Populärutgåva av kvalitetsredovisning 2011

Transkript

1 Populärutgåva av kvalitetsredovisning 2011 Piteå kommun Barn- och utbildningsnämnden

2 Förord Bästa skolkommun 2011 Det är med glädje och en stor portion stolthet vi tog emot Lärarförbundets besked att Piteå kommun rankas som nummer tre i Sverige. Kompetent och engagerad personal, från förskola till gymnasieskola, är grunden till framgången. Dessutom har våra politiker beslutat att ge oss resurser som ligger högre än genomsnittet för andra kommuner. Barn och elever är trygga och trivs i Piteå Sammantaget visar kommunens undersökningar att barn och unga trivs rätt bra, både vad gäller livet i stort och i skolan. Kunskapsresultaten på kommunnivå är goda. Nationella satsningar på att läsa - skriva - räkna, olika typer av utvecklingsprojekt och forskning är åtgärder som medfört att våra elever överlag lyckas bra i skolan. Förklaring av våra undersökningar Personligt livsstilsundersökning som vi genomför varje år med elever i skolår 7 och 9 i grundskolan och skolår 2 i gymnasieskolan. Elevenkät undersökning som vi genomfört vart annat år med elever i skolår 3, 5 och 8 i grundskolan och skolår 2 i gymnasieskolan. Föräldraenkät - vart annat år. Hälsosamtal årlig undersökning av skolbarns hälsa och levnadsvanor. 2

3 Din inblick i Piteås förskolor och skolor! Det här är populärutgåvan av barn- och utbildningsnämndens kvalitetsredovisning för förskola och skola Här vill vi ge elever, föräldrar och allmänhet information om vår verksamhet och om åtgärder vi planerar inför det kommande året. Redovisningen är i sin helhet ett omfattande dokument därför har vi tagit fram en populärutgåva. Du kan beställa Kvalitetsredovisning för Piteå kommuns förskolor och skolor 2011 på vår hemsida: Vill du ha ytterligare information om vårt kvalitetsarbete kan du kontakta utvecklingsledare Anette Christoffersson, På vår webbplats kan du titta på resultat för både hela kommunen och enskilda skolor. Redovisningen utgår från fyra strategiska områden Redovisningen bygger på de fyra strategiska områdena i vår barn- och utbildningsplan. I varje avsnitt berättar vi om aktuella händelser inom området. Efter de strategiska områdena hittar du på sidan 9 en redovisning om vad vi tänker göra för att förbättra resultaten och nå målen inom områdena. De fyra områdena är Barn och unga vår framtid sidan 6 Demokrati och öppenhet sidan 6 Utbildning, arbete och näringsliv sidan 7 Livsmiljö sidan 8 Hur går vi vidare sidan 9 3

4 Viktiga förutsättningar för att nå goda resultat Vi redovisar även fakta om ekonomi och personal eftersom dessa områden är viktiga förutsättningar för att erbjuda våra barn och elever bästa möjliga utbildning. Vad bygger redovisningen på? Kvalitetsredovisningen bygger på statistik från hela kommunen som vi samlat in. Rektorerna i Piteå kommun gör varje år en lokal kvalitetsredovisning för sin skola i samarbete med personal, elever och föräldrar. Dessa lokala redovisningar blir sedan underlag för den redovisning för hela kommunen som Barn och Utbildning sammanställer på hösten varje år. I den redovisningen ingår resultat från olika uppföljningar och utvärderingar samt statistik från hela landet. Vilka syften har redovisningen? Skolans elever, lärare och övrig personal får en gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera förbättringar. Föräldrar och andra intresserade personer får information och fakta om skolan. Det gör det lättare att diskutera skolans utveckling och underlätta insynen i skolan. Redovisningen blir ett underlag för lokala politiska beslut. 4

5 Så tillgodoser vi medborgarnas behov Förskolan Förskolan i Piteå kommun har i genomsnitt 5,0 heltidsplatser för barn per årsarbetare. Vi uppfyller också i princip vårt mål om att erbjuda sökande en plats i förskolan inom tre månader. Andelen varierar mellan 93 och 98 %. Kommunen har en målsättning att ha 15 heltidplatser per avdelning i genomsnitt. Det har varit strax över 15, både under vår- och höstterminen. I kommunen finns dessutom sex fristående förskolor med totalt tre olika pedagogiska profiler: I Ur och Skur, Reggio Emilia och Montessori. Vi erbjuder även omsorg på kvällar, nätter och helger. Fritidshem I Piteå kommuns fritidshem fanns under 2011 i genomsnitt 14,3 inskrivna barn per årsarbetare. Alla i behov av fritidshem får en plats inom tre månader. Kommunen har två fristående fritidshem. Grundskola och grundsärskola De flesta grundskolor i kommunen har en allmän pedagogisk inriktning. I Öjebyn finns hörselklasser för samtliga årskurser och klasser för elever med Asperger i skolår 3 till 9. Norrmalmskolan erbjuder Montessoriundervisning från tidigare skolår. Vid Christinaskolan finns musik- och dansklasser för skolår 7-9. Alla elever i kommunen kan söka till dem men de är också öppna för elever från andra kommuner. Dansklasserna är filial till Svenska Balettskolan. Dessutom finns det två fristående skolor. Gymnasieskola Alla kommuner i Fyrkanten-området (Piteå, Luleå, Boden och Älvsbyn) har ett samverkansavtal för gymnasieutbildning. Avtalet är till för att ge eleverna ett så brett utbud som möjligt. Från hösten 2011 fick Strömbacka två nya riksrekryterande utbildningar, utbildning till industrirörmontör och en estetisk spetsutbildning i dans. Som enda skola inom Fyrkanten-området erbjuder vår gymnasieskola en modern träteknisk utbildning och inriktningen administration inom handels- och administrationsprogrammet. Skolan är tillsammans med Luleå gymnasium godkänd Teknikcollegeskola. 5

6 Barn och unga vår framtid Undersökningar visar att barn och elever i Piteå kommun har en god lärandemiljö. Inflytandet i förskolan handlar om barnens möjligheter att välja aktiviteter. I fritidsverksamheten har barnen fritidsråd. I grundskolan har eleverna inflytande genom att planera, genomföra och utvärdera arbetsområden. I gymnasieskolan diskuterar och påverkar eleverna undervisningens innehåll, arbetssätt och former för examination. Resultatet i hälsosamtalet visar att det är fler elever som provat dricka alkohol jämfört med genomsnittet för länet. Jämfört med förra året är det färre elever i kommunen som prövat röka och fler som aldrig provat dricka alkohol. Andelen som aldrig använt narkotika har ökat. Den positiva utvecklingen är främst bland killar och i skolår 2 på gymnasiet. Demokrati och öppenhet Vi har gjort en föräldraenkät i sju rektorsområden som visar att ungefär 7 av 10 föräldrar anser att skolan är bra på att ta tillvara samarbetet med föräldrarna. Föräldrarna vill att informationen om skolans förebyggande arbete mot kränkningar bör utvecklas. Vi har elever som har ett behov av modersmål på ett ungefär 15 olika språk. På grund av svårigheter att rekrytera lärare så har endast grupper i ryska och samiska startats under hösten Samiska är ett minoritetsspråk. Visste du att? 2011 granskade 5 klasser i blandade åldrar hur datorn används i skolarbetet kommer högstadieelever, gymnasieelever och studenter att granska ungas mötesplatser. 6

7 Utbildning, arbete och näringsliv Resultaten för kunskap i grundskolan på kommunnivå är mycket goda. Ämnesproven i matematik och svenska för skolår 3 visar på resultatet över rikssnittet för samtliga delområden. Fler pojkar än flickor beräknas nå målen i alla ämnen i skolår % av pojkarna och 85 % av flickorna har uppnått målen i alla ämnen. 5 av 6 högstadieskolor visar att en lägre andel flickor än pojkar når målen i alla ämnen. Piteå har en högre andel behöriga till gymnasieskolan än andra kommuner i alla behörighetsgrupper. Gymnasieskolan lite lägre betygsmedelvärde än andra kommuner men det beror på färre studieavbrott och att elever med låga betygspoäng går ut gymnasieskolan. Visste du att? fler elever i gymnasieskolan i Piteå slutför sin utbildning jämfört med riksgenomsnittet. 87,1 % av eleverna går ut nationellt program i gymnasiet inom 4 år (riksgenomsnittet är 76 %). 86,4 % av eleverna i Piteå kommun har fullständiga betyg när de går ut grundskolan (riksgenomsnittet är 77,3 %). Två klasser på Strömbackaskolan arbetar i ett projekt som kallas M-learning. Syftet är att använda mobilen som ett redskap i undervisningen men även för kommunikation mellan lärare och elever. 7

8 Livsmiljö Elevenkäten Personligt visar på en liten minskning av antalet elever som blivit mobbade. Eleverna trivs rätt så bra i skolan. Bäst trivs eleverna i skolår 7 och sämst i skolår 9. Rektorerna arbetar aktivt med värdegrunden och sätter in åtgärder för att motverka kränkningar när det förekommer. Andelen elever med övervikt och fetma har minskat något. En anledning kan vara att andelen som äter lunch minst tre dagar per vecka fortsätter att öka och ligger idag på 85 %. Visste du att? Vi har en kommundoktorand som stöttar skolornas miljöundervisning. Nu arbetar hon bland annat med projekt i Infjärdens rektorsområde. I Piteå kommuns klimat- och energiplan finns målet att år 2014 har minst hälften av alla skolor ansökt om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling och till år 2020 har samtliga skolor ansökt och fått utmärkelsen. Infjärdens rektorsområdet har fått pengar hos Energimyndigheten till ett projekt för energi och hållbar utveckling Smart och förnyelsebart. 8

9 Hur ska vi arbeta för att nå fler av målen inom Barn och Unga vår framtid? Alla förskolor och skolor ska arbeta för att öka barnens, elevernas delaktighet och kunskap om samhället och dess utveckling. 1 Hur ska vi arbeta för att nå fler av målen inom Demokrati och öppenhet? Alla föräldrar ska ges möjlighet att delta i förskolans och skolans kvalitetsarbete. 1 Barn och Utbildning ska sätta in åtgärder för att ge fler elever möjlighet att få modersmålsundervisning. 2 Hur ska vi arbeta för att nå fler av målen inom Utbildning, arbete och näringsliv? Barn och Utbildning undersöker resultatförsämringen för flickors studieresultat. 2 Alla förskolor, skolor ska nyttja närsamhället för att öka kunskapen om föreningsliv, näringsliv och arbetsliv. 1 Hur ska vi arbeta för att nå fler av målen inom Livsmiljö? Alla förskolor och skolor avsätter minst 30 minuter till daglig fysisk aktivitet Barn- och utbildningsplan Kvalitetsredovisning

10 Ekonomi Piteå kommun satsar mer pengar på utbildning jämfört med kommungruppen. Kostnad per inskrivet barn, elev 2010 Piteå kommun Liknande kommuner Förskola Grundskola Gymnasieskola Så här använder förvaltningen sina pengar under Vi har en total driftbudget på ungefär 700 miljoner kronor. Större investeringar i våra förskolo och skolor under 2012 Sjulnässkolan och Svensbyns skola byggs om för 20 miljoner kronor 4 miljoner kronor till IKT (informations- och kommunikationsteknik) 10

11 Personal Vi har en hög andel behörig personal i alla verksamheter. Antalet behöriga har ökat i förskolan, ligger lika med föregående år i grundskolan och har minskat i gymnasieskolan. Piteå kommun har en högre personaltäthet än riket i samtliga verksamheter. Sjukfrånvaron i förvaltningen är oförändrad jämfört med juli 2010, frisknärvaron har minskat med 3 %. Medarbetarenkäten 2010 visar att personalen upplever att de har en hög arbetsbelastning. Kvalitetsuppföljningen i framtiden Från och med den 1 juli 2011 finns inte längre kravet i skollagen att skriva en barn- och utbildningsplan samt en årlig kvalitetsredovisning. I stället har bestämmelserna skärpts på att förskolor och skolor i stället ska arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att följa upp de mål som finns för utbildningen i förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundsärskolan, grundskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I Piteå har vi ändå valt att behålla en barn- och utbildningsplan därför att politikerna vill sätta upp lokala mål för utvecklingen av kommunens förskolor och skolor. Nyheter 2012 Den kommunövergripande kvalitetsredovisningen ersätts av en utökad årsredovisning till barn- och utbildningsnämnden. Kvalitetsarbetet utförs i perioder som löper under två år. Rektorerna lämnar redovisningar till barn- och utbildningsnämnden vid flera tillfällen under året i form av rapporter och analyser inom områden som politikerna tycker är viktiga att följa upp. 11

12 Postadress Piteå kommun Barn- och utbildningsnämnden PITEÅ Besöksadress Svartuddsvägen 1, Piteå Epost Webbadress Telefonnummer Faxnummer