BILDCENTRUM FÖR VGR VID SU-SAHLGRENSKA. PROGRAMRAPPORT FEBRUARI 2007 Styrgruppen för projektet Bildcentrum SU Sahlgrenska - Västfastigheter

Transkript

1 BILDCENTRUM FÖR VGR VID SU-SAHLGRENSKA PROGRAMRAPPORT FEBRUARI 2007 Styrgruppen för projektet Bildcentrum SU Sahlgrenska - Västfastigheter

2 FÖRORD Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin är initiativtagare till en gemensam satsning på ett Bildcentrum, som placeras på tomtområdet Sahlgrenska. Detta Bildcentrum är resultatet av många års gemensamt planeringsarbete om hur sjukvårdens nya diagnostiska och terapeutiska behov kan tillgodoses avseende funktion, logistik och samarbete. Regionens långsiktiga strategi för en samlad verksamhet kring nya tekniskt avancerade bildmodaliteter kommer att bli en kraftfull framgångsfaktor för all sjukvård i Västra Götaland. Bildcentrum ger också en styrka för regionen, SU och Sahlgrenska akademin med ökad möjlighet till forskning och utveckling, som kommer hela regionen till godo. Viktiga samarbetspartners i detta utvecklingsarbete är regionens sjukhus, industri, universitet och högskolor. Det finns många skäl till att samla tekniskt avancerad bildapparatur på en plats. Förutom ekonomi, patientlogistik och personalsamband, handlar det främst om att dessa utrustningar är tunga och utrymmeskrävande, men också att de kräver omfattande system för teknisk försörjning, vida större och mer komplexa än vad som finns att tillgå i dagens miljö. Ny, dyrbar och tekniskt avancerad medicinsk utrustning för diagnostik och behandling av Västra Götalandsregionens patienter ställer således stora krav på byggnader och samband. Därför behövs ett särskilt "high-tech hus för bildgivande modaliteter av modern standard. En styrgrupp för Bildcentrum fick därför i uppdrag 2005 av sjukhusets dåvarande direktör att utreda förutsättningarna för ett Bildcentrum såväl verksamhetsmässigt som byggnadsmässigt. Uppdraget till styrgruppen var att utifrån lokalförsörjningsplanens översiktliga ram ta fram ett program för en ny byggnad Bildcentrum vid SU/Sahlgrenska. Programarbetet syftar till att ge byggnaden ett konkret innehåll samt översiktligt klargöra funktionella och tekniska samband. Programarbetet är en delutredning, som skall följas av en systemhandling, som i sin tur skall ligga till grund för investeringsbeslut i Regionstyrelsen. Fokus i utredningen har varit att beskriva hur framtida verksamhet kan bedrivas med tillgång till ett Bildcentrum, samt att planera arbetet för att skapa byggnadsmässiga förutsättningar att hysa högteknologisk utrustning i en samlad struktur för flera decennier framöver. Denna programrapport är en sammanfattning av det arbete som hittills genomförts och den överlämnas härmed. Rapporten är avsedd att utgöra ett underlag för beslut om fortsatt planering för Bildcentrums genomförande. Göteborg Marie Beckman Suurküla Ordförande för styrgruppen Bildcentrum Lennart Ring Planeringschef SU

3 Innehållsförteckning: sidnr PROJEKTETS BAKGRUND,...2 förutsättningar och mål PROGRAMARBETET...7 Organisation Genomförandet Planeringsläget Kvarstående programfrågor VERKSAMHETERNA I BILDCENTRUM...13 Visionen om integrerad verksamhet I Bildcentrum BILDCENTRUMS DISPOSITION...19 Översiktligt om verksamheternas lokaldisposition i Bildcentrum och i befintliga byggnader...19 Bildcentrum - disposition och planbeskrivningar:...22 Plan 04 Hybridsalar för operation och intervention Plan 02/03 Radiologi / Intervention Plan 01/02 Klinisk fysiologi nuklearmedicin Plan 01/02 Kardiologi Plan 00 Radiologi akut och poliklinisk verksamhet Plan 99 Radiofarmakacentral med cyklotron Plan 99 Sjukgymn, arbetsterapi och ambulansintag BYGGNADEN BILDCENTRUM...30 Resurs och ram för verksamhetsoch lokalplaneringen: Placering Struktur: planmått, våningshöjder, konstruktions- och försörjningsprinciper BILAGA: Bildcentrum Programhandling, februari

4 PROJEKTETS BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL. Bakgrund Ny medicinsk teknik och metodik Under senare år har tekniken för bildbaserad diagnostik och behandling accelererat och utvecklats på sådant sätt, att genomgripande förändringar är omedelbart förestående då det gäller att införa dessa nya tekniker och metoder i den högspecialiserade kliniska sjukvården och i den medicinska forskningen. Ny MR- CT- och PET- teknologi och metodik har möjliggjort framväxten av avancerad bilddiagnostik och till att nya avancerade behandlingsmetoder kunnat utvecklas. Integrerad bildgivande teknologi har blivit alltmer förekommande i de flesta specialiteters behandlingsoch operationsprocesser. Den nya bildteknologin och introduktionen av dessa sätt att arbeta ställer höga krav på de lokaler och de miljöer, där verksamheten skall bedrivas och vidareutvecklas. Stora flexibla rumsarealer, hög våningshöjd och möjligheter att planera lokalerna i nya mönster kommer att behövas för att tillgodose den nya verksamhetens krav på utrymme för rationell och effektiv funktion, säkerhet och flexibilitet. 2

5 Förutsättningar Lokalsituationen vid SU- Sahlgrenska Under planeringsarbetet 2003 för upprustningsprojektet Låghuset etapp 2 framkom att nödvändig ny bildgivande utrustning för diagnostik och behandling inte kunde anvisas plats i de befintliga byggnaderna. Lokaler som kunde tillgodose den framväxande medicinska teknikens och metodikens krav på utrymme och våningshöjd saknades. Under planeringens gång växte förslaget fram, att i centralt läge uppföra ett nytt Bildcentrum. Den nya byggnaden skulle ges sådana egenskaper, att verksamheter med ny bildgivande teknologi integrerad i diagnostik- och behandlingsmetoder skulle kunna inrymmas på funktionellt, effektivt och säkert sätt. För att kunna möta framtida förändringskrav skulle byggnaden vidare utformas generell för största möjliga flexibilitet. Utbyggnadskvarter illustration ur Byggnadsplanen 2000, som visar utbyggnadskvarter för framtida utveckling av sjukhuset Kvarter nr 2, centralt i sjukhuset, intill Centralkomplexet och Akutvårdsbyggnaden, förutsattes vara bästa läget för ett nytt Bildcentrum Kartläggning av det verksamhetsmässiga underlaget för projektet Bildcentrum Parallellt med planeringsarbetet för projektet Låghuset etapp 2 och det fortsatta arbetet med Lokalförsörjningsplanen, genomfördes under sommaren 2005 en särskild undersökning för att kartlägga det verksamhetsmässiga underlaget för ett nytt Bildcentrum. Undersökningen, som omfattade intervjuer och samtal med samtliga vårdområden inom SUsjukvården, bekräftade entydigt behovet av att tillskapa lokaler, som tillgodosåg de nya bildintensiva verksamheternas krav på adekvata utrymmen och stor flexibilitet. Av intervjuerna framkom det gemensamma synsättet att ett Bildcentrum, byggt i mycket centralt läge, skulle ses som en regional, sjukhus- och områdesgemensam lokalresurs, att prioriterat användas för verksamheter med ny och avancerad utrustning, som inte kan inrymmas i befintliga byggnader. 3

6 Vidare, inför planeringen av ett nytt Bildcentrum, framfördes behovet av översyn av det samlade framtida lokalbehovet för de organisatoriska områdena Sahlgrenska, Medot (Medicinsk diagnostik och teknik), Hjärta/Kärl och Sinnesorganen. Nya lokaler i ett Bildcentrum skulle därvid disponeras med två syften: 1) Ge möjlighet för områdena Sahlgrenska, Hjärta/Kärl, Sinnesorganen och Medot att med hjälp av de nya lokalytorna skapa rationella flöden inom och mellan sina områden. 2) Ge plats åt avancerad teknisk utrustning, som inte kan inrymmas i befintliga byggnadskroppar på ett sätt som tillgodoser driftorganisationens krav på rationell drift, reparationer och underhåll. Undersökningen finns dokumenterad i rapporten Områdenas synpunkter och funktionskrav på ett nytt bildcentrum vid SU-Sahlgrenska juni-september 2005 Förutsättningar från Uppdragshandlingen för programarbetet och ur Projektplanen Projektet är en viktig förutsättning för forskning och utveckling av diagnostik och behandling inom Västra Götalandsregionens sjukvård. Inom Västra Götalandsregionen finns behov av att kunna tillhandahålla modern utrustning för att kunna bedriva komplicerad diagnostik och behandling. Det behövs då också tillgång till lokaler som kan inrymma integrerade behandlings- och operationmiljöer. Projektet Bildcentrum skall utgöra den fysiska förutsättningen för att kunna tillhandahålla sådana miljöer för framtidens sjukvård. Projektplaneringen skall ske samordnat med lokalförsöjningsplaneringen för den centrala delen av SU-Sahlgrenska och med upprustningsprojektet Låghuset. Programarbetet för Bildcentrum skall synkroniseras med programarbetet för låghusupprustningen. I programarbetet skall ingå att sambandsbehov och flöden kartläggs och studeras övergripande för alla berörda verksamheter inom låghuset och centralblocket. Projektet Bildcentrum är tidsmässigt avgränsat med preliminär byggstart satt till år Programarbetet skall vara avslutat i februari år

7 Mål Övergripande mål för projektet Bildcentrum SU är ett region- och universitetssjukhus som bedriver medicinsk forskning och utbildning samt för hela regionen tillhandahåller ett omfattande högspecialiserat vårdutbud. Detta innebär att vid sjukhuset bedrivs och utvecklas komplicerad diagnostik- och behandlingsverksamhet. För att sjukhuset skall kunna bibehålla och stärka sin ställning som ett ledande universitetssjukhus behöver sjukhuset nu kompletteras och utvecklas med nya laboratorieoch operationsmiljöer samt cyklotronverksamhet. Sjukvårdens utveckling och rationalisering sker i mycket snabb takt, vilket gör att det idag är svårt att förutse de framtida medicinska kliniska metodernas, forskningens och utrustningens lokalkrav. Ett nytt Bildcentrum måste därför, förutom att i ett nära tidsperspektiv tillhandahålla adekvata utrymmen och funktionsmiljöer, planeras och byggas så att hög grad av flexibilitet erbjuds. Mål för program- och planeringsarbetet 2006 Mål för programarbetet under 2006 har ursprungligen angivits i Uppdragshandlingen och i Projektplanen Under programarbetets gång har målbeskrivningen utvecklats och preciserats och kan nu sammanfattas som följer: Programarbetet skall resultera i programhandlingar för en nybyggnad Bildcentrum vid SU- Sahlgrenska. Programhandlingarna skall utgöra underlag för beslut om fortsatt planering och utgöra underlag för regionstyrelsens investeringsplanering. Utgående från projektets bakgrunds- och förutsättningsbeskrivningar, och samordnat med programarbetet för upprustningsprojektet Låghuset- etapp 3, skall programarbete genomföras, som leder fram till: Verksamhetsbeskrivningar Berörda verksamheter skall arbeta fram beskrivningar, som redovisar vision och bedömning av verksamhetens framtida utveckling, innehåll och omfattning. I dessa beskrivningar skall också forskningens och utbildningens framtid beaktas. Varje verksamhet skall beskriva vilka möjligheter, effekter och konsekvenser, som följer då verksamheten bereds lokaler i Bildcentrum. Beskrivningen skall belysa på vilka sätt Bildcentrum kommer att bidra till att både den kliniska verksamhetens och forskningens kapacitet och kvalitet höjs. Övergripande lokaldisposition Programarbetet skall utmynna i konkret förslag om hur verksamheterna skall disponera lokaler inrymda i såväl Bildcentrum som i befintliga intilliggande byggnader. Därvid skall i första hand de mest krävande funktionerna och utrustningen inrymmas i Bildcentrum. Lokaldispositionen skall redovisa rationella arbetssamband och effektiva interna och externa flödeslösningar för patienter, personal, varor, gods och service. 5

8 Funktionsprogram med plankoncept och utrustningsförteckning I programmet skall redovisas preliminära funktionsbeskrivningar och konceptuella planlösningar för Bildcentrums alla våningsplan. I detta programarbete skall ingå att förteckna strategisk utrustning och att beskriva utrustningens krav på utrymme, försörjning och säkerhet. Byggnadens struktur Beskrivning av hur man i direkt anslutning till Centralkomplexet kan tillskapa en generell byggnadsstruktur, inom vilken den mest krävande medicinska utrustningen och den mest avancerade medicinska diagnos- och behandlingsverksamheten kan inrymmas. Byggnadens storlek, uppbyggnad, egenskaper skall beskrivas och redovisas i text, schematiska skisser/ritningar och illustrationer. Tekniska utredningar Under programskedet skall genomföras de tekniska utredningar, som erfordras för att klarlägga frågor och problemställningar om Bildcentrums tekniska uppbyggnad, bildutrustningens- cyklotron och PET-verksamhetens särskilda krav på teknisk försörjning och säkerhet. Genomförandet och kostnadsbedömning Under programarbetet skall översiktligt utredas Bildcentrums tekniska genomförande, i etapper, och göras bedömningar av projektets kostnader. Planerad tung utrustning skall redovisas översiktligt och kostnadsredovisas. Projektorganisationen skall utvecklas med avseende på kommunikation- rapportering och beslutstruktur. Planerings- och byggprocessens skeden: 6

9 PROGRAMARBETET Organisation Programarbetet under 2006 har genomförts i den organisation som byggdes upp vid arbetets start, årsskiftet 2005/2006: SU Tvärfunktioner VF Styrgrupp investeringar Styrgrupp Låghus Robert Leth Styrgrupp Bildcentrum Marie Beckman Suurküla Koordineringsgrupp Arbetsgr Gem arbetsgr med teknik Konsultgrupp Bildcentrum Arbetsgr IT Facklig grupp Konsultgrupp Låghus Styrgruppen för Bildcentrum Har det övergripande ansvaret för programarbetets genomförande och avrapportering och har lett och styrt arbetet i de tillsatta arbetsgrupperna, konsulternas och andra gruppers arbeten. Arbetsgrupperna Arbetsgrupper, som representerar verksamheten/ verksamheterna på respektive våningsplan har bildats för att arbeta fram verksamhetsbeskrivningar och övriga delar av programhandlingarna. ( 8 arbetsgrupper i inledande delen av programarbetets andra fas, därefter 6 arbetsgrupper under programarbetets senare del ) 7

10 För samordning med planeringsarbetet för upprustningsprojektet Låghuset har gemensamma möten genomförts med motsvarande planvis tillsatta arbetsgrupper i detta projekt. Ordförandegruppen och tvärseminarier För samordning mellan planen och för att diskutera projektövergripande frågor har ordförandena i arbetsgrupperna träffats och arbetat i särskilda ordförandemöten. Ordförandegruppen har träffats kontinuerligt under programarbetet. Dessa möten har varit forum för kommunikation mellan specialiteterna och målet har varit största möjliga samsyn inom projektet. Vid tvärseminarier har grupperna redovisat för varandra om respektive verksamhets framtidsvision och enats om inriktning för det fortsatta programarbetet. Arbetsgrupper Grupper Ordförande Mötestillfällen Plan 99 Cyklotron Isotopintag Hotlab Jakobina Grétarsdottir VC MFT 24/8, 29/8, 4/8, 7/8, 17/10, 25/10, 8/11, 22/11, 29/11, 13/12, 10/1, 18/1, 31/1 Sjukgymnastik/ arbetsterapi Plan 00 Sjukgymnastik/ arbetsterapi Birgitha Archenholtz VC Arbetsterapi Birgitha Archenholtz 15/9, 4/10, 20/10, 1/11, 17/11, 19/12, 16/1 se raden ovanför Lungmedicin Njurmottagning Plan 01/02 Klinfys/ nuklearmedicin Mona Palmqvist VC Lungmedicin Hans Herlitz VC Njurmedicin Michaela Moonen VC Klinfys 15/9, 4/10, 18/10, 30/10, 22/11, 28/11, 11/12 15/9, 18/10, 28/10, 8/11, 6/12, 30/8, 7/9, 26/9, 5/10, 12/10, 27/10, 6/11, 20/11, 27/11, 29/11, 12/12, 18/12, 17/1 Kardiologi Plan 02/03 Radiologi/ Intervention Plan 04 Operation/ intervention Ordförandegrupp Lars Grip VC Kardiologi Anne Olmarker VC Radiologi Helén Seeman-Lodding VC An/Op/Iva Mia Edström Projektledare Bildcentrum 22/9, 28/8, 2/10, 16/10, 14/11, 22/11, 1/12, 14/12, 10/1, 16/1 14/9, 12/10, 18/10, 24/10, 7/11, 17/11, 24/11, 28/11, 4/12, 12/12, 18/12, 29/12, 11/1, 18/1, 25/1 19/9, 27/9, 3/10, 10/10, 11/10, 23/10, 24/10, 7/11, 5/12, 12/12, 21/12, 11/1, 17/1, 24/1 25/9, 9/10, 23/10, 6/11, 20/11, 4/12, 8/1, 22/1, 5/2, 19/2 8

11 Genomförandet Programarbetet under 2006 har genomförts i två faser. Första fasen genomfördes våren/sommaren 2006 och omfattade i huvudsak övergripande beskrivningar av utvecklingstendenser och framtidsvisioner om respektive verksamhets roll och funktion framtiden. Under vårens arbete och diskussion växte ett gemensamt och enigt synsätt fram om Bildcentrums roll, och hur det fortsatta, mer detaljerade programarbetet skulle inriktas och genomföras: Bildcentrum skall utgöra en gemensam samlad resurs för Västra Götalandsregionens sjukvård, forskning och utveckling inom regionen. I den nya byggnaden skall i första hand inrymmas integrerade operations- och laboratoriemiljöer, samt de andra komplexa funktioner för diagnostik och behandling, som har de mest avancerade kraven på utrymme, teknisk försörjning, säkerhet och flexibilitet. Första fasens programarbete har beskrivits och redovisats i en lägesrapport: Delrapport Programarbetet under våren 2006 Under programarbetets andra fas, genomförd under sommaren och hösten 2006, har arbetet fokuserats mot fördjupade och mer detaljerade verksamhetsbeskrivningar, processbeskrivningar, analyser och beskrivningar av sambands- och flödeskrav. Lokalprogram har utarbetats och verksamheternas lokaldisposition i Bildcentrum och i angränsande befintliga byggnader har studerats och översiktligt illustrerats. Arbetsgrupperna har beskrivit funktioner, arbetsmetoder och flöden. Utrymmesbehov och sambandskrav har beskrivits. Parallellt har arkitekt, tekniska konsulter och andra utredare utvecklat den nya byggnadens fysiska struktur och successivt har förslag om byggnadens utformning, måttsystem, våningshöjder och kopplingar till befintliga byggnader lagts fram. Med det så utvecklade funktionsprogrammet för byggnaden som ram, har arbetsgrupperna arbetat fram konceptuella planlösningar för Bildcentrums alla våningsplan. 9

12 Som underlag för arbetet med lokalförsörjningsplanen 2006 gjordes antaganden om byggnadens tekniska utformning, planstruktur och våningshöjder. Under det fortsatta planeringsarbetet visade sig dessa första antaganden inte korrekta. Byggnadens utformning måste ändras, så att det blev möjligt att i byggnadens alla våningsplan, utom i plan 99, inrymma bildgivande utrustning. Med denna justerade byggnadsmodell som förutsättning kunde en ny verksamhetsdisposition utarbetas. Verksamhetsdisposition i Bildcentrum Plan 04: Operation Plan 02/03: Radiologi Plan 01/02: Kardiologi och Klinisk fysiologi Plan 00: Radiologi Plan 99: Cyklotron, Radiofarmakacentral och Rehabilitering/sjukgymnastik 10

13 Planeringsläget Under programarbetet fram tom årsskiftet 2006/2007 har utarbetats: Verksamhetsbeskrivningar, i vilka effekten och nyttan på kort och lång sikt av ett nytt Bildcentrum beskrivits. Dessa verksamhetsbeskrivningar har legat till grund för en sammanfattning, som redovisas i denna rapport, avsnittet Verksamheterna i Bildcentrum. Förslag till verksamheternas lokaldisposition i Bildcentrum och i angränsande befintliga byggnader har utarbetats och översiktligt illustrerats. Funktionsprogram och konceptuella planlösningar har tagits fram, som visar efter vilka principer våningsplanen i Bildcentrum kan tas i anspråk med rum, korridorer och andra utrymmen. Programmet innefattar preliminära förteckningar av dimensionerande utrustning. Dessa skall tjäna som underlag för rumsplaneringen och senare också för inköps- och investeringsplanering av ny utrustning. Funktionsprogrammet med översiktlig plandisposition och konceptuella planlösningar redovisas sammanfattat i denna rapport, avsnittet Bildcentrums disposition. Byggnadstekniskt program för Bildcentrum, som beskriver byggnadens placering, storlek, måttsystem, våningshöjder, konstruktions- och försörjningsprinciper samt lösningar för byggnadens koppling mot befintliga byggnader. Under arbetet med det byggnadstekniska programmet har särskilda utredningar genomförts för att klarlägga allmänna tekniska krav, säkerhetskrav och andra förutsättningar för inplacering av bildgivande utrustning, cyklotron och PET-utrustning. Detta programarbete redovisas sammanfattat i denna rapport, avsnittet Byggnaden Bildcentrum. 11

14 Kvarstående programfrågor Ett antal programfrågor återstår att lösa under nästa planeringsskede: Lokalbehovet för Radiofarmakacentralen på plan 99, inklusive pet-lab, gamma-lab och cyklotron är något osäkert. I det fortsatta planeringsarbetet behöver beslut fattas om cyklotronens placering och dess lokalförutsättningar. Projekt Bildcentrum är beroende av att infrastrukturen för data och telefoni för hela sjukhuset löses. IT-frågorna är centrala inom projektet. IT-system måste utvecklas och väljas, som tillgodoser verksamheternas krav på bildhantering och kommunikation. Ytterligare precisering och bearbetning av lokalprogrammet behöver göras för hybridsalar generellt och för den totala miljön på plan 04. Fortsatta studier behövs för att i Bildcentrum inrymma hjärtverksamhetens kateteriseringslab med direkt anslutning till undersökningsrum med MR. Eftersom endast delar av det totala lokalbehovet för sjukgymnastiken/arbetsterapin erbjuds inom Bildcentrum etapp 2, krävs i det fortsatta planeringsarbetet utredningar, som visar en helhetslösning för rehabiliteringsverksamheten. Inom projektet Bildcentrum ingår i det fortsatta arbetet att utarbeta en evakueringslösning för sjukgymnastiken. Lokalbehovet för Lungmottagningarna och Njurmottagningen, som lyfts ur projekt Bildcentrum, skall parallellt lösas i separat projekt. 12

15 VERKSAMHETERNA I BILDCENTRUM Visionen om integrerad verksamhet i Bildcentrum Bildcentrum och dess verksamheter skall utgöra en regional resurs för sjukvård, utbildning, forskning och utveckling. Arbetsgrupperna för verksamheterna i Bildcentrum har under programarbetet beskrivit sina viktigaste patientgrupper, verksamhet samt framtida bemanning. Man har också beskrivit kvalitetsaspekter och sambandsmöjligheter då Bildcentrum tillskapas. Dessa beskrivningar är här presenterade i sammanfattning för att ge en översiktsbild av hur verksamheterna kan utvecklas och tillgodoses i ett nytt Bildcentrum. Under våren 2006 genomfördes ett visionsarbete för att fånga upp de möjliga scenarios, som verkligheten kan erbjuda om det antal år då byggnaden är färdig och under de närmaste decennierna. De olika verksamheterna fick tillfälle att gemensamt utveckla sina tankar i framtidsseminarier och resultatet av dessa samtal är invävt i denna sammanfattning. En viktig förutsättning är patientens väg genom Bildcentrum, att verksamheterna samarbetar kring den gemensamma patienten. Vilka patientströmmar ser vi om några år? Vad skall vi göra om 10 år inom dessa verksamheter? Hur flexibelt behöver Bildcentrum vara för att motsvara nya krav om 10 år? Nedan presenteras ett antal aspekter kring Bildcentrums funktion och verksamheternas beskrivningar är samordnade under de olika rubrikerna. Vilka metoder, utrustningar och verksamheter kommer att finnas i Bildcentrum? Anestesi-Operation-IVA Den operativa verksamheten omfattar all den kirurgi som bedrivs på SU/Sahlgrenska inom områdena Sahlgrenska och Hjärta/Kärl. Därtill har man ett regionuppdrag avseende traumasjukvården. Ett multidisciplinärt omhändertagande och utvecklande av teamkirurgi (dvs. flera specialiteter i samarbete kring en patient) blir allt vanligare. En sammanställning av patienter som blev omhändertagna under 2006 visar, att 1091 patienter hade ett sjukdomstillstånd, som skulle ha föranlett att patienterna blivit handlagda på ett operativt bildcentrum, om sådan facilitet hade funnits. Förutom ordinära salar kommer ett antal s.k. hybridsalar att byggas. Sådana är extra stora och rymmer komplicerade utrustningar utöver vad som förekommer i sedvanlig operationsmiljö, som t.ex. MR, CT och robotar. I en hybridsal kan man genomföra ingrepp med både kateterburen intervention/diagnostik och öppen kirurgi. Hybridsalen har en uppgift som lämplig lokal för operationsverksamhet vid riskfyllda eller komplicerade kateterburna ingrepp. Hybridsalen möjliggör således en ökad verksamhet med bl.a. titthålskirurgiska ingrepp. Det finns ett ökande behov av olika sorters hybridverksamhet. Kärlkirurgerna beskriver alltfler möjligheter att genomföra komplexa ingrepp med minimala kirurgiska interventioner istället för stor öppen kirurgi. 13

16 Kardiologi Verksamheten för kranskärlssjuka patienter blir lokaliserad med närhet till såväl direktintag från ambulanstransporter som till ett akutrum för omhändertagande av svårt sjuka patienter. Dessutom kommer närhet att finnas i samma plan till en operationssal i händelse av akut uppkommet behov av öppen hjärtkirurgi. Detta möjliggör avancerad behandling då det finns ständig tillgång till komplett tilläggsbehandling för de patienter som är allra sjukast. I de laboratorier som finns i Bildcentrum kommer kranskärlsröntgen att genomföras på patienter med såväl stabil som instabil kranskärlssjukdom, inklusive på patienter med akut pågående hjärtinfarkt, som inkommer direkt via ambulans med blåljus. En samlad vårdkedja för dessa patienter, tillsammans med tätt samarbete mellan kardiologer, thoraxkirurger och anestesiologer, ger möjligheter till att utveckla det akuta omhändertagandet. Detta minskar mortalitet och efterföljande morbiditet hos dessa patienter. Pacemakeroperationer, vare sig det är nyimplantation, dosbyten eller borttagande med laserextraktion, inläggande av implanterbara defibrillatorer och mer komplicerade pacemakersystem avsedda för behandling av hjärtsvikt, kommer att vara en daglig verksamhet. Ablationsbehandling mot hjärtarytmier med ledning av anatomisk kartläggning (MR) ska utföras i Bildcentrum liksom andra typer av endovaskulära ingrepp, till exempel vid klaffsjukdomar eller stentning i aorta. 14

17 Radiologi Bildcentrum skall inrymma all radiologi såsom icke-invasiv metodik med hjälp av röntgen, ultraljud och magnetisk resonanstomografi (MR). Vidare skall inrymmas invasiv diagnostik med hjälp av röntgen, t.ex angiografi och ultraljud. Behandling av sjukdomstillstånd, t.ex embolisering, stentning och avlastande ingrepp, skall göras i Bildcentrum. Behandling, som är väggledd med hjälp av ultraljud och/eller datortomografi kommer också att utföras i denna miljö. Klinisk fysiologi och Nuklearmedicin I Bildcentrum skall bedrivas ultraljudsverksamhet för diagnostik av sjukdomar och funktionsbedömning för hjärta, kärl, njure m.m. Övriga klinisk fysiologiska metoder som arbetsfysiologi, ergospirometri och lung- och njurfysiologi liksom nuklearmedicinska metoder utförda med gammakamera eller PET-CT skall finnas i Bildcentrum. En ny teknisk modalitet PET/CT (Positron Emission Tomography / Computed Tomography) intar redan en betydande roll över hela världen i diagnostik och behandling av många olika sjukdomar. PET är en s.k. molecular imaging -teknik, vilket betyder att man studerar biokemiska förlopp, bindning till receptorer, celltillväxt, celldöd med flera cellulära fenomen. Numera används en kombination av PET och CT i samma maskin, vilket ger information om både molekylärbiologi och anatomiska detaljer. PET kräver tillgång till isotoper, ofta av kortlivad karaktär, vilket gör att verksamheten måste befinna sig nära cyklotronverksamheten. Radiofarmakacentral/Centralt isotopintag Dagens verksamhet i Centrala isotopintagets lokaler består av tre huvudverksamheter: beredning av radiofarmaka, forskning om radiofarmaka och märkning av proteiner med radioaktiva ämnen. Isotopintaget har en central roll i hantering av radioaktiva spårämnen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/sahlgrenska då alla leveranser till sjukhusområdet sker dit. Centrala isotopintaget är även uppsamlingsplats för radioaktivt avfall och uttjänta strålkällor från sjukhuset. En radiofarmakacentral är en förutsättning för framtidens verksamhet i form av radionuklidproduktion i en cyklotron och beredning av radiofarmaka. Dessa substanser behövs för diagnostik med PET/CT teknik. En cyklotron med energi upp till 30 MeV möjliggör produktion av nuklider som används i den kliniska rutinen idag och som kan bli aktuella att använda i framtiden. De fyra vanligt förekommande PET- nukliderna är C-11, N-13, O-15 och F-18. Radiofarmakacentralen kommer att utgöra en enhet för produktion av PET- radiofarmaka med F-18 för hela regionen. Den nya verksamheten med beredning av radiofarmaka för PET blir ett tillskott som baseras på efterfrågan av PET-CT för diagnostik och behandling. 15

18 Framtidens verksamhetspanorama i Bildcentrum När Bildcentrum skall tas i bruk finns det sannolikt nya metoder och behandlingssätt, som inte har blivit nämnda i denna rapport. Det är helt enkelt så att vi idag inte vet vilken verksamhet som ska bedrivas om fem till tio år. Vi har gjort vårt bästa för att skapa en plattform för vad vi och andra tror är en sannolik utveckling och det är den plattform, som är grunden för Bildcentrum. Det är vår uppfattning att det är helt nödvändigt att bygga in flexibilitet för framtida behov i Bildcentrum. Nedan följer en beskrivning över den framtid vi ser: Bildgivande metoder för diagnostik och terapi får en allt större roll i sjukvården. Det är en tydlig ökning av komplexa metoder som MR och multislice- eller volymsdatortomografi, ultraljud och PET-CT. Bildinformationen används på ett avancerat sätt för att kartlägga sjukdomstillstånd ända ner på molekylnivå. Radiofarmaka används för strålterapi på molekylnivå i allt större omfattning.undersökningarna blir alltmer komplexa och tar tid att bedöma med avancerad bildbehandling. Digital teknik gör informationen lättillgänglig. Telemedicin måste dock bli ett vardagsredskap i Bildcentrum för att knyta samman verksamheternas dialog inom och utom VGR. Förutom att komplexiteten ökar inom metodiken sker också förändringar i patientvolymer beroende på övergripande strategiska beslut. Ytterligare centrering av multitraumahantering och kärlkirurgi innebär ökade krav på diagnostiska och terapeutiska insatser. Allt fler kateterburna behandlingsåtgärder ersätter operativa ingrepp inom flera områden, en sådan är bildstyrd perkutan tumörbehandling. Aktivare insatser blir legio t.ex. i strokevården pga. förändrad behandlingsstrategi, förbättrad diagnostik och ökad medvetenhet i samhället. Teknikutvecklingen inom video-, mikroskop, robot, laparoskopi, och CT/MR omformar kontinuerligt operationsmetodik och behandlingsformer. Molekylär nukleär diagnostik och behandling och s.k. nanomedicin tillför nya perspektiv på hur sjukdomar ska behandlas och innebär att patientströmmarna kommer att riktas till högteknologiska enheter som Bildcentrum. 16

19 Hur kommer personalbehovet att se ut när Bildcentrum ska starta sin verksamhet? Dagens representanter för verksamheterna är överens om att nya yrkesgrupper kan bli aktuella samt att den multikompetenta medarbetaren är en framgångsfaktor för verksamheten. Multikompetent kan innebära olika kompetensnivåer för olika arbetsuppgifter, personen kan vara superspecialist inom ett fält, ha ett gott kunnande inom ett annat samt kunna hantera basuppgifter inom ett tredje fält. Detta är viktigt ur arbetsmiljö-, kompetens- samt verksamhetssynpunkt. Det ger en verksamhet som är mindre sårbar, individer som kan utvecklas på olika nivå samt en möjlighet till en bättre mer flexibel arbetsmiljö. Idag kan vi redan identifiera vissa grupper, som verksamheten har behov av. Cyklotroningenjörer, apotekare, kemister, fysiker och biomedicinska analytiker krävs för att producera isotoper för den dagliga PET-verksamheten. Utvecklingen av den diagnostiska bildgivande metodiken går mycket snabbt med stigande bildmängder och mer bearbetning av bilddata. Det behövs mer personal (läkare, sköterskor, biomedicinska analytiker, m.fl.) inom bild och funktionsmedicin för mer avancerade arbetsuppgifter, högre utbildningsgrad och kompetensutveckling. Det kan också komma att utvecklas mer specifika yrkeskategorier, t.ex. för bildbearbetning. För den kliniska verksamheten inne på hybridsal, kateteriseringslaboratorium och i planerade MR-lokaler torde en kompetensförändring vara nödvändig då verksamheten ändrar karaktär jämfört med dagens. Bildcentrum ger nya möjligheter till verksamheternas måluppfyllelse i form av medicinsk kvalitet och säkerhet. Radiologiverksamheten ser möjlighet att inrymma tillräckligt antal MR-kameror på SU/S samt möjlighet till MR i anslutning till operation och intervention i hybridsalar. Installation av biplansangiografi för neuroradiologisk intervention ökar möjligheten till måluppfyllelse. Om hela verksamheten inryms i två plan blir flexibiliteten större för framtida verksamhetsförändring och sambanden ökar. Verksamheten i Bildcentrum medför några betydande förändringar för kardiologin jämfört med idag. Det blir genomförbart att ha bättre kirurgisk backup till kateterburna ingrepp. Detta ökar möjligheten till avancerad kateterbehandling med hög säkerhet, så att ingrepp kan konverteras från kateterburna till öppet kirurgiska, så fort sådant behov uppkommer. Anatomiskt styrda arytmiablationer (jämfört med idag elektriskt styrda ablationer) möjliggör en utveckling till mer avancerad arytmibehandling. Totalt sett innebär Bildcentrum en ökad operationskapacitet och möjliggör en expansion av t.ex. den kardiologiska device-verksamheten, pacemakrar och ICD-dosor. Flera verksamheter, som idag är riksspecialiteter, stärks genom etablerandet av Bildcentrum. Verksamhetens ställning kommer att förbättras såväl nationellt som internationellt med hjälp av Bildcentrum Ett nytt Bildcentrum innebär att vi kommer att ha möjlighet att inrymma den utrustning som är standard för ett universitetssjukhus. Idag är SU/VGR kraftigt eftersatt framförallt vad gäller PET-CT samt MR-tekniken. SU kan, då Bildcentrum förverkligats, bättre föra dialog med övriga universitet och vara en motor för utvecklingen i regionen. Konkurrensläget kommer att stärkas i och med de möjligheter Bildcentrum medför för sjukvården. MR och PET/CT ger verksamheten möjlighet att inta en ledande position beträffande hjärtdiagnostik, onkologi och neurologi. De faciliteter vi placerar i Bildcentrum är en förutsättning för att vi nationellt och internationellt ska kunna placera oss i framkanten när det gäller avancerad sjukvård och forskning. 17

20 Möjlig verksamhetsexpansion och kvalitetshöjning Verksamhetsexpansion kan ske inom diagnostik men också behandling utifrån ett långsiktigt perspektiv. Således är innebörden av en viss verksamhetsexpansion inom funktions- och bildgivande diagnostik, framför allt en kvalitetshöjning, som underlättar kliniskt arbete, ger säkrare diagnostik och faciliterar vårdkedjor för säkrare patientomhändertagande. Det handlar om verksamheter, där det sker en mycket snabb utveckling och där vi kan förvänta oss att nya behandlingsmetoder blir etablerade eller där vi har möjlighet att delta i eller själva leda utvecklingen. Forskningsmöjligheter i Bildcentrum PET/CT, en molekylär bilddiagnostik, som utvecklas mycket fort idag, är en förutsättning för att SU/SA ska attrahera internationella multicenterstudier av olika slag. Idag går sådana studier verksamheten förbi, eftersom man inte kan erbjuda internationell standard. Molekylär bilddiagnostik (molecular imaging) är ett begrepp som används alltmer inom medicinen. Det innebär att man inte bara undersöker makrofunktion och morfologi utan även biokemiska processer på cellnivå. T.ex. kan receptor- eller genuttryck undersökas med individanpassade radiofarmaka, registrerad med en PET-CT. En förutsättning, för att denna teknik ska kunna komma befolkningen i Västra Götaland tillgodo, är en välfungerande radiofarmakaverksamhet med egen cyklotron. PET-CT är ett kraftfullt forskningsinstrument för såväl onkologi, cerebral funktion som hjärtsjukdom. En tänkbar möjlighet är även att analysera signalerna från både PET och MR, vilket skulle ge än större möjligheter till avancerad flödes- och metabolismdiagnostik. En dylik kombination innebär att vi placerar oss i framkanten beträffande möjligheter till utveckling och avancerad forskning. MR erbjuder också möjlighet att via spektroskopi genomföra vävnadskaraktäristik för att klarlägga metaboliska förhållanden och värdera olika typer av läkemedelsintervention vid olika sjukdomar. Som sådan skulle den vara ett värdefullt forskningsinstrument och på ett avancerat sätt hjälpa till att utveckla läkemedelsbehandling. En cyklotron med energi upp till 30 MeV är av stor betydelse för utveckling av radionuklidterapier, ett forskningsområde som redan är omfattande inom SU/SA. Nuklider som At-211, en alfastrålare som kan användas tillsammans med monoklonala antikroppar för terapi av tumörsjukdomar, eller I-124, som kan användas för individuell dosplanering inför många radionuklidterapier, skulle göra verksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin unik i Sverige. Cyklotronens energinivå, mätt som MeV, bör inte understiga 30 MeV för att tillgodose överskådliga medicinska behov, men sannolikt finns inte en lämplig nisch för en större cyklotron av typen MeV inom Bildcentrums verksamhet. 18

21 BILDCENTRUMS DISPOSITION Översiktligt om verksamheternas lokaldisposition i Bildcentrum och i befintliga byggnader Bildcentrums våningsplan Verksamheterna, som skall ingå i Bildcentrum, dvs. operationsverksamhet, radiologi, MFT, kardiologi, klinisk fysiologi m.fl, kommer att disponera olika plan. Här redovisas verksamheten på varje plan och i översikt visas hur verksamheterna disponerar lokaler i Bildcentrum och i befintliga intilliggande byggnader. Plan 04 Operativt-interventionscentrum är i behov av lokaler med fokus på tekniska prestanda, flexibla och generella lösningar. Genom ett strategiskt läge och bra samband på plan 04 för tre av de tyngsta operativa enheterna, kirurg-, ortoped- och thoraxoperation skapas förutsättningar för en verksamhet med kirurgiska/interventionella behandlingsmöjligheter. Hybridsalar kommer att användas för kardiologi, kärlkirurgi, neurokirurgi m.fl. Det ger möjlighet att t.ex. integrera kateterbaserad behandling med traditionell öppen behandling av hjärt-kärlsjuka patienter i en mer sammanhållen verksamhet. Plan 02/03 Radiologin kommer att ha sin verksamhet förlagd till två plan. Neuroradiologi och uro-gastro-kärlradiologi kommer att ha sin verksamhet i detta plan. Båda verksamheterna har ett stort antal inneliggande patienter. Interventionella ingrepp, som inte kräver operationsstandard, kommer att genomföras här. Båda sektionerna kommer att ha tillgång till undersökningsrum med MR. Plan 01/02 Klinisk fysiologi, nuklearmedicin och kardiologi disponerar planet. Här kommer PETutrustningarna att finnas, liksom gammakameror och ultraljudsverksamheten. All övrig klinisk fysiologi finns på detta plan. Kardiologi kommer att ha sina angio/pci-laboratorier, kateteriseringslaboratorier samt operationssalar i detta plan. Plan 00 Avsikten är att i plan 00 inrymma sådan radiologisk verksamhet, som har en stor andel polikliniska patienter. Datortomografier och MR utrustningar på plan 00 kan brukas av alla sektioner för utifrån kommande patienter. I detta plan kommer också huvuddelen av radiologins jourverksamhet att placeras för att uppnå goda samband till akutmottagningen i samma plan. En central reception kommer att placeras på detta plan för mottagandet av patienter till all verksamhet i Bildcentrum. Sektionerna för thoraxradiologi och för muskuloskeletal radiologi kommer att ha sina centra på detta plan. 19

22 Plan 99 Radiofarmakacentralen i våningsplan 99, etapp 1, kommer att innehålla en cyklotron för radionuklidproduktion och laboratorium för tillverkning av radioaktiva läkemedel. Även lokaler för forskning och central avfallshantering kommer att finnas här. Verksamheten kommer att innefatta beredning av radiofarmaka för diagnostik och terapi, forskning med radioaktiva spårämnen samt ett centralt mottagande av försändelser innehållande radioaktiva ämnen till sjukhusområdet och lagring av radioaktivt avfall och andra strålkällor. Enligt planeringen kommer ingen direkt patientanknuten verksamhet att förekomma i dessa lokaler. Istället kommer radiofarmaka att levereras till, i första hand, diagnostisk nuklearmedicin med gamma- och PET- kameror samt radionuklidterapi i plan 01/02 Cyklotron placeras på plan 99 i särskilt skyddat utrymme. Rehabilitering/sjukgymnastik kommer att disponera lokaler i plan 99, etapp 2. 20

23 Verksamheterna i Bildcentrum och Låghuset/höghuset Plan 05 Bildcentrum Omklädningsrum för verksamhet plan 4 och fläktrum Låghuset/ Höghuset Inget kopplat till Bildcentrum Plan 04 Bildcentrum Operation/ radiologi/ Intervention Låghuset/ Höghuset Stödfunktioner till Operation - expeditioner, mötesrum/ utbildning, personalrum samt Postop Plan 02/03 Bildcentrum Radiologi/ intervention Låghuset/ Höghuset Stödfunktioner till Radiologi - expeditioner, Rondrum/ mötesrum/ utbildning och personalrum Plan 01/02 Bildcentrum Klinfys/ nuklearmedicin/ kardiologi Låghuset/ Höghuset Stödfunktioner till Klinfys - expeditioner, rondrum/ mötesrum/ utbildning och personalrum. Stödfunktioner till Kardiologi i Akutvårdsblocket Plan 00 Bildcentrum Radiologi/ poliklinisk och akut verksamhet Låghuset/ Höghuset Inget kopplat till Bildcentrum Plan 99 Bildcentrum Radiofarmakacentral/ Cyklotron, Sjukgymnastik/arbetsterapi och separat angöringspunkt för ambulans Låghuset/ Höghuset Inget kopplat till Bildcentrum 21

24 Bildcentrum - disposition och planbeskrivningar Konceptuella plandispositioner i Bildcentrum I detta avsnitt redovisas arbetsgruppernas programarbete med att definiera lokalbehov och att utveckla funktionsbeskrivningar och konceptuella plandispositioner för varje plan i Bildcentrum. Planläggningen har skett inom de ramar, som byggnaden erbjuder vad gäller våningsplanens storlek, byggnadens måttsystem och principerna för byggnadens tekniska uppbyggnad och försörjning. I planillustrationerna visas hur de lika och generella våningsplanen föreslås disponeras med korridorer och zoner för utrymmen och rum, efter varje verksamhets särskilda behov och krav. I kommande planeringsskede bearbetas dessa plandispositioner och utvecklas till detaljerade planlösningar med rum och konkreta miljölösningar. Standardiserade, generella rum för flexibel användning Bildcentrum innehåller ett stort antal utrustningar, som dimensionerar grundstrukturen i byggnaden. Byggnadens måttsystem medger inplanering av måttlika, generella rum med hög utrymmesstandard, dimensionerade för att kunna inrymma den utrustning, som är mest utrymmeskrävande. Genom att i stor utsträckning planera med ett fåtal standardiserade rumstyper erbjuds generella planlösningar med möjlighet att förändra rummens innehåll och användning under planeringens gång. Denna planeringsprincip ger också hög beredskap att i framtiden kunna möta verksamheternas krav på omdisponering och ändrad rumsanvändning. Radiologin kommer att ha ca 25 undersökningsrum med olika typer av bildgivande utrustning på olika våningsplan och inom olika verksamheter i Bildcentrum. Nuklearmedicin kommer att ha ett antal undersökningsrum med bildgivande utrustning, som är beroende av isotoper. Två olika rumsstorlekar krävs för att kunna inrymma de utrymmeskrävande utrustningarna i Bildcentrum. Studier av utrymmesbehovet visar att rummen bör vara 6x6 m och 6x9 m. I de större rummen skall det förutom den bildgivande utrustningen finnas plats för anestesi, bildskärmar och en viss förrådshantering. Styrning av själva undersökningen, vid dator, sker i manöverutrymmen i direkt anslutning till undersökningsrummen. I Bildcentrum planeras även för komplexa operationsmiljöer, där operation, diagnostik och behandling med radiologiska metoder kombineras. S.k. hybridsalar planeras, dimensionerade för att kunna inrymma biplansangio, anestesi, operationsutrustning, plats för bildskärmar och del av förrådshantering. Bedömningen är att sådana operationsmiljöer kräver rum i storleken 9x12 m. 22

25 Plan 04 Hybridsalar för operation radiologi intervention Etapp 2 Etapp 1 Kombinationsmetoder Det programmeras för totalt fem hybridsalar med möjlighet att placera radiologisk utrustning på samtliga salar. Salarna programmeras för en hög standard där varje sal är ca 100 kvm. Bedömningen är att för att inrymma den utrustning, som krävs för de planerade kombinationsmetoderna, och för att ha bra beredskap för framtida metoder är detta en ändamålsenlig storlek. En av salarna är särskilt utrustad för minimalinvasiva ingrepp. Etapp 1 och 2 I den första etappen planeras för två salar. En av dessa är placerad i direkt anslutning till ett undersökningsrum med MR. I andra etappen planeras för tre salar. En av dessa är placerad i direkt anslutning till ett undersökningsrum med CT, som i sin tur är placerad i samband med akutrummet. Hit kan tex traumapatienten komma direkt upp från ambulansintaget i plan 99. Manöverrum, granskning och övriga arbetsplatser planeras för samtliga berörda specialiteter för att stödja beslutsproceduren på bästa sätt. Förrådskapaciteten inom den sterila zonen dimensioneras utifrån förutsättningen, att det kommer att finnas en sterilcentral med fungerande dygnetrunt-verksamhet. Stödfunktioner såsom expeditioner, undervisnings- och konferensrum samt personalutrymmen planeras i det anslutande låghuset/höghuset. Här kommer även den postoperativa enheten, som försörjer operationsverksamheten, i Bildcentrum, att placeras. 23

26 Plan 02/03 Radiologi/ Intervention Etapp 2 Etapp 1 På detta plan planeras i första hand för att ta hand om inneliggande patienter och för mer komplicerade, mer tidskrävande undersökningar. På detta våningsplan planeras även för anestesiförråd, som ska försörja samtliga verksamheter i Bildcentrum. Radiologin kommer även att ha verksamhet på plan 04, 01/02 och på plan 00. Etapp 1 och 2 Neuroradiologi kommer att ha sitt centrum i första etappen. Uro/Gastro/Kärl-radiologi kommer att ha sitt centrum i andra etappen I båda etapperna dimensioneras totalt för 4 undersökningsrum/ interventionslab med biplansangio och 4 undersökningsrum med MR. Här planeras för ett separat sövningsrum för MR. Det kommer även att finnas lab med genomlysning, universal och CT. Arbetsstationer för närgranskning och bildhantering finns i anslutning till undersökningsrummen och är dimensionerade för 2-3 läkare per undersökningsrum. En öppen lösning med plats för ca 8-10 arbetsstationer, i varje etapp, kompletteras med ett antal tysta rum. Verksamhetens expeditioner, rond- och undervisningsrum planeras i det anslutande låghuset/höghuset. I mötesrummen sker demonstrationer av undersökningar för remitterande specialiteter. I det angränsande låguset/höghuset kommer även delar av MFT s lokaler att placeras. En gemensam snabb-fikaplats, för verksamheten i Bildcentrum, kommer att finnas i länken mellan de båda etapperna. Det gemensamma personalrummet för hela radiologin kommer att ha samma läge som idag. 24

27 Plan 01/02 Klinisk fysiologi - nuklearmedicin Etapp 2 Etapp 1 Framtidens kliniska fysiologi En effektiv verksamhet med patienten i centrum skapas genom fokusering på verksamhetsblock med undersökning, utbildning/forskning och administration. Detta medför behov av geografisk närhet mellan dessa block, för att verksamheten skall fungera i sin helhet. I Bildcentrum planeras för den undersökningsverksamhet som hanterar isotoper, samt gemensamt väntrum och reception för hela verksamheten. I höghuset kommer ett gemensamt personalrum att förläggas. Etapp 1 I första etappen av Bildcentrum programmeras för nuklearmedicin inom klinfys. Här kommer att finnas undersökningsrum för 3 PET/CT och 4 Gamma-kameror. Förberedelserum/ vilrum för PET/CT och Gamma-patienter. Här planeras även för undersökningsrum för arbets-ekg och för Cromclearance samt för Perifer cirkulation. Granskningsplatser finns i närheten av samtliga undersökningsrum. Dessa dimensioneras för 1-2 läkare per undersökningsrum. Verksamhetens expeditioner, rond- och undervisningsrum planeras i det anslutande låghuset/höghuset. Här kommer även undersökningsrum för hjärtverksamheten, inom klinisk fysiologi, att placeras. 25

28 Plan 01/02 Kardiologi Etapp 2 Etapp 1 Etapp 2 I den del av bildcentrum, som byggs i andra etappen, kommer vårdkedjan för hjärt-patienter att få mer ändamålsenliga lokaler. Här planeras för PCI-lab, för akut och elektiv kranskärlsverksamhet, med närhet till hybridsal med möjlighet att gå över till öppen kirurgi.. Hybridsalen utrustas med biplansangio för interventionella metoder. I den andra etappen planeras för en operationssal för pacemaker och ett kateteriseringslab i direkt anslutning till MR. Ett akutrum ligger i anslutning till ett av PCI-rummen. Förrådskapaciteten dimensioneras från förutsättning att det kommer att finnas en sterilcentral med dygnetrunt-verksamhet. Här kommer att finnas manöver- bildbearbetning- och granskningsplatser. De administrativa funktioner som krävs för verksamheten i Bildcentrum placeras här. 26

29 Plan 00 Radiologi - Akut och poliklinisk verksamhet Etapp 2 Etapp 1 Etapp 1 Radiologins jourverksamhet och polikliniska verksamhet planeras till plan 00. I etapp 1 planeras för undersökningsrum för basverksamheten för det polikliniska patientflödet kompletterat med undersökningsrum med MR. Muskuloskeletal-radiologi kommer att ha sitt centrum på detta plan i etapp 1. Arbetsstationer för närgranskning och behandling av bilddata finns i anslutning till undersökningsrummen. Etapp 2 Jourverksamheten placeras nära akutintaget i Akutvårdsblocket. Undersökningsrummen för jourverksamheten samutnyttjas med den polikliniska verksamheten. De mer konventionella utrustningarna kompletteras med undersökningsrum med MR. Här kommer även att finnas arbetsstationer för behandling av bilddata. Thoraxradiologi kommer att ha sitt centrum på detta plan i etapp 2. Totalt, i båda etapperna, planeras för 3 undersökningsrum för MR, 3 rum för CT och ett antal undersökningsrum för genomlysning, ultraljud, lungröntgen och skelettröntgen. Centralt på detta plan, i anslutning till ljusgården, kommer det att finnas reception och väntrum. 27

30 Plan 99 Radiofarmaka-central med cyklotron Etapp 2 Etapp 1 Etapp 1 Här programmeras för en cyklotron för radionuklidproduktion och laboratorium för tillverkning av radioaktiva läkemedel till PET-lab och Gamma-lab, samt planeras för ett centralt mottagande av försändelser innehållande radioaktiva ämnen till sjukhusområdet och lagring av radioaktivt avfall och andra strålkällor. Enligt de planer som finns kommer ingen direkt patientanknuten verksamhet att förekomma i dessa lokaler. I anslutning till radiofarmaka-laboratorierna finns verksamhetens administrativa arbetsplatser. Det finns alternativ placeringsmöjlighet för en större cyklotron i planet. 28

31 Plan 99 Sjukgymnastik arbetsterapi och ambulansintag Etapp 2 Etapp 1 Etapp 2 Delar av sjukgymnastiken och arbetsterapins lokalbehov planeras till plan 99 i etapp 2. Resterande lokalbehov kommer att lösas i någon av angränsande, befintliga byggnader. En helhetslösning, för en integrerad verksamhet, kommer att studeras i samband med att etapp 2 planeras mer i detalj. Det är patienter från såväl sluten- som öppenvård i behov av rehabilitering som kommer att behandlas i lokalerna på plan 99. Här planeras bl.a. för ett mobilitets- och kognitivt centrum med avancerad teknik för bedömning, behandling och forskning. Separat angöringspunkt I etapp 2 planeras för ett separat ambulansintaget till Bildcentrum. Denna separata angöringspunkt kommer att vara en viktig funktion för den prehospitalt diagnostiserade patienten, som snabbt ska kunna tas om hand i ändamålsenliga lokaler med möjlighet till diagnostik och behandling. 29

32 BYGGNADEN BILDCENTRUM Resurs och ram för verksamhets- och lokalplaneringen I detta avsnitt redovisas i sammanfattning resultatet av arbetet med det tekniska programmet för nybyggnaden Bildcentrum. Frågor om byggnadens placering, storlek och utformning har analyserats och bearbetats. I andra delar av programarbetet och i särskilda utredningar har beskrivits krav på den nya byggnaden vad gäller utrymme, struktur (måttsystem, våningshöjd), generalitet, flexibilitet, teknisk försörjning och säkerhet. Utgående från framlagda egenskapskrav har förslag till byggnadens struktur och principiella utformning utarbetats. Det tekniska programmet har i sin tur utgjort ram (lokalarea, sambandsmöjligheter och våningars nivåanpassning) då lokalprogrammet har utarbetats. Tekniska programmet har vidare utgjort underlag för grova kostnadsbedömningar. I det fortsatta planeringsarbetet - systemhandlingsskedet - skall det tekniska programmet utgöra underlag för detaljutformning av byggnaden och för lokal- försörjnings- och miljöplaneringen. Placering Bildcentrum är placerat på ett markområde intill centralkomplexet, som i Byggnadsplan 2000 planlagts som ett kvarter för framtida utbyggnad, med kopplingsmöjlighet mot centralkomplexet. Kvarteret ligger absolut centralt i sjukhuset, i skärningspunkten mellan Akutvårdsbyggnaden-Centralkomplexet-Op/lab-byggnaden och nya Vårdbyggnaden. Läget är det allra bästa för en byggnad med sjukhusgemensamma diagnostik- och behandlingsfunktioner, alla med de högsta kraven på utrymme och samband. Planillustration ur Byggnadsplan 2000 : Utbyggnadskvarter nr 2 tas i anspråk av Bildcentrum. 30

33 Struktur: planmått, våningshöjder, konstruktions- och försörjningsprinciper Egenskapskrav Bildcentrum skall planeras och byggas upp för att i första hand inrymma mycket teknikkrävande verksamheter med stora krav på utrymme, teknisk försörjning och säkerhet. Tung och komplicerad utrustning ställer stora krav på byggnadens konstruktion och disponering. Exceptionella krav ställs på elförsörjning, kyla och ventilation. Särskilda krav ställs på vibrationsdämpning, ljudisolering och strålningsskydd ( cyklotron, radiofarmakahantering, MR- och CT-utrustning ) Byggnaden skall planeras och byggas upp med hög grad av generalitet för största möjliga flexibilitet i framtida utnyttjandet. Planeringen skall beakta policy och krav, som anges i det Miljöprogram, som Västfastigheter och Sahlgrenska sjukhuset utarbetat för att säkerställa att energi- och miljöintressen tillvaratas, att miljövänliga material med lågt underhållsbehov används och att miljövänliga arbetsmetoder tillämpas. Planmått och våningshöjder. Ett måttsystem har utvecklats för byggnadens planer, som i den fortsatta planeringen och projekteringen kommer att styra placering av pelare och andra element i byggnadens bärande konstruktion, placering av schakt för de primära försörjningssystemen samt utgöra principschema för rums- och korridorplaneringen. Måttsystemet har byggts upp efter sammanvägning av verksamheternas och utrustningens utrymmeskrav (rumsdjup, rumsstorlekar, korridormått m.m.), och byggnadskonstruktionens krav på ekonomiskt rimliga spännvidder (avstånd mellan bärande konstruktionselement som pelare, bärande väggar, trapphus och schakt ) Särskilda studier har visat att rumsmåtten 6x6 m, 6x9 m och 9x12 m tillgodoser utrymmeskraven för de förekommande funktionerna. I rum 6x6 m kan inrymmas CT, gammakameror, universalröntgen, genomlysning mm. Rum 6x9 m inrymmer MR, PET-CT och angiografi med möjlighet till intervention. Operationssalar/hybridsalar med möjlighet till integration mellan operationsverksamhet och radiologi kräver det större rumsmåttet 9x12 m. Måttsystemet ger möjligheter att placera korridorer i varierande lägen. Byggnadens våningshöjd har efter ingående utredning och prövning satts till 4,35 m. Denna våningshöjd gäller alla våningsplan med undantag av planen 98 och 99. Med de valda våningshöjderna kan våningsplanen 99, 00 och 04 i nya byggnaden kopplas utan nivåskillnad till motsvarande plan i Centralkomplexet och Akutvårdsbyggnaden. Nybyggnadens övriga två plan, 01/02 och 02/03, kopplas med nivåskillnader till Centralkomplexets tre intilliggande plan 01, 02 och 03. Våningshöjder och nivåer i nybyggnaden sammanfaller helt med våningshöjderna och nivåerna i Op-lab-huset och får ses som norm för framtida ytterligare utbyggnader. 31

34 Sambandsöversikt Principplan 32

35 Samband och kommunikation Med den valda våningshöjden 4,35 m kan kommunikation mellan Bildcentrum och Centralkomplexet/Akutvårdsbyggnaden ske direkt utan nivåskillnad i planen 00 och 04. I de mellanliggande planen tas nivåskillnader upp med trappor och olika typer av hissar. Transporter av gods och varor till och från Bildcentrum sker i nivålika planet 99 och via hissar till respektive plan. Särskild angöringsplats för ambulanstransporter planeras i plan 99. Illustration på följande sida visar, i sektion genom Bildcentrum och Centralkomplexet, sambandsförhållanden mellan våningsplanen i Bildcentrum och Centralkomplexet. Generalitet och flexibilitet Följer man måttsystemet som ramschema i planlösningsarbetet får man generella våningsplan, med många egenskapslika rum, användbara för olika verksamheter och funktioner med likartade krav över tiden utan att omfattande ombyggnader kommer att krävas. Våningsplanens generalitet medger flexibilitet under planeringen och för verksamheten i framtiden, då man behöver disponera om eller ändra rumsanvändningen. För att underlätta för mindre ombyggnader och byte av utrustning under pågående verksamhet, planeras åtkomlighet direkt utifrån via öppningsbara gavlar. I illustration på följande sida visas, hur korridorer kan placeras i olika lägen inom ett plan och hur måttsystemet tillåter gruppering av rum med olika storlek på varierat sätt. Arkitektur Bildcentrum består av två enkla och strikta flyglar (etapp I resp etapp II) och en mot Centralkomplexet sammanlänkande byggnadsvolym, i vilken trapphus och hisschakt samlats. Den sammanlänkande delen har ett glastak genom vilket dagsljus kan föras ner till sjukhusets centrala huvudstråk i plan 00. Den nya byggnadens uttryck skall återspegla vår tids arkitektur. Den tegelarkitektur, som för Sahlgrenska upplevs som typisk, skall inspirera framtida byggnadsutformning och tegel föreslås därför återkomma i Bildcentrums fasadlösningar. Fasaderna skall utföras delvis demonterbara, så att kraven på tillgänglighet vid byte av utrustning och ombyggnader tillgodoses. De sammanlänkande gångarna mellan byggnaderna utförs som lätta transparenta konstruktioner, som står mot de mer slutna byggnadsvolymerna. Gården mellan byggnadskropparna, vilken öppnar byggnaden åt söder, ger bra förutsättningar att skapa utblickar för trivsam inre miljö. 33

36 34

37 Grundförhållanden inom det aktuella byggnadsområdet Jorden består överst av fyllning och därunder av lera, som direkt eller via ett lager av friktionsjord och morän vilar på berg. Nivån för bergytan varierar från ca +43 m i söder till ca +27 m i norr. Fyllningens mäktighet varierar i regel mellan 1 och 3 m. Grundvattenytan bedöms ligga på nivån +44,5 m. Sättningar pågår inom områdets sydöstra del på grund av grundvattensänkning och uppfyllningar. Konstruktion Huskropparna utförs med en platsgjuten betongstomme upp tom plan 05, på grundläggning med stödpålar till berg. De delar av byggnaden, som befinner sig under grundvattennivån, skall utföras med vattentät konstruktion. Bjälklagen utförs av massiv betong med bärande invändiga pelare och ytterväggar i betong. Delar av ytterväggarna görs demonterbara för in- och uttransporter vid ombyggnad och vid byte av utrustning. Hisschakt, trapphus och andra schaktväggar utförs i betong för stomstabilisering. Överbyggnaden på plan 05 byggs med lätt stålstomme. Gångbryggorna mellan huskropparna och till övriga byggnader utförs med stålkonstruktion. Stomdelningen följer måttsystemet och är i princip x 6 m för hela byggnaden. Teknisk försörjning El/tele/data Byggnaden kraftförsörjs från Sahlgrenska sjukhusets gemensamma mottagningsstation, där erforderliga kraftförstärkningar utförs av Göteborgs Energi. Härifrån distribueras elenergin till en transformatorstation placerad omedelbart intill Bildcentrum i plan 99. Höga krav ställs på säkerställd kraftförsörjning vid alla typer av avbrott. System för datatrafik och kommunikation, system för bildhantering, säkerhetssystem etc i Bildcentrum kopplas ihop med motsvarande övergripande system inom Sahlgrenska. Kraftförsörjningar, IT- och teleförsörjningar dras fram till separata el-, tele- och IT-rum, som är väl avgränsade och plåtskärmade. Dessa teknikrum är placerade i nybyggnadens plan 99. I den fortsatta projekteringen kommer stor uppmärksamhet ägnas åt att begränsa elektromagnetiska fält. Vidare ska den totala el- energianvändningen effektiviseras bland annat genom val av energisnåla produkter, frekvens- och ljusreglering. För den tekniska försörjningen byggs alla systemen upp på ett robust sätt och med flerfaldigt alternativa försörjningsvägar i enlighet med svensk standard. VVS Byggnaden ansluts till Sahlgrenska sjukhusets försörjningssystem avseende vatten, centralkyla, fjärrvärme och medicinska gaser. Spillvatten och regnvatten avleds med självfall till befintliga system. I byggnadens teknikplan 05 produceras ventilationsluft för operationssalar på plan 04 och för behandlingsrum och för allmänna ändamål i hela byggnaden. För operationsrum i andra plan än 04 och för andra rum i byggnaden med höga ventilations- och kylbehov placeras särskilda fläkt-och teknikrum i direkt anslutning till aktuell verksamhet. 35

38 Säkerhet Byggnadskonstruktionen utföres i platsgjuten betong för att skapa den robusta byggnad, som erfordras för klara vikter, spännvidder och våningshöjder. Tung konstruktion minimerar risken för ljudtransmission och fortplantning av vibrationer i stommen. Samtidigt minskar risken att radiologiska utrustningar stör varandra. Vid spänningsbortfall i kraftleverans matas viktiga belastningsobjekt med elenergi från Sahlgrenska sjukhusets gemensamma reservaggregat. Omfattande system för avbrottsfri kraft, UPS, installeras för bland annat samtliga operationssalar, manöverrum och röntgenlaboratorier, samt för IT-system och säkerhetssystem. IT-system för ex bildöverföring, kommunikation och säkerhet utförs med flerfaldig säkerhet. Sjukhusets gemensamma överordnade datoriserade kontrollsystem skall styra och övervaka fastighetens alla tekniska delsystem. Säkerhet under drift för VVS-systemen innebär i första hand, att alternativa försörjningar utnyttjas för viktiga media som vatten, medicinska gaser, sprinkler, kyla och värme. Det skall alltid finnas två försörjningsalternativ. För de media, som produceras inom byggnaden (ventilationsluft), skall för prioriterad verksamhet (OP-salar) finnas möjlighet att koppla om till reservaggregat vid tekniskt fel. Den prioriterade verksamheten försörjs också med avbrottsfri kraft (UPS). Även styr- och reglersystem kraftförsörjs med avbrottsfri kraft (UPS). Miljö Systemen för styrning och reglering av energi skall utformas för att minimera energibehoven. Hur man på bästa sätt skall utnyttja frikylningssystem, återvinningssystem och alternativa energier kommer att utredas i systemhandlingsskedet. Målet skall vara att nå lägsta möjliga energiförbrukning. Byggnadens storlek Den totala byggnadsarean för den i tekniska programmet redovisade nybyggnaden är beräknad till m2 BTA (BruttoTotalArea) 36