Bilaga 5 Exempel på dagvattenlösningar
|
|
- Agneta Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aroseken bostäder AB Vårdboende Karlslund Bilaga 5 Göteborg Structor Mark Göteborg AB Projektbenämning: Stiernhielm 6 och 7 mfl. Uppdragsansvarig: Johan Bengtsson Uppdragsnummer: Dokumentbeteckning: Bilaga 5 Reviderad: Org. Nr Hemsida:
2 Bilaga 5 2 (29) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT DAGVATTENHANTERING Illustration av olika steg av dagvattenhantering Illustration av dagvattenhantering när systemen är överbelastade EXEMPELBILDER PÅ METODER FÖR DAGVATTENHANTERING Exempel på lokalt omhändertagande Exempel på fördröjning och rening nära källan Exempel på trög avledning Exempel på samlad fördröjning och rening BESKRIVNING AV METODER FÖR DAGVATTENHANTERING Gröna tak Ytvattenrännor/Kanaler Regnträdgårdar Genomsläppliga ytskikt Skelettjord för träd m.m Underjordiska fördröjningsmagasin Oljeavskiljare Torr damm eller gräsyta som tillfälligt tål att svämmas över Gräsklädda flacka diken (Svackdiken) METODER FÖR DAGVATTENHANTERING +/ Gröna tak Ytvattenrännor/Kanaler Regnträdgårdar Genomsläppliga ytskikt Skelettjord för träd m.m Underjordiska fördröjningsmagasin Oljeavskiljare Torr damm eller gräsyta som tillfälligt tål att svämmas över Gräsklädda flacka diken (Svackdiken) REFERENSER... 28
3 Bilaga 5 3 (29) 1 ALLMÄNT DAGVATTENHANTERING Utformningen av hållbar dagvattenhantering omfattar många olika typer av åtgärder. Den kännetecknas av en trög avrinning, infiltration så långt som möjligt, stor flödeskapacitet för extremsituationer via öppna dagvattenlösningar samt en höjdsättning som skyddar bebyggelsen från översvämningar. (Svenskt Vatten P110-Del 1, januari 2016) 1.1 Illustration av olika steg av dagvattenhantering Nedan redovisas ett förslag till upplägg på dagvattenhantering för kvartersmark samt för allmän platsmark med olika steg för hantering och avledning till recipienten (se Figur 1). Lokalt omhändertagande Fördröjning och rening nära källan Trög avledning Samlad fördröjning och rening Svartån Kvartersmark Allmän platsmark Figur 1. Illustration av olika steg av dagvattenhantering. (Svenskt Vatten P105, 2011) 1.2 Illustration av dagvattenhantering när systemen är överbelastade För att säkerställa dagvattenhanteringen även vid förhållanden som överstiger de dimensionerade systemens kapacitet, krävs att gårdar och gators höjdsättning medger en säker ytavledning till recipienten (se Fel! Hittar inte referenskälla.). Se även Bilaga 2 för redovisning av ytavledning, även kallade sekundära rinnvägar. Gårdarna och gatornas höjdsättning medger en säker ytavledning Svartån Figur 2. Illustration av dagvattensystem när systemen är överbelastade.
4 Bilaga 5 4 (29) Förslag till metoder för att fördröja och rena dagvatten Nedan ses metoder för att fördröja och rena dagvatten för planområdet. Tabell 1. Förslag gällande metoder för fördröjning och rening av dagvatten. Lokalt omhändertagande Fördröjning och rening nära källan Trög avledning Samlad fördröjning och rening Gröna tak med fördröjning, absorption och avdunstning. Kanaler, ränndalsplattor, ytvattenrännor för omhändertagande, avledning och avdunstning. Kanaler, ränndalsplattor, ytvattenrännor för omhändertagande, avledning och avdunstning. Regnträdgårdar för fördröjning, absorption, infiltration och avdunstning. Kanaler, ränndalsplattor, ytvattenrännor för omhändertagande, avledning och avdunstning. Regnträdgårdar för fördröjning, absorption, infiltration och avdunstning. Långsträckta regnträdgårdar längsmed gator för öppen avledning med fördröjning, absorption, infiltration och avdunstning. Underjordiska fördröjningsmagasin för fördröjning och infiltration vid öppna magasin. Regnträdgårdar för fördröjning, absorption, infiltration och avdunstning. Genomsläppliga ytor av gräs, grus, raster, plattsättningar med fördröjning i marköverbyggnaden, absorption i grönytor, infiltration och avdunstning. Skelettjord för träd med fördröjning, absorption och infiltration. Hålrumsmagasin med dräneringsledning längsmed gator för avledning med fördröjning, infiltration och fastlåsning av föroreningar. Torra dammar eller ytor som tillfälligt tål att svämmas över för fördröjning, absorption, infiltration och avdunstning. Genomsläppliga ytor av gräs, grus, raster, plattsättningar med fördröjning i marköverbyggnaden, absorption i grönytor, infiltration och avdunstning. Skelettjord för träd med fördröjning, absorption och infiltration. Gräsklädda svackdiken längsmed gator för öppen avledning med fördröjning, absorption, infiltration och avdunstning. Hålrumsmagasin med dräneringsledning för omhändertagande med fördröjning, infiltration och fastlåsning av föroreningar. Gräsklädda svackdiken för öppen avledning med fördröjning, absorption, infiltration och avdunstning. Ytor som tillfälligt tål att svämmas över för fördröjning, absorption i grönytor, infiltration och avdunstning. Oljeavskiljare för P-garage för omhändertagande av ev. oljespill. Ytor som tillfälligt tål att svämmas över för fördröjning, absorption i grönytor, infiltration och avdunstning. Oljeavskiljare vid större P- ytor för omhändertagande av ev. oljespill. Huvudsyftet med de föreslagna metoderna är att minska dagvattenavrinningen från området genom att minska andelen hårdgjorda ytor, skapa mervärden, erhålla grundvattenbalans, uppnå flödesutjämning och att få en avskiljning av eventuella föroreningar innan recipienten Svartån.
5 Bilaga 5 5 (29) 2 EXEMPELBILDER PÅ METODER FÖR DAGVATTENHANTERING 2.1 Exempel på lokalt omhändertagande Gröna tak och öppna dagvattenrännor Figur 2. Malmö. Lokalt omhändertagande av dagvatten i form av gröna tak samt öppna kanaler. (Vegtech, u.d.) Innergård med genomsläppliga ytskikt Figur 3. Innergård Västra Hamnen, Malmö. Gröna ytor samt vattengenomsläppliga ytskikt. (Kävlinge kommun, 2014)
6 Bilaga 5 6 (29) Nedsänkt gårdsyta som tillfälligt kan användas för att fördröja dagvatten Figur 4. En nedsänkt yta för rekreation som tillfälligt kan svämmas över och användas för att fördröja dagvatten. (Kävlinge kommun, 2014) Stuprörsanslutningar till öppen ytvattenränna Figur 5. Bostadshus Västra Hamnen, Malmö. Stuprör med anslutning till öppen ytvattenränna. (Kävlinge kommun, 2014)
7 Bilaga 5 7 (29) Stuprörsanslutning till förhöjd växtbädd Figur 6. En växtbädd med fördröjnings- och översvämningszon för infiltrering och behandling av dagvatten. (Tengbom arkitektkontor, 2014) Regnträdgårdar i stadsmiljö Figur 7. Urban dagvattenhantering med trappade regnträdgårdar. (Lagerkvist & Bååth, 2016)
8 Bilaga 5 8 (29) Täckt ytvattenränna Figur 8. Täckt ytvattenränna. (Aco-nordic, u.d.) 2.2 Exempel på fördröjning och rening nära källan Parkeringsplats med genomsläppligt ytskikt Figur 9. Genomsläpplig rasterbeläggning på parkeringsplats. (Uppsala vatten, 2014)
9 Bilaga 5 9 (29) Parkeringsplats med avledning till regnträdgård Figur 10. Parkeringsplats med avledning till regnträdgård. (Escholarship, u.d.) Kanal och regnträdgård med gångbryggor Figur 11. Kanalen avvattnar och avleder dagvatten från bostadsområdet. Anlagda gångbroar förbinder kvartersmarken med den allmänna. (Huddinge kommun, 2014)
10 Bilaga 5 10 (29) Skelettjord för träd m.m. Figur 12. Principskiss av skelettjord för träd intill gator och andra hårdgjorda ytor. Gynnar både växtkraften och dagvattenhanteringen genom fördröjning, infiltrering och rening. (Tengbom arkitektkontor, 2014) Dagvattenkassetter som fördröjningsmagasin Figur 13. Dagvattenkassett, fördröjnings- och infiltrationssystem för dagvattenhantering. (Wavin, 2015)
11 Bilaga 5 11 (29) Perkolationsbrunn för fördröjning av dagvatten Figur 14. Brunn för fördröjning av dagvatten. (Alfarör, 2015) Oljeavskiljare Figur 15. Lamelloljeavskiljare för oljeförorenat dagvatten. (St: Eriks, 2016)
12 Bilaga 5 12 (29) 2.3 Exempel på trög avledning Öppen ytvattenränna Figur 16. System med breda dagvattenkanaler för öppet dagvattensystem, de lökformade kupolerna ökar vattnets strömningshastighet samt leder till en förbättring av rensningen i rännan vid låga vattenflöden. (St: Eriks, 2016) Regnträdgård som avledningssystem i skiljeremsa mellan gata och gångväg Figur 17. En regnträdgård mellan gata och gångväg för omhändertagande och avledning av dagvatten. (Holeman landscape, 2015)
13 Bilaga 5 13 (29) Hålrumsmagasin med dränering Figur 18. Dräneringsstråk utan dagvattenintag. (Svenskt Vatten P105, 2011) Figur 19. Dräneringsstråk med dagvattenintag. Dagvattenbrunnen ligger högre än botten i infiltrationsstråket. (Svenskt Vatten P105, 2011) 2.4 Exempel på samlad fördröjning och rening Torr damm som tillfälligt svämmas över Figur 20. Yta för rekreation som tillfälligt kan svämmas över och användas för att fördröja dagvatten. (Härryda kommun, 2011)
14 Bilaga 5 14 (29) Gräsklädda flacka diken (Svackdiken) Figur 21. Augustenborg (t.v.) och Fjärilsparken, Malmö (t.h.) exempel på gräsklädda diken med flack släntlutning (Svackdiken). (VA-SYD, 2008) Regnträdgård i en större modell Figur 22. En regnträdgård i en större modell. (Pinterest, 2016)
15 Bilaga 5 15 (29) Underjordiska rörmagasin för fördröjning av dagvatten Figur 23. Underjordiska rörmagasin för fördröjning av dagvatten. (St: Eriks, 2015)
16 Bilaga 5 16 (29) 3 BESKRIVNING AV METODER FÖR DAGVATTENHANTERING I nedanstående beskrivning beskrivs de olika metoderna var för sig men en kombination av metoderna är att föredra med tanke på utrymmesbehov, fördröjning- och reningskrav och var i det samlade dagvattensystemet metoderna är bäst lämpade. Till exempel vid placering av metoder som medger infiltration så varierar infiltrationskapacitet starkt mellan olika jordarter där morän och sand har 2-3 gånger större kapacitet än silt respektive anlagda grönytor (matjord). Lera har en nästan försumbar infiltrationskapacitet. Även vid täta lerjordar i de undre marklagren är infiltrationsmöjligheten dock positiv för att förhindra uttorkning av leran och därmed motverka risken för sättningar inom området. Det är viktigt vid höjdsättning av kvarter, gatumark och övriga ytor att höjdsättningen medger ytliga flyktvägar för dagvatten, där vattnet kan rinna på markytan vid mycket kraftiga regn utan att orsaka skador på bebyggelsen. Dessa flyktvägar ska ses som en sekundär avledningsväg för vattnet då alla ordinarie avledningssystem för dagvatten är överbelastade. Slutna ledningssystem för avledning av dagvatten bör undvikas så långt det är möjligt. 3.1 Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak (se Figur 2). Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Av de återförsäljare av gröna tak som kontaktats i utredningen varierar prestandan för fördröjning mellan mm mellan olika tillverkare. Gröna tak kan byggas med en stor variation av taklutningar. Rekommenderad taklutning för sedumtak är mellan 0-45 (Vegtech, Svenska Naturtak, 2017). Detta innebär att gröna tak kan anläggas på skarpa lutningar, vilket gör att denna typ av lösning kan vara passande även för sadeltak. Studier visar att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom sin bladmassa året om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, det vill säga under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. 3.2 Ytvattenrännor/Kanaler Ytvattenrännor kan utföras som öppna och som täckta med intagsgaller eller slitsar. Höjdsättning av innergårdar, gator och övriga ytor förenklas med användning av ytvattenrännor eller med linjeavvattning som de också kallas för. Detta i och med att höjdsättningen blir ett lutande plan jämfört med traditionella dagvattenbrunnar där beroende på lutningsförhållandena det kan krävas upprepande hög- och lågpunkter för att styra avledningen av dagvatten på ytan. Täckta ytvattenrännor (se Figur 8) är också att föredra för att förhindra dagvatten på ytan att rinna ner i garagenedfarter eller till andra ytor där man vill skära av ett ytligt vattenflöde. Rännorna kan läggas i otaliga mönster och kombinationer och på så sätt vara en estetisk tillgång vid utformning av ytor. Öppna ytvattenrännor kan användas för avledning av regnvatten från t.ex. stuprör längs med fasader (se Figur 5) eller bort från fasaden och då vanligast i form av ränndalsplattor eller via
17 Bilaga 5 17 (29) en s.k. lökränna med lökformade bulor i botten (se Figur 16) som ökar vattnets strömningshastighet och förbättrar rensningen i rännan vid låga flöden. Ytvattenrännor som täckta eller öppna kan kopplas ihop till större kanaler för vidare ytlig avledning, eller mynna ut i t.ex. en regnträdgård eller ett svackdike. Ett annat alternativ till dagvattenhantering via öppen ränna eller kanal är att kombinera det med en regnträdgård för att både få ett tilltalande utseende och god dagvattenhantering genom fördröjning och absorption (se Figur 11). 3.3 Regnträdgårdar Regnträdgårdar kan användas för att fördröja vatten i samband med nederbörd. Under vissa perioder kommer regnträdgården att vara helt torr. Det är därför viktigt att den utformas med växter, stenpartier m.m. så att den blir ett tilltalande inslag även under torrperioder. Regnträdgården kommer att utjämna flödestoppar och medföra en rening av dagvattnet genom sedimentation och upptag av de näringsämnen som finns i dagvatten till växtligheten. Inflöde av dagvatten till en regnträdgård kan ske genom släpp i kantstenen eller vid utformning utan kantsten avledas på bred front (se Figur 10). Ytliga avvattningssystem såsom t.ex. ränndalar eller rännor kan också anslutas. Botten i regnträdgården bör vara minst cirka cm under kringliggande ytor för att skapa en regleringshöjd och därmed ge en magasinerande effekt. Val av växtlighet är viktigt med tanke på fluktuerande vattennivåer och upptagningsförmågan av näringsämnen. Höjdskillnaden kan för att begränsa utbredningen t.ex. tas upp med en stensättning eller murelement eller dylikt. Annars är det en fördel att låta slänter falla ner i regnträdgården för att öka vattnets kontaktyta och därmed upptagningsförmågan (se Figur 17). Vid större regnträdgårdar (se Figur 22) kan regleringshöjden vara avsevärt högre. Regnträdgårdar bör förses med en bräddningsmöjlighet i de fall det annars kan skapa en olägenhet med negativ påverkan på kringliggande ytor och byggnader. Bräddvatten leds via ledning eller på ytan vidare där det så tillåts. Regnträdgårdar kan också med fördel anläggas som längsgående trafikavskiljande avrinningsstråk mellan t.ex. gata och gc-väg (se Figur 17). Då som ett ytligt avrinningsstråk där dagvattnet visualiseras, renas och fördröjs. Avrinningshastigheten minskar avsevärt jämfört med transport i ledningar. Flödestopparna nedströms minskar. Är lutningen större än 2 % bör man lägga in fördämningar för att på så sätt minska vattenhastigheten och öka renings- och fördröjningseffekten. En regnträdgård kan även utföras med en förhöjd växtbädd för att ta hand om stuprör från byggnader. Vilket bidrar till både en estetiskt tilltalande miljö och en hållbar lösning för hantering av dagvatten. Växtbädden utformas i första hand för fördröjning av dagvatten eftersom rening av takvatten inte är nödvändig. Man kan också utforma de förhöjda regnträdgårdarna som en serie efter varandra via överfall från de högre till de lägre nivåerna (se Figur 7). Växtbädden förses med en bräddmöjlighet med avledning ut på markytan för vidare avledning. En regnträdgård bedöms reducera den årliga avrinningsvolymen med 25 % och där infiltration kan ske till omgivande mark blir reduktionen ännu större, även en reducering genom avdunstning erhålls. 3.4 Genomsläppliga ytskikt För att minska avrinningen av dagvatten från gårdsytor, parkeringar, gång- och gatustråk kan ytan förses med ett genomsläppligt ytskikt med fördröjning i marköverbyggnaden (se Figur 3 och Figur
18 Bilaga 5 18 (29) 9). Kombinationen med skelettjordar (se Figur 12) kan vara en möjlighet för att få både bärighet och en god växtetablering. Metoden med genomsläppliga ytskikt med magasinering av dagvatten i överbyggnaden kan även användas på innergårdar ovanpå underjordiska parkeringsgarage. Att anlägga växtlighet på ett gårdsbjälklag kräver dock kunskap om både växtteknik och byggnadsteknik. För att vegetationen ska kunna trivas i en bjälklagsplantering är uppbyggnaden och dess vattenhållande förmåga avgörande. En nedsänkt yta för att fördröja vatten vid höga flöden i samband med nederbörd kan med fördel utformas med genomsläppligt ytskikt på t.ex. innergårdar och parkytor m.m. Vattenvolymen som inte kan magasineras i överbyggnaden står då på ytan för att sedan sjunka undan efterhand regnet avtar och magasinet töms. Under de genomsläppliga ytorna magasineras och fördröjs dagvattnet. I områden med god infiltrationskapacitet i de undre marklagren erhålls även en infiltration till grundvattnet. Även vid täta lerjordar i de undre marklagren är infiltrationsmöjligheten positiv för att förhindra uttorkning av leran och därmed motverka risken för sättningar inom området. Avtappning av magasinet som inte hinner eller kan infiltrera sker via en dräneringsledning. Avledningssystemet kan utformas med brunnar med intagsöppningar och dräneringsledningar som läggs nära botten på överbyggnaden. För att kunna utnyttja magasineringseffekten bör kapaciteten för avledningssystemet strypas. Det är viktigt att en överbyggnad till ytorna är gjord av ett material som säkerställer genomsläpplighet. Man brukar räkna med cirka 30 % hålrum för flödesutjämning i en välgraderad fyllning. Höjdsättningen av ytan är också viktig och en flyktväg på ytan för vattnet vid extremregn ska alltid finnas. 3.5 Skelettjord för träd m.m. Att använda sig av skelettjord runt träd är en anläggningsmetod som ökar jordvolymen och därmed även ökar rotvolymen (se Figur 12). Metoden gynnar både växtkraften och dagvattenhanteringen om ytskiktet runt träden samtidigt är genomsläppligt. Ytvatten kan ledas ner i fyllningen via t.ex. ränndalsplattor och intagsbrunnar. Vid täta jordarter i undergrunden är det viktigt att terrassbotten dräneras på överskottsvatten som inte tas upp eller kan infiltrera. Skelettjorden består av ett bärande element i form av krosskärv eller makadam uppblandat med växtjord. Huvudprincipen är volymmässigt att blanda 2/3 skelettmaterial och 1/3 växtjord. Detta är egentligen en förenkling av de flesta krossmaterialens porositet, som ligger på cirka 30 %. Skelettjord ger möjligheter till att skapa en växtbädd med större jordvolym vilket ökar chansen för träd att utvecklas till sin arttypiska karaktär. Eftersom skelettjorden innehåller en relativt liten del växtjord är det viktigt att dessa egenskaper har en god vatten- och näringshållande förmåga. 3.6 Underjordiska fördröjningsmagasin Där det inte finns utrymme för fördröjningsmagasin på ytan kan underjordiska magasin anläggas och förläggas till exempel inom gårdsytor, parkeringar, gång- och gatustråk. Det finns flera olika alternativ till underjordiska magasin för dagvatten. Vid hög grundvattennivå måste fördröjningsmagasin som anläggs under mark utgöras av täta magasin som till
19 Bilaga 5 19 (29) exempel rörmagasin. Om magasinen utförs med en öppen konstruktion måste grundvattennivån vara känd. Den bör vara under magasinets botten annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Magasinen behöver också dimensioneras för aktuell last, exempelvis trafik och vid rörmagasin också även för lyftkrafter vid höga grundvattennivåer. Uppströms det underjordiska magasinet ska brunnar med sandfång sättas på inloppsledningen för att minimera material som kan sätta igen magasinet Dagvattenkassetter som underjordiskt fördröjningsmagasin Ett alternativ till att anlägga ett fördröjningsmagasin fyllt med ett grovt material eller rörmagasin är dagvattenkassetter av plast (se Figur 13). Dagvattenkassetternas hålrumsvolym är cirka 95 % vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en traditionell anläggning fyllt med ett grovt material. Utformningen och vikten på modulerna gör att transportkostnader kan minskas med upp till 75 % jämfört med traditionella fördröjningsmagasin med ett grovt material. Kassetterna kan användas för fördröjning av dagvatten från tak, hårdgjorda ytor eller förläggas under genomsläppliga ytor. De bör förses med en bräddanslutning för indikation på framtida igensättning. Antingen anläggs kassetter i flera lager samlat som ett rent fördröjningsmagasin eller så kan de staplas efter varandra för att också utöver fördröjning få en avledande funktion. De kan också sammanbindas med överledande rörsystem om så skulle vara lämpligare Hålrumsmagasin som underjordiskt fördröjningsmagasin För att minska avrinningen av dagvatten kan svackdiken eller övriga gårdsytor, parkeringar, gång- och gatustråk förses med ett hålrumsmagasin (se Figur 18 och Figur 19). Kan också fungera som avvattning av skelettjordar eller perkolationsbrunnar. Magasinet fördröjer en vattenvolym i fyllningen och avtappas genom en strypt dräneringsledning i botten av magasinet. Man brukar räkna med cirka 30 % hålrum för flödesutjämning i magasinets fyllning. Ett hålrumsmagasin kan fungera både som ett utjämningsmagasin och ett avledande system av dagvatten Perkolationsbrunn för fördröjning av dagvatten Perkolationsbrunnar (se Figur 14) kan vara en bra och ytekonomisk åtgärd för omhändertagande av dagvatten. Dagvattnet rinner ner genom brunnens betäckning, alternativt förses brunnen med en inloppsledning från närliggande dagvattensystem. De partiklar som kommer in i Infiltrationsbrunnen sjunker ner till botten eller lägger sig på ytan. Vattnet i brunnen kommer via utloppsröret att rinna ner genom botten och ut i fyllningen runt brunnen. Blir flödet så stort att vattenvolymen inte ryms i fyllningen runt brunnen kommer vattnet att flöda över genom nödutloppet som ansluts till ett avledningssystem Underjordiska rörmagasin för fördröjning av dagvatten Rörmagasin (se Figur 23) utformas oftast av polyetenrör eller betongrör. Rören fogas samman i den längd som erfordras med tanke på fördröjningsbehovet. De kan också läggas parallellt med anslutningar sinsemellan för att utnyttja hela volymen.
20 Bilaga 5 20 (29) Dagvatten leds till magasinet med ledningar och tappas av genom en strypt utloppsledning för att erhålla önskad fördröjningseffekt. Magasinen bör förses med en bräddfunktion vid negativ påverkan uppströms på grund av dämning. Brädden utformas för vidare avledning vid högre flöden än vad magasinet är dimensionerat för. Underhåll av rörmagasin är relativt enkel och medger relativt enkla åtgärder vid driftsproblem Rörmagasin av polyetenrör Polyeten är korrosions- och kemikaliebeständigt vilket innebär att rören har en lång livslängd. Dessutom har materialet låg vikt om det jämförs med exempelvis betong. Installationstiden exklusive schaktning är vid den här magasinstypen kort jämfört med andra magasinstyper. Detta tack vare att rördelarna är lätta, prefabricerade och kan göras längre än betongrör. Samt att de snabbt och enkelt kan monteras samman. Ett magasin av polyeten beräknas ha en livslängd på cirka 100 år och kräver, förutom eventuell spolning, i stort sett inget underhåll. Livslängden baseras på kunskap om materialets beständighet samt skicket på de rör som tagits upp ur marken efter att varit i bruk i ca 50 år. ( Rörmagasin av betongrör Skillnaden är de egenskaper som materialen har. Tyngden av betongen gör att rörsektionerna blir svårare att hantera vid montering och dyrare att transportera. Rörlängden är kortare vilket ger fler skarvar. Fler skarvar ger en längre installationstid. Fördelen med armerade betongrör är dock att de kan bära större laster än polyetenrörsmagasin vid till exempel ytligt liggande dagvattenmagasin. Betongrörens ungefärliga livslängd är 100 år. Bara i undantagsfall är mark- och vattenförhållandena sådana att kemiska angrepp förkortar livslängden. ( 3.7 Oljeavskiljare För större parkeringsytor utomhus kan en lamelloljeavskiljare (se Figur 15) vara en lösning för avskiljning av eventuellt oljespill från parkerade fordon. Avskiljaren är avsedd för oljeförorenat dagvatten och har en hög hydraulisk kapacitet. Den har inbyggd bypass-funktion som innebär att vid stora flöden passerar vattnet genom avskiljaren utan att spola ut den tidigare avskilda oljan. Det passerande vattnet renas då från olja och slam men i lägre grad än vid dimensionerande flöden för klass 1 och 2. Avskiljaren kan förses med larm för indikation på hög oljenivå. En lamelloljeavskiljare har en hög hydraulisk kapacitet med inbyggd bypass-funktion och är en effektiv oljeavskiljare kombinerad med sand- och slamavskiljare. För underjordiska parkeringsgarage som inte belastas med dagvatten kan oljeavskiljning ske med mer traditionell oljeavskiljare men den måste förses med antingen en inbyggd pumpenhet eller en separat pumpstation. Relativt små mängder vatten behöver behandlas och pumpas då det enbart handlar om t.ex. snösmältning från bilar som ska omhändertas ihop med eventuellt oljespill från parkerade fordon.
21 Bilaga 5 21 (29) 3.8 Torr damm eller gräsyta som tillfälligt tål att svämmas över En torr fördröjningsdamm (se Figur 20) kan användas för att fördröja vatten vid höga flöden i samband med nederbörd. Under vissa perioder kommer fördröjningsdammen att vara helt torr. Det är därför viktigt att den utformas så att den blir ett tilltalande inslag i landskapsbilden även under torrperioder. Man kan till exempel välja att utforma den som en torr damm med gräsklädd botten så att den i samband med nederbörd kan användas som ett magasin, men utgöra parkyta eller liknande under torra perioder. Fördröjningsdammen kommer att utjämna flödestoppar, rena dagvattnet genom sedimentation och växtupptag. Efter dammen leds dagvattnet via utloppsledning till recipienten. Slänterna bör göras flacka och för att få högsta reningseffekt genom att få så lång uppehållstid som möjligt så att föroreningar hinner suspendera. Den beväxta ytan binder och bryter ner föroreningarna och tar även upp de näringsämnen som finns i dagvattnet. Det beväxta lagret bör ha en tjocklek på ca 30 cm. En torr damm bidrar till en reduktion av vattenvolymerna samt minskar flödestopparna. Även under vinterförhållanden och i samband med snösmältning har det konstaterats att smältvattnet infiltreras i gräsytor. Vintertid kan ytan användas som snöupplag vilket lämpar sig då snö som röjs från gator och vägar anses innehålla föroreningar. 3.9 Gräsklädda flacka diken (Svackdiken) Gräsklädda flacka diken är ytliga avrinningsstråk där dagvattnet visualiseras, renas och fördröjs. Dikena utförs som grunda, öppna avrinningsstråk med flacka slänter för att öka vattnets kontaktyta med underlaget för bättre reningseffekt samt för att kunna klippas maskinellt. Ett svackdike kan utföras som en skiljeremsa mellan t.ex. gata och gc-väg. Tillringen från en hårdgjord yta bör ske på bred front för att uppnå god renings- och fördröjningseffekt samt för att minimera yterosion i slänterna. Svackdiken kan utföras med eller utan ett underliggande hålrumsmagasin (se Figur 18, Figur 19 och Figur 23). Diket kan förses med en bräddfunktion med en högre placerad intagsbrunn med avledning till ett hålrumsmagasin placerad under dikesbotten (se Figur 19). Hålrumsmagasin under svackdike utförs framförallt när infiltrationskapaciteten är låg för underliggande jordar. Avbördningsförmågan påverkas i hög grad av friktion mellan vattnet och gräsytan, den så kallade råheten samt lutningen i flödesriktningen. När dagvattnet rinner i dikena reduceras hastigheten på grund av vegetationen och därmed avskiljs föroreningar genom sedimentering. Avrinningshastigheten minskar avsevärt jämfört med transport i ledningar. Flödestopparna nedströms minskar. Är lutningen större än 2 % bör diket förses med fördämningar för att på så sätt minska vattenhastigheten och öka reningsoch fördröjningseffekten. Den gräsbevuxna ytan binder och bryter ner föroreningarna och tar även upp de näringsämnen som finns i dagvattnet. Växtlagret bör ha en tjocklek på ca 30 cm.
22 Bilaga 5 22 (29) Dikena bidrar till en reduktion av vattenvolymerna samt minskar flödestopparna. Vid höga flöden skall det finnas bräddningsmöjligheter från dikena för att minimera risken att bundna föroreningar slammar upp och sprids. Även under vinterförhållanden och i samband med snösmältning har det konstaterats att smältvattnet infiltreras i gräsytor. Vintertid kan dikena användas som snöupplag vilket lämpar sig då snö som röjs från gator och vägar anses innehålla föroreningar. 4 METODER FÖR DAGVATTENHANTERING +/- 4.1 Gröna tak Fördröjning av vatten genom uppbromsning och lagring i jordlager Rening av vatten genom biologiska processer Absorption av vatten i växtligheten Lagring av vatten i jordlager och växtupptag bidrar till avdunstning Bidrar till biologiskt mångfald och är estetiskt tilltalande Bullerdämpande och isolerar mot värme/kyla Tar ingen markyta i anspråk för dagvattenhantering Högre anläggningskostnad än traditionella tak Ökad skötsel jämfört med traditionella tak i form av gödsling med mera för att bibehålla sin funktion och karaktär. 4.2 Ytvattenrännor/Kanaler Ränndalsplattor, öppna ytvattenrännor och mindre kanaler Ytligt omhändertagande och avledning med god kontroll Ytligt omhändertagande och avledning bidrar till avdunstning Låg bygghöjd jämfört med ledningssystem vilket kan vara att föredra t.ex. på innergårdar med underjordiska garage Estetiskt tilltalande Förenklar höjdsättning av ytor Lägre anläggningskostnader än ledningssystem Ökat underhåll jämfört med ledningssystem Begränsad rörelsefrihet för ex. rörelsehindrade
23 Bilaga 5 23 (29) Säkerhetsaspekter Gallertäckta ytvattenrännor Ytligt omhändertagande och avledning med god kontroll Ytligt omhändertagande och avledning bidrar till avdunstning Låg bygghöjd jämfört med ledningssystem vilket kan vara att föredra t.ex. på innergårdar med underjordiska garage Förenklar höjdsättning av ytor Lägre anläggningskostnader än ledningssystem Ökat underhåll jämfört med ledningssystem Kan ev. innebära begränsad rörelsefrihet för ex. rörelsehindrade 4.3 Regnträdgårdar Fördröjning av vatten inom regleringsnivån och genom lagring i jordlager Rening av vatten genom biologiska processer och sedimentation Absorption av vatten i växtligheten Lagring av vatten inom regleringsnivån, i jordlager och genom växtupptag bidrar till avdunstning Bidrar till biologiskt mångfald och är estetiskt tilltalande Infiltration av vatten kan ske beroende på undergrunden Långsträckta regnträdgårdar fungerar både som ett utjämningsmagasin, reningssteg och ett avledande system av dagvatten Underhåll och skötsel av de planterade växterna Rensning av sedimenterat material 4.4 Genomsläppliga ytskikt Genomsläppliga ytskikt av gräs Fördröjning av vatten genom uppbromsning och lagring i marköverbyggnaden Rening av vatten genom biologiska processer och sedimentation Absorption av vatten i växtligheten Lagring av vatten i marköverbyggnaden och växtupptag bidrar till avdunstning
24 Bilaga 5 24 (29) Infiltration av vatten kan ske beroende på undergrunden Kräver ökad skötsel och underhåll jämfört med en asfaltsyta Kan tätna med tiden och därmed försämras infiltrationsförmågan till marköverbyggnaden Genomsläppliga ytskikt av grus, raster eller plattsättning Fördröjning av vatten genom uppbromsning och lagring i marköverbyggnaden Lagring av vatten i marköverbyggnaden bidrar till avdunstning Infiltration av vatten kan ske beroende på undergrunden Kräver ökad skötsel och underhåll jämfört med en asfaltsyta Kan tätna med tiden och därmed försämras infiltrationsförmågan till marköverbyggnaden 4.5 Skelettjord för träd m.m. Fördröjning av vatten genom lagring i skelettjorden Rening av vatten genom biologiska processer och sedimentation Absorption av vatten i växtligheten Lagring av vatten i skelettjorden och genom växtupptag bidrar till avdunstning Infiltration av vatten kan ske beroende på undergrunden Tar ingen extra yta i anspråk Ger större jordvolym att växa i för träd m.m. Vid tät undergrund krävs avdränering av terrassbotten Begränsad teknisk livslängd pga. svårigheter att tillföra organiskt material 4.6 Underjordiska fördröjningsmagasin Dagvattenkassetter Ytan ovanpå kan nyttjas utan några begränsningar Stor och kontrollerad fördröjningskapacitet Enklare att anlägga än t.ex. rörmagasin
25 Bilaga 5 25 (29) Infiltration av vatten kan ske beroende på undergrunden Måste placeras över grundvattennivån för att kunna nyttja hela magasinsvolymen Hög anläggningskostnad jämfört med fördröjningsåtgärder på ytan. Kassetter har dock en lägre anläggningskostnad är rörmagasin Rening av dagvatten är liten och sker genom sedimentation som sedan slamsugs från manhål Den omslutande geotextilen kan tätna med tiden och därmed försämras infiltrationsförmågan till undergrunden Hålrumsmagasin Ytan ovanpå fördröjningsvolymen kan nyttjas utan några begränsningar Fungerar både som ett utjämningsmagasin och ett avledande system av dagvatten Infiltration av vatten kan ske beroende på undergrunden Fastlåsning av föroreningar Enkelt och relativt kostnadsbesparande att anlägga Måste placeras över grundvattennivån för att kunna nyttja hela magasinsvolymen Kräver större volym jämfört med dagvattenkassetter Begränsad teknisk livslängd pga. igensättning i fyllningen och den omslutande geotextilen vilket också försämrar infiltrationen till undergrunden Perkolationsbrunn Ytan ovanpå fördröjningsvolymen kan nyttjas utan några begränsningar Enkelt och relativt kostnadsbesparande att anlägga Fastlåsning av föroreningar Infiltration av vatten kan ske beroende på undergrunden Måste placeras över grundvattennivån för att kunna nyttja hela magasinsvolymen Begränsad teknisk livslängd pga. igensättning Underjordiska rörmagasin Är inte beroende av att placeras över grundvattennivån
26 Bilaga 5 26 (29) Ytan ovanpå kan nyttjas utan några begränsningar Stor och kontrollerad fördröjningskapacitet Lång livslängd Rörmagasinet måste underhållas genom slamsugning för att bibehålla sin kapacitet Hög anläggningskostnad jämfört med fördröjningsåtgärder på ytan 4.7 Oljeavskiljare Oljeavskiljare för P-garage Bidrar till rening av ev. oljespill Kontrollerbart in- och utlopp Kräver regelbunden tillsyn och underhåll Kräver en inbyggd eller extern pumpenhet Oljeavskiljare för större P-ytor Bidrar till rening av oljeförorenat dagvatten Tar liten markyta i anspråk Kontrollerbart in- och utlopp Kräver bypass-funktion för att kunna hantera flöden utöver det dimensionerande flödet Kräver regelbunden tillsyn och underhåll 4.8 Torr damm eller gräsyta som tillfälligt tål att svämmas över Fördröjning av vatten genom lagring på ytan och i marköverbyggnaden Rening av vatten genom biologiska processer Absorption av vatten i växtligheten Lagring av vatten i marköverbyggnaden och växtupptag bidrar till avdunstning Infiltration av vatten kan ske beroende på undergrunden Kan fungera som snöupplag vintertid Ytan är tillgänglig vid torra perioder
27 Bilaga 5 27 (29) Kan tätna med tiden och därmed försämras infiltrationsförmågan till marköverbyggnaden Kräver kontinuerlig skötsel för att vara tilltalande Vid bristande underhåll kan ytan bli täckt med slam som transporteras med dagvattnet 4.9 Gräsklädda flacka diken (Svackdiken) Ytligt omhändertagande och avledning Fördröjning av vatten genom uppbromsning och lagring i jordlagren Rening av vatten genom biologiska processer och sedimentation Absorption av vatten i växtligheten Ytlig avledning och lagring av vatten i jordlagren med växtupptag bidrar till avdunstning Infiltration av vatten kan ske beroende på undergrunden Bidrar till biologiskt mångfald och är estetiskt tilltalande Kan fungera som snöupplag vintertid Omhändertagande och avledningskapaciteten av dagvatten är avsevärt mycket högre än för en sluten rörledning vid samma fyllnadshöjd Kräver ökad skötsel och underhåll jämfört med ett ledningssystem Kräver kontinuerlig skötsel för att vara tilltalande
28 Bilaga 5 28 (29) 5 REFERENSER Aco-nordic, u.d. Avvattningsteknik. [Online] Available at: [Använd ]. Alfarör, Brunnar och brunnsdelar. [Online] Available at: [Använd ]. Escholarship, u.d. Escholarship. [Online] Available at: [Använd ]. Holeman landscape, Holeman landscape. [Online] Available at: [Använd ]. Huddinge kommun, Ta hand om dagvatten, Huddinge: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Huddinge kommun. Härryda kommun, Dagvattenpolicy, Härryda: Härryda kommun. Kävlinge kommun, Dagvattenpolicy för Kävlinge kommun, Kävlinge : u.n. Lagerkvist, E. & Bååth, S., Urban dagvattenhantering med regnträdgårdar, Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. Pinterest, Pinterest. [Online] Available at: [Använd ]. St: Eriks, Rakrör. [Online] Available at: [Använd ]. St: Eriks, Lökränna. [Online] Available at: [Använd ]. St: Eriks, Produktinformation. [Online] Available at: [Använd ]. Svenskt Vatten P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten P110-Del 1, januari Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Tengbom arkitektkontor, Bilofiltersystem, u.o.: u.n. Uppsala vatten, Dagvattenhantering, Uppsala: Uppsala kommun. VA-SYD, Blue-green fingerprints in the city of Malmö, Sweden, Malmö: Malmö stad. VA-SYD, Ekostaden Augustenborg, Malmö: VA SYD.
29 Bilaga 5 29 (29) Wavin, Dagvattenkassett. [Online] Available at: [Använd ]. Vegtech, u.d. Vegtech. [Online] Available at: vegtech.se [Använd ].
Bilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering
.1 (7) 1. Exempel på system för dagvattenhantering Nedan följer exempel på, för planområdet lämpliga, åtgärder som kan implementeras för att fördröja, reducera, rena och avleda dagvatten inom utredningsområdet.
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla
BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen
PM Dagvattenutredning Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen 2013-09-15 Halmstad 1 av 10 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Underlag... 3 2. Befintliga
BILAGA 3. Exempel på dagvattenanläggningar
Nedan presenteras olika varianter av dagvattenlösningar i form av fördröjningsåtgärder som kan användas för att uppfylla det erforderliga fördröjningsbehovet. 1. Gröna tak För att minska avrinningen av
Säfsen 2:78, utredningar
SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin
Funktionsbeskrivning dagvattenlösningar
Funktionsbeskrivning dagvattenlösningar tillägg till Dagvattenutredning för Södra staden, Underlag för strategiskt program 2015-03-20 Lokala åtgärder, kvartersmark och gata Inom kvartersmark och lokalt
Dagvatten-PM, Storvreta centrum
Tengbom 2015-11-09 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark och allmän platsmark... 5 Dimensionering... 6 Metoder... 10 3.1 Fördröjning via magasin i mark... 10 3.2
Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan
Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:
JM AB och Kungsleden AB
JM AB och Kungsleden AB Stiernhielm 6 och 7 m.fl. Göteborg 2017-07-06 Structor Mark Göteborg AB Projektbenämning: Stiernhielm 6 och 7 m.fl. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Uppdragsansvarig: Henrik Ölander-Hjalmarsson
Kap 3 DAGVATTEN. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun
Kap 3 DAGVATTEN 3.1 LEDANDE DOKUMENT 3.2 DAGVATTENSTRATEGIN 3.3 RANGORDNING VID PLANERING 3.4 TEKNISKA LÖSNINGAR 3.5 BRUNNAR 3.6 LEDNINGAR 3.7 SERVISANMÄLAN Reviderad 2017 1 3.1 LEDANDE DOKUMENT Anläggnings
Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga
Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via
Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö
Datum 2011-03-21 Reviderad - Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Träkvista Järntorget Bostad AB T: +46-10-615
Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.
Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla
Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré
Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse VA-verket Malmö Januari 1999 1 Förord Miljömedvetandet i samhället har under senare år ökat kraftigt. Tidigare var miljöfrågor något som främst myndigheter
PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK
PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK 8 1 7 2 6 5 3 4 2013-04-22 1 Dikeslo sningar Dikeslösningar används här som samlingsnamn för ett antal lösningstyper. De har alla fördelen att de
FÖRSTUDIE DAGVATTENHANTERING FÖR KÅGERÖD 15:1 SVALÖVS KOMMUN
FÖRSTUDIE DAGVATTENHANTERING FÖR KÅGERÖD 15:1 SVALÖVS KOMMUN HELSINGBORG 2015-02-11 MARIA KARLSSON GREEN BAKGRUND OCH SYFTE Detaljplanearbete pågår gällande fastigheterna Kågeröd 15:1 m.fl. i Svalövs kommun.
Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)
Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om
Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö
Järntorget Bostad AB, Ekerö Uppsala 2015-02-23 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506 , Ekerö Datum 2015-02-23 Uppdragsnummer
SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ
SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen
Dagvattenutredning Syltlöken 1
Dagvattenutredning Syltlöken 1 Tillhörande detaljplan för bostäder m m inom fastigheten 2016-10-24 Upprättad av Va-avdelningen, Tekniska förvaltningen Josefine Evertsson Syfte och bakgrund Syftet med detaljplanen
Översiktligt VA för Triangeln
Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca
PM DAGVATTENHANTERING
1 (6) Kv. Varvet 1 Botkyrka Kommun PM DAGVATTENHANTERING Satellitbild över del av fastigheten Varvet 1, Fågelviksvägen 18-20. Synlig naturmark inom fastighet är området som skall exploateras. Täby 2015-11-04
DAGVATTENUTREDNING VITA KORSET
DAGVATTENUTREDNING VITA KORSET 2018-11-06 UTKAST 2018-11-06 UPPDRAG 289281, Dagvattenutredning Vita Korset, Älmhult Titel på rapport: Dagvattenutredning Datum: 2018-11-06 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson:
Mikaelsplan, Uppsala Utredning
Dagvatten, Uppsala Uppdragsgivare: Uppsalahem Upprättat av: Anna Thorsell Konsult: Structor Uppsala 753 30 UPPSALA Utredning Revideringsdatum: , 753 30 UPPSALA Dagvatten ANTAL BLAD: 8 BLAD NR: 1 Innehåll
Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö
Datum 2014-05-20 Reviderad - Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Mörby Järntorget Bostad AB T: +46-10-615
Dagvatten-PM, Klockstapeln
Tengbom Upprättad av: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.1 Befintliga ledningar... 5 1.2 Markförutsättningar... 5 2. Dimensionering... 6 3. Metoder... 7 3.1 Fördröjning
UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld
UPPDRAG Östra Torp, förprojektering UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson DATUM 3 UPPDRAGSNUMMER 7001092000 UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld KVALITETSGRANSKAD AV Göran Wallgren 1. Dagvattenhantering
DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP
DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE Svalövs kommun har tagit fram förslag till ny detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. i södra delen av Svalövs tätort (Figur
Karlskrona - Översiktlig dagvattenutredning Mölletorp
Uppdragsnr: 10173223 1 (7) PM Karlskrona - Översiktlig dagvattenutredning Mölletorp Förutsättningar Karlskrona kommun planerar för ett nytt bostadsområde i Mölletorp och i samband med det har WSP fått
Dagvattenutredning Skomakartorp södra
Datum 2014-05-27 Reviderad - Dagvattenutredning Skomakartorp södra (del av Träkvista 4:191), Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt T: +46-10-615 13 00 D: +46 (0)10 615
Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34
Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att
UPPDRAGSLEDARE. Per Domstad. Per Domstad
PM UPPDRAG Nyréns Läkerolområdet UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Per Domstad UPPRÄTTAD AV Per Domstad DATUM 2016-11-30 DAGVATTENHANTERING LÄKEROLOMRÅDET Bakgrund Gävle kommun avser bebygga det gamla området
Dagvattenutredning. Jutagårds förskola, Halmstad Daiva Börjesson Granskad av Carina Henriksson
Jutagårds förskola, Halmstad 2017-06- 16 Daiva Börjesson Granskad av Carina Henriksson Skapad av: Daiva Börjesson 2017-06-07 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Befintliga förhållanden... 2
Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun
Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun Innehåll Inledning... 1 Dagvatten, dräneringsvatten och spillvatten... 2 Fastighetsägarens roll i dagvattenhanteringen... 2 Lokalt omhändertagande
LOD vid nyproduktion av bostäder. Principlösningar för
2014-05-07 Principlösningar för LOD vid nyproduktion av bostäder. RIKTLINJER OCH KRAV I Stockholms stads dagvattenstrategi (2002) står att dagvattnet inte får försämra miljön. I första hand ska åtgärder
Dag- och dräneringsvatten
Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika
Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga
Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken
Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Credentia AB Dagvattenutredning för kvarteret Haren 1, 2, 3, 7 Uppdragsnummer 1832240 Uppsala 2012-04-12 Sweco Environment AB Uppsala vatten och miljö Irina Persson, Johanna Rennerfelt, Lena Hedberg Kvalitetsgranskare
Exempel på lokalt omhändertagande av dagvatten inom planområdet
Exempel på lokalt omhändertagande av dagvatten inom planområdet I detta kapitel visas en rad exempel på lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten som är möjliga att se över i planområdet både på
DAGVATTENUTREDNING. Kv. Giggen Tallkrogen
DAGVATTENUTREDNING Kv. Giggen Tallkrogen Stockholm 2013-02-26 Novamark AB Olle Burman Jimmy Jonsson I:\PDOC\13022, Kv, Giggen\M\M-dok INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH HYDROLOGI 3 3. DAGVATTEN
Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna
Uppdragsnr: 10194238 1 (6) PM Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Inledning WSP har fått i uppdrag av Titania att göra en dagvattenutredning inför VAprojekteringen av området
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng
Dagvattenutredning Hammarängen 2010 01 01 Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Området... 4 2.1 Markförhållanden... 4 2.2 Avrinningsförhållanden...
STRUCTOR MARK MALMÖ AB
Sida 1(14) Dagvattenutredning Helgedalsskolan Bilden hämtad från www.kristianstad.se Sida 2(14) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3 Befintliga ledningar... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar...
Dagvatten-PM. Lojobacken, Lidingö kommun Tengbom, Matilda Wistrand. Niclas Elvsén. Illustration LINK arkitektur
Tengbom, Illustration LINK arkitektur Matilda Wistrand Niclas Elvsén Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Befintliga ledningar... 6 Recipient och miljökvalitetsnorm... 6 Markförutsättningar... 7
PM KOMPLETTERANDE DAGVATTENUTREDNING NORRA SKALHAMN
PM KOMPLETTERANDE DAGVATTENUTREDNING NORRA SKALHAMN Inledning WSP Sverige AB har fått i uppdrag av Vindbyggarna Lysekil AB att komplettera en tidigare utförd dagvattenutredning gällande området Lyse 1:2
PM DAGVATTENUTREDNING TYRESÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING landskap Pusterviksgatan Göteborg. Tfn
PM DAGVATTENUTREDNING TYRESÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING 2016-05-13 02landskap Pusterviksgatan 13 413 01 Göteborg Tfn 031 711 14 80 PM Dagvatttenutredning sid 2/9 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte...
Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun
, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:
FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN
UNDERLAGSRAPPORT TILL DETALJPLAN MAGASINET1 OCH INTENDENTEN3 FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN KONCEPT 2015-09-28 Uppdrag 258868, DP Magasinet 1 och Intendenten 3 i Hässleholm Titel på rapport: Förutsättningar
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.
Dagvattenutredning, Borås Stad
Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning
Arbetskopia Stina Carlsson
AQARKITEKTER Dagvattenutredning Studentbostäder i Ektorp, Nacka kommun Arbetskopia 2013 08 19 Stina Carlsson Eskilstuna den 2013-08-19 Inledning: Byggvesta planerara att bygga nya studentbostäder i Ektorp
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark
Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1
Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Karolina Ehrén Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Hantverkargatan 5
DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN
DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:
Kompletterande dagvattenutredning för detaljplan Ulvsunda 1:1
UPPDRAG Stora Mossen dagvattenutredning (komplettering) UPPDRAGSNUMMER 1143567000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV GRANSKAD AV Agata Banach DATUM Kompletterande dagvattenutredning för detaljplan Ulvsunda 1:1
Uppdragsnr Niklas Pettersson/Elfrida Lange. Datum Tel Mobil Fax
PM 1 (11) Handläggare Datum Uppdragsnr Niklas Pettersson/Elfrida Lange 2014-07-11 597457 Tel +46 10 505 35 29 Mobil +46 70 386 46 30 Fax +46 10 505 00 10 pierre.issa@afconsult.com Sollentuna 2:26, Rissne
UPPDRAGSLEDARE. Kristina Nitsch UPPRÄTTAD AV
14 UPPDRAG Dp Kvarteret Alen 4 UPPDRAGSLEDARE Kristina Nitsch DATUM 03-22 UPPDRAGSNUMMER 3415910000 UPPRÄTTAD AV Irina Persson och Philip Karlsson GRANSKAD AV Christer Jansson 1. Dagvattenutredning kvarteret
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande
DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB
DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH
Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken
Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken handläggare Graciela Nilsson 1 Innehållförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 Markförhållanden... 4 2.1 Befintliga dagvattenflöden... 5 3 Framtida
EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring
EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.
Hållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.
Box 1146 183 11 Täby Tel 8-732 58 Tel, dir 8-732 28 83 Fax 8-732 22 e-post david.kallman@marktema.se PM - Vilunda 2:24, Dagvattenutredning Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen
Dagvattenutredning. Kv Fikonet 2-3, Eskilstuna
Handläggare Axel Nordqvist Melander Tel +46105055868 Mobil +46730734431 E-mail axel.nordqvist.melander@afconsult.com Recipient ProNordic Reexplorer AB Fredrik Söderberg fredrik@pronordic.se Datum 14/02/2017
Eskilstuna Dagvattenutredning
Valsverket 3-5 Eskilstuna PM Dagvattenutredning 2016-09-02 Structor Uppsala AB Mats Ekström 753 20 UPPSALA Tel. 018-888 08 50 www.structor.se Sida 1 av 10 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 2 1.1. Underlag... 2 2.1
UPPRÄTTAD: KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign
PM- DAGVATTENUTREDNING BOSTÄDER VID SKJUTBANEVÄGEN UTREDNING DP PERMANENTHUSOMRÅDE AVSEENDE FASTIGHETERNA BJÖRKFORS 1:29, 1:449, 1:593 OCH 1:626 - HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2015-12-15 Upprättad
PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR
UPPDRAG Div. konsulttjänster UPPDRAGSNUMMER 13001315-900 UPPDRAGSLEDARE Linnea Larsson UPPRÄTTAD AV Hamed Tutunchi DATUM GRANSKAD AV Linnea Larsson Inledning Detta PM ska ligga som planeringsunderlag för
REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58
REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av
PM Dagvatten Kv Vapnet 3 Eskilstuna. Datum Uppdragsnr: 16113
PM Dagvatten Kv Vapnet 3 Eskilstuna Datum 2017-06-29 Uppdragsnr: 16113 Innehåll Förutsättningar... 4 Dimensionerande regn... 5 Kapacitet befintligt ledningsnät... 5 Förslag dagvattenbehandling... 6 Ytavrinning
Särsta 38:4 Knivsta. Dagvattenutredning Underlag för detaljplan
Särsta 38:4 Knivsta Dagvattenutredning Underlag för detaljplan Upprättad datum 2015-10-05 Handläggare: Stina Carlsson Ändringar: rev 2016-03-20 Benämning Bakgrund Detta PM har tagits fram i samband med
DAGVATTENUTREDNING Dragonvägen i Upplands Väsby Kommun, Riksbyggen
ADRESS COWI AB Solna Strandväg 78 171 54 Solna TEL 010 850 23 00 FAX 010 850 23 10 WWW cowi.se DAGVATTENUTREDNING Dragonvägen i Upplands Väsby Kommun, Riksbyggen PROJEKTNR. A070552 DOKUMENTNR. A070552-002
VA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(5) VA och dagvattenutredning Vatten och spillvatten Utbyggnad av konventionellt kommunalt VA-skall väljas. Huvudledningarna, spill och vatten skall anslutas till kommunens anslutningspunkter
Bilaga. Dag- och dränvattenhantering vid nybyggnation. Sweco, Växjö, oktober 2016 Amanda Berggren, Anton Kjellén, Göran Lundgren
Bilaga Dag- och dränvattenhantering vid nybyggnation. Sweco, Växjö, oktober 2016 Amanda Berggren, Anton Kjellén, Göran Lundgren Inledning Skriften redovisar de krav Alvesta kommun ställer vid nybyggnation
Kampenområdet. Bostadsområde som har varit i drift i ca 12 år. Området ligger i anslutning till Växjösjön som har restaurerats med hjälp av muddring.
Bostadsområde som har varit i drift i ca 12 år Området ligger i anslutning till Växjösjön som har restaurerats med hjälp av muddring. Innehåller ca 220 lägenheter Markområdet är ca 8 ha stort Jordarten
Utbyggnad av ny plan vid Andreastorpet
Tanums kommun, Gerlesborg, Andreastorpet 1(4) Va och dagvattenutredning för ny detaljplan utmed Långekärrsvägen Bilder 2 st Planritningar U:11:01, Va-plan 2017 06 12 Utbyggnad av ny plan vid Andreastorpet
DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA
VARA KOMMUN Kvarteret Ritaren, Vara, D-utr UPPDRAGSNUMMER 1354084000 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA SWECO ENVIRONMENT AB MATTIAS SALOMONSSON MARIE LARSSON Innehållsförteckning
Dagvattenutredning Säfsen
SÄFSENS FASTIGHETER Dagvattenutredning Säfsen Falun 2012-01-04 Dagvattenutredning Datum 2012-01-04 Uppdragsnummer Michael Eriksson Malin Eriksson Lars Jansson Uppdragsledare Handläggare Granskare i Innehållsförteckning
Översiktlig dagvattenutredning för fastigheterna Ordonnansen 5 och 6, Stockholm.
UPPDRAG Ordonnansen UPPDRAGSNUMMER 1143615000 UPPDRAGSLEDARE Gudrun Aldheimer UPPRÄTTAD AV Gudrun Aldheimer DATUM 2013-11-13, rev 2013-11-14 Översiktlig dagvattenutredning för fastigheterna Ordonnansen
Dagvattenutredning Sparven 6
Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340
Projekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Nybyggnad Bostäder. Handling Utredning Dagvattenflöden Utredning
Sidor:11 Projekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Handling ÅF Infrastructure AB Malmö Arbetsnr: Uppdragsledare: ÅFInfrastructure AB, Dockplatsen 12, Dockplatsen 12 SE211 19 Malmö Telefon +46 10 505 00
Skanska Fastigheter Göteborg AB. Bålsta entré. Dagvattenutredning. Uppdragsnr: Version: GH
Skanska Fastigheter Göteborg AB Bålsta entré Dagvattenutredning Uppdragsnr: 105 15 58 Version: GH 2017-10-23 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Skanska
Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås
2017-06-10 Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås Handläggare Gunnar Eriksson 070-513 88 20; 021-448 04 30 gunnar.eriksson@gema.se Bakgrund Dagvattenutredningen ska utgöra underlag
Dagvattenutredningar för detaljplan 4 Nacka Strand
14 UPPDRAG 1143576000 UPPDRAGSNUMMER Nacka Strand Dagvatten UPPDRAGSLEDARE Agata Banach UPPRÄTTAD AV Agata Banach, Erik Lidén, Jonas Sjöström DATUM 2015-09-02 Dagvattenutredningar för detaljplan 4 Nacka
Dagvattenhantering dp Härnevi 1:17 i Upplandsbro
Sid 1 (7) Uppsala 26 juni 2014, rev. 16 april 2015 PM Dagvattenhantering dp Härnevi 1:17 i Upplandsbro Inledning Flexhouse AB/Härnevi Fastighets AB planerar för smålägenheter på fastigheten Härnevi 1:17
Klimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Dagvattenutredning- Organisten 1
Sida 1(14) Dagvattenutredning- Sida 2(14) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar... 3 3.2 Befintliga el- och teleledningar...
ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN
ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN 2011-06-27 1 INNEHåll Syfte 3 Målgruppen 3 Geologiska och tekniska förutsättningar för dagvattenhantering i Nacka 3 Generella anvisningar 3 Anvisningar
Dagvattenutredningar i Täby kommun
Dagvattenutredningar i Täby kommun Kravspecifikation, checklista och förslag till arbetsgång vid dagvattenberäkningar Dagvattenhanteringen blir en allt viktigare del i stadsplaneringen. Detta dels med
Dagvattenlösning Erstorp Södra
Dagvattenlösning Erstorp Södra Fördjupad dagvattenutredning för Erstorp Södra, Lidköping Eksjöhus AB Rapport april 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat
1110_Norrtälje badhus
Norrtälje badhus Norrtälje PM Utredning dagvattenhantering 2011-11-11 Objekt: 1110_Norrtälje badhus Handläggare: Anna Thorsell Konsult: Structor Uppsala AB Salagatan 23 753 30 UPPSALA www.structor.se Beteckning
Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild
Bildyta - Välj Infoga bild Henrik Alm, 08 695 63 78 DAGVATTENSTRATEGI -FRAMTAGANDE -GENOMFÖRANDE -UPPFÖLJNING 1 Bildyta - Välj Infoga bild HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I STADSMILJÖ - Henrik Alm, Gruppchef
PM Dagvattenutredning inför detaljplan Kv. 16 Åkeriet, Norrtälje. ZOEN AB / Källö VVS konsult AB. Staffan Tapper / Niklas Björkman
PM Dagvattenutredning inför detaljplan Kv. 16 Åkeriet, Norrtälje Beställare Riksbyggen Konsult ZOEN AB / Källö VVS konsult AB Uppdragsledare Staffan Tapper / Niklas Björkman Uppdragsnummer 17_008 Datum
Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård
Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård Datum: 2013-08-07 reviderad 2013-10-17 Pauline Sandberg Uppdragsledare Erik Gustavsson Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan
Dagvattenutredning Bostäder vid Stora Torp/TV-huset
Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norra Älvstranden Utveckling AB Box 8003 402 77 Göteborg Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Hulthén Åsa Malmäng Pohl Uppdragsnr: 101 36 07 Filnamn
Vist Energi- och Miljöcenter Dagvattenutredning
Vist Energi- och Miljöcenter Dagvattenutredning 2017-08-28 2017-07-14 1 Innehåll 1 Orientering... 2 2 Befintlig dagvattenhantering... 2 3 Föreslagen dagvattenhantering... 3 3.1 Gröna tak... 4 3.2 Öppna
Dagvattenutredning Önnestad 112:1
Sida 1(10) Dagvattenutredning Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar... 3 3.2 Befintliga el- och teleledningar...
VA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.
Dagvattenutredning. Ekeby, Knivsta kommun PM. Utredning Revideringsdatum:
Utredning Revideringsdatum: Uppdragsgivare: Idun Invest AB Upprättat av: Anna Thorsell Reviderad av: Erika Hagström Konsult: Structor Uppsala Tel. 018-888 08 50 ANTAL BLAD: 10 BLAD NR: 1 Hemsida: 753 30