Brottsoffermyndighetens arbete för att uppnå delmål i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Transkript

1 Diarienummer: Adm 09922/2011 AB: 147 Datum: Brottsoffermyndighetens arbete för att uppnå delmål i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken SLUTRAPPORT Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning S2011/8810/FST (delvis)

2 Innehåll INLEDNING... 1 UPPDRAGET... 1 OM BROTTSOFFERMYNDIGHETEN... 2 INRIKTNINGSMÅLET FÖR RÄTTSVÄSENDET... 4 SAMMANFATTNING AV BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ARBETE... 4 DELMÅL 1 KOMPETENSEN HOS BROTTSOFFERMYNDIGHETENS PERSONAL... 4 DELMÅL 2 FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HINDER I RÄTTSVÄSENDET... 5 DELMÅL 3 SÄKERSTÄLLA GOTT BEMÖTANDE OCH GOD TILLGÄNGLIGHET... 5 DELMÅL 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS EXTERNA ARRANGEMANG... 5 DELMÅL 5 VITTNESSTÖDSSAMORDNARNAS OCH POLISENS BROTTSOFFERSAMORDNARES KUNSKAP... 6 SAMMANSTÄLLNING... 6 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS DELMÅL OCH ARBETE... 7 DELMÅL DELMÅL DELMÅL DELMÅL DELMÅL SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 39

3 INLEDNING Denna slutredovisning till Myndigheten för delaktighet (MFD) innehåller information om Brottsoffermyndighetens arbete för att uppnå delmålen i regeringsuppdraget En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Rapporten vänder sig även till andra myndigheter, landsting, kommuner och departement som är intresserade av myndighetens arbete med uppdraget. Den första delen av rapporten går igenom bakgrunden till uppdraget, myndighetens verksamhet och en sammanfattning av arbetet med uppdraget. Därefter beskrivs resultaten av alla aktiviteter som myndigheten arbetat med under uppdragsperioden. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion där resultaten analyseras och diskuteras. UPPDRAGET Under 2011 beslutade regeringen om genomförande av en funktionshinderspolitisk strategi för perioden Brottsoffermyndighetens delmål i uppdraget rör utbildningsinsatser om behov och förutsättningar hos personer med funktionsnedsättning samt om brottsoffer med funktionsnedsättning. Insatserna ska säkerställa att myndigheten ger brottsoffer med funktionsnedsättning ett gott bemötande samt att myndighetens verksamhet är tillgänglig. Myndigheten ska dels öka sin personals kompetens på området och dels öka kompetensen hos företrädare från övriga rättsväsendet, inom ramen för myndighetens ordinarie utbildningsverksamhet. En särskild satsning ska genomföras för vittnesstödsverksamheternas samordnare samt polisens brottsoffersamordnare. Sammantaget ska myndighetens insatser bidra till att alla personer oavsett funktionsförmåga ska ha tillgång till rättsväsendet på lika villkor. 1

4 OM BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Brottsoffermyndighetens övergripande mål är att främja brottsoffers rättigheter och uppmärksamma deras behov och intressen. Myndigheten har nationellt ansvar för fyra verksamhetsområden: handlägga ärenden om brottsskadeersättning, administrera Brottsofferfonden, vara ett kunskapscentrum och kräva tillbaka utbetald brottsskadeersättning från gärningspersoner. Myndigheten finns i Umeå och har drygt 50 anställda. Handläggning av ansökningar om brottsskadeersättning sker i huvudsak skriftligen. Ansökningar om projektmedel från Brottsofferfonden görs också främst i skrift. Brottsoffermyndigheten tar dagligen emot cirka 300 telefonsamtal från brottsoffer, personal inom rättsväsendet, företrädare för ideella organisationer m.fl. angående skadestånd, brottsskadeersättning, projektansökningar och andra brottsofferrelaterade frågor. Uppgifter om sökandes eventuella funktionsnedsättning framgår endast om sökanden själv uppger det, om det finns sådana uppgifter i utredningsmaterial eller om det på annat sätt framgår att sökanden behöver någon form av assistans i sitt ärende. Brottsoffermyndigheten bedriver ett omfattande utåtriktat arbete för att nå så många brottsoffer som möjligt och även personer som är ideellt eller professionellt verksamma inom rättsväsendet, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och som möter dem som har drabbats av brott. Det sker bland annat genom regelbundna temadagar, myndighetens webbplatser, tryckt informationsmaterial och olika typer av utbildningsinsatser. Utöver detta har myndigheten flera regeringsuppdrag 1. Bland annat har myndigheten fått i uppdrag att förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer genom att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsprogram för personal inom polisen, Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet. Myndigheten har även i uppdrag av regeringen att verka för att det finns fungerande vittnesstödsverksamhet vid de allmänna domstolarna. I juni 2014 slutredovisades ett regeringsuppdrag att ta fram eller anpassa information om skydd och stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer, inklusive barn som bevittnat våld. Informationsmaterialet som fick namnet Jag vill veta resulterade i en webbplats, en 1 Mer information om Brottsoffermyndighetens projekt och uppdrag finns här: 2

5 barnbok och fem broschyrer med anpassad information till barn i åldrarna 4-7 år, 8-13 år och år. Sedan 2015 ingår myndigheten i regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) för att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering under

6 INRIKTNINGSMÅL FÖR RÄTTSVÄSENDET Myndigheterna inom rättsväsendet har tillsammans med Migrationsverket följande övergripande inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. SAMMANFATTNING AV BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ARBETE I slutredovisningen presenteras Brottsoffermyndighetens arbete inom uppdraget under det senaste året tillsammans med sammanfattningar för samtliga insatser under uppdragsperioden. Alla delmål har tolkats och beskrivits för att visa vilka fokusområden myndigheten har arbetat med. Vissa av aktiviteterna löper över mer än ett delmål. Aktiviteterna har redogjorts för under det delmål där aktiviteten är mest relevant. DELMÅL 1 KOMPETENSEN HOS BROTTSOFFERMYNDIGHETENS PERSONAL Inom delmål 1 har myndigheten fokuserat på kompetenshöjande åtgärder för personalen. Totalt har myndigheten genomfört: 6 utbildningstillfällen i ämnet 12-17½ timmars utbildning i ämnet för varje anställd 624 timmar i utbildning för personalen För att kvalitetssäkra personalens kompetens har en bemötandechecklista och rutiner för tillgängligt bemötande tagits fram. Myndigheten ingår sedan 2015 i en nationell samrådsgrupp tillsammans med Domstolsverket, Polismyndigheten och representanter från Handikappförbunden och Lika Unika. 4

7 DELMÅL 2 FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HINDER I RÄTTSVÄSENDET För delmål 2 har myndigheten fokuserat på att sprida kunskap om vilka hinder som kan finnas för personer med funktionsnedsättning i deras kontakt med rättsväsendet och hur dessa hinder kan undranröjas. Temat har lyfts både vid aktiviteter inom den ordinarie verksamheten och genom särskilda utbildningsinsatser. Under delmål 2 har myndigheten fördelat insatserna på: 8 tillfällen 19 utbildningstimmar 540 deltagare DELMÅL 3 SÄKERSTÄLLA GOTT BEMÖTANDE OCH GOD TILLGÄNGLIGHET Delmål 3 handlar om att säkerställa att myndigheten är tillgänglig. Interna dokument och rutiner samt myndighetens information via webbplats och broschyrer har uppdaterats för att vara mer tillgängliga. En årlig inventering av myndighetens tillgänglighet har gjorts enligt MFD:s myndighetsenkät och myndigheten uppfyller nu 42 av 44 punkter. DELMÅL 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS EXTERNA ARRANGEMANG Parallellt med arbetet kopplat till delmål 2 har myndigheten fortsatt spridningen av kunskap till personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, ideella organisationer samt till forskare och politiker genom myndighetens externa arrangemang. Under uppdragsperioden har myndigheten fördelat arbetet för delmål 4 på: 8 tillfällen 15½ utbildningstimmar 992 deltagare 5

8 DELMÅL 5 VITTNESSTÖDSSAMORDNARNAS OCH POLISENS BROTTSOFFERSAMORDNARES KUNSKAP Inom delmål 5 har myndigheten anordnat ett flertal utbildningstillfällen för samordnare vid vittnesstödsverksamheten och för brottsoffersamordnare vid polisen. Myndigheten har under uppdragsperioden fördelat de kompetenshöjande insatserna på: 7 tillfällen 17 utbildningstimmar 220 deltagare SAMMANSTÄLLNING Brottsoffermyndigheten har lagt 624 timmar på utbildning för personalen om förutsättning och behov hos personer med funktionsnedsättning samt brottsoffer med funktionsnedsättning. Myndigheten har fördelat externa utbildningsinsatser kopplat till uppdraget på: 21 olika föreläsare 23 tillfällen 51 utbildningstimmar deltagare soffermyndighetens och arbete 6

9 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS DELMÅL OCH ARBETE DELMÅL 1 Brottsoffermyndigheten ska öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning samt brottsoffer med funktionsnedsättning. Beskrivning av delmålet Det första delmålet handlar om Brottsoffermyndighetens medarbetare och deras grundläggande kompetens. Här handlar det om kompetensen beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på brottsoffer med funktionsnedsättning. För att nå delmålet ska medarbetarnas kompetens ha ökat. Delmålet mäts genom att räkna antal tillfällen, antal utbildningstimmar, antal deltagare på utbildningarna och genom självskattning av kunskap. Fokusområden Brottsoffermyndigheten har under uppdragsperioden valt utbildningsinsatser som antingen har riktat sig till samtliga i personalen eller till utvalda delar av personalen. Myndigheten har även fokuserat på kvalitetssäkring av medarbetarnas kompetens genom att utveckla en checklista och rutiner för tillgängligt bemötande. Fokusområde 1.1: Utbildning för Brottsoffermyndighetens personal Aktivitet 1.1 Utbildning Målgrupp Brottsoffermyndighetens personal Mätmetod Antal tillfällen Antal utbildningstimmar Antal deltagare Självskattning av kunskap 7

10 Aktiviteter December 2011: En nollmätning i form av en inventering av kunskapen bland Brottsoffermyndighetens personal gjordes. Mätningen visade att: Mer än 75 procent av personalen saknade utbildning om olika typer av funktionsnedsättning. Mer än 70 procent av personalen ansåg att de saknade tillräckligt med kunskap för att kunna ge personer med funktionsnedsättning ett gott bemötande. Maj 2012: Utbildning med Handisam, projektet (H)järnkoll och Kompetenscentrum för tillgänglighet (KCT) Västerbotten på temat tillgänglighet och användbarhet. Föreläsningen och workshopen fokuserade på myndighetens språk och bemötande. 3 timmar 35 deltagare Totalt antal utbildningstimmar: 105 November 2013: Utbildning i samarbete med tillgänglighetskonsulten Barbro Lindgren. Fokus för utbildningen låg på tillgänglighet och bemötande för att minska risken för hinder. Medarbetarna fick ta del av föreläsningar, filmvisning och seminarier med tre personer med egna erfarenheter av att leva med fysiska och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 5 timmar 49 deltagare Totalt antal utbildningstimmar: 245 Maj 2014: En riktad utbildning för de medarbetare som bemannar växeln från personal- och serviceenheten, servicetelefonen från brottsskadeenheten och regressenhetens personal. Tillgänglighetskonsulten Barbro Lindgren höll i utbildningen under rubriken Det syns inte men märks i kommunikation. 8

11 2 tillfällen Totalt 5½ timmar 18 deltagare Totalt antal utbildningstimmar: 99 Aktiviteter En ny inventering av personalens kunskap gjordes i början av juni 2015, innan årets utbildningsinsatser. Inventeringen visade att: Drygt 70 procent av personalen har fått utbildning om funktionsnedsättning och hur man kan förstå och ta sig förbi funktionshinder. Nästan 80 procent av personalen har deltagit på två eller fler utbildningar kopplade till uppdraget. Brottsoffermyndighetens personal har under 2015 genomgått följande utbildningar: Juni-augusti: Webbutbildning om kognitiva funktionsnedsättningar framtagen av Hjälpmedelsinstitutet. 1 timme 40 deltagare Totalt antal utbildningstimmar: 40 Oktober: Personalutbildning i tillgänglig text med Karin Forsell, konsult via Funka. 3 timmar 45 deltagare Totalt antal utbildningstimmar: 135 Slutresultat 2016 Brottsoffermyndigheten har under uppdraget fokuserat på att ge medarbetarna kunskap om funktionsnedsättningar och funktionshinder för att förbättra tillgängligheten till myndigheten. Totalt har myndigheten genomfört: 9

12 6 utbildningstillfällen 12-17½ timmars utbildning för varje anställd 624 timmar utbildning för personalen En slutlig mätning gjordes i februari 2016 och besvarades av 49 personer. Slutmätningen visar att: I stort sett alla medarbetare, 98 procent, har fått utbildning i ämnet. 75 procent av personalen anser att deras kunskap om vilka hinder personer med funktionsnedsättning kan möta i kontakt med rättsväsendet har ökat eller ökat mycket sedan Nästan 80 procent av personalen anser att deras kunskap om funktionsnedsättningar och bemötande har ökat eller ökat mycket sedan procent av personalen anser att deras kunskap om funktionsnedsättning, hinder och bemötande varken har ökat eller minskat. Personalen fick vid slutmätningen även svara på två frågor genom att lämna ett omdöme på en skala från 1 till 6, där 1 anger stämmer inte alls och 6 anger stämmer helt. Mätningen visade: Ett genomsnittsvärde på 4,17 på frågan Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med funktionsnedsättning ett gott bemötande. Samma fråga gav 2015 ett genomsnitt på 3,70. Ett genomsnittsvärde på 4,02 på frågan Jag har kunskap om vilka hinder i förhållande till omgivningen som personer med olika funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet. Samma fråga gav 2015 ett genomsnitt på 3,22. Vid slutmätningen angav hälften av medarbetarna att de ansåg sig behöva mer utbildning i ämnet. 10

13 Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum Fokusområde 1.2: Kvalitetssäkra personalens kompetens Aktivitet Målgrupp Mätmetod Aktivitet Aktivitet Slutresultat 2016 Ansvarig enhet Utveckla rutin för tillgängligt bemötande Vuxna personer med olika typer av funktionsnedsättningar Har rutin tagits fram? De allra flesta som kontaktar Brottsoffermyndigheten gör det per telefon. För att kvalitetssäkra myndighetens bemötande togs en checklista fram 2015 som ska användas som vägledning vid telefonkontakt. Underlaget till bemötandechecklistan arbetades fram under de två utbildningstillfällen som hölls i maj 2014 med de medarbetare som bemannar växeln från personal- och serviceenheten, servicetelefonen från brottsskadeenheten och regressenhetens personal. Underlaget granskades och omarbetades till en bemötandechecklista. Checklistan används som vägledning vid telefonkontakter med personer med olika funktionsnedsättningar. Representanter från Brottsoffermyndighetens fyra kärnverksamheter arbetade under en workshop på två timmar fram övergripande rutiner för tillgängligt bemötande. Brottsoffermyndigheten har en rutin för tillgängligt bemötande. Här ingår övergripande rutiner för tillgängligt bemötande, en telefonpolicy och en bemötandechecklista. Alla medarbetare ska känna till detta dokument och följa det i sitt arbete. 2 Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum 2 Se bilaga 1 för Brottsoffermyndighetens rutin för tillgängligt bemötande. 11

14 Aktivitet Kvalitetssäkring av Brottsoffermyndighetens verksamhet genom deltagande i samråd Målgrupp Brottsoffermyndighetens personal Brottsoffer Anhöriga och andra stödjande personer Professionella som möter brottsoffer i sitt arbete Mätmetod Har myndigheten deltagit i samråd? Aktiviteter : Brottsoffermyndigheten har inför varje utbildningsinsats samrått med lokala representanter för funktionshindersrörelsen. Myndigheten har även tagit hjälp av lokalt samråd i arbetet med myndighetens webbplats. 2014: Polismyndigheten, Domstolsverket, Handikappförbunden (HSO) och Lika Unika kontaktades för att diskutera möjligheterna till samråd. Brottsoffermyndigheten ingår sedan början av 2015 i det nationella samarbete som Domstolsverket och Polismyndigheten har upprättat genom ett systematiskt samråd med representanter från HSO och Lika Unika. Aktivitet Under strategiperiodens sista år har myndigheten deltagit i två samrådsmöten tillsammans med Domstolsverket och Polismyndigheten samt representanter från Handikappförbunden och Lika Unika. Vid samråden har bland annat utbildning och framtida insatser diskuterats. Slutresultat 2016 Samråd är en viktig kanal för dialog med funktionshindersrörelsen. Brottsoffermyndigheten har tagit hjälp av lokalt samråd i början av strategiperioden och deltagit vid två nationella samrådsmöten under Det nationella samrådet fortsätter under 2016 och myndigheten 12

15 ska vara ordförande för det samrådsmöte som äger rum i maj Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum 13

16 DELMÅL 2 Brottsoffermyndigheten ska öka kunskapen om vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning och hur hindren kan motverka deltagande i och tillgång till rättsväsendet på lika villkor som andra i vårt samhälle. Detta gäller även företrädare för övriga rättsväsendet som utbildas av myndigheten inom ramen för ordinarie verksamhet. Beskrivning av delmålet En person med funktionsnedsättning kan uppleva olika hinder i sitt möte med rättsväsendet. Ett funktionshinder uppstår när en funktionsnedsättning sätts i relation till miljön och situationen inom rättsväsendet. Dessa hinder motverkar deltagandet i och tillgången till rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Det finns idag viss forskning på området, bland annat genom projekt som finansierats av Brottsofferfonden. Delmål 2 syftar till att öka kunskapen om funktionshinder och hur funktionshinder motverkar deltagandet i och tillgången till rättsväsendet hos Brottsoffermyndighetens personal och företrädare för övriga rättsväsendet. För att nå delmålet ska myndigheten ha spridit kunskapen genom den ordinarie utbildningsverksamheten och genom särskilda utbildningsinsatser. Fokusområden Under uppdragsperioden har myndigheten fokuserat på spridning av kunskapen om vilka hinder som finns inom i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning och hur dessa hinder kan undanröjas. Kunskapen har lyfts i den utåtriktade verksamheten. Fokusområde 2.1: Kunskap om vilka hinder som kan finnas för personer med funktionsnedsättning i kontakten med rätts väsendet ska spridas genom särskilda spridningsinsatser Aktivitet Spridning av resultat från forskning om funktionsnedsättning och hinder Målgrupp Personer verksamma inom rättsväsendet Yrkesverksamma inom socialtjänst Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård 14

17 Yrkesverksamma inom skolan Forskare Politiker Företrädare för ideella organisationer Mätmetod Antal tillfällen Antal utbildningstimmar Antal deltagare Aktiviteter : Föreläsningar om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet ingick i den utbildningsinsats som myndigheten gjorde inom ramen för regeringsuppdraget om bemötande av unga sexualbrottsoffer 3. Målgruppen för utbildningsuppdraget var personal inom länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar samt advokater. - December 2012: Docent Clara Hellner Gumpert från Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet föreläste om psykiatrisk diagnostik hos barn och unga. Ann-Christin Cederborg, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet föreläste om förhör/intervjuer med barn och unga med diagnoser och hur man genom ett gott bemötande kan förstå och ta sig förbi funktionshinder. 2 x 2 utbildningstimmar 24 deltagare 3 Läs slutrapportden för uppdraget här: %B6r%20sexualbrottsoffer.pdf 15

18 - September 2013: Clara Hellner Gumpert upprepade sin föreläsning från året innan. Diana Lorenz, då verksam som kurator vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus föreläste om neuropsykiatriska diagnoser i samtal. Föreläsningen skulle öka kunskapen om och motverka hinder samt öka tillgängligheten. 2 x 2 utbildningstimmar 20 deltagare - Januari 2014: Samma innehåll som utbildningen i september x 2 utbildningstimmar 28 deltagare 2014: I november anordnade Brottsoffermyndigheten en särskild föreläsningsdag där projekt som fått medel genom myndighetens regeringsuppdrag att fördela medel till forskning och metodutveckling med syftet att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor presenterades. Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet höll en föreläsning under rubriken Mellan autonomi och offerskap unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang. Föreläsningen handlade om hur rättsväsendet arbetar med och bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i prostitution samt hur olika metoder och strategier kan bidra till att minska hinder i kvinnornas kontakt med rättsväsendet. 50 minuter 206 deltagare 16

19 Slutresultat 2016 Brottsoffermyndigheten har spridit kunskap om vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning, hur hindren kan motverka deltagande och tillgång till rättsväsendet och hur tillgängligheten kan öka genom särskilda utbildningsinsatser. Totalt har myndigheten fördelat spridningen på: 4 tillfällen 13 utbildningstimmar 278 deltagare Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum Aktivitet Sprida kunskap om funktionsnedsättning och hinder vid Internationella Brottsofferdagen (IBD) Målgrupp Personer verksamma inom rättsväsendet Yrkesverksamma inom socialtjänst Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård Yrkesverksamma inom skolan Forskare Politiker Företrädare för ideella organisationer Mätmetod Har aktiviteten genomförts? Antal deltagare Antal utbildningstimmar 17

20 Aktiviteter Brottsoffer med funktionsnedsättning har uppmärksammats vid följande IBD-arrangemang: 2012: Ett av seminarierna fokuserade på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Denise Cresso och Anjelica Hammersjö från Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt på Bräcke Diakoni höll i seminariet under rubriken Att synliggöra det till synes osynliga. 1 utbildningstimme 33 deltagare 2014: Ett av seminarierna fokuserade på funktionsnedsättning och utsatthet. Olof Risberg, psykolog och psykoterapeut höll i seminariet under rubriken Varför just jag? Om offer och unga förövare med särskilt fokus på funktionsnedsattas utsatthet. 1 utbildningstimme 55 deltagare 2015: Ett av seminarierna handlade om hur rättsväsendet arbetar med och bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i prostitution samt hur olika metoder och strategier kan bidra till att minska hinder i kvinnornas kontakt med rättsväsendet. Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet höll i seminariet under rubriken Mellan autonomi och offerskap unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang. För ökad inkludering togs programbladet för dagen fram i två versioner, varav ett med större tecken. 1 utbildningstimme x 2 (förmiddag och eftermiddag) 82 deltagare 18

21 Aktivitet Katrin Lainpelto, jur.dr och forskare vid Stockholms universitet höll i ett av seminarierna under IBD Temat var rättsväsendets bemötande av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Seminariet framhävde vilken betydelse bemötandet kan ha för att underlätta eller hindra tillgången till rättsväsendet och hur ett anpassat bemötande kan öka tillgängligheten. För ökad inkludering togs programbladet för dagen fram i två versioner, varav ett med större tecken i svart och vit komposition 4. 1 utbildningstimme x 2 (förmiddag och eftermiddag) 92 deltagare Slutresultat 2016 IBD är Brottsoffermyndighetens största arrangemang och anordnas i samarbete med sju ideella organisationer varje år i anslutning till den 22 februari när Internationella Brottsofferdagen infaller. Myndigheten har under uppdragsperioden lyft funktionshinder i kontakt med rättsväsendet, tillgänglighet till rättsväsendet och våld mot personer med funktionsnedsättning på IBD: Vid 4 tillfällen Under 6 utbildningstimmar Fördelat på 262 deltagare Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum 4 Se bilaga 2 och 3 för båda versionerna av programmet. 19

22 DELMÅL 3 Brottsoffermyndigheten ska säkerställa att brottsoffer med funktionsnedsättning får ett gott bemötande samt en god tillgänglighet till myndighetens verksamhet. Detta gäller även företrädare för övriga rättsväsendet, som utbildas av myndigheten inom ramen för ordinarie verksamhet. Beskrivning av målet För att brottsoffer ska kunna ta till vara sina rättigheter måste både informationen och myndigheten som tillhandahåller den vara tillgänglig. Det tredje delmålet handlar om Brottsoffermyndighetens eget bemötande av brottsoffer med funktionsnedsättning. Myndigheten tolkar det som den fysiska tillgängligheten, tillgängligheten per telefon, tillgängligheten till myndighetens webbmaterial, myndighetens tryckta informationsmaterial samt tillgängligheten i myndighetens beslut och andra skrivelser. Delmål 3 innebär att frågor om bemötande och tillgänglighet ska lyftas inom myndighetens ordinarie utbildningsverksamhet. För att nå delmålet ska Brottsoffermyndigheten kvalitetssäkra sitt eget bemötande av brottsoffer med funktionsnedsättning. Myndigheten ska också kvalitetssäkra tillgängligheten till myndigheten vad gäller den fysiska miljön, telefonkontakterna, webben, det tryckta materialet samt myndighetens beslut och skrivelser. Frågor om bemötande och tillgänglighet ska lyftas inom myndighetens ordinarie utbildningsverksamhet gentemot rättsväsendet. Fokusområden Under uppdragsperioden har Brottsoffermyndigheten fokuserat på det interna arbetet med att öka tillgängligheten i besluten om brottsskadeärenden och myndighetens informationsmaterial med utgångspunkt i Design för alla -konceptet 5. Handläggning av ansökningar om brottsskadeersättning utgör en stor del av myndighetens verksamhet och det är här majoriteten av myndighetens direkta kontakt med brottsoffer sker. Det är därför viktigt att se till att besluten som fattas i ärenden om brottsskadeersättning är sakliga och lätta att förstå för alla. Informationen i myndighetens generella informationsmaterial ska vara enkel att ta till sig. Myndigheten fokuserar även på den fysiska tillgängligheten i myndighetens lokaler och tillgängligheten vid myndighetens arrangemang. 5 Information om Design för alla -konceptet finns exempelvis här: 20

23 Fokusområde 3.1: Brottsoffermyndighetens information ska vara lätt att förstå, dvs. informationen ska vara tillgänglig Aktivitet Tillgänglighetsutveckla myndighetens beslut Målgrupp Brottsoffer Anhöriga och andra stödjande personer Professionella ombud Mätmetod Har aktiviteten genomförts? Aktiviteter : Genomgång av mallar och färdigformulerade texter, s.k. frasminnen, som används för att skriva myndighetens beslut. Genomgången visade att texterna var onödigt invecklade. 2014: Arbetet med att förändra och förenkla beslutsmallarna inleddes. Frasminnen granskades och förenklades. 2015: Arbetet med att förändra och förenkla beslutsmallarna fortsatte. Myndighetens frasminnen granskas och förenklas kontinuerligt. Slutresultat 2016 Utvecklingen av myndighetens dokumentmallar och framför allt frasminnen är ett kontinuerligt arbete. Utbildningarna som nämndes under aktivitet 1.1 har gett medarbetarna en ökad medvetenhet om tillgänglighet och dokumentmallar och frasminnen revideras fortlöpande. Klarspråksarbetet har lett till att ett enklare språk används i myndighetens beslut vilket ökar inkluderingen. Ansvarig enhet Brottsskadeenheten 21

24 Aktivitet Tillgänglighetsgranskning av Brottsoffermyndighetens information i broschyrer och på webbplatsen ( Målgrupp Brottsoffer Anhöriga och andra stödjande personer Professionella som möter brottsoffer i arbetet Mätmetod Har aktiviteten genomförts? Aktivitet : Myndighetens informationsbroschyrer på andra språk än svenska uppdaterades. 2012: Samtliga av myndighetens svenskspråkiga broschyrer uppdaterades. 2014: Två omfattande informationsgranskningar gjordes under året: Myndighetens tre mest efterfrågade och omfattande broschyrer, Till dig som utsatts för brott, Ersättning vid brott och Barn och unga som brottsoffer, granskades och uppdaterades. Myndigheten gjorde nyöversättningar av broschyrerna på andra språk enligt de uppdateringar som gjordes i de svenska versionerna. Under sommaren lanserade myndigheten fem broschyrer med åldersanpassad information för barn och unga (inom myndighetens barn- och ungdomsmaterial Jag vill veta 6 ). Under hösten reviderades fyra av de fem broschyrerna. Slutresultat 2016 Myndighetens tryckta informationsmaterial har reviderats regelbundet under uppdragsperioden med tre mer omfattande uppdateringar. 6 Mer information om Jag vill veta finns på 22

25 Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum Fokusområde 3.2: Brottsoffermyndighetens lokaler ska vara tillgängliga Aktivitet Uppföljning av inventeringen av myndighetens lokaler Målgrupp Allmänhet som kommer till myndighetens lokaler. Mätmetod Har aktiviteten genomförts? Aktiviteter : Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt Handisams myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 11 av totalt 13 grundläggande kriterier. 2012: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt Handisams myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 7 av totalt 13 grundläggande kriterier. En inventering av myndighetens lokaler gjordes under året och brister från inventeringen året innan åtgärdades. 2013: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt Handisams myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 11 av totalt 13 grundläggande kriterier. 2014: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt MFD:s myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 12 av totalt 13 grundläggande kriterier. Utöver MFD:s myndighetsenkät kontrollerades lokalerna genom den arbetsmiljörond som gjordes under hösten. 2015: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt MFD:s myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 12 av totalt 13 grundläggande kriterier. Utöver MFD:s myndighetsenkät kontrollerades lokalerna genom den arbetsmiljörond som gjordes under hösten. 23

26 Aktivitet Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt MFD:s myndighetsenkät där myndigheten uppfyllde 12 av de 13 grundläggande kriterierna. Utöver MFD:s myndighetsenkät kontrollerades lokalerna genom den arbetsmiljörond som gjordes under hösten. Under början av 2016 har myndighetens information på teckenspråk setts över och tre nya filmer tagits fram. Filmerna innehåller uppdaterad information om brottsskadeersättning och en ändring i kontrasten för ökad tillgänglighet. De nya filmerna publicerades på myndighetens webbplats i början av mars. Slutresultat 2016 Under året har Brottsoffermyndigheten åtgärdat den sista punkten (rutiner för alternativa format) vilket innebär att myndigheten uppfyller samtliga 13 grundläggande kriterier för att vara en tillgänglig myndighet. Utöver de grundläggande kriterierna i MFD:s myndighetsenkät ställs frågor om kommunikation och information samt lokaler. Myndighetens tillgänglighet har kontinuerligt ökat för varje år under uppdragsperioden. Myndigheten uppfyller nu alla utom ett kriterium för tillgängliga lokaler. I delen gällande kommunikation och information uppfyller myndigheten enligt enkätsvaren 8 punkter. Utöver de punkter som myndigheten uppfyller enligt svaren finns även följande: Information på lättläst svenska Information inspelat på teckenspråk Information på Word- eller tillgänglig pdf Webbplatser har alt-texter som beskriver bilder Information på Daisyformat Dessa punkter har myndigheten haft på plats sedan tidigare och har därför inte krävt någon extra åtgärd under senaste året. 24

27 Myndigheten uppfyller nu: 13 av 13 grundläggande kriterier 13 av 14 kriterier för tillgänglig kommunikation och information 16 av 17 kriterier för tillgängliga lokaler Totalt 42 av 44 av MFD:s kriterier för en tillgänglig myndighet Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum Aktivitet Målgrupp Säkerställa att lokaler som Brottsoffermyndigheten använder vid konferenser och temadagar är tillgängliga Deltagare vid myndighetens konferenser och temadagar Mätmetod Myndigheten ska tillgodose alla önskemål kopplade till tillgänglighet Aktiviteter Systematisk inventering har gjorts. Aktivitet Tillgängligheten till de lokaler som myndigheten använder sig av vid externa arrangemang har tillgänglighetssäkrats enligt MFD:s riktlinjer. Myndigheten har även påbörjat ett arbete med råd till föreläsare för att säkerställa ökad inkludering vid föreläsningar. Slutresultat 2016 De lokaler Brottsoffermyndigheten använder sig av vid externa arrangemang ska efter behov vara tillgänglighetsanpassade. Myndigheten har tillgodosett alla önskemål kopplade till tillgänglighet vid externa arrangemang. Vid anmälan till myndighetens arrangemang har deltagarna alltid möjlighet att ange om det finns behov av hjälpmedel. 25

28 Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum 26

29 DELMÅL 4 De kunskaper som Brottsoffermyndigheten förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska användas vid myndighetens externa arrangemang. Beskrivning av delmålet Brottsoffermyndigheten genomför utöver IBD årligen ett stort antal externa arrangemang i egen regi eller i samarbete med andra aktörer. I basverksamheten ingår att myndigheten arrangerar en temadag i Göteborg, en i Malmö och en i en mellanstor stad. Utöver detta genomförs en till två andra temadagar och myndigheten deltar med programpunkter eller är medarrangörer vid ytterligare ett par nationella och internationella arrangemang. Slutligen genomförs riktade utbildningar gentemot olika grupper. För att nå delmålet ska Brottsoffermyndigheten lyfta funktionshinderperspektivet vid externa arrangemang. Fokusområden Brottsoffermyndigheten anordnar regelbundet utbildningsinsatser som en del av den ordinarie verksamheten. Under uppdragsperioden har myndigheten fokuserat på att lyfta funktionshindersperspektivet i den ordinarie externa verksamheten. Fokusområde 4.1: Funktionshinderperspektivet ska implementeras i myndighetens ordinarie utåtriktade verksamhet Aktivitet 4.1 Konferens/temadag med fokus på funktionsnedsättning och hinder Målgrupp Personer verksamma inom rättsväsendet Yrkesverksamma inom socialtjänst Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård Yrkesverksamma inom skolan Forskare Politiker Företrädare för ideella organisationer 27

30 Mätmetod Antal tillfällen Antal utbildningstimmar Antal deltagare Aktiviteter April 2013: Brottsoffermyndigheten arrangerade ett symposium i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Svenska barnläkarföreningen som hölls i Uppsala. Staffan Janson, barnläkare och adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och i medicin vid Örebro universitet höll en föreläsning om misshandel av små barn och extra risk för barn med kroniska sjukdomar. 1 utbildningstimme 205 deltagare Maj 2013: Brottsoffermyndigheten anordnade en temadag i Malmö. Håkan Nyman, leg psykolog, med. dr och specialist i neuropsykologi höll en föreläsning om psykiska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. 1 utbildningstimme 130 deltagare Juni 2013: Brottsoffermyndigheten medverkade vid Stockholm Criminology Symposium tillsammans med Madelene Sundström från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) med ett gemensamt seminarium på temat våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. 1½ utbildningstimmar 45 deltagare November 2013: - Brottsoffermyndigheten anordnade en temadag i Örebro där Clara Hellner Gumpert, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet föreläste om barn med 28

31 neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur olika metoder och strategier kan bidra till att man tar sig förbi hinder. 1 utbildningstimme 94 deltagare - Myndigheten anordnade även en tvådagarskonferens i Stockholm tillsammans med 14 andra myndigheter som ingår i nätverket Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid. Under konferensen hölls två seminarier med fokus på våld mot personer med funktionsnedsättning. Madelene Sundström, utredare och Anna Berglund, enhetschef från NCK samt Ann Jönsson, utredare på Socialstyrelsen höll ett seminarium under första dagen där fokus låg på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Andra dagen höll Ewa Fransson från Dialoga samt Lena Sonesson och Madeleine Douhan från Ungdomsmottagning Väst ett seminarium om V.I.P., ett förebyggande grupprogram för personer med intellektuell funktionsnedsättning. 1 utbildningstimme x 2 61 deltagare December 2014: Brottsoffermyndigheten anordnade en temadag i Göteborg med fokus på brottsutsatta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Diana Lorenz, kurator vid Karolinska Universitetssjukhuset höll en föreläsning om att förstå och ta sig förbi osynliga hinder kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Katrin Lainpelto, jur.dr och forskare vid Stockholms universitet höll sedan en föreläsning om rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur tillgängligheten till rättsväsendet kan öka. 3 utbildningstimmar 156 deltagare 29

32 Aktiviteter Myndigheten anordnade en temadag i Göteborg i juni Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet höll en föreläsning under rubriken Mellan autonomi och offerskap unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang. Föreläsningen handlade om hur rättsväsendet arbetar med och bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i prostitution samt hur olika metoder och strategier kan bidra till att minska hinder i kvinnornas kontakt med rättsväsendet. 1 timme 122 deltagare - I september 2015 anordnades en temadag i Malmö inom ramen för myndighetens ordinarie verksamhet. Temadagens fokus var vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Diana Lorenz, kurator vid Karolinska Universitetssjukhuset höll en föreläsning om att förstå och ta sig förbi osynliga hinder kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Därefter föreläste Katrin Lainpelto, jur.dr och forskare vid Stockholms Universitet om rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar av. Föreläsningen visade vilken betydelse bemötandet kan ha för att underlätta eller hindra tillgången till rättsväsendet och hur ett anpassat bemötande kan öka tillgängligheten. Dagen avslutades med att Johanna Wester och Cecilia Asklöf från projektet Din Rätt 7 höll en föreläsning om rättigheter för och diskriminering av personer med psykisk ohälsa. 5 utbildningstimmar 179 deltagare 7 Mer information om projektet Din Rätt finns här: 30

33 Slutresultat 2016 Myndigheten har under uppdragsperioden lyft metoder och strategier för att minska hinder och öka tillgängligheten till rättsväsendet inom den ordinarie externa verksamheten genom: 8 tillfällen 15½ utbildningstimmar 992 deltagare Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum 31

34 DELMÅL 5 Vittnesstödsverksamheternas samordnare samt polisens brottsoffersamordnare ska särskilt få kunskap om de hinder som finns beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med polisen och domstolsväsendet. Beskrivning av delmålet En person med funktionsnedsättning kan uppleva olika hinder i sitt möte med rättsväsendet. Ett funktionshinder uppstår när en funktionsnedsättning sätts i relation till miljön och situationen inom rättsväsendet. Delmålet innebär att vittnesstödssamordnarna och brottsoffersamordnarna ska få kunskap om vilka hinder personer med funktionsnedsättning kan möta i kontakt med rättsväsendet. Funktionshinder kan göra det svårt att ta till vara sina rättigheter och målet omfattar även att belysa hur man genom olika strategier och metoder kan minska funktionshinder. Brottsoffermyndigheten har huvudansvaret för vittnesstödsverksamheten i Sverige. Som en del i det arbetet genomför myndigheten varje år en tvådagarskonferens med både grund- och vidareutbildning för landets samtliga vittnesstödssamordnare. Samordnarkonferensen är den vidareutbildning som myndigheten erbjuder vittnesstödssamordnarna. Utbildning om hur man kan förstå och ta sig förbi funktionshinder inom rättsväsendet för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning ska vara ett inslag på konferensen. För att nå delmålet ska Brottsoffermyndigheten genomföra utbildningsinsatser på området för vittnesstödssamordnarna och polisens brottsoffersamordnare. Fokusområden Ett dåligt bemötande är ett hinder för brottsoffers och vittnens möjligheter att ta till vara sina rättigheter inom rättsväsendet. Ett gott bemötande kan däremot hjälpa till att undanröja eller minska hinder. Det är därför viktigt att alla brottsoffer och vittnen, oavsett funktionsförmåga, får ett gott bemötande. Under uppdragsperioden har Brottsoffermyndigheten fokuserat på bemötandeutbildning för polisens brottsoffersamordnare och vittnesstödssamordnarna. 32

35 Fokusområde 5.1: Vittnesstödssamordnarna ska få utbildning Aktivitet 5.1 Utbildning om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet för vittnesstödssamordnarna Målgrupp Brottsoffer med funktionsnedsättning Anhöriga och andra stödjande personer Vittnen med funktionsnedsättning Mätmetod Antal tillfällen Antal deltagare Antal utbildningstimmar Självskattning av deltagarnas kunskap Aktiviteter Vittnesstöd är ideellt aktiva personer i domstolen som har till uppgift att hjälpa, informera och stödja vittnen och målsägande i samband med rättegång vid landets tings- och hovrätter. Varje verksamhet har samordnare som ansvarar för att organisera arbetet. Det finns samordnare över hela landet och de erbjuds utbildning av Brottsoffermyndigheten. 2012: Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i september En ambassadör för (H)järnkoll höll en föreläsning med fokus på bemötande av brottsoffer och vittnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt hur ett gott bemötande kan minska och undanröja hinder i kontakten med rättsväsendet. 1 timme 44 deltagare 2013: Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i september Håkan Nyman, leg. psykolog, med. dr och specialist i neuropsykologi höll en föreläsning om psykiska funktionsnedsättningar 33

36 och psykisk ohälsa och vilka metoder man kan använda för att minska risken för funktionshinder. 1 timme 49 deltagare En kunskapsmätning gjordes innan konferensen i september Deltagarna fick svara på tre frågor genom att lämna ett omdöme på en skala från 1 till 6, där 1 anger stämmer inte alls och 6 anger stämmer helt. 45 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan Jag har kunskaper om de förutsättningar och behov som personer med funktionsnedsättning kan ha i kontakten med rättsväsendet. Nästan 45 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan Jag har kunskap om vilka hinder personer med olika funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet. Nästan 30 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med olika funktionsnedsättningar ett gott bemötande. 2014: Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i september Barbro Ivars Aroch, överläkare på BUP vid Norrlands Universitetssjukhus höll en föreläsning om förutsättningar och behov hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt hur man genom ett bra bemötande kan öka tillgängligheten. 1 timme 35 deltagare En uppföljande mätning efter utbildningen gjordes i januari 2015 då deltagarna fick svara på samma frågor igen och lämna ett omdöme på en skala från 1 till 6, där 1 anger stämmer inte alls och 6 anger stämmer helt. Uppföljningsmätningen visade att: 34

37 17 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan Jag har kunskaper om de förutsättningar och behov som personer med funktionsnedsättning kan ha i kontakten med rättsväsendet. 22 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan Jag har kunskap om vilka hinder personer med olika funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet. 5 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med olika funktionsnedsättningar ett gott bemötande. Aktivitet Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i september Under konferensen höll Barbro Ivars Aroch höll en fördjupad föreläsning om de hinder som kan finnas för vittnen och brottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utbildningen tog även upp hur ett gott bemötande kan hjälpa till att undanröja eller mildra dessa hinder. 2 timmar 36 deltagare Som komplement till mätningarna från september 2014 och januari 2015 gjordes en slutmätning av samordnarnas kunskap i februari Samordnarna lämnade ett omdöme på en skala från 1 till 6, där 1 anger stämmer inte alls och 6 anger stämmer helt. Slutmätningen visade att: 18 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan Jag har kunskaper om de förutsättningar och behov som personer med funktionsnedsättning kan ha i kontakten med rättsväsendet. 12 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan Jag har kunskap om vilka hinder personer med olika funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet. 35

38 Nästan 10 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med olika funktionsnedsättningar ett gott bemötande. En ordentlig kunskapsökning kunde ses mellan de första två mätningarna medan den avslutande mätningen visade på en marginell kunskapsökning under uppdragsperiodens sista år. Slutmätningen visar att drygt 60 procent av samordnarna har fått utbildning om funktionsnedsättning och funktionshinder genom Brottsoffermyndigheten. Av slutmätningen framgick även att drygt hälften av samordnarna hade fått utbildning i ämnet genom annat utbildningstillfälle som Brottsoffermyndigheten arrangerat eller genom utbildning från kommunen, annan statlig myndighet, riksorganisation eller förening. Slutresultat 2016 Utbildningen för samordnarna för vittnesstödsverksamheterna har fördelats på: 4 tillfällen 5 utbildningstimmar 164 deltagare De mätningar som myndigheten har gjort visar att kunskapen om funktionsnedsättning, hinder, bemötande och tillgänglighet har ökat under uppdragsperioden. Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum 36

39 Fokusområde 5.2: Polisens brottsoffersamordnare ska få utbildning Aktivitet 5.2 Utbildning för polisens brottsoffersamordnare om bemötande som ett hinder för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning i kontakter med rättsväsendet Målgrupp Polisens brottsoffersamordnare Mätmetod Antal tillfällen Antal utbildningstimmar Antal deltagare Aktiviteter : Under hösten 2014 genomförde Brottsoffermyndigheten i samarbete med Polishögskolan i Solna, två utbildningstillfällen för polisens brottsoffersamordnare. Utbildningen bestod av ett inslag om brottsskadeersättning och ett inslag om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Barbro Ivars Aroch, överläkare på BUP vid Norrlands Universitetssjukhus inledde med en genomgång av vad en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innebär. Därefter fick deltagarna se två filmer om Alex som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Alex förhörs av en polis och den ena filmen skildrar förhöret ur Alex perspektiv och den andra ur polisens perspektiv. Med föreläsningen och filmerna som utgångspunkt avslutades utbildningen med att deltagarna fick diskutera vad Alex beteende kan bero på och vad polisen kan behöva tänka på i mötet med Alex för att undvika osynliga hinder. September: 3 utbildningstimmar 20 deltagare Deltagarna gav ett medelvärde på 4 av 5 för hur mycket föreläsningen gav dem relevanta kunskaper för att uppnå målen för kursen. 37

40 November: 5 utbildningstimmar 21 deltagare Aktivitet I likhet med de två utbildningstillfällena under 2014, anordnades ytterligare ett utbildningstillfälle om funktionsnedsättningar i september Syftet med utbildningen var att öka kunskapen om vilka hinder som finns när det kommer till möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med polisen och domstolarna. Utbildningen skedde i samarbete med Polismyndigheten och deltagarna var personer som arbetar som brottsoffersamordnare. Utbildningen bestod av ett inslag om brottsskadeersättning och Diana Lorenz, kurator vid Karolinska Universitetssjukhuset höll en föreläsning om att förstå och ta sig förbi osynliga hinder kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 3½ utbildningstimmar 15 deltagare Deltagarna angav ett medelvärde på 3,8 av 5 för hur mycket föreläsningen gav dem relevanta kunskaper för att uppnå målen för kursen. Slutresultat 2016 Utbildningen för polisens brottsoffersamordnare har fördelats på: 3 tillfällen 11½ utbildningstimmar 56 deltagare Ansvarig enhet Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum 38

41 SAMMANFATTANDE DISKUSSION Brottsoffermyndigheten har lagt stora resurser på uppdraget och genomfört flera aktiviteter med goda resultat. Delmålen som myndigheten har arbetat efter har en stark koppling till inriktningsmålet som gäller för hela rättsväsendet. En röd tråd löper tydligt från inriktningsmål, via delmålen till enskilda aktiviteter. Som tidigare nämnts under aktivitet 1.1 så har Brottsoffermyndighetens personal fått 12-17½ utbildningstimmar per person om funktionsnedsättning, funktionshinder, bemötande och tillgänglighet. Den totala utbildningstiden för myndigheten uppgår till 624 timmar. Utbildningarna har varit utspridda över hela uppdragsperioden med första utbildningstillfället i maj 2012 och sista utbildningstillfället i oktober Figur 1. Fördelning av utbildningstiden för Brottsoffermyndighetens personal under perioden Jämfört med utgångspunkten 2011 då mer än 70 procent av personalen inte hade fått någon utbildning i ämnet visar slutmätningen att nästan alla medarbetare, 98 procent, har fått utbildning. 39

42 Figur 2. Kunskapsinventering bland Brottsoffermyndighetens personal december Figur 3. Kunskapsinventering bland Brottsoffermyndighetens personal februari Majoriteten av personalen anser att deras kunskap om funktionsnedsättning, hinder och bemötande har ökat eller ökat mycket under uppdragsperioden. En grupp anger att deras kunskap varken har ökat eller minskat. Av totalt 48 svar är det medarbetare som inte upplever att deras kunskap har ökat. Myndigheten har under uppdragsperioden haft en normal personalomsättning. Under 2015 var antalet nyanställda 7 personer. En sådan rörlighet på totalt 53 årsarbetskrafter påverkar den generella kunskapsnivån. De personer som arbetat kortare tid och inte varit anställda under hela uppdragsperioden har av förklarliga skäl inte hunnit få samma mängd utbildning som de 40

43 medarbetare som arbetat under hela uppdragsperioden. Det kan förklara den andel medarbetare som anser att deras kunskap varken har ökat eller minskat. För att säkra medarbetarnas kunskap vid nyanställningar ska myndighetens rutiner för tillgängligt bemötande ingå i introduktionen för nyanställda. En annan förklaring till att personer upplever att kunskapsutvecklingen står stilla kan eventuellt vara att kunskapen i gruppen faktiskt har ökat. I takt med att kunskapen ökar i ett ämne kan gruppen ändra sin förhållning till självupplevd kunskap och därmed skatta sin kunskap lägre än tidigare. Det kan även vara så att en del av medarbetarna hade stor kunskap i ämnet sedan tidigare och därmed inte anser att deras kunskap inom ämnet nödvändigtvis har ökat. Den självskattade kunskapen måste även sättas i relation till hur personalen upplever sin kompetens generellt och inte enbart utifrån en ökningsparameter. På frågorna om man anser sig ha den kunskap man behöver för att ge personer med funktionsnedsättning ett gott bemötande samt om man anser sig ha kunskap om vilka hinder personer med olika funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet landade de viktade genomsnittsvaren på över 4 av 6 på båda frågorna. Dessa siffror får ännu större betydelse om de jämförs med samma siffror från 2015 års mätning. Detta ger en ökning på 0,47 respektive 0,8. Mätningarna indikerar därför att det skett en god kunskapsutveckling under sista perioden av uppdraget. Fråga Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med funktionsnedsättning ett gott bemötande. Genomsnitt juni Genomsnitt februari Ökning 3,7 4,17 0,47 Jag har kunskap om vilka hinder i förhållande till omgivningen som personer med olika funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet. 3,22 4,02 0,8 Figur 4. Tabell över kunskapsmätning och kunskapsökning bland Brottsoffermyndighetens personal mellan juni 2015 och februari I enlighet med delmål 2, 4 och till viss del även delmål 5 så har myndighetens externa arrangemang i större utsträckning innefattat frågor om funktionsnedsättning och hinder. 41

44 Myndigheten har vid ett flertal tillfällen haft ett inslag där fokus legat på de hinder som personer med funktionsnedsättning kan möta i kontakt med rättsväsendet. Utbildningarna under uppdragsperioden har varit fördelade på: 21 olika föreläsare 25 tillfällen 49½ utbildningstimmar deltagare Myndighetens interna och externa utbildningsinsatser har bidragit till spridningen av kunskap om funktionsnedsättning, hinder i kontakt med rättsväsendet och hur hinder kan motverkas. Genom såväl särskilda utbildningsinsatser som ordinarie verksamhet har myndigheten nått samtliga delar av rättsväsendet, flera delar av kommun- och landsting och även det civila samhället. Polisens brottsoffersamordnare samt samordnarna för vittnesstödsverksamheterna vid landets tings- och hovrätter har särskilt fått kunskap om vilka hinder som finns beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med polisen och domstolsväsendet. Utbildningsinsatserna riktade till polisens brottsoffersamordnare har varit koncentrerade till den senare delen av uppdragsperioden. De tre utbildningstillfällen som myndigheten haft har fått god respons bland deltagarna. Polisen har ansvarat för att utvärdera utbildningen och Brottsoffermyndigheten har inte haft någon möjlighet att påverka hur mätningarna har gjorts. Användbara nollmätningar saknas och myndigheten har inte heller haft någon möjlighet att göra slutmätningar. Vittnesstödssamordnarnas uppdrag är bl.a. att hålla kontakten med domstolen och fördela uppdragen mellan vittnesstöden. Majoriteten av samordnarna är anställda eller har någon form av arvodering medan ungefär 40 procent av samordnarna arbetar ideellt. De första mätningarna visar en tydlig ökning av vittnesstödssamordnarnas upplevda kunskap efter utbildningstillfället i september Slutmätningen antyder att kunskapen ökat ytterligare under sista delen av uppdragsperioden. Alla samordnare har inte fått utbildning via den årliga konferens som Brottsoffermyndigheten använt som utbildningstillfälle. Samordnarna bjuds in till dessa konferenser där myndigheten står för resa, boende och utbildning. Deltagande är frivilligt vilket innebär att myndigheten inte kan garantera att samtliga samordnare närvarar 42

45 och kan ta del av utbildningen. Enligt slutmätningen anser samordnarna själva att de behöver mer utbildning i ämnet. För att både behålla kompetensen och öka kunskapen ytterligare bör samordnarna få fortsatt utbildning i ämnet. Påstående 1: Jag har kunskaper om de förutsättningar och behov som personer med funktionsnedsättning kan ha i kontakten med rättsväsendet Figur 5. Vittnesstödssamordnarnas svar på påstående 1. Påstående 2: Jag har kunskap om vilka hinder personer med olika funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet Figur 6. Vittnesstödssamordnarnas svar på påstående 2. 43

46 Påstående 3: Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med olika funktionsnedsättningar ett gott bemötande Figur 7. Vittnesstödssamordnarnas svar på påstående 3. Några av Brottsoffermyndighetens delmål är resultatorienterade och övergripande. Det har inneburit att det har varit svårt att arbeta med delmålen i praktiken samt att mäta resultatet av insatserna. Myndigheten har i slutet av uppdragsperioden integrerat funktionshindersperspektivet i verksamheten. Externa arrangemang som myndigheten anordnar är anpassade efter de behov som finns gällande tillgänglighet. Myndighetens beslut och information via webb och broschyrer utvecklas och klarspråksgranskas kontinuerligt för ökad inkludering. Myndigheten har under uppdragsperioden lagt över 600 timmar på utbildning för medarbetarna och enligt de mätningar som gjorts har en kunskapsökning skett. Myndigheten har även arbetat med att säkra medarbetarnas kompetens genom att ta fram rutiner för tillgängligt bemötande som ska ingå i introduktionen för nyanställda. 44

47 BILAGA 1 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS RUTINER FÖR TILLGÄNGLIGT BEMÖTANDE Brottsoffermyndigheten möter brottsoffer, yrkesverksamma som kommer i kontakt med brottsoffer i sitt arbete, anhöriga och andra stödjande personer. Myndigheten strävar efter att vara tillgänglig och arbetar för maximal delaktighet för att alla ska ha tillgång till myndigheten på lika villkor. Som vägledning i myndighetens arbete med tillgängligt bemötande har rutiner tagits fram. Rutinerna har externt fokus och utgår från den gemensamma värdegrunden för statsanställda. Myndighetens utgångspunkter för tillgängligt bemötande: Vi bemöter alltid allmänheten med respekt och vänlighet. Vi strävar efter att vara lyhörda för att kunna ge hjälp på ett tydligt och korrekt sätt. Vi försöker anpassa bemötandet efter den enskildes önskemål och behov och vi underlättar samtalet genom att ställa stödjande frågor. Om Brottsoffermyndighetens bemötande och vår tillgänglighet Det är tillräckligt att växeln hälsar uppringande personer välkommen. Svara med Brottsoffermyndigheten samt ditt för- och efternamn. Ha en positiv attityd i telefonen och le när du svarar! När du sitter i ditt arbetsrum ska telefonen alltid vara tillgänglig för inkommande samtal. Koppla ur din telefon endast i yttersta undantagsfall om du är i rummet. Meddela i sådana fall växeln och kollegorna på din avdelning så att samtal kan vidarebefordras till någon annan handläggare. Aktivera lämpligt frånvaromeddelande när du lämnar arbetsrummet. Röstbrevlådan är en praktisk funktion om du väntar ett inkommande samtal och måste lämna rummet för en stund. Personalen i växeln hjälper gärna till att installera brevlådan om du inte har aktiverat den. Använd intranätets kalendarium för att informera om möten och tjänsteresor. Då kan personalen i växeln alltid ta ett meddelande och be någon av handläggarna att ringa upp. Om du har fått ett meddelande bör du åtminstone göra tre uppringningsförsök vid olika tillfällen samma dag eller dagen därpå. Be en kollega återkomma i ditt ställe om du av någon anledning inte har möjlighet att ringa tillbaka till den person som har sökt dig. Hänvisa till myndighetens webbplatser som ett komplement till den information som du ger i samtalet. Om du känner till andra webbsidor och nationella telefonnummer som kan hjälpa personen vidare bör du även hänvisa till dessa.

48 BILAGA 1 BEMÖTANDECHECKLISTA En vägledning i hur vi vid telefonkontakt bemöter människor med olika funktionsnedsättningar. 1. SVARA PÅ SAMTAL 2. TA EMOT INFORMATION Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information 3. BEKRÄFTA FRÅGAN & IDENTIFIERA KÄRNFRÅGAN Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information Eventuell följdfråga/ Ny fråga 4. BESVARA FRÅGAN/FRÅGORNA, LÄMNA INFORMATION 5. LÄMNA MUNTLIG SAMMANFATTNING AV SAMTALET Eventuell följdfråga/ Ny fråga Erbjud eventuellt att sammanfatta samtalet & informationen på annat sätt 6. AVSLUTA SAMTALET

49 BILAGA 1 Utgångspunkter för flödet i samtalet: 1. SVARA PÅ SAMTALET Var redo att föra minnesanteckningar. 2. TA EMOT INFORMATION Personen presenterar sig och går in på ärendet. Notera namn och information om ärendet. Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information I det fall personen inte förklarar sitt ärende direkt, ställ frågor för att ta reda på vad samtalet gäller. Arbeta aktivt för att få personen att känna sig trygg i samtalet. Ställ enkla och tydliga frågor. 3. BEKRÄFTA FRÅGAN OCH IDENTIFIERA KÄRNFRÅGAN Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information Ställ kompletterande frågor om det behövs ytterligare information för att kunna besvara personens fråga. Ställ enkla och tydliga frågor. Var tydlig med vilken information du kan ge. 4. BESVARA FRÅGAN/FRÅGORNA, LÄMNA INFORMATION VID FÖLJDFRÅGOR/NY FRÅGA Gå igenom processen igen. Om du fastnar i samtalet för att personen inte verkar förstå den information som ges, försök formulera dig på ett annat sätt. 5. LÄMNA MUNTLIG SAMMANFATTNING AV SAMTALET Sammanfatta informationen muntligt. Informera om vad personen behöver göra och/eller vad du kommer att göra. Var tydlig och ta det stegvis. Stäm av om personen tolkat den information du lämnat rätt. VID FÖLJDFRÅGOR/NY FRÅGA Är det så att personen ställer följdfrågor, gå igenom processen igen. Om du fastnar i samtalet för att personen inte verkar förstå den information som ges, försök formulera dig på ett annat sätt. Erbjud eventuellt att sammanfatta samtalet och informationen på annat sätt Om du märker att personen upprepar frågor, inte verkar förstå och verkar vara i behov av ytterligare hjälp med att sammanfatta den information du har lämnat, erbjud att skicka en kortfattad skriftlig sammanfattning av samtalet som kan skickas via e-post eller post. Om det är lämpligt, informera även om möjligheten att använda Teletal (inklusive en kort förklaring om vad Teletal är). 6. AVSLUTA SAMTALET Bekräfta att personen har fått svar på sina frågor. Om skriftlig sammanfattning ska skickas, bekräfta detta.

50 BILAGA 1 Kom ihåg att sammanfatta samtalet i skriftlig form och dokumentera detta rätt. I enkla fall räcker det med att skriva en nollanteckning i HLS. Vid behov av mer utförlig dokumentation, skriv en tjänsteanteckning för eventuell kommunikation. hänvisa till informationen på Brottsoffermyndighetens webbplats (filmen om brottsskadeersättning, lättläst information och information på teckenspråk, uppläsningsfunktionen). informera om och rekommendera Brottsofferjouren. Allmänt om tillgänglighet Sverige har undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vilken bygger på principer som frihet, icke-diskriminering, inkludering, lika möjligheter, tillgänglighet, jämställdhet och respekt. Upp till en femtedel av de som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det kan handla om nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga, svårt att läsa, skriva, tala, koncentrera sig eller svårigheter med social interaktion, astma och allergi eller annan överkänslighet. Funktionsnedsättning syftar på en medfödd eller förvärvad nedsättning i en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Begreppet handikapp ska inte användas som synonym till funktionsnedsättning eller funktionshinder och ska så långt som möjligt även undvikas i sammansatta ord. Kom ihåg att funktionsförmåga har stor betydelse för hur väl en individ kan kommunicera. Sluddrande tal kan bero på en förvärvad eller medfödd svårighet med talet och att upprepa information kan vara nödvändigt för någon med minnes- eller koncentrationssvårigheter. Tänk på hur du kan underlätta vid direkta möten. Till exempel erbjud en arm vid ledsagning för den som inte ser, ögonkontakt är extra viktigt för den som har nedsatt hörsel, ett enkelt och tydligt språk underlättar för den som har svårt att bearbeta och tolka information och ställ gärna ja- och nejfrågor till någon som har svårt att tala.

51 BILAGA 1 Brottsoffermyndighetens webbplatser Andra användbara webbplatser och nationella telefonnummer att hänvisa till Brottsofferjouren Sverige Webbplats: Telefonnummer: Kronofogden Webbplats: Telefonnummer: Polisen Webbplats: Telefonnummer för ej akuta ärenden: , från utlandet Kvinnofridslinjen Stödtelefon för kvinnor som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp Webbplats: Telefonnummer: Rättshjälpsmyndigheten Webbplats: Telefonnummer för frågor om rättshjälp: (kl 9-12) Telefonnummer, växel: Åklagarmyndigheten För information till brottsoffer, vittnen och gärningspersoner. Webbplats: Olika telefonnummer för olika områden, se för mer information. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) Webbplats: Unizon Samlar över 130 kvinno- och tjejjourer och andra stödverksamheter för våldsutsatta Webbplats: Vem gör vad inom rättsväsendet Information för att hitta rätt myndighet inom rättsväsendet Webbplats:

52 BILAGA 2 I N T ER N AT I O N EL L A B ROT T S O F F ER DAG EN I B D VÅLD I VARDAGEN att förstå upprepad utsatthet Välkommen! År 2016 högtidlighåller Brottsoffermyndigheten i samarbete med sju ideella organisationer den Internationella Brottsofferdagen. Årets program är det sjuttonde i ordningen och fokuserar på upprepad utsatthet. Att utsättas för brott vid upprepade tillfällen får stora konsekvenser som påverkar brottsoffers vardag. För att ge bästa möjliga skydd och stöd behöver vi som arbetar med frågorna kunskap och förståelse. Under dagen kommer du att få ta del av internationell och svensk forskning. Dessutom Program får du kunskap om hur ideella organisationer arbetar med att förbättra situationen för de som är utsatta för upprepad utsatthet. Välkommen till en inspirerande utbildningsdag! Annika Öster Generaldirektör, Brottsoffermyndigheten Måndag 22 februari kl Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm 8.30 Registrering med kaffe och smörgås Valbara seminarier 9.00 Välkommen! Annika Öster, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten Moderator: Ulf Hjerppe, Brottsoffermyndigheten 1. Förmiddag: Vadå cis och trans och utsatthet? (introduktion) Eftermiddag: Inkluderande möten (fördjupning) Arrangör: RFSL Ensamkommande barn som försvinner Arrangör: Rädda Barnen Is a victim, a victim, a victim? (föreläsning på engelska) Sandra Walklate, professor, University of Liverpool Paus med frukt Valbara seminarier del 1 (välj mellan alternativ 1 7 ) Lunch på egen hand Using social marketing as a strategy for reducing sexual violence (föreläsning på engelska) Sharyn J. Potter, professor, University of New Hampshire Valbara seminarier del 2 (välj mellan alternativ 1 8 ) Paus med fika Hatbrott och utsatthet om brott mot särskilt utsatta grupper David Brax, postdoktor vid Centrum för Europaforskning, Göteborgs universitet Avslutning Catharina Espmark, statssekreterare, Justitiedepartementet Brottsoffermyndigheten i samarbete med: 3. Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Arrangör: Brottsoffermyndigheten 4. Barn som upplever våld Arrangör: Unizon 5. Våld i hederns namn Arrangör: Roks 6. Sexuell exploatering av barn på nätet Arrangör: ECPAT 7. Universellt och specifikt om mänskliga rättigheter för upprepat utsatta Arrangör: Brottsoffermyndigheten 8. Eftermiddag: Using social marketing as a strategy for reducing sexual violence (fördjupning) Arrangör: Brottsoffermyndigheten Läs mer om programmet och anmäl dig!

53 Föreläsningar i aulan Is a victim, a victim, a victim? Det är väl känt att brott och rädsla för brott påverkar människor på olika sätt. Samtidigt kan samhällets svar på dessa upplevelser förvärra situationen om olika gruppers särskilda utsatthet för brott likställs med offerskap. Sociologen Sandra Walklate kommer i sin presentation att undersöka olika sätt att hantera dessa problem. Hatbrott och utsatthet om brott mot särskilt utsatta grupper Filosofen David Brax forskar för närvarande om hatbrottslagstiftningen i Europa är utformad. Under sin föreläsning kommer han att ta upp frågor som vad hatbrott är och varför det är särskilt allvarligt att bli utsatt för detta. Using social marketing as a strategy for reducing sexual violence Sociologen Sharyn J. Potter har undersökt omfattningen av sexualbrott i nära relationer och i universitetsmiljö. Hon har också varit med att utveckla ett internationellt erkänt program för att få unga människor att gripa in och förhindra den här typen av brottslighet. Seminarier 1. Förmiddag: Vadå cis och trans och utsatthet? (introduktion) Hur ser vardagen ut för transpersoner? Under seminariet får du veta mer om transpersoners utsatthet, där normalisering av hatbrott, diskriminering och kränkningar är vanligt förekommande. Utifrån forskning och erfarenhet ges en bild av hur det kan vara att leva utanför normen och vad det får för konsekvenser. Medverkande: Jan-Olov Madeleine Ågren, verksamhetsutvecklare och utbildare på Rättighetscentrum Norrbotten Eftermiddag: Inkluderande möten (fördjupning) Transpersoner är enligt forskning en utsatt grupp med höga ohälsotal och låg tilltro till samhället. Många av dem vittnar om okunskap hos de myndigheter och stödinstanser de besöker. Vad finns det för olika sätt att öka inkludering av transpersoner för att motverka diskriminering och upprepad utsatthet i möten med professionella? Medverkande: Isander Freiman, socionom från RFSL Stockholm Arrangör för seminarierna: RFSL 2. Ensamkommande barn som försvinner Hur ser situationen ut för barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare? Många av dem försvinner och vissa blir utsatta för människohandel. Seminariet behandlar risker och brister och vad vi kan göra för att ge barnen ett bättre stöd. Medverkande: Mikaela Hagan, handläggare inom flykting och integration, Rädda Barnen Arrangör: Rädda Barnen 3. Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Hur bemöter rättsväsendet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har utsatts för brott? Vad behöver göras för att öka delaktigheten i rättsväsendet? Medverkande: Katrin Lainpelto, jur. doktor, Stockholms universitet Arrangör: Brottsoffermyndigheten 4. Barn som upplever våld Seminariet utgår från boken Det gäller barnen barn och unga på skyddat boende och diskussionen tar upp aspekter som umgänge, stöd, samtal och rätten till skola. Att som barn uppleva pappas våld mot mamma innebär en upprepad utsatthet, först hemma och sedan i det ofta tvingade umgänget med förövaren. Medverkande: Samtal mellan Barbro Sjöqvist, advokat, Peter Rösare, psykolog och Malmö kvinnojours verksamhetsledare Felicia Westerdahl. Samtalsledare är Céline Giertta, Unizon. Arrangör: Unizon 5. Våld i hederns namn Fokus för seminariet är de brottsoffer, de flickor och kvinnor, som oftast råkar ut för våld i hederns namn. Vad beror det på? Vilken hjälp får de? Under seminariet visas också en film producerad av Roks i vilken brottutsatta flickor berättar sin historia. Medverkande: Zozan Inci, ordförande, Roks Arrangör: Roks 6. Sexuell exploatering av barn på nätet Förövare som har kontakt med barn för sexuella ändamål på nätet har en ständig tillgång till barnen och kan ställa krav på dem. De bilder och filmer som dokumenterar de sexuella övergreppen kan dessutom finnas kvar och spridas vidare, även om förövaren identifieras och ställs till svars. Vilka konsekvenser får detta för barnen? Medverkande: Björn Sellström, kriminalkommissarie, Nationalla operativa avdelningen (NOA) Arrangör: ECPAT 7. Universellt och specifikt om mänskliga rättigheter för upprepat utsatta Mänskliga rättigheter är rättigheter som är lika för alla människor i alla länder. Den här presentationen handlar om hur de mänskliga rättigheterna kan användas för att skydda grupper som är särskilt utsatta för brott. Medverkande: Anna Wergens, jur. doktor, Brottsoffermyndigheten Arrangör: Brottsoffermyndigheten 8. Eftermiddag: Using social marketing as a strategy for reducing sexual violence (fördjupning) Seminariet är en fördjupning av föreläsningen i aulan. Medverkande: Sharyn J. Potter, professor, University of New Hampshire Arrangör: Brottsoffermyndigheten Välj ett seminarium på förmiddagen och ett på eftermiddagen! Anmälan Anmälan är obligatorisk och bindande. Antalet platser är begränsat, så vänta inte anmäl dig snarast. Sista anmälningsdag är måndag 8 februari 2016! Anmälan klicka här! Kostnad Ingen avgift tas ut för deltagande. Morgon- och eftermiddagskaffe ingår liksom en frukt. Ej utnyttjad plats debiteras med 500 kronor för att täcka administrativa kostnader. Frågor? Ivona Begic, tel: , ibe@brom.se Hanna Netzell, tel: , hne@brom.se

54 BILAGA 3 I N T ER N AT I O N EL L A B ROT T S O F F ER DAG EN I B D VÅLD I VARDAGEN att förstå upprepad utsatthet Välkommen! År 2016 högtidlighåller Brottsoffermyndigheten i samarbete med sju ideella organisationer den Internationella Brottsofferdagen. Årets program är det sjuttonde i ordningen och fokuserar på upprepad utsatthet. Att utsättas för brott vid upprepade tillfällen får stora konsekvenser som påverkar brottsoffers vardag. För att ge bästa möjliga skydd och stöd behöver vi som arbetar med frågorna kunskap och förståelse. Under dagen kommer du att få ta del av internationell och svensk forskning. Dessutom får du kunskap om hur ideella organisationer arbetar med att förbättra situationen för de som är utsatta för upprepad utsatthet. Välkommen till en inspirerande utbildningsdag! Annika Öster Generaldirektör, Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten i samarbete med:

55 Program Dag och tid: Måndag 22 februari kl Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm 8.30 Registrering med kaffe och smörgås 9.00 Välkommen! Annika Öster, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten Moderator: Ulf Hjerppe, Brottsoffermyndigheten 9.15 Is a victim, a victim, a victim? (föreläsningen ges på engelska) Sandra Walklate, professor, University of Liverpool Paus med frukt Valbara seminarier del 1 (välj mellan alternativ 1 7 nedan) Lunch på egen hand Using social marketing as a strategy for reducing sexual violence (föreläsningen ges på engelska) Sharyn J. Potter, professor, University of New Hampshire Valbara seminarier del 2 (välj mellan alternativ 1 8 nedan) Paus med fika Hatbrott och utsatthet om brott mot särskilt utsatta grupper David Brax, postdoktor vid Centrum för Europaforskning, Göteborgs universitet Avslutning Catharina Espmark, statssekreterare, Justitiedepartementet

56 Valbara seminarier 1. Förmiddag: Vadå cis och trans och utsatthet? (introduktion) Arrangör: RFSL Eftermiddag: Inkluderande möten (fördjupning) Arrangör: RFSL 2. Ensamkommande barn som försvinner Arrangör: Rädda Barnen 3. Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Arrangör: Brottsoffermyndigheten 4. Barn som upplever våld Arrangör: Unizon 5. Våld i hederns namn Arrangör: Roks 6. Sexuell exploatering av barn på nätet Arrangör: ECPAT 7. Universellt och specifikt om mänskliga rättigheter för upprepat utsatta Arrangör: Brottsoffermyndigheten 8. Eftermiddag: Using social marketing as a strategy for reducing sexual violence (fördjupning av föreläsningen) Arrangör: Brottsoffermyndigheten

57 Beskrivning av föreläsningarna i aulan Is a victim, a victim, a victim? Det är väl känt att brott och rädsla för brott påverkar människor på olika sätt. Samtidigt kan samhällets svar på dessa upplevelser förvärra situationen om olika gruppers särskilda utsatthet för brott likställs med offerskap. Sociologen Sandra Walklate kommer i sin presentation att undersöka olika sätt att hantera dessa problem. Föreläsningen ges på engelska. Hatbrott och utsatthet om brott mot särskilt utsatta grupper Filosofen David Brax forskar för närvarande om hatbrottslagstiftningen i Europa är utformad. Under sin föreläsning kommer han att ta upp frågor som vad hatbrott är och varför det är särskilt allvarligt att bli utsatt för detta. Using social marketing as a strategy for reducing sexual violence Sociologen Sharyn J. Potter har undersökt omfattningen av sexualbrott i nära relationer och i universitetsmiljö. Hon har också varit med att utveckla ett internationellt erkänt program för att få unga människor att gripa in och förhindra den här typen av brottslighet. Föreläsningen ges på engelska.