Är det lönsamt att investera i CSR? - Förhållandet mellan Corporate Social Performance och Corporate Financial Performance

Transkript

1 Är det lönsamt att investera i CSR? - Förhållandet mellan Corporate Social Performance och Corporate Financial Performance Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2018 Datum för inlämning: Gustav Bergquist Pelle Sandström Handledare: Derya Vural

2 Förord Vi vill inleda denna uppsats med att rikta ett stort tack till vår handledare Derya Vural som bidragit med värdefulla tankar och råd. Vidare vill vi även tacka våra opponenter som givit oss kloka kommenterar vilka förbättrat vårt arbete. Framförallt vill vi slutligen tacka Linnea för knivskarpa observationer och sylvassa diskussioner som hjälpt vår uppsats att nå sin fulla potential.

3 Sammandrag Denna studie undersöker det finansiella värdeskapandet av CSR-aktiviteter genom att studera förhållandet mellan Corporate Social Performance (CSP) och Corporate Financial Performance (CFP). I enlighet med The CSP-CFP multilevel framework studeras ett avgränsat CSP-CFP samband med utgångspunkt i svenska konsumenter. Vidare undersöker studien den modererande effekten av företagsstorlek på det undersökta CSP-CFP sambandet. Av resultatet framkommer ett signifikant positivt CSP-CFP förhållande för CSR-aktiviteter riktade mot svenska konsumenter. Av resultatet framkommer även ett signifikant starkare positivt CSP-CFP samband för små svenska företag jämfört med för stora svenska företag. Resultatet bidrar till en ökad förståelse av CSP-CFP förhållandet på den svenska marknaden avgränsat för intressentgruppen konsumenter. Framtida forskning kan med fördel, genom kvalitativa metoder, undersöka de underliggande faktorerna som påverkar det finansiella värdeskapandet av CSR-aktiviteter riktade mot konsumenter. Nyckelord: CSR, CSP, CFP, Sustainable Brand Index, Konsumenter, The CSP-CFP multilevel framework.

4 Innehållsförteckning 1 Introduktion Inledning Disposition Teori The CSP - CFP multilevel framework CSP - CFP sambandet ur ett konsumentperspektiv Den modererande effekten av företagsstorlek Metod Datainsamling Sustainable Brand Index Multipel regressionsmodell Oberoende variabel - CSP Beroende variabel - CFP Interaktionsvariabel - Företagsstorlek Kontrollvariabler Resultat Deskriptiv statistik Korrelationsmatris Regressionsanalys CSP - CFP förhållandet ur ett konsumentperspektiv Den modererande effekten av företagsstorlek Slutsats Studiens tillförlitlighet Framtida forskning Referenser... 36

5 1 Introduktion 1.1 Inledning År 2014 spenderade amerikanska företag listade på Fortune 500 tillsammans över 15 miljarder dollar på aktiviteter inom Corporate Social Responsibility (CSR) (Financial Times, 2014). CSR definieras som de aktiviteter där företag ser bortom sitt egenintresse och istället prioriterar samhällets välmående (McWilliams & Siegel, 2001). Huruvida investeringar i CSR-aktiviteter leder till en förbättrad finansiell prestation för företag och därmed är finansiellt värdeskapande har undersökts frekvent genom att Corporate Social Performance (CSP) studerats i förhållande till Corporate Financial Performance (CFP) (Beurden & Gössling, 2008). CSP är ett kvantitativt mått på företags CSR-aktiviteter och CFP är ett kvantitativt mått på företags finansiella prestation. Både CSP och CFP har i tidigare forskning mätts enligt olika metoder och med varierande utgångspunkter. Ett positivt samband mellan CSP och CFP ger stöd för att CSR-aktiviteter är finansiellt värdeskapande medan ett negativt förhållande mellan CSP och CFP visar att CSR-aktiviteter inte är finansiellt värdeskapande (Beurden & Gössling, 2008). Huruvida företag bör genomföra CSR-aktiviteter diskuteras i regel med två varierande teoretiska utgångspunkter (Barnett & Salomon, 2012). Kritiker som hävdar att CSRaktiviteter inte bör genomföras utgår från Friedmans (1970) definition av syftet med företags verksamhet, vilken menar att företag ska generera maximalt värde till aktieägarna. Företag har en skyldighet att följa samhällets lagar och regler. Däremot kan företag inte hållas ansvariga för att bidra till samhällets välmående genom att använda dess intäkter i strävan att bidra till ett förbättrat samhällsklimat (Friedman, 1970). Att bidra till samhällsklimatet är något den enskilde individen ansvarar för utifrån sina möjligheter och preferenser. Genom det syfte Friedman (1970) menar ska prägla företags verksamhet kan det konstateras att CSRaktiviteter inte anses vara finansiellt värdeskapande utan tvärtom en kostnad som istället bör tillfalla aktieägarna i form av utdelning. Förespråkare av CSR-aktiviteter använder istället Stakeholder theory (Freeman, 1984) som utgångspunkt för att belysa värdeskapandet av CSR-aktiviteter. Stakeholder theory utgår från att företag som strävar mot framgång behöver ta fler intressenters intressen än ägarnas i beaktning. Intressenterna Stakeholder theory belyser utöver aktieägarna är anställda, 1

6 konsumenter, leverantörer, långivare och allmänhet. Gemensamt för intressenternas intressen är att de inte nödvändigtvis överensstämmer med aktieägarnas. Syftet med företagande enligt Stakeholder theory är därmed mer flexibelt i jämförelse med ett endimensionellt syfte på värdegenerering till aktieägarna (Freeman, 1984). Genom att företag även prioriterar externa intressenters intressen omdefinieras syftet med företags verksamhet och aktiviteter motiveras som inte endast är direkt värdemaximerande ur ett ägarperspektiv, till exempel CSR (Barnett & Salomon, 2012). Under de senaste fyra decennierna har forskning på förhållandet mellan CSP och CFP funnit både positiva och negativa samband (Perrini et al., 2011). Studier som genomförts under 2000-talet konstaterar att kostnader för CSR-aktiviteter bör undvikas för att istället omfördelas som utdelning till aktieägarna. Detta beror på att studier har visat ett negativt samband mellan CSP och CFP (Barnett, 2007; Scherer & Palazzo, 2011). Å andra sidan har studier som funnit ett negativt samband mellan CSP och CFP blivit kritiserade för att i stor utsträckning grunda sig i aktiemarknadens reaktioner kopplade till CSR-relaterade händelser, vilket gett undersökningarna ett endimensionellt fokus (Griffin & Mahon, 1997). Enligt Perrini et al. (2011) har majoriteten av studierna som undersökt CSP-CFP förhållandet funnit ett positivt samband. Det har bland annat påvisats ett positivt förhållande mellan CSP och CFP för företag inom bankindustrin och det har även framkommit ett positivt samband för företag verksamma på den asiatiska marknaden (Simpson & Kohers, 2002; Hou et al., 2016) De varierande positiva och negativa CSP-CFP samband som framkommit av tidigare forskning har gjort det finansiella värdeskapandet av CSR-aktiviteter till ett kontroversiellt och omdebatterat ämne (Vogel, 2005; Barnett, 2007). För att öka förståelsen på området menar Perrini et al. (2011) att förhållandet mellan CSP och CFP måste avgränsas och undersökas mer specifikt. Tidigare forskning har felaktigt undersökt företags CSP-CFP förhållande som en generell företeelse. Därmed har tidigare forskning inte avgränsat företags CSR-aktiviteter efter dess bakomliggande syfte, vilket orsakat att företags CSP mätts utan konsekvent utgångspunkt (Perrini et al., 2011). The CSP-CFP multilevel framework utgår från att sambandet mellan CSP och CFP ska undersökas specifikt utifrån vilken av Stakeholder theory s intressentgrupper företags CSR-aktiviteter riktas mot (Perrini et al., 2011). I The CSP-CFP multilevel framework kategoriseras således företags CSR-aktiviteter efter om de är riktade mot: anställda, konsumenter, leverantörer, långivare eller allmänheten. För att genomföra studier i enlighet med The CSP-CFP multilevel framework krävs det att 2

7 företags CSP mäts enligt den intressentgrupp som är mottagare av ett företags CSRaktiviteter samt att det undersökta måttet på företags CFP är direkt påverkbart av den undersökta intressentgruppen. När måtten på CSP och CFP har en direkt koppling till den intressentgrupp som berörs av ett företags CSR-aktiviteter går det att undersöka det specifika CSP-CFP förhållandet för intressentgruppen (Perrini et al., 2011). Observerade förhållanden mellan CSP och CFP kan inte generaliseras och antas gälla för samtliga grupper av intressenter. Genom att använda The CSP-CFP multilevel framework kan förståelsen av det finansiella värdeskapandet av CSR-aktiviteter ökas genom att avgränsade CSP-CFP samband undersöks för enskilda grupper av intressenter (Perrini et al., 2011). Konsumenter är en av intressentgrupperna som innefattas av The CSP-CFP multilevel framework (Perrini et al., 2011). Konsumenter påverkar företags finansiella prestation genom sitt köpbeteende och konsumenters makt och inflytande gör intressentgruppen betydelsefull för företags framgång. Därmed krävs det att företag behåller en god relation till sina konsumenter (Jones, 1995; Schuler & Cording, 2006). Genom CSR-aktiviteter är det möjligt för företag att vårda sina konsumentrelationer (Singh, Iglesias & Batista-Foguet, 2012). I Skandinavien har konsumenter höga förväntningar på företags CSR-aktiviteter (Strand, Freeman & Hockerts, 2015). Tidigare forskning har observerat att CSP-CFP förhållandet påverkas av intressenters förväntningar på CSR-aktiviteter (Cui, Liang & Lu, 2015; Xiao et al., 2018). Enligt Cui, Liang och Lu (2015) skapar höga förväntningar från intressenter på företags CSR-aktiviteter en hög efterfrågan på CSR-aktiviteter vilket skapar förutsättningen för ett positivt CSP-CFP förhållande. Enligt Xiao et al. (2018) är förhållandet det omvända. Höga förväntningar från intressenter på företags CSR-aktiviteter leder till att CSR-aktiviteter uppfattas som en norm vilket inverkar negativt på CSP-CFP förhållandet (Xiao et al., 2018). Härav framgår att de varierande resultaten vad gäller hur intressenters förväntningar påverkar utfallet av CSR-aktiviteter bidrar till en osäkerhet för CSP-CFP förhållandet med utgångspunkt i svenska konsumenter (Cui, Liang & Lu, 2015; Xiao et al., 2018). Denna studie bidrar till att öka förståelsen av det finansiella värdeskapandet av CSRaktiviteter genom att i enlighet med The CSP-CFP multilevel framework undersöka ett avgränsat CSP-CFP förhållande för en intressentgrupp. Med anledning av att tidigare studier belyst konsumenters betydelse för företags framgång kommer förevarande undersökning att avgränsas till det specifika CSP-CFP förhållandet för konsumenter. För att studien ska ge ett rättvisande resultat kommer företags CSP att mätas med direkt utgångspunkt i svenska 3

8 konsumenter. Studien kommer vidare att använda ett mått på företags CFP som är direkt påverkbart av konsumenter. Eftersom studien genomförs med utgångspunkt i svenska konsumenter, vilka enligt tidigare forskning har höga förväntningar på CSR-aktiviteter, kommer studien även bidra till att öka förståelsen av hur konsumenters förväntningar på CSR-aktiviteter inverkar på CSP-CFP förhållandet. De identifierade forskningsgapen från tidigare studier leder till följande syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan CSP och CFP med utgångspunkt i intressentgruppen svenska konsumenter. 1.2 Disposition Studiens resterande delar är disponerade enligt följande: I det andra avsnittet behandlas den teoretiska bakgrunden för studien där modeller, tidigare forskning inom området samt studiens hypoteser presenteras. I det tredje avsnittet beskrivs den metod som tillämpats vid genomförandet av undersökningen, de variabler som inkluderats i studien, hur datainsamlingen genomförts och de regressionsmodeller som används för att undersöka studiens hypoteser. I det fjärde avsnittet presenteras resultatet från undersökningen parallellt med en diskussion där resultatet för studien analyseras mot tidigare forskning. I avsnitt fem presenteras slutligen studiens slutsats, studiens tillförlitlighet samt förslag på vidare forskning med utgångspunkt i den genomförda undersökningen. 4

9 2 Teori Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av bakgrunden till The CSP-CFP multilevel framework. Därefter presenteras tidigare forskning gällande konsumenters köpbeteende vilken ligger till grund för studiens första hypotes beträffande CSP-CFP sambandet. Slutligen behandlas den tidigare forskning som ligger till grund för studiens andra hypotes gällande den modererande effekten av företagsstorlek på det i studien undersökta CSP-CFP sambandet. 2.1 The CSP - CFP multilevel framework Målet med tidigare forskning som har studerat det finansiella värdeskapandet av CSRaktiviteter har varit att undersöka huruvida kostnaderna förknippade med aktiviteterna kan kompenseras av intäkterna från detsamma (Margolis & Walsh, 2003). Undersökningar av det finansiella värdeskapandet av CSR-aktiviteter genomförs genom att studera förhållandet mellan mått på företags CSP och CFP. CSP är ett kvantitativt mått på utfallet av företags CSR-aktiviteter vid en given tidpunkt. CSP används således i forskning för att transformera företags CSR-aktiviteter till en mätbar kvantitativ variabel eftersom CSR-aktiviteter i sin ursprungsform inte är tillämpbara som undersökningsvariabel (Beurden & Gössling, 2008). CSP har i tidigare forskning mätts genom enkäter och rankingar av företags CSR-aktiviteter (Ruf et al., 2001; López, Garcia & Rodriguez, 2007; Ameer & Othman, 2012). CFP är i sin tur ett kvantitativt mått på ett företags finansiella prestation vid en given tidpunkt (Beurden & Gössling, 2008). Trots att CSP-CFP sambandet är välstuderat under de senaste 40 åren har avsaknaden av en konsekvent teoretisk utgångspunkt i studierna resulterat i att tidigare forskning endast bidragit med begränsad förståelse av förhållandet (Barnett, 2007). När sambandet mellan CSP och CFP studeras utan underliggande teori blir resultatet av studierna endast isolerat observerade företeelser som inte bidrar till en förbättrad helhetsförståelse av det finansiella värdeskapandet av CSR-aktiviteter (Mahon & Griffin, 1999). McWilliams och Siegel (2001) skapade med anledning av behovet av ett teoretiskt ramverk av CSP-CFP förhållandet en utbuds- och efterfrågemodell vilken utgår från antagandet att företag gör optimala val och att CSR-aktiviteter som genomförs därför är finansiellt värdeskapande för företag. 5

10 Rowley och Berman (2000) menar att genomförda CSR-aktiviteter inte alltid är finansiellt värdeskapande för företag och att CSP-CFP förhållandet därmed varierar. Orsaken till att variationer förekommer är att CSP-CFP förhållandet påverkas av modererande faktorer på företags-, bransch- och regional-nivå (Rowley & Berman, 2000). Enligt Rowley och Berman (2000) har tidigare modeller av CSP-CFP förhållandet simplifierat sambandet genom att endast belysa variablernas direkta relation och därmed har tidigare forskning misslyckats med att väga in externa faktorers inverkan och betydelse på förhållandet. I linje med detta belyser Barnett (2007) behovet av att vidare bryta ned och undersöka företags-, bransch- och regionsspecifika faktorers inverkan på CSP-CFP förhållandet för att därigenom skapa en rättvisande teoretisk utgångspunkt. I likhet med Rowley och Berman (2000) och Barnett (2007) menar Perrini et al. (2011) att utomstående faktorer inverkar på CSP-CFP förhållandet. Enligt Perrini et al. (2011) är det däremot inte tillräckligt att endast utgå från att faktorer på företags, bransch- och regional nivå förklarar variationer i CSP-CFP förhållandet. För att en teoretisk modell över CSP-CFP förhållandet ska vara rättvisande måste analysnivån utvecklas till att mer detaljerat studera förhållandet mellan variablerna. Med denna utgångspunkt skapades The CSP-CFP multilevel framework (Perrini et al., 2011). Modellen särskiljs från tidigare modeller inom området eftersom den utgår från att CSP ska mätas specifikt enligt den av Stakeholder theory s intressentgrupper som ett företags CSR-aktiviteter riktas mot. Enligt The CSP-CFP multilevel framework ska således inte CSP mätas och studeras som ett generellt mått på företags CSRaktiviteter utan företags CSP ska mätas enligt en direkt bedömning av den intressentgrupp som ett företags CSR-aktiviteter riktas mot (Perrini et al., 2011). Företags CFP ska i sin tur studeras genom finansiella mått direkt påverkbara av den specifikt undersökta intressentgruppen. Således krävs att mått på både CSP och CFP direkt relaterade till den undersökta intressentgruppen tillämpas för att rättvisande resultat av CSP-CFP förhållandet ska framkomma. Genom att i enlighet med The CSP-CFP multilevel framework enskilt undersöka CSP-CFP förhållandet för specifika intressentgrupper kan det komplexa sambandet mellan variablerna studeras rättvisande (Perrini et al., 2011). 2.2 CSP - CFP sambandet ur ett konsumentperspektiv Konsumenters makt gör dem till en betydelsefull intressentgrupp med direkt inverkan på företags prestation. Det är därför av intresse för företag att behålla en god relation med sina 6

11 konsumenter (Schuler & Cording, 2006). Genom CSR-aktiviteter är det möjligt för företag att vårda konsumentrelationer och höja tillfredsställelsen bland konsumenter (Singh, Iglesias & Batista-Foguet, 2012). I The CSP-CFP multilevel framework definieras följande handlingar från företag vara sådant som utgör CSR-aktiviteter riktade specifikt mot konsumenter: öppen dialog, transparens, trovärdighet, ömsesidig förståelse, innovation och kvalitét (Perrini et al., 2011). För att undersöka utfallet av CSR-aktiviteter riktade mot konsumenter krävs det att företags CSP mäts enligt intressentgruppen. För att studera det finansiella värdeskapandet av CSR-aktiviteter riktade mot konsumenter krävs vidare att ett mått på företags CFP direkt påverkbart av konsumenter undersöks. Genom att tillämpa metodiken från The CSP-CFP multilevel framework möjliggörs det att systematiskt undersöka ett isolerat CSP-CFP samband för intressentgruppen konsumenter (Perrini et al., 2011). Problemet med tidigare forsknings generella mått på CSP kan motverkas genom att enskilda intressentgruppers attityd till företags CSR-arbete undersöks och används som mått på CSP (Pivato, Misani & Tencati, 2008). Det har påvisats att konsumenters attityd påverkas positivt när företaget visar ett framstående och synligt engagemang inom CSR-aktiviteter. Denna effekt uppkommer genom att CSR-aktiviteter skapar en emotionell association till företaget hos konsumenten vilket i sin tur skapar kundnöjdhet och lojalitet (Bhattacharya & Sen, 2003). Detta stöds av Schuler och Cording (2006) som påvisar att konsumenter har en positiv attityd till företag som investerar i CSR-arbete respektive negativ attityd till företag som inte gör det. Enligt Theory of planned behaviour utgör attityd tillsammans med subjektiva normer och uppfattad kontroll de faktorer som formar konsumenters efterföljande köpbeteende (Ajzens, 1991). Konsumenters köpbeteende påverkar i sin tur företags CFP (Schuler & Cording, 2006). Med anledning av konsumenters betydelse för företags prestation och med utgångspunkt i Theory of planned behaviour (Ajzens, 1991) är det av intresse för företag att ta faktorerna som formar konsumenters köpbeteende i beaktande. Forskning som undersökt konsumenters attityder till CSR-aktiviteter stödjer uppfattningen att socialt ansvarstagande av företag har inflytande på konsumenters efterföljande köpbeteende (Creyer & Ross, 1997; Sen & Bhattacharya, 2001). He och Lai (2014) belyser att det inte enbart är företags faktiska CSR-aktiviteter som är avgörande för att påverka konsumenters attityd utan även att företags förmåga att kommunicera på ett effektivt vis avgör utfallet av CSR-aktiviteterna. En effektiv strategi för att demonstrera sitt engagemang inom CSR till konsumenter är att använda 7

12 medial kommunikation (He & Lai, 2014). En tydlig kommunikationsstrategi skapar ökat förtroende mellan företag och konsumenter samtidigt som förtroendet försvagas om konsumenterna upplever kommunikationen som falsk (Dutot, Galvez & Versailles, 2016). En välarbetad marknadsföringsstrategi är därför av betydelse för att företag genom CSRaktiviteter ska få inflytande över konsumenters köpbeteende (He & Lai, 2014). Effekten av CSR-aktiviteter på konsumenters köpbeteende varierar beroende på var i världen sambandet studeras (Xiao et al., 2018). Skandinavien återkommer ofta i studier som världsledande gällande arbete inom CSR (Strand, Freeman & Hockerts, 2015). Det framgångsrika arbetet har resulterat i att skandinaviska konsumenter blivit alltmer medvetna och krävande gällande företags initiativ till socialt ansvarstagande vilket har lett till höga förväntningar från konsumenter på företags investeringar i CSR (Strand, Freeman & Hockerts, 2015). Som konsekvens av Skandinaviens framgångsrika prestationer och intressenters höga förväntningar på företags CSR-aktiviteter menar Xiao et al. (2018) att hållbara initiativ hos företag blivit en norm. I takt med att intressenters förväntningar ökar på CSR-aktiviteter blir det svårare för företag att få ekonomiska fördelar av investeringar inom CSR. Det uppkommer således ett svagare samband mellan CSP och CFP i länder som är framgångsrika inom hållbarhet (Xiao et al., 2018). I kontrast menar Cui, Liang och Lu (2015) att höga förväntningar på företags CSR-aktiviteter från intressenter snarare skapar starka institutionella och sociala förutsättningar för framgångsrika utfall av CSR-aktiviteter. Höga förväntningar från intressenter på företags CSR-aktiviteter bidrar därmed till omständigheter som skapar en grund för ett positivt samband mellan CSP och CFP (Cui, Liang & Lu, 2015). Tidigare forskning är således oenig beträffande hur intressenters förväntningar på företags CSR-aktiviteter inverkar på CSP-CFP förhållandet (Cui, Liang & Lu, 2015; Xiao et al., 2018). Däremot påvisar tidigare forskning att CSR-aktiviteter har en positiv inverkan på konsumenters attityd respektive köpbeteende (Creyer & Ross, 1997; Sen & Bhattacharya, 2001; Schuler & Cording, 2006; Singh, Iglesias & Batista-Foguet, 2012). Med anledning av att svenska konsumenter efterfrågar CSR-aktiviteter och med bakgrund i svenska företags framgångsrika CSR-aktiviteter (Strand, Freeman & Hockerts, 2015) bör det råda gynnsamma förutsättningar för ett positivt CSP-CFP förhållande på den svenska marknaden, avgränsat för intressentgruppen konsumenter. Mot bakgrund av hittills nämnda teorier och forskning utformas studiens första hypotes enligt följande: 8

13 H1: Det råder ett positivt samband mellan CSP och CFP med utgångspunkt i intressentgruppen svenska konsumenter. 2.3 Den modererande effekten av företagsstorlek För att The CSP-CFP multilevel framework ska ge en fullskalig förståelse av CSP-CFP sambandet behöver modellen utökas genom att framtida studier även undersöker modererande variablers inverkan på förhållandet (Perrini et al., 2011). Tidigare studier av CSP-CFP förhållandet har främst utgått från stora företag och det har därmed endast i begränsad utsträckning undersökts huruvida företagsstorlek modererar sambandet (Perrini, Russo & Tencati, 2007; Cui, Liang & Lu, 2015). Grayson (2004) som jämfört CSR-strategier mellan stora och små företag visar att de båda gruppernas CSR-arbete har både likheter och skillnader. Stora företag definierar i regel specifika CSR-strategier medan mindre företag sällan använder aktiva CSR-strategier utan istället genomför CSR-aktiviteter integrerat i företagets huvudverksamhet. Målet med CSR-aktiviteterna framkommer däremot vara detsamma både för stora och små företag: minimera den negativa sociala och miljömässiga påverkan av verksamheten och maximera den positiva påverkan av samma slag (Grayson, 2004). Små företag skiljer sig från stora företag genom att deras resurser är mer begränsade (Cui, Liang & Lu, 2015). Konsekvensen av de begränsade resurserna är att små företag är mindre benägna jämfört med stora företag att ägna tid och pengar åt aktiviteter som inte är kopplade till företagets huvudfokus (Welsh & White, 1981). Enligt Rowley och Berman (2000) utsätts stora företag till skillnad från små företag av större externa påtryckningar att aktivt arbeta med CSR-aktiviteter. Det blir även mer finansiellt sårbart för stora företag att inte ta hänsyn till krav från viktiga externa intressentgrupper eftersom stora företag exponeras medialt i större utsträckning än små företag (Kojima et al., 2012). Den mediala uppmärksamheten har å andra sidan även belysts av He och Lai (2014) som en nyckelfaktor för framgångsrika CSRaktiviteter eftersom företags CSR-aktiviteter gynnas av att synliggöras för intressentgrupper om det ska generera ett positivt utfall. Vidare har stora företag bättre resurser och större medialt utrymme jämfört med små företag (Perrini, Russo & Tencati, 2007). Därmed har stora företag jämfört med små gynnsammare förutsättningar till att identifiera och uppmärksamma de viktigaste intressentgrupperna och 9

14 anpassa CSR-aktiviteter därefter. Det leder till att stora företag i förhållande till små företag har större möjlighet att lyckas med sina CSR-strategier (Perrini, Russo & Tencati, 2007). I linje med detta finner Cui, Liang och Lu (2015) att CSP-CFP sambandet är positivt för stora kinesiska företag medan CSP-CFP sambandet för små kinesiska företag är negativt. Av studiens resultat framkommer det att stora företag gynnas finansiellt av CSR-aktiviteter eftersom deras resurser möjliggör ett välanpassat CSR-arbete grundat i intressenters behov. En ytterligare faktor till stora företags positiva förhållande mellan CSP och CFP är att stora företags synlighet säkerställer att intressenter uppmärksammas på företagens CSR-aktiviteter (Cui, Liang & Lu, 2015). Små kinesiska företag uppvisar i kontrast ett negativt CSP-CFP samband. Små kinesiska företags begränsade resurser och låga mediala synlighet resulterar i att genomförda CSR-aktiviteter inte uppmärksammas av intressenter i den utsträckning som krävs för ett positivt CSP-CFP förhållande ska uppnås (Cui, Liang & Lu, 2015). Studien av Cui, Liang och Lu (2015) genomfördes på den kinesiska marknaden där affärsklimatet, de sociala förväntningarna och de rådande lagarna präglas av låga förväntningar och krav på CSR-aktiviteter. Därför krävs en undersökning av huruvida företagsstorlek även modererar CSP-CFP förhållandet på en marknad där intressenter har höga förväntningar på företags CSR-aktiviteter. De skandinaviska marknaderna präglas av en kultur med intressenter som har höga förväntningar på företags CSR-aktiviteter (Strand, Freeman & Hockerts, 2015) vilket skapar grunden för ett positivt CSP-CFP förhållande enligt Cui, Liang och Lu (2015). Företag måste behålla en god relation med sina intressenter och i synnerhet sina konsumenter för att bli framgångsrika (Schuler & Cording, 2006). Därför krävs att både stora och små företag på den svenska marknaden anpassar sig efter rådande kultur med höga förväntningar på CSR-aktiviteter (Strand, Freeman & Hockerts, 2015). Stora svenska företag bör precis som stora företag på andra marknader tack vare starka resurser ha gynnsamma förutsättningar för att lyckas adressera sina CSR-aktiviteter mot företagens viktigaste intressenter. Små svenska företag bör precis som små företag på andra marknader på grund av svaga resurser ha mindre gynnsamma förutsättningar att adressera de viktigaste intressenterna med sina CSR-aktiviteter. Därmed bör ett positivt CSP-CFP samband på den svenska marknaden vara starkare för stora svenska företag jämfört med för små svenska företag. Mot bakgrund av tidigare forskning utformas studiens andra hypotes enligt följande: H2: Företagsstorlek har en modererande effekt på CSP-CFP sambandet med utgångspunkt i intressentgruppen svenska konsumenter. 10

15 3 Metod Med utgångspunkt i studiens deduktiva ansats kommer de två hypoteserna gällande CSP- CFP sambandet att undersökas genom en kvantitativ metod. I följande avsnitt presenteras inledningsvis metoden för studiens datainsamling och urvalet för studien. Sedan beskrivs operationaliseringen av studiens oberoende variabel CSP enligt svenska konsumenter. Slutligen presenteras de två regressionsmodellerna studien använder för att undersöka vardera hypotes och därefter operationaliseras resterande variabler i undersökningen. 3.1 Datainsamling Studien genomförs med utgångspunkt i Sustainable Brand Index (SBI) från år 2011 till SBI rangordnar företag efter svenska konsumenters betygsättning av företagens CSRaktiviteter. Respektive års SBI är därför ett underlag för att mäta företags CSP enligt svenska konsumenter. Studien har avgränsats till att innefatta de företag som förekommer på SBI. Data över den företagsspecifika informationen för de inkluderade företagen i studien har inhämtats manuellt från Retriever Business, vilket är en databas som tillhandahåller svenska företags kvartals- och årsredovisningar. I de fall företagen i studien har ett brutet räkenskapsår har årsredovisningarna från två perioder viktats mot varandra för att spegla omsättningen under det undersökta kalenderåret. I tabell 3.2 i avsnitt 3.3 presenteras en sammanställning över de variabler och den företagsspecifika information som används i studien. SBI har sedan år 2011 genomförts på årlig basis års SBI har utelämnats från studien då en majoritet av periodens årsrapporter vid genomförandet av studien ännu inte offentliggjorts. Därför är det respektive SBI från år 2011 till 2016 som utgör underlaget för studien och därmed även årsredovisningarna för studiens företag från motsvarande period. SBI och årsredovisningar från år 2011 har endast använts som bas vid beräkningar av de undersökta variablernas tillväxt och undersöks därmed inte vidare i studien. SBI innehåller både svenska och utländska företag verksamma på den svenska marknaden. Med anledning av svårigheterna att finna lokalt redovisad data för de utländska företagen inkluderade på SBI har studien avgränsats till att endast innefatta de företag som har huvudkontor i Sverige. Vidare har företag verksamma inom finans- och försäkringsverksamhet uteslutits då denna typ av verksamhet påverkas av branschspecifika regelverk och krav (SFS 1995:1554) som 11

16 kan resultera i att undersökningen ger ett missvisande resultat. Eftersom studien undersöker CSP-CFP förhållandet med utgångspunkt i svenska konsumenter har även den företagssspecifika informationen avgränsats till den som rör företags verksamhet på den svenska marknaden. I noterna från de undersökta företagens respektive årsredovisningar har vi kunnat finna den svenska omsättningen för företaget och antalet anställda i den svenska verksamheten. Studiens urval stödjs av The CSP CFP multilevel framework som utgår från att mått på CSP ska studeras i förhållande till mått på CFP direkt påverkbara av den undersökta intressentgruppen (Perrini et al., 2011). Med anledning av att denna studie utgår från svenska konsumenter är det den svenska omsättningen intressentgruppen kan påverka och därmed även den siffra som ska utgöra måttet på CFP i studien. Studien undersöker den beroende variabeln CFP i form av försäljningstillväxt och därför har vidare avgränsning gjorts i ett försök att säkerställa att företagen i studien drivs med vinstsyfte. Därför har endast aktiebolag inkluderats i studien. Därmed har alla företag från respektive års SBI utan ett svenskt organisationsnummer som börjar med siffran 5 exkluderats. Slutligen utelämnas de företag från studien där företagssspecifik information inte gått att finna i Retriever Business samt de företag som inte medverkar på minst två stycken efterföljande års SBI, vilket krävs eftersom studien använder ett tillväxtmått på CSP. Studiens urvalsprocess som beskrivits ovan har resulterat i det bortfall och slutgiltiga urval som presenteras i tabell 3.1. Tabell 3.1 Studiens observationer Urval och bortfall Totalt Antal företag i SBI Utländska Finansbranch Ej AB Saknar siffror Studiens urval Tabell 3.1 visar i vilken ordning studiens urvalsprocess har utförts för att få det slutliga urvalet på 357 observationer. Först har samtliga utländska företag exkluderats i studien. Sedan har företag uteslutits i följande ordning: är verksamma i finans- och försäkringsbranschen, inte är ett aktiebolag samt slutligen saknat siffror. Kategorin Saknar siffror innefattar de företag där företagsspecifik information inte gått att finna i Retriever Business samt de företag som inte medverkar på två efterföljande års SBI. Den beskrivna urvalsprocessen resulterar i det slutgiltiga urvalet för studien. 12

17 3.2 Sustainable Brand Index För att mäta studiens oberoende variabel CSP utgår denna undersökning från 2011 till 2016 års SBI framtagna av företaget SB Insight AB. Mått på CSP har även vid tidigare forskning grundats på en ranking av företags CSR-aktiviteter (López, Garcia & Rodriguez, 2007; Ameer & Othman, 2012). Studiens mått på CSP utgår således från sekundärdata insamlad av SB Insight AB. Fördelen med att använda SB Insight ABs index är att rangordningen baseras på svaren från ett betydligt större antal respondenter än vad som hade varit möjligt om vi som ett led i undersökningen genomfört en egen enkät bland svenska konsumenter. Nackdelen med att använda sekundärdata av det slag som SB Insight AB tillhandahåller är risken för att enkätfrågor som ligger till grund för respektive års SBI inte går i linje med studiens problematisering samt att det inte går att ifrågasätta och granska det underliggande materialet för varje års SBI (Eliasson, 2013, s.53). Vi har för denna studie kommit fram till att fördelarna av att använda SBI som grund för studiens CSP-mått överväger nackdelarna jämfört med möjligheten att genomföra en egen enkätstudie bland svenska konsumenter för att därigenom konstruera ett CSP-mått. Den främsta anledningen till beslutet grundar sig på studiens begränsade tidsomfattning samt svårigheterna att nå ut till ett tillräckligt brett urval av respondenter vid genomförandet av en egen enkät. SBI rangordnar företag utifrån hur svenska konsumenter bedömer företagens CSR-aktiviteter. Datainsamlingen i SBI består av en kvalitativ studie i form av intervjuer samt två kvantitativa enkätstudier (SB Insight AB, 2018). Denna studie genomförs med utgångspunkt i resultatet av de två kvantitativa enkätstudierna från SB Insight AB. Enkätresultatet framkommer i form av poängsättningen på en 200-procentig skala vilken utgör rangordningen av företagen på respektive års SBI (SB Insight AB, 2018). Fördelen med att använda data från enkätstudier i jämförelse med intervjustudier är att intervjuareffekten undviks vilken annars beroende på intervjuarens etnicitet, kön och sociala bakgrund kan resultera i att skevhet uppkommer i respondenternas svar (Bryman, 2011, s.229). Ett annat riskmoment som elimineras genom enkätstudier är att olika intervjuare kan formulera frågor på varierande vis vilket kan resultera i svårtolkade resultat vid sammanställningar av respondenternas svar (Bryman, 2011, s.229). Nackdelen med att använda datainsamling från enkäter i jämförelse med intervjuer är att hjälp till respondenten och uppföljnings- samt sonderingsfrågor inte möjliggörs (Bryman, 2011, s ). Att denna studie använder data från enkätstudier som underlag för de 13

18 undersökta CSP-måtten stöds av tidigare forskning som använt samma metod (Ruf et al., 2001). Antalet svenska konsumenter som deltagit som respondenter i respektive års SBI är sedan starten 2011: 7500, 8000, 8000, , och (SB Insight AB, 2018). Urvalet av enkätdeltagare sker från en konsumentpanel från en underleverantör till SB Insight AB. Inför varje årlig studie rekryteras konsumenter till panelen via förfrågningar på internet. Vidare används inte samma konsumenter som respondenter vid de olika årens enkäter, vilket gör att risken för att respondenterna lär sig frågorna och därmed genom metod-bias skapar ett snedvridet resultat försvinner (Podsakoff et al., 2003). Respondenterna i SBI är mellan år gamla och minst 1000 respondenter betygsätter varje företags CSR-aktiviteter. Urvalet av respondenter görs utifrån kvoter för kön, ålder och bostadsort med målet att enkätdeltagarna ska vara representativa för Sveriges befolkning (SB Insight AB, 2018). En potentiell nackdel med att använda kvoter vid urval av enkätdeltagare är att urvalet inte alltid kan göras med hänsyn till samtliga lämpliga aspekter för den undersökning enkätsvaren ska ligga till grund för. Det kan resultera i att resultatet blir snedvridet i förhållande till populationen studien ämnar undersöka (Hagevi et al., 2016, s ). Eftersom denna studie strävar efter att undersöka CSP-CFP förhållandet med utgångspunkt i svenska konsumenter lämpar sig SB Insight ABs representativa kvoturval av svenska konsumenter för undersökningens syfte. Kvoturval är vidare en lämplig metod vid undersökningar av nya teoretiska idéer samt vid utvecklingen av nya mått (Bryman, 2011, s.119). Därför lämpar det sig väl med utgångspunkt i denna studies syfte att SB Insight AB använt sig av kvoturval vid framställningen av SBIrankingarna för respektive år. Slutligen görs urvalet av företag som inkluderas på SBI med målet från SB Insight AB att företagen ska vara representativa för de företag svenska konsumenter möter i sin vardag. Vidare kan inget företag betala SB Insight AB för att medverka i undersökningen (SB Insight AB, 2018). Nackdelen med att undersöka företags CSP med utgångspunkt i ett index där urvalet av företag inte styrs av studien är att det kan orsaka urvals-bias (Bryman & Bell, 2015, s.187). Problemet är vanligt förekommande för studier av CSP-CFP förhållandet då mätningar av CSP endast genomförs av ett fåtal aktörer (Manner, 2010). SB Insight AB är enligt vår kännedom den enda aktören som tillhandahåller ett index med utgångspunkt i svenska konsumenters bedömningar av företags CSR-aktiviteter. Då denna information krävs för att genomföra studien har det därför bedömts nödvändigt att använda SBI trots den 14

19 eventuella risken för urvals-bias. Genom att vidta viss försiktighet vid generaliseringen av studiens resultat kommer det att tas hänsyn till denna risk. Fördelen med SB Insight ABs urval av företag är att det ökar sannolikheten att enkätdeltagarna känner till företaget och således har möjlighet att svara på enkätfrågorna gällande företagets CSR-aktiviteter. Att erhålla den högsta möjliga svarsfrekvensen vid enkätstudier är av stor vikt för att minska risken för bias och försäkra att urvalet av svar från respondenterna blir representativt (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016, s.281) 3.3 Multipel regressionsmodell Studien kommer sammanlagt att använda två multipla regressionsmodeller för att undersöka vardera hypotes som formulerats i teoridelen. Datamaterialet i studien är av tidsserieformat då den härstammar från olika tidsperioder (Andersson, Jorner & Ågren 2007, s. 169). För att undersöka hypoteserna har tidsseriedata sammanställts till paneldata. Den oberoende variabeln i studien är CSP mätt i form av SBI-tillväxt och den beroende variabeln i studien är CFP mätt i form av försäljningstillväxt. Den oberoende variabeln operationaliserar de undersökta företagens CSP enligt svenska konsumenter och den beroende variabeln operationaliserar de undersökta företagens CFP. Studiens två regressionsmodeller inkluderar vidare kontrollvariabler som tidigare forskning visat påverkar försäljningstillväxt. Kontrollvariablerna inkluderas för att minska risken att andra faktorer förklarar förhållandet mellan CSP-CFP. Slutligen inkluderas fasta variabler för år och bransch för att kontrollera eventuella fasta effekter som kan inverka på studiens resultat. För att undersöka studiens första hypotes kommer en multipel regressionsmodell att tillämpas. För att undersöka studiens andra hypotes kommer en utökad multipel regressionsmodell att användas. Den utökade regressionsmodellen kommer att inkludera de ursprungliga variablerna från den första modellen och en kontrollvariabel för företagsstorlek samt en interaktionsvariabel mellan CSP och företagsstorlek. Därmed undersöks det genom studiens andra regressionsmodell företagsstorleks eventuellt modererande effekt på CSP-CFP förhållandet. Tillvägagångssättet går i linje med Cui, Liang och Lu (2015) som genom samma metod undersökte CSP-CFP förhållandet på den kinesiska marknaden och genom en interaktionsvariabel undersökte den eventuellt modererande effekten av företagsstorlek på förhållandet. Studiens två multipla regressionsmodeller presenteras nedan. 15

20 1 #$% &,( = * +, - #.% &,( +, / Å12 &,( +, 3 145$Ö7 &,( +, 8 9:; &,( +, < =7>;?1 &,( =7>2CDDE &,( +, --A-< Å72CDDE &,( + F &,( 2 #$% &,( = * +, - #.% &,( +, / Å12 &,( +, 3 145$Ö7 &,( +, 8 9:; &,( +, < =7>;?1 &,( >9.; &,( +, H #.% >9.; &,( +, JA-/ =7>2CDDE &,( +, -3A-H Å72CDDE &,( + F &,( I ovanstående regressioner står termen α för alpha vilket representerar modellernas intercept och termen β står för beta vilket är en regressionskoefficient som förklarar styrkan och riktningen för respektive variabel (Körner & Wahlgren, 2015, s. 71). Regressionsmodellerna inkluderar även termen ε vilket representerar en felterm (Andersson, Jorner & Ågren, 2007, s.57). Regressionsmodellerna innefattar studiens oberoende-, beroende- och kontrollvariabler vilka presenteras nedan i tabell 3.2. Tabell 3.2 Studiens variabler Tabell 3.2 visar variablernas förkortning, hur de har beräknats samt från vilken källa data har hämtats. Källorna som används är Retriever Business, SBI (Sustainable Brand Index), SCB (Statistiska Centralbyrån), samt manuell inhämtning från årsredovisningar Oberoende variabel CSP CSP är studiens oberoende variabel vilket är den variabel som påverkar den beroende variabeln (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016, s.444). I enlighet med The CSP-CFP multilevel framework (Perrini et al., 2011) kommer ett avgränsat mått på CSP för konsumenter att undersökas i denna studie för att en korrekt uppfattning av CSP-CFP 16

21 förhållandet ska ges. SBI rangordnar företag efter det betyg svenska konsumenter givit företagen vid enkätundersökningar. Konsumenternas bedömning kan således tänkas grunda sig i såväl de faktiska CSR-aktiviteterna som hur dessa kommuniceras externt (SB Insight AB, 2018). Rangordningen av företagen på SBI utgår från en 200-procentig skala vilken är en sammanslagning av resultatet från två separata enkätundersökningar som var för sig utgår från en 100-procentig skala. Den ena undersökningen mäter konsumenters upplevelse av företags miljörelaterade CSR-aktiviteter riktade mot konsumenter och den andra skalan mäter konsumenternas upplevelse av företags samhällsrelaterade CSR-aktiviteter riktade mot konsumenter. De två enkätundersökningarna genomförs med frågor på en 5-gradig skala där konsumenten ska betygsätta företagets CSR-aktiviteter. Företags slutpoäng från respektive enkät baseras på den andel konsumenter som i genomsnitt givit företagets CSR-aktiviteter antingen 4 eller 5 i poäng (SB Insight AB, 2018). Att använda enskilda intressentgruppers attityd mot företags CSR-aktiviteter som grund för mätning av CSP är en metod som stöds av Pivato, Misani och Tencati (2008). Användandet av enkäter som tillvägagångssätt för att mäta CSP är en metod som tidigare tillämpats av Ruf et al. (2001). I linje med Ruf et al. (2001) kommer studien att undersöka tillväxten i CSP mellan respektive år som mått för CSP, vilket således är tillväxten i SBI-poäng för respektive företag. Anledningen till att tillväxten i CSP bör användas som mått på CSP istället för det absoluta årliga CSP-värdet är enligt Ruf et al. (2001) att det leder till mer rättvisande resultat. Observationerna över de undersökta företagens CSP har i enlighet med Dixon och Yuen (1974) winzorisats på en 1-procentig nivå för att därigenom minska påverkan från uteliggare samt förbättra observationernas normalfördelning. Beräkningen av företags CSP har genomförts med den procentuella poängen från respektive års SBI i decimalform, där årets SBI-poäng subtraheras med föregående års SBI-poäng för att sedan divideras med 2 vilket är decimalformen av SBIs maxpoäng på 200-procent. #.% = (.=? L4äN5 (.=? L4äN5 (A- ) Beroende variabel - CFP CFP är studiens beroende variabel vilket är den variabel som påverkas av förändringar i andra variabler (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016, s.444). I enlighet med The CSP-CFP multilevel framework kommer ett CFP-mått direkt påverkbart av konsumenter att undersökas 17

22 i studien. Därmed kommer de finansiella effekterna av CSR-aktiviteter riktade mot konsumenter möjliggöras att studeras (Perrini et al., 2011). Konsumenter påverkar CFP genom sitt köpbeteende (Schuler & Cording, 2006). Med anledning av att denna studie genomförs med fokus på CSP-CFP sambandet för svenska konsumenter lämpar det sig därmed att använda CFP-måttet försäljningstillväxt för att undersöka CSR-aktiviteters finansiella utkomst. Då studien mäter CSP genom ett tillväxtmått bör även CFP mätas genom ett tillväxtmått enligt Ruf et al. (2001). Observationerna över företags försäljningstillväxt har i enlighet med Dixon och Yuen (1974) winzorisats på en 1-procentig nivå för att förbättra observationernas normalfördelning samt minska uteliggares påverkan på studiens resultat. #$% = ($örsätunvn5 ( $örsätunvn5 (A-) $örsätunvn5 (A Interaktionsvariabel - Företagsstorlek För att undersöka hypotes 2 gällande företagsstorlek eventuellt modererande effekt på CSP- CFP sambandet kommer studien att inkludera en interaktionsvariabel mellan företagsstorlek och CSP. Företagsstorlek kommer i likhet med tidigare forskning att mätas i form av antalet anställda (Deckop, Merriman & Gupta, 2006; Callan & Tomas, 2009; Cui, Liang & Lu, 2015). En interaktionsvariabel påverkar sambandet mellan en oberoende variabel och en beroende variabel (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016, s.445). Genom att inkludera interaktionsvariabeln undersöks eventuella skillnader i styrka och riktning på CSP-CFP sambandet mellan små kontra stora företag. Data på företagsstorlek har samlats in manuellt från företagens årsrapporter i form av medelantalet anställda i Sverige för respektive år. Cui, Liang och Lu (2015) delar in företagsstorlek i fyra kategorier: anställda, anställda, anställda, och fler än 3000 anställda. Med anledning av ett mer begränsat antal observationer väljer vi att slå ihop de två mindre samt de två större kategorierna. Således undersöks en kategori av små företag med anställda och en kategori av stora företag med över 1000 anställda. Studien undersöker företagsstorlek genom en dummyvariabel för respektive kategori. Interaktionsvariabeln beräknas genom att dummyvariabeln för antalet anställda för respektive företag multipliceras med CSP-måttet för respektive företag.?nwxryzwv4ns[yrvy\xt (#.%_^_>9.;) = #.% #.% &,( >NWYTXW YNSWäTT_Y >9.; &,( 18

23 3.3.4 Kontrollvariabler Vid undersökningen av H1 och H2 kommer studiens regressionsmodeller att inkludera kontrollvariabler. Kontrollvariabler är mätbara variabler som inkluderas i regressionsmodellen för att deras effekt inte ska påverka förhållandet mellan den oberoende variabeln och den beroende variabeln (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016, s.117). Tidigare forskning har visat att företags CFP påverkas av företagsspecifika och branschspecifika faktorer och därmed aktualiseras att använda kontrollvariabler på de två olika nivåerna (Cui, Liang & Lu, 2015). För att kontrollera effekter på företagsnivå används kontrollvariablerna NOT, ÅLD, LogFÖR och ÅRDummy. För att kontrollera effekter på branschnivå används kontrollvariablerna BRADummy och BRATILL. Vid utförandet av multipel regressionsanalys krävs det att beakta den möjliga förekomsten av multikollinearitet (Körner & Wahlgren, 2015, s.81). Multikollinearitet är ett problem som innebär att en eller flera av studiens oberoende- samt kontrollvariabler är starkt korrelerade. Multikollinearitet ökar osäkerheten i skattningarna av regressionskoefficienterna. Vid förekomsten av multikollineartitet bör en eller flera variabler utelämnas från studiens regressionsmodell för att motverka problemet (Newbold, Carlson & Thorne, 2007, s. 541; Körner & Wahlgren, 2015, s.181). För att kontrollera förekomsten av multikollinearitet kan studiens oberoende- och kontrollvariablers Pearson s korrelationskoefficienter och Variance Inflation Factor (VIF) undersökas (Andersson, Jorner & Ågren 2007, s.111, 119). Om korrelationen mellan två variabler över- eller understiger 0,7 alternativt -0,7 är det möjligt att multikollinearitet förekommer (Anderson, Sweeney & Williams, 2015, s.714). Multikollinearitet föreligger när VIF-värdet överstiger 10 för en undersökt variabel (Andersson, Jorner & Ågren, 2007, s.119). För att undvika multikollinearitet har denna studie både inkluderat en korrelationsmatris med Pearson s korrelationskoefficienter och studerat variablers VIF-värde vars utfall presenteras i studiens resultatdel. Bransch (Branschtillhörighet & Branschtillväxt) Branschtillhörighet är en frekvent förekommande kontrollvariabel inom forskningen på CSP- CFP förhållandet (Callan & Thomas, 2009). Cui, Liang och Lu (2015) menar att branscheffekter är relevant att kontrollera vid undersökningar av CFP i form av försäljningstillväxt eftersom branschtillhörighet kan gynna företags försäljningstillväxt i varierande utsträckning. Företag i branscher med hög tillväxt är mer sannolika att uppnå en 19

24 högre försäljningstillväxt jämfört med företag i branscher med låg tillväxt (Cui, Liang & Lu, 2015). Tidigare forskning har visat att branschtillväxt har en signifikant påverkan på enskilda företags försäljningstillväxt (Dess & Beard 1984; Sapienza et al., 1988). I likhet med Cui, Liang och Lu (2015) kontrollerar denna studie för branscheffekter genom två kontrollvariabler. Den första kontrollvariabeln är BRADummy som delar in de studerade företagen efter branschtillhörighet och som kontrollerar eventuella fasta effekter från företags branschtillhörighet. Branscherna som företagen delas in i är Handel, Tillverkning, Transport, El och Övrigt. De fyra förstnämnda branscherna är de majoriteten av företagen i studien tillhör medan kvarvarande företag samlats i kategorin Övrigt. Den andra kontrollvariabeln för bransch som denna studie använder är BRATILL vilken visar branschtillväxten för respektive undersökningsår. BRATILL har i likhet med Cui, Liang och Lu (2015) beräknats med utgångspunkt i den nationella tillväxten över antalet anställda per bransch, vilket gjorts för perioden 2011 till Data över den svenska tillväxten i antalet anställda per bransch har inhämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB) som genom Svensk Näringsgrensindelning (SNI) kategoriserar företag efter branschtillhörighet. Genom att de undersökta företagens SNI-tillhörighet presenteras på Retriever Business går det att härleda data från SCB till rätt företag. =RYN`hWVTT[äbW (=7>;?11) = (>NWYTXW >NSWäTT_Y W >NWYTXW >NSWäTT_Y W 1) >NWYTXW >NSWäTT_Y W 1 Företagsålder FÖRÅLD är företagets ålder vilket i tidigare forskning har visats påverka försäljningstillväxten (Evans et al., 1987; Covin, Green & Slevin, 2006; Cui, Liang & Lu, 2015). I likhet med Cui, Liang och Lu (2015) används FÖRÅLD för att kontrollera effekter på företagsnivå. Cui, Liang och Lu (2015) menar att yngre företag har en högre försäljningstillväxt jämfört med äldre företag varför det därmed bör kontrolleras för företagets ålder vid undersökningar av försäljningstillväxt. Företagets ålder beräknas genom att subtrahera året företaget medverkar i SBI med året företaget grundades. $örxwy5xws åt_xr Å12 = ÅR dör.=? ÅRXW dörxwy5xw 5RCN_Y_XS 20