Boss Innovation En studie beträffande ensamkommandes delaktighet i utvecklandet av integrationsarbetet i Båstad kommun

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Boss Innovation En studie beträffande ensamkommandes delaktighet i utvecklandet av integrationsarbetet i Båstad kommun"

Ida Öberg
för 5 år sedan
Visningar:

1 Boss Innovation En studie beträffande ensamkommandes delaktighet i utvecklandet av integrationsarbetet i Båstad kommun

2 Syfte: Syftet med vårt arbete var att undersöka vad ungdomarna inom integration ensamkommande i Båstad kommun ansåg sig behöva för att tillgodose sig integration på bästa sätt och för att på sikt kunna leva ett självständigt liv i Sverige. Dessa svar ska tillsammans med hur integration (ensamkommande) i Båstad ser på ämnet integration, omvandlas till spetskompetenser i arbetsbeskrivningarna för de anställda. Syftet var också undersöka vilka integrationsämnen som ungdomarna känner behov av och hur de ska kunna ta del av denna information. Bakgrund: Vi på integration i Båstad kommun anser att vi måste arbeta med vissa integrationsämnen/områden för att ungdomarna ska må bra och ta till sig integration på bästa sätt. Det blir också ett sätt att kvalitetssäkra integrationen då vi arbetar efter standardiserade riktlinjer, där alla arbetar på samma sätt, utan att förbise varje ungdoms enskilda behov. Förutom vårdplan och genomförandeplan så utgår vårt perspektiv och arbetssätt från Hitta rätt -materialet, samt MEDI (mottagande, etablering, delaktighet och inkludering). Vilket sker i samverkan med, de för ungdomen, viktiga aktörer som exempelvis skola och GM. Metod: Joakim undersökte ungdomens behov av integrationsämnen/områden genom att samtala med ungdomarna i grupp och intervjuade dem enskilt. Intervjumaterial: Kvalitativa standardiserade frågor, se bilaga 1f. Målgrupp: Asylsökande pojkar. Ålder: år. En ungdom var 16 år och fem stycken 17 år. Etnicitet: Två av ungdomarna är från Yemen och fem stycken är från Afghanistan. Intervjuplats: HVB-Ekan i Förslöv, Båstad kommun. Deltagarnas dåtida boende.

3 Samtidigt som Joaquim intervjuade ungdomarna så intervjuade Thord den ordinarie personalen (personal som arbetar med ensamkommande inom HVB och stödboende) som fick uttrycka sina önskningar om vad respektive vill ansvara för gällande integration. Resultat: Utifrån Joaquims undersökning av ungdomarnas behov av integration, så framkom följande (texten är lättförståeligt utformad av intervjuaren): 1. På vilket/vilka sätt skulle ni föredra att få information om olika integrationsämnen, i grupp eller enskilt? Svar: I grupp. Ungdomarna ville använda varandras ideér till de svar de kom fram till, samt kunna diskutera för och nackdelar. 2. Om grupp, vilket antal? Svar: 5-7st, ej flera. Här diskuterades även olika antal och med det fördelar/nackdelar. Ungdomarna kände att de kanske inte alla vågar säga sin mening i större grupper. I mindre grupper blir det ingen diskussion. 3. Någon speciell plats och/eller miljö? Svar: Först förstod inte deltagarna frågan. Vid närmare beskrivning av olika miljöer så landade deras svar i följande: Avskilt, för att kunna lyssna och prata ostört. 4. Vilka ämnen tycker ni är viktiga för framtiden? Svar: - Jämnställdhet: Vad betyder detta och hur ska man bete sig? - Studier, utbildning näringsliv: Vilka arbete finns, vilken utbildning krävs till dessa arbete? Vi vill inte bara ha hjälp av skolan. Vi behöver hjälp av personalens tyckande och åsikter. Även personalens praktiska hjälp i form av kontaktnät och ta kontakt med dessa. - Lagar och myndigheter: Vilka myndigheter finns? Vad arbetar dem med? Hur tar man kontakt med dem? En helhetsförståelse. Det finns så många lagar i Sverige. Vi behöver förstå varför de finns så många lagar. Vi måste kunna lagarna för att kunna leva i Sverige. - Social kompetens och sociala koder: Kopplat till kulturskillnaderna. Vill inte upplevas som konstiga av svenskar. Vill kunna uppvisa rätt beteenden i olika situationer, främst i skolan (deras nuvarande livssituation). Hur bemöter man exempelvis en svensk tjej i skolan?

4 - Hälsa, fysisk och psykisk: Helhetsförståelsen för hälsa. Vad ingår i hälsa? Hur mår man bra och vad mår man bra av? Träning, mat, sömn osv Fram för allt utifrån friskvårdssynvinkel (ej sjukvård). - Fritidssysselsättning: Ungdomarnas svar handlade framförallt om fotboll (större insikt om utbud). - Kultur och friluftsliv: Vill kunna förstå varför vi firar högtider i Sverige. Varför firar ni julafoton eller påsk? Vi måste veta för att kunna vara en del av samhället. Vilka djur finns i Sverige? Är de farliga? Vad får man göra i skogen eller på stranden (allemansrätt)? - E-handel: Hur fungerar e-handel? Hur handlar man på nätet? Faror? Blufföretag? Hur betalar man? Målgruppens uppfattning var enhetlig utifrån svaren de gav, vilket inte tyder på några individuella eller etnisk skillnader i vad de var i behov av. Förutom arbetsuppgifter som gäller samtliga integrationshandledare (finns redan) i deras arbetsbeskrivningar så mynnade ungdomarnas och personalens svar (separata intervjuer med personalen ingick ej i denna undersökning) ut i nedanstående spetskompetenser. Den totala arbetsbeskrivningen sammanställdes i samarbete med HR-avdelningen. Integrationshandledare med fritidsaktiviteter som spetskompetens (se bilaga 1a) Integrationshandledare med hälsopedagogik som spetskompetens (se bilaga 1b) Integrationshandledare med kultur och friluftsliv som spetskompetens (se bilaga 1c) Integrationshandledare med näringslivet som spetskompetens (se bilaga 1d) Integrationshandledare med svenska lagar och sociala koder som spetskompetens (se bilaga 1e). Diskussion: Diskussionen utgår från svaren som ungdomarna gav i undersökningen kopplat till bakgrunden (där vi befann oss innan undersökningen).

5 Först och främst vill vi lyfta fram brister i undersökningen. Undersökningsdeltagarna var relativt få, 1/6 av verksamhetens totala antal. Vi skulle nu i efterhand önskat att vi hade fler intervjupersoner. Eftersom vi endast har ensamkommande pojkar i kommunen så fick vi inte med flickors syn på integration. Dessutom har vi endast med asylsökande i undersökningen och vi kan då inte diskutera eventuella skillnader mellan asylsökande och de med uppehållstillstånd. Samtliga undersökningspersoner var bekanta med varandra sedan tidigare (bodde på samma boende) och hade en god relation till varandra. Vår uppfattning var att de kände sig trygga i intervjugruppen och kunde uttrycka sin åsikt relativt fritt. Genomgående var att deras resonemang i intervjun upplevdes vara ett kollektivistiskt förhållningssätt, där individen definierar sina behov utifrån gruppens behov. Exempel på detta är Vi behöver och inte jag behöver. Efter att spetskompetenserna formulerats gick Thord igenom dem med de ungdomar som deltagit i undersökningen. Samtliga ungdomar ansåg att vi hade förstått vad de menade och att mynnats ut bra formuleringar. Projektet var mycket uppskattat av ungdomarna. De upplevde att vi lyssnade på deras behov och de kände sig delaktiga i integrationens utveckling i Båstads kommun. Undersökningen har resulterat i att ungdomarna har en större förståelse för vad integration innebär, möjlighet till inflytande och de känner att de får till sig behövlig kunskap på ett mer strukturerat sätt. Ungdomarna upplevs idag mer engagerade i integrationsarbetet. De har stående forum där de tillsammans med sina medboende får kan diskutera information och ställa frågor som är behövliga för deras situation och framtid. Dessutom upplever dem en större helhetsförståelse för den svenska kulturen och samhället som stort. Nyttan med detta arbete är att vi idag tydligt kan säga att vi arbetar med en kvalitetssäkrad integration utifrån standardiserade riktlinjer, där varje ungdom får genomgå ett tydligt integrationskoncept under tiden de bor inom vår verksamhet. Det är inte längre godtyckligt om hur vi arbetar med integration. Personalen var också överens om att detta är integrationsområde som vi måste arbeta mer med. Minst en ordinarie integrationshandledare ansvarar idag för respektive integrationsområde.

6 Vi arbetade visserligen tidigare med Hitta rätt-materialet och trestegsmodellen (och gör det nu igen), men utan någon ledningsstyrning så rann det standardiserade och kontinuerliga arbetssättet ut i sanden. Emellertid bör det ändå påpekas att det gjordes ett gott integrationsarbete, men det handlade framförallt om personalens entusiasm och goda socialarbetarhjärta. För att hålla arbetet levande utifrån ungdomarnas behov/önskemål så har vi bestämt att spetskompetenserna ska kunna vara öppna för revideringar. Vi kommer att ha uppföljningar med ungdomar och gå igenom spetskompetenserna/integrationsämnena. Dessutom måste vi följa utvecklingen och därmed ta till vara på innovationsprocessen. Dagens sanning kan vara morgondagens osanning (vetenskapens grundkoncept). Vi måste hela tiden följa upp behoven utifrån de nuvarande ungdomarna och de kommande ungdomar, samt utifrån samhällets situation. Det bör påpekas att vi är i ett tidigt stadium beträffande vårt innovationsarbete. Om ett antal månader så kan diskutera vårt innovativa arbete och integrationsämnena på ett mer nyanserat och utvärderat sätt. Integrations-ensamkommande i Båstad befinner sig i en orolig situation. Ständiga verksamhetsförändringar, personalnedskärningar och kommunalt politiskt motstånd gör att vi ständigt arbetar i motstånd beträffande ett kvalitetssäkrat integrationsarbete. Emellertid kommer vi göra allt för att våra ungdomar ska må bra och driva innovationsarbetet framåt på bästa sätt.

Relevanta dokument

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga