Nordic Rail FS5 Transportslagens Kostnadsläge. 10 oktober 2017

Transkript

1 Nordic Rail FS5 Transportslagens Kostnadsläge 10 oktober 2017

2 Kvalitet Kapacitet - Konkurrenskraft

3 Prioriterade frågor Kvalitet Öka punktligheten och stärkt branschsamverkan (JBS) Förbättra trafikinformationen i störda lägen Öka trafiksäkerheten Effektivisera och snabba upp underhållet Kapacitet Bygg ut järnvägsinfrastrukturen där efterfrågan är som störst Bygg höghastighetsbanor i Sverige Nya stambanor Använd befintlig infrastruktur bättre och effektivare Skjut på införandet av ERTMS Utveckla de samhällsekonomiska kalkylerna Konkurrenskraft Järnvägens varumärke och kompetensförsörjning och digitalisering Hållbar lönsamhet för godstrafiken (Banavgifter/ERTMS/Vägtrafikskatt) Ändamålsenlig organisation för järnvägssektorn Motverka konkurrensbegränsande och orimliga kostnadsökningar Undvik höjning av Banavgifter, genomför Miljökompensation m.m. Finansieringslösning ERTMS ombordutrustning Motarbeta osund (olaglig) konkurrens från lastbilstrafiken Affärsmässiga och balanserade avtalsvillkor (JNB/TRAV)

4 Simplerinde 0,80 0,85 0,90 0,95 Jämförelse med gods och passagerartrafik på väg Tillväxt i förädlingsvärde Gods landsväg Passagerare järnväg Passagerare landsväg Jämförelse med gods och passageratrafik på väg. Samtliga delbranscher utom godstrafik på järnväg är lönsamma 2015 och visar tillväxt under perioden % -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1,00 1,05 Tillväxt Förädlingsvärde Gods 1,10 järnväg Pressad bransch 1,15 1, Bisnode

5 För Gods väg har EBIT varit något sjunkande men stabiliserats på en positiv nivå. Positivt värdeavstånd alla år utom God tåg har ett EBIT kring noll och ett negativt värdeavstånd alla år Bisnode

6 Järnvägsgruppen KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik

7 Det samlade godstrafiksystemet Fokus på inrikes godstrafik (exklusive urbana transporter) 2017 Clearmaker

8 Järnvägsgruppen KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik

9 Nationella planen Utsläppen från inrikes transporter måste minska med 70 procent fram till Klimat och tillgänglighet kommer högt upp på prioritetslistan i arbetet med framtidens infrastruktur. För klimatfrågan är överflyttning av transporter från väg till sjöfart och järnväg bland de viktigare inslagen tillsammans med energisnåla fordon och användandet av fossilfria bränslen. Utmaningar 1. Omställningen till ett fossilfritt välfärdsland. 2. Att hela Sverige ska hålla ihop med hjälp av transporter. 3. Behov av ökat bostadsbyggande. 4. Förbättra förutsättningarna för näringslivet. 5. Nå EU:s lägsta arbetslöshet Det svenska näringslivets konkurrenskraft ska öka genom: 1. Fungerande arbetspendling och pålitliga godstransporter. 2. Förbättrad framkomlighet för godset. 3. Överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart. 4. Dialog mellan de nordiska länderna angående gränsövergångar. 24/10/ /10/2017 9

10 Railway Group EUs white paper 2011 Målsättningar för godstransporter 30 % av vägtransporterna över 300 km bör fram till 2030 flyttas över till järnväg eller sjötransporter Mer än 50 % fram till 2050 med hjälp av effektiva och miljövänliga godskorridorer Syfte Förbättra näringslivets transporter Minska energiförbrukning och utsläpp Nödvändigt för att klara klimatmålen KTH Railway Group Center for research and education in Railway technology - Railway development in Sweden 10

11 Järnväg 2050 Vi missar klimatmålen.!

12 Railway Group Styrmedel och icke-styrmedel Sjöfart - styrmedel Farleds- och hamnavgifter Avgift för isbrytning Bränsleregler t.ex. svaveldirektivet Järnväg - styrmedel Banavgifter Tåglängder, axellaster och lastprofiler Kapacitetstilldelning Lastbil styrmedel och icke styrmedel Skatter och avgifter vägslitageavgifter? Fordonslängd, bruttovikt, lastprofil + Brist på kontroll och regelefterlevnad KTH Railway Group Center for research and education in Railway technology - Railway development in Sweden

