Välkomna till. UngO teket. Kunskap, engagemang och delaktighet för unga orienterare N A M N. ungoteket.se

Transkript

1 Välkomna till Ung teket Kunskap, engagemang och delaktighet för unga orienterare N A M N

2 m Ungteket Är du en ung orienterare som vill lära dig mer om din idrott än det som händer när du springer i skogen med kartan och kompassen? Då har du hittat helt rätt med Ungteket! Ungteket ger möjlighet till ett antal provapå-träffar med olika innehåll och tillsammans med dina klubbkompisar upptäcker du och lär dig om orienteringssportens olika delar. Tillsammans använder ni också era nyvunna kunskaper till att skapa och genomföra en orienteringsaktivitet. För deltagaren Ungteket är ett lustfyllt och roligt sätt att närma sig ledarskapet och funktionärsskapets olika roller. Allt detta som finns i din förening redan idag, som nån annan, oftast äldre, gör. Du kan också, jag lovar! Genom Ungteket kan du och dina klubbkamrater tillsammans lära er en massa intressanta och nyttiga saker om orienteringssporten och samtidigt skapa och genomföra egna orienteringsaktiviteter. Med en Ungteketperiod i ryggen kommer du kunna var mer delaktig i allt som händer i din förening. Det blir riktigt kul det! Föreningsnytta Ungtekets mål och mening ur ett föreningsperspektiv är att projektet ska ge utrymme för unga att växa genom kunskap, engagemang och delaktighet. Att fler yngre inhämtar kunskap om och engagerar sig i skapandet av orientering är något som på sikt kommer ge föreningar som låter sina unga orienterare medverka i Ungteket en stabil grund för fortsatt föreningsutveckling. Framtidens förening och orientering ligger obönhörligen i de ungas händer och det är genom kunskapsförmedling och delaktighet vi kan ge dem de bästa förutsättningarna. Mentorskap En mentor är bra, men inte nödvändig, för att genomföra Ungteket. För ett framgångsrikt genomförande av Ungteket förordas dock att en mentor knyts till genomförandet. Mentorns funktion är att stödja deltagarna i det de vill göra och lära sig, hjälpa till med förberedelser samt föra processen framåt. Mentorn behöver inte kunna allt om alla delar utan snarare vara vaken på var kunskapen kan inhämtas och stödja att det sker. Ett fritt, öppet sinne, lyhördhet och mycket glädje är bra egenskaper för en mentor att ta fasta på. Genomförande Ungteket går att genomföra när som helst på året men passar sig kanske allra bäst under det mörkare halvåret. Grundupplägget innefattar åtta träffar varav sex stycken är ämnesspecifika. Därutöver är det en kick off som inledning och en avslutande utvärderingsträff. Innehåll och material Materialet, som du håller i din hand, är kortfattat och innehåller en träff/ett område per dubbeluppslag. På Ungteket.se finns emellertid mer underlag, instruktioner, anvisningar och material utifrån vad respektive träff handlar om. Se Varje träff har liknande upplägg. En kort introducerande text följs av ett antal övningar/ uppgifter. Dessa kan vara allt ifrån enkla och snabba att lösa till ganska omfattande och kräva lite mer tid att genomföra. De lite större övningarna/uppgifterna är oftast de som kompletterats med mer material på, men det framgår alltid i materialet. Förberedelser Inför den första träffen behövs egentligen inte några förberedelser göras. En dator, eller två med internetuppkoppling underlättar, liksom om mentorn i förväg funderat över frågeställningarna som tas upp under den första träffen och kanske kan bistå med kunskap/material rörande den egna föreningen. Inför kommande träffar framgår det av materialet vilka förberedelser som behövs till respektive träff. Tillgång till dator och internet är uteslutande en god grundförutsättning. Målsättning Deltagarnas målsättning med sitt deltagande behöver inte vara fastställt innan Ungteket tar sin början utan det formar deltagarna själva under resans gång. Att arbeta i grupp När Ungteket-träffarna genomförs är det viktigt att alla deltagarna får utrymme för att göra sin röst hörd och att samtliga är delaktiga i att föra gruppen framåt. Lokala tillägg/undantag Materialet för Ungteket är framtaget för att passa många. Det ger en genereliseringseffekt vilket möjligen bör anpassas och/eller kompletteras lokalt. Det som er förening har/inte har i fråga om innehållet i Ungteket hanterar ni helt enkelt genom att lägga till eller hoppa över. Materialet som stöd för projektet Det väsentliga i Ungteket är inte att besvara alla uppgifter och klara alla övningar utan det är att tillsammans nå fram till målet ni sätter upp. Materialet ska vara ett stöd på vägen. Finansiering För ungdomsprojekt av det här slaget finns ofta ett flertal vägar för finansiering. Nedan framgår några vägar som kan vara framgångsrika. Idrottslyftet via Svenska rienteirngsförbundet Idrottslyftet via Västergötlands Idrottsförbund lika medel via SISU Idrottsutbildarna Eventuella kommunala bidrag, t ex är det vanligt med medel för ungdomsinitiativ. För mer information kontakta Västergötlands orienteringsförbund.

