Protokoll från psykiatriberedningen den 18 februari 2016

Transkript

1 1 (4) Protokoll från psykiatriberedningen, Protokoll från Västra Götalandsregionen Protokoll från psykiatriberedningen den 18 februari 2016 Tid: Plats: Lokal Arken, Gullbergsvass, Gullbergs Strandgata 8, Göteborg Närvarande Beslutande Monica Selin (KD), ordförande Johan Fält (M) Gunilla Druve Jansson (C) Janette Olsson, (S) Peder Danesved (L) Mats Tolfsson (S) Kenneth Gustavsson (C) Per Arne Brink (S) Adjungerade Johan Ask (S) Justerare Janette Olsson (S) Datum och ort för justering Den 18 februari 2016 i Göteborg Underskrifter Sekreterare: Ordförande: Justerare: Ben Norman Monica Selin (KD) Janette Olsson (S) Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

2 2 (4) Protokoll från psykiatriberedningen, Politiska sekreterare Jesper Blomqvist (S) Per Landgren (KD) Niklas Theodorsson (V) Sara Ejnell Svensson (M) Övriga närvarande Jörgen Hultgren, patientnämndernas kansli Thomas Brezicka, patientsäkerhet koncernkontoret Malin Camper, kunskapscentrum för psykisk hälsa Ulf Svensson, chefläkarenheten Pia Rydell, psykiatri psykos/su Elna Persson, kunskapscentrum för psykisk hälsa Martin Rödholm, överläkare SU Mathias Alvidius, psykiatri affektiva Lise-Lotte Risö Bergerlind, koncernstab hälso- och sjukvård Maria Grip, koncernstab hälso- och sjukvård Ben Norman, koncernavdelning ärendesamordning och kansli Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

3 3 (4) Protokoll från psykiatriberedningen, Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har gjorts offentlig genom anslag på Västra Götalandsregionens anslagstavla på Regionens Hus på Östergatan i Vänersborg. Psykiatriberedningen Sammanträdesdatum: Datum när anslag sätts upp: Datum när anslag tas ned: Förvaringsplats för protokollet: Regionens Hus, Hertig Johans gata 6, Skövde Underskrift: Ben Norman Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

4 4 (4) Protokoll från psykiatriberedningen, Genomgång av dagens ärenden Genomgång av dagens ärenden kl Mötesuppehåll Uppehåll för kaffe kl Uppehåll för lunch kl Informationsärenden A. Statistik för psykisk ohälsa 2015/Jörgen Hultgren B. Lex Maria och tvångsvård/thomas Brezicka C. Lägesrapport från revideringen av regionala barnpsykiatriska utvecklingsplanen/malin Camper D. Fördelning av PRIO-medel/Malin Camper E. Information om uppdraget kring förstärkt första linje/lise-lotte Risö Bergerlind, Ulf Svensson F. Regionuppdrag Schizofreni och Psykosvården i VGR/Pia Rydell & Elna Persson G. Regional och nationellt specialiserad heldygnsvård för patienter med självskadeproblematik/martin Rödholm, Mathias Alvidius Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

5 Patientnämndernas kansli Psykiatriberedningen

6 Patientnämnderna är en oberoende instans och fristående från hälso- och sjukvården. Patienter och närstående som har synpunkter och klagomål eller behöver hjälp i kontakten med vården kan vända sig till patientnämndernas kansli. Kansliets medarbetare har tystnadsplikt. Patientnämndernas verksamhet omfattar all offentligt finansierad hälso- och sjukvård, kommunal hälso- och sjukvård samt tandvård. I Västra Götalandsregionen finns norra patientnämnden, patientnämnden Göteborg, södra patientnämnden, västra patientnämnden och östra patientnämnden. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

7 Det totala antalet patientärenden ökade under året med 9 procent jämfört med 2014, till Antalet ärenden som är relaterade till sjukhusvård har ökat med 12 procent och för primärvården med 19 procent. Jämfört med 2014 noterades de procentuellt största ökningarna av ärenden inom huvudkategorierna organisation/tillgänglighet, vårdansvar och administrativ hantering. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

8 Årsredovisningen 2015 Iakttagelser utifrån patientsynpunkter 2015: Patienterna upplever en bristande tillgänglighet till framför allt primärvård och psykiatrisk vård, både öppen och sluten. Klagomålen visar på svårighet att få kontakt med respektive mottagning. Detta kan leda till uteblivna recept, intyg och besök, samt i förlängningen brister i vård och behandling. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

9 Patienter har synpunkter på resurs-, prioriterings-, valfrihets- och vårdgarantifrågor. Exempel är bristande tillgänglighet till ryggortopedi och ögonsjukvård samt upplevelse av för få vårdplatser. När specialistsjukvården inte håller vårdgarantin upplever patienter att de istället får information om valfrihet. Det finns en frustration över en vårdgaranti utan sanktionsmöjligheter. Patienter upplever att primärvårdsläkare gör en bedömning om behov av specialistvård, men därefter bedömer specialistvården att primärvården är rätt vårdnivå. Patienter bollas mellan vårdnivåer och vården blir fördröjd. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

10 Stödperson Under 2015 har det inkommit 77 anmälningar enligt rätten till stödperson för tvångsvårdad patient. Till 62 patienter har patientnämnderna förordnat stödperson, till 28 patienter med LPT och 34 patienter med LRV, medan 15 patienter har tackat nej. Den 31 december 2015 fanns totalt 79 pågående stödpersonsuppdrag. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

11 PNK alla ärenden psykiatri (vuxen) 640 Alla ärenden Alla ärenden PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

12 PNK antal ärenden psykiatrisk vård inom Västra Götalandsregionen (vuxen) PNG PNÖ PNV PNN PNS 2015 Alla ärenden 621 stycken 2016 Alla ärenden 621 stycken PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

13 PNK antal ärenden psykiatrisk vård vuxen 350 Alla ärenden PN Borås PN Göteborg PN Uddevalla PN Mariestad PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

14 PNK psykiatri problemområden PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

15 Psykiatri vuxen 2015 fördelning öppenvård och slutenvård 350 Diagramrubrik PNG PNÖ PNV PNN PNS Ej angivet Slutenvård Öppenvård PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

16 PNK antal ärenden vårdform Psykiatrisk slutenvård vuxen Ej angivet Psykiatrisk öppenvård vuxen 2015 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård Rättspsykiatrisk vård PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

17 Psykiatri kön anmälare Man Kvinna Okänd Kön Procent PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

18 Psykiatri ålder patient 180 Ålder okänd Ålder PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

19 SU 2015 Antal besök Allmänpsykiatrisk vård, vuxna Geropsykiatrisk vård Barn- och ungdomspsykiatrisk vård Rättspsykiatrisk regionsjukvård Specialvård, psykiatrisk Alkoholsjukvård Narkomanvård summa PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

20 2015 SU antal besök alla mvo SU antal besök psykiatri (18%) 2015 SU antal ärenden PNG SU psykiatri antal ärenden PNG (18%) PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

21 Norra patientnämnden Verksamheterna inom vuxenpsykiatrisk öppen- respektive slutenvård har bevakats särskilt under 2014 och Antalet ärenden inom vuxenpsykiatrisk vård har ökat med 25 procent under det gångna året, och inom vuxenpsykiatrisk öppenvård framfördes framför allt synpunkter kring bristande utredningar och uppföljningar av ordinerade läkemedelsbehandlingar, brister i bemötande från vårdpersonal och dröjsmål vid receptförnyelser av läkemedel PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

22 Patientnämnden Göteborg Antalet ärenden gällande den psykiatriska vården registrerade på huvudproblemet vård och behandling har minskat mellan 2014 och Däremot har ärenden registrerade inom problemområdet kommunikation ökat med 86 procent (från 30 till 56 ärenden). Inom denna kategori återfanns bland annat klagomål på bemötande från personal, som ökat från 14 till 26 ärenden. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

23 Ärendena har främst avsett den psykiatriska öppenvården, där patienter framfört klagomål på dålig tillgänglighet samt innehållet i behandlingen. Anmälarna har beskrivit svårigheter att få besökstider, lång tid till återkoppling från enheterna efter lämnade meddelanden till Kontaktpunkt psykiatri, och att sjukintyg inte utfärdats inom önskad tidsram. Klagomålen på vård och behandling inom den psykiatriska öppenvården under året avsåg exempelvis efterfrågan på samtalskontakt med psykolog och att få träffa en samtalskontakt mer frekvent, vilket enligt anmälarna inte kunnat tillgodoses av mottagningarna. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

24 Södra patientnämnden Vuxenpsykiatriska kliniken: patienten har inte fått önskade läkemedel och/eller behandling, bristande kommunikation och dialog mellan personal eller kontaktpersoner och patient. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

25 Västra patientnämnden När det gäller verksamheten vid psykiatriska kliniken (kungälvs sjukhus) var ett vanligt förekommande klagomål att anmälarna inte fått de läkemedel och/eller den behandling de önskat, men också en upplevelse av bristande kommunikation och dialog med läkare eller kontaktperson samt brister i tillgängligheten per telefon eller via Mina vårdkontakter. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

26 Östra patientnämnden Under det gångna året har östra patientnämnden följt utvecklingen inom den psykiatriska vården. Av inkomna klagomål och synpunkter att döma, har det funnits en fortsatt tillgänglighetsproblematik inom den vuxenpsykiatriska öppenvården. Verksamheten har enligt anmälarna haft svårt att uppfylla vårdgarantin, och som skäl uppgett att det saknats upphandlade avtal med andra vårdgivare, vilket resulterat i väntetider för utredning på uppemot 18 månader. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

27 Östra patientnämnden har under 2015 uppmärksammat en tillgänglighetsproblematik även inom den barn- och ungdomspsykiatriska öppenvården. Huvudparten av inkomna synpunkter kring denna verksamhet har rört lång väntan på neuropsykiatrisk utredning. Barn som remitteras till den barn- och ungdomspsykiatriska öppenvården omfattas av en vårdgaranti på 30 dagar, men enligt flera anmälningar har väntetiden för utredning varit över ett år, i vissa fall uppemot två år. Även här har vårdgivaren som orsak angett att det saknats avtal med andra vårdgivare, men också att en ny patientgrupp införlivats, ökat antal remisser, hög personalomsättning samt vakanta tjänster. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

28 Iakttagelser psykiatrisk slutenvård Innehåll i behandlingen Bemötande PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

29 Iakttagelser psykiatrisk öppenvård Tillgänglighet Innehåll i behandlingen Frekvens på samtalskontakt Intyg PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

30 Iakttagelser primärvård Oklart vårdansvar för patienter med psykisk ohälsa Tillgänglighet Oklart vilka ärenden som psykiatri PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

31 Ärendemening PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

32 Ärende PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI

33 Oönskade händelser inom psykiatrin i Västra Götalandsregionen Vilken information finns i VGRs databas och i Nitha Kb och vad kan vi lära oss? Sammanträde Psykiatriberedningen VGR Thomas Brezicka Regionläkare Patientsäkerhet Koncernkontoret

34 Val A Skada Vårdbehov Val B Är val A felaktigt och i så fall varför? Kan vi lära oss något av våra felaktiga val så att vi väljer rätt nästa gång? Innehåll Thomas Brezicka 2

35 Vad behövs bl a för att förbättra patientsäkerheten? Patientsäkerhet: minimera risken för uppkomst av händelser som är undvikbara och som kan medföra patientskada Kunskap om hur skador uppkommer och deras konsekvenser Kunskap om i vilka situationer som oönskade händelser inträffar Kunskap om varför oönskade händelser kan inträffa Ger en grund för utveckling av verksamheten: vad behöver förändras och implementeras? Databaser varur kunskap kan genereras behövs! Tillsammans med erfarenhet och klokskap. Innehåll 3

36 Innehåll Vårdskadeförlopp, avvikelsefångst och databaser (ca 8 bilder) VGRs databas över LM och klagomål (ej suicid) (ca 10 bilder) Vux Lex Maria-anmälningar Vux Klagomål BUP Sammanfattning ej suicid inom vuxenpsykiatrin (3 bilder) Suicidutredningar (ca 20 bilder) Översikt Systembrister och funktionsanalys Förslag till suicidutredning i framtiden (ca 3 bilder) Fler bilder om suicidutredningar (ca 20 bilder) Nitha och psykiatri (ca 8 bilder) Innehåll 4

37 Vård V Skadeförlopp Oönskad händelse O Ökad risk för skada R Skada S Konsekvens K T Brezicka

38 Vård V Skadeförlopp Oönskad händelse O Var händelsen undvikbar? Ökad risk för skada R Kunde något gjorts för att minska riskökningen? Skada S Kunde något gjorts för att förhindra uppkomst av skadan eller mildra den? Konsekvens K T Brezicka Kunde något gjorts för att begränsa konsekvensen av skadan?

39 Avvikelse: oönskad händelse som medförde/bidrog till en ogynnsam utveckling, och som inte var en oundviklig följd av patientens hälsotillstånd Avvikelse hantering MedControl PRO är avvikelsehanteringssystemet som används av alla enheter hos vårdgivaren VGR Stödjer processen som rör rapportering/registrering Utredning Åtgärder uppföljning av avvikelser Det som inte finns i avvikelsehanteringssystemet syns inte (även om det finns)!!! Innehåll

40 Klagomål Reaktiv Gör det reaktiva proaktivt! För att vara proaktiv måste man vara reaktiv! Proaktiv Personal rapport Avvikelse hantering Sammanställning/ analys Riskanalys Systematisk granskning Händelse analys T Brezicka Innehåll

41 Klagomål Personal rapport Avvikelse hantering Sammanställning/ analys Riskanalys Systematisk granskning Händelse analys Allvarliga händelser anmälas enligt Lex Maria T Brezicka Innehåll

42 Det vanligaste idag: personalen rapporteringsskyldighet enligt PSL Personal rapport Avvikelse hantering Gröna korset: dagliga patientsäkerhetsronder med ledning och personal T Brezicka Innehåll

43 Patient / närst Klagomål Klagomål ska om de berör brister enligt patientsäkerhetslagen, LPT eller patientlagen registreras som avvikelser Avvikelse hantering PaN Det vanligaste idag: IVOs skyldighet att utreda klagomål enligt PSL T Brezicka Innehåll

44 Avvikelse hantering Systematisk granskning Markörbaserad journalgranskning (MJG): introduceras nu inom psykiatrin ett sätt att systematiskt upptäcka patientskador/riskhändelser T Brezicka Innehåll

45 Databaser över oönskade händelser i VGR MedControl PRO (MCP) avvikelsehanteringssystemet Databas ( Beslutsdatabasen ) över ärenden som berör vårdgivaren VGR och som anmälts till tillsynsmyndigheten (IVO, före juni 2013 Socialstyrelsen) Nitha Kunskapsbanken (Nitha Kb) ett nationellt stöd för händelseanalys och registrering av resultaten av händelseanalyser Andra lokala databaser kan finnas Databaserna är utsökningsbara med hänsyn till en mångfald av olika kategorier Syfte: Möjliggöra sammanställningar och analyser på aggregerad nivå av oönskade händelser Innehåll 13

46 VGRs databas över utredda klagomåls- och lex Maria-anmälningar per PS Vux Systematisk registrering sedan Vård som bedrivs av VGR Lex Maria suicid 205 (varav 5 R-PS) Lex Maria ej suicid 12 (0 R-PS) Klagomål 319 (varav 13 R-PS) Klagomål 60% LM suicid 38% N=536 LM ej suicid 2% Innehåll 14

47 Lex Maria-anmälningar (ej suicid) Fall på vårdavdelning med hjärnblödning (vårdskada) Död Fall på vårdavdelning med fraktur (vårdskada) Operation Fall från rullstol gav frakturer (vårdskada) Utökat vårdbehov Pc-behandling vid överkänslighet gav allergisk reaktion (vårdskada) Utökat vårdbehov Felleverans av läkemedel (risk för vårdskada) Överdos av centralstimulantia (ADHD) (vårdskada) Död Fördröjd diagnos av halsfraktur till följd av självskada (risk för vårdskada) Utebliven uppföljning i hemmet patient utvecklade svår pneumoni (vårdskada) Död Innehåll 15

48 Suicid dominerar stort anledningen till LM-anmälningar Undanträngning av andra möjliga anledningar till LM-anmälan? Vad säger klagomålen? Innehåll 16

49 Utredda klagomål (Vux) till SoS/IVO 319 inkomna beslut Innehåll 17

50 Klagomål (Vux) utredda per (N=319) LM-anmälda; 19; 6% Systembrister (ej LM); 66; 21% Brister enligt patientsäkerhetslagen (PSL) eller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Kan finnas brister enligt patientlagen Utan brister enligt PSL/; 224; 70% Ansvarsbrister (ej LM); 8; 2% System- och ansvarsbrister (ej LM); 2; 1% Innehåll 18

51 Klagomål med systembrister (enligt PSL/LPT) 68 inkomna beslut (21 % av utredda klagomål) Innehåll 19

52 Klagomål med systembrister (PSL/LPT) som bidragit till vårdskada Betydande + Katastrofala = Allvarliga Innehåll 20

53 Klagomål med allvarliga vårdskador Olaga bältesläggning (LPT; 2) Psykiskt lidande (B) Olaga tvångsvård (LPT; 2) Psykiskt lidande (B) Fall på vårdavdelning (PSL) Död (K) Hjärttox av läkemedel (PSL) Död (K) Utveckling av steroidpsykos (PSL) Psykiskt lidande (B) Intoxikation (PSL) Utökat vårdbehov (B) Felaktig diagnos och behandling av viktnedgång (PSL) Utökat vårdbehov/lidande (B) Förväxling av insulin penset som gav hepatit C (PSL) Utökat vårdbehov (B) Journalhandlingar skickade till fel person (PSL) Psykiskt lidande (B) Innehåll 21

54 Sammanfattning av oönskade händelser bakom allvarliga skador enligt LM och klagomål Olaga tvångsvård: 4 klagomål Brister i läkemedelshantering/-användning: 4 klagomål, 3 LM Brister i omvårdnad - Fall på vårdavdelning: 1 klagomål, 3 LM Bristande utredning - somatiska och psykiatriska processer: 1 klagomål, 1 LM Bristande uppföljning: 1 LM Bristande identitetskontroll/förväxling patient: 1 klagomål Innehåll 22

55 Vad bör utredas närmare och Lex Mariaanmälas? Läkemedelsskada: överdos, organtox/oväntade effekter, förväxlingar Fallskada Olaga tvångsåtgärd (tvångsvård/bältesläggning) Intoxikationer som hade kunnat undvikas Fördröjd diagnos av allvarliga tillstånd som medför risk för allvarlig skada eller undvikbar förlängning av allvarligt lidande/funktionsnedsättning Oväntad och allvarlig försämring av hälsotillståndet Förväxling av patient Innehåll 23

56 Hur fånga allvarliga avvikelser? Personalrapporter och klagomål är ad hoc och behöver inte representera de vanligaste händelserna/skadorna Systematisk strukturerad journalgranskning, t ex med markörbaserad journalgranskning (MJG) på slumpvis utvalda journaler varje månad ger sannolikt en bild som ligger närmare verkligheten MJG förutsätter att man letar efter rätt saker (markörerna ska upptäcka de händelser som äger rum) Inom psykiatri finns nu ett MJG-instrument som ska börja användas Innehåll 24

57 Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Ärenden i databasen per totalt 47 Suicid som Lex Maria-anmälts 2 LM(ej suicid) utredda 6 Klagomål utredda 36 LM-anmälda 2 Brister enligt PSL/LPT 8 Ej brister enligt PSL/LPT 26 Innehåll 25

58 Suicid VGR databas per

59 SOSFS 2005:28 Lex Maria Krav på anmälan till IVO Syfte: få kunskap om brister i vården som kan bidra till att suicid sker Suicid inom 4 veckor efter senaste vårdkontakt Internutredning ska bifogas Händelseförlopp Orsakerna till händelseförloppet Åtgärder som ska minska risken för upprepning Och några saker till Utreds genom händelseanalys Bestämmelsen om anmälningsskyldighet kommer troligtvis att tas bort Innehåll 27

60 Utredda suicid-anmälningar (LM) i databasen I databasen över LM-anmälningar från VGR finns 285 anmälda suicid med resultat av utredningarna OBS! Siffrorna anger inte det totala antalet anmälningar som gjorts utan endast de där utredningsresultat finns. Innehåll 28

61 Suicid Lex Mari-anmälningar per (N=285) Rättspsykiatri 5 BUP 1 Vuxenpsykiatri (ej rättspsyk) 196 Somatik sjukhus vuxen 17 Kirurgiska 8 Medicinska 7 Akutmedicin 2 Primärvård 70 Innehåll 29

62 Suicid LM samtliga utredda (N=285) Alla suicid är inte undvikbara utifrån patientsäkerhetssynvinkel När är suicid en vårdskada, d v s kan undvikas genom adekvata åtgärder från hälso- och sjukvården? Innehåll 30

63 Suicid-LM: Systembrister Systembrister som kan ha bidragit till att suicid genomfördes 31

64 Suicid LM systembrister (N=201) Det totala antalet utredningar och andel med systembrister anges Innehåll 32

65 Innehåll 33

66 Innehåll 34

67 Suicid funktioner med brister En funktion är något som görs och som syftar till att skapa ett mervärde (direkt eller indirekt för patienten) Varje funktion har en variabilitet Variabiliteten kan vara inneboende i funktionen i sig men kan också komma från andra funktioner som har en koppling till funktionen Innehåll 35

68 Funktionerna är beståndsdelar i komplexa system Funktionerna i ett system påverkar varandra direkt och indirekt Innehåll 36

69 Systemets sammanlagda utfall i det individuella fallet (t ex hur en patient handläggs inom en psykiatrisk enhet) kan uppvisa stor variation Även om varje funktion i ett system i sig vid ett givet tillfälle producerar acceptabla resultat kan det sammanlagda utfallet ändå bli katastrofalt Det visar sig att genomförandet av en eller flera funktioner varit bristfälligt när patienter kommer till skada Innehåll 37

70 Exempel på system och fall från förlossning Gravid kvinna behöver förlösas Lila funktioner indikerar brister Barn avlider till följd asfyxi Länk till FRAM-rapporten och bakgrundsinfo finns här Innehåll 38

71 Suicid funktioner med brister En FRAM-analys pågår av handläggningen av patienter vid en psykiatrisk öppenvårdsenhet rapport väntas bli klar under våren 2016 Analys av 201 LM-utredningar vid suicid i VGR har gjorts som visar: 551 individuella bristande funktioner har framkommit Varje bristande funktion kan hänföras till en av 177 olika funktioner Funktionerna kan grupperas i 37 funktionskategorier Innehåll 39

72 Funktionskategorier (37) Suicid Kompetens Samverkan Vårdplan Närstående Dokumentation Primärvård Läkemedel Kontinuitet Diagnostik Tillgänglighet Kommunikation Uppföljning Arbetsmiljö Avvikelse Säkerhet Tillsyn Patientsamverkan Information Team Behandling Kommunikation Utrustning Övrigt Platser Remisser Tvångsvård Uppdragsanmälan Uppsökande prioritering Självskada UNS Behov Hänvisning Inskrivning Omvårdnad Utskrivning Innehåll 40

73 De brister som framkommer kan vanligen hänföras till funktioner som hör till följande funktionskategorier Innehåll 41

74 Innehåll 42

75 Funktionskategori Suicid (Su) - Fokus Riktlinjer ska finnas för när, av vem och vilka riskfaktorer för suicid som ska penetreras Riktlinjer ska finnas för i vilka situationer, av vem och hur suicidriskbedömning ska genomföras Riktlinjerna för suicidriskbedömning ska bl a innehålla instruktion om att skattningsskala ska användas (och förslag på skattningsskala) Riktlinjerna ska hållas aktuella hos alla och följsamheten vara hög Riskfaktorer, suicidriskbedömning och använd skattningsskala ska alltid dokumenteras jämte hänvisning till den riktlinje som användes Innehåll 43

76 Funktionskategori Kompetens (Ko) - Fokus Det ska finnas rutiner för inom vilka områden kompetensen hos personalen (befintlig och nyanställd) ständigt ska säkras samt när och hur detta ska ske Kompetensen måste säkras bl a rörande suicidologi, hur risken för suicid bör bedömas och om samtalsmetoder Schemaläggningen måste leda till att det finns den personal som behövs Det ska finnas rutiner för hur tillgången till personal som behövs ska säkras på kort och lång sikt genom bl a kontinuerlig behovsanalys och rekrytering Den personal som behövs måste anställas och det ska därför finnas utrymme i budget Yrkesansvaret måste betonas Innehåll 44

77 Funktionskategori Samverkan (Sa) - Fokus Det ska finnas rutiner som tydliggör vilka moment som ingår i samverkan mellan olika enheter inom de psykiatriska verksamheterna och mellan psykiatrin och somatiska eller kommunala verksamheter Rutinerna ska tydliggöra hur samverkan ska gå till, hur ansvaret är fördelat och vilka moment som ska dokumenteras Innehåll 45

78 Funktionskategori Vårdplan (Vå) - Fokus Riktlinjer ska finnas för i vilka situationer en vårdplan ska upprättas, vilka som ska delta och vad den ska innehålla Riktlinjer ska finnas för i vilka situationer en samordnad vårdplan ska upprättas, vilka som ska delta och vad den ska innehålla Vårdplanerna (inkl SVPL) ska alltid dokumenteras jämte referens till vilken riktlinje som användes Riktlinjerna ska hållas aktuella hos alla och följsamheten vara hög Innehåll 46

79 Funktionskategori Närstående (Nä) - Fokus Riktlinjer ska finnas för hur närståendearbete ska bedrivas, vilka moment arbetet ska innefatta och vem som har ansvaret för de olika momenten Momenten ska bl a omfatta information till närstående om patienten, vad den ska innehålla och hur den ska ges Rutiner ska finnas som säkerställer en hög tillgänglighet för närstående till vårdpersonalen och hur information från närstående ska tas emot, bedömas och dokumenteras Rutiner ska finnas som säkerställer att närstående kan göras delaktiga efter sina egna förutsättningar och önskemål Innehåll 47

80 Funktionskategori Dokumentera (Do) - Fokus Det ska för varje moment (funktion) finnas rutiner som anger vilka uppgifter som är väsentliga och som därför ska dokumenteras, samt hur dokumentationen ska gå till Rutinerna för dokumentation ska hållas uppdaterade och kända hos den personal som berörs Dubbeldokumentation bör undvikas Innehåll 48

81 Utredning av suicid i framtiden Diskussionsinlägg 49

82 Utredning inför utredning av suicid Gjordes strukturerad suicidriskbedömning vid senaste kontakt med vården (om telefonkontakt, finns suicidriskbedömning dokumenterad)? Finns aktuell vårdplan/svip? Finns aktuella uppgifter om närståendes delaktighet? Har patienten fått uppföljning inom ÖV efter senaste SV-vårdtillfället? Har patienten fått tid inom rimlig tid efter att ett sådant behov har framkommit vid senaste kontakten (från patient, närstående, socialtjänst/boende, PV) med vården? Om något av dessa besvaras med nej bör en HA göras Innehåll 50

83 Moment som bör penetreras i en händelseanalys efter suicid Identifiering/dokumentation av riskfaktorer för suicid och vilka rutiner som följdes Bedömning/dokumentation av suicidrisk och vilka riktlinjer/skattningsskalor som användes Planering/dokumentation av suicidpreventiva åtgärder Upprättade av vårdplan och samordnad vårdplan Om och hur samverkan mellan enheter inom psykiatrin (SV-ÖV) och med kommun/socialtjänst/boende/andra verksamheter genomfördes Om och vilken omfattning närstående gjordes och var delaktiga, samt om vården var tillgänglig när närstående/patienten behövde den Vilka viktiga vårdmoment som ingick (borde ingått) i handläggningen av patienten och hur dessa genomfördes Dokumentationen av patientens hälsotillstånd, bedömningar, samt planering och genomförande av viktiga vårdmoment Om personal med kompetens och i tillräckligt antal fanns vid genomförde viktiga moment i handläggningen av patienten Innehåll 51

84 Vilka suicid ska Lex Maria-anmälas? HA gjord HA visar på brister i verksamheten som sannolikt bidragit till att adekvata åtgärder inte vidtagits i syfte att förebygga patientens suicid Innehåll 52

85 Fler bilder med mer detaljer 53

86 Funktionskategori Suicid (Su; 144) Suicidriskbedömning 92 Dokumentera suicidriskbedömning 36 Bedöma suicidriskfaktorer 11 Dokumentera suicidprevention 3 Följa upp suicidriskfaktorer 2 Innehåll 54

87 Funktionskategori Kompetens (Ko; 48) Säkerställa kompetens 19 Tillhandahålla personal 12 Anställa personal 6 Ta yrkesansvar 5 Säkerställa kompetens hos nyanställda 3 Säkerställa kompetens hos somatiken 1 Säkerställa kännedom om funktioner 1 Säkerställa språkkunskaper hos personal 1 Innehåll 55

88 Funktionskategori Samverkan (Sa; 46) Samverka inom PS 13 Samverka med kommun/socialtjänst 11 Samverka med somatik 5 Samverkan UNS 4 Samverka mellan vårdgivare 3 Samverka med PS 3 Samverka med polis 2 Ansvarsfördelning på vårdavdelning 1 Samverka med boende 1 Samverka med fastighetsförvaltare 1 Samverka mellan boende och soc 1 Samverka mellan verksamheter 1 Innehåll 56

89 Funktionskategori Vårdplan (Vå; 37) Upprätta vårdplan 24 Upprätta SVPL 6 Dokumentera vårdplan 3 Dokumentera SVPL 2 Uppdatera vårdplan 1 Upprätta omvårdnadsplan 1 Innehåll 57

90 Funktionskategori Närstående (Nä; 35) Göra närstående delaktiga 34 Dokumentera närståendes delaktighet 1 Innehåll 58

91 Funktionskategori Dokumentation (Do; 29) UNS 20 Behandling 4 Utredning 2 Kontakt med annan yrkesfunktion 1 Brytpunktssamtal 1 Kontakt med ÖV 1 Innehåll 59

92 Innehåll 60

93 Innehåll 61

94 Innehåll 62

95 Innehåll 63

96 Innehåll 64

97 Innehåll 65

98 Innehåll 66

99 Innehåll 67

100 Innehåll 68

101 Innehåll 69

102 Innehåll 70

103 Innehåll 71

104 Innehåll 72

105 Innehåll 73

106 Innehåll 74

107 Nitha Nationellt it-stöd för händelseanalys 75

108 Göra HA Skapa rapport Inmatning i HAdatabas Söka i HAdatabas Webbaserat IT-stöd Automatiserat inmatningsformulär Nitha Analys Nitha Kunskapsbanken Innehåll 76

109 Kunskapsbank för händelseanalyser sökbar tillgänglig för alla anslutna till Sjunet gemensamt lärande berätta för andra Inmatning i HAdatabas Automatiserat inmatningsformulär Söka i HAdatabas Kolla själv (om du har Sjunet)! Nitha Kunskapsbanken Innehåll 77

110 Sökning i Kb Innehåll 78

111 Analyser i Nitha kunskapsbank per vårdgivare t o m Innehåll

112 Innehåll 80

113 Innehåll 81

114 Nitha Kunskapsbank (Kb) per Psykiatri (vux+barn) Kb Sverige: 82 LM: 58 (71 % av alla i Sv) Suicid/suicidförsök: 48 (59 % av alla i Sv) Barn: 5 Ej dödsfall: 28 Psykiatri (vux+barn) Kb VGR: 42 (51 % av alla i Sv) LM: 31 (74 % av alla i VGR) Suicid/suicidförsök: 36 (86 % av alla i VGR) Barn: 3 Ej dödsfall: 11 (6 suicidförsök) Innehåll 82

115 HA i Nitha Kb VGR (ej suicid/suicidförsök) HA : (Vux) Upprepad överdosering av lugnande läkemedel pga utebliven kontroll mot Pascal (orsak: tidskrävande att logga in i Pascal) HA : (Vux) Förväxling av patient som fick felaktigt läkemedel som patienten var överkänslig mot (uppgift om överkänslighet saknades också) (orsak: bristande rutiner vid läkemedelsdelning) HA (Barn): Utebliven samverkan med motvillig patient vid diagnos och behandling (orsak: brister i metoder/kompetens att etablera kontakt med patienten mm) HA (Barn): Patient med ätstörning som initialt går upp i vikt men som sedan går ner (orsak: bristande kontinuitet och uppföljning i läkar/sjuksköterskekontakten) HA (Barn): Försenad diagnos av hörselnedsättning (orsak: bristande läkarkontinuitet och utebliven fast vårdkontakt) Innehåll 83

