Levnadsvanor Lägesrapport A 2012:03

Transkript

1 Levnadsvanor Lägesrapport 11 A 1:3

2 A 1:3 ISSN 153- ISBN (PRINT) ISBN (PDF)

3 LEVNADSVANOR 3 Innehåll FÖRORD... SAMMANFATTNING... 9 SUMMARY... 1 INLEDNING... 1 METOD OCH STATISTIK Konfidensintervall LIVSMILJÖNS BETYDELSE FÖR BEFOLKNINGENS HÄLSA Vad är livsmiljö? En definition Livsmiljö och hållbart samhälle Ett ekologiskt hållbart samhälle... 1 Ett socialt hållbart samhälle... 1 Ett ekonomiskt hållbart samhälle... 1 Folkhälsa och hållbar utveckling... 1 Samhällsplanering goda levnadsvanor Livsmiljön i samhällsplaneringen Fysisk planering... 1 Social planering Livsmiljöns betydelse för hälsa och levnadsvanor Faktorer i livsmiljön som forskningen identifierat LIVSMILJÖ OCH LEVNADSVANOR... Fysisk aktivitet... Matvanor... Spel om pengar... 3 Alkohol... Narkotika... 5 Tobak... 5 Sexualitet och reproduktiv hälsa... Faktorer i livsmiljön som påverkar levnadsvanorna... 7 LÄGESBESKRIVNING AV LEVNADSVANOR I BEFOLKNINGEN... Ansamling och fördelning av ohälsosamma levnadsvanor... Fysisk aktivitet... Regelbunden motion och träning... Åldersgrupper... 3

4 LEVNADSVANOR Utbildningslängd Sysselsättning... 3 Socioekonomi Ekonomi... 3 Ursprung Stillasittande fritid... 3 Vill öka sin fysiska aktivitet Åldersgrupper... 3 Utbildningslängd Sysselsättning... Socioekonomi... 1 Ekonomi... Ursprung... 3 Matvanor, övervikt och fetma... Äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag... Åldersgrupper... Utbildningslängd... 7 Sysselsättning... Socioekonomi... 9 Ekonomi... 5 Ursprung Övervikt... 5 Åldersgrupper Utbildningslängd... 5 Sysselsättning Socioekonomi... 5 Ekonomi Ursprung... 5 Fetma... 5 Åldersgrupper... Utbildningslängd... 1 Sysselsättning... Socioekonomi... 3 Ekonomi... Ursprung... 5 Riskabla spelvanor... Har försökt minska sitt spelande... 7 Åldersgrupper... Utbildningslängd... 9 Sysselsättning... 7 Socioekonomi... 71

5 LEVNADSVANOR 5 Ekonomi... 7 Ursprung Riskabla alkoholvanor... 7 Vill minska sin alkoholkonsumtion Åldersgrupper... 7 Utbildningslängd Sysselsättning... 7 Socioekonomi Ekonomi... Ursprung... 1 Daglig rökning... Vill sluta röka... 3 Åldersgrupper... Utbildningslängd... 5 Sysselsättning... Socioekonomi... 7 Ekonomi... Ursprung... 9 Använt cannabis senaste året... 9 Åldersgrupper Utbildningslängd... 9 Sysselsättning Socioekonomi... 9 Ekonomi Ursprung... 9 Sexualitet och reproduktiv hälsa Andelen som besökt en ungdomsmottagning LÄGESBESKRIVNING AV LEVNADSVANOR BLAND GRUPPER I BEFOLKNINGEN Unga vuxna Stillasittande fritid Äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag... 1 Övervikt... 1 Fetma Riskabla spelvanor Riskabla alkoholvanor... 1 Har använt cannabis senaste året... 1 Daglig rökning Daglig snusning Äldre... 1 Stillasittande fritid... 1

6 LEVNADSVANOR Äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag... 1 Övervikt Fetma Riskabla spelvanor... 1 Riskabla alkoholvanor... 1 Daglig rökning Daglig snusning Personer med funktionsnedsättning... 1 Stillasittande fritid... 1 Äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag Fetma Riskabla alkoholvanor Daglig rökning Personer med funktionsnedsättning i jämförelse med personer utan funktionsnedsättning Stillasittande fritid Äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag Fetma Riskabla alkoholvanor Daglig rökning Homo- och bisexuella personer Stillasittande fritid Äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag Fetma Riskabla alkoholvanor Använt cannabis senaste året Daglig rökning Utlandsfödda personer Stillasittande fritid Äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag Fetma Riskabla alkoholvanor Riskabla spelvanor Daglig rökning Personer födda i utlandet i jämförelse med personer födda i Sverige... 1 Stillasittande fritid... 1 Äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag... 1 Fetma Riskabla alkoholvanor Riskabla spelvanor... 1 Daglig rökning... 1

7 LEVNADSVANOR 7 REFERENSER BILAGA... 15

8 LEVNADSVANOR Förord Statens folkhälsoinstitut har i uppdrag från regeringen att årligen rapportera om de levnadsvanor som har stor betydelse för hälsoutvecklingen i Sverige. Denna rapport är en del i detta uppdrag och ger läsaren aktuell information baserad på data från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Folkhälsoenkäten genomfördes för första gången och är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut och Sveriges landsting och regioner. Den årliga studien omfattar ett obundet slumpmässigt urval om personer i åldrarna 1 och gör det möjligt att visa hur befolkningen mår samt följa förändringar i hälsa över tid. Detta är en viktig del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. Ett prioriterat folkhälsopolitiskt mål är att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Denna rapport fokuserar därför på hur ohälsosamma levnadsvanor hänger samman med faktorer som livsmiljö, kön, socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder. Personer med dålig ekonomi, kort utbildning eller bristande inflytande över sin livssituation har mindre möjligheter att förändra sina levnadsvanor i samma positiva riktning som personer med god social status. Är då också livsmiljön ogynnsam kan det innebära en svårare livssituation eftersom livsmiljön har stor betydelse för människors hälsa. Livsmiljön är den kombination av miljöer där vi lever och verkar allt från hemmet till samhället i stort. Årets lägesrapport har bearbetats och sammanställts av David Berglund, Kent Bergström och projektledare Kent Nilsson, samtliga är utredare vid Statens folkhälsoinstitut. Östersund, september 1 Sarah Wamala Generaldirektör

9 LEVNADSVANOR 9 Sammanfattning Denna rapport beskriver levnadsvanorna i Sverige 11. Sammaställningen bygger på data från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Enkätstudien har gjorts årligen sedan och beskriver hälsorelaterade beteenden som fysisk aktivitet, matvanor, spel om pengar samt konsumtion av alkohol, narkotika och tobak. I denna rapport presenteras inte data rörande 3 minuter fysisk aktivitet per dag då det finns en risk att de är en överskattning av den fysiska aktiviteten. Generellt kännetecknas levnadsvanorna i Sverige av stabilitet Den andel som har en stillasittande fritid har inte förändrats sedan. Detsamma gäller andelen som äter minst 5 gram frukt och grönsaker varje dag. På samma sätt har andelen med riskabla spelvanor legat stabil. Stabiliteten gäller även andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor som varit på samma nivå sedan. Däremot har andelen dagligrökare minskat sedan. Det finns vissa förändringar i levnadsvanorna Andelen som rapporterar att de motionerar och tränar minst tre gånger per vecka minst 3 minuter per gång har ökat senaste åren. Sedan 1 har andelen ökat som rapporterar att de har ett BMI större än 9,9 vilket innebär att de har en fetma. Socioekonomiska mönster vid de flesta levnadsvanor Ett prioriterat folkhälsopolitiskt mål är att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Denna rapport visar att en stillasittande fritid var vanligast bland kvinnor i åldersgruppen 5 år och bland både kvinnor och män med kort utbildning. Kvinnor med kort utbildning konsumerade inte frukt och grönsaker i samma utsträckning som kvinnor med lång utbildning. Män konsumerade samma mängd frukt och grönsaker oavsett utbildning och socioekonomi. Det var vanligare att både kvinnor och män med kort utbildning rapporterar ett BMI större än 9,9 vilket innebär att de har en fetma. Kvinnliga och manliga arbetare rapporterar i större utsträckning ett BMI större än 9,9 jämfört med mellan och högre tjänstemän. Minst tre gånger så många kvinnor och män med kort utbildning röker varje dag i jämförelse med kvinnor och män med lång utbildning. Mer ohälsosamma levnadsvanor återfinns även hos personer med någon form av funktionsnedsättning. De socioekonomiska mönstren kan observeras i nästan varje levnadsvana som redovisas i rapporten. Koppling mellan befolkningens livsmiljö och levnadsvanor Livsmiljön är den kombination av miljöer där vi lever och verkar allt från hemmet till samhället i stort. Livsmiljön har stor betydelse för människors hälsa. Det finns också en koppling mellan befolkningens livsmiljö och levnadsvanor. Tillgängligheten och utbudet av olika sorters livsmedel påverkar exempelvis människors matvanor. En större andel bland personer med stillasittande fritid känner sig otrygga jämfört med motsvarande andel bland dem som är fysiskt aktiva varje dag.

10 1 LEVNADSVANOR Summary Living habits. Progress report 11 This report on the living habits in Sweden 11 is a compilation of data from the Swedish National Public Health Survey, "Health on equal terms." The survey has been conducted annually since and presents data on health-related behaviors such as physical activity, eating habits, problem gambling and the consumption of alcohol drugs and tobacco. Data regarding physical activity 3 min/day are not presented since there is a risk that data overestimate physical activity. Living habits in Sweden are relatively constant over time The proportion of the population that consumes at least 5 grams of fruit and vegetables has not changed since 5. The proportion of the population with a sedentary lifestyle remains unchanged. Similarly, the proportion of the population with risky gambling habits has remained stable. The proportion of women and men with hazardous drinking habits has also been relatively constant since. The proportion of daily smokers has decreased since. There are some changes in living habits over time The proportion of the population that reports that they exercise and train at least three times per week for at least 3 minutes has increased in recent years. Since 1 the proportion of the population that reports that they have a BMI greater than 9.9, which corresponds to obesity, has increased. Socioeconomic patterns characterizes most living habits A priority of Swedish public health policy is to reduce inequalities in health between different parts of the population. Therefore, this report focuses on how unhealthy living habits are to factors such as habitat, sex, socioeconomic status, disability and age. Those who have short education and poor personal finances most often have worse living habits than those with extensive education and strong finances. An example of this is young people's sexual risk-taking that turn out to be related to socioeconomic status. Students at vocational (practical) programs are at greater health risk than students in the academic (theoretical) programs. The social patterns of the current rise in overweight and obesity is clear. Those with poor economy and low level of education have more often worse habits than those who have extensive training and a good economy. For example, three times as many men with short education smoke every day compared with men with extensive education. Those with some form of disability also have more unhealthy living habits. The socioeconomic patterns repeat themselves in every living habit presented in the report. Unhealthy living habits also tend to correlate. People with risky gambling habits, for example, participated in social activities to a lesser degree and have been exposed to violence more often than people without risky gambling habits. Women and men

11 LEVNADSVANOR 11 with hazardous drinking habits have also been subjected to physical violence and threats of violence to a greater extent than the general population. There is a link between living environment and living habits. The living environment is the combination of the environments in which we live and work - everything from our homes to society at large. The habitat is very important for our health. There is a link between people's living environment and living habits. The availability and supply of different kinds of foods affect people's eating habits, for example. A greater proportion of sedentary leisure feel unsafe compared to those who are physically active at least 3 minutes per day.

12 1 LEVNADSVANOR Inledning Statens folkhälsoinstitut har som en viktig uppgift att följa upp folkhälsopolitiken och ge underlag för olika hälsosatsningar. Som ett led i uppdraget att följa upp folkhälsopolitiken genomför institutet tillsammans med Sveriges landsting och regioner en årlig rikstäckande undersökning om folkhälsa. Undersökningen heter Hälsa på lika villkor och syftet är att visa hur befolkningen mår och att följa upp förändringar i hälsa över tid. Sedan har Folkhälsoinstitutet även uppdraget att årligen rapportera om levnadsvanor som har stor betydelse för folkhälsan. Människors levnadsvanor samspelar med både social bakgrund och andra bestämningsfaktorer. För olika grupper av människor som t.ex. personer med funktionsnedsättning och hb-personer kan både levnadsvillkor och livsmiljö vara väsentliga för levnadsvanor och hälsa. Vid jämförelser mellan hälsorelaterade levnadsvanor finns ofta sociala skillnader. För att nå målet med en minskad skillnad i hälsa är det därför viktigt att ta hänsyn till hur olika levnadsvanor fördelar sig bland olika grupper i befolkningen. Personer med dålig ekonomi, kort utbildning eller bristande inflytande över sin livssituation har till exempel mindre möjligheter än andra att förändra sina levnadsvanor i positiv riktning. Årets lägesrapport domineras av figurer som redovisar levnadsvanor generellt och specifikt för vissa grupper och årets livsmiljökapitel är mer omfattande. Alla data i rapporten bygger på självskattade uppgifter från de som svarat på den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Ett flertal medarbetare på Statens folkhälsoinstitut har medverkat med sakkunskap till framför allt kapitlet Livsmiljö och levnadsvanor.

13 LEVNADSVANOR 13 Metod och statistik Statens folkhälsoinstitut gör sedan årligen en undersökning där landstingen i Sverige inbjuds att i samarbete med institutet ta reda på hur Sveriges befolkning mår. Undersökningen genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) som från sitt register över totalbefolkningen drar ett obundet slumpmässigt urval. Undersökningen består av en postenkät, och sedan 7 kan urvalspersonerna även besvara enkäten via webben. Undersökningen pågår mellan mars och juni varje år. Frågorna i den nationella folkhälsoenkäten täcker bl.a. in områden som fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, kostvanor, rök- och snusvanor, alkoholvanor, individens upplevelse av trygghet, sociala relationer, vårdutnyttjande, hem och hushåll och ekonomiska förhållanden. Skriften Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten redogör för valet av frågor i nationella enkäten (Statens folkhälsoinstitut, 11g). För att minska antalet frågor innehåller enkäten registeruppgifter om civilstånd, födelseland, medborgarskap, utbildningsnivå, inkomst, bidrag och sjukersättning på de personer enkäten skickas ut till. Resultaten i denna rapport baseras på 11 års nationella undersökning då 9 7 personer besvarande enkäten, vilket var 9 procent av urvalet. För att få ett tillräckligt stort analysmaterial för att analysera personer med ohälsosamma levnadsvanor som vill förbättra sina levnadsvanor och vid analys av specifika grupper har vi även inkluderat tilläggsurvalen från Region Gotland, Stockholm läns landsting, Landstinget Östergötland, Landstinget Blekinge och Västra Götalandsregionen för 11. Med tilläggsurvalen inkluderade besvarades enkäten av 3 3 personer. Vid analys av homo- bi- och transpersoner (hbt-personer) har transpersoner uteslutits då det inte finns tillräckligt statistiskt underlag för att beskriva gruppen. Alla resultat som inte är åldersuppdelade är åldersstandardiserade efter Sveriges befolkning 3. När man vill jämföra sjuklighet mellan grupper behöver man nämligen ta hänsyn till skillnader i ålder mellan grupperna. Detta görs för att ohälsa och förekomst av sjukdomar i stor utsträckning beror på en individs ålder. En sådan beräkning kallas för standardvägning efter ålder eller åldersstandardisering. Den som vill veta mer om metod samt syfte och bakgrund till frågorna i Hälsa på lika villkor kan läsa mer på Statens folkhälsoinstituts webbplats: Konfidensintervall Konfidensintervallet, som är 95 procent, anger det mest troliga värdet för respektive beräknat mått. Detta kan illustreras med följande exempel: 1 procent av de yrkesarbetande männen rökte dagligen och konfidensintervallet för denna andel är mellan 9,1 procent och 11, procent. Detta innebär att det var 1 procent rökare bland de yrkesarbetande män som besvarade enkäten men att andelen rökare bland alla yrkesarbetande män i riket troligtvis finns någonstans i intervallet 9,1 till 11, procent. Denna osäkerhet beror på att endast en mindre del av befolkningen har tillfrågats. I denna grupp ingår ganska många män, 9 stycken, och konfidensintervallet är därför ganska snävt. Bland arbetslösa män röker 7 procent och konfidensintervallet är 19, procent till 35,1 procent. Endast 15 män ingår i denna grupp och konfidensintervallet blir därför stort, med andra ord är osäkerheten större.

14 1 LEVNADSVANOR Skiljer sig då andelen rökande sysselsatta män från andelen rökande arbetslösa män? Eftersom den övre gränsen för konfidensintervallet är 11, procent bland sysselsatta och den nedre gränsen är 19, procent bland arbetslösa, överlappar konfidensintervallen inte varandra. Det finns därför en statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. Hade däremot den nedre gränsen i konfidensintervallet för arbetslösa män varit lägre än 11, procent hade skillnaden inte varit statistiskt säkerställd (se tabell nedan). Redovisningsgrupp År Andel Konfidensintervall Antal svarande Yrkesarbetande 1 9,1 11, 9 Arbetslös 7 19, 35,1 15 Även om det ser ut som tydliga skillnader i figuren så är det konfidensintervallen som avgör om skillnaden är signifikant eller inte. Om inte signifikans eller förändring kommenteras i texten till figuren ska det tolkas som att det inte är någon skillnad eller förändring. Detta kan innebära att kommentaren helt uteslutits för vissa figurer. När det i texten står att det var vanligare att män med kort eller mellanlång utbildning rapporterade riskabla spelvanor jämfört med kvinnor med motsvarande utbildningslängd betyder att det är en signifikant större andel män än kvinnor som rapporterar att de hade riskabla spelvanor.

15 LEVNADSVANOR 15 Livsmiljöns betydelse för befolkningens hälsa Vad är livsmiljö? Det finns en mängd faktorer i livsmiljön som har betydelse för hälsoutvecklingen i befolkningen. På ett vardagsplan kan livsmiljöns betydelse för enskilda individers hälsa t.ex. handla om möjligheter till arbete och försörjning, tillgång till trygga och säkra gång- och cykelbanor, och utbud av och tillgång till bra livsmedel. Hur vi organiserar och formar samhället har därför sammantaget en stor betydelse för människors möjligheter att göra hälsosamma val. De flesta kommuner och regioner anger i program och visioner att de vill skapa en attraktiv livsmiljö för sina invånare, besökande och företag. Det finns inte så många definitioner av begreppet livsmiljö i sociala sammanhang, det används oftare när förutsättningar för växter och djur ska beskrivas. Här nedan följer Statens folkhälsoinstituts förslag till definition av begreppet livsmiljö. En definition Livsmiljön omfattar allt det naturliga vi har runt omkring oss, som sol, luft, väderlek/klimat, vatten, landskap, växter och djur. Till livsmiljön hör också människor och den kultur och det samhälle som vi skapat. Livsmiljön kan sägas innehålla såväl fysiska som sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer vilka från ett folkhälsoperspektiv påverkar människors hälsa. Denna påverkan kan vara både till skada för hälsan (riskfaktorer) eller utformad så att den stärker hälsan och möjliggör för individer att göra hälsosamma levnadsvaneval (skyddsfaktorer). Människors hälsa är i sin tur en avgörande förutsättning för hållbar tillväxt och utveckling. (Statens folkhälsoinstitut, 11) Livsmiljö och hållbart samhälle Visionen om det hållbara samhället bygger på tanken att det ska kunna bestå under lång tid framöver och att det byggs av oss nu och upprätthålls och utvecklas av kommande generationer. I det hållbara samhället värnar människorna om naturen, är städer i samklang med landsbygd samt har nationer fred och demokrati. Ekonomin växer och tillgodoser människors behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Människor har god hälsa och kan i hög grad försörja sig själva. Livsmiljöns utformning är både direkt och indirekt en avgörande förutsättning för hållbar tillväxt och utveckling samt påverkar människors hälsa. Hållbar utveckling brukar delas in i tre sammanhängande dimensioner ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

16 1 LEVNADSVANOR Ett ekologiskt hållbart samhälle Det ekologiskt hållbara samhället är ett kretsloppssamhälle med restriktiv användning av ändliga resurser och giftiga ämnen samt som sätter stopp för utsläpp som skadar naturen. Energitillförseln är förnybar och energianvändningen är effektiv. Ekologisk hållbarhet innebär också att samhället främjar människors hälsa, värnar den biologiska mångfalden och naturmiljön, tar tillvara kulturhistoriska värden, bevarar ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och tryggar en god hushållning med naturresurser så att även kommande generationer kan leva i en god livsmiljö och dra nytta av olika ekosystemtjänster. I det ekologiskt hållbara samhället råder försiktighetsprincipen, för att undvika oönskade effekter och okända risker (Regeringens skrivelse 1997/9:13, 199). Ekologisk hållbarhet konkretiseras i 1 nationella miljömål (Miljömålsportalen). Ett socialt hållbart samhälle Social hållbarhet är en utveckling som utgår från jämlikhet samt människors välbefinnande och behov, såväl fysiskt som psykiskt. Samhället byggs på en demokratisk värdegrund där hälsa, delaktighet och trygghet ska vara utgångspunkter. Alla människor ska oavsett kön, sexuell läggning, ålder, etnisk eller kulturell tillhörighet och ekonomi ha samma möjligheter till ett gott liv. Folkhälsoarbetet är viktigt för ett socialt hållbart samhälle. Målet för svensk folkhälsopolitik är enligt riksdagens beslut (april 3) att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden (Statens folkhälsoinstitut, 1b). Ett ekonomiskt hållbart samhälle En hållbar ekonomi växer genom att omsättningen av naturresurser och material effektiviseras och återanvändningen av vissa varor ökar. Ett hållbart ekonomiskt samhälle formas med lagar, regler och ekonomiska styrmedel som skatter och subventioner, för att minimera negativa effekter. Det krävs internationella överenskommelser om hur jordens resurser ska användas och inom de gemensamt utformade ramarna kan ekonomin verka. Den betraktas som ett medel för att fördela resurser. Forskning och utbildning är också viktiga styrmedel för att utveckla ett ekonomiskt hållbart samhälle (Glesbygdens universitet, ). Ekonomin är beroende av naturens resursuppbyggande förmåga och ska långsiktigt tillgodose befolkningens grundläggande behov. Ökad ohälsa, sjukdom och fattigdom är, i en resursrik omgivning, tecken på brister i ekonomin. En hållbar ekonomi förutsätter att den reala ekonomin (flödena av det som produceras och konsumeras) överordnas penningekonomi (Glesbygdens universitet, ). Folkhälsa och hållbar utveckling Folkhälsa relateras ofta till den sociala dimensionen i hållbar utveckling, men hälsans bestämningsfaktorer återfinns inom alla tre dimensionerna. Hållbar utveckling är ett politiskt ställningstagande och en ambition som brukar fångas med hjälp av fyra teoretiska kapitalbegrepp (Sveriges Kommuner och Landsting, 7): humankapital, naturkapital, socialt kapital och realkapital (kan knytas till tillverkning). Folkhälsa finns inom humankapitalet. Med humankapital menas individens kunskaper, färdigheter och beteenden, men även psykisk och fysisk hälsa

17 LEVNADSVANOR 17 som bidrar till att vi är produktiva och framgångsrika på arbetsmarknaden och i privatlivet. Självklart samspelar dessa fyra kapital med varandra. Ur ett folkhälsoperspektiv är det därför intressant att vidta åtgärder inom alla fyra områdena. Den sociala hållbarheten följs inte upp på samma stringenta sätt som de ekonomiska och miljömässiga dimensionerna, varken när det gäller preciserat innehåll eller uppföljningsmått. Det blir därför svårt att veta om utvecklingen på det sociala området är hållbar. Sociala faktorer är viktiga för att utveckling ska uppmärksammas, t.ex. där uppföljningsindikatorer och hälsoaspekter har central betydelse. Det gäller t.ex. arbetet med mänskliga rättigheter och sociala faktorer inom OECD (OECD, 1). Samhällsplanering goda levnadsvanor Begreppet samhällsplanering inkluderar även social planering. Längre ner i detta kapitel finns en översiktlig beskrivning av dessa två begrepp. För att uppnå social hållbarhet (och goda levnadsvanor) behöver den sociala planeringen hållas ihop på samma sätt som den fysiska och miljömässiga planeringen via plan- och bygglagen och miljöbalken. Samhällsplanering handlar om att utforma framtidens samhälle och möta samt tillgodose människors behov på kort och lång sikt. Huvudsyftet är att utveckla goda och trygga levnadsförhållanden samt långsiktigt hållbara livsmiljöer, vilka de flesta kommuner och regioner strävar efter att göra attraktiva. När det gäller levnadsvanor kan samhällsplaneringen bidra till att skapa goda förutsättningar för människor att göra hälsosamma val. Levnadsvanorna påverkas således av de förutsättningar som livsmiljön erbjuder, såväl fysiskt som socialt. Människor samspelar på olika sätt med det omgivande samhället, beroende på erfarenheter, preferenser, socioekonomiska förutsättningar samt social och kulturell kontext. Samhällets såväl offentliga som privata och ideella aktörer behöver ta större hänsyn till dessa skillnader när livsmiljöer utformas och verksamheter organiseras. Livsmiljön i samhällsplaneringen Livsmiljön kan delas in i fyra planeringsområden (se bild 1), där hälsofrämjande faktorer och förutsättningar framför allt kan påverkas. Det gäller främst kommunala processer, men områdena är även tillämpbara i både regionala och nationella processer. De fyra planeringsområdena är a) naturmiljö b) bygg miljö c) arenor, aktörer och aktiviteter (såväl offentliga som ideella och privata verksameter) d) social kontext. I den övre halvan i figur 1 finns livsmiljön och de fyra planeringsområdena, inom vilka det går att påverka levnadsvanorna. I figurens nedre del finns två sektorer, dels individen, dels levnadsvanorna. Levnadsvanorna är ett resultat av både faktorer i livsmiljön och individens olika förutsättningar. De yttre ringarna i figuren illustrerar att planeringsprocesser och beslut, såväl fysiska som sociala, har stor betydelse.

18 1 LEVNADSVANOR Figur 1. Livsmiljön, individen, levnadsvanorna och de fyra planeringsområdena. Fysisk planering Fysisk planering handlarr om hur mark, vatten, byggnader ochh anläggningar ska användas och utformas samt s omfattar teknisk infrastruktur och kommunikationer. Kommunens översiktsplan (ÖP) ska vägleda och detaljplan (DP) användss när kommunen vill förändra mark- och vattenanvändningen. Även andra planer och program påverkar användandet av den fysiska miljön, människors hälsa och levnadsvanor. När det gäller människors levnadsvanor så har den fysiska planeringen stort inflytande t. ex. över utformningen avv cykelbanor och barns utemiljöer u i den byggda miljön. Planeringen har även möjlighet att skapa attraktiva naturmiljöer.

19 LEVNADSVANOR 19 Social planering Med social planering avses verksamheter och aktiviteter som bedrivs på olika arenor, av såväl offentliga som ideella och privata aktörer, samt vilka kan bidra till hälsokompetens och ge stöd till människor när det gäller att välja och hålla fast vid hälsofrämjande levnadsvanor. Vid social planering kan olika insatser göras i det sociala sammanhanget, t.ex. genom att arbeta med trygghet, säkerhet, skyddsfaktorer och attityder. Det finns också möjlighet att arbeta med verksamheter ute på olika arenor (t.ex. skola, vård och omsorg samt hälso- och sjukvård) och att utveckla stödjande miljöer. Med social planering avses i detta sammanhang också strukturinriktade insatser som syftar till förbättring av samhällsmiljön och mer allmänna insatser och generella åtgärder som utgår från ett folkhälsoperspektiv samt är anpassade till olika gruppers behov. Detta till skillnad från individinriktade insatser som omfattar arbete med enskilda personer eller familjer. Livsmiljöns betydelse för hälsa och levnadsvanor Livsmiljöns utformning har betydelse för människors levnadsvanor och det finns samband mellan miljöfaktorer och individuell hälsa såväl i den sociala som i den fysiska miljön. Några exempel är att tillgången till grönområden inom några minuters promenad ökar lusten att vara fysiskt aktiv och att ett aktivt stöd för beteendeförändring kan hjälpa människor att t.ex. sluta röka eller att minska intaget av energirika födoämnen. De flesta faktorerna i livsmiljön är möjliga att påverka med planering och politiska beslut. Fyra planeringsområden har identifierats: naturmiljö byggd miljö arenor, aktörer och aktiviteter social kontext. Inom alla dessa planeringsområden finns faktorer som påverkar levnadsvanor och hälsa. Nedan följer en sammanställning av vetenskapliga artiklar och rapporter som på olika sätt försöker att beskriva livsmiljöns betydelse för levnadsvanorna. Faktorer i livsmiljön som forskningen identifierat I en artikel som i American Journal of Preventive Medicine (Woolf, Dekker, Byrne, & Miller, 11) ställs frågan: Hur kan en ohälsosam social trend vändas? Svaret på denna fråga är enligt artikeln: Det är viktigt att olika samhällsaktörer tar ansvar i planeringen och undanröjer riskfaktorer och underlättar de hälsosamma levnadsvanorna. Det handlar om allt från generella insatser till åtgärder i den fysiska miljön och direkta insatser för beteendeförändring. I samma artikel konstaterar man att dåliga levnadsvanor utgör den viktigaste orsaken till den samlade sjukdomsbördan, även om socioekonomiska faktorer och miljöfaktorer har stort inflytande på människors hälsa.

20 LEVNADSVANOR I en annan amerikansk artikel (Miller, Pollack, & Williams, 11) har man identifierat samband mellan ett områdes eller en kommuns fysiska, sociala och ekonomiska faktorer i livsmiljön och invånarnas hälsa. Det handlar om att både hemförhållanden och områdets fysiska karaktär och sociala dynamik kan ha såväl positiva som negativa effekter på befolkningen. I artikeln poängterar författarna att det är ett kollektivt ansvar att lösa de problem som uppstår. Studien visar att områden som är bebodda av utsatta och sårbara grupper har större förekomst av ohälsosamma faktorer, t.ex. sämre utbud av mat, större tillgång till alkohol och tobak samt sämre fysisk miljö. Artikelförfattarna understryker att det behövs samverkan mellan det offentliga, det privata näringslivet och den frivilliga sektorn för att genomföra hälsoinriktade satsningar inom områden som boende, transporter, rekreation, lokal utveckling och planering. Forskningen måste i sin tur kunna generera starkare vetenskapligt stöd för vilka insatser på samhällsnivå som fungerar och på så sätt bidra till policyutveckling och framtida investeringar. Forskning (CHESS, 1) inom skolområdet lyfter trygghet, i och utanför skolan, som en viktig faktor. Man fann ett flertal faktorer som har negativ påverkan på alla typer av hälsobesvär, t.ex. dåliga sociala relationer, trakasserier och känsla av osäkerhet. Skolan har både som arbetsplats och som social arena stor påverkan på hälsan. I en rapport från 9 (Tillväxtverket, 9) undersökte Tillväxtverket vilka andra områden, förutom prioriteringarna inom den nationella strategin för hållbar utveckling, som länen lyft fram inom ramen för de regionala utvecklingsprogrammen. Det visade sig att ett flertal län även lyft fram kultur, folkhälsa, attraktivitet och boendemiljö som prioriterade områden, alltså sådant som brukar kopplas samman med en attraktiv livsmiljö. En studie publicerad i Women & Health (Ball, Salmon, Giles-Corti, & Crawford, ) pekar man på att insatser för mer fysisk aktivitet bland socioekonomiskt utsatta grupper bör erbjuda ett mer varierat utbud bidra till att fysisk aktivitet blir en positiv erfarenhet skapa en känsla av trygghet i grannskapet. Om man ser till bestämningsfaktorn fysisk aktivitet och resultatindikatorn 3 minuters fysisk aktivitet per dag finns flera faktorer i livsmiljön som kan påverka utfallet (Statens folkhälsoinstitut, 7, 11f). Den fysiska livsmiljön kan rätt utformad stimulera barn till rörelse och lek (Statens folkhälsoinstitut, 9) samt människor till aktiv transport (Statens folkhälsoinstitut, ). Det kan t.ex. handla om att kunna ta med cykeln på pendeltåget kunna delta i sociala arrangemang få målgruppsanpassad hälsoinformation och hälsokommunikation kunna synliggöra och åtgärda risker för skador och olycksfall i vardagsmiljön ge möjlighet för personer med funktionsnedsättning att ta sig till fysiska och sociala aktiviteter. Bostadsområdet (inklusive hemmiljön), skolan, arbetsplatsen och fritiden är alla potentiella sammanhang där hälsofrämjande insatser kan göras, av såväl offentliga som ideella och kommersiella aktörer.

21 LEVNADSVANOR 1 I en artikel i American Journal of Preventive Medicin från 11 (Woolf et al., 11) behandlas frågan om hur samverkan i samhället kan underlätta människors möjligheter till ett hälsosamt liv. Författarna pekar på att skillnader i förekomsten av ohälsosamt beteende mellan områden, med olika fysiska, sociala och ekonomiska resurser, orsakas av olika miljömässiga faktorer. För att åtgärda detta måste förutsättningarna för det dagliga livet förbättras så att dessa stöder förändrade levnadsvanor ( citizen-centred health promotion ). I artikeln konstateras att det har visat sig vara effektivt att koppla ihop sjukvården med områdesbaserade hälsoprogram. Dessa resonemang är intressanta i samband med införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen, 1).

22 LEVNADSVANOR Livsmiljö och levnadsvanor Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har betydelse för befolkningens hälsa och den kan främjas genom t.ex. bra utformning av städer, tätorter, bostadsområden samt skol- och förskolegårdar, och genom att det finns attraktiva och tillgängliga grönområden i anslutning till där människor bor. Skogen eller parken bör finnas inom 3 meter från bostaden. Det är framför allt viktigt för dem som bor i städer och tätorter. Detta är en livsmiljöaspekt som kan vara avgörande för att stimulera stillasittande människor att komma ut och röra på sig. Det finns naturligtvis många anledningar till låg aktivitet och det handlar till stor del om faktorer i livsmiljön. Närområdet kring bostaden kan vara mindre attraktivt eller människor kan vara utsatta för våld eller hot om våld, och det kan göra att de känner otrygghet. Analyser av data från den nationella folkhälsoenkäten visar att en större andel av personer med stillasittande fritid är otrygga jämfört med personer som är fysiskt aktiva varje dag. Det här ligger i linje med den forskning som säger att en av de viktigaste faktorerna som påverkar fysisk aktivitet bland många grupper är trygghet och säkerhet i bostadsområdet (Craig et al., ; Troped, Saunders, Pate, Reininger, & Addy, 3). I en kunskapssammanställning från Statens folkhälsoinstitut (Statens folkhälsoinstitut, 7) lyfter författaren fram att en individs aktivitetsnivå påverkas av faktorer som motivation, färdigheter, kroppsvikt och hur tiden används. Enligt forskning (socialkognitiv teori) sker det en ömsesidig påverkan mellan individuella, miljömässiga och beteendemässiga faktorer. I rapporten konstateras att människan är byggd för rörelse, men dagens samhälle uppmuntrar ofta en stillasittande livsstil samt att en fysiskt aktiv livsstil främjar hälsa och förebygger sjukdom. I rapporten Grönområden för fler, från Statens folkhälsoinstitut (Statens folkhälsoinstitut, 9), beskrivs forskning som gör gällande att promenader och andra former av fysisk aktivitet främjas av att det är nära till grönområden. Naturvistelser har dessutom stor betydelse för den psykiska hälsan. Enligt forskning tar vi människor in omvärlden på två olika sätt; riktad respektive spontan uppmärksamhet. För barn finns ett samband mellan aktivitetsnivå och tillgänglighet till grönområden samt till antalet näraliggande lekplatser. Det finns även behov av närnatur med promenadstråk i närheten av arbetsplatser samt intill sjukhus, förskolor och skolor. Studier visar också att tystnad har blivit en alltmer efterfrågad kvalitet, inte minst i storstadsområden. Det tycks också finnas ett samband mellan avstånd till grönområde och stress. Ju oftare människor besöker ett grönområde desto mindre stressade känner de sig. Forskning har också visat att hälsoskillnaderna är betydligt mindre mellan olika socioekonomiska grupper i områden med god tillgång till grönområden (Statens folkhälsoinstitut, 9). Matvanor Den kraftiga överviktsutvecklingen under de senaste decennierna är det största matrelaterade folkhälsoproblemet i Sverige i dag. Att skapa en livsmiljö där utbud

23 LEVNADSVANOR 3 och tillgänglighet av livsmedel underlättar för människor att minska konsumtionen av energität mat och öka konsumtionen av mat med låg energitäthet, är en viktig del av att förebygga överviktsutvecklingen. Många olika samhälleliga faktorer påverkar utvecklingen av övervikt och fetma och följaktligen måste många olika samhällssektorer involveras för att de förebyggande åtgärderna ska bli effektiva (World Health Organization, 7). Antalet tänkbara livsmiljöer som kan påverkas är därför stort, här kan endast de mest primära livsmiljöerna som berör utbud och tillgänglighet av livsmedel uppmärksammas. Hemmet är ett exempel på en livsmiljö som är påverkbar och det är viktigt att göra föräldrar medvetna om den påverkan de utövar på sina barns matvanor genom sitt eget förhållningssätt till mat och de livsmedel de gör tillgängliga. Barns matvanor etableras i tidig ålder. Försvårande för föräldrar i processen att lära sina barn bra matvanor är att barn dagligen exponeras för onyttig mat, t.ex. vid kassorna i matvarubutiken, i idrottsanläggningar, videobutiker, biografsalonger, m.m. Marknadsföring av onyttig mat riktad till barn är också vanlig, särskilt på internet (Nordiska ministerrådet, 7). Skolan och dess omgivande miljö utgör en annan viktig livsmiljö med stor potential att påverka barns matvanor, det är därför viktigt att det finns ett bra utbud av mat och måltider i skolan och på fritidsverksamheten. I den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 11 ställs krav på att skolmåltiden förutom att vara kostnadsfri även ska vara näringsriktig (SFS: Skollag). Att det finns tillgång till bra system för att mäta och säkra kvaliteten på skollunchen är viktigt för att skollagen ska bli effektiv. Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med Statens skolverk stödja arbetet med näringsriktig skolmat och skolmåltidens utformning (Regeringen, 11). Regionala data från nationella folkhälsoenkäten visar att förekomsten av fetma är större i glesbygdsområden, att konsumtionen av frukt och grönsaker är lägst i dessa områden och att den påverkas av faktorer som arbetslöshet, inkomst och utbildning. En målsättning för samhällsplaneringen bör vara att säkerställa tillgång till livsmedelsbutiker med fullt sortiment av frukt och grönsaker, så att befolkningen i glesbygdsområden inte behöver förlita sig på det begränsade utbudet i mindre service- eller på bensinmackar. Etableringen av livsmedelsbutiker bör generellt vara så att konsumenterna kan ta sig till butikerna gående eller per cykel, för vilket det även finns starka miljöskäl (von Haartman, ). Spel om pengar I den nationella folkhälsoenkäten 11 undersöktes om det fanns samband mellan riskabla spelvanor och tre faktorer som rör livsmiljö: om man deltar i olika sociala aktiviteter, om man har någon att dela känslor med och anförtro sig åt och om man har varit utsatt för fysiskt våld de senaste 1 månaderna. Personer med riskabla spelvanor har deltagit i sociala aktiviteter i lägre utsträckning, har sämre socialt stöd och har varit utsatta för våld i högre utsträckning än personer utan riskabla spelvanor. Samma mönster syns i Swedish Longitudinal Gambling Study (SWELOGS) /9 (Statens folkhälsoinstitut, 1b) där det framgår att män med spelproblem i högre grad än icke-problemspelare har ett riskfyllt alkoholbruk och oftare är dagligrökare. De har även varit utsatta för våld i högre grad under de senaste 1 månaderna. För kvinnor syns inga signifikanta skillnader mellan problemspelare respektive icke-problemspelare. Vad gäller socialt stöd förefaller det

24 LEVNADSVANOR ha betydelse om man har någon person överhuvudtaget att anförtro sig åt. Andelen problemspelare är högst i kategorin som inte har någon att anförtro sig åt och detta gäller både män och kvinnor. Alkohol Våldsutsatthet Forskning visar att i cirka sju misshandelsfall av tio har gärningsmannen varit påverkad av alkohol eller droger, och i cirka fyra fall av tio uppger brottsoffret att hon eller han själv varit berusad. Att ha varit utsatt för våld är en bidragande orsak till otrygghet och det påverkar hur människor lever (se bl.a. avsnittet om fysisk aktivitet och stillasittande fritid i detta kapitel). Statistiken om misshandel delas in i misshandel utomhus respektive inomhus, och misshandel utomhus har minskat sedan 7 medan misshandel inomhus ökar stadigt. Orsaken till att utomhusmisshandeln minskar kan vara att minskningen över tid faktiskt sammanfaller med ett intensivt alkoholförebyggande arbete riktat framför allt till ungdomar. För att minska berusningsdrickandet och det efterföljande våldet i offentlig miljö använder man metoder som Ansvarsfull alkoholserveringf1 och Kronobergsmodellen1F. Men fortfarande dricks 9 procent av all inköpt alkohol i hemmen eller på annan privat plats, och misshandelsbrotten inomhus ökar alltjämt som tidigare nämnts (Statens folkhälsoinstitut, 11a). Detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker Alkohol skördar liv och bidrar till många olika sjukdomstillstånd, varav de vanligaste är olika former av hjärt-kärlsjukdomar, leverskador, cancer och psykisk ohälsa. År 9 hade drygt 5 dödsfall ett konstaterat orsakssamband med alkoholkonsumtion. Runt 7 svenskar bedöms ha en riskabel alkoholkonsumtion och ytterligare 3 ett beroende. Upp till svenska barns psykiska eller fysiska hälsa riskerar att påverkas negativt av att de har en förälder som dricker för mycket (Statens folkhälsoinstitut, 11a). Socialstyrelsen fick 11 regeringens uppdrag att, i samråd med Statens folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner och landsting, stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete avseende stöd till barn i familjer med missbruk m.m. Regeringsuppdraget avser perioden Svensk folkhälsopolitik handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Härmed lägger man på alkoholområdet fokus på de övergripande effekterna av alkoholkonsumtion på hälsa och sociala problem i befolkningen, samt på konsekvenser för särskilt sårbara grupper. Alkoholpolitikens främsta vapen är att med pris och tillgänglighetsbegränsande åtgärder kontrollera tillgången och försäljningen av alkoholhaltiga drycker och det är där detaljhandelsmonopolet kommer in. 1 En metod för att minska våldet i krogmiljö genom att minska servering av berusade personer och underåriga. Metoden har med vetenskapligt stöd och introducerades ursprungligen 1995 i Stockholm genom STAD-projektet (Stockholm förebygger alkohol och droger) och har genom regeringsuppdrag spritts i hela landet sedan. Metod som utvecklades i Växjö i mitten på 199-talet och är en kombination av aktiv spaning mot organiserad langning, beslag av all alkohol som ungdomar innehar samt att polis kontaktar föräldrarna när ungdomar påträffas med alkohol.

25 LEVNADSVANOR 5 Narkotika Cannabisanvändning Cannabis är den vanligaste narkotikatypen bland svenska ungdomar och ungdomar konsumerar mest cannabis jämfört med övriga åldersgrupper. För en del innebär en tidig debut att risken för beroende och missbruk ökar. Risk- och skyddsfaktorer i livsmiljön som avgör om ungdomar och unga vuxna börjar använda cannabis kan knytas till individen, familjen, kamrater, skolan och närområdet men risk- och skyddsfaktorerna är delvis olika beroende på om det handlar om debut av cannabisbruk eller att det övergått till ett beroende. En tysk studie bland ungdomar visade att god tillgång till cannabis och kamrater som använde drogen var riskfaktorer för att börja använda cannabis. Om däremot ett beroende höll på att utvecklas var riskfaktorerna psykisk ohälsa, låg självkontroll, dålig självkänsla, svag ekonomisk situation och föräldrars död under barndomen. Låg socioekonomisk status utgör ingen riskfaktor då forskning visar att social bakgrund inte har stor betydelse. En undersökning i Stockholm visade att narkotikaanvändning var vanligare bland elever från stadsdelar med hög socioekonomisk status än bland elever från områden med låg socioekonomisk status (Sundell, ). För att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa försöker man begränsa tillgängligheten till narkotika och det gör man främst genom lagstiftning. Det finns också åtgärder som via föräldrarna ska främja barns och ungas hälsa och positiva utveckling och maximera deras skydd mot ohälsa och sociala problem. Den nationella strategin för föräldrastöd är en sådan åtgärd där föräldrar får hjälp och stöd att utveckla föräldraskapet (Sundell, ). Tobak Rökfria miljöer Tobakslagen har bestämmelser om vissa rökfria miljöer och det förbättrar livsmiljön för många människor. Lagen omfattar bl.a. serveringsställen, lokaler inom hälsooch sjukvården, arbetsplatser, barnomsorg och skola (Statens folkhälsoinstitut, 1a). Statens folkhälsoinstitut konstaterar i en rapport att rökfria serveringar blev en folkhälsopolitisk succé genom att förutsättningarna för bättre hälsa har ökat bland t.ex. serveringspersonal sedan lagförändringen (tobakslagen) infördes 5. Statistiken är talande (1): efter 5 har utsattheten för passiv rökning i samhället minskat med 9 procent, från 7 till 1 procent. Det är en hög efterlevnad av lagen. Endast 11 överträdelser har observerats på 1 13 tillsynsbesök av serveringar. 93 procent av svenskarna säger sig i en undersökning hösten vara positiva till rökfria restauranger. Det var 15 färre dagligrökare än. De anställdas hälsa har förbättrats och symptom som irriterad och kliande hals och näsa, röda och irriterade ögon, slembildning och hosta har halverats skolverksamhet (Statens folkhälsoinstitut, 1a). Skolan är ett rökfritt område och det inkluderar även skolgården, men en nationell undersökning bland skolungdomar visar att både elever och vuxna röker på skolgården. För att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa har ett förslag utarbetats som ska komma till rätta med bristerna i efterlevnaden av tobakslagens bestämmelser om rökfria skolgårdar. Statens folkhälsoinstitut har utarbetat förslaget om en nationell strategi tillsammans med Skolverket, Sveriges kommuner och landsting och en referensgrupp med aktörer som på olika sätt är kopplade till skolan som. Syftet är att öka intresset och medvetenheten och ge kommunerna och skolorna

26 LEVNADSVANOR redskap för att kunna följa tobakslagen och därmed minska barns och ungas bruk av tobak (Statens folkhälsoinstitut, 1a). Rökande föräldrar kan ge rökande barn Människor som inte själva röker utsätts för tobaksrök s.k. passiv rökning och löper risk att drabbas av framtida hälsokonsekvenser. Detta gäller inte minst barn och ungdomar som lever i familjer där föräldrar eller syskon röker. Utöver det ökar även risken för barnet att själv börja röka. En intervjuundersökning gjord 9/1 bland 1 svenska ungdomar i åldern år visar tydligt sambandet att barn till rökande föräldrar oftare blir rökare. Samma förhållande ses för barn till snusare. Av ungdomar till rökande föräldrar var procent negativa till rökning, medan 55 procent av ungdomar till icke rökande föräldrar var det. Det framgår även att bland ungdomar till snusande föräldrar var 31 procent negativa till snusning, medan procent av ungdomarna vars föräldrar inte snusade var negativa till snusning (Statens folkhälsoinstitut, 11e). Föräldrarna är de som har störst möjlighet att påverka unga att bli tobaksberoende eller inte. De flesta föräldrar önskar inte att deras barn ska börja snusa och röka och om de kan förmedla denna inställning minskar det risken för ungdomarna, även om föräldrarna själva är tobaksbrukare. En kommunikation mellan föräldrar och barn som bidrar till ett bra samspel kan leda till att färre barn och unga börjar röka (Statens folkhälsoinstitut, 11e). Sexualitet och reproduktiv hälsa Studier visar att tidiga samlagsdebutanter och elever på yrkesförberedande program tar fler sexuella risker men också generellt har mer riskfyllda levnadsvanor, än ungdomar med senare samlagsdebut och elever på studieförberedande program. Skillnaderna mellan elever på grundskolan är mindre studerade och därför har Statens folkhälsoinstitut analyserat data från undersökningen Skolbarns hälsovanor, genomförd 9/1 (Statens folkhälsoinstitut, 11b). Resultaten bygger på svaren från elever i årskurs 9 visar att gruppen med tidig samlagsdebut (1 år eller yngre) har en mer riskfylld och problematisk livssituation än de som inte har samlagsdebuterat. Gruppen med tidig samlagsdebut har en mindre positiv inställning till skolan och upplever skolarbetet som svårare. De som samlagsdebuterat tidigt bland flickorna upplever också ett lägre stöd från föräldrarna. Dem med tidig samlagsdebut har en lägre tilltro till att de kommer läsa ett studieförberedande (teoretiskt) program efter årskurs 9 och de har mer riskfyllda levnadsvanor när det gäller alkohol, narkotika och tobak. Flickor som har samlagsdebuterat är mindre fysiskt aktiva än de flickor som inte har samlagsdebuterat. För pojkar är det tvärtom, de som samlagsdebuterat tidigt är mer fysiskt aktiva än pojkarna som inte har samlagsdebuterat. De som har samlagsdebuterat, framför allt de som har debuterat före 15 års ålder, upplever en sämre hälsa än de som inte har samlagsdebuterat. Resultaten visar att olika riskfyllda levnadsvanor hänger samman och det understryker behovet av att arbeta brett med frågor om levnadsvanor som också inkluderar sexualitet och samlevnad. Mot bakgrund av att grundskolan når ut till de flesta barn och ungdomar i Sverige, till skillnad från den frivilliga gymnasieskolan, är också grundskolan en viktig arena att arbeta förebyggande på.