3 Inledning Första träffen är er kick-off! Ta er tid att prata om vad ni tänker att vara med i Ungteket innebär och kan leda till, och om inte alla känner alla redan innan är det läge att köra en lära känna övning. Förslag på detta finns under material på. Under den här träffen handlar det sedan om vad en förening är, hur just er fungerar och hur orienteringssporten är organiserad i Västergötland och Sverige. Kanske inte världens fetaste inledning, men klart bra att ha lite kunskap om och vem vet vad ni kommer fram till? Det främsta budskapet till er inför Ungteket är Ta för er, bidra, pröva, gör det som är kul. Skapa, genomför och låt er inte begränsas eller hindras (inom rimliga gränser). Föreningen ni är med i är också er. Ni ska ha rätten att påverka, medverka och vara delaktiga i det som bestäms och det klubben gör. Vad ni vill är viktigt, så ta lite plats! Er utmaning/event, ert projekt Under tiden för Ungteket är avsikten att ni som medverkar från er förening ska sätta upp ett mål för något som Ungteket ska leda fram till. På finns en rad förslag på vad det kan vara. Avsikten är att ni under den här första träffen också ska forma ert projekt. Forma projket..., ok, stora ord, men det är egentligen inte så besvärligt. När man, som ni, ska göra något tillsammans är det en stor fördel om gruppen är överens om vad som ska göras innan man startar. För att göra det enkelt och för att det ska vara tydligt, gör man oftast bäst i att skriva ner vad man vill göra och uppnå, hur det ska göras, när det ska göras och vem som ska göra vad. Se där, då var det dags att trumma igång! På nästa sida finner ni de övningar/uppgifter som hör dagens träff till och ni väljer själva hur ni vill agera för att lösa dem. Kom ihåg att skriva ner dina svar samt att även göra reflektioner/anteckningar i de två nedre rutorna på nästkommande sida. 1. En förening - Vad är egentligen en idrottsförening och vem bestämmer vad som ska göras? 2. Vår förening - Hur är er förening uppbyggd och finns det plats för dig i organisationen? - Vad är det bestämt att er förening ska göra och/eller uppnå? - Vad gör du och/eller skulle du vilja göra mer i föreningen, om något. 3. Västergötlands rienteringsförbund - Vad, vem, vilka är Västergötlands rienteringsförbund och vad gör de? 4. Vårt projekt i Ungteket - Vad ska vårt projekt vara, vad vill vi åstadkomma? Skriv upp en massa olika idéer om vad ni skulle kunna göra. Diskutera er fram till vilken/a av dem ni tillsammans vill satsa på. Använd projektmallen på för att skissa på hur projektet ska se ut. 5. Ta träffens sista 5 minuter till att göra egna anteckningar nedan. - Det ni behöver vid det tillfället är: dator/er med internet, papper och penna - Utskrifter på övningarna för träff två, finns på. Mina tankar om att vara med i Ungteket

4 Att arrangera avsett om det är en träning med klubben, en resa, en pizzakväll eller en stor mästerskapstävling är själva arrangerandet alltid som ett projekt i sig. Det är ju bara det att omfattningen skiljer sig åt beroende på hur stort det som ska ordnas är eller förväntas bli. Det bästa sättet på att hålla i ordning på vad som behöver göras är att skriva ner det. Kanske på ett liknade sätt som projektmallen som omnämns på föregående sida. Vad ska göras? Hur ska det göras? När ska det göras? Vilka insatser behöver göras? Vad kostar det? ch det är klart att det skiljer. När SM ska arrangeras är det massvis som ska ordnas och många människor som ska engageras och göra olika insatser. När en klubbaktivitet ska fixas behöver man inte vara så många som hjälps åt för att det ska bli bra. Utan att överdriva så finns det inom svensk orientering ganska mycket läsbart om hur man ska arrangera en tävling. Det finns framförallt tävlingsregler och tävlingsanvisningar som alla arrangörer ska känna till. Dessa finns på orientering.se. I Västergötland finns en förenklad version, Västgötamodellen. I Ungteket behöver vi emellertid inte kunna, veta och lära oss allt om att arrangera en stor tävling utan övningarna på nästa sida handlar mer om att få lite koll på var information finns och vad som behöver fixas med, i princip, oavsett omfattningen av arrangemanget. Se där, då var det dags att agera igen! På nästa sida finner ni de övningar/uppgifter som hör dagens träff till och ni väljer själva hur ni vill agera för att lösa dem. 1. Ett arrangemang På finns uppgiften om arrangemang. Den går ut på att fundera över, - Vad behöver göras/ordnas med för att arrangera en orienteringstävling? - Vem gör vad när er förening arrangerar tävling? - Vad gör du och vad skulle du vilja göra? 2. En klubbträning Tänk att ni ska arrangera en klubbträning. Vad är det egentligen som ni behöver ha koll på? Använd Aktivitetsbladet på och fyll i som om ni skulle ha en träning. 3. Tävlingsregler, anvisningar och Västgötamodellen På finns uppgiften om regler och anvisningar. Övningen går ut på att via datorn söka fram svaret på ett antal frågor i ämnet. 4. Ert Ungteket projekt - Vilka roller behövs för att kunna genomföra ert projekt? - Vem vill göra vad i projketet? - Skriv ner det ni kommer fram till i er projektmall. 5. Ta träffens sista 5 minuter till att göra egna anteckningar nedan. - Det ni behöver vid det tillfället är: Dator/er med CAD installerat, räcker med CS eller trial. Material, utprintat från Ungteket.se Mina tankar om att arrangera och om funktionärsskap

5 Banläggning Inte alla, men väldigt många, av våra orienteringsaktiviteter kräver någon form av banläggning. avsett om det handlar om träning eller tävling. När det gäller tävling är det ju rätt så givet och även när det gäller träningar där vanliga banor står på programmet. Men det gäller även många typer av teknikträningar. Att lära sig banläggning är inte så svårt men kräver lite tankekraft. avsett om det är vanliga banor eller teknikövningar som ska göras så måste svårighetsgraden anpassas utifrån vem som ska vara med och springa. Men, orienteringsporten är ju så finurligt upplagd så det finns väldigt tydliga instruktioner kring just svårighetsgrader. Både banläggning, klassindelning och utbildningar följer samma färgskala, en färgskala som anger vilka orienteringsmoment som ska klaras av på vilken nivå. Färgnivåerna får ni kika vidare på under övningarna för det här avsnittet. Det finns en del ytterligare bestämmelser som gäller de som ska vara banläggare för tävlingar. Banläggaren för tävling måste genomgått en särskild utbildning och inneha banläggarkort. Under en sådan utbildning läggs särskild vikt vid något som kalllas Distansernas särart, vilket innebär hur terräng, banor och annat ska skilja sig åt beroende om det är sprint, medel, natt, lång, stafett eller annat. I Ungteket kommer ni också beröra skilnaderna lite grann, mest för att få lite kläm på att det faktiskt finns bestämmelser för hur respektive distans ska vara. Det sista momentet kring banläggning som tas upp i Ungteket gäller programmet CAD, vilket är ett enkelt program för att på datorn lägga banor och kunna skriva ut dem direkt i den omfattning som önskas. CAD används oftast både för tävling och träning och är bra att kunna. CAD används även för kartritning vilket tas upp i nästkommande avsnitt i Ungteket. Innan banläggning kan påbörjas behöver några frågor besvaras. Var kan vi vara? Är kartan ok? ch, kontakt med markägare/jakträttsinnehavare bör ske. 1. Diskutera: Vad är det som avgör var vi ska vara? Hur informerar vi? Hur ordnar vi kartan? 2. Banläggningsövning Ta fram materialet om färgskalan, från grön-orange som finns på Ungteket.se. Ta även fram banläggningsövningen som finns på samma ställe, 3. Läs/gå igenom materialet om distansernas särarter som finns på Ungteket.se Diskutera: Vad är det som gör om en bana är rolig eller inte? Vad är det som är bra, roligt med de olika distanserna? Finns det något som ogillas med någon distans? 4. Banläggning i CAD - Se särskilt material på Ungteket.se 5. Ert Ungteket projekt - Är det aktuellt med banläggning för att genomföra ert projekt? - I så fall vad och hur mycket och vem vill/kan ansvara för vad? - Skriv ner det ni kommer fram till i er projektmall. 6. Ta träffens sista 5 minuter till att göra egna anteckningar nedan. - Det ni behöver vid det tillfället är... Mina tankar om banläggning

6 Kartritning Kartan, skogen, orienteringens arena, också stad och park när vi pratar sprint. I allra högsta grad är kartan central för orientering, utan den ingen aktivitet, eller i alla fall mycket begränsad. När en karta ska ritas från grunden är det ganska många saker att ta hänsyn till och få till att falla på plats. mrådet i fråga, vilken typ av orientering lämpar det sig för? Kontakter med markägare, jakträttsinnehavare och även med länsstyrelsen ska också ske innan man börjar. Detta för att säkerställa att området får utnyttjas för orientering som det är tänkt. När det är klart vilket område som ska ritas införskaffar föreningen eller kartritaren så bra underlag som möjligt innan ritning påbörjas. Nu mer finns hela Sverige laserscannat vilket ger en bra bild över topografin (höjdskillnader) och lantmäteriet har i övrigt bra underlag för hus, vägar, åkrar och gränser mm. Vid framställande av sprintkartor i tätbebyggt område har oftast kommunkontoret bra kartunderlag. Underlag för nyritning av en karta kan också vara en gammal karta över samma område. När kartritaren fått allt material pusslas det ihop till ett gemensamt underlag direkt i kartritningsprogrammet CAD och när allt är på plats påbörjas rekognisering (rekning), vilket innebär att man är ute i skogen (staden) och ritar in på kartan det man ser. Vissa gör detta med papper och pennor och för sedan in det i CAD, andra ritar direkt i en bärbar dator med pekskärm. Det finnns också regler för hur en karta ska ritas. Speciella regler för om det är en skogskarta och andra regler för om det är en sprintkarta. Delvis är det olika tecken och kartorna ska ritas i olika skalor. Ungteket-övningarna på nästkommande sida tar upp lite grann om kartnormer och enkel kartritning, samt innefattar en övning där kartritning i CAD prövas på. Innan kartritning kan påbörjas behöver några frågor besvaras. Är tilltänkt område bra för orientering? Vad säger markägare/jakträttsinnehavare gällande nyttjandet av området? Har länsstyrelsen några synpunkter på nyttjande av området? Vad finns det för sk. grundmaterial/underlag över området som kan användas för att underlätta kartritning? 1. Diskutera: Varför är det viktigt att räta ut ovanstående frågetecken innan man påbörjar kartritning? Vad har du för tankar kring hur frågorna reds ut? 2. Kartnormen för skogskartor respektive sprintkartor. Diskutera: Varför behövs olika normer för sprint- och skogskartor? Känner ni till några skillnader? Till er hjälp finns kartnormerna och, framförallt, regler vid sprintorientering på Ungteket.se. Kika i materialet, diskutera och se vad ni kommer fram till. 3. Kartritningsövningar inklusive lite kartritning i CAD Ta fram kartritningsövningen som finns på 4. Ert Ungteket projekt - Behövs några kartritningsinsatser för att kunna genomföra ert projekt? - I så fall vad? Vem kan gör det och när ska det vara klart? - Skriv ner det ni kommer fram till i er projektmall. 5. Ta träffens sista 5 minuter till att göra egna anteckningar nedan. - Det ni behöver vid det tillfället är... Mina tankar om kartritning

7 IT och administration SI, Eventor, MEoS. Hur hänger det ihop Kör en liten workshop från scratch till genomförd aktivitet CH låt dem verkligen springa något som övning. - Låna och labba med föreningens SI grejer, om möjligt ta med klubbens expert! - Ladda ner MES och skapa en fiktiv tävling, om möjligt ta med klubbens expert! - Ta reda på vem i klubben som sköter Eventor för era arrangemang och vem som sköter MES/LA på tävlingar. Under konstruktion - Det ni behöver vid det tillfället är... Mina tankar om IT och administration

8 Ledarskap Att vara ledare, att leda andra Basic, basic om att se alla, behandla alla lika och förstå att vi är olika Öva på att ge instruktioner Öva på att ge muntligt eller aktivt Tesra att läsa instruktion, höra instruktion och se instruktion samt kombinationen - Diskutera hur en bra ledare är - Öva på att ge instruktioner - Legoövningen? - Öva på att ge muntligt eller aktivt - Testa att läsa instruktion, höra instruktion och se instruktion samt kombinationen - Vem gör vad i er förening, vad vill du göra finns det plats för dig som ledare? Under konstruktion - Det ni behöver vid det tillfället är... Mina tankar om ledarskap

9 Information och marknadsföring Mebia Information, kommunikation och marknadsföring Hemsida och sociala medier Hur bäst se och synas och var och till vem? Övning... marknadsför förningens nybörjarkurs - Ta reda på vad föreningen använder för informationskanaler och vem som ansvarar för dem. - Fundera över hur ni kan marknadsföra och sprida information om ni skulle starta en nybörjarkurs i orientering i början av april. - Skapa en egen inbjudan till ert event/projekt. rita eller skapa på datorn och ta hjälp av rätt person i föreningen för att slutföra och sprida. Under konstruktion - Det ni behöver vid det tillfället är... Mina tankar om information och marknadsföring

10 Utvärdering och erfarenheter Frågor Under konstruktion Mina tankar om Ungteket Erfarenheter av vårt projekt

11 Allt om Ung teket finner du på Har ni funderingar och frågor? Kontakta verksamhetsledare Magnus Sundmark på kansliet, alternativt