116 Lägesrapport Revidering av regional utvecklingsplan barnpsykiatri Psykiatriberedningen

117 Uppdrag under Planen ska innehålla en nulägesbeskrivning och handlingsplan för de fem BUP-verksamheterna inom regionen som beskriver vad som behöver göras inom respektive BUP-verksamhet för att nå önskat läge inom öppenvård och heldygnsvård. Beskriva behov av regiongemensamma enheter för öppen- eller heldygnsvård för specifika patientgrupper. Nuvarande vårdutbud och verksamhet ska beskrivas. Hälsoläget och vårdkonsumtionen i VGR ska redovisas. Översyn av tillgängligheten till vård och behandling på verksamhetsnivå ingår i uppdraget. Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

118 RMR Regionala medicinska riktlinjer (RMR) ska uppdateras/utarbetas. Enligt tidplan ska utvecklingsåtgärder och handlingsplan för dessa lämnas i april ADHD - Autism - Depressiva syndrom - Ångestsyndrom - Tvångssyndrom - Trauma- och stressrelaterade syndrom - Suicidrisk - Avsiktligt självskadebeteende Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

119 Vad händer? Arbetsgrupper för åtta RMR alla grupper lämnat förslag som granskats kvalitativt. Nu strävan mot enhetlighet. Redaktionellt arbete kvarstår. Konsekvensbeskrivning utifrån varje RMR: ska göras av resp. verksamhetschef som ska beskriva hur ser det ut på lokal nivå samt beskrivning vad som behövs för att kunna erbjuda det som krävs enligt RMR. Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

120 Övrigt pågående arbete Arbetsgrupp slutenvård chefsöl-grupp särskilt presenterat (inkluderar Noll-visionen för bältning) Kartläggning och sammanställning av vårdkonsumtion: VGR-data Förskrivning av läkemedel Beskrivning av målgruppens diagnoser tydlig förändring från ospecifik diagnostik till neuropsykiatriska diagnoser och ångest- och depressionsdiagnoser Beskrivning av kompetensläget Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

121 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Förslag till fördelning av statsbidrag

122 Fördelning av medel Totalt fördelas kr kr (50,1) fördelas till landsting för arbete med analys, mål, handlingsplaner inom de fem fokusområdena kr (25) tillförs landstingen för att stimulera nya initiativ för att nå unga ex. första linjens psykiatri kr (21,7) tillförs kommuner och landsting för att förstärka ungdomsmottagningar. Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

123 Intentionen med statsbidraget Stimulera utvecklingsarbete; skapa förutsättningar för lokala och regionala analyser; identifiera behov och utvecklingsmål lokalt och regionalt samt förbättra ungas psykiska hälsa Fem fokusområden: - Förebyggande och främjande arbete - Tillgängliga tidiga insatser - Enskildas delaktighet och rättigheter - Utsatta grupper - Ledning, styrning och organisation Villkor: Lämna analys, mål och handlingsplan senast 31/10 samt ekonomisk redogörelse Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

124 Förslag till fördelning 50,1 mnkr Summa: Syfte: 8 mnkr Utbildnings- och handledningsinsatser kopplat till regionala utvecklingsplaner 4 mnkr Fortsatt arbete med nya och nygamla yrkeskategorier i heldygnsvården (SU och SÄS) 3,7 mnkr Utbildning och handledning kopplat till NR missbruk/beroende (pågående regionuppdrag) samt finansiering av permanent projekt Sänkt förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. 2,7 mnkr Fortsatt stöd till metodstödjare inom psykosvården (regionuppdrag NR schizofreni) 2,5 mnkr Samarbete med brukarorganisationer 2,5 mnkr Fortsatt arbete kring prehospital psykiatrisk resurs (ambulans) vid SU + påbörjas SÄS Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

125 Förslag till fördelning 50,1 mnkr Summa: Syfte: 1,7 mnkr Administration, samordning, personella resurser kopplat till utvecklingsplanerna 1 mnkr Fortsatt arbete för utvecklande av databas för psykiatri 0,5 mnkr Kompletteringsutbildning KBT för psykologer inom psykiatrin 26,6 mnkr Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

126 Förslag till fördelning 50,1 mnkr Summa: Syfte: 8,5 mnkr Till vuxenpsykiatriska klinikerna för ordnat införande av ERGT (behandlingsmetod riktad till självskadebeteende) 6 mnkr Till förvaltningarna: stöd för ökad samverkan mellan vårdgivare, kan med fördel användas till delregional vårdsamverkan. 5 mnkr Lokalt utvecklingsarbete på klinikerna, medel fördelas enligt befolkningsunderlag (VUP 80%, BUP 20%). 4 mnkr Till de vuxenpsykiatriska klinikerna för insatser enligt IPS (arbetsinriktad rehabilitering) (NR schizofreni) 23,5 mnkr Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

127 Övrigt Fördelning enligt befolkningsunderlag: Förvaltning SkaS NU SÄS KS SU Totalt Befolkning Procentandel 16% 17% 18% 8% 41% 100% Dialog med sektorsråden VUP och BUP Vanligt förekommande att insatser ges över tid möjliggöra medelsanvändning även under Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan ge HSD i uppdrag att göra ev. omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

128 Första linjen Psykiatriberedningen 18 februari 2016

129 Deltagare i arbetsgruppen Representanter från: Sektorsråden Allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri Koncernstab hälso- och sjukvård: Avd Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Enheten för Primärvård Regional vårdanalys Enheten för vårdbehov och patientsäkerhet (inbjuden, ej deltagit) KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

130 Samtal har förts med Representanter från grupp kring ungdomsmottagningarnas uppdrag Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna SKL och de nätverk som på olika sätt arbetar med frågan KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

131 Omvärldsspaning Saknas nationell definition av vad första linjen är och innehåller Olika lösningar i olika delar av landet Samlad erfarenhet av att utbyggd första linje inte avlastar specialistpsykiatrin - man når nya grupper som tidigare inte fått hjälp Kommuner och elevhälsa nöjda med den ökande tillgängligheten Effekter på specialistnivån på sikt? KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

132 Nulägesbeskrivning Primärvården har uppdraget psykisk ohälsa sedan vårdvalet infördes 2009 men utveckling över tid påverkat Växande psykisk ohälsa, fler besök i primärvård, förändrat sökmönster hos medborgarna, fler F-och Z-diagnoser Kunskapsutveckling inom området: nya effektiva behandlingsmetoder Fler RMR som pekar på primärvårdsnivåns ansvar Förändringar hos vårdgrannar, ex. elevhälsan Specialistnivån mer specialiserad Olika lösningar inom regionen KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

133 Arbetsgruppens analys Primärvården/vårdcentralerna är första linjen För att klara växande psykisk ohälsa, ambitionsökning och delvis nya behov för alla åldrar krävs en tydlig förstärkning - kompetens och resurser Förstärkningen ska finnas nära medborgarna och bidra till jämlikt utbud i regionen Personal inom första linjen behöver tillräcklig volym för att kunna upprätthålla kompetens och kunna samla tillräckligt stora grupper för att kunna erbjuda patienten behandling inom rimlig tid = kräver samordning KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

134 Det krävs utbildning samt regelbunden fortbildning inom området till flertalet yrkesgrupper inom primärvården. Bedömning av barns och ungas psykiska hälsa kräver särskild kunskap om utvecklingspsykologi. Flyktingströmmen till Sverige innebär ökat behov kring traumabehandling och andra insatser inom ramen för vårdcentralernas arbete. KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

135 Arbetsgruppens förslag För vuxna: Framtagande av plan för primärvården för kunskapsutveckling kring evidensbaserade metoder utredning, diagnostik och behandling Tillgång till psykologer med uppdrag mot vårdcentraler behöver säkerställas Flyktingar med traumatiserande upplevelser kräver resurser och kompetensförstärkning Utöka utbud av gruppbehandling och ge VCT uppdrag att samordna sig Kompetens för specifika utredningsinsatser inom första linjen KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

136 Arbetsgruppens förslag För barn och unga: Pilotprojekt för ev framtida uppskalning: Vårdcentraler får (genom tilläggsuppdrag) att utöver ordinarie uppdrag särskilt ta hand om barn och unga i åldrarna 7-18 år med psykisk ohälsa (resursvårdcentral) Kompetens och resurser för specifik bedömning kring barns och ungas utveckling och behov av insatser Kunna ge olika typer av insatser; gruppbehandling, psykoedukativa insatser, samtalsbehandling och föräldrastödjande insatser En enhet dit barn och unga, och föräldrar, kan vända sig direkt KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

137 Tydlig samverkan mellan vårdgivare ex. UMO och elevhälsan som då endast i undantagsfall vänder sig direkt Bup Vara resurs för personer över 18 år vid behov av utredning av begåvningsnivå Kompetenshöjning hos specifika yrkesgruppen ex kring utvecklingspsykologi på resursvårdcentralerna Kompetenshöjning generellt hos all personal på resursvårdcentralerna Kompetenshöjning generellt hos all personal på samtliga vårdcentraler KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

138 Hur? Resursvårdcentral: en bas med minst 3 psykologer samt1 socionom och utifrån lokala behov andra ev. yrkesgrupper ex. arbetsterapeut. Tillgång till läkare och sjuksköterska knuten till ordinarie vårdcentral genom huvudavtal Samordning inom geografiskt område (likn. jourcentraler) alt. tilläggsuppdrag till enskild vårdcentral En enhet inom varje förvaltningsområde med likvärdigt uppdrag för att säkerställa jämlik vård Utvärdera modellen efter ett till två år KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR

139 Psykos Pia Rydell

140 Psykiatrin på SU Område 2 Psykiatri Affektiva Psykos Beroende Neuropsyk Rättspsyk

141

142 GP 26/ Presentationens namn 4

143 SLÖP Samma personal öppenvård och slutenvård 2 personer helger och kvällar och nätter Säkerhetsfrågor men även vårdideologi Presentationens namn 5

144 Det är en trend i vår tid att ondskan psykiatriseras. Men begreppen psykisk sjukdom och farlighet används på ett förvirrande sätt, när det ena ständigt knyts till det andra. De allra flesta psykiskt sjuka är inte farliga. Tidskriften Forskning och Framsteg 2012 Presentationens namn 6

145 Kunskapsbaserade metoder Nationella riktlinjer Forskning Utvärdering Patientens deltagande

146 Behandlingsriktlinjer Behandling med neuroleptika SBU 1997 Nationella Riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 SBU rapporten läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation 2012 Läkemedelsverket rekommenderar 2013 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling 2014

147 Data från KPP, SCB och lokala GAP-analyser Mottagning A Mottagning B Antal patienter Prevalens (pat/ 1000inv) Medelkostnad (total) ÖV kostnad delat på patienter som erhållit öppenvård Antal i slutenvård samt andel (%) SV kostnad delat på patienter som erhållit slutenvård 110 1,4 137 tkr 25 tkr 30 (27%) 413 tkr ,6 112 tkr 70 tkr 28 (16%) 232 tkr 16 Antal åtgärder som finns, enligt riktlinjerna* Källa: Gremyr, Lago, André och Lundstedt (2013) Projekt Akka: Slutrapport, SKL (2012) KPP-data, SCB.se och lokala GAP-analyser av tillgång till psykosociala åtgärder enligt riktlinjerna i aktuella verksamheter.

148 Läkemedelsbehandling Psykosociala behandlingsmetoder Psykoterapi Struktur på insatserna

149 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling I första hand använda olanzapin, risperidon och för nyinsjukade även aripiprazol Öka användningen av clozapin Minska användningen av biverkningsmediciner Vård och Stödsamordning

150 För att Kombinera behandlingen Öka följsamhet Minska symtom Förbättra social och kognitiv förmåga Hjälpa patienten att delta aktivt i beslut kring läkemedelsbehandling Förbättra familjens förmåga att hjälpa till 12

151 Psykosociala insatser Familjeinterventioner Manualbaserade gruppbehandlingar Träning Presentationens namn 13

152 Psykoterapi KBT Presentationens namn 14

153 Resursgrupp Patientens berättelse. Utredning av patient och närståendes förmågor och behov Preliminär planering av vårdplan. Beslut om vilka som ska vara med, hur det ska gå till. Resursgruppsmöte som ligger till grund för behandlingen Uppföljning av mål, delmål och utvärdering av effekter Presentationens namn 15

154 Delaktighet och empowerment

155 Nothing about me without me Valerie Billingham, from a session at the Salzburg Global Seminar, (session 356) in 1998, Through the Patient s Eyes.

156 Presentationens namn 18

157 Förutom avsevärda kostnadsbesparingar i form av bland annat kortare vårdtider, har positiva effekter från ett patientperspektiv visats, då vården anpassas till varje enskild person och hens egna resurser tas tillvara.

