunstyrelsens ansvar. Ärendet PwC har på kommunrevisionens uppdrag genomfört en granskning avseende kommunens integrationsarbete inom arbetslivsnämnden, kunskapsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden. Kommunrevisionen har överlämnat revisionsrapporten till de tre nämnderna för beaktande och svar. PwC har i sin sammanfattande bedömning angivit ett antal rekommendationer för berörda nämnder. Varje nämnd besvarar de punkter som rör den egna nämndens ansvarsområde.

23 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUNSKAPSNÄMNDENS SVAR: Nämndens uppfattning är att integrationsarbete är ett område som samtliga nämnder, förvaltningar och bolag har ett ansvar för. Vissa nämnder har dock ett särskilt ansvar inom vissa områden. Kunskapsnämnden ansvarar för att erbjuda allmän förskola samt undervisning till barn och ungdomar med permanent uppehållstillstånd samt asylsökande. Uppföljningen gällande det ekonomiska resultatet inom verksamheten samt antal barn och elever sker månadsvis och vid delårs- och årsrapport till nämnden. Revisionen uppmanar kunskapsnämnden att säkerställa att antagning till grundskolan sker inom rimlig tid. Mottagandet av ensamkommande barn och övriga asylsökande har ökat dramatiskt på nationell och lokal nivå under De prognoser som togs fram av kommunstyrelsen bygger enbart på den folkbokförda befolkningen vilket innebär att gruppen asylsökande saknas. Under hösten 2015 har det kommit i snitt 10 nya grundskoleelever per vecka och gymnasieskolan har haft motsvarande tryck. Inom förskolan är behovet av förskoleplatser stort. För att möta detta har nämnden under 2015 fattat beslut om utökningar inom såväl förskola som grundskola. Norrsätraskolan startade hösten 2015 upp högstadieverksamhet med två årskurs sjuor för att vara en helt utbyggd F-9 skola till hösten Två förskoleavdelningar nyetablerades i Österfärnebo och en villa är inköpt i Österfärnebo för att flytta viss undervisning dit. Till Kungsgårdens skola och förskola kommer paviljonger motsvarande tre klassrum och två förskoleavdelningar att etableras på skol- och förskolegård under januari och februari På Hedängskolan har förskoleverksamhet flyttats ur skollokaler för att ge utrymme till mellanstadieklasser. Motsvarande åtgärd sker även på Årsunda skola. Under januari 2016 öppnas ytterligare två förskoleavdelningar och två förberedelseklasser på Sandbacka skola. Tjugo elever kommer att skjutsas från centrala Sandviken till Jäderfors och Gullhedsskolan från och med januari/februari 2016 för att ge eleverna den undervisning de har rätt till. Skolorna i centrala Sandviken är välfyllda och har ett mycket begränsat antal lediga platser. Samarbetet med tekniska kontoret är välutvecklat och mycket gott för att tillgodose det ökande lokalbehov kunskapsnämndens verksamheter kontinuerligt ställs inför. Det största problemet är att kunna rekrytera behörig och kompetent personal då samtliga kommuner i regionen befinner sig i motsvarande situation. Under 2015 har två grupper studiehandledare utbildats lokalt i försök att tillgodose personalbehovet på även detta lagstadgade område.

24 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Det är en utmaning att säkerställa att kvalitet och rättssäkerhet upprätthålls under rådande omständigheter men kunskapsnämnden har vidtagit relativt omfattande åtgärder och fortsätter detta arbete så att elever kan erbjudas undervisning inom rimlig tid. Revisionen påpekar även att en samverkan på integrationsområdet mellan nämnderna behöver stärkas i syfte att bland annat tillförsäkra en ändamålsenlig resursfördelning. Kunskapsnämnden ställer sig positiv till detta men vill även påpeka att även övriga berörda styrelser är viktiga i sammanhanget. Som revisionen påtalar finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning inom kommunen, men en samlad uppföljning och analys saknas. Nämndens uppfattning är att det är kommunstyrelsens ansvar.

25 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2015/ Remiss - bostadsförsörjningsprogram Sandvikens kommun Förslag till beslut att anta bostadsförsörjningsprogrammet med de tillägg som anges i ärendet Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har skickat bostadsförsörjningsprogram på remiss till samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till kommunala handikapprådet, kommunala pensionärsrådet, Länsstyrelsen i Gävleborg, Hofors kommun, Ockelbo kommun och Gävle kommun med sista svarsdatum den 28 januari Kommunstyrelsen gav i maj 2013 stadsarkitekten i uppdrag att ta fram ett inriktningsprogram för bostadsförsörjning i samarbete med berörda parter (kommunledningskontoret, Sandvikenhus, tekniska kontoret, omsorgsförvaltningen). Det arbete som återstår är att politiskt granska förslag till inriktningsmål för bostadsförsörjningen. Ärendet har gått ut på remiss internt och externt. Planerat är att bostadsförsörjningsprogrammet tas upp i kommunstyrelsen den 1 mars 2016 och beslut fattas av kommunfullmäktige den 21 mars I förslaget har inte hänsyn tagits till den akuta situation som uppstått i samband med flyktingkrisen utan bygger på befolkningsprognos gjord i maj Kunskapsnämnden anser att bostadsförsörjningsprogrammet är detaljerat och välskrivet. Nämnden vill dock lämna följande synpunkter och tillägg i ärendet: Att programmet är detaljerat och välskrivet Att det i syftet med strategin även framgår att den ska vara ett verktyg för att motverka segregation i såväl i boende- som i skolmiljön. Att under Hållbart byggande och social hållbarhet även ta med skolperspektivet i beskrivningen av boendemiljön. Att under Tillväxt och tillgång på bostäder samtidigt beskriva att det är starkt kopplat till tillgång på förskola och skola. Att beskriva att kontakten med Högskolan i Dalarna/Falun är lika betydelsefull för Sandvikens kommun som kontakten med Gävle högskola. Att under Flyktingmottagning beskriva att bra tillgång till förskolor och skolor för de nyanlända familjerna och barnen är viktigt för en god möjlighet till etablering och integration i kommunen.

26 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33)

27 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) 13. Rapporter och meddelanden Förslag till beslut att med godkännande lägga rapporter och meddelanden till handlingarna Sammanfattning av ärendet 1. Kommunstyrelsen Protokollsutdrag gällande Internkontroll redovisning från samtliga nämnder till KS och revisorerna (dnr KUN2015/34) 2. Skolverket Beslut om Statsbidrag för omsorg på obekväm tid 2015, omfördelning av extra anslag (dnr KUN2015/44) 3. Skolverket Beslut om Statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare 2015/2016 (dnr KUN2015/49) 4. Skolinspektionen Beslut gällande Ansökan om godkännande som huvudman för gymnasieskola vid Yrkesgymnasiet Gävle i Gävle kommun (dnr KUN2015/66) 5. Skolverket Statsbidrag för Lärarlyftet höstterminen 2015 (dnr KUN2015/89) 6. Statistiska Centralbyrån Statsbidrag avseende förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet bidragsåret 2016, utfall (dnr KUN2015/177) 7. Per Erikssons Gästriklandsfond - Ansökan/Beslut om resestipendier 2016 (dnr KUN2015/182) 8. Sigrid Göranssons Stiftelse Ansökan/Beslut om bidrag för Jernvallsskolans skolresa (dnr KUN2015/183) 9. Samverkansavtal för Sandvikens Familjecentral (dnr KUN2015/210) 10. Skolverket Beslut om statsbidrag för nordiska elever 2015 (dnr KUN2015/215) 11. Procapita Education, avtal Aktivitetsansvar (dnr KUN2015/217) 12. Avtal mellan Högskolan i Gävle och kommunerna inom RucX avseende samverkan inom ramen för lärarprogrammen (dnr KUN2015/223) 13. Samverkansavtal om Regionalt utvecklingscentrum (RucX) vid Högskolan i Gävle (dnr KUN2015/224)

28 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) 14. Tilläggsavtal Leverans, underhåll och tjänster gällande Procapita Education (dnr KUN2016/33) 15. Anhållan och beslut om ett fjärde år för elev på Vasaskolan i Gävle (dnr KUN2016/40) 16. Samhällsbyggnadsförvaltningen Inspektionsrapport gällande livsmedelsanläggning för Brukets förskola (dnr KUN2016/44)

29 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2015/ Delegationsbeslut Förslag till beslut att lägga inkomna delegationsbeslut till handlingarna Sammanfattning av ärendet Skolärenden: Anmälan av delegationsärende enligt skollagen och Skolförordningarna Rektorsområde ärenden gällande månad antal ärenden Kunskapskontoret, skolchef Läsårsdata för elever 2016/2017 Januari 1

30 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2015/ Sammanställning av ärenden rörande anmälningar om trakasserier eller kränkande behandling Förslag till beslut att nämnden tagit del av föreliggande anmälningar Sammanfattning av ärendet Datum Ärende Ärendet påbörjat datum Norrsätraskolan December Trakasserier elev-elev Ärendet avslutat datum Västanbyns skola November Kränkande behandling elev-elev Västanbyns skola November Kränkande behandling elev-elev Västanbyns skola November Kränkande behandling elev-elev

31 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) KUN2016/ Läsårsdata 2016/2017 Sammanfattning av informationsärende Kunskapsförvaltningens förslag till läsårsdata läsåret 2016/2017 gällande grund-/grundsärskola samt gymnasie-/gymnasiesärskola Skolornas ledningsgrupper samt elevråd har getts möjlighet att komma med synpunkter på förslaget. Grundskola/grundsärskola läsår 2016/2017 Höstterminen 2016: Måndag 22 augusti torsdag 22 december 89 dagar Lovdagar: onsdag 2 november - fredag 4 november -3 dagar Studiedagar: måndag 31 oktober- tisdag 1 november -2 dagar Läsdagar för elever: 84 Vårterminen 2017: Måndag 9 januari- onsdag 14 juni 108 dagar Lovdagar: måndag 27 februari- fredag 3 mars (v 9 sportlov) -5 dagar Måndag 10 april torsdag 13 april (v 15 påsklov) -4 dagar Fredag 26 maj (Kr H, klämdag) -1 dag Måndag 5 juni (klämdag) -1 dag Studiedagar: 3 rullande som beslutas lokalt -3 dag Läsdagar för elever: 94 Läsåret 16/17 har 178 läsdagar för elever Gymnasieskola/gymnasiesärskola läsår 2016/2017 Höstterminen 2016: År 1 och 2: onsdag 17 augusti- torsdag 22 december 92 dagar År 3: torsdag 18 augusti- torsdag 22 december 91 dagar Höstterminen 2016 Lovdagar: torsdag 3 november - fredag 4 november -2 dagar Studiedagar: måndag 31 oktober- onsdag 2 november -3 dagar Summa läsdagar åk 1-2 är 87 och summa läsdagar åk 3 är 86 Vårterminen 2017: År 1 och 2: måndag 9 januari- torsdag 8 juni 104 dagar År 3: måndag 9 januari- fredag 9 juni 105 dagar Vårterminen 2017 Lovdagar: måndag 27 februari- fredag 3 mars (v 9 sportlov) -5 dagar Måndag 10 april torsdag 13 april (v 15 påsklov) -4 dagar Fredag 26 maj (Kr H, klämdag) -1 dag Måndag 5 juni (klämdag) -1 dag Studiedagar: 2 rullande som beslutas lokalt -2 dag Summa läsdagar åk 1-2 är 91 och summa läsdagar åk 3 är 92. Läsåret 16/17 har 178 läsdagar för elever Beslut enligt ovan

32 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) Inger Norman Skolchef I enlighet med Kunskapsnämndens delegationsordning Övrigt Stolt & Nykter onsdag 14 juni 2017 Läsår Skolförordningen 3 kap 2 Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 3 Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Läsår Gymnasieförordningen 3 kap Lärotider 1 Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 2 Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

33 Sandvikens kommun Kallelse Kunskapsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KUN2016/ (33) 17. Övriga frågor

34 Kunskapsförvaltningen preliminär månadsrapport januaridecember 2015 Resultaträkning januari-december 2015 Kunskapsförvaltningen (belopp mkr) Utfall Budget Intäkter Diff INDEX Budget Prognos 2015 Diff INDEX 2015 Kommunbidrag 762,8 756,8 6,0 101% 756,8 762,8 6,0 101% Bidrag 45,9 37,1 8,8 124% 37,1 43,1 6,1 116% Försäljning av verksamhet 36,2 32,5 3,7 111% 32,5 37,5 5,0 115% Avgi fter 19,9 19,2 0,7 104% 19,2 19,7 0,6 103% Övriga intäkter 3,5 2,9 0,7 123% 2,9 3,3 0,5 117% Summa intäkter 868,2 848,4 19,8 102% 848,4 866,5 18,1 102% Kostnader Pers onal -544,9-500,4-44,5 109% -497,6-544,3-46,7 109% Köp av verksamheter -111,1-101,6-9,4 109% -101,6-106,5-4,9 105% Lokalkostnader -108,9-114,6 5,7 95% -114,2-108,8 5,4 95% Måltider -54,3-58,2 3,9 93% -58,2-55,1 3,1 95% IT-kostnader -21,3-25,6 4,3 83% -25,4-22,4 3,0 88% Material och tjänster -41,5-41,5 0,1 100% -44,9-42,7 2,2 95% Övri gt -5,3-6,5 1,2 82% -6,5-5,7 0,8 88% Summa kostnader -887,2-848,4-38,8 105% -848,4-885,5-37,1 104% Totalt -18,9 0,0-18,9 0,0-19,0-19,0 Utfall (preliminärt) Utfallet 2015 är ett underskott med 18,9 mkr. Budgeten för året har en underfinansiering med 51,9 mkr på grund av den volymökning av barn och elever i verksamheterna som pågått de senaste åren. Målsättningen har varit att så långt det är möjligt minska det befarande underskottet. Prognosen har succesivt minskat under året, från -45,8 mkr i april till -19 mkr i november. Intäkter Intäkterna överstiger budget med 19,8 mkr. Kommunbidraget har tillförts 6,0 mkr i utvecklingsmedel till grundskolan. Bidrag överstiger budget med 8,8 mkr. Bidrag för nyanlända barn och elever samt bidrag från fonder ger ett bättre utfall än budgeterat. Kunskapsnämndens avsatta buffert på 7,5 mkr har under året aktiverats till grundskolan. Personalkostnader Personalkostnader (belopp tkr) Utfall Budget Diff BU Utan BU Nämnd Förskola Grundskola Grund- o gymnasiesärskola Gymnasieskola Övrig verksamhet Totalt

35 Personalkostnaderna överstiger budget med 44,5 mkr. Budgeten för 2015 är budgeterad med ett underskott på 51,9 mkr, utfallet är 7,5 mkr bättre än det budgeterade underskottet. Grundskola, förskola och gymnasieskola har ett underskott jämfört med budget. Köp av verksamhet För elever i interkommunala och fristående verksamheter har kostnaden ökat jämfört med budget. För året redovisas ett underskott med 9,4 mkr. En ökad volym elever inom grundskola och gymnasieskola är största orsaken till de ökade kostnaderna. Övriga kostnader Lokaler har ett utfall som är 5,7 mkr lägre än budget, i första hand beroende på sänkt internränta. Måltidskostnader har ett utfall som är 3,9 mkr lägre än budget. IT-kostnaderna är 4,3 mkr lägre än budget. Barn och elever i verksamheten Sammanställning barn och elever i verksamheten för januari-december 2015 Förskola jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Kommunen Fristående förskolor Utom kommunen Totalt Grundskola jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Kommunen Fristående skolor Utom kommunen Totalt Grundsärskola jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Kommunen Fristående skolor Utom kommunen Totalt Fritidshem jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Kommunen Fristående skolor Utom kommunen Totalt Barn och elever i verksamheten 2015 Förskola Antalet barn i förskolan 2015 är i genomsnitt vid mätningar i mars och oktober 1698 barn (föregående år 1670 barn). Flest barn i förskolan under 2015 var 1804 barn i maj. Under hösten har antal tillkommande barn per månad varit 17 barn totalt ca 100 barn. Antalet barn som beräknas vara placerade i förskolan i maj-juni strax över Ökningen av antalet barn i förskolan medför behov av nya lokaler för att kunna öppna nya avdelningar. Grundskola Antalet elever i grundskolan F-9 har ökat med ca 120 under året till Vid årets slut finns det ca 90 elever som ännu inte fått någon skolplacering. Till största delen är det nyanlända elever, asylsökande eller de som fått uppehållstillstånd, som ännu inte blivit skolplacerade. Prognosen för utvecklingen under 2016 är en ökning med ca 120 elever till 4470.

36 Volymökningen medför behov av att utnyttja alla resurser för att bereda plats till eleverna. Tillgången på lokaler och personalresurser behöver utökas för att kunna uppfylla kraven på utbildning i grundskolan. Utfall per verksamhet 2015 Utfall och prognos (belopp tkr) Utfall per verksamhet Utfall Budget Diff Budget Prog Diff Prog. Nämnd Förskola Grundskola Grund- o gymnasiesärskola Gymnasieskola Övrig verksamhet Totalt Förskola Utfallet för året är -6,6 mkr (underfinansierad budget -13,0 mkr). Högre intäkter än budget med 2,4 mkr. Kostnaderna är totalt 9,0 mkr högre än budget. För personalkostnaderna redovisas ett underskott med 11,8 mkr. Övriga kostnader är totalt 2,8 mkr lägre än budget. Grundskola Utfallet för året är -13,8 mkr (underfinansierad budget -28,0 mkr). Högre intäkter än budget med 11,8 mkr. Tillkommande kommunbidrag med 9,1 mkr och övriga intäkter 2,7 mkr högre än budget. Kostnaderna är totalt 25,5 mkr högre än budget. För personalkostnaderna redovisas ett underskott med 28,0 mkr. Lägre kostnader än budgeterat för lokaler, måltider och IT har bidragit till att underskottet inte blev större. Grund- och gymnasiesärskola Utfallet för året är +2,9 mkr (underfinansierad budget -0,1 mkr). Högre intäkter än budget med 2,6 mkr beroende på högre bidrag och försäljning av verksamhet än budgeterat. Kostnaderna är totalt 0,3 mkr lägre än budget. Gymnasieskola Utfallet för året är -2,0 mkr (underfinansierad budget -5,5 mkr). Högre intäkter än budget med 6,1 mkr. Kostnaderna är totalt 8,1 mkr högre än budget. För personalkostnaderna redovisas ett underskott med 5,5 mkr. Köp av gymnasieutbildning i fristående och interkommunala gymnasieskolor är 5,5 mkr högre än budgeterat. Övriga kostnader är totalt 2,9 mkr lägre än budget. Övrig verksamhet inkl. central elevhälsa Utfallet för året är +0,5 mkr (underfinansierad budget -2,7 mkr). Intäkter och kostnader följer budget och ger ett litet överskott.

37 Revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete Karin Magnusson David Boman Revisorerna Sandvikens kommun September 2015

38 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollfrågor Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Fullmäktiges fastställda mål och riktlinjer avseende integration Kommentar Har berörda nämnder och verksamheten preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer? Bedömning Är organisation och ansvarsområden avseende integrationsarbetet tydliga och väl fungerande? Bedömning Finns det en väl fungerande samverkan mellan nämnderna avseende integrationsarbetet? Finns det en väl fungerande samverkan med andra aktörer i det integrationsfrämjande arbetet? Bedömning Har berörda nämnder säkrat kvaliteten i integrationsarbetet? På vilket sätt utvärderas arbetet? Bedömning Sker en tillfredsställande uppföljning, utvärdering och analys av resultat från integrationsverksamheten? Rapporteras resultatet till berörda nämnder och kommunstyrelsen? Bedömning av 12

39 Sammanfattning De flyktingmottagande kommunerna är viktiga aktörer i den nationella integrationspolitiken. I och med detta blir allt fler kommuner i allt högre grad mångkulturella, vilket ställer särskilda krav på styrelsen och nämnderna beträffande utformning och innehåll i den kommunala servicen samt i myndighetsutövningen. För ett väl fungerande integrationsarbete krävs att styrelsen och nämnderna tar ett gemensamt ansvar samt att kommunen samverkar med andra samhällsaktörer, företag, föreningsliv m.m. Den övergripande revisionsfrågan för denna granskning är: Bedriver berörda nämnder ett ändamålsenligt integrationsarbete i enlighet med fullmäktiges intentioner/inriktning? Vår revisionella bedömning är att berörda nämnder i huvudsak bedriver ett ändamålsenligt integrationsarbete i enlighet med fullmäktiges intentioner. Bedömningen baseras på följande: Fullmäktiges målsättningar har implementerats i nämndernas verksamheter och följs upp genom kommunens reguljära styrsystem. Samverkan mellan kommunens olika verksamheter samt med externa parter är väl utvecklad. Det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning inom kommunen avseende integrationsarbetet. Det som idag lyfts fram som ett problemområde är dels bristen på bostäder och dels för lång väntetid för nyanlända barn att få plats i grundskolan. Det sker inte någon samlad uppföljning, utvärdering eller analys av resultatet av kommunens sammanlagda integrationsarbete. Rekommendationer: Det är väsentligt att berörda nämnder säkerställer att antagning till grundskolan sker inom rimlig tid. En samlad uppföljning/analys bör ske av kommunens integrationsarbete i syfte att ge beslutsunderlag för fortsatt utveckling av området. Kommunstyrelsen och berörda nämnder bör även särskilt analysera vad ett fortsatt ökat mottagande kan innebära för möjligheterna att behålla kvaliteten i integrationsarbetet. 2 av 12

40 1. Inledning 1.1. Bakgrund De flyktingmottagande kommunerna är viktiga aktörer i den nationella integrationspolitiken. I och med detta blir allt fler kommuner i allt högre grad mångkulturella, vilket ställer särskilda krav på nämnderna beträffande utformning och innehåll i den kommunala servicen samt i myndighetsutövningen. För ett väl fungerande integrationsarbete krävs att styrelsen och nämnderna tar ett gemensamt ansvar samt att kommunen samverkar med andra samhällsaktörer, företag, föreningsliv m.m. Arbete är ett viktigt instrument i integrationsarbetet då det skapar gemenskap och tillhörighet samt skapar förutsättningar för individen att försörja sig själv och ta kontroll över sitt eget liv. I december 2010 trädde lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare i kraft. En viktig utgångspunkt i lagen är att arbetsmarknadsperspektivet ska gälla från första dagen. Varje nyanländ ska utifrån sina egna förutsättningar få professionellt stöd för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning samt ta del av de rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige. - Arbetsmarknadsdepartementet Kommunerna: Ansvarar för mottagande och bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383), Ska vid behov ge praktisk hjälp i samband vid bosättning, Ansvarar för undervisning i SFI, samhällsorientering och annan vuxenutbildning, Ansvarar för skola, förskoleverksamhet, barnomsorg mm. och Ansvarar för försörjning för dem som inte har rätt till etableringsplan. I Sandvikens kommun finns en integrationsenhet som organisatoriskt ligger inom arbetslivsnämndens ansvarsområde. Integrationsenheten erbjuder hjälp med information, rådgivning och övriga frågor. I dag finns det ett avtal mellan Sandvikens kommun och Migrationsverket om hur många flyktingar som Sandviken ska ta emot varje år. I dagsläget gäller avtalet personer/år. Det handlar då om människor som redan har beviljats uppehållstillstånd. Integrationsenheten ansvarar för att trygga de nyanländas försörjning under den period som kallas för "glappet". Detta är perioden där nyanlända som ej har kommit igång med sin etableringsersättning och övriga bidrag från Försäkringskassan och då istället kan ansöka om försörjningsstöd hos Sandvikens kommun. Integrationsenheten kan även bistå med att anförskaffa lägenhet, hjälpa till med folkbokföring, erbjuda och ordna med hemutrustningslån, anmäla nyanlända till svenskundervisning, skola och förskola. Om integrationsarbetet inte är ändamålsenligt och effektivt kan det innebära att tiden för en nyanländ person att etablera sig i samhället blir förlängd med negativ påverkan på individen och samhället som möjlig följd. 3 av 12

41 1.2. Syfte och Revisionsfråga Utifrån de förtroendevalda revisorernas genomförda risk- och väsentlighetsanalys har PwC fått i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens integrationsarbete. Revisionsfråga: Bedriver berörda nämnder ett ändamålsenligt integrationsarbete i enlighet med fullmäktiges intentioner/inriktning? 1.3. Revisionskriterier Revisionskriterier Avtal med Migrationsverket Lag (2000:1383) Fullmäktiges vision 2025 och mål Nämndernas mål Riktlinjer och rutiner 1.4. Kontrollfrågor Kontrollfrågor Fullmäktiges fastställda mål och riktlinjer avseende integration. Har berörda nämnder och verksamheten preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer? Är organisation och ansvarsområden avseende integrationsarbetet tydliga och väl fungerande? Finns det en väl fungerande samverkan mellan nämnderna avseende integrationsarbetet? Finns det en väl fungerande samverkan med andra aktörer i det integrationsfrämjande arbetet? Har berörda nämnder säkrat kvaliteten i integrationsarbetet? På vilket sätt utvärderas arbetet? Sker en tillfredsställande uppföljning, utvärdering och analys av resultat från integrationsverksamheten? Rapporteras resultatet till berörda nämnder och kommunstyrelsen? 1.5. Avgränsning De nämnder som är granskningsobjekt i granskningen är arbetslivsnämnden, kunskapsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden. Området integration är omfattande och spänner över flera av kommunens verksamhetsområden. Granskningen är därför av övergripande karaktär. 4 av 12

42 1.6. Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer med: Nämndernas presidium (3 st) Personal inom integrationsenheten o Enhetschef o Introduktionshandläggare (3 st) Ansvariga inom kunskaps- och individ- och familjeomsorgsförvaltningen Samverkansgrupp/-er avseende integrationsarbete Genomgång av styrande dokument har genomförts. 5 av 12

43 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Fullmäktiges fastställda mål och riktlinjer avseende integration. Fullmäktige i Sandvikens kommun fastställde kommunens visionsdokument, Vision 2025, i mars Med visionsdokumentet som grund beslutar sedan fullmäktige om årliga mål. Sandvikens kommun arbetar utifrån modellen balanserad styrning och för 2014 års verksamhet satte fullmäktige upp mål under följande perspektiv: 1. Medborgare 2. Medarbetare 3. Hållbar samhällsutveckling 4. Ekonomi 5. Omvärld Under perspektivet omvärld finns följande övergripande målsättning: Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal. Under den övergripande målsättningen finns målen: 1. Bred mångkulturell kunskap i kommunen Målnivån som skall följas upp för detta mål är att: Öka antalet informationsinsatser jämfört med startår Språkpraktikplatser finns i verksamheterna. Målnivån som skall följas upp för detta mål är: Minst 40 språkpraktikplatser i kommunen. De intervjuade anser att samtliga av målen under perspektiven Medborgare, Hållbar samhällsutveckling och Omvärld gäller samtliga medborgare i Sandvikens kommun och då självklart även nyanlända. Ett exempel på det är målformuleringen: Medborgarna upplever Sandviken som en trygg kommun att bo och leva i Kommentar Det kan konstateras att kommunfullmäktige har fastställt mål avseende integration. 6 av 12

44 2.2. Har berörda nämnder och verksamheten preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer? De nämnder som ingår i denna granskning tar fram arbetsplaner där respektive nämnds verksamhet bryter ner fullmäktiges mål till konkreta aktiviteter för att uppnå målen. Exempelvis har Arbetslivsnämnden, under den övergripande målsättningen Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal, satt som mål att: Minst 70 utrikes födda ska erhålla praktik inom såväl privat som offentlig sektor under året. Det framkommer att de nämnder som berörs av denna granskning har en återrapportering av måluppfyllelse kvartalsvis. Enligt de intervjuade sker inom respektive nämnd en uppföljning av målvärden och vilka aktiviteter som genomförts. Exempelvis har Arbetslivsnämnden fått rapporterat att under perioden januari maj 2015 har 69 utrikes födda erhållit praktik. Enligt de intervjuade finns inga separata riktlinjer för integrationsarbetet framtagna. Detta är något som de intervjuade beskriver som ett utvecklingsområde inom kommunens integrationsarbete. Ett flertal av de intervjuade efterfrågar en mer sammanhållen syn på hur kommunens samlade resurser bör samordnas och styras. Det finns en övergripande samverkansgrupp där representanter från Arbetslivsförvaltningen, Individ- och familjeomsorgsförvaltningen, kommunchefen samt Arbetsförmedlingen. Arbetet i denna grupp är enligt de intervjuade främst inriktat på att informera varandra om hur utvecklingen ser ut inom respektive områden Bedömning Det är vår bedömning att berörda nämnder och verksamhet har preciserat och implementerat fullmäktiges mål. Berörda nämnder bör dock arbeta för att en kommungemensam syn på integrationsarbetet tas fram Är organisation och ansvarsområden avseende integrationsarbetet tydliga och väl fungerande? De verksamheter inom kommunen som har ett direkt ansvar för integrationsarbete är enheten för ensamkommande barn Pangea, integrationsenheten samt flerspråksenheten inom skolan. Integrationsarbete är dock ett område som samtliga förvaltningar har ett ansvar för. En stor del av både Kunskapsförvaltningens och Arbetslivsförvaltningens arbete är integrationsinriktat. Det samma gäller för Individ- och familjeomsorgsförvaltningens arbete. De intervjuade framhåller att det därför är vanskligt att peka ut endast vissa delar av kommunens organisation med ett ansvar för integrationsarbetet. 7 av 12

45 Under intervjuer framkommer att det finns en uppfattning om att det är många aktörer inblandade runt en nyanländ person; kommunens olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De intervjuade upplever dock att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan inblandade aktörer inom kommunen. Det finns tydliga rutiner för vem som ska göra vad när en nyanländ person kommer till kommunens kännedom. Det som idag lyfts fram som ett problemområde är dels bristen på bostäder och dels för lång väntetid för nyanlända barn att få plats i grundskolan. Bostadsbristen har till exempel yttrat sig i svårigheter att ordna med egna HVB åt ensamkommande barn då bostäderna ska vara samlade i anslutning till varandra. De intervjuade anser att väntetiden att få börja grundskolan är för lång 1. Enligt uppgift är det vanligt med väntetider på upp till fyra månader. Skolan uppges arbeta med detta och har utökat antalet landningar på fler skolor den senaste tiden. Landningen är förberedelseklasser dit eleverna kommer den första tiden i skolan, för en bedömning och innan de flyttas till ordinarie klass. Det finns i Sandvikens kommun två olika samverkansgrupper med fokus på integrationsfrågan. För det första en övergripande grupp där kommunchef, integrationsenheten, socialtjänsten, skolan, Sandvikenhus AB och Arbetsförmedlingen ingår. Gruppens möten benämns Etableringsmöten. För det andra finns en grupp där skola och socialtjänst (inklusive Pangea) ingår. De intervjuade anser att dessa arbetsgrupper möjliggör ett ständigt utvecklande av rutiner och ansvarsområden inom kommunen. Den lokala överenskommelsen med Arbetsförmedlingen förtydligar vad som ska göras och vem som ansvarar för det. Överenskommelsen innehåller 42 olika punkter/aktiviteter som ska genomföras då en nyanländ person ankommer till kommunen och Arbetsförmedlingens etableringsansvar tar vid. Kommunens etableringsmötesgrupp fungerar som en styrgrupp för den lokala överenskommelsen Bedömning Vår bedömning är att det finns en tydlig och väl fungerande organisation avseende integrationsarbetet. Ansvarsfördelningen bedömer vi även som tydlig. Det är dock väsentligt att berörda nämnder säkerställer att antagning till skolan sker inom rimlig tid. 1 Källa: Migrationsverket.se 13/ Barn som är asylsökande har ingen skolplikt men har rätt att gå i skola från och med höstterminen det år de fyller sex år. Asylsökande barn har rätt till förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet och även om den asylsökande fyllt 18 år har han eller hon rätt att avsluta sin utbildning. Barnet bör få börja senast en månad efter ankomsten till Sverige eller så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden. 8 av 12

46 2.4. Finns det en väl fungerande samverkan mellan nämnderna avseende integrationsarbetet? Finns det en väl fungerande samverkan med andra aktörer i det integrationsfrämjande arbetet? Det framkommer att det finns en väl fungerande samverkan både inom kommunen och mellan kommunen och externa aktörer. De tidigare nämnda samverkansgrupperna anses säkerställa att samverkan mellan verksamheterna ständigt diskuteras och att frågor och problem då kan lösas. De personer som sitter i dessa grupper har mandat att fatta vissa beslut vilket anses medföra att beslut som fattas genom dessa grupper också kan genomföras på ett bra sätt. Vissa verksamheter har mer kontakt med varandra än andra och där sker en tätare samverkan. Ett exempel på där en tät samverkan finns är mellan skolan och integrationsenheten där integrationsenheten hjälper skolan med bland annat tolkar. Skolan upplever att en stor del av verksamheten inom skolan är integrationsarbete och de har därför en tät kontakt med enheterna inom Arbetslivsförvaltningen. Till exempel drivs ett EU-finansierat projekt tillsammans. Flerspråksenheten har också tillsammans med Arbetslivsförvaltningen och Arbetsförmedlingen tagit fram en uppdragsutbildning för studiehandledare. En studiehandledare har i uppgift att stötta nyanlända elever i svenska språket under skoldagen genom att hjälpa till på hemspråket i olika ämnen. De intervjuade anser att samverkan mellan nämnderna på politisk nivå kan förbättras. Det framkommer att Resursfördelningen inom kommunen är en central fråga för flera av de intervjuade. Detta anses vara en viktig fråga för nämnderna att samverka kring och gemensamt hitta en lösning på. Det finns idag inga forum för diskussioner kring dessa frågor mellan de berörda nämnderna. Enligt de intervjuade planeras gemensamma möten att hållas mellan nämnderna för att diskutera integrationsfrågor. Enligt uppgift är inte kommunstyrelsen så styrande i dessa frågor utan huvudansvaret ligger på Arbetslivsnämnden Bedömning Det är vår bedömning att det finns en väl fungerande samverkan mellan de berörda nämndernas verksamheter avseende integrationsarbetet. Vidare är vår bedömning att samverkan kring integrationsfrågan på politisk nivå mellan nämnderna behöver stärkas i syfte att bland annat tillförsäkra en ändamålsenlig resursfördelning. 9 av 12

47 2.5. Har berörda nämnder säkrat kvaliteten i integrationsarbetet? På vilket sätt utvärderas arbetet? Det framkommer att det sker en kvartalsvis uppföljning av måluppfyllelsen genom den balanserade styrningen. Kunskapsnämnden har ingen uppföljning av nyanlända specifikt, de ingår i den reguljära verksamhetsuppföljningen som sker. Däremot tar varje rektor fram en kvalitetsredovisning varje år som sammanställs till en förvaltningsgemensam. I denna redovisning analyseras året som gått och kommande år planeras. De ensamkommande barn som placerats i HVB följs individuellt upp halvårsvis genom det övervägande om fortsatt placering som enligt lag skall genomföras. IVO (inspektionen för vård och omsorg) har tillsyn av kommunens egna HVB två gånger per år. Skolinspektionen har nyligen granskat skolorna i kommunen. Skolinspektionen pekar på förbättringsområden bland annat inom handledningen och kartläggningen av de nyanlända som kommer. Enligt de intervjuade kommer skolverket med en ny mall för kartläggning av nyanlända elever under Det finns förhoppningar på att den ska göra det tydligare kring vad en kartläggning ska innehålla. Integrationsenheten följer upp verksamheten kvartalsvis genom den balanserade styrningen. Det framkommer att det i övrigt inte sker någon utvärdering eller uppföljning avseende kvalitet eller effekter av enhetens arbete Bedömning Vi bedömer att regelbunden uppföljning sker utifrån balanserad styrning sam t utifrån viss annan uppföljning. Detta kan ligga till grund för att ett arbete med att säkra kvaliteten i verksamheten. De berörda nämnderna bör säkerställa att nuvarande uppföljning av integrationsarbetet är tillräcklig för att säkerställa kvaliteten i arbetet. Med tanke på det ökade mottagandet nationellt och lokalt bör nämnderna särskilt analysera hur kvaliteten kan säkerställas i fortsättningen. 10 av 12

48 2.6. Sker en tillfredsställande uppföljning, utvärdering och analys av resultat från integrationsverksamheten? Rapporteras resultatet till berörda nämnder och kommunstyrelsen? Utifrån intervjuerna kan konstateras att det sker en viss uppföljning av området genom den reguljära uppföljningen av verksamheten. Då vissa av målen inom kommunens balanserade styrning är inriktade på integrationsfrågor återrapporteras dessa till nämnderna och kommunstyrelsen. Exempelvis redovisas i årsredovisningen för 2014 en uppföljning av den övergripande målsättningen Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.. Kommunen redovisar att mätnivåerna för denna målsättning delvis är uppfyllda och anser då att detta har bidragit till att kommunen har lärt av många kulturer och utvecklat verksamhet och personal. Det framkommer att det inte sker någon samlad uppföljning, utvärdering eller analys av resultatet av kommunens sammanlagda integrationsarbete Bedömning Det är vår bedömning att det inte sker en tillfredsställande samlad uppföljning, utvärdering eller analys av integrationsarbetet. 11 av 12

49 Pär Månsson Uppdragsledare David Boman Projektledare 12 av 12

50 Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden Version Samrådshandling (intern - och externremiss) Dokumentnamn Dokumenttyp Beslutad av Beslutsdatum Diarienummer Paragrafnummer Giltighetstid Dokumentansvarig Bostadsförsörjningsprogram Program och inriktningsmål Kommunfullmäktige KS2015/533 Stadsarkitekt Helena Tallius Myhrman

51 Förord Sandvikens kommun arbetar inom många områden för att skapa förutsättningar för tillväxt. En avgörande förutsättning är tillgången på bra bostäder och syftet med detta bostadsförsörjningsprogram är att inspirera till utveckling av vår kommun. Genom bostadsförsörjningsprogrammet vill jag att vi ska skapa attraktiva, väl fungerande och hållbara bostäder och boendemiljöer för alla som vill bo i Sandviken, och för de olika behov som uppstår genom livet. Bostadsförsörjningsprogrammet ska också lyfta fram bostadsförsörjningen och dess betydelse för kommunens planering i olika förvaltningar och bolag. Bostadsförsörjningsprogrammet ska även ge en tydlig inriktning för det arbete som vi tillsammans med andra aktörer på marknaden ska genomföra framöver. Förhoppningen är att med bostadsförsörjningsprogrammet som grund utveckla optimism och marknadsföra Sandvikens kommun gentemot bostadsbolag, finansiärer, entreprenörer och framtida Sandvikenbor. Peter Kärnström Kommunalråd

52 FK SAMMANFATTNING...4 BESLUTSDEL...5 Inledning...5 Utgångspunkter...5 Förutsättningar...6 Syfte...6 Kommunens ansvar...7 Inriktningsmål...8 Riktlinjer för bostadsförsörjning...9 God mark- och planberedskap...9 Strategisk markupplåtelse och markförvärv...9 Detaljplan...10 Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal...10 Hållbart byggande...10 Social hållbarhet...10 Ekologisk hållbarhet...11 Ekonomisk hållbarhet...11 God bebyggd miljö...12 Utgångspunkter för bostadsbyggandet...13 Tillväxt...13 Marknadsmekanismer och attraktivitet...14 Bolån och beskattning...14 Ny lagstiftning för kommuners arbete med markanvisning och exploateringsavtal...14 INFORMATIONSDEL...16 Bostadsefterfrågan...16 In - och utflyttning...16 Bostäder för ungdomar och studenter...17 Bostäder för äldre...18 Parboende...19 Bostäder för personer med funktionsnedsättning...20 Bostäder med särskild service enligt LSS...20 Bostäder med särskild service enligt SoL...20 Behov av bostäder för särskilda grupper...21 Bostäder för utsatta vuxna...21 Ensamkommande barn...21 Flyktingmottagning...22 Nuläge...22 Detaljplaneläget och centrumplanering...22 Det kommunala bostadsbolaget mfl...23 Upprustning av Nya Bruket...24 Övrigt bostadsbyggande...24 Bostadsbeståndet i kommunen...24 Historisk bostadsproduktion (26)

53 FK SAMMANFATTNING År 2025 planeras för att Sandvikens kommun ska ha cirka invånare, vilket innebär en ökning med cirka personer jämfört med Med detta som planeringsförutsättning behövs det planeras för minst nya bostäder till 2025 vilket betyder en årlig planeringsberedskap för 480 nya bostäder och en faktisk produktion av 160 nya bostäder. Inriktningsmål ska ligga till grund för att förverkliga nya bostäder. Samtidigt ska de bostäder som redan finns vårdas och utvecklas. Nedan presenteras befolkningsprognosen för hela kommunen. Befolkningsprognosen ligger till grund för de gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) i Sandvikens kommun. Befolkningsutveckling fram till 2030 Figur 1: Befolkningsutveckling och prognos befolkningsutveckling. Källa: Demos Scenario 2 Totalbefolkning Alla invånare ska kunna erbjudas en god bostad till rimlig kostnad i en god boendemiljö med bra boendeservice. Utbudet av bostäder ska vara attraktivt och stimulera till inflyttning i kommunen. Utvecklingen av boendet och bostadsområden ska präglas av strävan mot social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet såväl vid nybyggnad som vid insatser i befintliga bostadsområden. De viktigaste strategierna för att uppnå de övergripande målen för bostadsförsörjningen i Sandviken ryms under följande tre rubriker: Plan- och markberedskap Hur arbetet med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner bedrivs. Att det finns en tydlig strategi för hur kommunen ska jobba med strategisk markupplåtelse och markförvärv och dess koppling till planering har även en central betydelse. Hållbart byggande Att kommunen i sin boendeplanering har med aspekterna om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Boendemiljö Det som byggs, utvecklas och renoveras/restaureras ska upplevas som ett attraktivt boende med god boendemiljö. Attraktivitet har olika innebörd för olika grupper, men betyder att lösningarna ska vara tydligt efterfrågade (26)

54 FK BESLUTSDEL Inledning Bostadsfrågan har uppmärksammats som en av de viktigaste frågorna för utveckling och regionens samtliga kommuner arbetar nu aktivt med frågan. I flera kommuner är bostadsbristen akut. En utmaning är hur vi faktiskt kan få till ett ökat bostadsbyggande. Vad behöver göras, vem gör det, och hur får vi till en fungerande samverkan med fastighetsägare och andra aktörer? Bostadsplanering i en tid med nya rörelsemönster och förstorade geografiska upptagningsområden har i hög grad utvecklats till att få en stor regional betydelse. Genom Bostadsförsörjningsprogrammet skapas en beredskap för tillväxt och näringslivsutveckling, vilket i sin tur ger möjligheter att belysa långsiktigt viktiga planeringsstrategier för kommunens utveckling, samt att graden av händelsestyrd planering kan minskas. Bostadsförsörjningsplanering är det begrepp som oftast har använts om denna verksamhet. Boverket använder numera vanligen begreppet boendeplanering. Dels därför att det inte bara handlar om bostäder utan även om en planering för hur man vill att boendet i vid bemärkelse ska utvecklas i olika delar av kommunen. Dels är ordet försörjning något som får tankarna till ett ovanifrån perspektiv, vilket känns otidsenligt. Alternativa begrepp kan t.ex. vara boendestrategisk planering eller strategisk boendeplanering. I detta program använder vi både begreppen bostadsförsörjning och boendeplanering. Kommunens bostadsförsörjning bygger på följande övergripande mål: Alla innevånare i kommunen ska kunna erbjudas en god bostad till rimlig kostnad i en god boendemiljö med bra boendeservice. Tillgången på bostäder ska vara attraktivt och stimulera till inflyttning i kommunen. Utvecklingen av boendet och bostadsområdena ska präglas av strävan mot social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet såväl vid nybyggnation som vid insatser i befintliga bostadsområden. I Bostadsförsörjningslagen är det fastställt att varje kommun en gång per mandatperiod ska ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommunen har också enligt lag ett ansvar för särskilda boenden för äldre samt för personer med funktionsnedsättningar. Regeringen har också satt som mål att ingen ska behöva vara bostadslös. I bostadsförsörjningsprogrammet är det viktigt att göra tydliga avgränsningar för vad som är kommunens roll och uppgift och i vilka sammanhang kommunen kan och ska agera. Utgångspunkter Ett bostadsförsörjningsprogram ska lyfta fram bostadsförsörjningens betydelse i kommunens olika förvaltningar och bolag, samt utgå ifrån ett antal kommunala planer och beslut som ska ligga till grund för kommunala prioriteringar och beslut. Bostadsplanering är tillsammans med översiktsplanering (ÖP) ett grundläggande verktyg i kommunens strategiska planering. Utöver kommunens övergripande strategiska planering utgör även omsorgsförvaltningens mål en stor del av boendeplaneringen. Omsorgsförvaltningen tillgodoser att det finns särskilda 5 (26)

55 FK boendeformer för olika utsatta grupper, t.ex. äldre och personer med funktionsnedsättning. Bostadsförsörjningen bygger på fem grundläggande behov hos människor tak över huvudet, lokalisering, ägande, bostadsstandard och miljöegenskaper. Det första behovet är lika för alla, de övriga behoven kan se olika ut för olika människor och därför behövs ett varierat utbud av bostäder och boendemiljöer som tillfredsställer våra olika behov skapas. Förutsättningar Bostadsförsörjning handlar inte bara om nybyggnation av bostäder, utan lika mycket om utveckling av det befintliga bostadsbeståndet. Det rör inte heller bara bostadsbebyggelse utan även de fysiska, sociala och gestaltningsmässiga värdena i boendemiljön. Även tillgång på bra fritidsboende är en del av bostadsförsörjningen. I bostadsförsörjningsprogrammet berörs även frågor som ligger utanför kommunens makt att förändra t.ex. kostnadsutvecklingen i byggbranschen, bristande konkurrens i byggbranschen, bankväsendet, skatteregler, redovisningsregler m.m. För att förstå de lokalt påverkbara faktorerna är det ibland nödvändigt att sätta dessa i ett större sammanhang. Bostadsförsörjningsprogrammet ska också betona betydelsen av en god samverkan med stat, grannkommuner och näringsliv för att lyckas med en god bostadsförsörjning. Referensmaterial för bostadsförsörjningsprogrammet har varit Länsstyrelsens informationsmaterial samt bostadsförsörjningsprogram för Umeå, Gävle och Östhammars kommuner. Bostadsförsörjningsprogrammet har tagits fram av en arbetsgrupp inom Sandvikens kommunkoncern bestående av Anna Boman (Kommunledningskontoret, Jenny Glumoff (Sandvikenhus AB), Christina Bro (Omsorgsförvaltningen), Andreas Sundström (Tekniska kontoret), Lotta Holmström (Individ och familjeomsorgsförvaltningen) och Martin Larsson (NAI Svefa) har sammanställt och innehållsmässigt granskat dokumentets texter. Helena Tallius Myhrman (Samhällsbyggnadsförvaltningen) har varit projektledare för bostadsförsörjningsprogrammet och med ansvar för texter i beslutsdel. Syfte Bostadsförsörjningen har en grundläggande betydelse för människors välfärd och för kommunens möjligheter att utvecklas. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Att utveckla boendet är därför en viktig del i Sandvikens kommuns strategiska planering. Strategin för bostadsförsörjningen för perioden har som syfte att vara ett verktyg för att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i Sandvikens kommun utifrån riktlinjer för bostadsförsörjning, inriktningsmål och de nya utgångspunkterna för bostadsbyggande som redovisas i dokumentet. Strategin är ett gemensamt underlag för kommunen och bygg- och bostadsbranschens parter där kommunen skapar förutsättningarna och marknaden svarar för bostadsbyggandet. Strategin är ett koncernövergripande styrdokument för flertalet av kommunens verksamheter. Bostadsförsörjningsprogrammet utgör tillsammans med översiktsplanen ett underlag för markupplåtelse, markförvärv, planläggning, infrastrukturfrågor och planering av trafik och kommunikationer. Strategin är en viktig utgångspunkt för prognosarbetet och utgör ett betydelsefullt dokument för behovsbedömning av bostäder, plan- och markberedskap. Strategin innehåller riktlinjer och inriktningsmål som också anger hur Sandvikens kommun ska samverka med privata intressenter, både när det gäller kommunal mark samt privat mark. 6 (26)

56 FK Ett syfte med bostadsförsörjningsprogrammet är också att ge en beskrivning av bostadsmarknaden och aktuella regleringar inom bostadspolitiken. Idag sker snabba förändringar i vår omvärld. God kunskap är en förutsättning för att ha beredskap för snabba förändringar. Kommunens ansvar Det är kommunens ansvar att genom boendeplanering ge förutsättningar för att alla i kommunen kan bo i Goda bostäder. Detta är av avgörande betydelse såväl för ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt, som för invånarnas välfärd och trivsel. Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet utifrån de krav och önskemål som medborgarna kan komma att efterfråga. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar började gälla från 1 januari år I korthet innebär lagen att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för goda bostäder åt kommuninvånarna. I det följande beskrivs och redovisas bostadsförsörjningsansvaret med utdrag ur lagens innehåll och med kommentarer från Boverket och Länsstyrelsen. Den 1 januari 2014 kom en reviderad och tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar som innebär att: innehållet och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning preciseras (1 ) ett regionalt perspektiv införs länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges tillfälle att yttra sig regeringen får möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer (5 ) bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet förs in som allmänintresse i PBL (Plan- och bygglagen) En del av den nya lagstiftningen handlar om precisering av riktlinjernas innehåll, t.ex. hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. I den nya lagstiftningen finns även en koppling till PBL. Vidare preciseras länsstyrelsens roll och att länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Om regeringens nya ingripandemöjligheter sägs att; Om kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar någon sådan uppgift som specificeras lagen (2 ) får regeringen förelägga kommunen att anta nya riktlinjer. Övriga revideringar i lagen är att bostadsförmedling ska anordnas om det behövs och att köavgift får tas ut. Kommunens ansvar är att: planera för bostadsförsörjning med hjälp av riktlinjer, som är antagna av kommunfullmäktige varje mandatperiod eller när förutsättningar ändras analysera behov, efterfrågan och marknadsförutsättningar som grund för riktlinjerna samråda med berörda kommuner och låta länsstyrelsen och regionala organ yttra sig över riktlinjerna i riktlinjerna redovisa inriktningsmål och planerade insatser och hur man beaktat övergripande planer samt att anordna bostadsförmedling (vid behov) I begreppet Goda bostäder ingår inte bara bostäderna utan hela boendemiljön. Det handlar om nyproduktion men också i hög grad om insatser i redan befintliga bostadsområden. Det 7 (26)

57 FK gäller alla invånares behov av bostäder men vissa grupper kan behöva uppmärksammas särskilt, t.ex. äldre, funktionshindrade och ungdomar. Regeringen framhåller också att medborgarna genom en väl fungerande bostadsförsörjningsplanering kan få bättre inflytande och överblick över boendesituationen i kommunen. Hur kommunerna ska bedriva sin bostadsförsörjningsplanering eller vad planeringen ska omfatta regleras inte närmare. Förutsättningarna varierar starkt och bostadsförsörjningsplaneringen måste anpassas efter situationen i den enskilda kommunen. Bostadsförsörjningsfrågorna är så viktiga att de bör förankras väl i den lokala politiska debatten. Därför är det obligatoriskt att behandla dem i kommunfullmäktige där de ska antas varje mandatperiod eller när förutsättningarna förändras. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska minst innehålla följande uppgifter: mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet planerade insatser för att nå uppsatta mål hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Länsstyrelsens ansvar är att: Länsstyrelsens ansvar är ge kommunerna information, råd och underlag för planering som t.ex. Bostadsmarknadsenkäten, Bostadsmarknadsanalys för Gävleborg och samrådsyttrande till översiktsplaner. De ska också uppmärksamma kommunerna på behov av samråd med andra kommuner, och verka för att det blir ett samråd, samt yttra sig över kommunernas planering ur ett regionalt perspektiv och se till att varje kommun planerar bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Inriktningsmål De viktigaste målsättningarna för bostadsförsörjningen i Sandvikens kommun är följande: Nr Inriktningsmål 1 Det ska ständigt finnas antagna detaljplaner för byggande av minst 320* bostäder, av varierande typ och i olika delar av kommunen. 2 Det ska ständigt finnas byggklar mark för minst 320* bostäder av varierande typ och i olika delar av kommunen 3 Verka för att det årligen produceras 160 nya bostäder i Sandviken. Varav Sandvikenhus årligen ska bygga minst 24 hyresbostäder 4 Kommunen ska arbeta aktivt med strategiska markförvärv och arbeta långsiktigt och målinriktat med markupplåtelse av egen mark 5 Kommunen ska vara en aktiv part tillsammans med bostadsmarknadens aktörer, för att förverkliga inriktningsmålen 6 Nya bostäder ska i första hand lokaliseras centrum-, och kollektivtrafiknära eller på/vid redan ianspråktagen mark 7 Ha blandade upplåtelseformer och tillföra nytt i befintliga områden 8 Vara proaktiva och ta ett brett ansvar för bostäder för äldre 9 Vara pådrivande för energieffektiva bostäder, eller andra miljömässigt och socialt hållbara lösningar *(2xbehovet) 8 (26)

58 FK Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunen har en rad styrmedel till hands som på olika sätt kan underlätta att nå uppsatta mål med bostadsförsörjningen. Exempel på sådana är kommunens strategi för att arbeta med mark- och planberedskap, hur kommunen planerar och arbetar för ett hållbart samhälle samt hur kommunen genom sitt sätt att arbeta ska medverka till goda bostäder i en god boendemiljö. God mark- och planberedskap Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring som visar hur kommunen anser att den fysiska miljön bör användas och utvecklas på kort och långsikt. Den är också ett underlag för en strategisk markpolitik och en god planberedskap både vad gäller fördjupade översiktsplaner och i förlängningen detaljplaner. Att arbeta med fördjupade översiktsplaner är ett sätt att ta kommunalt ansvar för att mer i detalj utreda förutsättningarna för ett visst område att utvecklas enligt uppsatta riktlinjer i översiktsplanen. Att genom en fördjupad översiktsplan utreda de ekonomiska, miljömässiga och övriga förutsättningar för ett projekts genomförande bidrar också till att i ett tidigt skede bedöma ett projekts genomförbarhet och underlätta ett framtida genomförande. Strategi för framtida arbete med översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner kan sammanfattas i följande punkter: Ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan med tillhörande fördjupningar. Översiktsplanen ska utgöra underlag för att ta fram detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov. Prioritera att göra fördjupade översiktsplaner utifrån utpekade utvecklingsområden i översiktsplanen. Engagera övriga aktörer som markägare, fastighetsägare, fastighetsutvecklare och byggare i arbetet med översiktsplan och dess fördjupningar. Vilket ger möjlighet att göra tidiga bedömningar av ett projekts genomförbarhet i översiktsplanearbetet. Strategisk markupplåtelse och markförvärv Kommunen ska genom framsynta markinköp i strategiska lägen och vid nyttjande av egen mark vara en aktiv part tillsammans med bostadsmarknadens aktörer för att förverkliga att nya bostadsområden utvecklas i kommunen. Strategi för framtida arbete med strategiska markinnehav och förvärv kan sammanfattas i följande punkter: Att det finns en stark koppling till arbetet med kommunens översiktsplan och fördjupningar. Att all markupplåtelse och möjliga förvärv noggrant utreds med hänsyn till möjligheter för framtida genomförande. Kommunal mark ska så långt som möjligt anvisas och fördelas i konkurrens, gärna genom arkitekt- och/eller markanvisningstävlingar. Anordna möten med aktörerna på den lokala bostadsmarknaden. Detaljplan Att arbeta fram färdiga detaljplaner för bostäder, är ett sätt för kommunen att kunna erbjuda intressenter planlagd och byggklar mark. Att ha en planberedskap för detaljplaner kan också kombineras med fördjupade översiktsplaner där grundläggande förutsättningarna för 9 (26)

59 FK bostadsbyggande arbetas fram tillsammans med aktörer intresserade av att utveckla, investera och bygga bostäder i Sandviken. Strategi för framtida arbete med detaljplaner kan sammanfattas i följande punkter: En tydlig strategi för i vilken omfattning och för vilka projekt det är lämpligt med planberedskap. Detaljplaner som tas fram i beredskapssyfte utan att byggherre utsetts, bör göras flexibla. Markanvisningar och exploateringsavtal kan användas för vidare detaljering i planarbetet. Ett tydligt fokus på dialog med samtliga som berörs av en detaljplan för att minska risken för överklagande samt få en bättre slutprodukt. Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal Antagna och väl genomarbetade riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal är ett sätt för en kommun att visa för marknadens aktörer och byggföretag att det finns tydliga rutiner för arbetet, vilket ofta underlättar ett projekts genomförande. Strategi för framtida arbete med riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal kan sammanfattas i följande: Under 2016 ska ett policydokument med riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal antas. Hållbart byggande Sandvikens kommun ska verka för en bostadsförsörjning som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar och med det menas: Den sociala hållbarheten - målet om det goda livet Den ekonomiska hållbarheten - medlen för att uppnå det goda livet Den ekologiska hållbarheten - ramarna för målet och medlen för att inte förstöra för kommande generationer Social hållbarhet I social hållbarhet ligger begrepp som tillgänglighet, valfrihet, integration, mångfald, trygghet, jämställdhet, delaktighet och inflytande. För att öka valfriheten och för att stärka integrationen ska en variation av lägenhetsstorlekar eftersträvas. Hur väl samhället lyckas med detta beror bland annat på faktorer som tillgången på lokal service och kollektivtrafik, hur utomhusmiljön är, vilka aktiviteter som finns i området, attraktiva mötesplatser, lokala utvecklingsgrupper, medbestämmande osv. Tillsammans skapar detta stadsdelens identitet som utgör grunden för respektive stadsdels utveckling. En bra bostad och boendemiljö är en viktig förutsättning för god hälsa. Bostaden och närområdet har stor betydelse för social gemenskap och trygghet, vilket hör till mänskliga grundläggande behov. Det räcker inte med att förbättra de fysiska kvaliteterna (t.ex. ventilation, vitvaror, tillgång till grönområden och service). De sociala kvaliteterna behöver också utvecklas (t.ex. känsla av trygghet och säkerhet, möjligheter till en meningsfull fritid samt människors attityder till området). Det finns flera vetenskapliga undersökningar som pekar på vilka faktorer som är viktiga i boendemiljön. Enligt de boende är de viktigaste boendepreferenserna bland annat: Närhet till kommunikationer, grönområden, idrottsanläggningar och barnomsorg samt skolor Tillgång till hälso- och sjukvård samt daglig service 10 (26)

60 Småskalig och varierande bostadsbebyggelse FK Blandning av bostäder, verksamheter och servicefunktioner (funktionsblandning) Tillgång till mötesplatser Den nationella folkhälsopolitiken har betydelse vid om -, till- och nybyggnad när bostadsområden och stadsdelar ska förnyas. Det finns ett antal målområden och bestämningsfaktorer som särskilt bör uppmärksammas, bl.a. tillgång till mötesplatser, fysisk tillgänglighet till, mellan och i bostäder, trygghet i närmiljön, meningsfull fritid, exponering för radon, grönytors betydelse för hälsan samt stödjande miljöer för fysisk aktivitet och aktiv transport. Ekologisk hållbarhet Den ekologiska hållbarheten handlar mycket om energi både i bostaden och i de transporter som omger boendet. Men även avfallshantering och VA-lösningar är viktiga hållbarhetsfrågor, liksom anpassning till kommande klimatförändringar. Hållbarhet i materialval är också en viktig fråga och här kommer livscykelanalyser (LCA) att bli ett allt viktigare verktyg, tillsammans med miljöklassning av byggnader. EU:s ramdirektiv för vatten anger bland annat att inga åtgärder får beslutas som kan försämra statusen på någon vattenförekomst. Detta inverkar på olika sätt på kommunens planläggning och markanvändning. Nybyggnation av bostäder får inte bidra till att god status inte uppnås i Sandvikens kommuns vattenförekomster. Här blir VA-frågan viktig. Lokalisering av bostäder ska i första hand ske på eller invid redan ianspråktagen mark, i andra hand på mindre värdefull mark och i sista hand på värdefull mark. Exploatering av jordbruksmark bör undvikas helt. Om park eller naturmark påverkas av exploatering bör kompensationsåtgärder uppfyllas. Ytterligare förslag för ett ekologiskt hållbart samhälle och för att nå de nationella klimatmålen är att: Vid såväl nybyggnation som upprustning av befintligt bestånd ska en hög ambitionsnivå hållas avseende bebyggelsens klimatpåverkan och kommunen ska vara pådrivande i utvecklingen av att bygga med förnyelsebara byggnadsmaterial som trä. Bostadsprojekt med energisnål teknik och uppvärmningssystem ska uppmuntras, som t.ex. lågenergi-, och passivhus. Arbete med riktlinjer för energikrav vid nybyggnation ska påbörjas. All nybyggnation ska vara anpassad för optimal avfallshantering avseende källsortering, tillgänglighet och säkerhet. För att minska transportbehov bör centrumnära och kollektivtrafiknära lägen prioriteras vid utveckling. Planering ska göras för ett energieffektivt transportsystem gång, cykel, buss och tåg. Lösningar med bilpooler och en ny sänkt parkeringsnorm bör tas fram. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet innebär att kommunen ska ha god kunskap om den lokala bostadsmarknaden och på förändringar i efterfrågan. Ekonomisk hållbarhet innebär också att bygga vidare på gjorda investeringar och att ha en hållbar strategi för framtida utbyggnader. Genom att skapa god social hållbarhet samt utveckla ännu bättre miljömässiga lösningar, uppnås också god ekonomisk hållbarhet. 11 (26)

61 FK Det finns olika lösningar för enkla och billiga bostäder bland annat olika koncept för studentlägenheter. Det är viktigt i bedömningen av sådana lösningar att kraven på långsiktig hållbarhet vägs in. Av samma anledning är det även viktigt att våga säga nej till initiativ som inte uppfyller de krav som kommunen vill ställa. Detta med hänvisning till att kommunen vill uppnå en hög grad av hållbarhet i bostadsbyggandet och minimera framtida och kostsamt underhållsbehov. Exempel på övriga faktorer som kommunen bör ta hänsyn till för att uppnå ett hållbart byggande kan vara: Prioritera bostadsbebyggelse längs starka kollektivtrafikstråk Förtäta och omvandla centrumnära områden för bostadsändamål Bygga bostäder på lediga lucktomter i Sandvikens centrumkärna Kommundelarnas och de mindre tätorternas goda livsmiljöer ska lyftas fram i syfte att öka bostadsbyggandet, samt för att nyttja den redan befintliga infrastrukturen God bebyggd miljö Kommunens bostadsförsörjningsansvar vid nyproduktion och insatser i befintliga bostadsområden omfattar inte bara bostäderna i sig utan även boendemiljön. Med boendemiljö avses bostad, bostadsområde och service. God boendemiljö är ett helhetsbegrepp som syftar till att skapa god boendekvalitet såväl inne som ute. Enligt Statens Folkhälsoinstitutet är en god bostad i ett tryggt bostadsområde en av de allra viktigaste förutsättningarna för en god folkhälsa. I det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som ska nås till 2020 säger följande: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Det är platsens egenskaper, såsom topografi, storlek, beskaffenhet, ljudexponering med mera, som skapar förutsättningen för vilken typ av bebyggelse som kan komma att uppföras. Exempel på faktorer som kommunen bör ta hänsyn till för att uppnå god boendemiljö kan vara: Genom att arbeta med utformning och gestaltningen kan platsens, byggnadernas, utemiljöns och belysningens förutsättningar tas till vara på rätt sätt för att skapa en trygg och hälsosam livsmiljö. Det framtida bostadsbyggande kommer till stor del att utgöras av förtätning centralt och utefter kollektivstråk. Detta innebär att buller kommer att vara ett problem som måste hanteras och särskilt buller från trafik. Avgörande för att dämpa och avskärma bullret är hur bebyggelsen placeras, planeras och utformas på aktuell plats. En mer sluten utformning, som en kvartersstruktur, skapar bättre förutsättningar för att styra och avskärma bullret vilket ger möjlighet till en ljuddämpad uteplats. En bullrig sida kan kompenseras med en ljuddämpad sida utomhus. En mer öppen bebyggelsestruktur, som punkthus, lamellhus, radhus och så vidare, har inte samma 12 (26)

62 FK avskärmande effekt eftersom bullret i större utsträckning letar sig in mellan huskropparna. Genom att arbeta med byggnadens utformning och material på fasaden och tak kan ytterligare ljuddämpande effekter utformas. Gröna tak, ljudabsorberande balkonger, delvis inglasade balkonger eller glaspartier mellan byggnaderna kan också medverka till att buller reduceras. Utgångspunkter för bostadsbyggandet Tillväxt Tillgången på bra och attraktiva bostäder är en avgörande förutsättning för tillväxt i kommunen och bostadsförsörjningen är i hög grad kopplad till arbetsmarknaden. Genom bättre kommunikationer och kortare restider i regionen har storleken på arbetsmarknaden ökat. Detta har förbättrat möjligheten att bo i en kommun och arbeta i en annan. En större arbetsmarknadsregion innebär att kommunens bostadsförsörjning inte kan göra stopp vid kommungränsen. Förr var det mer vanligt att arbetskraften flyttade dit företagen fanns. Idag är det mer vanligt att företagen flyttar dit arbetskraften finns och vill bo. Bostadsförsörjningen kan därför inte bli en fråga som stannar vid kommungränsen. Det är därmed viktigt att betona att det är arbetsmarknadsregionen som är utgångspunkten för bosättning. Möjligheterna att skapa nya intressanta områden med en större mångfald av attraktiva boendemiljöer kan öka om ett större geografiskt område med goda kommunikationer står till buds, därför är det viktigt med ett regionalt perspektiv på frågan. En viktig utgångspunkt för bostadsförsörjning är att befolkningen ökar i Sandvikens kommun och i Gävleregionen vilket gör att fler bostäder behövs. En god bostadsförsörjning är ett viktigt konkurrensmedel för lokalisering av företag. De faktorer som främst påverkar en kommuns tillväxt är: närhet till storstad väl utbyggd infrastruktur universitet/högskola Det finns dagliga tåg- och bussförbindelser mellan Sandviken och Stockholm, två europavägar, E4 och E16, leder till och genom kommunen. Högskola finns på 2 mils avstånd från Sandvikens station. Sandvikens närhet till Gävle gör även att goda tillväxtförutsättningar i regionen spiller över på Sandviken. Genom att systematiskt arbeta med att stärka tillväxtpåverkande faktorer som väl utbyggd infrastruktur och välfungerande kollektivtrafik har Sandviken en potential att utvecklas till en mer attraktiv kommun att bo och verka i. Centrumnära och kollektivtrafiknära bostäder är viktiga för att uppnå kortast möjliga restid för pendling mellan omkringliggande orter och mot Stockholm - Mälardalsregionen. Studentbostäder är ett betydelsefullt konkurrensmedel för Högskolan och här finns möjligheter också för Sandvikens kommun att erbjuda boende. 13 (26)

63 FK Marknadsmekanismer och attraktivitet Det är viktigt för en kommun att aktivt arbeta med bostadsförsörjning. Tillgång på attraktiva bostäder och boendemiljöer är en viktig motor för regionens utveckling. Därför är det viktigt att se bostadsförsörjningen och bostadsregionen/arbetsmarknadsregionen i ett sammanhang. För att nå den förväntade befolkningsväxten är det viktigt att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Attraktivitet har olika innebörd för olika människor, men vissa kriterier används och återkommer på bostadsmarknaden och andra är belagda i forskning om boendepreferenser. Det är centrum- och servicenära lägen (nära järnvägsstation och affärscentrum) och närhet till bra kollektivtrafik. Närhet till anhöriga, grönområden, natur, rekreationsområden och möjligheten att lätt ta sig mellan bostad och arbete/skola är andra viktiga kriterier för ett attraktivt boende. Bostadsbyggande sker numera på marknadens villkor och det är i huvudsak kreditinstitut och byggherrar som ytterst avgör var och hur mycket som byggs. Förutsättningar för hyresrätten förändrades radikalt när investeringsstöd och räntebidrag togs bort. Numera byggs i huvudsak små hyresrätter för främst unga och äldre. De skattemässiga villkoren är under utredning. Kommunens roll på bostadsmarknaden har förändrats, men det är viktigt att kommunen tar ett tydligt ansvar i den nya rollfördelningen. Brist på bostäder är dessutom ett välfärdsproblem och uppstår när utbudet av bostäder inte möter efterfrågan. En bristsituation påverkar i första hand utsatta grupper, ofta med negativa sociala konsekvenser och bristande integration som resultat. För att öka valfriheten och stärka integrationen behövs en variation i lägenhetsstorlekar eftersträvas. Bolån och beskattning Nya regler för amortering av bolån finns på förslag. Förslaget kan medföra att det kan komma att ställas högre krav på amortering i framtiden, vilket kan få konsekvenser för betalningsförmågan hos framtida bostadsköpare. Att ta bort räntebidraget och höja fastighetsskatten är andra förslag som diskuteras för att komma tillrätta med obalanser på bostadsmarknaden. Ny lagstiftning för kommuners arbete med markanvisning och exploateringsavtal Den 1 jan 2015 trädde Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899) i kraft. Denna lag anger att samtliga kommuner som arbetar med markanvisning ska ha antagna riktlinjer för hur arbetet bedrivs. Lagen är ett led i att skapa en mer transparant process kring planering och byggande vilket i framtiden förhoppningsvis kan leda till ett ökat byggande. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelsen av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Den 1 januari 2015 trädde en ändring av Plan- och bygglagen (2010:900) i kraft som ställer krav på kommuner att det ska finnas antagna riktlinjer för exploateringsavtal. I Plan- och bygglagen, 6 kap, 39, anges att om kommunen ska ingå exploateringsavtal ska kommunen ha antagna riktlinjer som anger utgångspunkter och mål får sådana avtal. Riktlinjerna ska ange hur kostnader och intäkter till följd av genomförande av detaljplaner ska ske samt andra förhållanden som har betydelse för bedömning av konsekvenserna av att ingå ett exploateringsavtal. Sandvikens kommun planerar att under 2015 arbeta fram ett policydokument för hur arbetet med markanvisningar och riktlinjer för exploateringsavtal ska bedrivas i framtiden. Detta 14 (26)

64 FK arbete är ett bra tillfälle för marknadsföring av kommunen och att närma sig tidigare aktiva, men även nya önskade byggherrar. Från 1 januari 2015 ändrades även 8 kap, Plan- och bygglagen. Ändringen anger att det inte längre är tillåtet att ställa tekniska särkrav, utöver vad Boverkets byggregler anger, på byggherrar vid nybyggnation. Denna ändring får konsekvenser för vilka krav en kommun har möjlighet ställa på byggherrar, exempelvis vad gäller energieffektivitet och tillgänglighet. 15 (26)

65 FK INFORMATIONSDEL Bostadsefterfrågan År 2025 planeras att Sandvikens kommun ska ha cirka invånare vilket innebär en ökning med ca invånare jämfört med Figur 2 nedan visar hur många personer per hushåll det finns i Sandviken. Med i genomsnitt 2,17 personer per hushåll och en planerad befolkningsökning på invånare till och med år 2025 bör den framtida bostadsproduktionen ligga på ca bostäder fram till år Hushåll Bef. reg FOB90 1 boende boende boende boende boende boende Totalt Figur 2: Antal personer per hushåll Källa: Demos Figur 3: Prognos befolkningsutveckling utifrån olika åldersgrupper. Källa Demos In - och utflyttning Mellan år 2002 och 2012 har det i genomsnitt flyttat in personer till Sandviken årligen och under samma period har det flyttat ut personer. Sandviken har alltså ett positivt årligt flyttningsnetto (+153 personer). 16 (26)

66 FK Flyttningsnetto totalt Folkökning Födelseöverskott Figur 4: Flyttningsnetto, folkökning och födelseöverskott. Källa: SCB Figur 5: Utflyttningsrisk utifrån ålder och kön, y-axeln visar på grad av risk och x-axeln visar på ålder. Källa: Demos. uppsättningsregister Bostäder för ungdomar och studenter Ungdomar och studenter är en betydelsefull grupp för Sandvikens fortsatta tillväxt. Antalet invånare i gruppen år har sedan 1990 minskat med 434 personer, se figur 6 nedan, och för att vända den trenden är det viktigt att unga och studenter får fäste på bostadsmarknaden. Tillgången till bra, yteffektiva och billiga bostäder gör att ungdomar stannar kvar i Sandviken och rotar sig här. Det råder stor brist på bostäder för denna grupp vilket beror på att byggandet av lämpliga bostäder inte alls har motsvarat efterfrågan. Hyresrätt är förstahandsval för de allra flesta i den här gruppen. Folkmängd Antal 2013 Ändring Prognos 2040 Förändring år år år år år Totalt Figur 6: Befolkningsutveckling uppdelat i ålderskategorier Unga och studenter är som grupp, priskänsliga. Det finns företag på marknaden som skapat särskilda koncept för studentlägenheter med en boyta på kvm med 17 (26)

67 FK komplementutrymmen. I slutrapporten till regeringsuppdraget Varför byggs det så lite studentbostäder? framhålls tre betydelsefulla aktiviteter: Bygg campusnära studentbostäder Sänk parkeringsnormen för bilar, men öka normen för cykelparkering Större grad av benchmarking mellan studieorter Sandvikens kommun har potential att planera för studentbostäder, eftersom Högskolan i Gävle (HiG) ligger nära Sandviken och enkelt nås med buss 41. Sandvikens kommun (kunskapsförvaltningen via Tekniska kontoret) blockhyr idag 37 lägenheter av Sandvikenhus åt gymnasiestudenter. Förhyrningen har en kontraktstid fram till juli Bostäder för äldre Det finns olika bostadsbehov som kan knytas till gruppen äldre personer. Kommunen har enligt socialtjänstlagen ett särskilt ansvar att se till att det finns särskilda boendeformer för äldre med omfattande behov av service, stöd och omvårdnad. I huvudsak finns dessa i åldrarna över 80 år. Dessa bostäder förmedlas genom omsorgsförvaltningen efter biståndsbeslut. Övriga bostäder som vänder sig mot äldre är t ex seniorboende och trygghetsboende. Dessa fördelas efter kriterier om ålder och utifrån kötid. Omsorgsförvaltningen har fr.o.m. årsskiftet totalt 395 platser i särskilt boende för äldre, varav 139 är på demensavdelningar. Årligen flyttar cirka 150 personer till särskilt boende. Omsorgsförvaltningen har även 51 biståndsbedömda korttidsplatser. Med 395 platser betraktas Sandvikens kommun ha hög tillgång på platser i särskilt boende. Platserna motsvarar 18 procent av kommuninnevånare över 80 år. Motsvarande andel för Sverige är 14 procent. Det finns idag drygt personer över 80 år i Sandviken. Flest äldre bor i Centrala Sandviken, Södra, Västra och Storvik-Hammarby. Fram till år 2026 kommer antalet som är 80 år och äldre att öka med 1100 personer och fram till år 2040 med ytterligare 400. Den snabbaste ökningen ses således de närmaste åren. Den största ökningen kommer att ske i Södra där antalet personer över 80 år kommer att fördubblas fram till år Figur 7: Folkmängdsutveckling personer över 65 år, y-axeln visar indextalet och x-axeln år. Källa Demos En samlad analys av befolkningsutveckling och tillgänglighet visar att det inom några år kommer att bli stor brist på tillgängliga bostäder i flera kommundelar. Behovet av fler bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under lång tid framåt och det 18 (26)

68 FK kommer att behövas flera samordnade insatser för att lösa behovet. Den stora ökningen av gruppen 80 år och äldre innebär behov av särskilda åtgärder. Flertalet äldre vill bo kvar hemma så länge det går eller, om det inte går, flytta till en bostad i närområdet. En förutsättning för kvarboende är god tillgång på bostäder med hög grad av tillgänglighet. Forskning visar att låg tillgänglighet medför ökade kostnader för äldreomsorgen, i form av mer hemtjänst och tidigare flytt till särskilt boende. Sandvikens kommun har under 2014 genomfört en tillgänglighetsinventering av bostäder, Wikman-rapporten. Vid inventeringen framkom att flerbostadshusen i Sandviken har låg tillgänglighet. Endast 24 procent av lägenheterna är tillgängliga för rullstolsburen person och 44 procent är tillgängliga för person som behöver förflytta sig med rollator. Rapporten ligger till grund för analys gällande utvecklingsbehov av särskilt boende, trygghetsboende, seniorboende och tillgängliga lägenheter i ordinarie bostadsbestånd. Wikman-rapportens inventering visar också att ytterligare lägenheter i kommunen kan göras rullstolstillgängliga med hjälp av ramper vid entrén. Det skulle höja andelen rullstolstillgängliga lägenheter till 40 procent. Drygt hälften (764) av dem finns i Centrala Sandviken varav de allra flesta i Nya Bruket och Centrum. 662 av lägenheterna som kan göras rullstolstillgängliga med ramp har egen entré. En tredjedel av dem finns i Nya Bruket. Vid 21 entréer kan en ramp göra minst fem lägenheter rullstolstillgängliga. De flesta av dem finns i Centrum och Kyrkåsen. Mest kostnadseffektivt att åtgärda är de 15 entréer med hiss där för högt entrésteg medför att de 184 lägenheterna ej är rullstolstillgängliga. En fastighet med 36 lägenheter kan göra rullstolstillgänglig genom installation av en hiss. Med den ökning av personer 80 år och äldre som förväntas fram till år 2026 behöver äldreomsorgen tillföras ca 200 platser inom särskilda boenden, vilket skulle medför avsevärda kostnader. För att motverka en sådan utveckling tar rapporten fram förslag på åtgärder inom ordinarie bostadsbestånd. Med en satsning på trygghetsboenden och ökad tillgänglighet i befintliga flerbostadshus, samt Sandvikenhus ABs planerade nybyggnationer med tillgängliga bostäder, bedöms fler kunna bo kvar i ordinarie bostadsbestånd. Antalet platser i särskilt boende kan genom dessa åtgärder kvarstå på nuvarande nivå, trots ökningen av antalet äldre. Figur 8: Prognos för behov av platser inom särskilt boende uppdelat på olika åldersgrupper, y-axeln visar antalet platser och x-axeln visar år. Källa Demos Parboende Den 1 november 2012 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om parboende i 19 (26)

69 FK särskilda boenden för äldre, att det ingår i bedömningen av skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. För att garantera parboende för dem som så önskar, är det viktigt att det finns ändamålsenliga bostäder i tillräcklig omfattning. På det nybyggda omsorgsboendet Ängsbacken finns 24 lägenheter som är ihopkopplade i par genom att det finns en öppningsbar dörr mellan. Det öppnar möjligheten för 12 make- eller sambopar att bo tillsammans även i särskilt boendet. En form av parboende kan vara att den make/maka som inte är i behov av bistånd bereds plats i trygghetsboende. Det förutsätter att trygghetsplatser finns i samma byggnad som det särskilda boendet. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Ingen är per definition funktionshindrad utan hindret uppstår i människans möte med miljön. Ungefär tio procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. För många av dessa är en anpassning av miljön nödvändig för att klara av vardagens uppgifter. Dessa anpassningar underlättar dessutom för väldigt många fler (äldre, barn, vuxna med barnvagn osv.). Att bygga och anpassa miljön för personer med funktionsnedsättning är att bygga hållbart och att slippa göra komplicerade och kostsamma anpassningar i efterhand. Det är samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på god tillgänglighet i hela samhället. Bostäder med särskild service enligt LSS I begreppet bostad med särskild service för vuxna inryms både gruppbostäder och servicebostäder. Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov där kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I gruppbostaden finns bemanning som täcker de boendes hela stödbehov. En servicebostad innebär att personen bor i egen bostad belägen i närheten av särskilda gemensamhetslokaler och platsen i servicebostad innebär också tillgång till personalstöd dygnet runt. Idag finns 47 platser i särskilda gruppbostäder och 56 lägenheter som hör till insatsen servicebostad enligt LSS. Den senare typen av bostäder är integrerat i ordinarie bostadsbestånd. Platsbehovet inom såväl grupp- som servicebostäder ser en ökande tendens. Inga nya gruppbostäder är ännu projekterade medan behovet av fler servicebostäder är anmält. För att beviljas insatsen grupp- eller servicebostad enligt LSS krävs beslut från LSShandläggare på omsorgsförvaltningen. Rådande situation med bostadsbrist där olika grupper har behov av förtur till en bostad kan innebära att det inte finns någon passande lägenhet att tillgå för personer med funktionsnedsättning som beviljas insatsen servicebostad. Ibland har personen själv stått i kö och kan därigenom få en lägenhet där stödinsatser sedan utförs. När ingen lägenhet finns att tillgå riskerar omsorgsnämnden vitesföreläggande för att beslut inte kan verkställas. Önskvärt för att möta behovet av servicebostäder kan vara att alla fastighetsägare i kommunen involveras. En annan väg är att kommunen, som enligt lag har ett särskilt ansvar för bostadsförsörjning för personer med funktionsnedsättning, ger ett ägardirektiv till Sandvikenhus AB att säkerställa tillgången på bostäder för målgruppen. Med en ökande inflyttning till kommunen kan behovet av boende till personer med funktionsnedsättning också antas öka. Behov av insatser i form av grupp- och servicebostäder kan öka utifrån flyktingströmmarna. Särskilda behov uppstår när nyanlända med funktionsnedsättning bär på upplevelser i form av krigstrauman. Bostäder med särskild service enligt SoL Bostäder för psykiskt funktionshindrade tillhandahålls inom omsorgsförvaltningens socialpsykiatri och riktar sig till personer 18 år och äldre, med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bedöms långvarig och som får sociala konsekvenser på den dagliga livsföringen. På Smassen 47 finns ett boende med 20 lägenheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessa bostäder förmedlas genom omsorgsförvaltningen efter biståndsbeslut. Boendet har gemensamhetsutrymmen och personal dygnet runt. Det kan också finnas behov av samverkansformer gällande boende mellan 20 (26)

70 FK Omsorgsförvaltningen och Individ-och familjeomsorgsförvaltningen i Sandviken avseende personer med samsjuklighet, med psykisk funktionsnedsättning och missbruk. Behov av bostäder för särskilda grupper Individ- och familjeomsorgsförvaltningen har fastställt behovet av särskilda bostäder för olika grupper inom nämndens ansvarsområde. Planens tidshorisont sträcker sig fram till Den långa tidshorisonten innebär att osäkerheten i bedömningarna ökar på längre sikt. Kommunen behöver ett differentierat bostadsutbud vad gäller boendekostnad och standard för att kunna tillhandahålla bostäder för personer som av olika anledningar har problem med att erhålla bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Målgruppen är inte homogen utan består av personer eller familjer med skiftande problematik. Den utveckling som skett på senare år med kraftigt stigande boendekostnader i nyproduktion, men även vid upprustning av befintliga bostäder, ökar risken för att gruppen som inte själva klarar av sina boendekostnader kan öka framöver. I takt med att kommunen gradvis rustar äldre bostäder, minskar även antalet bostäder med enklare standard och lägre hyra. Sandvikens kommun, Individ- och familjeomsorgsförvaltningen och Sandvikenhus har ett samverkansavtal som innebär att personer som står i bostadskö hos Sandvikenhus, men som av en eller annan anledning inte uppfyller kraven i uthyrningspolicyn (kan vara skuld, inkomstnivå osv.) kan få en genomgångslägenhet där Individ- och familjeomsorgsförvaltningen går in som borgensman, om sociala skäl bedöms föreligga. Tanken är att hyresgästen ska få ett eget kontrakt efter ett år eller högst fyra år förutsatt att allting fungerar. Genom en ansökan till Hyresnämnden om anstånd från besittningsrätt för varje enskild individ, kan hyresgästen avhysas på sju dagar (att jämföra med tre månader) om hyresgästen inte uppfyller sina åtaganden. I dagsläget finns ca 85 genomgångsavtal i Sandvikenhus bestånd. Bostäder för utsatta vuxna Inom kommunen finns ett antal vuxna personer som lever under otrygga former och av olika skäl är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden och inte sällan även från övriga stödoch resursboenden. För att förhindra ökade kostnader för placering externt för denna målgrupp kan eventuellt behov av ytterligare boenden/bostäder uppstå inom några år. Alternativet är att gruppen erhåller kvalificerad tillsyn och omsorg i det egna hemmet. Bedömning är att bostäderna i vissa fall behöver ha en avskild placering. Ensamkommande barn Individ- och familjeomsorgen ansvarar för ensamkommande barns mottagande, omsorg och boende. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket har upprättat en överenskommelse med kommunen om antalet ensamkommande barn som placeras i kommunen. Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige och som placeras i kommunen beror av situationen i omvärlden. Migrationsverket påtalar nu att fler kommunplatser behövs för ensamkommande asylsökande barn. Inledningsvis behöver de ensamkommande barnen beredas plats inom ett boende där flera mindre lägenheter alternativt rum finns samlade kring gemensamhetslokaler. Personal skall även finnas tillgänglig dygnet runt vilket ställer krav på specialanpassade lokaler med både enskilda rum/lägenheter men även personalutrymmen samt gemensamhetslokal. De ensamkommande barnen slussas så småningom ut till egna lägenheter för vilka Individoch familjeomsorgsförvaltningen inledningsvis står som garant för hyreskontrakten. 21 (26)

71 FK Flyktingmottagning Sandvikens kommun har gjort en överenskommelse med staten om att varje år ta emot 130 nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd. Antalet har varit betydligt högre de senaste åren, pga. de många oroshärdarna främst i och kring mellanöstern samt i norra Afrika. Under år 2014 flyttade 474 utrikes födda personer med uppehållstillstånd till Sandviken, under år 2013 uppgick detta antal till 391 personer. De flesta inflyttarna kommer idag från Syrien, Eritrea, Somalia, Afghanistan och Irak. Den sista december 2014 fanns utrikes födda boende i Sandviken, vilket motsvarar 13,5 procent av befolkningen i kommunen. Under perioden januari augusti 2015 har 420 nyanlända flyttat till Sandviken. Bedömningen är att ca 650 personer från målgruppen nyanlända folkbokför sig i Sandviken År 2016 kommer det att vara ett fortsatt stort tryck på kommunerna. Utifrån de stora volymerna av nyinflyttade till kommunen är behovet av bostäder mycket stort. 130 hushåll som sökt försörjningsstöd via Integrationsenheten tom september 2015 bor på c/o adresser. Arbetslivsförvaltningens Integrationsenhet har under etableringsperiodens två år delat ansvar med Arbetsförmedlingen för flyktingarnas boendeanpassning, hälsoundersökningar, anmälan till SFI och förskola och skola samt äldreomsorg, integration bland annat i sociala aktiviteter och fritidssysselsättningar samt praktik och arbetsmarknadsprogram för målgruppen nyanlända. Flertalet flyktingar bor i hyresbostäder, i huvudsak inom Sandvikenhus bestånd. En stor del av flyktingarna väljer att stanna kvar i samma bostad efter de två första åren i etableringen, medan andra flyttar till jobb i större städer. Flera av Migrationsverket upphandlade anläggningsboenden för asylsökande öppnades i Sandviken under 2014 och i början av år Totalt omfattar dessa omkring 500 boendeplatser för asylsökande och finns i Gysinge och Österfärnebo samt i Kungsgården och på Svarvargatan i centrala Sandviken. Under hösten 2015 har antalet asylsökande ökat kraftigt. I Sandviken fanns det 809 asylsökande vecka 40 nämnda år. Då har man inte räknat in asylsökande bosatta i Gysinge då dessa tillhör enheten i Hedemora. Flyktingmottagandet är viktigt för regionens framtida tillväxt, och en god bostadsförsörjning är nödvändig för en positiv upplevelse som gör att flyktingar som fått uppehållstillstånd vill stanna kvar. Med dagens brist på bostäder blir flyktingar ofta kvar länge i Migrationsverkets anläggningsboende för asylsökande, även efter att ha fått uppehållstillstånd. Detta riskerar att fördröja etableringsprocessen och i värsta fall skapa mer långvariga problem för de nyanlända. Flyktinginvandringen består av en blandning av ensamhushåll och barnrika familjer. Ensamhushållen växer emellertid ofta snabbt genom anhöriginvandring. Därför är behovet av stora lägenheter mycket större för denna grupp än för bostadsmarknaden i övrigt. Tillgång till bra kollektivtrafik i anslutning till bostaden är också en viktig faktor för flyktingar. För att de så snabbt som möjligt ska kunna etablera sig i det svenska samhället är det viktigt att de kan ta sig till bland annat undervisning i svenska för invandrare och samhällsorientering samt till arbetsmarknadspraktik och etableringsanställningar. Nuläge Detaljplaneläget och centrumplanering En inventering har gjorts av alla detaljplaner kommunen som visar att det idag finns planlagd mark (ägd av kommunkoncernen eller landstinget) för att bygga minst 1200 bostäder i centralorten. I kommundelarna finns planlagd mark motsvarande ytterligare 630 bostäder. Totalt blir det i Sandvikens kommun minst totalt 1830 möjliga bostäder på planlagd mark. 22 (26)

72 FK En första översiktlig inventering har gjorts för att beräkna möjlig utökning av exploateringen i centralorten, som skulle kunna skapa minst ytterligare 1000 bostäder. För kommundelarna kan ökad exploatering också ge ytterligare bostäder. Med planeringsförutsättning att det behövs planeras för minst nya bostäder till år 2025 behövs en årlig planeringsberedskap på 2-3 gånger behovet. Vid en faktisk produktion av 160 nya bostäder per år, behöver vi ha minst 320 bostäder i planeringsberedskap (om 2xbehovet). Samhällsbyggnadsförvaltning har genom stadsarkitekten tagit fram ett arbetsmaterial för centrumplaneringen för den inre stadskärnan och en radie på ca 20 minuters gångväg från stadens mitt. Möjliga lägen för utvecklingsområden och förtätning, för att bygga bostäder har kartlagts översiktligt och oavsett vem som är markägare. För att ha en beredskap vid förfrågningar om tomter och planbesked för centrala lägen, har i en 3D datamodell och i situationsplaner olika alternativ med varierande grad av förtätning och exploatering prövats. Antal lägenheter, parkeringsplatser, utemiljö och ljusförhållanden har då studerats. Materialet används internt och externt vid möten med markägare, fastighetsägare, fastighetsutvecklare, byggentreprenörer med flera bostadsaktörer samt vid informationsmöten och dialoger med medborgare, samverkan och intresseföreningar. Det kommunala bostadsbolaget mfl Sandvikenhus bildades 1962 som ett allmännyttigt bostadsföretag. Företaget bedrevs i stiftelseform fram till 1994 då det ombildades till aktiebolag. År 2001 övertog Sandvikenhus ansvaret för delar av kommunens tekniska verksamhet. Förvaltning av kommunala parker, anläggningar och fastigheter (ca kvm) övertogs med målsättningen att effektivisera verksamheten genom bättre utnyttjande av resurser. Sandvikenhus äger idag lägenheter, av dessa hyrs av privatkunder och 275 lägenheter ägs och hyrs ut av dotterbolaget Sandviken Nyttofastigheter som hanterar alla specialkontrakt som gruppbostäder och äldreboenden. Bestånd i övriga kommundelar (utanför Sandvikens tätort) är Järbo 138 lägenheter, Årsunda 113 lägenheter samt Storvik 224 lägenheter. Se kartbild. 1 oktober 2015 var uthyrningsgraden 99,1 procent. Figur 9: Karta över Sandvikenhus bestånd Sandvikenhus har år stambytt ca 200 lägenheter per år och har pågående stadsdelsförnyelseprojekt i alla tre stora centrala bostadsområden i Sandviken. I oktober 2016 har Sandvikenhus 74 inflyttningsklara lägenheter. De nyproducerade lägenheterna ligger centralt beläget på Sveavägen (Kv. Körkarlen). Under 2016 kommer Sandvikenhus styrelse 23 (26)

73 FK att ta fram inriktningsbeslut för var och om det ska nyproduceras de kommande åren. Ett par möjliga platser som är aktuella, är bland annat följande mark med färdig byggrätt: Kv. Snickaren, Köpmanagatan 34, lägenheter Kv. Säljan, Radhus/kedjehus, ca 60 lägenheter Upprustning av Nya Bruket I maj 2015 påbörjades en renovering av Nya Bruket som har nästan 800 lägenheter och är ett av Sandvikenhus största bostadsområden som byggdes mellan åren Renoveringen är omfattande och kommer att genomföras i etapper, uppskattningsvis kommer upprustningen att ta cirka år. Under 2015 genomförs den första etappen, bestående av lägenheter belägna på Skolgatan 10 (56 lägenheter). Avsikten är att genomföra en genomgripande upprustning av hela som inte bara omfattar lägenheter och byggnader, utan även inom området belägna gemensamma ytor såsom parkeringar, garage, genomfartsvägar och grönområden. Resultatet av renoveringen av Skolgatan 10, som beräknas ta minst 8 månader, kommer att ligga till grund för en utvärdering av de insatser som gjorts, och för eventuella förändringar in förkommande etapper. Ambitionen är att återställa området till det skick som arkitekten Ralph Erskine en gång skapade, samtidigt som området anpassas till vår tids behov. Övrigt bostadsbyggande Under sen höst 2015 har kommunens nya omsorgsboende Ängsbacken i Västanbyn färdigställts för inflyttning och Kanalkyrkans trygghetsboende stadskärnans centrum invigdes första advent. Bostadsbeståndet i kommunen I Sandvikens kommun är de två boendeformerna småhus med äganderätt samt hyresrätt i flerbostadshus vanligast förekommande. År 2012 fanns det totalt bostäder i Sandviken. Av dessa var småhus och lägenheter i flerfamiljshus. Av lägenheter i flerbostadshus är upplåtna med hyresrätt och med bostadsrätt. Den övervägande delen av småhusen är äganderätter. I begreppet småhus ingår även rad- /kedjehus och gruppbyggda småhus. Figur 10-11: Diagram över fördelningen mellan småhus och flerbostadshus samt upplåtelseformer i flerbostadshus. 24 (26)

74 FK Figuren nedan visar fördelningen mellan olika bostadstyper i kommunen. Bostadstyp Sandvikens kommun år Småhus, äganderätt Småhus, bostadsrätt Småhus, hyresrätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Specialbostad Övrigt boende Uppgift saknas Samtliga boendeformer Bostadstyp Sandvikens kommun år 2012 Figur 12: Bostadstyper i kommunen, Källa SCB Historisk bostadsproduktion Sandvikens mest expansiva skede kom under och 70-talet när de riktigt stora bostadsområdena Björksätra, Norrsätra och Nya bruket tillkom (ca 800 lägenheter per område). De första åren byggs lägenheter per år och cirka 80 procent av Sandvikenhus bestånd är ifrån denna period. Figur 13: Antal byggda lägenheter per decennium Mer information återfinns i boken Upptäck arkitekturen! under rubriken Yttre Sandviken en dynamisk plats, som författades av Janerik Bywall (stadsarkitekt i Sandviken). Industrins krav på framförhållning i bostadsbyggandet och en stor inflyttning på över 1000 personer per år tvingade fram ett omfattande bostadsbyggande. Allvarliga ansträngningar gjordes för att ge de nya stora områdena en egen karaktär och prägel. Samtidens byggnadskultur och byggnadsindustrins krav på långa raka rader verkade emellertid oftast 25 (26)