DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Barkarbystaden IV, Järfälla kommun

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Barkarbystaden IV, Järfälla kommun

2 Sid 2 (43) Uppdrag E, Dagvattenutredning Barkarbystaden IV Titel på rapport: Dagvattenutredning Detaljplan för Barkarbystaden IV Järfälla kommun E Status: Rapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Järfälla Kommun via Ework Scandinavia AB Barbara Vincent Tyréns AB Hans Hammarlund Olof J. Jonasson Nils Henoch Liselott Petersson Jannike Sondal Hanna Brandner Hans Hammarlund Författare: Hans Hammarlund, Olof J. Jonasson, Nils Henoch, Liselott Petersson Datum Handlingen granskad av: Olof Liungman Datum:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 3 (43) 1 Inledning Bakgrund Syfte Omfattning Förutsättningar och krav Recipientens status Kommunala krav Förutsättningar för uppdraget Underlag Områdesförutsättningar Geotekniska områdesförutsättningar Områden med risk för översvämning Andra skyddsintressen Markanvändning Dagvattenflöden och föroreningsbelastning Flödesberäkningar Föroreningsberäkningar Metodik Resultat och analys Dagvattenhantering Rekommenderad dagvattenhantering Kyrkparksdammen BSIII Park 4 och dagvattenmagasin Regnväxtbäddar LOD, fördröjningsvolym på kvartersmark Övriga rekommendationer Förändrad grundvattenbildning Exempel på hur dagvattenhantering kan ske under byggtiden Översvämningsåtgärder Förutsättningar Metodik Åtgärder... 33

4 7.4 Resultat och analys Nulägesberäkning Barkarbystaden IV utan översvämningsåtgärder Barkarbystaden IV med översvämningsåtgärder Skillnad med respektive utan översvämningsåtgärder Huvudsakliga ytledes flödesvägar 100- årsregn Sammanfattning och slutsatser Referenser Sid 4 (43) BILAGOR: Bilaga 1 Bilaga 2 Ritningsförteckning över ritningar samt skisser över rekommenderade dagvattenanläggningar inom Barkarbystaden detaljplan III och Kyrkparken, vilka är nödvändiga för Barkarbystaden detaljplan IV med avseende på dagvattenhanteringen. StormTac-beräkningar

5 1 INLEDNING Sid 5 (43) 1.1 Bakgrund Barkarbystaden detaljplan IV ingår i den framtida Barkarbystaden i Järfälla kommun. Inom Barkarbystaden ska nya bostäder och arbetsplatser byggas samt ska finnas plats för service, skolor och kultur. Med pendeltåg, fjärrtåg och tunnelbana ska Barkarbystaden bli västra Stockholms nya knutpunkt. Barkarbystaden ska ge goda förutsättningar för en hållbar utveckling. Barkarbystaden detaljplan IV är cirka 19 ha stort och består av huvudsakligen kvartersmark, gator, torg och parkmark, se figur 1. Delar av Barkarbystaden är redan utbyggda (Barkarbystaden I och Norra Kyrkbyn samt kyrkogård), medan detaljplanerna för Barkarbystaden II respektive III har vunnit laga kraft i januari respektive mars Norra Kyrkbyn Figur 1 Barkarbystaden IV med kvartersnummer, arbetskopia

6 Sid 6 (43) 1.2 Syfte Denna dagvattenutredning ska utgöra ett underlag för detaljplan Barkarbystaden IV. Syftet med den här dagvattenutredningen är att visa hur dagvattenflödet och föroreningsgraden/mängden förändras vid föreslagen markanvändning inom detaljplan för Barkarbystaden IV samt föreslå de lösningar, markreservationer eller planbestämmelser som behövs för att uppnå god vattenstatus (miljökvalitetsnormer, MKN) samt uppfylla kommunala krav på dagvattenhanteringen. Åtgärder för att förhindra översvämningar ska föreslås. Syftet är också att vid behov föreslå eventuella omarbetningar som kan behöva göras av planförslaget för att kraven ska kunna uppfyllas. Även tillfälliga lösningar för dagvattenhantering under byggtiden redovisas. 1.3 Omfattning Arbetet har utförts i flera steg: GIS-bearbetning och GIS-analyser Föroreningsberäkningar och beräkning av reningseffekt inom detaljplanen Beräkningar av flöde och hydraulik Översvämningskartering Beskrivning av dagvattenåtgärder och systemlösning Den här dagvattenutredningen har följt nivå förprojektering för Barkarbystaden IV. Slutgiltiga lägen och utformningar av anläggningar, genomgående gc-banor och enkelskevningar mm behöver detaljprojekteras vidare.

7 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KRAV Sid 7 (43) Detaljplan för Barkarbystaden IV ligger huvudsakligen inom Bällstaåns avrinningsområde, se figur 2. Delar av ett kvarter i sydöstra hörnet, samt gatan vid detta kvarter, ligger med nuvarande marklutningar inom Igelbäckens avrinningsområde. Dagvattennätet föreslås dock anläggas så att allt dagvatten inom Barkarbystaden IV leds till Bällstaån. Det åstadkoms genom att den dagvattenledning som är rosa-färgad i figur 13 anläggs. Figur 2 Läge för Barkarbystaden IV samt naturliga avrinningsområdesgränser och recipienter. Infälld karta illustrerar Barkarbystadens läge i norra Stockholm. Källor: Naturliga avrinningsområden: (Atkins) Vattendrag: (Terrängkartan) Strukturplan: (Tovatt Architects & Planners AB) Barkarby IV: BSIV plankarta (Järfälla kommun) Barkarby IV: BSIV plankarta (Järfälla kommun)

8 Sid 8 (43) 2.1 Recipientens status Bällstaån börjar i Järfälla och rinner genom Stockholm och Sundbyberg för att slutligen mynna i Bällstaviken i Ulvsundasjön. Totalt är ån cirka 10,5 km lång och medelvattenföringen är ca 250 l/s. Fallhöjden är endast 10 meter. Avrinningsområdets storlek uppgår till ca 36 km 2 och består till ungefär en tredjedel av grönområden, resterande delar utgörs av bostäder samt till mindre del av industriområden (Vattenprogram för Stockholm 2000 samt Miljöbarometern Stockholm). Bällstaån utgör vattenförekomst enligt ramdirektivet för vatten. Det innebär att den omfattas av miljökvalitetsnormer, d.v.s. vilken miljökvalitet (normalt god kemisk status och god ekologisk status) som ska uppnås senast år I vissa fall har vattenmyndigheten beslutat om undantag med mindre skarpa krav eller tidsfrist till år I Tabell 1 sammanfattas miljökvalitetsnormer och statusklassning för Bällstaån. Tabell 1 Miljökvalitetsnormer och statusklassning för Bällstaån enligt VISS (beslutad, ). Vattenförekomst Miljökvalitetsnorm beslutad Statusklassning Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus Bällstaån God status 2027 God status*, Otillfredsställande** Uppnår ej god*** SE tidsfrist 2021 avseende benso(b)fluoranten, benso(g,h,i)perylen *undantag avseende kvicksilver/-föreningar samt bromerade difenyletrar **otillfredsställande status för kiselalger samt dålig status för näringsämnen ***ämnen som inte uppnår god kemisk status i vattenförekomsten är kvicksilver, polybromerade difenyletrar (PBDE), PFOS samt benso(b)fluoranten och benso(ghi)perylen. Av dessa utgör kvicksilver ett överallt överskridande ämne. Dagvatten från Barkarbystaden IVs ytor kommer att ledas till Kyrkparksdammen och Bällstaån. En stor del av dagvattnet kommer att ledas via det fördröjningsmagasin vid Park 4 som föreslagits i Barkarbystaden III (fortsättningsvis kallat BSIII Park 4). Kyrkparksdammen mottar i nuläget dagvatten från delar av Barkarby handelsplats samt de delar av Barkarbystaden som har exploaterats (etapp 1). Det totala avrinningsområdet för Kyrkparksdammen är ca 162 ha och omfattar både områden inom och utanför strukturplanen för Barkarbystaden. Dammen har sitt utlopp i Bällstaån. 2.2 Kommunala krav Kommunfullmäktige i Järfälla kommun har fastställt riktlinjer för dagvattenhantering ( ) vilka i stora drag innebär att dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt dagvatten ska inte medföra att recipientens status försämras eller att gällande miljökvalitetsnormer inte uppnås. dagvattnet ska omhändertas så det inte riskerar att orsaka översvämningar av nedströms liggande områden dagvatten ska utgöra en positiv resurs i landskapet dagvatten ska avledas skiljt från spillvattnet. Riktlinjerna för dagvattenhantering omfattar riktvärden avseende tillförsel av fosfor, suspenderat material och vissa förorenande ämnen, se Tabell 2.

9 Sid 9 (43) Tabell 2 Riktvärden för totalfosfor, suspenderad substans, olja, metaller och benso(a)pyren i Bällstaån. Riktvärde* [µg/l] Pb Cd Hg Cu Zn Ni Cr BaP Totalfosfor Riktvärde* [mg/l] Susp. substans Oljeindex 3,0 0,3 0, , ,5 * Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet att vidta sådana åtgärder så att värdet kan underskridas. Halterna är angivna som årsmedelvärden. I enlighet med riktlinjerna har maximalt tillåtet flöde vid 10-årsregn i planområdesgräns, 30 l/s per ha, använts i hydrauliska beräkningar. Den huvudsakliga markanvändningen utgörs av tät stad, vilket medför ett maximalt utflöde på 70 l/s per ha, och att fördröjningsvolymen som normalt behövs är 110 m 3 /ha, enligt riktlinjerna. Barkarbystaden IV kommer att ha krav på materialval vilket bl.a. innebär att material såsom zink och koppar ska undvikas. Det är sannolikt att detta kommer att ha en positiv påverkan på metallhalter i avrinning från Barkarbystaden IV jämfört med om kravet inte ställts. Med ett större fokus på att förhindra att föroreningar uppstår kommer området förhoppningsvis att ha en lägre föroreningsbelastning än vad som historiskt varit fallet för bostadsområden. För att beakta denna planbestämmelse har kvarter modellerats i Stormtac med markanvändningen gröna tak och gårdsmark vilka har genererar lägre koncentrationer av metaller jämfört med traditionell gårdsmark. 2.3 Förutsättningar för uppdraget Utredningen har utgått från Barkarby dagvattenutredning, Översiktlig systemhandling 1.0, Tyréns Förutsättningar som har styrt uppdraget har bl.a. varit att: Utredningen ska i första hand följa de naturliga avrinningsområdena. Dagvattenhanteringen ska hanteras enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering (antagna ). Fördröjningsvolym eller åtgärd med motsvarande effekt läggs in på kvartersmark enligt dessa riktlinjer. Krav är att MKN för vatten följs. Dagvattenledningar och dagvattenanläggningar ska dimensioneras för att klara klimatanpassat 30-årsregn utan att vattentryck/vattennivå överstiger mark (framtida gatunivå) samt utan dämning över ledningshjässa vid 10-årsregn. Klimatfaktor 1,25 har använts för alla regn. Dagvattenledningar, dagvattenanläggningar samt rinnvägar (t.ex. gator, parker och torg) för ytledes rinnande vatten ska tillsammans kunna hantera ett klimatanpassat 100-årsregn utan att orsaka skador på byggnader och utan att försvåra framkomlighet på gator. Dagvatten från Barkarbystaden IV leds till Kyrkparken. Huvuddelen av dagvattnet från Barkarbystaden IV leds via magasin i Barkarbystaden III för utjämning. Kyrkparken är anlagd för att hantera dagvatten från Barkarbystaden. En förutsättning för att klara dagvattenhanteringen för Barkarbystaden IV är att dagvatten från Barkarbystaden IV kan utjämnas och renas i Kyrkparken. De dagvattenanläggningar som redan finns i Kyrkparken är dock inte anpassade för att hantera allt dagvatten från Barkarbystaden med hänsyn till nu gällande krav. Dagvattenanläggningarna i Kyrkparken behöver därför anpassas till den planerade utbyggnaden av Barkarbystaden. T ex kan de anpassas enligt förslag i Barkarby dagvattenutredning, Översiktlig systemhandling 1.0, Tyréns

10 Sid 10 (43) 2.4 Underlag Underlag i form av ritningar, shp-filer m.m. har mottagits från Järfälla kommun, Structor, Dreitsl, Bjerking, Atkins, Tovatt och DHI. Underlag som använts i utredningen är: Järfällas rapportmall för dagvattenutredningar Riktlinjer för dagvattenhantering (Järfälla kommun, fastställda av Kommunfullmäktige ) Grundkarta för Barkarby (X-97-P-001.dwg) Förprojekterade gatunivåer i detaljplan för Barkarbystaden I (erhållet per mail från Bjerking, ) Förprojekterade gatunivåer i detaljplan för Barkarbystaden IV ( ) Strukturplan Barkarbystaden (Tovatt Architects & Planners AB) Strukturplan Barkarbystaden BSIV utkast plankarta (Järfälla komm un) BSIV utkast plankarta (Järfälla kommun) Befintligt VA-system (Järfälla kommun) samt projekterat VA-system (Structor Mark) Uppgifter om vattenstånd i Bällstaån vid 30-årsregn (DHI, 2016) Trafikprognoser Barkarbystaden (Järfälla kommun) Vattendrag från Terrängkartan Höjdmodell utifrån NNH-data (ny nationell höjdmodell, RH2000, SWEREF ) Höjddata, laserscanning 2015 (Järfälla kommun) Naturliga avrinningsområden (Atkins) Jordartskarta från SGU (WMS-tjänst 1: : ) Höjder kring västra tunnelbaneuppgången, Torg 1 (Järfälla kommun, Structor Mark) Nuvarande markanvändning i Järfälla kommun, (Atkins) Utrednings-PM Geoteknik, förhandskopia, (Structor Mark) Placering regnväxtbäddar (L16P001.dwg), (Tyréns AB) Höjder är angivna i RH2000 och det koordinatsystem som använts är SweRef Markhöjder som använts i utredningen har hämtats från ett antal olika källor och därefter bearbetats. För nulägesberäkning är underlaget laserscanningen från Underlaget för framtidsscenario framgår av Figur 3. Bearbetning av höjddata har gjorts med större noggrannhet inom Barkarbystaden III och IV samt de kvarter som gränsar till Barkarbystaden III och IV. Högre noggrannhet även utanför dessa detaljplaner har gjorts där översvämningsberäkningar annars gett svårförklarade resultat. En genomgång av modellen har då gjorts och vid behov har noggrannare mätningar av höjder genomförts. Lokala små översvämningar som har inträffat på ett avstånd av ett par kvarter från Barkarbystaden III och IV har inte åtgärdats på det här sättet då de saknar betydelse för översvämningsrisken i Barkarbystaden III och IV.

11 Sid 11 (43) Figur 3 Underlag för framtagande av höjdmodell för framtidsscenario.

12 3 OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR Sid 12 (43) Barkarbystaden IV består innan utbyggnad i huvudsak av öppen mark med ett sammanhängande skogsparti i nordväst. Genom området går en del av den landningsbana som ligger inom Barkarbystadens strukturplan (se nuvarande markanvändning i Figur 7). Detaljplaneområdet lutar från +30 m ö h i de norra delarna till +15 m ö h i sydväst. Figur 4 visar de naturliga flödesriktningar som förekommer inom Barkarbystaden IV innan utbyggnad. Figur 4 Höjdförhållanden och naturliga flödesriktningar inom Barkarbystaden IV. Källor: Höjddata: Järfälla kommun (2015) Barkarby IV: BSIV plankarta (Järfälla kommun) Flödeslinjer: Framtaget med ArcHydro 3.1 Geotekniska områdesförutsättningar Marken inom Barkarbystaden IV består huvudsakligen av lera av olika ursprung, vilket illustreras i Figur 5. Structor Mark har utrett geotekniska förutsättningar för planområdet på

13 Sid 13 (43) nivå förprojektering (Utrednings-PM Geoteknik, förhandskopia, ) och en geoteknisk tolkning över området görs i Figur 6. De norra delarna av Barkarbystaden IV är till stor del utfyllda. Ett bergrum finns i områdets nord västra del. Generellt består jordlagren av någon till några meters fyllning som underlagras av torrskorpelera, varierande mäktighet av lera samt friktionsjord på berg. Ett undre grundvattenmagasin finns i friktionsjorden under leran i den låglänta delen av området. Strömningsriktningen är troligen från norr åt sydväst och åt sydöst med en vattendelare i mitten. Uppmätta nivåer varierar mellan ca 0,6-3 m under markytan. Figur 5 Jordartskarta över området inom Barkarbystaden IV (markerad med svart linje). Rött med blå prickar betecknar berg med tunt eller osammanhängande ytlager av morän, blått morän, ljusgult och mörkgult är postglacial respektive glacial lera. Källor: Barkarby IV: BSIV plankarta (Järfälla kommun) Strukturplan: (Tovatt Architects & Planners AB) Jordartskarta: WMS-tjänst 1: : , (SGU)

14 Sid 14 (43) Figur 6 Tolkning av geotekniska undersökningar. Detaljplan för Barkarbystaden IV markerad med svart linje. Källor: Barkarby IV: BSIV plankarta (Järfälla kommun) PM Geoteknik, granskningshandling, (Structor Mark) 3.2 Områden med risk för översvämning I arbetet har ingått beräkningar av översvämning vid skyfall för nuläge samt för utbyggnaden av Barkarbystaden IV. Nulägesberäkningen visar på att Norra Kyrkbyn i dagsläget riskerar marköversvämningar vid extrema skyfall vilket beror på att området utgör ett så kallat instängt område. För att se de områden som i nuläget riskerar att drabbas av markövervakningar vid extrema skyfall, se Kapitel och Figur 16. Området påverkas inte av Bällstaåns vattennivåer.

15 Sid 15 (43) 3.3 Andra skyddsintressen Barkarbystaden som helhet gränsar till naturreservatet Västra Järvafältet, som är ett stort, varierat naturområde med åkrar, ängar, lövskogar, barrskogar, vass- och våtmarker samt sjöar. Reservatet är ett mycket välbesökt strövområde. I reservatet finns Säbysjön som är en av Stockholmstraktens mest välkända fågelsjöar. Reservatet uppvisar ett stort antal fornlämningar samt rester av äldre bebyggelse (Länsstyrelsen, 2017). Barkarbystaden IV ligger dock inbäddat i Barkarbystaden och inte i direkt anslutning till dessa områden. 4 MARKANVÄNDNING Nuvarande markanvändning inom detaljplan för Barkarbystaden IV består i huvudsak av öppen mark med ett sammanhängande skogsparti i nordväst. Genom området går en del av den landningsbana som ligger inom Barkarbystadens strukturplan (se nuvarande markanvändning i Figur 7). Vid framtida markanvändning utgörs största delen av området av kvarter följt av vägar, torg och parkmark (se Figur 8). En sammanställning av nuvarande och framtida markanvändning visas i tabell 3. Området har tidigare bl.a. varit en flygplats. Dagvattenhanteringen har i huvudsak utgjorts av flygplatsdränering med utlopp mot Bällstaån och Igelbäcken. Hela det nuvarande dagvattensystemet inom Barkarbystaden IV kommer att rivas och ersättas med ett nytt, bl.a. eftersom ledningarna inte följer framtida gatusträckningar. Därför har ingen utredning gjorts av funktionen hos det tidigare systemet. Dagvattenanläggningar för rening och utjämning finns inte idag enligt det underlagsmaterial som erhållits och därmed bedöms att det befintliga dagvattensystemet inte skulle uppfylla de krav som ställs i samband med att Barkarbystaden IV bebyggs.

16 Sid 16 (43) Figur 7 Markanvändning inom detaljplan Barkarbystaden IV innan exploatering. Källor: Nuvarande markanvändning i Järfälla kommun, (Atkins)

17 Sid 17 (43) Figur 8 Planerad markanvändning inom detaljplan Barkarbystaden IV. Gata anges i fordon/dygn. Källor: Planerad markanvändning: BSIV plankarta (Järfälla kommun) Tabell 3 Avrinningskoefficienter och reducerad area. Markanvändning Area befintlig markanvändning (ha) Area planerad markanvändning (ha) Kvarter (utan 0 9,6 väg) Väg 0 7,8 Torg Grönyta (Park) 0 0,8 Flygbana 1,6 0 Skog 2,6 0 Öppen mark 14,9 0 Summa: 19,

18 5 DAGVATTENFLÖDEN OCH FÖRORENINGSBELASTNING Sid 18 (43) 5.1 Flödesberäkningar Flödesberäkning för flöde före och efter utbyggnad har genomförts med StormTac. Resultatet redovisas i Tabell 4 och Tabell 5. Tabell 4 Avrinningskoefficienter och reducerad area. Kvartersmark Kvarter (utan väg) Markanvändning Avrinningskoefficient 1 ᵠ Area före exploatering (m 2 ) Reducerad area före exploatering (m 2 ) Area efter exploatering (m 2 ) Reducerad area efter exploatering (m 2 ) 0, Summa: Allmän platsmark Väg 0, Torg 0, Grönyta (Park) 0, Flygbana 0, Skog 0, Öppen mark 0, Summa: TOTALT Summa: Avrinningskoefficient (för flödesberäkningar) enligt StormTac:s schablonvärden. Landningsbanan som finns i området beräknas som Väg. Tabell 5 Flöden före och efter exploatering. Område Flödeskrav enligt riktlinjer (l/s) Flöde före exploatering 1 (l/s) Flöde efter exploatering 1 (l/s) Flöde efter exploatering, med dagvattenhantering enligt beskrivning i denna rapport 2 (l/s) Kvartersmark Hela /350 3 planområdet 1 Vid dimensionerande 10-årsregn, d.v.s. klimatfaktor 1,25 vid ett regn med 10 min varaktighet och en regnintensitet på 285 l/s per ha. 2 Flödesutjämnat flöde från Barkarbystaden IV efter utjämning i magasinet vid BSIII Park 4. 3 I Kyrkparken sker en utjämning av flödet. Vid 10-årsregn är utflödet mindre än en tredjedel av inflödet. Vid ett 10-årsregn leds 3000 l/s ut till Bällstaån från Kyrkparken. Barkarbystaden IV utgör knappt 12% av Kyrkparkens totala avrinningsområde, vilket innebär att Barkarbystaden IV står för 350 l/s av de 3000 l/s som leds ut från Kyrkparken efter full utbyggnad av Barkarbystaden. Som framgår av Tabell 5 uppfylls flödeskravet inte inom Barkarbystaden IV. Däremot uppfylls flödeskravet för flöde till Bällstaån efter att utjämning i Kyrkparken skett.

19 5.2 Föroreningsberäkningar Sid 19 (43) Metodik För arbetet med Barkarbystaden har modelleringsverktyget StormTac använts. StormTac beräknar föroreningsgenerering och reningsgrad baserat på faktiska mätvärden från områden och anläggningar från hela världen. Modelleringen har gjorts i StormTac web, version I StormTac finns det ett bestämt antal markanvändningstyper att välja mellan, även om egna markanvändningar kan anges när det finns data som motiverar detta. Benämningarna på de markanvändningstyper som finns i StormTac kan i vissa fall skilja sig från de benämningar som används i andra dokument, så som detaljplaner, eller som används vid flödesmodellering för att beskriva samma yta. Hur markanvändning delas upp kan även skilja sig mellan flödesmodellering och föroreningsmodellering, beroende på vilken data som finns tillgänglig. Till exempel kan det vid föroreningsmodellering vara motiverat att dela upp en yta i olika markanvändning även om avrinningskoefficienterna är de samma, om ytorna förväntas ha olika påverkan på föroreningshalter. Vid flödesmodellering är det inte motiverat att göra en sådan uppdelning då detta inte har någon påverkan på modelleringsresultatet. Föroreningsberäkningarna har utförts med gröna tak, gårdsmark inom kvarter samt vägar med varierande trafikintensitet som separata markanvändningar i modellen, istället för att betrakta flerfamiljshusområde som en samlad markanvändning. Tabell 6 Markanvändning som använts vid StormTac-modellering, Barkarbystaden IV. Markanvändning Benämning i Stormtac Volymavrinningskoefficient ᵠv Flygbana Flygplats 0,85 1,6 Skog Skogsmark 0,05 2,6 Area före exploatering (ha) Åker-/betesmark och öppen mark Ängsmark 0,075 14,9 Väg <1000 fordon/dygn Väg 1 0,85 4,5 Väg fordon/dygn Väg 4 0,85 0,5 Väg >3000 fordon/dygn Väg 5 0,85 2,8 1 Park/grönyta Parkmark 0,18 0,8 Gröna tak* Gröna tak 0,31 4,8 Gårdsyta inom kvarter* Gårdsyta 0,45 4,8 inom kvarter Torg/GC-väg Torg 0,80 0,9 Summa 19,1 19,1 Area efter exploatering (ha) *) För föroreningsberäkningar har antagits att hälften av kvartersmarken är eller har liknande karaktär som gröna tak, dvs bevuxet och främst atmosfärisk deposition av föroreningar, samt att hälften av kvartersmarken har karaktär av gårdsyta inom kvartersmark. Det senare antas omfattar hårdgjorda ytor och mindre vägar där mindre fordonstrafik kan förekomma. 1 ) Cirka 6500m 2 av denna vägyta renas i regnväxtbäddar. Den volym dagvatten som renats i regnväxtbäddarna leds vidare till träd i skelettjord och används av träden eller infiltreras. Detta vatten är därmed förlorat från systemet. Dagvatten från området inom Barkarbystaden IV leds mot Kyrkparksdammen. Den mindre yta som ligger inom Igelbäckens naturliga avrinningsområde kommer att via dagvattenledningar ledas mot Kyrkparksdammen och Bällstaån.

20 Sid 20 (43) Förekomsten av PFOS/PFAS, som har påträffats i grundvatten inom området, har inte modellerats. Om det påträffas PFOS/PFAS under anläggnings- eller driftskede ska det vattnet eller den jorden omhändertas på ett miljömässigt korrekt sätt i samråd med tillsynsmyndighet Resultat och analys Den rening som föreslås består av regnväxtbäddar i gaturummet, samt rening i Kyrkparksdammen. I de områden där regnväxtbäddar kommer att anläggas har detta inkluderats i modellen som en justerad markanvändning. Detta har gjorts genom att en konceptmodell av en väg med regnväxtbäddar har modellerats, och föroreningskoncentrationer ut från denna modell har sedan använts för de vägar inom Barkarbystaden IV där regnväxtbäddar planeras, se bilaga 2. Det är inte möjligt att med modellering påvisa hur just dagvatten från Barkarbystaden IV renas i Kyrkparksdammen, då dammen även mottar avrinning från övriga delar av Barkarbystaden. Modelleringsresultat av Kyrkparksdammens funktion efter att hela Barkarbystaden har exploaterats visas i bilaga 2. Även om dammen vid exploatering av områden inom Barkarbystaden III och IV inte behöver en kapacitet för att hantera hela det framtida avrinningsområdet är det sannolikt mest ekonomiskt att utöka kapacitet nu så att samtliga exploateringsområden kan anslutas, hellre än att försöka anlägga dessa modifieringar etappvis. Föroreningsbelastningen från området beräknat som halt och mängd, med och utan regnväxtbäddar, visas i tabell 7 och tabell 8. Även om regnväxtbäddarnas reningsfunktion totalt sett är liten renar de effektivt det mest förorenade dagvattnet från trafikerade ytor, och tar omhand föroreningarna nära källan. Det är inte möjligt att separat beskriva hur dagvatten från olika detaljplaneområden renas i ett system som renar vatten från samtliga områden. Den totala reningsgraden för dammen efter att hela området är exploaterat ger dock en god indikation på hur vatten från de olika delarna renas, då områdena är av liknande karaktär. Därför har den reningsgrad som behöver uppnås i Kyrkparksdammen beräknats, vilket kan jämföras med den totala reningsgraden som uppnås i Kyrkparksdammen efter modifiering av dammen och exploatering av hela Barkarbystaden. Mer detaljerad information återfinns i bilaga 2.

21 Sid 21 (43) Tabell 7 Beräknade föroreningshalter från område inom Barkarbystaden IV som leds mot Bällstaån. Ämne Enhet Riktvärde 1 Före expl.- Efter expl., utan regnbäddar 2 Efter expl., med regnbäddar 2 Föroreningshalter ut ur Kyrkparksdammen efter ytterligare reningssteg och exploatering av hela BS Totalfosfor μg/l Totalkväve μg/l saknas Suspenderad substans mg/l Olja mg/l 0,5 0,13 0,50 0,48 0,1 Bly μg/l 3,0 2,1 4,0 3,8 0,9 Kadmium μg/l 0,3 0,12 0,21 0,21 0,035 Kvicksilver μg/l 0,04 0,017 0,053 0,051 0,015 Koppar μg/l 9,0 9, ,4 Zink μg/l Nickel μg/l 6 1,5 3,8 3,7 1,5 Krom μg/l 8 2,0 5,8 5,6 1,3 Bensapyren μg/l 0,05 0,013 0,0096 0,0093 0,002 1 Riktvärden i Järfälla kommuns riktlinjer för dagvatten, Bällstaån. 2 Halter som överskrider gällande riktvärden är markerad med rött. Tabell 8 Beräknad föroreningsbelastning från området inom Barkarbystaden IV som leds mot Bällstaån. Ämne Före expl. (kg/år) Efter expl. utan regnbäddar 1 (kg/år) Efter expl. med regnbäddar 1 (kg/år) Reducering som behöver tillhandahållas i Kyrkparksdammen (kg/år) Befintlig belastning till Bällstaån ut från Kyrkparksdammen (kg/år) Total belastning in till Kyrkparksdammen efter exploatering av hela BS (kg/år) Total belastning ut från Kyrkparksdammen efter exploatering av hela BS (kg/år) Totalfosfor 4, , Totalkväve Suspenderad substans Olja 4, , Bly 0,071 0,33 0,30 0,259 1,3 5,3 0,49 Kadmium 0,004 0,018 0,017 0,014 0,087 0,25 0,019 Kvicksilver 0, ,0043 0,0041 0, ,0068 0,022 0,0083* Koppar 0,31 1,6 1,5 1,29 3,7 12 3,5 Zink 0,8 4,0 3,7 3, ,6 Nickel 0,051 0,32 0,29 0,269 0,96 3,4 0,81 Krom 0,067 0,47 0,44 0,403 0,68 4,0 0,72 Bensapyren 0, , , , ,0043 0,018 0, Mängder som innebär att icke försämringskravet inte uppnås är markerad med rött. * Beräknade värden för Hg bör ej vara dimensionerande då modellerade värden för detta är osäkra

22 Sid 22 (43) Som framgår av Tabell 7 så kommer haltkraven att mötas för dagvatten från Barkarbystaden IV. Tabell 8 visar att den föroreningsmängd som avskiljs i Kyrkparksdammen, med föreslagna modifieringar, efter att hela Barkarbystaden har exploaterats (vilket omfattar Barkarbystaden IV) är tillräckligt för att säkerställa att ingen ökning av föroreningsmängden till Bällstaån sker för alla föroreningar utom olja, kvicksilver samt krom. Den simulerade reningen av olja i StormTac Web är baserad på en max antagen effekt på 85% motsvarande bedömda effekten i oljeavskiljare och som förutsätter dämt utlopp. Detta beroende på databrist vilket därmed ger en stor osäkerhet avseende den simulerade effekten av olja i dammar.. Då filteranläggningar så som växtfilter har god förmåga att binda föroreningar som inte är i löst form är det därmed sannolikt att det föreslagna reningssystemet kommer att ha en högre reningseffekt av olja än den som antas i Stormtac. Om mätningar visar att ytterligare rening av olja krävs kan filterbrunnen utrustas med filter speciellt avsett för detta. Ökningen av krom är mindre än 10% vilket får anses vara inom felmarginalen, men det sista reningssteget (filtrering i filterbrunn) bör utformas för maximal metallavskiljning om förhöjda halter av krom påvisas. Kvicksilver bör inte vara en dimensionerande förorening då osäkerheten för denna förorening är stor. Mätningar av dagvatten från befintlig bebyggelse i Barkarbystaden har inte heller visat någon mätbar förekomst av kvicksilver.

23 6 DAGVATTENHANTERING Sid 23 (43) 6.1 Rekommenderad dagvattenhantering Den rekommenderade dagvattenhanteringen, som använts i beräkningarna i den här utredningen, omfattar Kyrkparken (befintlig anläggning som ligger utanför Barkarbystaden IV) BSIII Park 4 (planerad anläggning som ligger utanför Barkarbystaden IV) Regnväxtbäddar Utjämningsmagasin i kvarter De anläggningar som föreslås för dagvattenhantering för detaljplan för Barkarbystaden IV beskrivs i korthet nedan. Avrinningsområdet till varje dagvattenanläggning framgår av figur 9 där även huvudriktningarna för dagvattenflödena framgår. Figur 9 Avrinningsområde för varje dagvattenanläggning i Barkarbystaden samt huvudsakliga flödesriktningar. Källor: Strukturplan, Lägen på föreslagna regnväxtbäddar finns i figur 10. Detaljer för de i Barkarbystaden IV föreslagna anläggningarna sammanfattas i Tabell 9. Tabellen innehåller även uppgifter om dagvattenanläggningar som ligger utanför Barkarbystaden IV men som är en förutsättning för att omhänderta dagvattnet från Barkarbystaden IV. Samtliga anläggningar som föreslås är

24 Sid 24 (43) allmänna. Inom varje kvarter ska dock en fördröjningsvolym anläggas för att klara gällande flödeskrav enligt Järfälla kommuns riktlinjer om inga andra flödesbegränsande åtgärder vidtas. Vid dimensionering av de olika dagvattenanläggningarna för utjämning har en hydraulisk modell använts som beskriver hela avrinningsområdet till respektive anläggning. Anläggningarna är därmed dimensionerade och optimerade för det dagvatten som i framtiden beräknas ledas dit. Tabell 9 Anläggningsdata för reningsanläggning/utjämningsmagasin som används i beräkningarna. Värdena för regnväxtbäddar anges per anläggning. Åtgärder i karta Kyrkparken Typ Reningseffekt Dagvattendamm och biofilter Dagvattenmagasin Djup [m] Yta vid maxbelastning [m 2 ] Fördröjningsvolym [m 3 ] Ägoförhållande (enskild eller allmän) , (4500) 3 Stor Allmän Magasin vid BSIII Park ,55 3, (2300) 3 Viss rening Allmän Regnväxtbädd Biofilter 8*16 (128 0,15 1,2*16 (19,2 Liten Allmän ar (16 st) totalt) totalt) Fördröjningsvolym Fördröjnings Ingen Enskild i volym 2 kvarter m 3 gäller vid vattennivå vilket är den som beräknats för 30-årsregn. Vattnet kan stiga till innan parken börjar översvämma omgivande områden. 2 Enligt kommunens riktlinjer kan fördröjningsvolymen ersättas med andra fördröjande och reducerande åtgärder under förutsättning att kravet på flödesbegränsning uppfylls. 3 Värdet inom parentes anger hur stor volym som krävs för att hantera dagvattnet från BS IV. I uppdraget ingår att göra en bedömning av den rekommenderade dagvattenhanteringens lämplighet, även på lång sikt och ur driftsynpunkt. Vid arbetet med dagvattenanläggningarnas läge, utformning och funktion har det funnits mycket begränsad möjlighet för Tyréns att påverka läge och storlek på anläggningarna. Platserna har varit utpekade i en tidigare utredning (Barkarbystaden. Landscape Design with Integrated Sensitive Water Design. Atelier Dreisetl 2015). Dessutom innebär den framtagna strukturplanen en stark begränsning vad gäller alternativa lägen. Utifrån dessa förutsättningar har vi valt de anläggningar som bedöms fungera bäst i respektive läge, vilket bl a inneburit att alla större dagvattenanläggningar som behövs för dagvattenhanteringen i Barkarbystaden IV ligger utanför Barkarbystaden IV. De valda anläggningarna som utgörs av regnväxtbäddar, växtbäddar, magasin, dagvattendamm och biofilter har bedömts som de mest lämpliga anläggningarna i respektive läge med hänsyn till platsernas specifika förutsättningar. Anläggningarna som ligger utanför Barkarbystaden IV beskrivs kortfattat nedan. I Barkarby dagvattenutredning, Översiktlig systemhandling 1.0, Tyréns finns en mer utförlig beskrivning av dessa anläggningar Kyrkparksdammen Kyrkparksdammen är en befintlig anläggning som ligger utanför Barkarbystaden. För att klara exploatering av Barkarbystaden III, IV och kommande detaljplaner är förslaget att Kyrkparksdammen kompletteras med ytterligare reningssteg.

25 Sid 25 (43) För att erhålla tillräcklig volym i parken för att hantera vattenvolymerna från Barkarbystaden behöver vägarna runt parken höjas, alternativt en vall anläggas, till en nivå av Parken behöver också anpassas för att leda in de flöden som uppstår BSIII Park 4 och dagvattenmagasin BSIII Park 4 är en park som delvis kommer att vara underbyggd med ett dagvattenmagasin. Den delen av parken blir i huvudsak hårdgjord med upphöjda växtbäddar. Dagvattenmagasinet kommer att sträcka sig även norr om parken eftersom i stort sett hela parken annars skulle bli underbyggd av magasinet, vilket skulle innebära att gestaltningen av ytan som en park försvåras avsevärt då det blir svårt att få ett tillräckligt jordlager ovanpå magasinet. Syftet med magasinet är att fördröja och magasinera dagvatten innan det leds vidare i dagvattenledningar i Flygfältsvägen. Befintliga dagvattenledningar i Flygfältsvägen är dimensionerade för 10-årsregn (enligt P90) och en lägre exploateringsgrad i Barkarbystaden III och IV än vad som nu planeras. Nya riktlinjer (P110) kräver att dagvattenledningarna ska klara ett 30-årsregn utan dämning till marknivå. Därför måste dagvattnet fördröjas och utjämnas innan det kan ledas vidare i Flygfältsvägen. I magasinet kommer även viss avsättningsvolym att finnas. Det är dock svårt att beräkna vilken renande effekt detta kan tänkas ha, samt svårt att bedöma hur fångade föroreningar påverkas av höga flöden. Det är sannolikt att främst större partiklar så som sand och grus kommer att fångas i magasinet, vilket då minskar underhållet på nedströms system (Kyrkparksdammen) vilket är till fördel. Avsättningsvolymen har dock inte tagits med i de övergripande föroreningsberäkningarna i detta skede då funktionen är osäker Regnväxtbäddar Regnväxtbäddarna som föreslås har både en renande effekt för dagvatten från trafikerade vägar och en landskapsfunktion. Även relativt små regnväxtbäddar kommer att fördröja och rena en stor de av den årliga avrinningsvolymen, då den största volymen uppkommer vid små regn och inte vid större regn som är dimensionerande för ledningsnät etc. Regnväxtbäddars fördröjande funktion vid sådana större regn är marginell, då regnväxtbäddarna fördröjer och renar den första delen av avrinnande dagvatten vid regn. Detta medför att vid större regn då höga flöden uppkommer, kommer regnväxtbäddarnas fördröjningsvolym i de flesta fall att vara fylld innan de maximala flödena uppkommer. Öppna regnväxtbäddar synliggör även dagvattnet, vilket är ett av kommunens mål. Med rätt anläggning och skötsel bidrar regnväxtbäddar till att skapa en grönare stadsbild, samtidigt som de bidrar till en förbättrad miljö för recipienten. Jämfört med trädplanteringar i skelettjord som endast mottar avrinning från trottoarer, kommer träden att ha tillgång till mer vatten vilket bör bidra till en bättre växtmiljö. Samtidigt förhindras att större mängder sediment och andra föroreningar spolas in till skelettjorden vilket på sikt kan orsaka problem. Skötsel av regnväxtbäddarna sker till största delen manuellt och omfattar avlägsnande av ansamlade föroreningar, skräp etc., samt att växterna kan behöva klippas någon gång per år. Regnväxtbäddar har störst reningspotential om dom placeras nära de ytor som har störst föroreningsbelastning, vilket är kraftigt trafikerade vägar. Inom Barkarbystaden IV placeras regnväxtbäddarna längs med båda sidorna av Barkarbyvägen och längs med Hågavägen. En väl fungerande regnväxtbädd kan rena upp till 90 % av partikulära föroreningar och kan även rena delar av lösta föroreningar, antingen genom upptag av växterna eller genom fastläggning i filtermaterialet. Regnväxtbäddarnas läge visas i Figur 10 och avrinningsområden till respektive regnväxtbädd visas i Figur 11. Storleken på respektive regnväxtbädd ska motsvara ungefär 2,5 % av den anslutna hårdgjorda arean, vilket möjliggör omhändertagande av ett 10-minuters regn med 0,5-1-års återkomsttid. Generellt antas bredden bli 2 meter och längden cirka 4 meter, vilket tillåter anslutning av ca 320 m 2 hårdgjord yta så som till exempel en väg. Djupet ner till

26 Sid 26 (43) växtbädden från gatukant blir cirka 15 cm och filter- och dränlager är därefter cirka 75 cm djupt, se Figur 12. Filtermaterialet bör vara sand, med en sektion tät botten där vatten kan kvarhållas. Under torrperioder kan växterna tillgodogöra sig detta vatten vilket minskar risken för uttorkning. Växter som ska väljas ska tåla både våta och torra perioder och kan med fördel vara vintergröna. Figur 10 Möjlig placering av regnväxtbäddar (raingardens) inom Barkarbystaden IV. Slutlig placering ses över i samband med detaljprojektering. Källor: Höjdmodell för framtidsscenario, (Tyréns) Barkarby IV: BSIV plankarta (Järfälla kommun) Kvarter: BSIV plankarta (Järfälla kommun) Regnväxtbäddar: (Tyréns)

27 Sid 27 (43) Figur 11 Regnväxtbäddar (raingardens) med tillhörande avrinningsområden inom Barkarbystaden IV utifrån möjlig placering. Slutlig placering ses över i samband med detaljprojektering. Källor: Höjdmodell för framtidsscenario, (Tyréns) Torg/GC-bana: BSIV plankarta (Järfälla kommun) Kvarter: BSIV plankarta (Järfälla kommun) Regnväxtbäddar: (Tyréns) Avrinningsområden: Framtaget med ArcGIS

28 Sid 28 (43) Figur 12 Illustration av regnväxtbädd LOD, fördröjningsvolym på kvartersmark Fördröjningsvolym på kvartersmark ska anläggas enligt Järfälla kommuns riktlinjer för Tät stadsstruktur 0,75, vilket innebär en fördröjningsvolym på 110 m 3 /ha samt ett maximalt utflöde på 70 l/s per ha. I de beräkningar som gjorts med den hydrauliska modellen (MikeUrban) har ett magasin med sådan volym lagts in i alla kvarter. När magasinet blir fullt bräddar överskottet till det allmänna dagvattennätet. 6.2 Övriga rekommendationer Skyfallsberäkningar har visat att, om inga åtgärder vidtas, riskerar dagvatten från delar av Barkarbystaden IV att ytledes rinna mot Norra Kyrkbyn sydväst om Barkarbystaden IV samt att det finns risk för att vatten rinner längs med tunnelbanebyggnaden vid västra uppgången. Vatten som rinner längs med tunnelbanebyggnaden kan förekomma vid mycket stora regn, t ex 100-årsregn, och berör enbart byggnadens östra vägg, dvs motstående sida jämfört med planerad ingång till tunnelbanan. Om byggnaden klarar en kortvarig dämning behöver inga ytterligare åtgärder göras. I annat fall kan vatten mot byggnaden undvikas genom höjdsättning av Torg 1 (torget kring västra tunnelbaneuppgången) som säkerställer att vattnet väljer andra rinnvägar. För förslag på åtgärder för att undvika dessa scenarier, se vidare kapitel 7.3. Den mindre yta (halva kvarter 17, se figur 1) som ligger inom Igelbäckens naturliga avrinningsområde leds mot Kyrkparksdammen genom att dagvattennätet anläggs så att allt dagvatten inom Barkarbystaden IV leds till Bällstaån. Det åstadkoms genom den dagvattenledning som är rosa-färgad i figur 13. Norra Kyrkbyn har identifierats som ett instängt område och ligger i nära anslutning till Barkarbystaden IV. Det finns behov av någon översvämningsåtgärd för att minska risken för marköversvämningar i norra delarna av Norra Kyrkbyn. I kapitel 7.3. redovisas förslag till möjliga åtgärder.

29 Sid 29 (43) Figur 13 Dagvattenledning (rosa) som säkerställer att allt dagvatten från Barkarbystaden IV avleds till Bällstaån. 6.3 Förändrad grundvattenbildning I samband med utbyggnad av Barkarbystaden IV kommer grundvattenbildningen inom området till viss del att förändras. En stor del av området består av lera där möjligheterna för infiltrationen av grundvatten bedöms vara liten, medan infiltration är möjlig i de delar där morän eller fyllning påträffas. Efter exploatering hårdgörs stora delar av markytan och vatten avleds ytledes för att sedan föras till dagvattensystemet och bort från detaljplan IV. Regnväxtbäddar och växtbäddar möjliggör å andra sidan för delar av dagvattnet att via dessa infiltrera och bidra till grundvattenbildningen inom områden som inte underlagras av lera. Möjligheten för grundvattenbildning inom Barkarbystaden IV bedöms preliminärt minska något. Den exakta effekten av detta rekommenderas att utredas vidare. 6.4 Exempel på hur dagvattenhantering kan ske under byggtiden Befintliga ledningar för dagvatten finns längs Flygfältsvägen sydvästra del, d.v.s. i den södra delen av Barkarbystaden I, längs med de kvarter som har byggstart enligt förslag redovisat i Figur 14. Då byggnation av Barkarbystaden IV kommer att ske etappvis och delvis samtidigt som Barkarbystaden III, kommer dagvatten behöva hanteras på alternativt sätt innan påkoppling till ledningar i Flygfältsvägen kan göras. För kvarteren längst i norr finns i dagsläget dock inte någon etappindelning, men de kan förväntas bebyggas i senare skede än de etappindelade kvarteren. För kvarteren utan etappindelning har inget förslag på dagvattenhantering under byggtiden tagits fram utan det får lösas när indelningen för dessa är framtagen. För att förenkla benämningen av etapperna i texten har etapperna numrerats i tidsordning från 1 7, se Figur 14.

30 Sid 30 (43) Denna dagvattenutredning omfattar enbart detaljplan för Barkarbystaden IV. Delar av etapp 3 samt hela etapperna 1, 2, 6 och 7 ligger inom detaljplan för Barkarbystaden III. Men då dagvattnet från dessa etapper trots allt kommer att påverka detaljplanen för Barkarbystaden IV innan den är fullt utbyggd tas även dessa etapper med i föreslagen dagvattenhantering under byggtiden. Dock är rekommendationerna för dagvattenhantering under byggtiden i etapp 1, 2, 6 och 7 mer översiktliga. Föreslagen utbyggnad av dagvatten under byggtiden: 1. Dagvattenledning anläggs från befintlig ledning (se figur 14) fram till läget för planerat magasin vid BSIII Park 4. Ledningen byggs därmed genom etapp Magasinet vid BSIII Park 4 byggs. Anläggandet sker innan bebyggelsen i etapp 1a kommit så långt att dagvatten från detta område behöver hanteras, se Avsnitt Dagvattenledningar byggs ut i etapp 1a och från söder till norr. Dagvattnet leds till magasinet vid BSIII Park 4 där utjämning sker. 4. Dagvattenledningar byggs ut i etapp 1b. Samtidigt byggs de dagvattenledningar i etapp 2 som behövs för att avleda dagvattnet från etapp 1a till magasinet vid BSIII Park Resterande dagvattenledningar byggs ut i etapp Dagvattenledningar byggs ut i etapp 3 från väster till öster. Dagvattnet leds till den nyanlagda dagvattenledningen i Flygfältsvägen (se punkt 1 ovan). 7. Ny dagvattenledning i Parkvägen. Den behöver byggas när dagvattnet från Barkarbystaden III och IV överstiger kapaciteten för befintlig ledning i Parkvägen. 8. Dagvattenledningar i etapp 5 byggs i den mån de är nödvändiga för att leda dagvatten från etapp 4 till magasinet i BSIII Park Dagvattenledningar byggs ut i etapp 4. Dagvattnet leds via ledningar i etapp 5 till magasinet vid BSIII Park 4 där utjämning sker. 10. Resterande dagvattenledningar byggs ut i etapp 5. Dagvattnet leds till magasinet vid BSIII Park 4 där utjämning sker. 11. Dagvattenledningar byggs ut i etapp 6 och 7 i takt med bebyggelsen. Dagvattnet leds till befintliga dagvattenledningar i Barkarbystaden I eller till den nyanlagda dagvattenledningen i Flygfältsvägen (se punkt 1 ovan).

31 Sid 31 (43) Figur 14 Utbyggnadsetapper för detaljplan III och IV, underlag från Järfälla kommun. Gul stjärna markerar slutpunkt (uppströms) för redan byggd dagvattenledning i Flygfältsvägen. Blå triangel visar läge för magasin vid BSIII Park 4. (källa: Skedesplan BS1, BS2, BS3, BS4/FUT , Järfälla kommun) Att anlägga magasinet vid BSIII Park 4 i ett tidigt skede bedöms ha stora fördelar. Dels bedömer vi att det blir tekniskt komplicerat att anlägga det efter att bebyggelsen runt om och ledningar i omgivande gator byggts, samt att det blir dyrare. Dels kommer magasinet att vara till stor nytta för dagvattenhanteringen under byggtiden. Dels innebär magasinet att översvämningsrisken i den del av Barkarbystaden I som ligger mot Flygfältsvägen minskas. Utan magasinet finns risk att översvämningar sker vid regn som är mindre än dimensionerande regn. Inledningsvis kommer inte hela magasinvolymen att behövas för utjämning av dagvatten. Hela volymen kommer att behövas när Barkarbystaden III och IV är fullt utbyggda. Fram till dess kan eventuellt en del av magasinet skärmas av för hantering av byggvatten. Avseende förorening i dagvatten under byggtiden ska entreprenören säkerställa att Järfälla kommuns riktlinjer för länshållningsvatten, fastställda av Tekniska nämnden , följs.

32 7 ÖVERSVÄMNINGSÅTGÄRDER Sid 32 (43) Inom ramen för dagvattenutredning för Barkarbystaden IV har skyfallsberäkningar och en översiktlig översvämningskartering genomförts. Syftet med skyfallsberäkningarna och den översiktliga översvämningskarteringen har varit att identifiera områden med förhöjd risk för marköversvämningar samt, om nödvändigt, föreslå passande översvämningsåtgärder för att minska risken för oönskade marköversvämningar. Här ges en sammanfattning av resultaten. För utförligare beskrivning av metodik, beräkningsfiler etc. se modelldokumentation inom uppdraget. 7.1 Förutsättningar Enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering ska nya områden planläggas så att översvämningar med skador på bebyggelse som konsekvens inte uppstår vid ett 100-årsregn och vid beräknat högsta flöde. För att bedöma översvämningsrisken för Barkarbystaden IV har skyfallsberäkningar avseende nuvarande förhållanden jämförts med scenario där Barkarbystaden IV är fullt utbyggt, både utan och med föreslagna översvämningsåtgärder. Utredda och föreslagna översvämningsåtgärder har inkluderat förändrad höjdsättning samt markreservationer för att förhindra översvämningar. För nulägesberäkning har laserscanningen från 2015 använts, och för scenario med Barkarbystaden IV har höjdmodell och underlag enligt Figur 3 använts. Norra Kyrkbyn har identifierats som ett instängt område varför det förutsatts att det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt begränsa att vatten ytledes rinner dit vid skyfall. Detta berör Barkarbystaden IV eftersom ytledes rinnande vatten söder om Barkarbyvägen riskerar att rinna i sydlig riktning ner mot Norra Kyrkbyn. Inom Barkarbystaden IV planeras två tunnelbaneuppgångar. Det har tidigare identifierats en risk för att vatten kan komma att rinna längs med tunnelbanebyggnaden vid västra uppgången vid mycket stora regn, t ex 100-årsregn. Det berör enbart byggnadens östra vägg, dvs motstående sida jämfört med planerad ingång till tunnelbanan. Översvämningsåtgärder för att förebygga att vatten rinner längs med tunnelbaneuppgången föreslås. Dock torde byggnad kunna konstrueras att hålla för en tillfällig översvämning, varför åtgärden beskrivs som möjlig (inte nödvändig) i nedanstående text. För skyfallsberäkningarna har det förutsatts att vatten inte kan rinna från gatan in i kvarteren, t.ex. för att de är kringbyggda eller upphöjda. Bearbetning av höjddata har därför bland annat innefattat att kvarteren höjts upp 2 meter i förhållande till omgivande gator. Skyfallsberäkningarna och den översiktliga översvämningskarteringen identifierar således inte risk för marköversvämningar inom kvartersgränser som beror på bristande dagvattenhantering inom kvartersgränsen. Det antas vara respektive fastighetsägares/exploatörs ansvar att säkerställa en tillfredsställande dagvattenhantering inom kvartersgränsen, inklusive erforderliga utjämningsmagasin och avledning av dagvatten. 7.2 Metodik För skyfallsberäkningarna och den översiktliga översvämningskarteringen har riktlinjer och metodik enligt MSB:s rapport Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet (MSB, 2014) varit vägledande. Initialt har skyfallsberäkningar gjorts med enbart markavrinningsmodellen (MIKE 21) för att övergripande identifiera kritiska lågpunkter och områden med förhöjd risk för

33 Sid 33 (43) marköversvämningar. Efter att kritiska lågpunkter översiktligt analyserats har även en sammankopplad beräkningsmodell (MIKE FLOOD) innefattande både dagvattenledningsnätet och markavrinningsmodellen använts för att beräkna översvämningsutbredningen för Barkarbystaden IV. Skyfallsberäkningarna har gjorts med ett CDS-regn (Chicago Design Storm) motsvarande en återkomsttid på 100 år. Samtliga modellberäkningar har gjorts med ett definierat beräkningsrutnät om 2x2 meter beräkningsceller. Flera beräkningsparametrar, inklusive infiltrationsparametrar och modellkopplingar, klargörs av beräkningsfiler och modelldokumentation inom uppdraget. 7.3 Åtgärder De initiala skyfallsberäkningar avseende Barkarbystaden IV utan översvämningsåtgärder visade på en del kritiska sektioner där det finns viss risk för marköversvämningar som skulle kunna förebyggas med lämpliga översvämningsåtgärder. De översvämningsåtgärder som utretts och föreslagits avser huvudsakligen åtgärder för att minska risken för att ytledes vatten rinner ner mot Norra Kyrkbyn samt åtgärder för att säkerställa att det inte föreligger risk för marköversvämningar i anslutning till tunnelbaneuppgångarna. I figur 15 redogörs för de översvämningsåtgärder som föreslagits. De olika åtgärderna beskrivs även i text under figuren. Torg 1 Kv 27 BSIII kv 31 torg Norra Kyrkbyn Figur 15 Utredda översvämningsåtgärder för Barkarbystaden IV. Nödvändiga åtgärder är markerade med gult, ytterligare möjliga åtgärder är markerade med beige färg.

34 Sid 34 (43) Beskrivning av utredda översvämningsåtgärder för Barkarbystaden IV enligt figur 15: 1. Översvämningsåtgärd syftar till att höjdsätta korsningen och anslutande gator så att ytledes vatten avleds via sydligt orienterad gata, ner mot Barkarbyvägen, istället för att rinna längs med västligt orienterad gata i riktning mot den västra tunnelbaneuppgången. 2. Barkarbystaden IV angränsar mot en nedfart som kan betraktas som ett mindre instängt område. Närliggande sydostlig orienterad gata inom Barkarbystaden IV bör höjdsättas så att ytledes överskottsvatten fortsätter rinna längs med gatan och inte riskerar att rinna ner mot nedfarten. Detta bedöms enklast åstadkommas genom genomgående gc-bana som även fungerar som vattenhinder vid extrema skyfall. 3. Gatan är lokaliserad söder om Barkarbyvägen varför ytledes vatten riskerar att rinna mot Norra Kyrkbyn. För aktuell gata bedöms det vara fördelaktigt att enkelskeva gatan mot norr så att ytledes överskottsvatten rinner vidare längs med gatan till Kyrkvägen. Vatten på Kyrkvägen kan också riskera att rinna mot Norra Kyrkbyn men det bedöms kunna hanteras genom åtgärd nr Ytledes överskottsvatten som är avsett att rinna västerut längs med Barkarbyvägen riskerar att istället rinna söderut i aktuell korsning. Detta skulle medföra större ytledes tillrinning till Norra Kyrkbyn. För att säkerställa att ytledes överskottsvatten faktiskt rinner västerut längs med Barkarbyvägen är det viktigt att korsningen höjdsätts på ett riktigt sätt. Föreslagen översvämningsåtgärd är genomgående gc-bana som kan fungera som ett vattenhinder och således förhindra att ytledes överskottsvatten rinner söder ut ner mot Norra Kyrkbyn. 5. Norra Kyrkbyn har identifierats som ett instängt område som idag drabbas av omfattande översvämningar vid skyfallsregn. För att inte förvärra situationen när Barkarbystaden byggs ut behöver åtgärder genomföras i Barkarbystaden III och IV. Fyra alternativa åtgärder har identifierats som bedöms kunna ge önskad effekt. Alla har till syfte att leda in vattnet mot Gata L310 i Barkarbystaden III i stället för in i Norra Kyrkbyn. Föreslaget alternativ (som finns inlagt i de beräkningsresultat som redovisas i figur X) är att ersätta markerat kvarter i Barkarbystaden III i direkt anslutning till Norra Kyrkbyn med en park/dagvattenanläggning i vars lågpunkt en kupolsil eller annan intagsanordning anläggs. Vattnet fördröjs och utjämnas i parken och avleds därefter i ledning i gata L310 till Kyrkparken. Ett annat möjligt alternativ är att anlägga ett stort magasin under det lilla torget som ligger precis nordöst om kvarteret. Magasinet riskerar att bli flera meter djupt och därmed både komplicerat och kostsamt att anlägga. Ett tredje alternativ är att anlägga en dagvattenkulvert från det lilla torget ner till ett planerat magasin i torget invid kvarter 27 i Barkarbystaden III. Även en sådan lösning bedöms bli komplicerad och kostsam att anlägga. Fjärde alternativet är att ändra höjdsättningen på Kyrkvägen i södra delen av Barkarbystaden IV så att vattnet tvingas rinna in på väg L310 i stället för in mot Norra Kyrkbyn. 6. Detta är en möjlig översvämningsåtgärd som syftar till att minska risken för marköversvämningar i anslutning till den västra tunnelbaneuppgången. Det berör enbart tunnelbanebyggnadens östra vägg, dvs motstående sida jämfört med planerad ingång till tunnelbanan. Om byggnaden klarar en kortvarig dämning behöver inga ytterligare åtgärder göras. I annat fall kan vatten mot byggnaden undvikas genom att anpassa höjdsättningen av Torg 1 så att ett lågstråk skapas mellan tunnelbanebyggnaden och kvarter 5. På så sätt skulle ytledes överskottsvatten i större utsträckning ansamlas på och rinna över Torg 1 istället för att ansamlas och rinna längs med byggnaden för västra tunnelbaneuppgången.

35 Sid 35 (43) 7.4 Resultat och analys Resultat redovisas för nulägesberäkning samt scenario där Barkarbystaden IV är fullt utbyggt, både med och utan översvämningsåtgärder. För att enkelt förstå effekten av de föreslagna översvämningsåtgärderna redovisas även skillnaden för beräkningsscenario med respektive utan översvämningsåtgärder. Även en figur med flödesvektorer redovisas för att enklare kunna överblicka de huvudsakliga flödesvägarna Nulägesberäkning Resultat avseende nulägesberäkning avser nuvarande förhållanden och har gjorts med den laserskannade höjdmodellen över området som underlag till markavrinningsmodellen. Nulägesberäkning innefattar inget dagvattenledningsnät utan baseras på skyfallsberäkning med enbart markavrinningsmodellen. Nulägesberäkningen visar på de områden som i nuläget riskerar att drabbas av markövervakningar vid extrema skyfall, se Figur 16. Nulägesberäkningen visar på att Norra Kyrkbyn i dagsläget riskerar omfattande marköversvämningar vid extrema skyfall vilket beror på att området utgör ett så kallat instängt område. Norra Kyrkbyn Figur 16 Skyfallsberäkning och översvämningskartering för beräkningsscenario Nuläge.

36 Sid 36 (43) Barkarbystaden IV utan översvämningsåtgärder Resultat avseende scenario efter exploatering men utan översvämningsåtgärder baseras på höjdsättning och kvartersindelning såsom föreslagits i ursprunglig strukturplan, se Figur 17. Redovisat beräkningsresultat avser den sammankopplade beräkningsmodellen som omfattar både modell för dagvattenledningsnätet och markavrinningsmodellen. Norra Kyrkbyn Figur 17 Skyfallsberäkning och översvämningskartering för beräkningsscenario Barkarbystaden IV utan översvämningsåtgärder.

37 Sid 37 (43) Barkarbystaden IV med översvämningsåtgärder Resultat avseende scenario efter exploatering men med översvämningsåtgärder baseras på justering av ursprunglig strukturplan i enlighet med föreslagna översvämningsåtgärder som redovisas i Figur 18. Redovisat beräkningsresultat avser den sammankopplade beräkningsmodellen, innefattande både modell för dagvattenledningsnätet och markavrinningsmodellen. Norra Kyrkbyn Figur 18 Skyfallsberäkning och översvämningskartering för beräkningsscenario Barkarbystaden IV med översvämningsåtgärder.

38 Sid 38 (43) Skillnad med respektive utan översvämningsåtgärder Skyfallsberäkningen för Barkarbystaden IV efter exploatering utan översvämningsåtgärder visar på att vägnivåer och kvartersindelning enligt tillhandahållen strukturplan i huvudsak planlagts och höjdsatts på ett sätt som inte ger upphov till oönskade marköversvämningar inom detaljplanen och/eller medför ökad risk för marköversvämningar i omkringliggande områden. Skyfallsberäkningen för Barkarbystaden IV med översvämningsåtgärder visar på att det är möjligt att ytterligare minska risken för att ytledes vatten ska rinna ner mot Norra Kyrkbyn samt för marköversvämningar i anslutning till tunnelbaneuppgångarna. Figur 19 redogör för skillnaden i översvämningsdjup med respektive utan översvämningsåtgärder. Norra Kyrkbyn Figur 19 Skillnad i översvämningsdjup med respektive utan översvämningsåtgärder i Barkarbystaden IV.

39 Sid 39 (43) Huvudsakliga ytledes flödesvägar 100- årsregn Vid ett klimatanpassat 100-årsregn kommer ytledes rinnande vatten från Barkarbystaden IV i huvudsak att rinna till Barkarbyvägen, varifrån det kommer rinna vidare i västlig riktning ner mot Flygvältsvägen och Torg 1, se Figur 20. Det vatten som ytledes rinner ner till Flygfältsvägen kommer sedan rinna vidare mot Entrétorget inom Barkarbystaden III för att slutligen rinna ut i Kyrkparken. Figur 20 Huvudsakliga ytledes flödesvägar i anslutning Barkarbystaden IV vid ett klimatanpassat 100-årsregn.