13 Järnvägsgruppen Effekter av höjda banavgifter KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 13

14 Trafikslagens konkurrenskraft Godstransporter på järnväg saknar förutsättningar för att vara primär åtgärd för att nå klimatmålet Järnväg och sjötrafik bör över tid säkerställas som ett viktigt komplement till vägtrafik Till stora delar råder naturliga monopol till förmån för väg och sjötransporter. Järnvägen saknar naturliga monopol utöver delar av gruv, stål och skog med stora volymer Det råder en otydlig bild av järnvägens kapacitet och möjlighet till utbyggnad för godstransporter Trafikverket 30% till 2030, 60% till 2050 Sweco 50% till 2030, 100% till 2050 Överläggningspotential 8% av trp över 300 km och 23% av trp över 150 km Järnvägen har ett flertal egenpåkallade konkurrensnackdelar Trafikledning (tilldelning) Prioritering persontrafik framför godstrafik Prognoser/tidplaner (tidsintervall) Lastbärarsystem Noder och omlastningseffektivitet Statistikunderlag (flöden/varugrupp) Punktlighet och förseningar Ökad attraktivitet för järnvägen bygger på att arbeta bort konkurrensnackdelarna

15 Frågeställningar Konsekvensanalyser EU-lagstiftning effekter konkurrenskraft, näringsliv och klimatmål Tjänsteakten, dvs reglering av hur tjänster får tillhandahållas järnvägsföretag (kommer under radarn från EU, dvs ingen svensk allmän debatt) Krav på kompositbromsblock godsvagnar ERTMS säkert sätt att öka kostnaderna för operatörerna utan någon erhållen nytta. Transportstyrelsen / Trafikverket har uppdraget att genomföra konsekvensanalyser för denna typ av frågor men vi behöver ekonomisk riskanalys för hela sektorn. Vad är bäst för järnvägssektorn, svensk basindustri/näringsliv och klimatet? Dessa rättsakter kommer från EU, delvis under radarn, dvs ingen svensk allmän debatt. Styrmedel Sänkta banavgifter om inget krav finns från EU att höja banavgifterna (fördubbling på godssidan till 2025, fyrdubbling sedan 2012), varför måste Sverige höja dem? Tyskland avser att sänka sina banavgifter med 50%. Enligt KTH kan banavgifterna sänkas substantiellt enbart för godset. Inspel till Nationella Planen, styrmedlet stöd till överflyttad trafik från väg till järnväg/intermodal trafik (jfr stödprogram Österrikes järnväg, samt EcoBonus för sjöfarten) Indikatorer, vill regeringen ha tydliga indikatorer för överflyttning av transportarbete, t ex följa utvecklingen av CO2 per perskm och tonkm i olika trafikslag?

16 Frågeställningar Detaljfrågor Hur går det med längre och tyngre tåg? (jfr skrivningar i infraprop, direktiv m m) Hur ligger regeringen till med vallöftet om miljökompensation, varför kommer inga besked? Ursprunglig tanke innebär en återbetalning av banavgifter med 350 mkr per år till godstrafiken på järnväg. Andra stödåtgärder är tex program för utbyggnad av industrispår och omlastningsterminaler samt för tjänster i den intermodala kedjan såsom terminaltjänster. För närvarande saknas en systematik i Sverige för sådana frågor

17 Överflyttning gods från väg till järnväg I Österrike gör man stort allvar av ambitionerna att flytta godstransportarbete från väg till järnväg, ett omfattande program för combined transport som har bidragit till att lyfta järnvägen / godssidan. Skapat särskilt program för att flytta gods från vägtransporter till mer miljövänliga transportslag som järnväg, kombitransporter och sjöfart/inlandsvattenvägar. Järnväg ges incitament/stöd till tre former av järnvägstransporter för att kompensera för de olika ytterligare kostnader som drabbar järnvägen jämfört med vägtransporter: Vagnslast, dvs rangerade tåg med traditionella godsvagnar av olika typ Kombitransporter, dvs trailer/containervagnar RoLa, dvs Rullande väg (hela lastbilar på tåg inkl förare för att klara trånga passager, kanske mindre intressant från svenskt perspektiv) För Österrikes stödprogram uppgår budgeten för stödet till över 1 miljard Euro under en femårsperiod. Stödet är tillgängligt för alla som kör järnvägstransporter i Österrike. Till följd av stödet har järnvägens negativa trend kunnat vändas. Stödet har godkänts som statsstöd av EU-kommissionen. För att säkerställa att stödet kommer transportköparen till del ska information om transportavtalen publiceras på transportdepartementets hemsida.

18 Trafikverkets leverans av tåglägen Trafikverkets leverans av tåglägen i korttidsplaneringen (ad-hoc-kapacitet) helt fallerat under våren. Det katastrofala läget har redan slagit hårt mot svensk tågtrafik och i synnerhet mot den redan så hotade godstrafiken. Det finns visserligen en insikt om att det är en obetalad underhållsskuld för närvarande minst 36 mdr kronor som skapat ett minfält av problem i en bristande anläggning. Men korttidsplaneringen är en rent administrativ fråga. Järnvägen är en viktig dellösning för att nå de ambitiösa klimatmål som Sverige ställt sig bakom och dessutom nu under juni bekräftat med en ny klimatlag som träder i kraft vid årsskiftet. Det är inte för sent att ta itu med utmaningarna för att möjliggöra att järnvägen kan bli avgörande för att uppnå dessa och andra goda visioner i vårt samhälle under de närmaste årtiondena. Kommissionär Violetta Bulc annonserade i Juni att 2018 blir The year of multimodality dvs ett transportslagsövergripande fokus men med järnvägen som backbone i samhället. Det är av största vikt att få över gods från väg till järnväg då 60 % av CO2 utsläppen kommer från vägtransporter.

19 Järnväg 2050 Järnväg 2050 En vision om järnvägens roll i samhället Tänk långsiktigt redan nu Dagens järnväg räcker inte Järnväg 2050 möjliggör en hållbar och konkurrenskraftig utveckling

20 Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/10/

21 Utveckling för godsoperatörer på den avreglerade marknaden (från 1996 till 2014) 13 järnvägsföretag för godstransporter 40% av marknaden hos nya aktörer Antal anställda 32 % Omsättning/anställd + 47% Tonkm/anställd + 44% Fordonsutnyttjandet ökar Men Samma bild 2016 Kvalitetsproblem och låg lönsamhet kvarstår Järnväg 24/10/ Näringslivets godstransporter 21

22 Järnvägens stora utmaningar till år 2020 Stegvis för att nå tillväxt och konkurrenskraft: Ökad tillförlitlighet Ökad utnyttjandegrad i befintligt system Hållbar lönsamhet för godstågsoperatörerna Ökad tillförlitlighet Ökad utnyttjandegrad Lönsamhet Tillväxt och konkurrenskraft Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/10/ /10/

23 10 punkter för att klara dagens utmaningar Åtgärder för ökad tillförlitlighet 1. Nationell underhållsstrategi 2. Nationell plan för näringslivets godstransporter 3. Översyn av bangårdar Åtgärder för ökad utnyttjandegrad 4. Effektiv kapacitetsfördelning 5. Internationell järnvägstrafik 6. Samordnade transporter, horisontella samarbeten 7. Kapacitetsstarkare tåg 8. Anpassad kraftförsörjning 9. Lastplatser och industrispår Åtgärd för ökad lönsamhet 10. Styrmedel 23 Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/10/

24 Branschens prioriteringar Banavgifter / miljökompensation Nationell underhållsplan: (Medelstilldelning underhåll måste dels ökas, dels bli jämnare fördelad år till år) ERTMS pausa nu! Längre, tyngre tåg; Stax Malmbanan Internationell trafik (prio Fehmarn Belt-förbindelsen) Nya stambanor höghastighetsbanan och godstrafiken Branschsamverkan Infrastruktur Dubbelspår Hallsberg Mjölby För ökad kapacitet på hela det sammanhängande godsstråket genom Bergslagen Fyrspår Hässleholm Malmö Väster om Vänern + hamnbanan Göteborg Investeringar för ökad bärighet och kapacitet Dubbelspår Hamnbanan och ny Marieholmsbro till Göteborg

25 Underhållssatsningar i infrastrukturpropositionen Ingående underhållsskuld järnväg 2015: 36 mdr TRVs kalkyl för att bibehålla dagens funktionalitet: 156 mdr TRVs kalkyl för eliminering av eftersläpande underhåll 12 år : 192 mdr Infrastrukturpropositionen : 125 mdr TRV banavgifter enligt plan : 27 mdr BTO förslag är att öka vidmakthållande av järnväg med 67 mdr utöver propositionens förslag

26 Tack! Björn Westerberg, vd Mobil: E-post: