Ansökan om huvudmannaskap avseende högspecialiserad heldygnsvårdsenhet för omhändertagande av självskadebeteende

Transkript

1 Ansökan om huvudmannaskap avseende högspecialiserad heldygnsvårdsenhet för omhändertagande av självskadebeteende Nedanstående ansökan har stämts av med föreningen SHEDO. Rev Fråga 1: Beskriv vilka patienter ni kan ta emot och eventuella exklusionskriterier. Beskriv särskilt om ni har möjlighet att ta emot barn. Beskriv vilka av nedanstående krav och på vilket sätt er tänkta enhet ska vara anpassad för att motsvara ovanstående beskrivning av målgruppen. Planerad vårdenhet bedöms kunna ta emot berörd målgrupp, dvs patienter med komplext självskadebeteende, i enlighet med förefintlig beskrivning i Nationella självskadeprojektets rapport: Högspecialiserad enhet för självskadebeteende. Inga aktuella exklusionskriterier bedöms föreligga, till exempel avseende funktionsnivå eller eventuell samsjuklighet. Enheten kommer inte ha möjlighet att ta emot barn. Då uppdraget att driva tänkt högspecialiserad enhet har tydliga likheter med inom svensk hälsooch sjukvård förekommande rikssjukvårdsuppdrag bedöms verksamhetens tillhörighet till ett universitetssjukhus, med dess specifika infrastruktur avseende såväl vård som utbildning och forskning, ge goda möjligheter att realisera uppdraget. Följande kriterier eller krav anges i uppdragsbeskrivningen: Allvarligt (livshotande) upprepat självskadebeteende Upprepade behandlingsförsök har misslyckats Vårdtagaren har erhållit vård med evidensbaserade metoder tidigare Vårdtagaren har erhållit individanpassat stöd på adekvat omvårdnadsnivå Vårdtagaren har utretts enligt beskrivning i innehållsdokumentet Kommunen är involverad Social kartläggning har gjorts Samordnad individuell plan (SIP) finns Hemlandstinget ska ha prövat vård på flera enheter (även heldygnsvård) inom den egna sjukvårdsregionen/landstinget om så är möjligt Vårdtagarens och anhörigas egna erfarenheter och synpunkter ska finnas redovisade (även synpunkter på och utfall av tidigare insatser samt önskemål inför fortsatt vårdplanering) Ovanstående kriterier innebär att enhetens verksamhet bedöms behöva ha följande karakteristika som hörnstenar: En helhetssyn på vårdtagarens behov med möjlighet till omfattande och flexibla behandlingsinsatser. Särskild hänsyn behöver här tas till vårdtagarens egna önskemål och tidigare erfarenheter. All vård sker med fokus på vårdtagarens möjligheter till inflytande och delaktighet (delat Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Affektiva Journalvägen 5 POSTADRESS Göteborg TELEFON växel

2 beslutsfattande). Detta inbegriper även i förekommande fall närstående- och anhörigmedverkan. Möjlighet till för målgruppen adekvata vårdtider som inbegriper ett långsiktigt perspektiv såväl när det gäller remittering och förberedande arbete som utslussning och eftervård, med syfte att skapa optimala förutsättningar för en över tid ökad autonomi och självständighet, samt hållbar funktionshöjning inom relevanta områden. Tillräcklig bredd i kompetenser avseende såväl utrednings- och behandlingsinsatser som samverkan med omgivande aktörer och FoU-arbete. Psykiatri Affektiva har sedan tidigare erfarenhet av att arbeta med patienter med bland annat självskadebeteende respektive neuropsykiatriska funktionshinder inom både subspecialiserad öppenvård och heldygnsvård. Inom verksamheten finns även erfarenhet av att bedriva subspecialiserad heldygnsvård för andra psykiatriska målgrupper och i samband med detta bedriva kliniknära forskning och utvecklingsarbete. Fråga 2: Beskriv hur ni har tänkt att organisera och genomföra detta uppdrag (nationellt kompetenscenter), t.ex. vilka kompetenser som bemannar, med vilket arbetssätt och i vilken omfattning. Ett uppdrag att fungera som nationellt kompetenscenter ställer krav på såväl arbetsformer och organisatoriska strukturer som när det gäller på enheten representerade kompetenser. För att kunna fylla denna funktion behöver enheten i dess helhet kännetecknas av att den utåtriktade verksamheten ingår som en naturlig del av det dagliga arbetet i form av konsultationer, handledning och fortbildning, men även framtagande av ny kunskap. Detta förutsätter dels att medarbetare på enheten besitter nödvändig kompetens för ändamålet, men även att tid avsätts för denna typ av arbetsuppgifter. Vidare krävs att samverkansformer etableras med externa aktörer som kännetecknas av såväl tydlighet och flexibilitet, som en uttalad ambition om att kunna sprida kunskap till andra samverkanspartners. Fråga 3: Hur kommer ni kunna skapa en tydlig koppling till forskning, undervisning och utveckling så att man kan hålla sig uppdaterad om och bidra till kunskapsutvecklingen på området? Hur kommer detta att organiseras rent praktiskt? Psykiatri Affektiva har sedan tidigare ett nära samarbete med flera forskare knutna till Sahlgrenska akademin (SA), bland annat via verksamhetens FoU-råd, och inledande kontakter har tagits med SA för att diskutera hur forskningsperspektivet skulle kunna omhändertas organisatoriskt och praktiskt om verksamheten får möjlighet att vara huvudman för denna typ av enhet. Inom verksamheten finns även subspecialiserade öppenvårdsenheter för omhändertagande av patienter med personlighetssyndrom respektive neuropsykiatriska funktionshinder och dessa har sedan tidigare en gedigen erfarenhet av att undervisa och handleda externa aktörer. Inom verksamheten bedrivs även ett utvecklingsarbete avseende strukturerad uppföljning av kvalitetskriterier för flera patientgrupper, bland annat gällande kliniska utfallsmått och patientrapporterade utfallsmått. Ovan nämnda erfarenheter och samverkansformer kommer kunna tjäna som en kunskapsgrund bland flera vid etablerande av FoU-verksamhet vid planerad enhet. Före uppstart av verksamhet behöver relevanta och värdebaserade uppföljningsvariabler tas fram i samråd med klinik, forskning och brukarorganisationer för att möjliggöra utvärdering av given vård och därmed även skapa förutsättningar för en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Affektiva Journalvägen 5 POSTADRESS Göteborg TELEFON växel

3 Fråga 4: Beskriv hur den tänkta enheten kommer att vara organiserad, vilken förvaltning och psykiatrisk klinik/verksamhetsområde som kommer att ansvara för enheten. Den tänkta enheten är planerad att organisatoriskt tillhöra verksamhetsområde Psykiatri Affektiva vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen. Fråga 5: Beskriv hur er tänkta verksamhet kommer kunna leva upp till kraven nedan kring innehåll och arbetsmetoder? Följande kriterier eller krav anges i uppdragsbeskrivningen: Vårdinnehåll och arbetssätt Innehållet i vården vid de nya högspecialiserade enheterna ska överensstämma med det som beskrivits i dokumentet om självskadeenheter. Hörnstenar i denna nya högspecialiserade vård är Helhetssyn på vårdtagarens behov med möjlighet till mer omfattande och flexibla behandlingsinsatser. Detta inbegriper även ett salutogent perspektiv där patientens resurser och förmågor tas tillvara i planering och utförande av vårdinsatser Vårdtagarens och närståendes möjlighet till inflytande och delaktighet Tillräcklig lång vårdtid där ett långsiktigt perspektiv på rehabilitering och ökad funktionsnivå står i centrum, samt Omfattande och intensiv samverkan med vårdgivare på hemorten (landsting och kommun), såväl före som under och efter aktuell vårdepisod Arbetsmetodik Verksamheten ska vara nytänkande och vården ska ligga i framkant med kompetens och kapacitet att pröva och utvärdera nya arbetsmodeller Innehållet i verksamheten ska vara strukturerat och innehållsmässigt förankrat i vetenskap och beprövad erfarenhet Arbetsmetodiken ska erbjuda en tydlig struktur inom vilken man gör flexibla och individuella anpassningar för varje enskild vårdtagare Den dagliga verksamheten på enheten ska integrera vårdinsatser i trängre bemärkelse med aktiviteter och sysselsättning som stärker vårdtagarnas förmåga till ett självständigt och meningsfullt liv och där hen efter förmåga tillsammans med personal deltar i verksamhetens dagliga göromål Helhetstänkande kring vård och behandling, där vårdtagaren erbjuds möjlighet att vara delaktig i samtliga steg (genom delat beslutsfattande/shared decision making) och har beretts möjlighet att själv påverka vårdens utformning. Även avseende utvärdering av verksamheten utgör vårdtagare en viktig resurs och till exempel brukarstyrd brukarrevision kan användas som metod för att inhämta deras perspektiv på verksamhetens form och funktion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Affektiva Journalvägen 5 POSTADRESS Göteborg TELEFON växel

4 Tydligt anhörigperspektiv, som omfattar både stöd till anhöriga (till exempel Familjeband, anhöriglots) samt ambitionen att involvera de anhöriga i planering och genomförande av vård. Då anhöriga inte sällan befinner sig på ett längre geografiskt avstånd från vårdenheten kommer även övernattningsmöjligheter att krävas för att praktiskt möjliggöra ovan beskrivna målsättning. Verksamheten arbetar i vårdteam med tydliga roller och ansvarsområden. Arbetet inkluderar att ständigt utveckla teamens arbetsmetodik vilket gör att man får stabilitet och kompetens för den behandling som utförs. Teamet är robust och kommer att kunna hantera de påfrestningar som uppstår från tid till annan. Personalen ska ges förutsättningar att noggrant dokumentera arbetet, vilket är en förutsättning för det transparenta arbetssätt som krävs i denna typ av verksamhet där kunskapsutveckling och drift måste ske parallellt. Användande av peer support (brukarlots) för att stärka återhämtningsprocessen. Verksamheten ska i största möjliga mån undvika användande av tvångsinsatser och för att uppnå detta ta tillvara den kunskap som finns inom området, till exempel från det nationella projektet Bätte vård, mindre tvång. En avgörande faktor i detta sammanhang utgörs av personalens bemötande och även här behöver relevant kunskap, från till exempel det nationella självskadeprojektet, tas tillvara. Patienter som hör till berörd målgrupp har inte sällan samsjuklighet eller problem avseende somatisk ohälsa och här behöver former för uppföljning och samarbete med somatisk specialistkompetens etableras. Detta gäller även i förekommande fall i samband med självskada under pågående vårdtillfälle. Ovan angivna kvalitetskriterier behöver på tänkt enhet omsättas i praktiskt tillämpbara rutiner och arbetsformer för det dagliga arbetet. Här krävs såväl tillgång till specifik kompetens i tillräcklig omfattning, som redogörs för på annan plats i ansökan, som personal med en vilja att bedriva arbetet i enlighet med framtagna riktlinjer. Verksamheten har sedan tidigare erfarenhet av att bedriva högspecialiserad vård för psykiatriska patientgrupper utifrån evidens och så kallade standardvårdplaner som möjliggör såväl följsamhet till gällande kunskap som flexibilitet i förhållande till den enskilda patientens önskemål och erfarenheter, samt upprätthållande av en hög patientsäkerhet. Att mer i detalj redogöra för hur sådana praktiskt tillämpbara arbetsformer och rutiner ska utformas för den tänkta enheten är en uppgift som kräver ett mer omfattande planeringsarbete än det som är möjligt att genomföra inom ramen för denna ansökan. Utifrån erfarenheter från andra enheter inom verksamheten och den redan befintliga kompetens som finns inom verksamheten inom relevanta områden bedöms detta dock vara fullt möjligt att realisera. Fråga 6: Beskriv hur ni tänker er att ni ska bemanna er tänkta enhet. En grundförutsättning för att få tänkt verksamhet att fungera är att personal har såväl personliga egenskaper som kompetens att kunna bedriva arbetet i enlighet med uppställda krav. Vad avser det tidigare behöver medarbetare kännetecknas av såväl personlig mognad som en lojalitet mot de behandlingsprinciper och det upplägg som karakteriserar enheten. Därtill bedöms tidigare erfarenhetsbaserad kunskap om målgruppen vara en bakgrund som flera av enhetens medarbetare behöver besitta. Följande formella yrkesfunktioner behöver finnas representerade bland enhetens medarbetare: Specialistläkare i psykiatri Psykolog/psykoterapeut Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Affektiva Journalvägen 5 POSTADRESS Göteborg TELEFON växel

5 Behandlingspersonal (specialistsjuksköterska/sjuksköterska/skötare/behandlingsassistent) Arbetsterapeut Sjukgymnast Kurator Fritidspedagog/aktiveringspedagog/specialpedagog Lots med brukarerfarenhet (peer support) Nedan anges en tentativ bemanningsstruktur. Noteras ska att angiven bemanning nedan har som förutsättning att rehabiliteringspersonal används på ett sådant sätt att de även aktivt deltar i omvårdnadsarbete/dagliga rutiner och även ingår i den del av personalstyrkan som är schemalagd för att uppnå en adekvat bemanning på kvällar och helger. Funktion 2 specialistläkare 1 vårdenhetschef 2 psykolog/psykoterapeut 10 kurator/arbetsterapeut/fysioterapeut 10 fritidspedagog/aktiveringspedagog/specialpedagog 1 vårdadministratör 2 brukarlots 14 sjuksköterska (dag/natt) 14 skötare/behandlingsassistent (dag/natt) Bemanning Detta ger, med 5-veckorsschema, en bemanning med 8 personal kväll, 4 personal natt och en bemanning med som lägst 10 personal dag. Bland ovanstående yrkesfunktioner behöver särskild kompetens därutöver finnas inom följande områden: Dialektisk beteendeterapi/mentaliseringsbaserad terapi Beteendeaktivering Stressreduktion/ångesthantering Färdighetsträning Fråga 7: Beskriv var er tänkta enhet kan lokaliseras. Vilka lokaler och vilken omgivning. Hur en läkande miljö kan skapas samtidigt som säkerheten kan tillgodoses. Verksamhetsområde Psykiatri Affektiva bedriver för närvarande heldygnsvård på tre av Sahlgrenska Universitetssjukhusets tomter. Det bedöms som lämpligt att ifrågavarande enhet placeras på någon av dessa som kan tillgodose följande krav: Närhet till annan psykiatrisk verksamhet Närhet till kommunikationer Närhet till omgivande lokalsamhälle Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Affektiva Journalvägen 5 POSTADRESS Göteborg TELEFON växel

6 Närhet till natur eller fysisk miljö som är lämplig ur ett salutogent perspektiv Disponibla lokaler finns för närvarande på Högsbo sjukhus och en bedömning av om dessa skulle kunna tillgodose verksamhetens krav pågår. När det gäller lokalernas fysiska och estetiska utformning finns inom verksamheten goda erfarenheter av att ta fram och bedriva heldygnsvård som tar tillvara såväl krav på en läkande miljö som ett högt säkerhetstänkande när det gäller den fysiska utformningen. De psykiatriska vårdmiljöer som finns på Östra sjukhuset har rönt ett stort intresse ur detta perspektiv och har även beforskats av forskare från Chalmers tekniska högskola som arbetar inom området evidensbaserad vårdarkitektur. Fråga 8: Beskriv hur ni ser på samverkan och hur ni tänker er organisera detta på ett strukturerat sätt. En nära och kontinuerlig samverkan med berörda externa aktörer bedöms vara en avgörande framgångsfaktor för att åstadkomma en hållbar förbättring avseende varje patients funktion och livskvalitet över tid. Denna behöver komma till stånd i ett tidigt skede för att möjliggöra optimala bedömningar och planeringar och även fortgå under en period efter avslutad behandling på enheten. Att få till stånd en fungerande samverkan bygger på ett antal förutsättningar som listas nedan: Tydlighet avseende förväntningar och krav på samverkan såväl internt som externt Att tillräcklig tid avsätts för dessa arbetsuppgifter, vilket även kan inbegripa fysiska konsultationer och möten på annan ort Att tekniska hjälpmedel (till exempel videokonferens eller motsvarande) används när det bedöms lämpligt Att samverkan genomsyras av en kombination av en tydlig struktur avseende: hur den ska ske, när den ska ske, var den ska ske och vilka som behöver ingå, med en flexibilitet för att kunna få till stånd en samverkan som är praktiskt möjlig utifrån lokala förutsättningar och övriga kontextuella faktorer. Samverkan ska ske med målet att skapa förutsättningar för kontinuitet, tillgänglighet, brukarinflytande och sömlösa övergångar mellan olika samhällsaktörer För att uppnå ovan beskrivna ambition avseende samverkan behöver även avtal/överenskommelser etableras för att tydliggöra varje huvudmans ansvar under processen i dess helhet. Fråga 9: Beskriv vilka kostnader som kommer vara aktuella för er enhet. Dels i uppbyggnadsfasen dels i drift av en igångsatt enhet. Beskriv alla kostnader inkl personal, hyror, overheadkostnader mm. Nationella självskadeprojektets rapport anger en estimerad driftskostnad på 4,4 miljoner per plats/år, vilket sammantaget skulle ge en driftskostnad på cirka 44 miljoner/år för en enhet med 10 platser. Nedan anges en framtagen preliminär kalkyl som indikerar en något lägre genomsnittlig kostnad per patient och år på drygt 4 miljoner enligt nedan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Affektiva Journalvägen 5 POSTADRESS Göteborg TELEFON växel

7 Kalkyl högspecialiserad enhet för självskadebeteende (beräkning i 2016-års prisnivå) Intäkter Patientavgifter Kostnader Lönekostnader Övriga personalkostnader Läkemedel Lokalhyra Material Tjänster Övriga kostnader Avskrivning/ränta Resultat Fråga 10: Beskriv tydligt när ni kan ha olika delar på plats. När kan ni börja planering, utbildning, få lokaler? Troligt datum då kompetensteam kan vara på plats och när avdelning kan vara igång? Uppstart av ny enhet är erfarenhetsmässigt en inte sällan komplicerad process som delvis även är beroende av externa aktörer och omständigheter, vilket sammantaget påverkar upprättande av en realistisk tidsplan. När det gäller planering av enhet kan denna påbörjas omedelbart efter besked om att verksamheten tilldelats driftsansvar. Rekryteringfas kräver cirka tre månader och sannolikheten att kunna rekrytera personal inom VGR med adekvata förkunskaper bedöms som god. Vidareutbildning och motsvarande kan sannolikt ske parallellt med drift. Bygg- och lokalprocess kräver ungefärligen 3-6 månader och kan ske parallellt med övriga aktiviteter varför den totala tidsåtgången från besked till driftsstart optimalt bedöms vara cirka 6 månader. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Affektiva Journalvägen 5 POSTADRESS Göteborg TELEFON växel

8 Regionuppdrag - NR för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Psykiatriberedningen

9 Schizofreni är en allvarlig sjukdom som ofta medför betydande psykiska och sociala konsekvenser. Sjukdomen debuterar vanligen i unga år. Ca personer behöver samhällets insatser till följd av sjukdomen. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

10 Samverkan mellan myndigheter krävs för att personer med schizofreni ska få tillgång till den vård och omsorg som ger möjlighet till återhämtning och möjlighet att leva som andra och vara delaktiga i samhällslivet. Vården och omsorgen måste tillgodose samtliga behov i form av stöd både till personen och dess anhöriga samt behov av vårdplanering, psykiatrisk behandling och psykosociala åtgärder. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

11 Nationella Riktlinjer vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2 delar: NR för psykosociala insatser 2011 NR för antipsykotisk läkemedelsbehandling 2014 ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

12 SoS Hearing inför revideringen av NR Utvecklingen sedan de tidigare riktlinjerna: + sätter standard-evidensbaserade insatser lyfts fram + flera aspekter i behandlingsutbudet finns med + finns en process som pågår i landet + regionala vårdprogram har tillskapats + stort intresse från brukarorg. som driver på implementeringen + olika huvudmäns insatser och samverkan lyfts fram ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

13 SoS Hearing inför revideringen av NR Utvecklingen sedan de tidigare riktlinjerna: - ojämn implementering över landet - programtroheten - personalbrist (psykiater och sjuksköterska) - samverkanssvårigheter kommun-landsting - tillgång till utbildning för case manager och resursteam - Case manager - empowerment i rollen ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

14 Revidering av NR Vård och stöd vid schizofreni ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

15 SoS Hearing inför revideringen av NR Nya angelägna områden: interventioner för att minska somatisk sjuklighet specialdesignad läkemedelsbehandling (ålder-fas etc) interventioner för stigma och dess effekter akutbehandling kognitiva hjälpmedel behandling vid samsjuklighet (autism, missbruk, depression) ökat brukare/anhörig perspektiv skapa org. för implementering och uppföljning ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

16 NR 2017 Vård och stöd vid schizofreni Önskvärda effekter av ny NR: - sammankoppla psykosociala insatser med antipsykotisk läkemedelsbehandling - undvika höga doser och polyfarmaci - lyfta fram yrkesgrupper som har oklart mandat idag - se över teamsammansättningen - patienten i centrum på riktigt - att se effekter på funktionsnivå och integrering i samhället på riktigt ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

17 Spaning och tendenser framåt Från omsorg till återhämtning Personcentrerad vård delaktighet i planering av vård och stöd Från verksamhetsinriktat till delat ansvar Från insatser styrda av systemet till insatser styrda av människors behov Hjälp till karriär supported education och supported employment Professionella peer support ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

18 NR för psykosociala insatser Syfte: att minska symtom, ge ökad livskvalitet, bibehålla och öka funktion v g boende, arbete och relationer och ge ökad delaktighet i samhället: - Tidiga åtgärder för nyinsjuknade - Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg - Psykopedagogiska åtgärder för kunskap om sjukdomen - Familjeinterventioner för minskad stress och förebyggande av återfall - Stöd i föräldraskap ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

19 NR för psykosociala insatser - Psykologisk behandling mot kvarstående symtom - Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar - Åtgärder för att förbättra sociala färdigheter - Åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och sysselsättning - Boende och åtgärder i form av anpassat stöd - Samordnade åtgärder för att tillgodose kontinuitet i vård och omsorg ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

20 Regionuppdrag schizofreni Tidig upptäckt/tidiga insatser: - Utbildningsturné för pv/psykiatri i förvaltningarna Påminnelser - Kvalitetshöjning av sms-påminnelse, uppdrag för Vårdadministrativ process : ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

21 Regionuppdrag schizofreni ACT-modellen/Integrerad psykiatri - VSS/IP Kungälv ht 2015 kommun och regiondeltagare - Tillsättning av regional resursgrupp 2015/16 med förlängning 16/17 med utbildning och handledningsuppdrag för IP Informations- och Inspirationsdagar om IP SkaS, SÄS, NU, KS Kurs IP: nov Borås, dec 15 Falköping, jan 16 Uddevalla och Vänersborg, sept 16 Göteborg Handledning 15 grupper på de olika förvaltningarna Utbildningsdag för läkare och chefer maj 2016 Handledning och utbildning av lokala metodstödjare vt 2017 Handledning på handledning ht Uppdragsutbildning i Integrerad psykiatri 15 hp, april 2016 (KPH/Psykiatri psykos/gu) ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

22 Regionuppdrag schizofreni Ipt-k integrerad psykologisk terapi kognitiv träning - 3 utb.omgångar med återkommande uppföljande metodstöd 2015/16 IPS- Individual placement and support/ arbetsinriktat stöd - inspirationsdag 7 mars med samverkansperspektivet psykiatri/af/fk Stöd till patient och anhöriga Kognitiv beteendeterapi ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

23 Regionala styrdokument Regionalt vårdprogram 2009 Upptäckt, diagnostik och behandling av tidig psykos Uppstart för revideringsarbete och utarbetande av RMRpsykos ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

24 Psykos Pia Rydell

25 Psykiatrin på SU Område 2 Psykiatri Affektiva Psykos Beroende Neuropsyk Rättspsyk

26

27 GP 26/ Presentationens namn 4

28 SLÖP Samma personal öppenvård och slutenvård 2 personer helger och kvällar och nätter Säkerhetsfrågor men även vårdideologi Presentationens namn 5

29 Det är en trend i vår tid att ondskan psykiatriseras. Men begreppen psykisk sjukdom och farlighet används på ett förvirrande sätt, när det ena ständigt knyts till det andra. De allra flesta psykiskt sjuka är inte farliga. Tidskriften Forskning och Framsteg 2012 Presentationens namn 6

30 Kunskapsbaserade metoder Nationella riktlinjer Forskning Utvärdering Patientens deltagande

31 Behandlingsriktlinjer Behandling med neuroleptika SBU 1997 Nationella Riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 SBU rapporten läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation 2012 Läkemedelsverket rekommenderar 2013 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling 2014

32 Data från KPP, SCB och lokala GAP-analyser Mottagning A Mottagning B Antal patienter Prevalens (pat/ 1000inv) Medelkostnad (total) ÖV kostnad delat på patienter som erhållit öppenvård Antal i slutenvård samt andel (%) SV kostnad delat på patienter som erhållit slutenvård 110 1,4 137 tkr 25 tkr 30 (27%) 413 tkr ,6 112 tkr 70 tkr 28 (16%) 232 tkr 16 Antal åtgärder som finns, enligt riktlinjerna* Källa: Gremyr, Lago, André och Lundstedt (2013) Projekt Akka: Slutrapport, SKL (2012) KPP-data, SCB.se och lokala GAP-analyser av tillgång till psykosociala åtgärder enligt riktlinjerna i aktuella verksamheter.

33 Läkemedelsbehandling Psykosociala behandlingsmetoder Psykoterapi Struktur på insatserna

34 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling I första hand använda olanzapin, risperidon och för nyinsjukade även aripiprazol Öka användningen av clozapin Minska användningen av biverkningsmediciner Vård och Stödsamordning

35 För att Kombinera behandlingen Öka följsamhet Minska symtom Förbättra social och kognitiv förmåga Hjälpa patienten att delta aktivt i beslut kring läkemedelsbehandling Förbättra familjens förmåga att hjälpa till 12

36 Psykosociala insatser Familjeinterventioner Manualbaserade gruppbehandlingar Träning Presentationens namn 13

37 Psykoterapi KBT Presentationens namn 14

38 Resursgrupp Patientens berättelse. Utredning av patient och närståendes förmågor och behov Preliminär planering av vårdplan. Beslut om vilka som ska vara med, hur det ska gå till. Resursgruppsmöte som ligger till grund för behandlingen Uppföljning av mål, delmål och utvärdering av effekter Presentationens namn 15

39 Delaktighet och empowerment

40 Nothing about me without me Valerie Billingham, from a session at the Salzburg Global Seminar, (session 356) in 1998, Through the Patient s Eyes.

41 Presentationens namn 18

42 Förutom avsevärda kostnadsbesparingar i form av bland annat kortare vårdtider, har positiva effekter från ett patientperspektiv visats, då vården anpassas till varje enskild person och hens egna resurser tas tillvara.

43 Samverkan

44 Oönskade händelser inom psykiatrin i Västra Götalandsregionen Vilken information finns i VGRs databas och i Nitha Kb och vad kan vi lära oss? Sammanträde Psykiatriberedningen VGR Thomas Brezicka Regionläkare Patientsäkerhet Koncernkontoret

45 Innehåll Vårdskadeförlopp (2 bilder) VGRs databas över LM och klagomål (ej suicid) (10 bilder) Vux Lex Maria-anmälningar Vux Klagomål BUP Suicidutredningar (20 bilder) Översikt Systembrister och funktionsanalys Förslag till suicidutredning i framtiden (3 bilder) Fler bilder om suicidutredningar (20 bilder) Nitha och psykiatri (8 bilder) Innehåll 2

46 Vård V Skadeförlopp Oönskad händelse O Ökad risk för skada R Skada S Konsekvens K T Brezicka

47 Vård V Skadeförlopp Oönskad händelse O Var händelsen undvikbar? Ökad risk för skada R Kunde något gjorts för att minska riskökningen? Skada S Kunde något gjorts för att förhindra uppkomst av skadan eller mildra den? Konsekvens K T Brezicka Kunde något gjorts för att begränsa konsekvensen av skadan?

48 VGRs databas över utredda klagomåls- och lex Maria-anmälningar per PS Vux Systematisk registrering sedan Vård som bedrivs av VGR Lex Maria suicid 205 (varav 5 R-PS) Lex Maria ej suicid 12 (0 R-PS) Klagomål 319 (varav 13 R-PS) Klagomål 60% LM suicid 38% N=536 LM ej suicid 2% Innehåll 5

49 Lex Maria-anmälningar (ej suicid) Fall på vårdavdelning med hjärnblödning (vårdskada) Död Fall på vårdavdelning med fraktur (vårdskada) Operation Fall från rullstol gav frakturer (vårdskada) Utökat vårdbehov Pc-behandling vid överkänslighet gav allergisk reaktion (vårdskada) Utökat vårdbehov Felleverans av läkemedel (risk för vårdskada) Överdos av centralstimulantia (ADHD) (vårdskada) Död Fördröjd diagnos av halsfraktur till följd av självskada (risk för vårdskada) Utebliven uppföljning i hemmet patient utvecklade svår pneumoni (vårdskada) Död Innehåll 6

50 Suicid dominerar stort anledningen till LM-anmälningar Undanträngning av andra möjliga anledningar till LM-anmälan? Vad säger klagomålen? Innehåll 7

51 Utredda klagomål (Vux) till SoS/IVO 319 inkomna beslut Innehåll 8

52 Klagomål (Vux) utredda per (N=319) LM-anmälda; 19; 6% Systembrister (ej LM); 66; 21% Brister enligt patientsäkerhetslagen (PSL) eller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Kan finnas brister enligt patientlagen Utan brister enligt PSL/; 224; 70% Ansvarsbrister (ej LM); 8; 2% System- och ansvarsbrister (ej LM); 2; 1% Innehåll 9

53 Klagomål med systembrister (enligt PSL/LPT) 68 inkomna beslut (21 % av utredda klagomål) Innehåll 10

54 Klagomål med systembrister (PSL/LPT) som bidragit till vårdskada Betydande + Katastrofala = Allvarliga Innehåll 11

55 Klagomål med allvarliga vårdskador Olaga bältesläggning (LPT; 2) Psykiskt lidande (B) Olaga tvångsvård (LPT; 2) Psykiskt lidande (B) Fall på vårdavdelning (PSL) Död (K) Hjärttox av läkemedel (PSL) Död (K) Utveckling av steroidpsykos (PSL) Psykiskt lidande (B) Intoxikation (PSL) Utökat vårdbehov (B) Felaktig diagnos och behandling av viktnedgång (PSL) Utökat vårdbehov/lidande (B) Förväxling av insulin penset som gav hepatit C (PSL) Utökat vårdbehov (B) Journalhandlingar skickade till fel person (PSL) Psykiskt lidande (B) Innehåll 12

56 Vad bör utredas närmare och Lex Mariaanmälas? Läkemedelsskada: överdos, organtox/oväntade effekter, förväxlingar Fallskada Olaga tvångsåtgärd (tvångsvård/bältesläggning) Intoxikationer som hade kunnat undvikas Felaktig psykiatrisk diagnos vid somatisk sjukdom Fördröjd diagnos av allvarliga tillstånd som medför risk för allvarlig skada eller undvikbar förlängning av allvarligt lidande/funktionsnedsättning (Felaktigt röjande av uppgifter om psykiskt hälsotillstånd) Innehåll 13

57 Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Ärenden i databasen per totalt 47 Suicid som Lex Maria-anmälts 2 LM(ej suicid) utredda 6 Klagomål utredda 36 LM-anmälda 2 Brister enligt PSL/LPT 8 Ej brister enligt PSL/LPT 26 Innehåll 14

58 Suicid VGR databas per

59 Utredda suicid-anmälningar (LM) i databasen I databasen över LM-anmälningar från VGR finns 285 anmälda suicid med resultat av utredningarna OBS! Siffrorna anger inte det totala antalet anmälningar som gjorts utan endast de där utredningsresultat finns. Innehåll 16

60 Suicid Lex Mari-anmälningar per (N=285) Rättspsykiatri 5 BUP 1 Vuxenpsykiatri (ej rättspsyk) 196 Somatik sjukhus vuxen 17 Kirurgiska 8 Medicinska 7 Akutmedicin 2 Primärvård 70 Innehåll 17

61 Suicid LM samtliga utredda (N=285) Innehåll 18

62 Suicid-LM: Systembrister 19

63 Suicid LM systembrister (N=201) Det totala antalet utredningar och andel med systembrister anges Innehåll 20

64 Innehåll 21

65 Innehåll 22

66 Suicid funktioner med brister En funktion är något som görs och som syftar till att skapa ett mervärde (direkt eller indirekt för patienten) Varje funktion har en variabilitet Variabiliteten kan vara inneboende i funktionen i sig men kan också komma från andra funktioner som har en koppling till funktionen Innehåll 23

67 Funktionerna är beståndsdelar i komplexa system Funktionerna i ett system påverkar varandra direkt och indirekt Innehåll 24

68 Systemets sammanlagda utfall i det individuella fallet (t ex hur en patient handläggs inom en psykiatrisk enhet) kan uppvisa stor variation Även om varje funktion i ett system i sig vid ett givet tillfälle producerar acceptabla resultat kan det sammanlagda utfallet ändå bli katastrofalt Det visar sig att genomförandet av en eller flera funktioner varit bristfälligt när patienter kommer till skada Innehåll 25

69 Exempel på system och fall från förlossning Gravid kvinna behöver förlösas Lila funktioner indikerar brister Barn avlider till följd asfyxi Länk till FRAM-rapporten och bakgrundsinfo finns här Innehåll 26

70 Suicid funktioner med brister En FRAM-analys pågår av handläggningen av patienter vid en psykiatrisk öppenvårdsenhet rapport väntas bli klar under våren 2016 Analys av 201 LM-utredningar vid suicid i VGR har gjorts som visar: 551 individuella bristande funktioner har framkommit Varje bristande funktion kan hänföras till en av 177 olika funktioner Funktionerna kan grupperas i 37 funktionskategorier Innehåll 27

71 Funktionskategorier (37) Suicid Kompetens Samverkan Vårdplan Närstående Dokumentation Primärvård Läkemedel Kontinuitet Diagnostik Tillgänglighet Kommunikation Uppföljning Arbetsmiljö Avvikelse Säkerhet Tillsyn Patientsamverkan Information Team Behandling Kommunikation Utrustning Övrigt Platser Remisser Tvångsvård Uppdragsanmälan Uppsökande prioritering Självskada UNS Behov Hänvisning Inskrivning Omvårdnad Utskrivning Innehåll 28

72 De brister som framkommer kan vanligen hänföras till funktioner som hör till följande funktionskategorier Innehåll 29

73 Innehåll 30

74 Funktionskategori Suicid (Su) - Fokus Riktlinjer ska finnas för när, av vem och vilka riskfaktorer för suicid som ska penetreras Riktlinjer ska finnas för i vilka situationer, av vem och hur suicidriskbedömning ska genomföras Riktlinjerna för suicidriskbedömning ska bl a innehålla instruktion om att skattningsskala ska användas (och förslag på skattningsskala) Riktlinjerna ska hållas aktuella hos alla och följsamheten vara hög Riskfaktorer, suicidriskbedömning och använd skattningsskala ska alltid dokumenteras jämte hänvisning till den riktlinje som användes Innehåll 31

75 Funktionskategori Kompetens (Ko) - Fokus Det ska finnas rutiner för inom vilka områden kompetensen hos personalen (befintlig och nyanställd) ständigt ska säkras samt när och hur detta ska ske Kompetensen måste säkras bl a rörande suicidologi, hur risken för suicid bör bedömas och om samtalsmetoder Schemaläggningen måste leda till att det finns den personal som behövs Det ska finnas rutiner för hur tillgången till personal som behövs ska säkras på kort och lång sikt genom bl a kontinuerlig behovsanalys och rekrytering Den personal som behövs måste anställas och det ska därför finnas utrymme i budget Yrkesansvaret måste betonas Innehåll 32

76 Funktionskategori Samverkan (Sa) - Fokus Det ska finnas rutiner som tydliggör vilka moment som ingår i samverkan mellan olika enheter inom de psykiatriska verksamheterna och mellan psykiatrin och somatiska eller kommunala verksamheter Rutinerna ska tydliggöra hur samverkan ska gå till, hur ansvaret är fördelat och vilka moment som ska dokumenteras Innehåll 33

77 Funktionskategori Vårdplan (Vå) - Fokus Riktlinjer ska finnas för i vilka situationer en vårdplan ska upprättas, vilka som ska delta och vad den ska innehålla Riktlinjer ska finnas för i vilka situationer en samordnad vårdplan ska upprättas, vilka som ska delta och vad den ska innehålla Vårdplanerna (inkl SVPL) ska alltid dokumenteras jämte referens till vilken riktlinje som användes Riktlinjerna ska hållas aktuella hos alla och följsamheten vara hög Innehåll 34

78 Funktionskategori Närstående (Nä) - Fokus Riktlinjer ska finnas för hur närståendearbete ska bedrivas, vilka moment arbetet ska innefatta och vem som har ansvaret för de olika momenten Momenten ska bl a omfatta information till närstående om patienten, vad den ska innehålla och hur den ska ges Rutiner ska finnas som säkerställer en hög tillgänglighet för närstående till vårdpersonalen och hur information från närstående ska tas emot, bedömas och dokumenteras Rutiner ska finnas som säkerställer att närstående kan göras delaktiga efter sina egna förutsättningar och önskemål Innehåll 35

79 Funktionskategori Dokumentera (Do) - Fokus Det ska för varje moment (funktion) finnas rutiner som anger vilka uppgifter som är väsentliga och som därför ska dokumenteras, samt hur dokumentationen ska gå till Rutinerna för dokumentation ska hållas uppdaterade och kända hos den personal som berörs Dubbeldokumentation bör undvikas Innehåll 36

80 Utredning av suicid i framtiden Diskussionsinlägg 37

81 Utredning inför utredning av suicid Gjordes strukturerad suicidriskbedömning vid senaste kontakt med vården (om telefonkontakt, finns suicidriskbedömning dokumenterad)? Finns aktuell vårdplan/svip? Finns aktuella uppgifter om närståendes delaktighet? Har patienten fått uppföljning inom ÖV efter senaste SV-vårdtillfället? Har patienten fått tid inom rimlig tid efter att ett sådant behov har framkommit vid senaste kontakten (från patient, närstående, socialtjänst/boende, PV) med vården? Om något av dessa besvaras med nej bör en HA göras Innehåll 38

82 Moment som bör penetreras i en händelseanalys efter suicid Identifiering/dokumentation av riskfaktorer för suicid och vilka rutiner som följdes Bedömning/dokumentation av suicidrisk och vilka riktlinjer/skattningsskalor som användes Planering/dokumentation av suicidpreventiva åtgärder Upprättade av vårdplan och samordnad vårdplan Om och hur samverkan mellan enheter inom psykiatrin (SV-ÖV) och med kommun/socialtjänst/boende/andra verksamheter genomfördes Om och vilken omfattning närstående gjordes och var delaktiga, samt om vården var tillgänglig när närstående/patienten behövde den Vilka viktiga vårdmoment som ingick (borde ingått) i handläggningen av patienten och hur dessa genomfördes Dokumentationen av patientens hälsotillstånd, bedömningar, samt planering och genomförande av viktiga vårdmoment Om personal med kompetens och i tillräckligt antal fanns vid genomförde viktiga moment i handläggningen av patienten Innehåll 39

83 Vilka suicid ska Lex Maria-anmälas? HA gjord HA visar på brister i verksamheten som sannolikt bidragit till att adekvata åtgärder inte vidtagits i syfte att förebygga patientens suicid Innehåll 40

84 Fler bilder med mer detaljer 41

85 Funktionskategori Suicid (Su; 144) Suicidriskbedömning 92 Dokumentera suicidriskbedömning 36 Bedöma suicidriskfaktorer 11 Dokumentera suicidprevention 3 Följa upp suicidriskfaktorer 2 Innehåll 42

86 Funktionskategori Kompetens (Ko; 48) Säkerställa kompetens 19 Tillhandahålla personal 12 Anställa personal 6 Ta yrkesansvar 5 Säkerställa kompetens hos nyanställda 3 Säkerställa kompetens hos somatiken 1 Säkerställa kännedom om funktioner 1 Säkerställa språkkunskaper hos personal 1 Innehåll 43

87 Funktionskategori Samverkan (Sa; 46) Samverka inom PS 13 Samverka med kommun/socialtjänst 11 Samverka med somatik 5 Samverkan UNS 4 Samverka mellan vårdgivare 3 Samverka med PS 3 Samverka med polis 2 Ansvarsfördelning på vårdavdelning 1 Samverka med boende 1 Samverka med fastighetsförvaltare 1 Samverka mellan boende och soc 1 Samverka mellan verksamheter 1 Innehåll 44

88 Funktionskategori Vårdplan (Vå; 37) Upprätta vårdplan 24 Upprätta SVPL 6 Dokumentera vårdplan 3 Dokumentera SVPL 2 Uppdatera vårdplan 1 Upprätta omvårdnadsplan 1 Innehåll 45

89 Funktionskategori Närstående (Nä; 35) Göra närstående delaktiga 34 Dokumentera närståendes delaktighet 1 Innehåll 46

90 Funktionskategori Dokumentation (Do; 29) UNS 20 Behandling 4 Utredning 2 Kontakt med annan yrkesfunktion 1 Brytpunktssamtal 1 Kontakt med ÖV 1 Innehåll 47

91 Innehåll 48

92 Innehåll 49

93 Innehåll 50

94 Innehåll 51

95 Innehåll 52

96 Innehåll 53

97 Innehåll 54

98 Innehåll 55

99 Innehåll 56

100 Innehåll 57

101 Innehåll 58

102 Innehåll 59

103 Innehåll 60

104 Innehåll 61

105 Innehåll 62

106 Nitha Nationellt it-stöd för händelseanalys 63

107 Göra HA Skapa rapport Inmatning i HAdatabas Söka i HAdatabas Webbaserat IT-stöd Automatiserat inmatningsformulär Nitha Analys Nitha Kunskapsbanken Innehåll 64

108 Kunskapsbank för händelseanalyser sökbar tillgänglig för alla anslutna till Sjunet gemensamt lärande berätta för andra Inmatning i HAdatabas Automatiserat inmatningsformulär Söka i HAdatabas Kolla själv (om du har Sjunet)! Nitha Kunskapsbanken Innehåll 65

109 Sökning i Kb Innehåll 66

110 Analyser i Nitha kunskapsbank per vårdgivare t o m Innehåll

111 Innehåll 68

112 Innehåll 69

113 Nitha Kunskapsbank (Kb) per Psykiatri (vux+barn) Kb Sverige: 82 LM: 58 (71 % av alla i Sv) Suicid/suicidförsök: 48 (59 % av alla i Sv) Barn: 5 Ej dödsfall: 28 Psykiatri (vux+barn) Kb VGR: 42 (51 % av alla i Sv) LM: 31 (74 % av alla i VGR) Suicid/suicidförsök: 36 (86 % av alla i VGR) Barn: 3 Ej dödsfall: 11 (6 suicidförsök) Innehåll 70

114 HA i Nitha Kb VGR (ej suicid/suicidförsök) HA : (Vux) Upprepad överdosering av lugnande läkemedel pga utebliven kontroll mot Pascal (orsak: tidskrävande att logga in i Pascal) HA : (Vux) Förväxling av patient som fick felaktigt läkemedel som patienten var överkänslig mot (uppgift om överkänslighet saknades också) (orsak: bristande rutiner vid läkemedelsdelning) HA (Barn): Utebliven samverkan med motvillig patient vid diagnos och behandling (orsak: brister i metoder/kompetens att etablera kontakt med patienten mm) HA (Barn): Patient med ätstörning som initialt går upp i vikt men som sedan går ner (orsak: bristande kontinuitet och uppföljning i läkar/sjuksköterskekontakten) HA (Barn): Försenad diagnos av hörselnedsättning (orsak: bristande läkarkontinuitet och utebliven fast vårdkontakt) Innehåll 71

115 Första linjen Psykiatriberedningen 18 februari 2016

116 Deltagare i arbetsgruppen Representanter från: Sektorsråden Allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri Koncernstab hälso- och sjukvård: Avd Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Enheten för Primärvård Regional vårdanalys Enheten för vårdbehov och patientsäkerhet (inbjuden, ej deltagit) KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

117 Samtal har förts med Representanter från grupp kring ungdomsmottagningarnas uppdrag Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna SKL och de nätverk som på olika sätt arbetar med frågan KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

118 Omvärldsspaning Saknas nationell definition av vad första linjen är och innehåller Olika lösningar i olika delar av landet Samlad erfarenhet av att utbyggd första linje inte avlastar specialistpsykiatrin - man når nya grupper som tidigare inte fått hjälp Kommuner och elevhälsa nöjda med den ökande tillgängligheten Effekter på specialistnivån på sikt? KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

119 Nulägesbeskrivning Primärvården har uppdraget psykisk ohälsa sedan vårdvalet infördes 2009 men utveckling över tid påverkat Växande psykisk ohälsa, fler besök i primärvård, förändrat sökmönster hos medborgarna, fler F-och Z-diagnoser Kunskapsutveckling inom området: nya effektiva behandlingsmetoder Fler RMR som pekar på primärvårdsnivåns ansvar Förändringar hos vårdgrannar, ex. elevhälsan Specialistnivån mer specialiserad Olika lösningar inom regionen KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

120 Arbetsgruppens analys Primärvården/vårdcentralerna är första linjen För att klara växande psykisk ohälsa, ambitionsökning och delvis nya behov för alla åldrar krävs en tydlig förstärkning - kompetens och resurser Förstärkningen ska finnas nära medborgarna och bidra till jämlikt utbud i regionen Personal inom första linjen behöver tillräcklig volym för att kunna upprätthålla kompetens och kunna samla tillräckligt stora grupper för att kunna erbjuda patienten behandling inom rimlig tid = kräver samordning KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

121 Det krävs utbildning samt regelbunden fortbildning inom området till flertalet yrkesgrupper inom primärvården. Bedömning av barns och ungas psykiska hälsa kräver särskild kunskap om utvecklingspsykologi. Flyktingströmmen till Sverige innebär ökat behov kring traumabehandling och andra insatser inom ramen för vårdcentralernas arbete. KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

122 Arbetsgruppens förslag För vuxna: Framtagande av plan för primärvården för kunskapsutveckling kring evidensbaserade metoder utredning, diagnostik och behandling Tillgång till psykologer med uppdrag mot vårdcentraler behöver säkerställas Flyktingar med traumatiserande upplevelser kräver resurser och kompetensförstärkning Utöka utbud av gruppbehandling och ge VCT uppdrag att samordna sig Kompetens för specifika utredningsinsatser inom första linjen KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

123 Arbetsgruppens förslag För barn och unga: Pilotprojekt för ev framtida uppskalning: Vårdcentraler får (genom tilläggsuppdrag) att utöver ordinarie uppdrag särskilt ta hand om barn och unga i åldrarna 7-18 år med psykisk ohälsa (resursvårdcentral) Kompetens och resurser för specifik bedömning kring barns och ungas utveckling och behov av insatser Kunna ge olika typer av insatser; gruppbehandling, psykoedukativa insatser, samtalsbehandling och föräldrastödjande insatser En enhet dit barn och unga, och föräldrar, kan vända sig direkt KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

124 Tydlig samverkan mellan vårdgivare ex. UMO och elevhälsan som då endast i undantagsfall vänder sig direkt Bup Vara resurs för personer över 18 år vid behov av utredning av begåvningsnivå Kompetenshöjning hos specifika yrkesgruppen ex kring utvecklingspsykologi på resursvårdcentralerna Kompetenshöjning generellt hos all personal på resursvårdcentralerna Kompetenshöjning generellt hos all personal på samtliga vårdcentraler KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

125 Hur? Resursvårdcentral: en bas med minst 3 psykologer samt1 socionom och utifrån lokala behov andra ev. yrkesgrupper ex. arbetsterapeut. Tillgång till läkare och sjuksköterska knuten till ordinarie vårdcentral genom huvudavtal Samordning inom geografiskt område (likn. jourcentraler) alt. tilläggsuppdrag till enskild vårdcentral En enhet inom varje förvaltningsområde med likvärdigt uppdrag för att säkerställa jämlik vård Utvärdera modellen efter ett till två år KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

126 Lägesrapport Revidering av regional utvecklingsplan barnpsykiatri Psykiatriberedningen

127 Uppdrag under Planen ska innehålla en nulägesbeskrivning och handlingsplan för de fem BUP-verksamheterna inom regionen som beskriver vad som behöver göras inom respektive BUP-verksamhet för att nå önskat läge inom öppenvård och heldygnsvård. Beskriva behov av regiongemensamma enheter för öppen- eller heldygnsvård för specifika patientgrupper. Nuvarande vårdutbud och verksamhet ska beskrivas. Hälsoläget och vårdkonsumtionen i VGR ska redovisas. Översyn av tillgängligheten till vård och behandling på verksamhetsnivå ingår i uppdraget. Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

128 RMR Regionala medicinska riktlinjer (RMR) ska uppdateras/utarbetas. Enligt tidplan ska utvecklingsåtgärder och handlingsplan för dessa lämnas i april ADHD - Autism - Depressiva syndrom - Ångestsyndrom - Tvångssyndrom - Trauma- och stressrelaterade syndrom - Suicidrisk - Avsiktligt självskadebeteende Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

129 Vad händer? Arbetsgrupper för åtta RMR alla grupper lämnat förslag som granskats kvalitativt. Nu strävan mot enhetlighet. Redaktionellt arbete kvarstår. Konsekvensbeskrivning utifrån varje RMR: ska göras av resp. verksamhetschef som ska beskriva hur ser det ut på lokal nivå samt beskrivning vad som behövs för att kunna erbjuda det som krävs enligt RMR. Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

130 Övrigt pågående arbete Arbetsgrupp slutenvård chefsöl-grupp särskilt presenterat (inkluderar Noll-visionen för bältning) Kartläggning och sammanställning av vårdkonsumtion: VGR-data Förskrivning av läkemedel Beskrivning av målgruppens diagnoser tydlig förändring från ospecifik diagnostik till neuropsykiatriska diagnoser och ångest- och depressionsdiagnoser Beskrivning av kompetensläget Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

131 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Förslag till fördelning av statsbidrag

132 Fördelning av medel Totalt fördelas kr kr (50,1) fördelas till landsting för arbete med analys, mål, handlingsplaner inom de fem fokusområdena kr (25) tillförs landstingen för att stimulera nya initiativ för att nå unga ex. första linjens psykiatri kr (21,7) tillförs kommuner och landsting för att förstärka ungdomsmottagningar. Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

133 Intentionen med statsbidraget Stimulera utvecklingsarbete; skapa förutsättningar för lokala och regionala analyser; identifiera behov och utvecklingsmål lokalt och regionalt samt förbättra ungas psykiska hälsa Fem fokusområden: - Förebyggande och främjande arbete - Tillgängliga tidiga insatser - Enskildas delaktighet och rättigheter - Utsatta grupper - Ledning, styrning och organisation Villkor: Lämna analys, mål och handlingsplan senast 31/10 samt ekonomisk redogörelse Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

134 Förslag till fördelning 50,1 mnkr Summa: Syfte: 8 mnkr Utbildnings- och handledningsinsatser kopplat till regionala utvecklingsplaner 4 mnkr Fortsatt arbete med nya och nygamla yrkeskategorier i heldygnsvården (SU och SÄS) 3,7 mnkr Utbildning och handledning kopplat till NR missbruk/beroende (pågående regionuppdrag) samt finansiering av permanent projekt Sänkt förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. 2,7 mnkr Fortsatt stöd till metodstödjare inom psykosvården (regionuppdrag NR schizofreni) 2,5 mnkr Samarbete med brukarorganisationer 2,5 mnkr Fortsatt arbete kring prehospital psykiatrisk resurs (ambulans) vid SU + påbörjas SÄS Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR