Cannabis, risk och responsibilisering Motstånd och följsamhet bland unga i behandling

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Cannabis, risk och responsibilisering Motstånd och följsamhet bland unga i behandling"

Stina Svensson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Cannabis, risk och responsibilisering Motstånd och följsamhet bland unga i behandling Presentatör: Mats Ekendahl och Josefin Månsson Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

2 Unga cannabis-/spice användare i Sverige - vilka är de, vad är deras problem och varför söker de inte socialtjänstens hjälp? Finansierat av Forte. Forskargrupp: Mats Ekendahl, Patrik Karlsson, Josefin Månsson (och Jonas Raninen samt Isabella Gripe i delstudie 1). Syfte: Att studera vilka ungdomarna är som använder naturlig cannabis och syntetisk cannabis i Sverige idag, och hur de uppfattar och förhåller sig till sitt bruk samt till samhällets insatser för att förebygga, behandla och kontrollera detta.

3 3 delstudier Vi fokuserar på ungdomar (15-25 år) och använder epidemiologiska-, internet och intervjudata för att besvara följande forskningsfrågor: Delstudie 1: Vilka grupper av cannabis-/spiceanvändare kan identifieras i surveydata? Delstudie 2: Hur beskriver diskussionsdeltagare på internet skäl till cannabis-/spiceanvändning samt samhällets prevention? Delstudie 3: Hur förhåller sig klienter och personal i missbruksbehandling till cannabis-/spiceanvändning samt relaterade problem?

4 Spice uppgång och fall Ansökan skickades in 2015: Minister håller blixtmöte om Spice

5 Delstudie 3 intervjuer med ungdomar och behandlingspersonal Syfte: Hur personal problematiserar och legitimerar sitt arbete med cannabisanvändande ungdomar. Hur ungdomarna själva ser på cannabis och förstår behandlingen. Artiklar: Logics of legitimation in Swedish treatment for youth cannabis use: The problem representations of social workers in a prohibitionist policy context (CDP, 2018) Cannabis, risk and responsibilization: Resistance and compliance in Swedish youth treatment (forthcoming)

6 Cannabis i Sverige Oro över internationell utveckling (liberalisering, legalisering osv). Kampanjer och projekt (t ex Trestad) för att motverka liberalisering fokus på ungas bruk, ungas attityder. MiniMaria-mottagningar finns över hela landet (23 enbart i Stockholmsregionen). Cannabisnormalisering bland unga? Nja, fortsatt relativt låg prevalens, dock verkar testarna ha relativt få och små övriga problem i livet. CANs senaste siffror visar en viss uppgång generellt och i ungdomsgruppen.

7 MiniMaria öppenvårdsbehandling Öppenvårdsbehandling för unga (upp till 25) stort fokus på cannabis. Två ben landsting (drogtester) och kommun (missbruksutredning och behandling). Behandlar alla typer av substansbruk; från regelbunden användning till testare. MI-inspirerad behandling, men arbetar med flera tekniker Behandling genom tough love tvång och stöd.

8 Studien av personal Personalen beskrev ett kompetent och seriöst arbete med ungdomarna. Legitimering av verksamheten baserades på kunskap (särskilt om ungdomarna) och på möjligheten att individualisera insatser. Nolltoleransargumentet, dvs att cannabis är förbjudet, dök främst upp i intervjuerna när behandlingsprocesser som var komplicerade beskrevs. MiniMaria ansågs vara bra inte bara för ungdomarna, utan för hela det omgivande samhället. Vår slutsats är att personalen använde sig av moralisk legitimering av verksamheten, vilken sätter fokus på strävan efter resultat snarare än resultaten i sig.

9 Studien av ungdomar Undersöka hur unga i behandling hos MiniMaria uppfattar behandlingen, hur dom positionerar sig som subjekt i relation till den, och hur dom svarar på uppmaningar om rationalitet från personalen.

10 Ungdom = Risk I ett samhälle alltmer fokuserat på risk får ungdomar en särskilt viktig position. Allt ungdomligt beteende kan ses som risk om det äventyrar övergången till ett normalt vuxenliv. Särskilt riskfyllt beteende -> droganvändning. Hur ser unga i riskzon själva på sitt beteende och hur förstår dom behandlingen de får?

11 Responsibilisering i behandling Responsibilisering - att få unga människor att ta ansvar för sitt beteende och hantera risker. Fokus på rationalitet och individuella val den aktiva och informerade medborgaren som norm. Dominerar behandlingsfokus i anglosaxiska miljöer att förändra den unga förövaren till den självreglerande unga medborgaren - men möjligtvis mer nyanserat i Sverige. Att göra rätt val distinktion mellan värdiga och ovärdiga klienter?

Urval MiniMaria Vi rekryterade 6 MiniMaria enheter i

kontaktuppgifter till de som var intresserade.

12 Urval MiniMaria Vi rekryterade 6 MiniMaria enheter i Stockholms kranskommuner. Unga klienter Personal på MiniMaria introducerade projektet för potentiella deltagare och gav kontaktuppgifter till de som var intresserade. 18 ungdomar Det slutgiltiga urvalet: - 12 män och 6 kvinnor år - olika bakgrund - cannabis som huvuddrog

13 Metod - intervjuer Semistrukturerade intervjuer med tre teman: - Bruk av droger (t ex kan du berätta om hur kom i kontakt med droger första gången ) - Hjälp/kontrollinsatser (t ex hur skulle du beskriva de insatser du har varit med om som har med ditt drogbruk att göra ) - Narkotikapolitik och omvärld (t ex kan du berätta hur du ser på svensk narkotikapolitik ) Intervjuerna genomfördes där det passade ungdomen, och varade ca 45 min.

14 Narrativ och tematisk analys Steg 1: Narrativ klassificering av deltagarna fokuserad på viktiga händelser, relationer, anledningar till droganvändning fyra typiska narrativ. Steg 2: Empirinära kodning med fokus på hur ungdomarna pratade om cannabisrelaterade erfarenheter illustrerade motstånd eller följsamhet i behandling. Steg 3: Mer teoridriven tematisk analys med fokus på kunskap, riskhantering och beslutsfattande (responsibilisering) relaterad till motstånd och följsamhet.

15 Fyra cannabisrelaterade narrativ Ungdomssyndsnarrativet: socialt etablerad ungdom som såg cbanvändning som ett dumt misstag. Problemnarrativet: ungdom med problematisk bakgrund som också uppvisade andra avvikande beteende utöver cb-användning. Livsstilsnarrativet: en ungdom som verkligen gillar cb och som inte såg några problem med fortsatt användning. Likgiltignarrativet: en ungdom som använt cb, blivit påkommen, men egentligen inte tyckte att substansen var intressant.

16 Motstånd i behandling Att delta i behandling blir rationellt för att kunna fortsätta använda cb utan för stora problem. Ifrågasätter behandlingen, men förstår och accepterar att de måste gå dit (eftersom de bryter mot normer/lag). Blir självreglerande, tar ansvar för sitt eget bruk, för sina relationer till både familj och samhället. Motstånd mot att bli klassad som beroende - berättar andra historier om sin cb-användning. T ex konstigt när röka en joint blir till ett återfall. Unga letar kunskap på egen hand.

17 Följsamhet i behandling Drogen styr, drogens agens, beroende unga förstår sitt beteende utifrån information från MiniMaria. Tar till sig information/kunskap från behandling - tar beslutet att sluta med cb med hjälp av den. Beskriver det som enkelt att ta ansvar och förändras med hjälp av MiniMarias information/kunskap. Perfekt responsibiliserade klienter - fattar rätt beslut utifrån rätt kunskap.

18 Diskussion - rationalitet, kunskap och ansvar Oavsett motstånd eller följsamhet - de unga klienterna förstod sin egen historia på ett responsibiliserat sätt; information om risker och rationalitet var avgörande. Ungdomarna beskrev sitt eget ansvar i att utvärdera kunskap och besluta om fortsatt bruk - kunde rationalisera både motstånd och följsamhet i behandling. Klassiska sociologiska förklaringar till drogbruk (ekonomi, sociala omständigheter, grupptryck, uttråkade osv) saknades i materialet. Det finns bara ett sätt att bli responsibiliserad på rätt sätt - om klienterna såg sig själva som i riskzonen, ångrade sin cbanvändning, och deltog i behandlingen.

19 Slutsatser Till skillnad från tidigare forskning upplevde inte ungdomarna att de blivit utlämnade åt sig själva - trots det kan det vara problematiskt att samma behandling ges till alla (oavsett om de vill eller inte). Behov av mer nyanserad behandling som tar hänsyn till sociala och kulturella omständigheter som förser unga med skäl att använda cb. Vi ifrågasätter om det är rimligt att likställa all cb-användning med risk; kan bli kontraproduktivt ur ett preventionsperspektiv och öka stigmatisering för t ex unga som växer upp i globaliserad värld.

Relevanta dokument

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet