Kvalitetsredovisning 2009

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Populärutgåva Vår verksamhetsidé Barn och Utbildning ska bedriva förskole och skolverksamhet som är tillgänglig för alla barn och unga. Verksamheterna håller så hög kvalitet att Piteå uppfattas som en god skolkommun.

2 Piteå kommun har hunnit en bra bit i sitt kvalitetsarbete Skolan i Piteå håller hög kvalitet. Eleverna får goda kunskaper, personalen har pedagogisk och ämnesutbildning, lokalerna är mestadels välrustade och funktionella. Utbildning och kunskap är en viktig fråga för samhällets tillväxt. Näringslivet är beroende av den kunskap barn och unga har när de kommer ut på arbetsmarknaden. Resultaten för kunskap i grundskolan på kommunnivå är likvärdiga med Demokratiuppdraget är viktigt och de unga behöver kunskaper och former för att kunna känna inflytande både i sitt eget lärande men även i samhällsfrågor där de unga är berörda. Den kommundoktorand som anställts med inriktning mot hållbart lärande är ett steg i att ge förskolor och skolor det stödet. Vi har förhoppningen att satsningen på så kallad praxisnära forskning, det vill säga forskning om skolans verklighet, och ett inrättat lektorat i kemi och matematik vid Strömbackaskolan ska ge förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla kvalitetsredovisningarna till att bli en tydligare del i skolutveckling. Dessutom behöver vi ta fram nya metoder för elev och föräldraenkäter. En god hälsa är viktigt för att delta i dagens samhällsliv. Förskolans och skolans uppdrag har utökats med att stimulera barn och unga till en god hälsa. Ett förbättringsområde är skolmåltiderna där eleverna genomgående ger skolmaten låga betyg. Ruth Rahkola Barn och utbildningsnämndens ordförande Ett fortsatt stöd för att utveckla miljöarbetet i kommunens förskolor och skolor är nödvändigt för att skolan ska vara en aktiv del i kommunens arbete mot en uthållig kommun. Maria Müller Barn och utbildningschef Förklaring av begrepp i kvalitetsredovisningen Personligt livstilsundersökning för elever i skolår 7 och 9 i grundskolan och 2 i gymnasieskolan. Genomförs varje år. Kvalitetsenkät undersökning till elever i skolår 3, 5 och 8 i grundskolan, skolår 2 i gymnasieskolan. Genomförs vart annat år, udda år. Skolbarometern - telefonintervju till föräldrar som genomförts vart annat år, jämna år. Kommer att ersättas med webbenkät.

3 1 Varför redovisa kvalitet? Rektorerna skriver varje år en kvalitetsredovisning tillsammans med personal, elever och föräldrar. De lokala kvalitetsredovisningarna är underlag för den kommunala kvalitetsredovisningen som Barn och Utbildning sammanställer i september. I kvalitetsredovisningen ingår även resultat från andra uppföljningar och utvärderingar samt nationell statistik. Kvalitetsredovisningen tjänar flera olika syften Skolans elever, lärare och övrig personal får en gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera förbättringar. Föräldrar och andra intressenter får information och fakta vilket underlättar diskussioner om skolans utveckling, insyn och ökat inflytande. Redovisningarna utgör underlag för politiska beslut på lokal nivå. Ambitionen är att nå högre måluppfyllelse genom ständiga förbättringar. Den kommunala kvalitetsredovisningen är ett omfattande dokument, därför har vi tagit fram en populärutgåva. Barn och utbildningsnämnden vill ge elever, föräldrar och allmänhet information om förskola och skola samt de åtgärder som planeras inför kommande år. Redovisningen bygger på de strategiska områdena i barn och utbildningsplanen. Varje avsnitt inleds med ett urval av målen per strategiskt område. Goda resultat redovisas som styrkor, områden som kan förbättras redovisas som utvecklingsområden. Efter varje avsnitt finns presenteras åtgärder för att nå bättre måluppfyllelse. Barn och utbildningsplanens strategiska områden

4 2 Hur tillgodoser vi medborgarnas behov? Förskola Förskolan har 4,7 heltidsplatser per årsarbetare. I princip uppfyller kommunen sitt mål och att placering i förskola ska göras inom tre månader. Vi erbjuder nattomsorg vid en förskola. I kommunen finns tre pedagogiska profiler i förskolan; I Ur och Skur, Reggio Emilia och Montessori. I kommunen finns 6 enskilda förskolor. Två har profilen I Ur och Skur och en har profilen Reggio Emilia. Fritidshem Fritidshemmen har 15,6 barn per årsarbetare inskrivna Alla barn i behov av fritidshem får placering inom 3 månader. Grundskola och grundsärskola De flesta grundskolor har en allmän pedagogisk inriktning. I Öjebyn finns hörselklasser för samtliga årskurser och Norrmalmskolan erbjuder Montessoriundervisning för tidigare skolår. Vid Christinaskolan finns musik- och dansklasser för skolår 7-9. I kommunen finns två fristående skolor, Tolvmans friskola och I Ur och Skur Forsen. Gymnasieskola Alla kommuner i Fyrkanten (Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn) har ett samverkansavtal för gymnasieutbildning för att kunna erbjuda eleverna ett så brett utbud som möjligt. Avtalet har förlängts till Alla nationella program erbjuds inom Fyrkanten. Intagningen till gymnasieskolan handläggs av ett gemensamt intagningskansli för all fyra kommunerna.

5 3 Barn och unga - vår framtid Mål för alla barn och elever Har god lärandemiljö som innebär helhetssyn på lärande, hälsa och arbetsmiljö Upplever att de har inflytande på innehåll och arbetsmiljö genom en väl utvecklad elevdemokrati Har individuell utvecklingsplan Ges möjlighet att påverka samhällets utveckling Styrkor Individuell utvecklingsplan finns för alla elever i för och grundskolan. Arbetet med att utveckla studieplaner till utvecklingsplaner pågår vid gymnasieskolan. Utvecklingsområden Målet att utveckla elevernas möjlighet att påverka samhällsutvecklingen har inte skett i någon större utsträckning. Kvalitetsenkäten till elever i skolår 3, 5 och 8 i grundskolan och skolår 2 i gymnasiet visar en försämring för frågeområdet Inflytande. Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Barn och Unga - vår framtid i högre grad Skolorna får i uppdrag att bättre nyttja möjligheterna att delta i Unga i Piteå Tycker, Unga i Piteå Projekt, Unga i Piteå Frågar kommunfullmäktige, Unga i Piteå Granskar.

6 4 Demokrati och öppenhet Mål för alla barn och elever Känner ansvar, inflytande och delaktighet i sitt eget lärande Har inflytande och valmöjligheter inom skolans utbud Möter eller tar kontakt med människor från olika kulturer Erbjuds så långt som möjligt sitt förstahandsval inom gymnasieskolan Alla föräldrar känner att förskola och skola anser att deras delaktighet och engagemang är viktigt för deras barn utveckling. Styrkor Föräldraenkäten Skolbarometern visar att de flest är nöjda med det individuella inflytandet för det enskilda barnet. 83 % av de elever som söker till gymnasieskolan kommer in på sitt förstahandsval. Det är en ökning från 2008 med 8 %. Barn och utbildningsnämnden fördelar varje år kronor till gymnasiet och kronor till grundskolan för internationellt utbyte. Utvecklingsområden Skolbarometern 2008 visar ett missnöje bland föräldrarna över skolans förmåga att tillvarata samarbetet med dem. Det finns också ett missnöje över det kollektiva inflytandet, det vill säga information om undervisningens innehåll och vad som händer på skolan. Kvalitetsenkäten visar att känslan av elevinflytandet på planeringen av skolarbetet har försämrats något från Alla förskolor och skolor har förskoleråd, skolråd eller programråd där elever, personal och föräldrar (på gymnasiet näringslivet) finns representerade. Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Demokrati och öppenhet i högre grad: Utveckla för och grundskolornas hemsidor Utreda hur föräldrainflytandet kan utvecklas med användandet av informations och kommunikationsteknik

7 5 Utbildning, arbete och näringsliv Mål för alla barn och elever Uppnår kunskapsmålen i respektive skolform Får stöd och hjälp utifrån egna förutsättningar och behov Använder bibliotek, media och IT som redskap i det vardagliga lärandet Utveckla sitt intresse inom musik och dans Utvecklar medvetenhet och kreativitet genom ett företagsamt lärande Ges insikt i arbetsliv, näringsliv samt förståelse för arbetsmarknadens parter Motiveras och vägleds till vidarestudier och ser vikten av ett livslångt lärande Styrkor 86, 6 % av eleverna i skolår 9 har fullständiga betyg (riket 77 %). 93,5 % av eleverna i skolår 9 har allmän behörighet till gymnasiet. Det betyder att de har minst betyget Godkänd i svenska, engelska, och matematik (riket 88,8). Resultaten för Läsutvecklingstest (LUS) har förbättrats. Majoriteten av skolorna har ett resultat mellan 90 till 100 % godkända prov i svenska och matematik för elever i skolår 3. Kommunens gymnasieskola har färre andel elever i skolår 1 som avbryter studierna jämfört med andra kommuner. 85 % av eleverna i gymnasieskolan avslutar studierna inom 4 år. Utvecklingsområden Kvalitetsenkäten visar försämrade värden för frågegruppen Lärande. Det är något färre elever i skolår 5 som klarar målen för alla ämnen. Flera rektorsområden anser att bristen på lärar och elevdatorer är ett problem att utveckla elevernas lärmiljöer. Resultaten för kunskap i grundskolan visar på stora skillnader mellan skolenheter. - Måluppfyllelse alla ämnen skolår 5 varierar mellan 63 till 96 % - Andel fullständiga betyg skolår 9 varierar mellan 73 till 97 %. Andel elever som börjar högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning är 38,3 % jämfört med andra kommuner som har 42 %. Målet för riket är 50 %. Gymnasieskolan har något lägre betygsvärden än andra kommuner. Förklaringen kan vara att vi har få studieavbrott vilket innebär att fler elever fullföljer sin studiegång men med låga betyg.

8 6 Utbildning, arbete och näringsliv, forts Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Utbildning, arbete och näringsliv i högre grad: Fortsätta att följa och analysera skillnaden i kunskapsresultat mellan skolenheter för att hitta åtgärder för att förbättra resultatet. Kunskapsresultaten ska redovisas uppdelat på pojkar och flickor. I likhet med rikets resultat visar flickorna bättre studieresultat än pojkarna. Fortsätta arbeta för att användandet av IT och media ska vara en del i det dagliga lärandet. Fortsätta satsningen på matematik Fortsätta satsningen på elevers färdigheter i att läsa, skriva och räkna Det är stora förändringar på gång inom skolområdet som kallas Skola Vi ska införa en mängd reformer. Ny skollag, nya läroplaner och kursplaner i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan, ny gymnasieskola med nya ämnesplaner gemensamma med gymnasial vuxenutbildning, ny betygsskala och förändringar av förskolans läroplan. Fortsatt arbete med riktade insatser för att öka insikten i arbetsliv, näringsliv samt förståelse för arbetsmarknadens parter.

9 7 Livsmiljö Mål för alla barn och elever Upplever studiero och känner glädje, trygghet och trivsel i den dagliga verksamheten Ingen utsätts för kränkande behandling eller mobbning Bemöts på ett sätt som främjar ett jämställt liv och som motverkar traditionella könsmönster. Får god kunskap om hälsa, goda matvanor och om vikten av fysisk aktivitet Förstår hur det egna handlandet påverkar natur och miljö Styrkor Livsstilsundersökningen Personligt visar att det är fler elever som aldrig rökt eller druckit alkohol jämfört med Elevundersökningarna visar något försämrade resultat för Trygghet och Trivsel men ligger ändå på en relativt hög nivå. Föräldraundersökningen Personligt ger goda betyg för frågeområdet Trygghet och Trivsel. Utvecklingsområden Piteå har en högre andel elever med övervikt eller fetma jämfört med Norrbotten förutom pojkar i skolår 4. Ju äldre eleverna blir desto mindre tid avsätts till 30 minuters rörelse varje dag. I årets kvalitetsenkät visar kraftigt försämrade resultat för frågor om Måltider. Elevenkäten visar att det är färre elever som upplevt sig mobbade jämfört med Miljöarbetet behöver fortsatt stöd, därför har förvaltningen anställt en kommundoktorand i lärande med minriktning mot hållbar utveckling för att utveckla skolornas miljöarbete. Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Livsmiljö i högre grad: Fortsatt arbete för att stimulera barn och elever att ta ansvar för sin hälsa. Erbjuda rökförebyggande arbete i form av Tobaksfri duo för att förebygga tobaksbruk hos unga i skolår 6-9. Tobaksfri duo är ett samarbete mellan Folktandvården och skolan. Fortsatt stöd för att utveckla skolornas miljöarbete Bred satsning på Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet för att öka elevernas studiero Skapa mötesplatser tillsammans med Teknik och serviceförvaltningen med syfte att höja kvaliteten på skolmaten.

10 8 Ekonomiska förutsättningar Mål Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med skattemedel och kommunens resurser Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att följa upp ekonomin tillsammans med områdeschefer och rektorsarbetslag. Statistiken visar att Piteå kommun satsar mer eller likvärdigt med pengar på utbildning i jämförelse med liknande kommuner. Vi har lyckats anpassa personalen till det kraftigt minskade elevunderlaget. Jämförelse liknande Nyckeltal/mått kommuner 2008 Nettokostnad kronor per invånare Förskola Grundskola Gymnasieskola Kostnad kronor per inskrivet barn, elev Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Vi har tagit fram ett nytt resursfördelningssystem där hänsyn tas till socioekonomiska 1 faktorer. Syftet är att styra resurserna till förskolor och skolor där elever med de största behoven finns. 1 Med socioekonomiska faktorer menas föräldrarnas utbildningsbakgrund, föräldrar med utländsk bakgrund, familjer med försörjningsstöd.

11 9 Personalen en förutsättning för att nå goda resultat Mål Arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser All personal i verksamheterna uppfyller behörighet Sjukfrånvaron fortsätter att minska jämfört med Personalens kompetens och förhållningssätt är den viktigaste grunden för att skapa en miljö där barnens och elevernas lärande står i centrum. Personalens kompetensutveckling är viktig för att utveckla och förbättra verksamheten. Medarbetar- och lönesamtal genomförs kontinuerligt med all personal. Barn och Utbildning har god personaltäthet och behörighet i förhållande till andra kommuner. Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning 08/09 07/08 Riket 08/09 Förskolan 63 % 63 % 53 % Fritidshem 92 % 91 % 57 % Grundskolan 95 % 95 % 87 % Gymnasieskolan 89 % 87 % 78 % Personaltäthet (antal lärare per 100 elever) 08/09 07/08 Riket 08/09 Grundskola 8,2 8,2 8,5 Obligatorisk särskola 29, ,6 Gymnasieskola 8,9 8,7 8,4 Ökad personaltäthet i gymnasieskolan beror på att vi har fler elever på de yrkesinriktade programmen. Av arbetsmiljö- och säkerhetsskäl kan vi inte ha lika stora grupper i verkstäderna som inom de studieförberedande utbildningarna.

12 Denna folder är en populärutgåva av Piteå kommuns kvalitetsredovisning för förskola och skola Du kan ladda ned kvalitetsredovisningen i sin helhet från kommunens hemsida Service och Tjänster, Publikationer. Vill Du ha ytterligare information om kvalitetsarbetet inom Barn och Utbildning kan Du kontakta verksamhetsutvecklare Anette Christoffersson eller hämta information på Kommun och politik, Resultat och kvalitet, Verksamhet Förskola - Skola. Där kan du ta del av kommunövergripande resultat och resultat för enskilda skolor. Telefonnummer Faxnummer Webbadress Epost bu-namnd@bu.pitea.se Postadress Piteå kommun Barn och utbildningsnämnden PITEÅ Besöksadress Svartuddsvägen 1 Piteå