Kvalitetsredovisning 2007

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007 Oavbrutet förbättringsarbete leder till ökad måluppfyllelse Vår verksamhetsidé Barn och Utbildning ska bedriva förskole och skolverksamhet som är tillgänglig för alla barn och unga.verksamheterna håller så hög kvalitet att Piteå uppfattas som en god skolkommun

2 Piteå kommun har hunnit en bra bit i sitt kvalitetsarbete Kommunen har en god ekonomi, god personaltäthet och hög behörighet. Barn och unga är vår framtid och arbetet med att ge dem goda kunskaper och förutsättningar sker i hela omvärlden. Det unika med förskola och skola är att verksamheterna når i stort sett alla barn från 4 års ålder, därför är dessa verksamheter viktiga för barn och ungas utveckling. För att nå goda resultat måste arbetet dock ske i samspel med det övriga samhället. Under läsåret 2006/2007 syns de största resultatförbättringarna inom gymnasieskolan, men även grundskolan visar på förbättringar vad gäller betyg och meritvärde. Utbildning och kunskap är en betydelsefull fråga för samhällets tillväxt och näringslivet är beroende av den kunskap barn och unga har när de kommer ut på arbetsmarknaden. Internationella kontakter ökar både inom skola och arbetsliv. Lärande kräver allt större samverkan inte minst med hemmen men även med andra aktörer i samhället, då världens kunskap utökas och förändras i snabb takt. Demokratiuppdraget är viktigt och de unga behöver kunskaper och former för att kunna känna inflytande både i sitt eget lärande men även i samhällsfrågor där de unga är berörda. En god hälsa är väsentlig. Förskolans och skolans uppdrag har utökats med att stimulera barn och unga till en god hälsa. Rörelse, kost och användandet av alkohol, narkotika och tobak står i fokus. Likabehandling utifrån kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder kräver god kunskap hos personalen för att kunna utveckla ett förhållningssätt som förebygger kränkningar och mobbing. Piteå i november 2007 För barn- och utbildningsnämnden Ruth Rahkola Ordförande Maria Müller Barn- och utbildningschef

3 1 Varför redovisa kvalitet? Du håller nu i en populärutgåva av Piteå kommuns kvalitetsredovisning för förskola och skola i Din hand. Barn och utbildningsnämnden vill ge elever, föräldrar och allmänhet möjlighet att ta del av de framsteg som uppnås inom vår verksamhet samt de åtgärder som planeras inför kommande år. Kvalitetsredovisningen tjänar flera olika syften Skolans elever, lärare och övrig personal får en gemensam, tydlig bild av verksamheten som grund för att diskutera förbättringar. Föräldrar och andra intressenter får en bra information. De kan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling, få mer insyn och ökat inflytande. Redovisningarna utgör underlag för politiska beslut på lokal nivå. Här redovisas ett urval av målen inom de strategiska områdena i barn- och utbildningsplanen. De strategiska områdena är: Barn och unga - vår framtid Utbildning, arbete, näringsliv Demokrati och öppenhet Livsmiljö Ekonomi Personal Samtliga mål och måluppfyllelse finns tillgängliga på kommunens webbplats Gå in under Kommun och politik, Resultat och kvalitet. Webbplatsen kommer att utvecklas efterhand så att medborgarna även kan ta del av resultat på enskilda skolor. I populärutgåvan redovisas goda resultat (styrkor) såväl som områden som kan förbättras (utvecklingsområden). Avslutningsvis presenteras åtgärder för att nå bättre måluppfyllelse.

4 2 Hur tillgodoser vi medborgarnas behov? Förskola De flesta barn inom kommunen finns placerade inom förskolan idag. Alla barn (med några få undantag) som är i behov av plats erbjuds placering inom 3 månader. Under hösten 2007 var personaltätheten 4,6 heltidsplatser per årsarbetare. Målet om 15 heltidsplatser per avdelning i genomsnitt uppfylldes under hösten. Fritidshem Läsåret 2006/2007 hade fritidshemmen ungefär 14,6 barn per årsarbetare. Alla barn i behov av fritidshemsplats får placering inom 3 månader. Grundskola och grundsärskola De flesta grundskolor har en allmän pedagogisk inriktning. I Öjebyn finns hörselklasser för samtliga årskurser och Norrmalmskolan erbjuder Montessoriundervisning för tidigare skolår. Vid Christinaskolan finns musik- och dansklasser för skolår 7-9. I kommunen finns två fristående skolor, Tolvmans friskola och I Ur och Skur Forsen. Gymnasieskola Alla kommuner i Fyrkanten (Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn) har ett samverkansavtal för gymnasieutbildning för att kunna erbjuda eleverna ett så brett utbud som möjligt. Alla nationella program erbjuds inom Fyrkanten. Intagningen till gymnasieskolan handläggs av ett gemensamt intagningskansli för all fyra kommunerna.

5 3 Barn och unga vår framtid Mål för alla barn och elever God lärandemiljö som innebär helhetssyn på lärande, hälsa och arbetsmiljö Genom en väl utvecklad elevdemokrati upplever eleverna att de har inflytande på innehåll och arbetsmiljö Har individuell utvecklingsplan Ges möjlighet att påverka samhällets utveckling Har sådan kunskap och självkänsla att de säger nej till tobak, alkohol och droger Styrkor och utvecklingsområden Samverkan mellan skola och socialtjänst via Resurscentrum ökar. Eleverna trivs i våra skolor. Tryggheten får höga betyg. Individuell utvecklingsplan utarbetas för alla elever i förskola och grundskola. Alla elever i gymnasieskolan har en individuell studieplan. I skolorna arbetas det på många områden med drogförebyggande arbete. Hälso- och livsstilsundersökningen Personligt visar jämfört med förra enkäten att färre ungdomar prövar på att röka samtidigt som fler prövar på att dricka alkohol. Det är färre som aldrig prövat narkotika. Kvalitetsenkäten visar att elever i de yngre åldrarna upplever att de har större inflytande än äldre elever. Få skolor arbetar med uppdraget att avsätta tid så att eleverna ska kunna utöva inflytande i beslut som rör samhällsutveckling Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Barn och Unga - vår framtid i högre grad Fortsatt arbete för att utveckla elevhälsan. Alla ska delta i ett fortsatt kraftfullt drogförebyggande arbete. Alla rektorsområden utvecklar metoder för att eleverna ska ges förutsättningar till delaktighet i samhällsfrågor. Gymnasieskolan utvecklar individuell studieplan till en utvecklingsplan. Musikskolan utvecklar individuella studieplaner för sina elever.

6 4 Demokrati och öppenhet Mål för alla barn och elever Känner ansvar, inflytande och delaktighet i sitt eget lärande Har inflytande och valmöjligheter inom skolans utbud Möter eller tar kontakt med människor från olika kulturer Erbjuds så långt som möjligt sitt förstahandsval inom gymnasieskolan Alla föräldrar känner att förskola och skola anser att deras delaktighet och engagemang är viktigt för deras barn utveckling. Styrkor och utvecklingsområden Ca 300 elever i grundskola och gymnasieskola har årligen utbyte och kontakt med elever i andra länder. Det är 79 % som kommer in på sitt förstahandsval till gymnasieskolan. Kvalitetsenkäten visar att elevers känsla av inflytande i klass och elevråd får låga värden. Eleverna i skolår 8 är minst nöjda med möjligheten att få vara med och påverka arbetssätt. Föräldraintervjuer 2006 visar att de flesta föräldrar är nöjda med inflytandet för det enskilda barnet. Skolans förmåga att samarbeta med föräldrarna, informera om undervisningens innehåll och vad som händer på skolan får låga resultat. Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Demokrati och öppenhet i högre grad: Utveckla information om verksamheten samt göra resultat tillgängliga på hemsidor. Alla rektorsområden utvecklar elev- och föräldrainflytandet

7 5 Utbildning, arbete och näringsliv Mål för alla barn och elever Uppnår kunskapsmålen i respektive skolform Får stöd och hjälp utifrån egna förutsättningar och behov Använder bibliotek, media och IT som redskap i det vardagliga lärandet Utveckla sitt intresse inom musik och dans Utvecklar medvetenhet och kreativitet genom ett företagsamt lärande Ges insikt i arbetsliv, näringsliv samt förståelse för arbetsmarknadens parter Motiveras och vägleds till vidarestudier och ser vikten av ett livslångt lärande Styrkor och utvecklingsområden Resultaten för kunskap har ökat i skolår 5. Grundskolan har fler elever som har Godkänt i svenska, engelska, och matematik ämnen jämfört med Det är också fler elever som har fullständiga betyg. Andelen elever som hoppar av studierna innan årskurs 2 vid Strömbackaskolan är låg jämfört med fyrkantskommunerna och riket. Piteå har hög andel elever som har behörighet till universitet men andelen som fortsätter till högre studier minskar. Målen för trygghet och trivsel får ett gott resultat i alla verksamheter.

8 6 Utbildning, arbete och näringsliv, forts Guldkorn Kullenskolan har fått kronor i pris för Dansen i skolan. 57 elevproducerade filmer fanns med i Pite Elevers Film Festival Strömbackaskolan kom på tredje plats i länet över antal elever som driver UF -företag Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Utbildning, arbete och näringsliv i högre grad Förvaltningen ska genomföra en översyn av datortäthet och hur datorerna ska placeras och användas för att bli ett verktyg i vardagen. Teamet för verksamhetsutveckling följer utvecklingen av betyg i engelska, svenska, matematik samt idrott och hälsa, för kommunens elever vid gymnasieskolans program efter skolår 2 och 3 i förhållande till slutbetyg i skolår 9. Teamet för verksamhetsutveckling ska kontinuerligt genomföra kvalitetsseminarier (läsåret med tema matematik) Utveckla innehållet i sommarskolan.

9 7 Livsmiljö Mål för alla barn och elever Upplever studiero och känner glädje, trygghet och trivsel i den dagliga verksamheten Ingen utsätts för kränkande behandling eller mobbning Bemöts på ett sätt som främjar ett jämställt liv och som motverkar traditionella könsmönster. Får god kunskap om hälsa, goda matvanor och om vikten av fysisk aktivitet Förstår hur det egna handlandet påverkar natur och miljö Styrkor och utvecklingsområden Cypressens förskola, Långskataskolan, Rosviks skola, Svensbyns skola har fått miljöutmärkelsen Grön flagg av Stiftelsen Håll Sverige Rent. Fassvägens förskola och Maskrosens förskola har skickat in ansökan. Undersökningar visar att trygghet och trivsel ökar bland alla åldersgrupper. Samtidigt har antalet som upplever sig kränkta eller mobbade ökat. Alla förskolor och skolor har ett uppdrag att avsätta minst 30 minuter till daglig fysisk aktivitet. Målet uppnås i de yngre åldrarna. Längd- och viktmätningar inom skolhälsovården visar att i skolår 4 och 7 ökar andelen barn och unga med övervikt. Guldkorn Rosviks skola kom femte plats i rikstävlingen Kapsyljakten. Långskata rektorsområde fick utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Munksunds skola fick ekonomiskt stöd av Världsnaturfonden. Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Livsmiljö i högre grad: Alla rektorsområden ska utvärdera sin likabehandlingsplan. Alla rektorsområden analyserar varför mobbning ökat Alla rektorsområden fortsätter att stimulera daglig rörelse (främst senareskolor och gymnasiet)

10 8 Ekonomiska förutsättningar Mål Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Barn- och utbildningsförvaltningens arbetar aktivt med att följa upp ekonomin tillsammans med områdeschefer och rektorsarbetslag. Statistiken visar jämfört både med kommungruppen att Piteå kommun satsar mer eller likvärdigt med pengar på utbildning. Piteå kommun har lyckats hålla nere kostnadsökningar jämfört med kommungruppen förutom i grundskolan. Nyckeltal/mått Nettokostnad kronor per invånare Jämförelse liknande kommuner Förskola Grundskola Gymnasieskola Inskrivet barn i förskolan Kostnad kronor per elev Grundskolan Gymnasieskolan Kostnader i bokslut 2006 Lokaler Kommunen anpassar lokalerna efter det elevantal som finns. Det innebär att en del förskolor kommer att flytta in i befintliga skolor, några förskolor byggs om, skolor byggs om och renoveras. Under 2008 investeras i följande ombyggnationer. Utbyggnad av Myrans förskola Furubergsskolan färdigställs till förskola Påbörja renovering och ombyggnad av Porsnässkolan Påbörja renovering och ombyggnad av Pitholmsskolan

11 9 Personalen en förutsättning för att nå goda resultat Mål Arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser All personal i verksamheterna uppfyller behörighet Personalens kompetens och förhållningssätt är grunden för att skapa en öppen och positiv miljö där barns och elevers lärande och utveckling står i centrum. Personalens kompetensutveckling är viktig för att utveckla och förbättra verksamheten. Medarbetar- och lönesamtal genomförs kontinuerligt med all personal. Sjukfrånvaron har minskat genom ett långsiktigt arbete Kommunen har hög andel behörig personal Avser läsår och skolform 06/07 05/06 Riket Förskolan Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning (i %) enligt skolverket Rektorer med statlig rektorsutbildning Finns ej Avser läsår och skolform 06/07 05/06 06/07 Riket Grundskola 8,3 8,4 8,4 Antal lärare per 100 elever Obligatorisk särskola 40,6 40,8 25,6 Gymnasieskola 8,3 8,6 8,3 För första gången sedan 1996 har Piteå lägre personaltäthet är riket i grundskolan. Det kan bero på att Piteå kommun anpassat personal till det minskande elevunderlaget. Statistikunderlaget i särskolan ska kontrolleras.

12 Denna folder är en populärutgåva av Piteå kommuns kvalitetsredovisning för förskola och skola Vill Du ha ytterligare information om kvalitetsarbetet inom Barn och Utbildning kan Du kontakta våra verksamhetsutvecklare eller hämta information på vår hemsida. Telefonnummer Faxnummer Webbadress Epost bu Postadress Piteå kommun Barn och utbildningsnämnden PITEÅ