Sammanträde med regionstyrelsen den 10 februari 2015

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 10 februari 2015 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl ca Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Årsarvode till presidiet för hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015 Diarienummer RS Styrdokument, visioner och policyer för Västra Götalandsregionen 2015 Diarienummer RS Styrelseärenden 3. Förslag till detaljbudget 2015 för regionfullmäktige och regionstyrelsen Diarienummer RS Regionstyrelsens riktlinje för städning i regionens vårdlokaler Diarienummer RS Struktur för styrande dokument inom Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Förslag till införande av hälsocheck/friskvårdsbidrag till Västra Götalandsregionens anställda Diarienummer RS Delegeringsärenden Diarienummer RS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 Föredragningslista från regionstyrelsen, (2) 8. Anmälningsärenden Diarienummer RS Valärenden Diarienummer RS Övriga frågor Information A. Information från regiondirektören B. Bokslutskommuniké (utdelas), Joakim Björck C. Tema: Kompetensförsörjning fördjupning (2 h) /Marina Olsson ca kl Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( ).

3 Ärende 1

4

5

6

7

8

9

10 Ärende 2

11

12

13 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Jennie Jevinger Telefon: E-post: jennie.jevinger@vgregion.se Till Ägarutskottet Styrdokument, visioner och policyer för Västra Götalandsregionen 2015 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Budgeten är det överordnade styrdokumentet för regionens verksamheter. 2. De visioner, policyer och styrdokument enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtandet daterat och som tidigare antagits av regionfullmäktige gäller som styr- och inriktningsdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter under Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet utgår. 4. Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen , ska fortsätta att gälla till och med år Miljöpolicytexten enligt Miljönämndens beslut fastställs som Miljöpolicy för Västra Götalandsregionen. 6. Ett styrdokument för Västra Götalandsregionen har en giltighets tid på fem år, därefter ska dokumentet antingen upphöra eller uppdateras. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens styr- och inriktningsdokument är antagna av regionfullmäktige eller regionstyrelsen. De gäller samtliga förvaltningar och verksamheter och är grundläggande för hur de genomför sina uppdrag och sitt arbete. Budgeten är det överordnade styrdokumentet för regionens verksamheter. För att få ökad tydlighet om vilka styrande dokument som i övrigt gäller inom Västra Götalandsregionen har regionfullmäktige eller regionstyrelsen årligen bekräftat vilka av regionfullmäktige antagna visioner, policyer och styrdokument som är aktuella och gällande. Fördjupad beskrivning av ärendet Sedan senaste beslutet om vilka antagna visioner, policyer och styrdokument som är aktuella och gällande har, Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen , Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

14 Datum (5) Diarienummer RS rättigheter i Västra Götalandsregionen år , Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG 2020), Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen, Säkerhetspolicy för publikt nät, Solenergiplan för Västra Götalandsregionen och Krav och kvalitetsbok för Vårdval Rehabilitering inom primärvården tillkommit. Regional utvecklingsplan för psykiatri utgår och ersätts av Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri , Miljöstrategi antagen 2000 utgår och ersätts av VG 2020, Förslag till regionövergripande tillväxtprogram för Västra Götaland upphör att gälla och ersätts av VG VG 2020 blir det övergripande styrdokumentet för kompetensförsörjning och ersätter Handlingsplan för kompetensplattform Västra Götaland. Kommittén för rättighetsfrågor föreslår därutöver att regionfullmäktige beslutar att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet utgår och att Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen , ska fortsätta att gälla till och med år I samband med att det miljöpolitiska programmet för (numera miljöprogram ) togs av regionfullmäktige upphävdes miljöpolicydokumentet från 2004 med dess mål och åtgärder. Själva miljöpolicytexten blev dock kvar som en del av miljöprogrammet. Miljöpolicyn är grunden för miljöprogrammet och bör därmed vara ett policydokument skiljt från miljöprogrammet. Miljönämnden föreslår därför regionfullmäktige att fastställa miljöpolicytext enligt miljönämndens beslut som Miljöpolicy för Västra Götalandsregionen. Flertalet av styrdokumenten är antagna 2009 och tidigare. Regionkansliet föreslår därför att Västra Götalandsregionen ska införa en regel för när styrdokument ska uppdateras eller utrangeras. Ett styrande dokument bör inte gälla längre än fem år. Dokumentet bör därefter antingen upphöra eller uppdateras. Beredning Sammanställningen av gällande styrdokument har stämts av med ansvariga dels inom regionkansliet, dels hos förvaltningar där respektive styrdokument har tagits fram. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör

15 Västra Götalandsregionen 3 (5) Bilaga 1. Sammanställning över styrdokument antagna av regionfullmäktige 2. Kommittén för rättighetsfrågor beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslut Miljönämndens beslut Beslutet skickas till Nämnder/styrelser och bolag Kommittén för rättighetsfrågor Miljönämnden Bengt Säterskog Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

16 Datum (5) Diarienummer RS Bilaga 1 Styrdokument antagna av regionfullmäktige År Västra Götalandsregionens budget Vårdval Rehabilitering inom primärvården, RF 6/ Bolagspolicy, RF 41/ Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri , RF 68/ Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland , RF 93/ Regionalt serviceprogram i Västra Götaland , RF 48/ Säkerhetspolicy för publikt nät, RF 9/ Solenergiplan för Västra Götalandsregionen RF 10/ Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen , RF 86/ Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen, RF 133/ Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år , RF 127/ Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , RF 130/ Miljöprogram , RF 197/ Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård 2013 RF 122/ Regional utvecklingsstrategi för tandvård, RF 63/ Kulturstrategi, RF 136/ Kompetensförsörjningspolicy, RF 138/ Lönepolicy, RF 139/ Policy för jämställdhet och mångfald, RF 140/ Policy för hälsa och arbetsmiljö, RF 141/ Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland, RF 142/ Krishanteringsplan, RF 6/ Riktlinjer för medlemskap i föreningar och organisationer, RF 154/ IS/IT-strategi, RF 158/ Regional plan för transportinfrastruktur i Västra Götaland , RF 113/ Personalvision 2021 RF 189/2010

17 Datum (5) Diarienummer RS Internationell policy RF 6/ Folkhälsopolitisk policy RF 45/ Klimatstrategi RF 135/ Policy för föreningsbidrag, RF 127/ Maritim Strategi för Västra Götaland, RF 5/ Resepolicy RF 9/ Säkerhetspolicy RF 62/ Finansiell strategi, RF 172/ Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri, RF 174/ Regiongemensamma prioriteringar, RF 10/ Vision Västra Götaland, RF 59/ Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi samt inriktningsdokument för strukturoch verksamhetsutveckling av hälso- och sjukvården, RF 44/2004 och 142/ Inköpspolicy RF 57/ Policy för handikappfrågor RF 126/ Reglemente för informationssäkerhet RF 124/ Kommunikationspolicy RF 10/ Arkivreglemente för Västra Götalandsregionen RF 11/1999

18 "'f'"f"västra GÖTALANDSREGIONEN 1(2) Protokoll från kommitten för rättighetsfrågor, vf\stra GÖTALA\f:SHEG1u;;1~.' I \ 1 ;1nersborg J Inkom I 42 Dnr '{Zö 2/Zf ~/'2_, Förlängning av giltighetstiden för Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Diarienummer RHK Beslut 1. Kommitten för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att förlänga giltighetstiden för Handlingsplan för implementering av FN :s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen till och med år Sammanfattning av ärendet Bakgrund Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år antogs av regionfullmäktige Handlingsplanen ger struktur för Västra Götalandsregionens barnrättsarbete och beskriver mål, åtgärder och ansvar för processen att förverkliga barnkonventionen. Handlingsplanen fastställer också att barnrättsarbetet ska följas upp i verksamhetsplaner och årsredovisningar och ska bygga på handlingsplanens mål. Rättighetskommittens kansli ansvarar för att analysera och redovisa resultatet. Tydliga uppföljningskriterier för målen ska utvecklas av rättighetskommittens kansli. Handlingsplanen ska revideras inför perioden och i samband med detta ska planens utfall redovisas i regionfullmäktige. Kartläggning Med utgångspunkt i beställningen gällande handlingsplanen för implementering av barnkonventionen (RHK ) har Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter utfört en enkätundersökning om barnrättsarbete i Västra Götalandsregionen 2014 (RHK ). Enkätundersökningens syften har varit att få kunskap om hur det befintliga barnrättsarbetet i Västra Götalandsregionen ser ut, samt att få kunskap om behoven av stöd i barnrättsarbetet. Enkätundersökningen utgjordes av en webbenkät med sju frågor, som sändes till 35 verksamheter på förvaltningsnivå i Västra Götalandsregionen våren Enkätundersökningen ger en bra bild av nuläget för barnrättsarbetet i Västra Götalandsregionen. Resultaten visar att arbetet med att implementera barnrätten utifrån handlingsplanen inte har kommit igång på allvar i Västra. Götalandsregionen. Resultaten i enkäten visar också att det finns stort behov av utbildning och stöd i det fortsatta barnrättsarbetet i Västra Götalandsregionen.

19 "f"~ VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN 2(2) Förlängning av handlingsplanen Kansliet föreslår därmed att ingen ytterligare utvärdering/uppföljning av barnrättsarbetet görs under år 2014 utan istället under år En lämplig tidpunkt för redovisning av planens utfall till regionfullmäktige är våren Detta får till följd att revideringen av handlingsplanen måste förskjutas till dess att utvärderingen/uppföljningen är gjord. Giltighetstiden för den befintliga handlingsplanen ( ) föreslås alltså förlängas till och med år Fördelarna med en förlängning av handlingsplanen är dels att processen med att implementera FN:s barnkonvention hinner utvecklas och dels att kommitten för rättighetsfrågor får bättre underlag inför revidering av planen. Beslutet skickas till Elisabet Ericson: elisabet.ericson@vgregion.se

20 "'f"t:" VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommittens kansli Handläggare: Emma Broberg Telefon: E-post: emma.broberg@vgregion.se Till kommitten för rättighetsfrågor Förlängning av giltighetstiden för Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Kommitten för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att förlänga giltighetstiden för Handlingsplan för implementering av FN :s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen till och med år Sammanfattning av ärendet Bakgrund Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år antogs av regionfullmäktige Handlingsplanen ger struktur för Västra Götalandsregionens barnrättsarbete och beskriver mål, åtgärder och ansvar för processen att förverkliga barnkonventionen. Handlingsplanen fastställer också att barnrättsarbetet ska följas upp i verksamhetsplaner och årsredovisningar och ska bygga på handlingsplanens mål. Rättighetskommittens kansli ansvarar för att analysera och redovisa resultatet. Tydliga uppföljningskriterier för målen ska utvecklas av rättighetskommittens kansli. Handlingsplanen ska revideras inför perioden och i samband med detta ska planens utfall redovisas i regionfullmäktige. Kartläggning Med utgångspunkt i beställningen gällande handlingsplanen för implementering av barnkonventionen (RHK ) har Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter utfört en enkätundersökning om barnrättsarbete i Västra Götalandsregionen 2014 (RHK ). Enkätundersökningens syften har varit att få kunskap om hur det befintliga barnrättsarbetet i Västra Götalandsregionen ser ut, samt att få kunskap om behoven av stöd i barnrättsarbetet. Enkätundersökningen utgjordes av en webbenkät med sju frågor, som sändes till 35 verksamheter på förvaltningsnivå i Västra Götalandsregionen våren Enkätundersökningen ger en bra bild av nuläget för barnrättsarbetet i Västra Götalandsregionen. Resultaten visar att arbetet med att implementera barnrätten utifrån handlingsplanen inte har kommit igång på allvar i Västra Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

21 Datum Diarienummer RHK (2) Götalandsregionen. Resultaten i enkäten visar också att det finns stort behov av utbildning och stöd i det fortsatta bamrättsarbetet i Västra Götalandsregionen. Förlängning av handlingsplanen Kansliet föreslår därmed att ingen ytterligare utvärdering/uppföljning av bamrättsarbetet görs under år 2014 utan istället under år En lämplig tidpunkt för redovisning av planens utfall till regionfullmäktige är våren Detta får till följd att revideringen av handlingsplanen måste förskjutas till dess att utvärderingen/uppföljningen är gjord. Giltighetstiden för den befintliga handlingsplanen ( ) föreslås alltså förlängas till och med år Fördelarna med en förlängning av handlingsplanen är dels att processen med att implementera FN:s barnkonvention hinner utvecklas och dels att kommitten för rättighetsfrågor får bättre underlag inför revidering av planen. Rättighetskommittens kansli Annika Ottosson F örvaltningschef Anna Jacobson Enhetschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen elisabet.ericson@vgregion.se

22 "'f"t:" VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN VÄSTRA GÖT.IL\\DSREGIO\E\ \ :inl'r.'hnrg Inkom ~ 2 B Protokoll från kommitten för rättighetsfrågor, ~ Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet Diarienummer RHK Beslut Kommitten för rättighetsfrågor beslutar följande: 1. Kommitten för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet utgår. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet antogs av regionfullmäktige år 20 I 0 (RSK , 134) och syftar till att skapa förutsättningar för unga i Västra Götalandsregionen att ta tillvara sina intressen och rättigheter med fokus på delaktighet. Målgruppen för programmet är unga i åldern år. Utgångspunkt är FN :s konvention om barnets rättigheter och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Rättighetskommittens kansli bedömer att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och deltagande i stor utsträckning överlappar med handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Utgångspunkten för de båda dokumenten är FN :s barnkonvention, och det strategiska programmets fokus på ungas inflytande täcks in av handlingsplanens mål 2 om delaktighet. Beslutet skickas till Elisabet Ericson, elisabet.ericson@vgregion.se 1WO Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:!cp ~-;7 _,...,.- -. / / "'"\, A.? l /~ ~nov ~kcl(. HAl,!OLÄGGARE E:U551bet :::~J. \

23 "f"~västra GÖTALANDSREGIONEN 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Förvaltning/enhet Handläggare: Emma Broberg Telefon: E-post:emma.broberg@vgregion.se Till kommitten för rättighetsfrågor Förslag att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet ersätts av Handlingsplan för implementering av FN :s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen och därmed utgår. Förslag till beslut Kommitten för rättighetsfrågor beslutar följande: 1. Kommitten för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet utgår. Beskrivning av ärendet Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet antogs av regionfullmäktige år 2010 (RSK , 134) och syftar till att skapa förutsättningar för unga i Västra Götalandsregionen att ta tillvara sina intressen och rättigheter med fokus på delaktighet. Målgruppen för programmet är unga i ~!dem år. Utgångspunkt är FN:s konvention om barnets rättigheter och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Enligt beslut i regionstyrelsen ligger programmet under kommitten för rättighetsfrågors ansvarsområde och ingår i dess uppföljning av styrdokument (RS , 75). Rättighetskommittens kansli bedömer att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och deltagande i stor utsträckning överlappar med handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Utgångspunkten för de båda dokumenten är FN :s barnkonvention, och det strategiska programmets fokus på ungas inflytande täcks in av handlingsplanens mål 2 om delaktighet. Den främsta skillnaden mellan dokumenten är skillnad i åldersgrupp, där handlingsplanen täcker in en större målgrupp. Rättighetskommittens kansli bedömer därför att det Postadress: Regionens Hus 462 BO Vänersborg Besöksadress: östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

24 Datum Diarienummer RHK (2) strategiska programmets mål med fördel skulle kunna inkorporeras i uppföljningen av handlingsplanen. Därmed kan det strategiska programmet utgå. Rättighetskommittens kansli Annika Ottosson F örvaltningschef Bilagor 1. Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet. Antaget av regionfullmäktige , Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige , 127. Beslutet skickas till Regionkansliets ledningskansli elisabet.ericson@vgregion.se

25 T'~VÄSTRA "( GÖTALANDSREGIONEN S~da 1(3) Diarienummer RSK 150,2010 Antaget av regi ön fullmäktige 20 I , 134 Västra Götltlan~sregioneös strategiska program för ungas inflytande och delaktighet Bakgrund Västra Götalandsregionen bedriver ett arbete för att öka ungas inflytande och delaktighet gällande de frågor som regionen beslutar i. Dem~krati<!rbetet ~ar skett på bred front och med olika metoder. Utgångspun~ten har varit-att ungdomar har unika kunskaper! erfarenheter och vär~eringar som b~hövs för att skapa ett gott samhälle. Ungdomar har rättigheter och deras självständigh!!t och ober()ende bör stärkas. Ungdomar är inte.eh homogen grupp, en mångfald av värderingar och livsstilar bland ungdomar är vardefullt. Detta bör bejakas inom demokratins ramar. Ungdomar kan ni ed sin Unika kunskap om h ur det är att vara ung just idag bidra med väsentliga kunskaper till regionen, utifrån sin roll som medqorgare men även som arbetstagare. I sina funktioner som 'beställare, utförare och ägare yill regionen ta tillvara på ungas potential. Detär också regionens skyldighet att se till att unga får verklig tillgång till välfärd och verklig tillgång till inflytande. Västra Götalandsregionen vill med d~ha strategiska program ytterligare fördjupa och förbättra kommunikationen med unga kring frågor som berör dem. Syfte Detta strategiska progral'.ll sy~ar till att skapa förutsät~ningar för unga i Västra Götalandsregionen att ta tillvara.sina intressen och rättigheter så att de kan få verklig tillgång till välfärd och verklig tillg~ng till inflytan~e. Programmet ska ses som en förlängning av Västra Gotalandsregionens vision "det goda livet" och utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och den allmänna förklaringen om de mänskliga råttigheterna. Målgruppen för programmet är unga år vilket är den definition av unga sqm ~nvänds av bland annat Ungdomsstyrelsen. P.rogrammet ska fungera som både vision och verktyg för såväl poiitiker som tjänstemän och ska uppdateras varje mandatperiod i dialog nied regioheris unga. POSTADRESS: Rcg10.11c11s' Hus ~62 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: TELEFON: - R.eside1iset. Torget HEMSIDA: E,POST: ~cgionknnslict@:''grcgion.sc

26 Sida2(3) Diarienummct RSK 1~ Mål 1. Alla unga ska ha en reell möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över regionens verksamheter. (lc.kediskriminering, artikel 2; FN:s konvention om barnets rättigheter.) 2. Alla unga ska ha en reell möjlighet att kommunicera med regionens beslu~sfattare och få återkoppling på sina förslag (Rätt att bli hörd och få sina åsikter b(:!aktade, artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter,) 3. Alla unga ska ha en reell möjlighet att nå beslutsfattare och få tillgång till information om regionens verksamhet och beslutsgång genom strukturer där unga känner sig bekväma. (Yttrande och lnform~tionsfrihet; artikel 13, FN:s konvention om barnets rättigheted Uppdrag Regionens verksamheter.ska se över sin orgcinisatioh utifrån delaktighet och tillgänglighet. Alla unga ska ha tillgång till regionens verksamh(:!ter ()avsett exempelvis geografisk hemvist, f4nktionsnedsättn.ingar och språkkunskaper. 1.2 Regionens verksam~eter ska regelbundet och utifrån sina förutsättningar finna sätt att inkludera unga i sitt arbete Regionens beslutsfattare ska träffa unga på regelbunden pasis, unga får inte bli främmande för politiker och politiker får inte bli främmande för unga. 2.2 Regionens beslutsfattare ska träffa unga på ungas areriör och utifrån ungas förutsättnjngar. Detta innebär en skyldighet att kartlägga vilka dessa arenor är Regionens verks.amheter ska utifrån sina förutsättningar och i samråd med unga, upprätta och använda kommunikationsstrukturer sorn möjliggör delaktighet och återkoppling av och med unga. 3.2 Unga ska ha möjlighet att veta vad regionen gör och hur de kan påverka regionens arbete. En utgångspunkt för att detta ska lyckas är

27 Si.da 3( } Diarif;!nummer RSK målgruppsanpassad kommunikation. Detta innebär kommunika.tion anpassad utifrån exempelvis ålder, språkkunskaper och fi.j nktionsri edsättn ing. Implementering Målen som satts upp i detta strategiska program för ungas inflytande är ambitiösa oth kräver olika insatser beroende på verksamhet. Det är inte alla verksamheter som har eh naturlig kontakt med unga eller metoder och verktyg för kommunikation iried unga. lnof)l Västra Götalandsregionen finns ett antal stödsti"ukturer vilka kan fungera som bollplank när det gäller metoder för implementering. En sådan Verksamhet är kunskapscentrum för barnkonventionen i VGR vars uppdrag är att stödja regionens verksamhet i att förverkliga barnkonventionensintehtloner. Samarbete mellan olika aktörer inom såvål som utanför VGR, exempelvis kommuner, kommunaiförbund, myndigheter, föreningsliv och folkrörelser är sätt att förverkliga programmet. Uppföljning och utvärdering Det är upp till varje verksamhet I regionen <1tt utifrån v:erksamhetens förutsättningar och behov utforma de medel och metoder som behqvs för att uppnå de'ssa mål. Det är inte alla verksamheter som riktar sig tw alla medborgare, i dessa fall ska kommunikation ske med de unga som berörs. Västra Götalandsregionens budget och system med balanserade styrkort.ska användas som operativt utvärderings- och uppföljningsverktygför att fastställa vilka verksamheter som uppnått målen i detta strategiska program.

28 "f '~VÄSTRA... GÖTALANDSREGIONEN Diarienummer RSK Antaget a~r~gio1lfull.inäktige 2Ö i 0-09~2 I, 134 Bilaga I Bilaga 1 till Västra Götalan~sregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet. Checklista 1. Är verksamheten tillgänglig för alla oavsett geografisk herrivist, språkkunskaper, kön, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, funktiqnshinder, etnisk tillhörighet och religion? 2. Ha.r v~rksamheten regelbundet inkluderat unga i sitt arbet.e? 3. Har beslutsfattare regelbundet träffat unga på ungas arenor och utifrån ungas förutsättningar? 4. Har verksamheten i samråd med unga upprättat sätt att kommunicera med unga som möjli~gör delaktighet och återkoppling? 5. Har unga möjiighet att veta vad verksamheten gör och hur de kan på\lerka verksamhetens arbete? 6. Har kommunikationen med unga varit målgruppsanpassad? POSTADRESS: l{cgioliens l his Vfill~rs~prg BESÖKSADRESS: TELEF'ON: RcsiJi:nsel, Torget HEMSIDA: \\:ww:\'grrgion.sc E-PO.ST: regionkansjie~@... gn:gion,se

29 r~västra "( GÖTALANÖSRl;GION.Ei'.'J Diarienummer RSK 1so.,20I0 Bilaga 2 Sida 1(2) Antaget av i'egio1iföllrnäktige , 134 Bflaga 2 till Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet. Detta har gjorts Västra Götal;mdsregionen har sedan regionen bjldades arbetat för att öka ungas inflytande och delaktighet g~llande de frågor som regione11 beslutar i. Dessa frågor är bland andra: fysisk kommunikation, klimat och miljöfrågat, hälsa och sjukvård inklusive tandvård, regionens framtid och utveckling samt kultur. Metoden för demokratiarbetet har framförallt varit så kallade demokratitorg där runt 2500 av regionens unga träffat politiker för att diskutera och framföra sina åsikter. Under 2009 har även ett antal fördjupade demokratitorg genomförts. En dialog kring ungas hälsa här genomförts i Södra Älvsborg. Ett medborgarforum där fyrä a\/ regionens gymriasieskolor samt pqlitiker och tjänstemän från regionen diskuterat EUpolitik har genomförts. Utöver detta har några av de grupper som inte återfinns i den or~inarie gymnasie.skol(ln fått chans;att diskut.era regionalpolitik genom specialdesignade möten. Dessa grupper har bland andra varit unga som hoppat av gymnasiet, unga gömda flyktingar och unga med intellektllelltfunktionshedsätthing. Utöver den övergripande dialog som skett kring regionens politik så har demokratiprojektet Ungkulturdialog genomförts, en process som behandlat ungas kultur och fritid och som ska utmynna i ett handlingsprogram för barn och ungas kultur och fritid. Kort om de qlika in5atseq1a: Demokratitorg är en mo.del! som bjuder in till samtal mellan olika aktörer. I det hädallet rör det sig om kommunikation mellan politiker ocb L1nga människor inom Västra Götalandsregionen. Modellen syftar till att-skapa ett kiirnat som leder till fruktbara samtal där alla har möjlighet att säga sin mening och få svar och r.eflektioner från de som är ansvariga för frågan på politisk nivå. Rent praktiskt består ett demokratitorg av ett antal stationer för olika frågor som placeras ut i en stor häll. Varje station bemannas av en eller två politiker. Ungdomarna rör sig mellan stationerna där de träffar politikerna och diskuterar de olika frågorna. Frågorna som diskuteras har valts ut av ~åde de ur:iga och pqlitikerna. Alla diskussioner dokumenteras. Materialet görs seqan tillgängligt på "'{ebbsidan demokratitorget.se. Förslag, ideer och tar:ikar som uppkommer un.der torgen kommenteras efter genomfört tor~ av politikerfrån Västra Götalandsregionen. POSTADRESS:... '8ESÖKS,A.DRES~: TELEfON: 1{cgione1;s I lus 1(csidcnsc1. Torgel OS2 I 2J57ÖO Vttncrsborg HEMSIDA: 'yww. vgrcgiqn.se E'POST: rcgioi1käiisl!e!l!~vgrcg!on.sc

30 Diarienummer RSK Sida 2(!1.) Dialog om Ungas hiilsa i Sjuhärad och Älvsborg genomfördes av två hälsooch sjukvårdnämnder. Målet var att ge ungdomar och politiker en plattform att tillsammans. diskutera ungas hälsa för att kunna skapa förutsättningar för bättre hälsa bland unga. European Citizen Forum arrangerades av Västra Götalandsregionen i Mölndal Västra Götalandsregionen är medlem i AER (Assembly af European Regions), en europeisk samarbetsorganisation som tagit initiativ till att arrangera så kallade medborgarforum runt om i Europa. Fyra av regionens gymnasieskolor och regionens politiker och tjänstemän möttes i ett stort forum för att diskutera Europa-politik och Sveriges kommande ordförandeskap i EU. Ungku/turdialog var ett demokratiprojekt för barn och unga runt om i Västra Götalandsregionen som genomfördes Det handlade om möjligheterna att utöva och delta i kultur och fritidsaktiviteter. Projektet Ungkulturdialog var en del av en process som ska mynna ut i ett handlingsprogram för barn och ungas kultur och fritid.

31 Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige , 127,,...,., VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN

32 Innehållsförteckning 1. Inledning Övergripande styrdokument Målgrupp Bakgrund FN:s konvention om barnets rättigheter Barnrättsarbetet i Sverige Barnrättsperspektivet i Västra Götalandsregionen Nuvarande struktur för barnrättsarbetet Kommitten för rättighets frågor Folkhälsokommitten Samverkan med regionala barnrättsorganisationer Nätverket för barnkonventionen Hälsoäventyret Oasen i Vara Webbplats med goda exempel på barnrättsarbete Mål för perioden år Mål Åtgärder Ansvar Mål Åtgärder Ansvar Mål Åtgärd Ansvar Uppföljning Ordlista... 8 Bilaga Ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter - En vägledning

33 1. Inledning Denna handlingsplan för Västra Götalandsregionen beskriver mål, åtgärder och ansvar för implementering av FN :s konvention om barnets mänskliga rättigheter för perioden år Det övergripande målet för Västra Götalandsregionens barnrättsarbete är att barns och ungas mänskliga rättigheter ska beaktas. De ska bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. För närvarande bedrivs ett arbete med att ta fram en policy för arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen. Denna handlingsplan är en del i detta arbete och konkretiserar barnrättsarbetet. Arbetet med barnets mänskliga rättigheter är långsiktigt och handlingsplanen är en del av detta långsiktiga arbete, med programperioder som följer mandatperioderna. Planen och dess mål ska revideras inför Föreliggande plan ska därför ses som ett första led i en långsiktig process. Handlingsplanen baseras på regeringens strategi för barnets rättigheter och regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) för att intensifiera och utveckla arbetet med barnets mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner år 20I (Handslaget). Den baseras också på den handlingsplan som Västra Götalandsregionens nätverk för barnkonventionen arbetade fram år 2009, och fokuserar på tre mål med plan för åtgärder och ansvarsfördelning som ska infrias under år , samt redovisar struktur för barnrättsarbetet. Västra Götalandsregionen ska under den aktuella programperioden koncentrera sig på artiklarna 2, 3, 4, 6, 12 och 42 i barnkonventionen. 1.1 Övergripande styrdokument Övergripande för allt arbete är "Vision Västra Götaland - Det Goda Livet", som antogs av regionfullmäktige år Att möta behoven hos barn och unga framhålls i visionen som ett centralt inslag för att kunna nå det goda livet. Särskilt framhålls att alla barn i Västra Götaland ska kunna utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor utan begränsningar och få växa upp i en trygg och säker miljö. I Västra Götalandregionens budget 2013 "Framtidstro och hållbar utveckling", framhålls att en hållbar utveckling kräver ett barnperspektiv på politiken. Det innebär bland annat att konsekvenser för barn ska analyseras och vägas in inför alla beslut. Ett Västra Götaland där barn mår bra är även en bra plats för vuxna. 1.2 Målgrupp Målgruppen för denna plan är beslutfattare och personal i samtliga delar av Västra Götalandsregionen. 2

34 2. Bakgrund 2.1 FN :s konvention om barnets rättigheter Den första FN-texten om mänskliga rättigheter är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Den innehåller de flesta av de rättigheter som senare har specificerats i olika internationella konventioner, till exempel konventionen om barnets rättigheter. Den är ett folkrättsligt bindande dokument som beskriver barns och ungas mänskliga rättigheter, i form av politiska, medborgerliga, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Konventionen antogs av FN år 1989 och ratificerades av Sverige år Den ger uttryck för samhällets syn på barn och barndom (alla människor i åldern 0-18 år), och slår fast att alla barn har rätt till stöd, skydd och delaktighet. Konventionen om barnets rättigheter består av 54 artiklar, varav fyra har karaktären av grundprinciper (artikel 2, 3, 6 och 12). Grundprinciperna står för de grundläggande, allmänna principerna i konventionen och fungerar som tolkningsram för övriga artiklar. Tillsammans med artiklarna 4 och 42 bildar de det ramverk för arbets- och beslutsprocesser som krävs för att ett barnrättsperspektiv ska genomsyra en verksamhet: Att barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, etnicitet, kön, könsuttryck, trosuppfattning eller funktionsnedsättning (artikel 2) Att barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt (artikel 3) Att tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter (artikel 4) Att barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas (artikel 6) Att barnet rar möjlighet att säga sin mening och rar den respekterad (artikel 12) Att barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter (artikel 42) 2.2 Barnrättsarbetet i Sverige På nationell nivå finns en strategi från år 2010 som regeringen har antagit för att stärka barnets rättigheter. Meningen är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Den vänder sig alltså till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Samma år ingicks en överenskommelse mellan SKL och regeringen för att intensifiera och utveckla arbetet med barnets mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner år Andra aktörer på nationell nivå är Barnombudsmannen (BO), en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, och Barnrättsakademin (BRA) vars huvuduppgift är att stärka kunskapen om barnets rättigheter hos beslutsfattare och yrkesverksamma som arbetar med och för barn. 3

35 2.3 Barnrättsperspektivet 1 i Västra Götalandsregionen Utifrån motionen i regionfullmäktige "Förverkligande av barnkonventionen" fastställde regionstyrelsen år 2004 nämnders och styrelsers ansvar för att beakta barnens behov i Västra Götalandsregionens verksamheter. Barnrättsperspektivet är sektorsövergripande och ska genomsyra samtliga delar av organisationen, både de verksamheter som möter barn direkt och de som möter barn indirekt. Barnen i Västra Götaland deltar i utbildning och kultur, är patienter inom sjukvård och tandvård och reser med kollektivtrafik. De kan också vara närstående till svårt eller kroniskt sjuka personer, till exempel föräldrar eller syskon, och barn till anställda i Västra Götalandsregionen. 3. Nuvarande struktur för barnrättsarbetet De här funktionerna finns som stödstrukturer för barnrättsarbetet i Västra Götalandsregionen: 3.1 Kommitten för rättighetsfrågor Kommitten för rättighetsfrågors uppdrag att stödja utvecklingen av ett sytematiskt arbete med mänskliga rättigheter som har samband med kön, könsidentitet/könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kommitten ska skapa överblick och kunskap där sådan behövs, och skapa former för uppföljning och indikatorer som tydliggör olika invånares delaktighet och likvärdighet i behandling eller service från Västra Götalandsregionen. Kommitten ska följa upp hur barns rättigheter efterlevs i regionens verksamheter och regelbundet rapportera sina iakttagelser kring arbetet med mänskliga rättigheter till regionstyrelsen. Särskild samverkan ska ske med folkhälsokommitten. 3.2 Folkhälsokommitten "Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland" har sin värdegrund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. En av policyns sex utmaningar är "Trygga och goda uppväxtvillkor". Inom ramen för den här utmaningen samverkar idag kommitten för rättighetsfrågor och folkhälsokommitten, bland annat genom utveckling av barnhälsoindex, och här kan samverkan utvecklas ytterligare. 3.3 Samverkan med regionala barnrättsorganisationer Kommitten tor rättighetsfrågor och dess kansli samverkar med regionala barnrättsorganisationer, bland annat genom organisationsstöd, barnrättsråd och genom att barnrättsorganisationerna tar del i arbetsgrupper. På så sätt fungerar organisationerna som kvalitetssäkrare ur ett barnrättsperspektiv. 3.4 Nätverket för barnkonventionen Nätverket består av representanter från verksamheter i organisationen 2 Uppgiften är främst att vara en aktiv referens- och kompetensgrupp i det långsiktiga arbetet med att stödja och 1 Barnrättsperspektivet innebär att ta hänsyn till de mänskliga rättigheter som barnet har och säkerställa dem i åtgärder eller beslut som rör barn. Andra begrepp av vikt i barnrättsarbetet är barnperspektiv och barnets perspektiv. Barnperspektivet innebär att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation, medan barnets perspektiv innebär barnets egen syn på sin situation. Läs mer om begrepp i barnrättsarbetet på 4

36 övervaka att barns rättigheter följs. Nätverket uppmärksammar rättighetskommittens kansli på barnrättsfrågor som behöver synliggöras i Västra Götalandsregionen, bidrar i kansliets arbete med sin kompetens i uppföljning och bistår vid analys av hur barnets rättigheter beaktas i verksamheterna. 3.5 Hälsoäventyret Oasen i Vara Hälsoäventyret Oasen inledde ett heltäckande arbete med FN:s barnkonvention under år 20 I 0. Hälsoäventyrets hälsopedagoger utvecklar det hälsofrämjande arbetet med barnrättsperspektiv som den röda tråden och med det upplevelsebaserade lärandet som verktyg. De erbjuder utbildning, inspiration och handledning till beslutsfattare och verksamhetspersonal kring barnets mänskliga rättigheter, och deltar i implementeringen av denna handlingsplan. Utbildningen innehåller konkreta verktyg, exempelvis konsekvensanalyser, som kan användas för att säkra barnrättsperspektivet. För att kunna infria målsättningen om att alla förtroendevalda, chefer och medarbetare ska ha kunskap om barnets rättigheter, avser regionen på sikt att se över omfattningen och form på utbildningen. 3.6 Webbplats med goda exempel på barnrättsarbete Det finns en webbplats som stöd till regionens beslutsfattare och verksamhetspersonal. Den innehåller goda exempel på barnrättsarbete, verktyg, tips och så vidare. Webbplatsen finns på 4. Mål för perioden år För att nå det övergripande målet med barnrättsarbetet ska följande tre mål infrias under åren : 1. Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN :s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv (dvs. belysa samspelet mellan barn/ungdom och andra dimensioner som kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning med mera) 3 2. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande 3. Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor 4. 1Mål1 Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv (artikel 42 och 3). 2 Följande verksamheter ingår idag i nätverket: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Folkhälsokommittens sekretariat, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kulturnämndens sekretariat, Västarvet, Habilitering & Hälsa, Hälsoäventyret Oasen, Folktandvården, Kompetenscentrum om våld i nära relationer, Centrala barnhälsovården, Primärvården, Barn- och ungdomspsykiatri. Mer information finns på 3 Se handlingsplanens ordlista. 5

37

38 Beslutsfattare och medarbetare i Västra Götalandsregionen ska ha tillräckliga kunskaper för att skapa förutsättningar i verksamheterna för ett aktivt arbete med barnets rättigheter. Verksamhetsnära chefer ska ha så goda kunskaper om barnets rättigheter att de med det kan påverka det dagliga arbetet. Medarbetare som direkt riktar sig till barn och unga ska ha ingående kunskaper om barnets rättigheter så att de kan omsätta sina kunskaper i konkret handling. I kunskapen ska ingå att kunna använda konkreta verktyg, som konsekvensanalyser, för att säkerställa barnets bästa. Funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter ska ha spetskompetens om barnrättsperspektivet ur ett intersektionellt perspektiv i relation till den egna verksamheten, och ska fungera som stöd till sin ledning i barnrättsfrågor. De ska ingå i nätverk för ombuden under ledning av Hälsoäventyret Oasen. I vissa av regionens verksamheter finns idag funktionerna barnombud och barnrättsombud. Barnombud fungerar idag framförallt som direktstöd till barn som patient, besökare eller anhörig, medan barnrättsombud har mer djupgående kunskap om barnets mänskliga rättigheter. Barnrättsombuden ger framförallt stöd till ledning och medarbetare på området, istället för direktstöd till barnet. Till skillnad från funktionen barnrättsombud innebär funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets mänskliga rättigheter, kompetens om barnets rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv. Den här kompetensen tillhandahålls i regionen idag av Hälsoäventyret Oasen Åtgärder Se till att beslutsfattare och personal får kontinuerlig utbildning i barnets rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv. Kommitten för rättighetsfrågor säkrar att fortbildning i barnkonventionen är tillgänglig för förvaltningarna. Inrätta funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets mänskliga rättigheter. Ombuden ska ingå i ett regionalt nätverk under ledning av Hälsoäventyret Oasen. Omfattning av ombud ska utredas av varje förvaltning i relation till funktionens uppdrag, då storleken på förvaltningarna varierar i regionen. Mindre förvaltningar kan med fördel gå samman och inrätta ett gemensamt ombud, så länge bedömningen är att funktionen kan fullfölja det ovan beskrivna uppdraget. Se vidare den separata vägledningen för funktionen barnrättsombud på sidan 9. Ansvar, tidsplanering samt beskrivning av hur mål I :s åtgärder ska implementeras, ska redovisas i varje förvaltnings eller bolags verksamhetsplan Ansvar Samtliga nämnder, styrelser, bolag, beredningar, kommitteer och utskott. 4.2 Mål 2 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande (artikel 12). 6

39 Barn och unga ska ges förutsättningar att utrycka sina åsikter. Alla verksamheter ska för sin verksamhetsutvecklings räkning skaffa sig kunskap om barns åsikter och om hur de tar hand om barns åsikter. De ska också anpassa metoder och arbetssätt till barns och ungas förutsättningar Åtgärder Förvaltningarna ska i sina verksamhetsplaner redovisa hur de arbetar med fortlöpande dialog med barn och unga och hur de tar reda på deras synpunkter. Kommitten för rättighetsfrågor ska utse en referensgrupp som består av barn och ungdomar i åldern år, och som fungerar som kunskapsstöd till barnrättssamrådet. Referensgruppen utses genom regionens befintliga kontaktytor. Gruppen ges information om alla verksamheter, hur de kan bidra med påverkan i dessa verksamheter, och ge förslag på områden de vill påverka. Gruppen ska också kunna kommunicera med regionens beslutsfattare och få återkoppling på sina förslag. På sikt kan referensgrupper kopplas till fler styrelser och nämnder och åldersspannet breddas till 6-20 år. Referensgrupperna måste då bli fler på grund av den breda spridningen i ålder. Kommitten för rättighetsfrågor ska fortsätta att utveckla Demokratitorgen och andra former som mötesplats mellan barn/unga och förtroendevalda Ansvar För första åtgärdspunkten ansvarar samtliga nämnder, styrelser, bolag, beredningar, kommitteer och utskott. För övriga två punkter ansvarar kommitten för rättighetsfrågor. 4.3 Mål3 Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor (artikel 2 och 6). Att synliggöra barns och ungas hälsa och levnadsvillkor är en nyckelfaktor för att kunna bedriva ett strukturerat och intersektionellt barnrättsarbete i alla verksamheter. Bilden av barns och ungas villkor blir underlag vid politiska prioriteringar och stimulerar och motiverar vikten av barnrättsarbetet Åtgärd Barnhälsoindex 4 ska utvecklas och spridas. Presidierna för kommitten för rättighetsfrågor och kommitten för folkhälsofrågor har hösten 2012 fattat beslut om att spridningen av barnhälsoindexet sker via fyra stycken delregionala konferenser under 2014, med regionala och kommunala verksamheter som målgrupp. 4 Se handlingsplanens ordlista. 7

40 4.3.2 Ansvar Kommitten för rättighetsfrågor och folkhälsokommitten. 5. Uppföljning Barnrättsarbetet ska följas upp i verksamhetsplaner och årsredovisningar och ska bygga på målen ovan. Rättighetskommittens kansli analyserar och redovisar resultatet. Tydliga uppföljningskriterier för målen utvecklas av rättighetskommittens kansli. Handlingsplanen ska revideras inför perioden år och i samband med detta ska planens utfall redovisas i regionfullmäktige. 6. Ordlista Barn hälsoindex Barnhälsoindex är ett redskap för att följa barns och ungas hälsa och levnadsvillkor över tid och kunna påvisa eventuella geografiska skillnader. Indexet ger en samlad bild över barns hälsostatus, både ur ett medicinskt och psykosocialt perspektiv. Indexet bygger på indikatorer som fyller kraven på relevans, kvalitet och tillgänglighet, och gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommun- och stadsdelar, kommuner som helhet, Västra Götaland och riket. De grupper för indikatorerna som indexet består av är socioekonomi, hälsotillstånd och välbefinnande, determinanter för risk- och friskfaktorer, samhällets service, stöd och hälsopolitik. Läs gärna "Barnhälsoindex för stadsdelarna i nordöstra Göteborg- Ett förslag till uppföljning av barns hälsa och välbefinnande" av Lennart Köhler, NHV:s rapportserie 2010:9 R. Intersektionellt perspektiv Arbetet med mänskliga rättigheter kräver ett intersektionellt perspektiv där man inte bara ser till barn som personer under 18 år utan att de också har etnicitet, kön, funktionsförmåga, socioekonomisk situation, trosuppfattning och så vidare, som i hög grad kan påverka deras livssituation. Denna påverkan kan vara både positiv och negativ och påverkar barns liv och förverkligandet av deras mänskliga rättigheter mycket. Detta perspektiv är en viktig del i det arbete som beskrivs i denna handlingsplan och ska tas med i alla de aktiviteter som gäller barnets mänskliga rättigheter. 8

41 Bilaga Ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter - En vägledning Enligt Handlingsplan för implementering av FN:s konvention för barnets rättigheter ansvarar regionens förvaltningar för att ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter utses. Under ledning av Hälsoäventyret Oasen kan verksamheten få stöttning i att se vilka områden som bör vara i fokus för deras barnrättsarbete och få stöd i att tillsätta ombud. Då regionens förvaltningar skiljer sig åt storleksmässigt, ligger det på den enskilda förvaltningen att bedöma hur många ombud som behöver tillsättas. Mindre förvaltningar som arbetar med närliggande områden kan med fördel gå samman kring ett ombud. Uppdraget som ombud kräver tid för utbildning, nätverkande och utvecklingsarbete i den egna verksamheten tillsammans med ledningen. För att arbetet ska kvalitetssäkras bättre, kan det vara en fördel att två personer delar på ombudsfunktionen. Att vara ombud innebär: Att fungera som stöd till ledningen med goda kunskaper om barnrättsperspektivet i relation till den egna verksamheten. Att ansvara för att verksamhetens anställda rar utbildning i FN :s barnkonvention ur ett intersektionellt perspektiv, Att ta fram rutiner för arbetet med barnrättsperspektivet exempelvis genom barnkonsekvensanalyser och att frågan bevakas vid arbetsplatsträffar Att vara kontaktperson gentemot Hälsoäventyret Oasen samt ingå i ett nätverk för ombuden 9

42 ,...,.. YÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN y Mll)ÖSEKRHARIATET Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Sida 1(2) Miljösekretariatet Handläggare Viveca Reimers Tel epost viveca.reimers@vgregion.se Miljönämnden Miljöpolicy för Västra Götalandsregionen 2004 antogs Västra Götalandsregionens miljöpolicy. I samband med att det miljöpolitiska programmet får togs av regionfullmäktige i september 2011 upphävdes miljöpolicydokumentet från 2004 med dess mål och åtgärder. Själva miljöpolicytexten blev kvar som en del av det miljöpolitiska programmet får Miljöpolicytexten är: Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretslopps-anpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat. Alla förvaltningar och bolag ska ha ett miljöledningssystem som tar hänsyn till miljöprogrammets mål. Miljöledningssystemet är ledningens sätt att styra miljöarbetet Till grund får miljöarbetet med miljömål och arbetet med miljöledningssystem ligger en organisations miljöpolicy. I samband med beslut om remiss av miljöprogram får delperiod behöver Västra Götalandsregionen återinföra miljöpolicytexten från 2004 till organisationens miljöpolicy. Det är miljöpolicyn som styr miljöprogrammet och ska därmed vara ett policydokument skiljt från milj öprogrammet. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: HEMSIDA: E-POST: Västra Götalandsregionen Solhem, plan 10 O info.miljo@vgregion.se Miljösekretariatet Regionens Hus, Regionens Hus Ekenäsgatan 15, Diariet BORÅS Vänersborg

43 Sida 2(2) Datum Diarienummer MN Förslag till beslut Miljönämnden föreslår regionfullmäktige att fastställa miljöpolicytext som Miljöpolicy för Västra Götalandsregionen. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Viveca Reimers Enhetschef

44 """' w- VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN T MILJÖNÄMNDEN Protokollsutdrag Sammanträde: Tid: Plats: Miljönämnden Fredagen den l februari 2013 Vänersborg, Residenset, Sessionssalen r/\~ Il{/\ ul! l ALA!' l~ih~gwl\en Vänersborg Inkom Q;] onr Rs 17-0-Zo/'-( 6 Miljöpolicy för Västra Götalandsregionen Dn r MN Ärendet 2004 antogs Västra Götalandsregionens miljöpolicy. I samband med att det miljöpolitiska programmet för togs av regionfullmäktige i september 2011 upphävdes miljöpolicydokumentet från 2004 med dess mål och åtgärder. Själva miljöpolicytexten blev kvar som en del av det miljöpolitiska programmet för Miljöpolicytexten är: Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretslopps-anpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat. Vi ska vara föreaånoare i miliöarbetet. som ska bedrivas svstematiskt och I samband med beslut om remiss av miljöprogram för delperiod behöver Västra Götalandsregionen återinföra miljöpolicytexten från 2004 till organisationens miljöpolicy. Det är miljöpolicyn som styr miljöprogrammet och ska därmed vara ett policydokument skiljt från miljö programmet. Miljönämndens beslut Miljönämnden föreslår regionfullmäktige att fastställa miljöpolicytext som Miljöpolicy för Västra Götalandsregionen. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad. Vid protokollet Jenny Sjöstedt sekreterare mr-~- 1 ' l h~ o!f,., l [i'jj:jri~~ :: , JJ 11,.::::lPrrn... J i; L_ J

45 Justerat den l februari 2013 Sören K vi berg Ordförande Stig-Olov Tingbratt Justerare Rätt utdraget intygar Jenny Sjöstedt Expedieras till Diariet Vänersborg

46 Ärende 3

47 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Peter Detterberg Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Förslag till detaljbudget 2015 för regionfullmäktige och regionstyrelsen Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen fastställer omfördelningen av regionbidrag från hälsooch sjukvårdsutskottet och ram för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 2. Regionstyrelsen fastställer föreslagen detaljbudget 2015 för regionfullmäktige och regionstyrelsen. 3. De beslut som regionstyrelsens utskott tar för budgetåret 2015 ska vara finansierade inom utskottets driftbidrag eller via anvisade medel. Sammanfattning av ärendet I föreslagen detaljbudget för regionstyrelsen ingår även regionfullmäktige och arkivnämnden. Föreslagen detaljbudget utgår från de mål och de uppdrag som regionfullmäktige lämnat till regionstyrelsen. Regionfullmäktige beslutade 25 november 2014, när budget 2015 för Västra Götalandsregionen fastställdes, att bemyndiga regionstyrelsen att inför detaljbudgeten omfördela regionbidrag från hälso- och sjukvårdsutskottet och fastställa ramarna till nya hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Av underlaget framgår hur fördelning skett mellan regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen med anledning av ny politisk organisation. Beredning Förslaget till detaljbudget har tagits fram i samverkan med ledningskansliets avdelningar, regiondirektörens stab, IS/IT och VGR IT. Facklig förhandling genomfördes den 2 februari Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

48 2 (2) Bilaga Förslag till detaljbudget 2015 Besluten skickas till Regionfullmäktiges presidium, för kännedom Arkivnämnden, för kännedom Regiondirektör, ledningskansliets avdelningschefer, ekonomichef regionkansliet och IT-direktör för genomförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

49 1 (19) Detaljbudget 2015 Datum Diarienummer RS Detaljbudget 2015 för regionstyrelsen FÖRSLAG Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

50 Detaljbudget (19) Innehåll 0 Inledning Sammanfattning Regionfullmäktiges mål Inledning Övergripande mål/regiongemensamt arbete Mål för kompetensförsörjningen i Västra Götalandsregionen Mål för samverkan och samarbete Regionfullmäktiges uppdrag Inledning Regiongemensamma uppdrag Övriga uppdrag Verksamheter Personal Ekonomi Ekonomiskt resultat Eget kapital Investeringar Rapport till egen nämnd/styrelse - Regionstyrelsens förvaltningsuppdrag Inledning Regionfullmäktige Regionstyrelsen Ledningskansliet Fyra regiongemensamma specialistverksamheter IS/IT organisationen (Bransch och VGR IT) Bilaga 1: Detaljbudget 2015 regionfullmäktige Bilaga 2: Budgetfördelning 2015 regionstyrelsen

51 Detaljbudget (19) 0 Inledning Regionfullmäktige beslutade i juni 2014 om budget för Efter valet har regionfullmäktige i november antagit en ny budget med regionövergripande prioriteringar. I regionfullmäktiges budgetdokument anges att en skattejustering görs för att hantera obalanser i vissa verksamheter och ge förutsättningar för en kvalitetsutveckling. Detaljbudgeten för regionstyrelsen (RS) är anpassad till det nya budgetbeslutet. En stor förändring som kommer påverka regionstyrelsens arbete under 2015 är inrättandet av en hälso- och sjukvårdsstyrelse (HSS) med ett systemägaransvar för den samlade regionfinansierade hälso- och sjukvården. 1 Sammanfattning I regionfullmäktiges beslut om budget betonas vikten av en förstärkt och handlingskraftig ledning som förmår och har kapacitet att möta utmaningarna inom regionen. Därför behövs ett kraftfullt ledningsstöd till den politiska organisationen och till utförarna som underlättar samordning av målstyrning, uppföljning och analys. En översyn av de centrala kanslierna har genomförts under hösten 2014 med krav på minskade kostnader med 20 mnkr januari 2015 inrättas HSS vilket innebär en delning av mål/uppdrag och ekonomi mellan RS och HSS. Delningen finns beskriven i nya reglementen för RS och HSS. Som en följd av detta kommer förändringar av ledningsstödet till politiken och förvaltningarna att genomföras under första kvartalet 2015 för att på ett bättre sätt stödja system-, beställar- och ägarrollen i regionen. En regionövergripande prioritering för 2015 är att utveckla arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Under 2015 intensifieras arbetet med att stärka Västra Götalandsregionens varumärke. Den genomlysning som gjorts av regionens internationella arbete kommer bland annat resultera i nya mål för verksamheten. RS tillförs resurser för arbetet med att modernisera IS/IT och e-hälsa i regionens hälso- och sjukvård. Syftet är att minska onödig administration och öka effektiviteten. Genomförandet av detta arbete kommer att ställa stora krav på förvaltningarnas inre arbete med att utveckla standards, gemensamma vårdprocesser och begrepp och termer vilket är förutsättningar för en samlad styrning och utveckling av IS/IT. 2 Regionfullmäktiges mål 2.1 Inledning Regionfullmäktige har beslutat om mål i budgeten för Västra Götalandsregionen (VGR) Här redovisas de mål som regionstyrelsen är ansvarig för. Anpassning har gjorts utifrån de regionövergripande politiska prioriteringar som gjorts vid regionfullmäktiges fastställande av budget 25 november Dessa är: En starkare region med en fortsatt satsning på kollektivtrafiken Framtidstro och arbetsro inom hälso- och sjukvården Ökat fokus för psykiskt välbefinnande Kraftfullt miljöarbete

52 Detaljbudget (19) Ett friare kulturliv Attraktivare arbetsgivare Uppdelningen av RS och HSS får implikationer och tydliggör RS ansvar för att ha uppsikt över övriga nämnder och styrelser samt att utöva en övergripande styrfunktion. RS ägarskap för verksamheter i egen regi poängteras. Varje mål anges i underrubrik och därefter följer vad regionstyrelsen ska göra under 2015 för att nå målet. 2.2 Övergripande mål/regiongemensamt arbete Regionstyrelsen ska leda, samordna och utveckla formerna för det regiongemensamma arbetet genom att bland annat standardisera metoder, modeller och arbetsformer för förvaltningarnas och bolagens verksamheter Ett långsiktigt arbete med kvalitetsutveckling betonas för att hantera strukturella obalanser. En tydlig prioritering görs av fortsatt modernisering av IS/IT-systemen för hälso och sjukvård, genomförande av e-hälsa och fortsatta satsningar på ordnat införande av nya metoder inom medicin och diagnostik. Regionstyrelsens ansvar är att utveckla och styra arbetet i Västra Götalandsregionen så att det samordnas och tillgodoser regionövergripande krav och invånarnas behov och efterfrågan. Regionstyrelsen utövar sin verkställande kraft genom att ge uppdrag till regiondirektören, som dels är koncernchef, dels förvaltningschef för regionkansliet. Arbetet med att skapa ett regiongemensamt ledningssystem som på ett tydligt sätt beskriver VGR:s lednings- och stödprocesser pågår och ska redovisas under Det är en viktig del för att nå helhetssyn, samordning och effektivitet. Ledningskansliet som är en del av förvaltningen regionkansliet ska erbjuda ett kraftfullt ledningsstöd till regiondirektören och till de tre koncernledningarna. Ledningskansliet bereder förslag till beslut, stödjer och följer upp att beslutade strategier och riktlinjer genomförs, vägleder genom att erbjuda sakkunskap, följer upp verksamheten och arbetar med strategiska utvecklingsfrågor. Ledningskansliet ska lägga särskild vikt på de prioriterade frågor som regiondirektören och koncernledningarna arbetar med för att nå regionfullmäktiges mål. Detta är beskrivet i verksamhetsplanen för ledningskansliet Fokusområden för regiondirektör och koncernledningarna 2015 är: - samordnad verksamhetsuppföljning med analys och slutsatser - prioritering och genomförandekraft - systematisk återkoppling från patienterna - genomföra kompetensförsörjningsstrategin - regiongemensamma patientflöden - genomförande av insatser inom ramen för Strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG 2020), Trafikförsörjningsprogrammet 2025 och Kulturstrategin En översyn av organisationen för ledningskansliet och övriga centrala kanslier har pågått under hösten 2014 för genomförande under första delen av Målet med översynen är att skapa en effektivare organisation som ger ett kraftfullt stöd åt den politiska organisationen och till utförarna och underlättar samordning av

53 Detaljbudget (19) målstyrning, uppföljning och analys. Målet är inte bara att skapa en ny organisation utan även ett förändrat arbetssätt där de centrala kansliernas samlade kompetens används effektivare och på ett mer samordnat sätt Regionstyrelsen ska genom sin lednings- och uppsiktsverksamhet verka för att regionens nämnder och styrelser tillämpar god ekonomisk hushållning samt bedriver verksamheten med hög kvalitet och inom fastställda ekonomiska ramar Ledningskansliets controllingfunktion ska tillhandahålla den politiska ledningen och tjänstemannaledningen relevanta analyser och beslutsunderlag som utgår från en helhetsbedömning av verksamheternas innehåll, resultat, personal, miljöpåverkan, ekonomi med mera. Controllingfunktionen ska fortsätta utvecklas under 2015 och tydligare inkludera kvalitet och miljöaspekter. Målstyrningen ska kompletteras med utvecklade kvalitativa mått för verksamhetsuppföljning. Dessutom kommer controllingfunktionen och ägarstyrningsfunktionen att tydligare arbeta tillsammans under 2015 för att på så vis kunna bidra till bättre underlag för strategiska beslut. Den interna styrningen och kontrollen handlar om, att inom rimliga gränser, säkerställa att målen med verksamheten kan nås och att det sker på ett kostnadseffektivt sätt. Intern kontroll är enligt regionstyrelsens beslut en integrerad del i styrningen av verksamheten. Under 2015 ska de fastställda riktlinjerna omsättas till väl fungerande arbetsformer. Se även text under mål Mål för kompetensförsörjningen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Arbetet med att trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen pågår kontinuerligt. För att kartlägga kompetensbehovet för de närmast kommande fem till åtta åren gör samtliga förvaltningar kompetensförsörjningsplaner. Dessa ligger till grund för handlingsplaner och strategier på i första hand förvaltningsnivå men vissa aktiviteter genomförs även regiongemensamt. Dialog med utbildningsanordnare och lärosäten pågår kontinuerligt. En kompetensförsörjningsstrategi har tagits fram för hälso- och sjukvården och där fokuseras ST-styrning och uppgiftsväxling. Arbete med att ta fram en strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom övriga verksamheter pågår. En rad ytterligare åtgärder kommer att genomföras såsom ungdomspraktik för unga arbetslösa, feriepraktik, tekniksprånget, studentmedarbetare, anställning för personer med funktionsnedsättning och riktade rekryteringsinsatser av hälso- och sjukvårdspersonal inom EU. Chefsförsörjningsaktiviteterna utvecklas med till exempel mentorsprogram och ett utökat stöd vid chefsrekrytering via Center för chefsrekrytering. Ett antal aktiviteter sker för att ge chefer bra förutsättningar i sitt arbete, bland annat ska ett antal HR-processer ses över.

54 Detaljbudget (19) Attraktiv arbetsgivare där det är lätt att rekrytera rätt kompetens Särskilda resurser läggs på yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor och utökad verksamhet för ST-block inom allmänmedicin. Lönesatsningar tillförs för jämställda löner och medarbetares karriärmöjligheter. Arbetet med arbetsgivarfrågor stödjer kompetensförsörjningen. Under året ska en lönekartläggning göras för de närmaste 3 åren enligt diskrimineringslagstiftningen. En regiongemensam handlingsplan för att minska sjukskrivningstalen kommer att tas fram och verkställas. 2.4 Mål för samverkan och samarbete Regionstyrelsen ska genom ett aktivt arbete stärka varumärket Västra Götalandsregionen Fortfarande, efter 15 år, är det långt ifrån alla invånare i Västra Götaland som känner till vilka uppgifter och ansvar VGR har. Även internt i organisationen finns kunskapsbrister om VGR som helhet. Många av målen i budgeten och aktiviteter i vår organisation påverkar varumärket Västra Götalandsregionen. Det är därför ett ansvar för alla verksamheter att arbeta för att VGR blir tydligare i kommunikationen och synligare i olika sammanhang. Det personliga mötet mellan VGR:s representanter politiker och tjänstemän spelar stor roll för människors uppfattning om organisationen. Det är därför väsentligt att olika former av medborgardialog finns kvar och kan utvecklas. Media i Västra Götaland bidrar till att sprida information om VGR och bidrar därmed också till bilden av organisationen dock går inte media att styra, det kan vi enbart göra genom VGR:s egna kanaler. Webbplatserna vgregion.se och 1177.se är VGR:s huvudsakliga kanaler för kommunikation till invånare och intressenter, på vissa håll även kompletterad av andra digitala medier. Innehållet på våra webbplatser ska bidra till omgivningens positiva uppfattning om Västra Götalandsregionen. Det ska vara enkelt att hitta den information man söker, informationen ska vara öppen och begriplig och göra det lätt att förstå vår organisation. Webbplatsen vgregion.se kan bidra till att spegla det som ligger till grund för indikatorerna som är kopplade till det här målet och även till andra mål. Den nuvarande versionen av vgregion.se publicerades 2009 (med undantag för framför allt en teknisk anpassning 2014) och är nu i stort behov av både teknisk och strukturell utveckling. Under 2015 planeras därför en användarundersökning och en analys som kan ligga till grund för att utveckla och förbättra vgregion.se. För att på mest effektiva sätt utnyttja befintliga kanaler, ska en kanalstrategi för VGR tas fram under En kanalstrategi ska övergripande beskriva vilken kanal som ska användas till vad. Som komplement planeras en satsning för att ytterligare utveckla nya, mer effektiva kommunikationssätt, t.ex. film och storytelling.

55 Detaljbudget (19) Regionstyrelsen ska företräda regionen utåt samt aktivt verka för att stärka och utveckla samarbetet med regionala, nationella och internationella aktörer samt vara drivande i att påverka beslut som är av strategisk betydelse VGR deltar i organisationer och nätverk, nationellt och i Europa, arrangerar och medverkar i evenemang. Syftet är dels att tillvarata organisationens och territoriets intressen, dels att samverka för att lära av andra och att lösa utmaningar gemensamt. Etableringen av kontor i Stockholm och förstärkningen av regionens Brysselkontor ger möjlighet till ökad närvaro och breddade kontaktytor. Den påverkansagenda som RS antog i februari 2014 och som har styrt inriktningen på det nationella arbetet ska revideras. Fortsatt fokus krävs på regionfrågan, klimatarbetet, bättre järnväg till Oslo och vissa samordningsfrågor i hälsooch sjukvården. Andra frågor som sannolikt blir viktiga under 2015 är regeringens life science-strategi, att stärka det nationella intresset för Norge- och Nordsjösamarbete samt olika infrastrukturfrågor. Regionfullmäktige gav i oktober 2014 regionstyrelsen i uppdrag att göra en genomlysning av det internationella arbetet. Utvärderingen och efterföljande arbete med att ta fram förslag till mål för det internationella arbetet kommer att prägla 2015 års arbete. I den mån det rör Västra Götalands utveckling samordnas arbetet med kommunerna genom Beredningen för hållbar utveckling. 3. Regionfullmäktiges uppdrag 3.1 Inledning Regionfullmäktige har beslutat om uppdrag i budgeten för VGR Här redovisas uppdrag som RS är ansvarig för. Uppdraget skrivs i underrubrik och därefter följer vad regionstyrelsen ska göra under När ett uppdrag till sitt innehåll ryms inom ett regionfullmäktigemål/uppdrag som beskrivits tidigare hänvisas till texten under det målet/uppdraget. 3.2 Regiongemensamma uppdrag Utveckla kvalitet och öka produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultaten kan jämföras inom och mellan verksamheterna Se text under mål Följa upp hur effektiviseringskravet genomförs i verksamheterna Regionfullmäktiges beslut om en justerad budget 2015 och flerårsplan för innebär att det tidigare differentierade effektiviseringskravet för 2015 ersätts med ett generellt krav på 1,0 procent för samtliga verksamheter. Effektiviseringskravet följs upp vid controlling och kommer att avse krav på effektiviseringar inom alla verksamheter.

56 Detaljbudget (19) Regionstyrelsen får i uppdrag att fokusera åtgärder som bidrar till bättre samordning, utveckling och förstärkning av den övergripande interna kontrollen i organisationen RS har beslutat om riktlinjer för intern kontroll som gäller alla nämnder och bolag. Genomförandet leds av regionkansliet i samverkan med förvaltningar och bolag. Det sammanhållande och stödjande arbetet kommer att ske genom nätverk, gemensamma verktyg och utbildningar. Utgångspunkten är att intern kontroll är en självklar del i styrning och ledning av verksamheten. Se även text under målet Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur en samlad kvalitetsdriven verksamhetsutveckling inom regionens verksamheter kan genomföras Se text under mål och Regionstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag på hur uppföljning och jämförelser av produktivitet i regionens verksamhet kan genomföras Se text under mål Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Se text under målet Regionstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag på åtgärder och incitament som kan stimulera till ekonomisk balans i verksamheten Se text under målet Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av det samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar Se text under målet Övriga uppdrag Verksamhetsanpassade arbetstidsmodeller Ledningskansliet ska fortsätta arbetet med att ta fram regiongemensamma verktyg som stimulerar till utveckling av olika arbetstidsmodeller som kan anpassas till respektive verksamhet och omfatta samtliga berörda yrkeskategorier. Kartläggning och slutsatser ska dras av utvärderingar av olika arbetstidsmodeller och utifrån det kommer informations- och utbildningsinsatser att genomföras. Arbetet med arbetstider kommer också att vara en del av arbetet att tillsammans med förvaltningarna minska sjukfrånvaron Verksamhetsanpassad bemanning inom hälso- och sjukvården Se text under mål Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra en översyn av de centrala kanslierna i syfte att sänka kostnaderna med 20 mnkr per år. Översynen av de centrala kanslierna har pågått under hösten 2014 under ledning av regiondirektören. Uppdraget har nära koppling till mål och har syftet att

57 Detaljbudget (19) skapa en effektivare organisation som ger ett kraftfullt stöd åt den politiska organisationen och till utförarna. Ett uttalat mål är också att underlätta samordning av målstyrning, uppföljning och analys. Den nya organisationen kommer att genomföras under första delen av 2015 tillsammans med åtgärder som stödjer förändrade arbetssätt. I framtagandet av detaljbudget har anpassning skett till kravet på kostnadsminskning på 20 mnkr på grund av organisationsöversynen. Dessutom finns ytterligare krav på kostnadsminskningar inom de centrala kanslierna, för bland annat utbildnings och konsultkostnader Regionstyrelsen får i uppdrag att fullfölja arbetet med produktionsoch kapacitetsplanering inom hälso- och sjukvården samt återkomma med lägesrapporter under året I koncernledning hälso- och sjukvårds förändringsagenda är regiongemensamma patientflöden ett fokusområde och genomförandet av uppdraget om produktionsstyrning i egen regi en prioriterad aktivitet Bland de aktiviteter som planeras genomföras under 2015 är till exempel att skapa samsyn kring förslag om specialistsjukvårdssystem i StorGöteborg och regiongemensam köhantering och remissflöden för två diagnoser. Uppdraget kommer att samordnas med HSS som har ett systemägaransvar för den samlade regionfinansierade hälso- och sjukvården. 4. Verksamheter Alla verksamheter i Västra Götalandsregionen ska arbeta med rättighetsfrågor. Arbetet ska utgå från de konventioner Sverige förpliktat sig till att följa, den nationella diskrimineringslagstiftningen och hälso- och sjukvårdslagen. Jämlik hälsooch sjukvård innebär att vård och behandling ska erbjudas på lika villkor. Detta arbete som sker i samtliga nämnder och styrelser följs upp vid ordinarie controlling och analys för alla verksamheter. 5. Personal Under hösten 2014 har en översyn av centrala kanslier genomförts som förväntas ge en fortsatt effektivisering och samordning av verksamheterna. Översynen kommer att medföra en stor förändring för medarbetarna, inte bara genom en ny organisation utan också ett förändrat arbetssätt för medarbetarna. Omställningen kommer att förändra regionkansliets struktur och bemanning från kvartal 2 år Personalbudget för 2015 beräknas till 1009 nettoarbetare som är en utökning med 32,24 tjänster mot budget 2014 och redovisas i nedanstående tabell. Ökningen beror på överföring av tre medarbetare från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, fler uppdrag och projekt inom hälso- och sjukvård, IS/IT och kompetensförsörjning samt ökat uppdrag för Regionalt cancercentrum väst, RCC. Dessutom planeras fortsatt kompetensväxling från konsulter till anställda inom VGR IT på 14 tjänster. Sjukfrånvaron inom förvaltningen är låg, ca 3,4 %. Det påbörjade hälsofrämjande arbetet inom centrala kanslier bör redan år 2015 ge effekter och sjukfrånvaron förväntas även under året vara lägre än regionens måltal för sjukfrånvaron. Medarbetarundersökningen hösten 2013 innebar att kansliledningen under 2014 tagit beslut om en handlingsplan för att främja och förbättra arbetsmiljön. Under hösten

58 Detaljbudget (19) 2015 kommer en ny medarbetarundersökning att genomföras och jämförelsen ger vägledning till om handlingsplanen har fått avsedda effekter. Lönepolitiskt kommer regionkansliet följa VGR:s jämställdhetsprioriteringar och vid behov analysera och åtgärda osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Personalbudget 2015 Regionkansliet, årsarbetare per avdelning 2015 Personalbudget Politiska sekreterare Personalbudget Förvaltningschefer/avdelningschefer (koncernkontor) Administrativa avdelningen Kommunikationsavdelningen Ekonomiavdelningen HR-strategiska avdelningen 24,8 24,8 Hälso- och sjukvårdsavdelningen HSA (1) 85,9 83,30 Summa ledningskansli Kompetensförsörjning. (2) 2 0 RC 46,64 46,0 RCC 43,70 38,75 PKMC 21,00 21,2 Smittskydd+ asyl 28,75 30,0 Jämlik vård (HSA) 14,20 14,8 Övriga uppdrag/statsbidrag. (3) 37,15 37,45 Totalt regiongemensammaverksamheter 193,44 188,2 IS/IT branschadm + GITS. (4) 9 0 VGR IT (5) 544,5 530,6 Totalt, årsarbetare i förvaltningen ,4 Fotnot: (1) HSA, ökning 2015 jämfört med 2014 förklaras av att 3 tjänster flyttats över från HSNK/VG PV. (2) Kompetensförsörjning består av arbetsmarknadsprojekt beslutade i PU. (3) Läkemedelsförsörjning, statsbidrag (4) Administration för ny IS/IT styrmodell som inte var budgeterad 2014 (5) VGR IT, ökat antal projekt och strävan att ersätta/minska på externa konsulter till förmån för egen anställd personal.

59 Detaljbudget (19) 6. Ekonomi 6.1 Ekonomiskt resultat De största faktorerna som påverkar detaljbudget 2015 och arbetet under året är inrättandet av HSS och därmed en delning av budget mellan RS och HSS genomförandet av förändringar på grund av översynen av centrala kanslier utredning av en ny finansieringsmodell för IS/IT som kan implementeras inför budget 2016 Regionfullmäktige Resultaträkning Mnkr Budget Regionfullmäktige 2015 Statsbidrag 0,0 Driftbidrag 0,0 Försäljning av tjänster 0,0 Övriga intäkter 0,0 Verksamhetens intäkter 0,0 Personalkostnader -18,7 Köpt vård, internt 0,0 Köpt vård, externt 0,0 Läkemedel 0,0 Övriga kostnader -61,6 Avskrivningar 0,0 Verksamhetens kostnader -80,3 Regionbidrag 80,5 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,2 Resultat 0,0 Inför 2015 överfördes 0,5 mnkr för demokratitorgsfrågor. Regionfullmäktige beslutar årligen om partistöd och efter regeländring har nya riktlinjer tagits fram avseende Regionfullmäktige kommer tillföras 3,6 mnkr för att täcka upp för partistödets kostnad Finansiering sker genom utökat regionbidrag.

60 Detaljbudget (19) Förvaltningen Regionkansliet Resultaträkning Mnkr IS/IT Regionkansli Bransch VGR IT Budget Budget Budget Statsbidrag 0,4 0,0 0,0 Driftbidrag 0,0 0,0 0,0 Försäljning av tjänster 153,1 949,3 911,3 Övriga intäkter 154,8 11,6 0,0 Verksamhetens intäkter 308,3 960,9 911,3 Personalkostnader* -426,0-20,0-343,6 Köpt vård, internt 0,0 0,0 0,0 Köpt vård, externt 0,0 0,0 0,0 Läkemedel -2,0 0,0 0,0 Övriga kostnader* ,6-925,9-512,0 Avskrivningar -2,4-15,0-51,0 Verksamhetens kostnader ,0-960,9-906,6 Regionbidrag* 1 625,7 0,0 0,0 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 2,0 0,0-4,7 Resultat 0,0 0,0 0,0 * Flytt av budget mellan RS/HSS inräknad med 360 mnkr. De största faktorerna som påverkar detaljbudget för 2015 är följande: RS budget har nedjusterats i förhållande till 2014 med 200 mnkr avseende tillgänglighetssatsningar, 148 mnkr i ortopedisatsningar, 100 mnkr på regionstyrelsens oförutsedda anslag och 20 mnkr för upphörande av kompensation av hyresmodellens effekter Utöver ovanstående nedjusteringar har ledningskansliet fått ett avdrag på 20 mnkr 2015 avseende budgetuppdraget för översyn av centrala kanslier. Till de 20 mnkr kommer besparing i index och sista året av kostnadsminskningskrav på kurs/konferens, information/pr och konsultbesparing, ca 8.5 mnkr för ledningskansliet Personalpolitiska anslaget har fått en budgetförstärkning med 40 mnkr avseende sjuksköterskor och ST inom allmänmedicin HSS kommer inte att ha någon operativ verksamhet. Det innebär att tjänstemannaorganisationen för styrelsen budgeteras på ledningskansliet En större översyn av VGR:s hantering av statsbidrag pågår och kommer fortsätta 2015 med målet att eventuellt justera hanteringen inför 2016

61 Detaljbudget (19) En översyn av indexberäkningen av regionbidrag behövs inför budget 2016 både för regionfullmäktige och regionkansliet. Målet är att olika budgetkomponenter ska kunna ha olika index, t ex AT läkare I samband med budget 2015 har omfördelning av regionbidrag skett mellan RS, HSS samt koncernbank för att säkra att kostnad och regionbidrag förs på samma ställe För att hantera IS/IT:s behov av medel för verksamhetsutveckling 2015 har en särskild redovisning och begäran gjorts som togs upp på regionstyrelsen 9 december 2014 Medel för kompetensförsörjning budgeteras i sina helhet för 2015 inom RS detaljbudget medan medel för forskning och utveckling anslås i detaljbudget för HSS Arkivnämnden hanteras inom ramen för regionkansliet som förvaltning och har ett eget regionbidrag på 30,6 mnkr Regionstyrelsen 329,2 mnkr Ramen för RS anslag för oförutsedda är 116 mnkr för Intecknade och föreslagna poster på anslaget är 40,35 mnkr enligt nedan: Regionarkivet scanning 1,2 mnkr Förstärkning AT index upp till 3%, 2,7 mnkr Konferensbokningstjänst 1,2 mnkr Nya varvet, satsning 2,0 mnkr Kvarvarande på vindkraftsatsning 0,5 mnkr AER-möten VGR Värd 2,15 mnkr IS/IT utvecklingsmedel, 30 mnkr Omställning politiska sekreterare 0,6 mnkr Kvarvarande medel inom RS anslag för oförutsett utöver intecknade och föreslagna poster 2015 är 75,65 mnkr, RS övriga anslag omfattar Satsning obesitas/koloskopi 74 mnkr (inklusive medel som förts från HSN) Regionstyrelsens arvoden mm 25,8 mnkr Politiska sekreterare inklusive utökning enligt beslut och utbildning, 21,5 mnkr Övrigt 41,4 mnkr Personalpolitiska anslaget 445,3 mnkr +AT 217 mnkr Personalpolitiska anslaget har förstärkts inför 2015 med 40 mnkr varav 20 mnkr avseende nyutexaminerade sjuksköterskors introduktion och 20 mnkr för STblock inom allmänmedicin. Utöver detta kommer kompetensförsörjningsmedel som 2014 budgeterats på HSU att föras över till personalutskottet, motsvarande 211,8 mnkr. För 2015 har RS beslutat att omfördela medel från regionstyrelsens oförutsedda till personalutskottets anslag för AT för att täcka skillnaden mellan lönekostnadsindex (1.7% 2015) och förväntad lönekostnadsutveckling för AT-tjänstgöring (3% 2015).

62 Detaljbudget (19) Fördelning av personalpolitiska anslaget mnkr AT-läkare 217,00 Strategisk kompetensförsörjning PLUS utlandsutbildning. H o S personal 6,00 10 provtjänstgöringsplatser (tredje land) 1,3 Koordinator, utlandsutbildade 0.6 Handledarstöd, läkarstudenter från EU 0.6 PTP psykologer 11,35 Frivillighetsinsatser i livets slutskede 0.3 Utvecklingsbidrag till AT/ST 12,40 Medicinska kompetensutvecklingsrådet (MUR) 10,00 Specialistutbildning, sjuksköterskor 45,00 Undersköterskeutbildning. 10,00 Mångfaldspris 0,03 ST-tandläkare 3,55 ST-allmän medicin 20,00 Förstärkt yrkesintroduktion, sjuksköterskor 20,00 Delsumma Omstrukturering 16,00 Arbetsmiljö Arbetsmiljödelegationen 13,83 Stödja personalens idrottsaktiviteter 0,60 Delsumma 14,43 Arbetsmarknadsåtgärder Ungdomspraktik 15,00 Feriepraktik 8,50 Nod-arbetet/funktionsnedsatta 24,00 Delsumma 47,50 ST-satsning, allmänmedicin 211,80 Summa ovan exkl AT Disponibelt utrymme 2015 = mnkr

63 Detaljbudget (19) Redovisning av fördelning av budgetposter i detaljbudget som justeras mellan RS och tidigare HSU Till HSS från RS: Anslag för forskning och utveckling 49,14 mnkr Från HSU till RS: IT drift och utveckling 56,0 mnkr Smittskydd 116,7 mnkr PKMC inklusive prehospital enhet 11,06 mnkr Kompetensförsörjning 211,8 mnkr Personalkostnader 14,51 mnkr 6.2 Eget kapital Regionstyrelsen avser inte att använda något eget kapital Investeringar Regionstyrelsen: Behovet 2015 är ca 2 mnkr för utrustningsinvesteringar i möbler och teknik. IS/IT bransch: En investeringsbudget finns på 80 mnkr, uppföljning mot denna ram sker kontinuerligt under året. En överföring görs av pågående investering i fosterdiagnostik från 2014 till 2015, max 6 mnkr. Konsekvensen av investeringar i IT program är att IS/IT bransch 2015 kommer att ha kostnader för ränta och avskrivningar på ca 15 mnkr som inte fanns IT-relaterade fastighetsinvesteringar: 63 mnkr 2015 för investering i datanät med mera i VGR- fastigheter i samband med ombyggnad/uppgradering/nybyggnation. VGR IT: 80 mnkr, Identifierat behov i utrustningsinvesteringar är 58,6 mnkr. Resterande medel är för tillkommande investeringar under året. Se tabell. Identifierade behov- utrustning IT mnkr Datacenter (datahallar, lagring, servrar) 24,30 Tele och Videoteknik 5,50 Nät (LAN, WLAN, VGRNET) 20,90 Säkerhet (brandväggar, nätsäkerhet mm) 7,90 Summa: 58,58

64 Detaljbudget (19) 7. Rapport till egen nämnd/styrelse - Regionstyrelsens förvaltningsuppdrag 7.1 Inledning Regionstyrelsens förvaltningsuppdrag omfattar: Regionfullmäktige Regionstyrelsen och dess utskott Förvaltningen regionkansliet och dess ingående delar: o Ledningskansliet o Regiongemensamma specialistverksamheter o IS/IT Bransch (Beställningsorganisationen) o VGR IT 7.2 Regionfullmäktige Regionfullmäktige är regionens högsta beslutande organ och därmed demokratins viktigaste forum i Västra Götaland. Förslag till nya arbetsformer för regionfullmäktiges presidium har diskuterats under arbetet med detaljutformningen av den politiska organisationen som beslutats och ska gälla från Under 2015 ska regionfullmäktiges presidium ta initiativ som stödjer en fortsatt utveckling av regionfullmäktige som demokratins viktigaste organ i Västra Götaland. Till regionfullmäktiges presidium förs ansvaret för Demokratitorget, som innebär att politiker och unga människor från Västra Götaland möts och diskuterar aktuella och angelägna frågor. Kommittén för rättighetsfrågor har tidigare haft detta ansvar. 7.3 Regionstyrelsen RS får från och med 2015 förändrade arbetsuppgifter till följd av bildandet av HSS. RS har sin grundläggande uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att VGR fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. RS utövar även ägarskap för vårdproduktion i egen regi inklusive rollen som vårdgivare. Ansvaret innebär att RS har ett samordningsansvar för att verksamheter i egen regi bedrivs ändamålsenligt och effektivt. HSS tar över ansvaret som VGR:s främsta hälso- och sjukvårdspolitiska organ med ansvar för strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor ur ett befolknings- och regionövergripande systemperspektiv. HSS är systemägare för den samlade regionfinansierade hälso- och sjukvården och tandvården. Systemägarskapet innebär bland annat att verka för en god hälsa och en vård på lika villkor för befolkningen i Västra Götaland och att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade hälso- och sjukvården och tandvården. 7.4 Ledningskansliet Ledningskansliet är en del av förvaltningen regionkansliet. Regionkansliet leds av regiondirektören som också är högsta verkställande tjänsteman i VGR och därmed

65 Detaljbudget (19) har ett ansvar att leda och hålla samman hela förvaltningsorganisationen. Regiondirektören arbetar genom koncernledningar där förvaltningschefer och representanter från ledningskansliet ingår samt genom kansliledningen där samtliga avdelningschefer och stab i ledningskansliet ingår. Regiondirektörens ansvar är att skapa förutsättningar för RS att ta sitt uppsiktsoch samordningsansvar, att uppnå målen och att genomföra de uppdrag som RS fått från regionfullmäktige. Under hösten 2014 har genomförts en organisationsöversyn av ledningskansliet samt av ett antal andra centrala kanslier i syfte att öka samordningen och effektiviteten. Organisationsförändringen ska genomföras under första halvåret Ledningskansliets långsiktiga mål 2018 är att vara ett kraftfullt ledningsstöd och ett samordnat ledningskansli med ett effektivt arbetssätt. Kansliet kommer att under 2015 avsätta tid och resurser för att alltmer kunna arbeta process- och utvecklingsinriktat. En viktig framgångsfaktor är en gemensam organisationskultur. Ledningskansliet prioriterar följande aktiviteter under 2015: 1. Definiera och utveckla nya kansligemensamma och koncernövergripande processer (ledningsprocesser, ämnes- och stödprocesser) = gemensam ledningsstruktur 2. Utveckla och dokumentera metoder för att säkra att de uppdrag som lämnats till regiondirektören genomförs 3. Utveckla uppföljning och analys av verksamheten 4. Säkra att koncernledningarnas prioriteringar får genomslag i ledningskansliets arbete 5. Ta tillvara resultaten från organisationsöversynen och genomföra de förändringar som blir aktuella 6. Följa upp och revidera handlingsplanen för den kulturella målbilden så att den stödjer förändringsprocessen 7. Identifiera behov och erbjuda utbildningsinsatser för att stödja utvecklingen mot nya arbetssätt i ledningskansliet 7.5 Fyra regiongemensamma specialistverksamheter Under regionstyrelsen finns fyra regiongemensamma specialistverksamheter som är väsentliga för att RS och HSS ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ansvaret för personal för dessa fyra verksamheter ligger på RS men för regionalt cancercentrum och registercentrum är det HSS som finansierar och ger uppdrag. Regionalt Cancercentrum väst (RCC) (HSS uppdragsgivare) Registercentrum (RC) (HSS uppdragsgivare) Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) (RS uppdragsgivare) Smittskydd Västra Götaland (RS uppdragsgivare) Samråd kring inriktningen på dessa verksamheter ska ske mellan Rs och HSS. Regionalt Cancercentrum väst (RCC) RCC får sitt uppdrag från HSS. För beskrivning av deras inriktning för 2015 se HSS detaljbudget.

66 Detaljbudget (19) Registercentrum (RC) RC får sitt uppdrag från HSS. För beskrivning av deras inriktning för 2015 se HSS detaljbudget. Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum (PKMC) PKMC får sitt uppdrag från RS. PKMC är sjukvårdens enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till VGR vid allvarliga händelser. PKMC bedriver utbildningar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt i förmågan att hantera allvarliga händelser. Inom PKMC pågår också forskning och utveckling inom fältet krishantering. AmbuAlarm, som sedan 2009 är knutet till PKMC, är regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. Smittskydd Västra Götaland Smittskydd Västra Götaland får sitt uppdrag från RS. Inom Västra Götalandsregionen är smittskyddsläkaren den förvaltningsmyndighet som har den lagstadgade uppgiften att minimera smittsamma sjukdomars utbredning bland regionens befolkning. I smittskyddsläkarens uppgifter ingår att: se till att förebyggande åtgärder vidtas och att fortlöpande följa smittskyddsläget i området stödja behandlande läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt andra som är verksamma inom smittskydd i arbetet mot smittsamma sjukdomar och, när det behövs, ge råd om lämpliga åtgärder följa upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och se till att behövliga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk, samt att råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats. 7.6 IS/IT organisationen (Bransch och VGR IT) IS/IT branschorganisation och VGR IT Förvaltningen har två verksamhetsområden som i sin helhet är intäktsfinansierade 2014 och 2015 (VGR IT och IS/IT-branscherna). VGR IT säljer så kallade röda tjänster (IT drift) till branscherna och gröna tjänster (PC support, trådlöst internet mm) till förvaltningarna. Under 2015 kommer förvaltningarna att fortsätta faktureras för finansiering av branschernas beställningar till VGR IT. Under 2015 är utmaningen för IS/IT branscherna att skapa förutsättningar för de stora satsningar som är nödvändiga för att möta framtidens behov. I takt med att branscher och objekt samlar in information och erfarenhet om alla IT-stöd inom VGR, blir helhetsbilden tydligare och möjligheten att samordnat styra utvecklingen ökar. Den fortsatta utmaningen ligger i att samordna styrningen av IS/IT i en utpekad riktning, samtidigt som alla verksamheters behov av IT-stöd ska tillgodoses - utan att splittra helheten.

67 Detaljbudget (19) Vidareutveckling av IS/IT-organisationen och VGR IT Intentionerna bakom styrmodellen för IS/IT behöver prövas när hela verksamheten måste hålla ihop och skapa förutsättningar för de stora satsningar som är nödvändiga för att möta framtidens behov. Det innebär justeringar av strukturer, konsolidering av system och svåra avväganden om att avstå utveckling i avvaktan på kommande stora insatser och ibland att avstå utveckling för att skapa utrymme för kommande stora insatser. Detta kommer att ställa stora krav på en samlad styrning av IS/IT och att förvaltningar och bolag sluter upp bakom styrningen. Gemensamt för IS/IT-organisationen inom VGR är att ett antal förbättringsaktiviteter kommer att genomföras baserat på den kartläggning som genomförts under hösten 2014 gällande flödet från beställning via SIS (Samordnare informationssystem) till leverans av IS/IT-tjänst. Under 2015 sker en fortsatt utveckling av en sömlös information/kommunikationsmiljö för hälso- och sjukvård inom ramen för projektet Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM). Målet är att bygga en hållbar och modern informationsteknik som kan möta behov och krav från såväl patient/brukare som verksamhet i nutid och framtid. Arbetet med projektet kommer på flera sätt påverka vårdens utveckling under 2015 och framåt och därmed också behovet av medel för genomföra utvecklingsarbetet, såväl inom IS/IT som direkt i verksamheten Inför budget 2016 ska finansieringen av IT ses över i sin helhet inklusive att fastställa nivån på IT kostnader för 2016 och framåt. Detta för att komma ifrån den besvärliga finansieringsprincip som idag föreligger för IT. Idag återfinns vissa IT medel inom IT- organisationen medan andra är kvar i förvaltningar och bolag. En långsiktig, stabil finansiering skulle ge arbetsro och bättre möjligheter att planera drift och utveckling framåt för hela Västra Götalandsregionen.

68 Detaljbudget 2015 för Regionfullmäktige Bilaga 1 Kostnader för arvoden mm är beräknade utifrån de arvodesbestämmelser RF fastställt Ramen för regionfullmäktige 2015 är fastställd till 80,5 mnkr. MNKR Ansvar ,10 020, Regionfullmäktige 20,2 I dessa ansvar ingår kostnader för arvoden, resor, lokalkostnader, annonser, närradio- och websändningar mm för regionfullmäktiges sammanträden. Här bokas även kostnader för gruppledararvoden och utbildning av nya ledarmöten Fullmäktiges presidium har att svara för viss representation på regionens uppdrag. Särskilda riktlinjer finns fastställda och tillämpas av presidiet i samråd med styrelsens presidium. Medel för detta ligger inom denna ram. Ansvar Partigruppsanslag 7,1 Uppräkning från föregående år. Anslaget fördelas efter antal mandat i RF. Dessa används av respektive parti, för gruppmöten eller motsvarande aktiviteter inom ramen för det regionala uppdraget. Respektive parti ansvarar för att de under mandatperioden inte överskrider sin totala ram. Över/underskott korrigeras mellan åren. Ansvar Partistöd 52,4 Partistödet utgår för 2014 med 30,32 :- per invånare (RF 132/2010) Grundbeloppet är indexuppräknat och förändring i invånarantal beräknat. Ansvar Valberedning 0,2 Ansvar Arvodesberedning 0,6 TOTALT 80,5

69 Budgetramar 2015 i mnkr Bilaga 2 Avser Motpart Ram 2014 Index besp - Ansvarsområde/ - enhet Verksamhet i mnkr 2,7% 1,0% Förändringar Ram 2015 Regionstyrelse / RS gemensamt inkl utskott 25,40 0,69-0,25 25,83 politisk organisation Till styrelsens förfogande ,00 5,94-2,41-128,53 116,00 varav Regionarkivet scanning sista året 1,20 varav IT utv 30,00 varav konferensbokningstjänst Regionservice 1,20 varav Nya varvet satsning internat för utbildning, kurs och konferens 2,00 varav AT index 2,70 varav omställning 2 mån löner politiska sekr 0,60 varav AER möte 2015 VGR är värd 2,15 varav vindkraft 0,50 SUMMA intecknade medel på RS oförutsett 40,35 Folkhögskolor färre styrelser återföres till folkhögskolorna 0,80 0,80 Extra satsningar inom HoS 200,00 5,40-2,00-203,60 Tillgänglighetssatsningar obesitas inkl växling HSN 196,86 5,32-1,97-148,00 74,00 Politiska sekreterare 18,40 0,50-0,18 1,75 20,46 Utbildning pol sekr + råd akt ,02 0,03-0,01 1,04 Almedalen/beredning hållbar utvceckling/ansvarskommitéen 0,45 1,00 L-Förbundsavg och andra bidrag (t ex SOM) 39,15 0,65 1,20 40,00 Intern styrning och kontroll 0,92 0,02-0,01 0,94 Delsumma 1 Regionstyrelsens budget 723,20 18,54-6,84-395,68 280,06 Personalpolitiska anslaget Personal politiska anlaget exkl AT 170,80 4,78-1,71 59,63 233,50 AT 210,50 5,89-2,11 214,29 Jämställda löner ramomfördelat 2015 till HSN 100,00-100,00 0,00 Omföring ST från HSU 211,79 Delsumma 2 Personal politiska anslaget 481,30 10,68-3,81-40,37 447,79 Arkivnämnden (eget Regionbidrag på samma summa) 27,90 2,70 30,60 Arkivnämnden - betalas ej ut 2015 avseende hyresökning nya lokaler Vänersborg aktuell 2016 först med inflyttning. Avstämt med Göteborgs stad -1,80 Delsumma 3 Regionarkivets regionbidrag 27, ,70 28,80 Ledningskansli Översyn centrala kanslier besparing att fördela -5,00 Regiondirektören 40,85 Regiondirektörens stab 10,70 0,29-0,11 10,88 varav personalkostnader 8,49 varav övriga kostnader 2,44 Anslag för koncern projekt 29,80 0,80-0,30 30,30 Utökad konsultbesparing ,33-0,33 Ekonomi avd 21,77 0,59-0,22 28,78 varav intäkt försäkringar från modern 0,00 växling Regionbidrag från koncernbank 25,35 varav personalkostnader 3,43 varav övriga kostnader Utökad konsultbesparing ,33-0,33 Hälso- och sjukvård inkl verksamheter 79,50 2,15-0,80 89,49 varav intäkter från HSS och regionbidragsflytt -125,10 varav personalkostnader 219,11 varav övriga kostnader 25,70 varav omföring IS/IT styrmodell 3,2 tjänst -1,70 varav överföring från HSNK avs VGPV adm 1,74 varav framtidens vårdinfo personal 8,13 varav PKMC inkl hyresjust 12,10 varav smittskydd 116,70 Utökad konsultbesparing ,33-0,33 HR strategiska avd 52,00 1,40-0,52 52,00 varav personalkostnader 27,20 varav övriga kostnader personal 1,50 Chefsomställning (RD) 8,00 Projekt 15,60 Omföring lokalhyra -0,30-0,30 Utökad konsultbesparing ,33-0,33 Kommunikations avd 17,25 0,47-0,17 0,52 17,40 varav personalkostnader 16,00 varav övriga kostnader 1,70 varav omföring IS/IT styrmodell 0,5 tjänst -0,33 Utökad konsultbesparing ,33-0,33 Administrativa avd 35,10 0,95-0,35 35,10 varav intäkt HR tjänst VGR IT -1,76 varav personalkostnader 31,00 varav övriga kostnader 6,18 varav omföring IS/IT styrmodell 0,75 tjänst -0,32-0,32 Utökad konsultbesparing ,34-0,34 Intäkter förv gemensamt nystartsjobb/konserthusets lån -9,20 Kostnader nystartsjobb/avskr o ränta konserthusets lån 9,20 Regionkansliet Gemensamt (T ex hyror, PC, Ftg hälsovård) 30,63 0,83-0,31 26,50 Residenset (hyra etc) 7,75 0,21-0,08 0,02 7,90 Regionkansli gemensamma projekt 3,00 0,08-0,03-0,05 3,00 MBL Grupp 1,00 Omföring "palatsbidrag" från Regionservice 8,60 IS/IT styrmodellskostnader ska budgeteras centralt 6,20 3,20 Delsumma 4 285,51 7,76-2,88 401,35 308,83 Budgetjusteringar mellan HSS/RS Avgår FoU till HSU/HSS -49,14 Tillkommer till RS Smittskydd 116,70 Tillkommer PKMC inkl prehospital enhet 11,06 Tillkommer RS ST-läkare inkl studierektorsfunktion 211,79 Tillkommer till RS personalkostnader 14,51 Tillkommer RS IT medel 56,00 SUMMA 360,92 IS/IT Branscher Grundregionbidrag 2015 till bransch efter avdrag för konsultbesparing 115,91 3,25-1,16 147,91 Heroma och objektledare HR 2,3 2,30 2,30 Objektledare Ekonomi/uppföljning 0,9 1,10 1,10 Förvaltningsgemensamma kostnader IT/telefoni 2,1 2,10 2,10 Tillkommande IT medel RS del 30 mnkr av de 100 mnkr 30,00 Tillkommande IT medel mnkr 80,00 Överföring av IT medel från HSS till IS/IT Bransch 56,00 Delsumma 5 115,91 153,41 Summa fördelad budget ,21 Regionbidrag ,21

70 Ärende 4

71

72 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Handläggare: Erik Hallberg Telefon: E-post: Till Ägarutskottet Regionstyrelsens riktlinje för städning i regionens vårdlokaler Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår Regionstyrelsen besluta att: 1. Regional riktlinje för städning i regionens vårdlokaler fastställs. 2. Införandeplan godkänns. 3. All städning ska finansieras inom respektive förvaltnings befintliga ekonomiska utrymme. 4. Ge berörda nämnder och styrelser i uppdrag att årligen beräkna tillkommande kostnader avseende den fastställda riktlinjen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har gett regiondirektören i uppdrag att, i samverkan med berörda förvaltningar, snarast ta fram regionala riktlinjer för städning i regionens vårdlokaler utifrån senaste kunskap och evidens samt att återkomma med införandeplan och kostnadskalkyl. Idag varierar utförandet och kvaliteten på städningen av vårdlokaler mellan förvaltningarna, detta innebär att även kostnadsökningen för att städa enligt den regionala riktlinjen varierar mellan förvaltningarna. På grund av detta behöver berörda förvaltningar årligen beräkna tillkommande kostnader avseende den fastställda riktlinjen. Riktlinje för städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler se bilaga 1. En införandeperiod om tre år som inleds under 2015 föreslås. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

73 Datum Diarienummer RS (5) Fördjupad beskrivning av ärendet Varje förvaltningsledning ansvarar ytterst för kvaliteten i städningen, därför behöver förvaltningarna och Regionservice i de årliga överenskommelserna säkerställa innehåll och omfattning av städtjänster. I detta ansvar ingår även uppföljning av att städningen uppfyller definierade kvalitetskrav. Ur kvalitets- och patientsäkerhetsperspektiv är det nödvändigt att Regionservice har ett tydligt och samlat processansvar för städningen inom Västra Götalandsregionen. I processansvaret ingår exempelvis uppföljning samt stöd gällande kvalitetssystem, rutinbeskrivningar, IS/IT-system, metodutveckling, utbildningsmaterial, upphandlingar inom området, benchmarking och omvärldsbevakning. Införandeplanen avser lokaler för hälso- och sjukvård. Städning av dessa lokaler utförs efter överenskommelse mellan respektive förvaltning och Regionservice, i huvudsak av personal anställd av Regionservice men också av upphandlade externa utförare på uppdrag av Regionservice. Viss städning utförs också av personal anställd av respektive vårdenhet på särskilda ytor och/eller i vissa fall när behov av städning uppkommer under tider då städpersonal inte finns tillgänglig. Servicenämnden har , vad avser den städning som sker i servicenämndens regi, beslutat att uppföljning av städning ska ske enligt Svensk Standard :2012. Detta är en allmän standard för städning som beskriver hur önskad städkvalitet ska fastställas och kontrolleras. Svensk förening för Vårdhygien har publicerat ett dokument med titeln Städning i vårdlokaler (SiV), Vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer för städ- och vårdpersonal. I detta dokument finns ett omfattande kunskapsunderlag om städning av vårdlokaler tillsammans med rekommendationer om hur städning bör utföras, organiseras och följas upp. För tillämpningen i Västra Götalandsregionen har förslag på en regional riktlinje arbetats fram i en arbetsgrupp med representanter från Regionservice, vårdhygien och Folktandvården. Den regionala riktlinjen bygger på: - Det specificerade kravet på god hygienisk standard i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen som infördes 1 juli SS :2012 (tidigare INSTA 800), vilken beskriver system för fastställande och bedömning av städkvalitet - SIV, Vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer för städ- och vårdpersonal

74 Datum Diarienummer RS (5) Införandestrategi Införandet är ett gemensamt kvalitets- och utvecklingsarbete som ska koordineras med införandet av ny styrmodell för Regionservice (RF ). Medel behöver framförallt tillföras för utökade frekvenser, helgstäd och storstädning. De ekonomiska medel som behöver tillföras avser permanenta nivåökningar där ekonomiska medel inte sedan tidigare finns budgeterade. Den regionala riktlinjen innebär ingen förändring av kvalitetskraven för städningen närmast patienterna. Det som tillkommer i den regionala riktlinjen gällande städning närmast patienterna är en tydligare kvalitetssäkring och uppföljning, t ex genom checklistor vid slutstädning. Vid kommande upphandlingar av städtjänster ska den regionala riktlinjen vara utgångspunkt för kravspecifikationerna. Införandet planeras att ske under en tre-årsperiod utifrån en regionalt fastställd plan som gemensamt bryts ner på förvaltningsnivå. Inriktningen är att berörda förvaltningar under 2015 ska påbörja genomförandet av den treåriga införandeplanen. År Aktiviteter/Införande 7-dagars städning av patientnära ytor enligt lokal 1 prioritering Kvalitetsuppföljning Utvecklat systemstöd Fortsatt införande 7-dagars städning av patientnära 2 ytor Utökad storstädning Utökad frekvens vid 5-dagars verksamhet 3 Utökad frekvens på gemensamma, allmänna och övriga ytor

75 Datum Diarienummer RS (5) Bedömning av kostnader vid införande av ny regiongemensam städstandard För att beräkna kostnaden för att städa enligt den regionala riktlinjen ska följande definierats och beräknas: - Ett nuläge utifrån befintliga ramöverenskommelser. - Ett framtida läge baserat på angivna frekvenser i den regionala riktlinjen. - Den årliga kostnadsökningen. Kostnadsökningen kan främst härledas till ökad städfrekvens från vardagar till 7 dagar/vecka på patientnära ytor såsom toaletter och vårdavdelningar, men även på gemensamma och allmänna ytor. Utökade kvalitetskontroller och storstädning bidrar också till kostnadsökningen. Berörda förvaltningar har kommit olika långt bland annat gällande hur mycket städning 7 dagar/vecka som redan har införts. Efter att nytt arbetssätt är etablerat bör kostnaden kunna sjunka med de stordriftsfördelar som kan tas tillvara. Erfarenheter från andra landsting som genomfört 7-dagars städning tyder på detta. Dock medför förändring av tjänstgöring från 5 till 7 dagar/vecka också ökade kostnader relaterat till förändrade heltidsmått samt ökad andel obekväm arbetstid. Varken eventuella stordriftsfördelar, förändrat heltidsmått eller ökad andel OB är beaktat i kalkylen. Finansiering Förvaltningarna ska planera införandet av städning enligt riktlinje för städkvalitet så att finansiering kan ske inom ordinarie vårdersättningar. Införandetakten kan variera mellan olika sjukhus beroende på hur städningen är utformad idag. Regionstyrelsen har i planeringsdirektiv 2015 tillägg fastställt att, under förutsättning att regionstyrelsen godkänner redovisningen, ska utförarstyrelserna planera för en anpassning av städningen i enlighet med riktlinjer och införandeplan. Detta ska ske inom befintligt ekonomiskt utrymme.

76 Datum Diarienummer RS (5) Beredning Frågan om riktlinje för städning i regionen har beretts av regionkansliet och behandlats av servicenämnden , hälso- och sjukvårdsutskottet , ägarutskottet och och regionstyrelsen och Frågan om fastställande och införande av en regional riktlinje för städning har diskuterats och förankrats i kundrådet för intern service. Kundrådet har i juni 2014 genom brev till berörda förvaltningar efterfrågat synpunkter på den föreslagna riktlinjen. Svaren har sammanställts och redovisats i kundrådet. Samtliga berörda förvaltningar ställer sig positiva till fastställande av den regionala riktlinjen för städning enligt förslaget. Inkomna synpunkter på detaljer i riktlinjen har antingen arbetats in i föreliggande förslag eller kommer att ligga till grund för kommande förändringar och utveckling av riktlinjen. Avstämning av införandeplan, kostnadskalkyl och finansiering har gjorts i kundrådet , rapporteringen och förslagen tillstyrktes. Förhandling enligt MBL 11 har genomförts i Regionstyrelsens MBL-grupp Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Eva Arrdal Direktör ägarstyrning Bilaga 1. Riktlinje för städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler Beslutet skickas till Berörda styrelser och nämnder Chefer berörda förvaltningar Claes-Håkan Björklund Joakim Björck Sten Axelsson

77 Dokumenttyp Bilaga 1, Riktlinje Diarienummer RS Dokumentnamn Städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler Version 1.0 Riktlinje för städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler Syfte Syftet med riktlinjen är att säkerställa städkvaliteten i Västra Götalandsregionens vårdlokaler oavsett vilken organisation som är utförare. Ansvar Riktlinjen gäller för samtliga verksamheter inom Västra Götalandsregionen. Varje berörd chef har ett ansvar för att riktlinjen efterlevs. Utveckling/revidering Servicedirektören ansvarar för att en årlig revidering genomförs. Arbetet med revideringen kommer att ske i samarbete med lokala företrädare för respektive förvaltnings vårdhygien. Väsentliga förändringar i riktlinjen förankras i kundrådet. I samband med det successiva införandet av kvalitetsstyrd lokalvård kommer checklistor och instruktioner utarbetas för att underlätta införandet. Omfattning/Definition Regionstyrelsen har gett regiondirektören i uppdrag att, i samverkan med berörda förvaltningar, snarast ta fram regionala riktlinjer för städning i regionens vårdlokaler utifrån senaste kunskap och evidens. Arbetet med att ta fram en regional riktlinje har gjorts av en arbetsgrupp bestående av representanter från Regionservice, Folktandvården och Vårdhygien från samtliga sjukhusförvaltningar inom Västra Götalandsregionen. God hygienisk standard infördes 1 juli 2006 som ett specificerat krav i SFS 1982:763 Hälsooch sjukvårdslagen och SFS 1985:125 Tandvårdslagen. Kortfattat kan begreppet sammanfattas som god vårdhygien. I förarbetena konstateras att detta innebär att vårdgivaren måste vidta alla åtgärder som behövs för att uppnå en god hygienisk standard avseende bland annat: - Tillgång till vårdhygienisk kompetens - Lokaler - Utrustning - Organisation och planering Utskriftsdatum: Sid 1 (4)

78 Dokumenttyp Bilaga 1, Riktlinje Diarienummer RS Dokumentnamn Städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler Version 1.0 Enligt Socialstyrelsens publikation Ansvarsfördelning för tillsyn i vårdlokaler ingår städning i detta begrepp. Den 1 juni 2013 övergick tillsynsansvaret från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO har tillsyn på sjukhus, vårdcentraler, tandvårdsenheter m.m. En välstädad miljö är viktig för att förebygga och minska risken för smittspridning. Den regelmässiga städningen ska utföras så att: - Smittspridning i vården minskas och riskerna för vårdrelaterade infektioner hos patient och personal förebyggs. - Det alltid är synligt rent och torrt efter arbetets utförande. - Patienternas krav på en ren miljö tillgodoses. - Kraven på en god arbetsmiljö tillgodoses. - Material och lokaler vårdas på ett sådant sätt att onödigt slitage undviks. Utskriftsdatum: Sid 2 (4)

79 Dokumentnamn (lika med filnamnet) Version Gäller fr.o.m. Städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler - Riktlinje 1.0 Utförande/Beskrivning Gränsdragning och ansvarsfördelning Nedan definieras ansvarsfördelningen mellan ansvariga i vårdverksamheten och ansvariga inom lokalvårdsverksamheten. Generellt Lokalerna ska förberedas så att städning underlättas och god ordning upprätthålls. Övermöblering av lokaler försvårar möjligheten att utföra städning enligt fastställda hygienoch kvalitetsnivåer. Stor hänsyn skall tas till de ständiga och ibland akuta förändringar som patienter och övrig verksamhet påkallar. Den regelmässiga städningen underlättas genom att överenskommelse gjorts om lämplig tidpunkt för städningens genomförande. Ansvar vårdverksamhet Vårdpersonalen ansvarar för städning och rengöring av ytor/utrustning närmast patient och för slutstädning om inte annat överenskommits. Vårdenhetschefen eller motsvarande ansvarar för att vårdpersonalen utför och har kunskap om den städning de ansvarar för. Vid utebliven lokalvård, kvalitetsbrist etc. ska lokalvårdsansvarig kontaktas och bristen anmälas. Vid risk eller tillbud gällande lokalvård som påverkar patientsäkerheten skall avvikelse skickas till lokalvårdsansvarig. Västra Götalandsregionens avvikelsehanteringssystem ska användas. Ansvar lokalvårdverksamhet Regionservice ansvarar för att: - Städningen utförs enligt denna riktlinje och att överenskommen hygien- och städkvalitet säkras genom regelbundet återkommande städkontroller. Resultatet av kvalitetskontrollerna ska kommuniceras till berörd förvaltning. - Verksamheten ges underlag och förslag till överenskommelse med tillhörande tjänstespecifikation. Tjänstespecifikationen ska bland annat innehålla vilka ytor och objekt som ingår i den regelmässiga städningen och även ange frekvens-, hygien- och kvalitetsnivåer. I överenskommelsen ska det beskrivas hur kvalitetsuppföljning ska genomföras. Lokalvårdsorganisationen ansvarar för att städutrustning och material finns tillgängligt på varje vårdenhet vid behov av akutstädning. Kvalitet Kvalitetsarbetet baseras på SS :2012, system för fastställande och bedömning av städkvalitet. Denna standard är generellt utformad för att gälla olika typer av lokaler och därmed inte specifikt riktade till lokaler inom hälso- och sjukvård. Tilläggskrav för lokaler där Utskriftsdatum: Sid 3 (4)

80 Dokumentnamn (lika med filnamnet) Version Gäller fr.o.m. Städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler - Riktlinje 1.0 patientvård bedrivs har tagits fram baserade på riktlinjer och rekommendationer gjorda av Svensk förening för vårdhygien. Om resultatet vid kontroll avviker ska åtgärder vidtas snarast och ny kontroll ske enligt standarden. Kontrollen ska ske regelbundet och resultatet ingår som en viktig del i verksamheten och kompetensutvecklingen. Egenkontroll Via checklistor kvalitetssäkras städning och de ger även utrymme för egenkontroll. Checklistorna bör innehålla frekvens, tidpunkt, signatur samt ingående moment som utförs. Checklista fylls i och signeras efter utförd städning. Kompetenskrav lokalvårdare Personal som ingår i uppdragets utförande ska ha genomgått grundutbildning inom lokalvård baserat på Servicebranschens Yrkesnämnd (SRY-utbildning), PRYL, Regionservice grundutbildning inom lokalvård eller motsvarande. Utbildningen ska leda till yrkesbevis/certifiering av personal. För samtliga utbildningar ska städpersonalen ha blivit godkänd vid skriftliga och praktiska prov. Personal som arbetar i vårdnära lokaler/verksamheter ska följa SOSFS 2007:19, Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. och även följa lokala riktlinjer/anvisningar för basala hygienrutiner och klädregler som finns i respektive verksamhet. Samråd gällande hygienutbildning ska ske med respektive vårdhygienisk enhet. Fortlöpande hygienutbildning för all personal ska genomföras. Upphandling av lokalvård Vid upphandling ska denna riktlinje följas. Uppföljning av städtjänsterna ska ske enligt SS :2012, system för fastställande och bedömning av städkvalitet (INSTA 800) med tilläggskrav. Denna riktlinje gäller tillsammans med lokala instruktioner. Hänvisning Till denna riktlinje finns tillämpningsanvisningar i form av instruktioner, check- och frekvenslistor. Referenser: - Socialstyrelsens publikation Ansvarsfördelning för tillsyn i vårdlokaler - SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag - SFS 1985:125 Tandvårdslag - SS :2012 System för fastställande och bedömning av städkvalitet (INSTA 800) - SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Utskriftsdatum: Sid 4 (4)

81 Ärende 5

82

83

84 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Förvaltning/enhet Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Struktur för styrande dokument inom Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Styrande dokument ska benämnas, struktureras och beslutas enligt förslag i tjänsteutlåtandet. 2. Regiondirektören får uppdraget att tillse att dokumentstrukturen tillämpas. Sammanfattning av ärendet Med styrande dokument menas dokument som anger hur verksamheten ska agera. Styrande dokument omfattar allt från övergripande vision till enskilda rutiner. Dessa dokuments innehåll ska förvaltas och hållas uppdaterade. Vilket organ/roll som beslutar om dokumentet och vilken funktion som säkerställer innehållets aktualitet och riktighet ska tydligt framgå. Regionfullmäktiges budget är det överordnade styrdokumentet för regionens verksamheter. För att få ökad tydlighet om vilka styrande dokument som därutöver gäller inom regionen, har regionfullmäktige och numera regionstyrelsen årligen bekräftat vilka dokument som är aktuella och gällande av de som dessa organ tidigare beslutat om. De styrdokument som på detta sätt årligen fastställs uttrycker regionens förhållningssätt och ska ligga till grund för samtliga förvaltningars genomförande av sina uppdrag. Genom att besluten tagits vid olika tillfällen saknas en enhetlig terminologi. I budgetunderlaget inför överlämnade regionkansliet, efter avstämningar med gruppledarna, en sammanställning av regionfullmäktiges resp regionstyrelsens beslutade styrande dokument. Sammanställningen ger en struktur för hur olika styrande dokument inbördes förhåller sig till varandra och till en hierarki där Visionen om Det goda livet finns högst upp. Under visionen finns för närvarande fyra långsiktiga måldokument som utgör ramverk för hela verksamhetsområden och som tagits fram tillsammans med länets kommuner: Framtidens hälso- och sjukvård, VG 2020 strategi för tillväxt och utveckling, Kulturstrategin och det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Under kategorin Planer har en rad styrande dokument sorterats per Hälso- och sjukvård, Tillväxt och utveckling respektive som Interna styrdokument. Sammanställningen visar på behovet av mer enhetliga benämningar, på behovet av Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

85 Datum Diarienummer RS (4) att förenkla och minska antalet styrande dokument samt på att införa en regel för när styrdokumentet ska uppdateras eller utrangeras. Västra Götalandsregionen behöver fastställa en dokumentstruktur som kan systemstyras, det vill säga ska kunna sökas i ett dokumenthanteringssystem eller publicerat på en intrasida. Varje begrepp måste vara tydligt och enhetligt. Under pågår ett arbete med att utveckla ett regiongemensamt ledningssystem för hälso-och sjukvården. Samtidigt pågår arbete med ledningssystem för koncernen som helhet där olika huvud- resp stödprocesser definieras och läggs fast. En del av arbetet består i att besluta om en gemensam och enhetlig terminologi och gemensam dokumentstruktur. SU, SÄS och NU arbetar sedan 2010 med att standardisera sina riktlinjer och rutiner och har skapat en hantering för fler än styrande dokument. Även de övriga sjukhusen förbereder för detta. Arbetet följer den nu föreslagna dokumentstrukturen. Förslag till dokumentstruktur Följande förslag speglar den ovan nämnda sammanställningen över gällande dokument som regionfullmäktige eller regionstyrelsen hittills lagt fast. Förslaget tar sin utgångspunkt i politiskt beslutade styrdokument, men omfattar också styrdokument i verksamheterna. Ambitionen är att i jämförelse med dagens begreppsflora minska antalet begrepp och nivåer i hierarkin. Vid utformning av framtida styrande dokument ska följande struktur följas vad avser var beslut tas och hur dokumenten benämns:

86 Datum Diarienummer RS (4) Beredning Förslaget har tagits fram inom regionkansliet och i samråd med kanslichefsnätverket, företrädare för IS/IT-objektet Diarium och dokumenthantering och Regionarkivet. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör

87 Datum Diarienummer RS (4) Bilaga Sammanställning av styrande dokument, enl Budgetunderlaget Skickas till Alla nämnder, styrelser och bolag

88 Ärende 6

89

90

91

92

93 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen HR-strategiska avdelningen Handläggare: Stig Lindholm E-post: stig.lindholm@vgregion.se Till personalutskottet Förslag till införande av hälsocheck/friskvårdsbidrag till Västra Götalandsregionens anställda Förslag till beslut Personalutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. En enhetlig nivå införs för friskvårdsbidrag i alla förvaltningar och bolag. Nivån sätts till 1200 kr/år och anställd och ska vara genomförd senast Genomförandet sker successivt, nivån 800 kr/år och anställd ska vara genomförd Finansiering av förslaget sker inom respektive förvaltnings/bolags budgetutrymme och ska beaktas i budgetarbetet. 3. En regiongemensam aktivitetskatalog införs så att fler aktiviteter inom hälsoområdet kan erbjudas samtliga medarbetare inom VGR. Sammanfattning av ärendet Efter motion av Gunilla Levén (M) och Marith Hesse (M) om hälsocheck till Västra Götalandsregionens anställda, som alla remissinstanser ställde sig positiva till, så beslutade regionfullmäktige ( ) att ge regionstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna för ett införande av en hälsocheck i enlighet med motionens intentioner. Fördjupad beskrivning av ärendet Definition av begrepp Hälsochecksystem har kommit att stå för ett administrativt system där arbetsgivaren skriver ett avtal med en leverantör som i sin tur ingår avtal med olika leverantörer av friskvårdsaktiviteter. Medarbetarna erbjuds sedan via olika administrativa lösningar möjlighet att använda sin hälsocheck när de köper och genomför friskvårdsaktiviteter. Genom att leverantören företräder en stor kundkrets, kan prisnivån för varje enskild aktivitet ligga på en attraktiv nivå. Det är arbetsgivaren som godkänner vilket friskvårdsutbud som ska erbjudas medarbetarna. Det är viktigt att hälsochecksystemet följer de av skatteverket utfärdade riktlinjerna för friskvårdsbidrag om hälsochecken ska vara avdragsgill för arbetsgivaren Postadress: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Telefon: Webbplats: E-post: stig.lindholm@vgregion.se

94 Datum (4) Diarienummer RS och ej skattepliktig för medarbetarna. Om hälsochecken ska innehålla alla de erbjudanden som motionen föranstaltar om så måste utbudet vidgas till att omfatta erbjudanden som inte ryms inom skatteverkets regler för friskvårdsbidrag, men då blir förmånen, i den delen, skattepliktig för medarbetaren och ej avdragsgill för arbetsgivaren. Friskvårdsbidrag är det belopp som arbetsgivaren beslutar sig för att investera som personalvårdsförmån för sina medarbetare. Personalvårdsförmånen är skattefri för den anställde och avdragsgill som personalkostnad för arbetsgivaren. (Under förutsättning att personalvårdsförmånen håller sig inom det regelverk som skatteverket upprättat). Följande aktiviteter ryms inom skatteverkets regler: 1. Fysisk aktivitet Bidrag för träningskort till olika former av fysisk aktivitet, t.ex. gymnastik, gym, bad, dans, bollsporter etc. Bidrag för deltagande i t ex Qi Gong, Tai Chi, mindfulness och yoga. 2. Kostrådgivning Viktreduktion/-balansering 3. Massage Bakgrund Medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2013, visade bl a att Västra Götalandsregionen som arbetsgivare behöver stärka sin attraktivitet både internt och externt. En faktor som visat sig viktig i olika undersökningar bland ungdomar är om de uppfattar en organisation/företag som positivt inställd till hälsofrämjande arbete. Ungdomar väljer hellre att söka arbete hos en organisation/företag som arbetar hälsofrämjande och värderar därmed arbetsgivaren som mer attraktiv. Införandet av en hälsocheck skulle på det viset vara ett väsentligt bidrag till arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. En annan viktig faktor är att sjukskrivningstalen ökar i hela Sverige och trenden är densamma inom Västra Götalandsregionen. Den ökande sjukfrånvaron medför förutom stora kostnader också ett personalförsörjnings- och kontinuitetsproblem i verksamheten. Som en av de största arbetsgivarna inom hälso- och sjukvårdsbranschen har Västra Götalandsregionen också ett ansvar att som föredöme visa sina anställda och omvärld vikten av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Betydelsen av vardagsmotion för att bygga upp en bättre hälsa, är numera en etablerad sanning. Som arbetsgivare gäller det att motivera och underlätta för medarbetarna att kunna lägga till träning och motion i sina vardagsrutiner. Friskvårdsbidraget inom Västra Götalandsregionen varierar idag mellan 0 kr/år till 3000 kr/år, och kravet på medfinansiering från medarbetarnas sida skiljer sig även åt. Det bör noteras att inom Västra Götalandsregionen är det skillnader mellan förvaltningar/bolag, när det gäller vilka friskvårdsaktiviteter som kan erbjudas inom ramen för egna träningsanläggningar. Det finns vid några förvaltningar personalklubbar som erbjuder aktiviteter och möjlighet för medarbetarna att erhålla rabatterade priser på olika produkter, som påminner om ett hälsochecksystem. Vid en jämförelse av friskvårdsbidragen som ges inom Västra Götalandsregionens verksamheter och externa stora arbetsgivare så är det vanligt att friskvårdsbidragen i dessa företag ligger i intervallet kr/år. Region Skåne har ett friskvårdsbidrag som är konstruerat på sådant sätt att du som anställd ersätts med 50 procent av den kostnad som du haft dock högst 2000 kr per kalenderår. Stockholms läns landsting har ingen central

95 Datum (4) Diarienummer RS styrning över detta område, men förvaltningarna/bolagen erbjuder sina anställda ett friskvårdsbidrag på ca 2500 kr per kalenderår. Beskrivning av förslaget Västra Götalandsregionen tar ett helhetsgrepp på frågan om friskvårdsbidrag/ hälsocheck och garanterar en nivå, 1200 kr per anställd och år, som alla förvaltningar/bolag ska erbjuda sina medarbetare. För att friskvårdsbidraget ska vara en personalvårdsförmån som är skattefri för den anställde och avdragsgill som personalkostnad för arbetsgivaren, så ska skatteverkets regler för friskvårdsbidrag gälla. Fördelarna med att standardisera nivån för friskvårdsbidraget är många, dels stärks känslan av att arbeta hos en gemensam arbetsgivare, vilket blir särskilt tydligt för de medarbetare som flyttar mellan olika förvaltningar/bolag, dels är det viktigt att en arbetsgivare som till så stora delar arbetar med hälsofrågor stödjer sina medarbetare inom detta område på ett någorlunda likvärdigt sätt, jämfört med vad andra stora arbetsgivare i andra branscher gör. Kostnaderna vid införandet av en regionstandard för friskvårdsbidrag är givetvis avhängigt vilket belopp som beslutas. Nyttjandegraden av dagens friskvårdsbidrag ligger i intervallet %. Nedan följer en beräkning som visar dagens kostnader jämfört med en höjning av beloppet till 1200 kr/år och anställd: Nyttjandegrad Nuvarande nivå Nivå 1200 kr 25 % 10,8 mkr 15,1 mkr 50 % 21,6 mkr 30,1 mkr 75 % 32,4 mkr 45,2 mkr 100 % 43,2 mkr 60,3 mkr Aktivitetskatalog För att närma oss intentionerna i den politiska motionen, nämligen att nå målet en hälsocheck som rymmer fler aktiviteter än enbart fysisk aktivitet, så kan en aktivitetskatalog skapas. Det innebär att samtliga medarbetare inom VGR kan erbjudas rabatterade priser på ett utbud av tjänster och varor som stimulerar till ett hälsosammare liv. Några förvaltningar har redan sådana erbjudanden till sina medarbetare men detta kan utökas till att gälla alla som arbetar inom VGR. Systemet bygger på att företag erbjuder särskilda rabatter på sina tjänster/varor till de som arbetar inom VGR och som motprestation får de finnas med på den hemsida där regionen visar upp Regionklassikern och övriga motionsaktiviteter. Finansiering Nästan samtliga förvaltningar/bolag erbjuder idag sina medarbetare ett friskvårdsbidrag.(se bifogad sammanställning) Finansieringen av friskvårdsbidraget sker genom att förvaltningarna/bolagen inom sin tilldelade ekonomiska ram skjuter till det belopp som krävs för att alla medarbetare inom Västra Götalandsregionen ska erhålla ett friskvårdsbidrag på 1200 kr/år. Någon medfinansiering från medarbetarna krävs ej. De pengar som måste skjutas till om nivån 1200 kr per anställd och år ska nås, uppgår netto för VGR som helhet till ca 8,5 mkr vid 50 % nyttjandegrad. En harmonisering av friskvårdsbidraget till en gemensam nivå på 1200 kr/år och anställd ska ske successivt så att nivån 800 kr är uppnådd senast och nivån 1200 kr/år och anställd är uppnådd senast Finansieringen sker inom förvaltningarnas/bolagens egna budgetramar. De förvaltningar/bolag som idag har summor för friskvårdsbidrag/hälsocheck som ligger över 1200 kr/år ska sänka sina bidrag till den

96 Datum (4) Diarienummer RS nivån och denna sänkning ska vara genomförd senast Finns särskilda skäl för att avvika från likaprincipen, ska en framställan göras till regiondirektören som fattar beslut i frågan. De förvaltningar/bolag som har personalklubbar, kan räkna in de pengar de idag lägger på personalklubbar för att komma upp till summan 1200 kr per anställd och år. Beredning Ärendet har diskuterats i kansliledningsgruppen, inom samtliga koncernledningsgrupper, vid möten med HR cheferna och i beredningsgruppen för hälsa och arbetsmiljö. HR-strategiska avdelningen Marina Olsson Personaldirektör

97

98

99

100

101 Ärende 7

102 1 Sammanställning över anmälningsärenden vid regionstyrelsens sammanträde 10 februari 2015 Diarienummer RS Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över anmälningsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över anmälningsärenden Skrivelser mm 1. Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, cirkulär 15:04 från om övergång av verksamhet. Länk till cirkuläret: =15%3A4&op1=&type=&all=&db=CIRK&from=1&toc_length=20&currdoc =1 2. SKL:s överenskommelse den 23 januari 2015 med Verket för Innovationssystem, VINNOVA, om stärkt innovationsförmåga i offentlig verksamhet. Diarienummer RS (bilaga) 3. Arkivnämndens beslut den 10 december 2014, 81, om gallring av diarieförda pappershandlingar efter skanning till Public 360. Diarienummer RS (bilaga) 4. Svar på inkommen skrivelse från Företagarföreningen Sydport i Mariestad, Företagarna i Mariestad, Mitt Mariestad och Fastighetsägarna i Mariestad till regionstyrelsen om att regionen skadar Mariestad och nordöstra Skaraborg. Dnr RS (bilaga) Granskningsrapporter från revisionen 5. Granskning av Närakuten Uddevalla. Ärendet handläggs av hälso- och sjukvårdsavdelningen. Diarienummer RS (bilaga) Domar 6. Kammarrätten i Göteborg har den 21 januari 2015 meddelat att de kommer att ta ställning till frågan om prövningstillstånd senare, men beslutat att Västra Götalandsregionen (VGR) inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Saken gäller Hagakliniken AB och Hudkliniken på Första Långgatan AB:s överprövning enligt lagen om offentlig upphandling, (LOU) av VGR:s upphandling av tillgänglighetsinsatser hud. Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 27 januari Diarienummer RS , Förvaltningsrätten i Göteborg har den 22 januari 2015 bifallet Dräger Medical Sverige AB:s ansökan om överprövning enligt LOU, av VGR:s upphandling av ventilatorer för intensivvård, och beslutat att upphandlingen ska rättas. Vidare har Förvaltningsrätten avslagit Medidyne AB:s ansökan om överprövning enligt LOU i samma ärende. Diarienummer RS ,

103 2 8. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 23 januari 2015 beslutat att avslå Pfizer AB:s ansökan om överprövning enligt LOU av VGR:s upphandling av rekvisitionsläkemedel. Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 5 maj 2014 beslutat att avslå Teamutveckling Hartman Thorsén AB:s ansökan om överprövning enligt LOU av VGR:s upphandling av ramavtal Organisationskonsulter och rekrytering, område 2.1, 2.2 och 2.3. Diarienummer RS Kammarrätten i Stockholm har den 28 januari beslutat att avslå VGR:s överklagande av Förvaltningsrätten i Stockholms beslut den 23 april 2014 om vite för VGR om kr efter ansökan från Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket beslutade den 18 maj 2009 att förbjuda VGR att, vid vite av kr per avdelning och tillfälle som förbudet överträds, vid SU, Område 2 Akutmottagningen och medicinkliniken, använda korridorer, expeditioner, undersökningsrum, behandlingsrum, dagrum eller duschrum som vårdplatsutrymmen när dessa utrymmen behövs för sitt egentliga ändamål. Arbetsmiljöverket anger som skäl för sin ansökan att Arbetsmiljöverket vid ett uppföljningsbesök den 29 april 2013 kunde konstatera att VGR på sex vårdavdelningar bröt mot förbudet. Kammarrättens prövningstillstånd anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 9 december Diarienummer RS

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123