158 Samverkan

159 Regionuppdrag - NR för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Psykiatriberedningen

160 Schizofreni är en allvarlig sjukdom som ofta medför betydande psykiska och sociala konsekvenser. Sjukdomen debuterar vanligen i unga år. Ca personer behöver samhällets insatser till följd av sjukdomen. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

161 Samverkan mellan myndigheter krävs för att personer med schizofreni ska få tillgång till den vård och omsorg som ger möjlighet till återhämtning och möjlighet att leva som andra och vara delaktiga i samhällslivet. Vården och omsorgen måste tillgodose samtliga behov i form av stöd både till personen och dess anhöriga samt behov av vårdplanering, psykiatrisk behandling och psykosociala åtgärder. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

162 Nationella Riktlinjer vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2 delar: NR för psykosociala insatser 2011 NR för antipsykotisk läkemedelsbehandling 2014 ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

163 SoS Hearing inför revideringen av NR Utvecklingen sedan de tidigare riktlinjerna: + sätter standard-evidensbaserade insatser lyfts fram + flera aspekter i behandlingsutbudet finns med + finns en process som pågår i landet + regionala vårdprogram har tillskapats + stort intresse från brukarorg. som driver på implementeringen + olika huvudmäns insatser och samverkan lyfts fram ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

164 SoS Hearing inför revideringen av NR Utvecklingen sedan de tidigare riktlinjerna: - ojämn implementering över landet - programtroheten - personalbrist (psykiater och sjuksköterska) - samverkanssvårigheter kommun-landsting - tillgång till utbildning för case manager och resursteam - Case manager - empowerment i rollen ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

165 Revidering av NR Vård och stöd vid schizofreni ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

166 SoS Hearing inför revideringen av NR Nya angelägna områden: interventioner för att minska somatisk sjuklighet specialdesignad läkemedelsbehandling (ålder-fas etc) interventioner för stigma och dess effekter akutbehandling kognitiva hjälpmedel behandling vid samsjuklighet (autism, missbruk, depression) ökat brukare/anhörig perspektiv skapa org. för implementering och uppföljning ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

167 NR 2017 Vård och stöd vid schizofreni Önskvärda effekter av ny NR: - sammankoppla psykosociala insatser med antipsykotisk läkemedelsbehandling - undvika höga doser och polyfarmaci - lyfta fram yrkesgrupper som har oklart mandat idag - se över teamsammansättningen - patienten i centrum på riktigt - att se effekter på funktionsnivå och integrering i samhället på riktigt ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

168 Spaning och tendenser framåt Från omsorg till återhämtning Personcentrerad vård delaktighet i planering av vård och stöd Från verksamhetsinriktat till delat ansvar Från insatser styrda av systemet till insatser styrda av människors behov Hjälp till karriär supported education och supported employment Professionella peer support ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

169 NR för psykosociala insatser Syfte: att minska symtom, ge ökad livskvalitet, bibehålla och öka funktion v g boende, arbete och relationer och ge ökad delaktighet i samhället: - Tidiga åtgärder för nyinsjuknade - Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg - Psykopedagogiska åtgärder för kunskap om sjukdomen - Familjeinterventioner för minskad stress och förebyggande av återfall - Stöd i föräldraskap ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

170 NR för psykosociala insatser - Psykologisk behandling mot kvarstående symtom - Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar - Åtgärder för att förbättra sociala färdigheter - Åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och sysselsättning - Boende och åtgärder i form av anpassat stöd - Samordnade åtgärder för att tillgodose kontinuitet i vård och omsorg ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

171 Regionuppdrag schizofreni Tidig upptäckt/tidiga insatser: - Utbildningsturné för pv/psykiatri i förvaltningarna Påminnelser - Kvalitetshöjning av sms-påminnelse, uppdrag för Vårdadministrativ process : ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

172 Regionuppdrag schizofreni ACT-modellen/Integrerad psykiatri - VSS/IP Kungälv ht 2015 kommun och regiondeltagare - Tillsättning av regional resursgrupp 2015/16 med förlängning 16/17 med utbildning och handledningsuppdrag för IP Informations- och Inspirationsdagar om IP SkaS, SÄS, NU, KS Kurs IP: nov Borås, dec 15 Falköping, jan 16 Uddevalla och Vänersborg, sept 16 Göteborg Handledning 15 grupper på de olika förvaltningarna Utbildningsdag för läkare och chefer maj 2016 Handledning och utbildning av lokala metodstödjare vt 2017 Handledning på handledning ht Uppdragsutbildning i Integrerad psykiatri 15 hp, april 2016 (KPH/Psykiatri psykos/gu) ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

173 Regionuppdrag schizofreni Ipt-k integrerad psykologisk terapi kognitiv träning - 3 utb.omgångar med återkommande uppföljande metodstöd 2015/16 IPS- Individual placement and support/ arbetsinriktat stöd - inspirationsdag 7 mars med samverkansperspektivet psykiatri/af/fk Stöd till patient och anhöriga Kognitiv beteendeterapi ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

174 Regionala styrdokument Regionalt vårdprogram 2009 Upptäckt, diagnostik och behandling av tidig psykos Uppstart för revideringsarbete och utarbetande av RMRpsykos ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

175 Högspecialiserade enheter självskadevård Lägesrapport Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa Information Psykiatriberedningen VGR

176 Bakgrund Självskadebeteende alltmer uppmärksammat. Slutstation Rättspsyk. UG. Almedalen. Ett sätt att hantera ångest, självförakt Närliggande till depression, dödsönskan, suicidförsök Onödigt bruk av tvångsvård och tvångsåtgärder Kortsiktiga lösningar Otillräcklig säkerhet för patienter och personal Vård- och behandlingsformer finns för andra grupper med särskilda behov, LVM, LVU. Stark utveckling av behandlingsformer, DBT, MBT, ERGT, förhållningssätt i heldygnsvård.

177

178

179 Nationell högspecialiserad enhet Målgrupp - Livshotande upprepat självskadebeteende - Upprepade behandlingsförsök misslyckats - Fått vård med evidensbaserade metoder tidigare - Fått vård på flera enheter inkl vårdavd - Noggrann utreedning inkl social kartläggning, kommunen inkopplad. - Vårdtagarnas erf och synpunkter redovisade Cirka personer i landet

180 Nationell högspecialiserad enhet Forskning viktig del Mobilt konsultationsteam Vårdavdelning, över resp. under 18 år - Tvångsvård möjlig - Nytänkande kring personal och arbetssätt - Hemlik miljö - Strukturerat Kontinuitet Samverkan men hemlän

181

182 Nationella högspec enheter Dialog (fortsatt) mellan SKLs Uppdrag Psykisk Hälsa och Nätverket för styrning och ledning av psykiatrin Konsensus kring behovet men hur få till det? Uppdrag psykisk Hälsa koordinerar arbetet; Maria Nyström Agback, Martin Rödholm, Ing-Marie Wieselgren Dialogmöte med landsting augusti 2015 Intresseanmälan och ansökan under hösten 2015, dialog Granskningsgrupp formerad

183 Mediastrategi OBS! Landstingen bestämmer själva om sin mediastrategi innan definitiva beslut tagits.

184 Intresserade landsting VGR, Psykiatri Affektiva, SU, godkänd av granskningsgrupp 14/1-16 Skåne? Sörmland? SLSO?

185 Vanliga frågor Hur säkra den ekonomiska risken? Hur klara den mediala exponeringen? Varför kan man inte bara köpa/sälja vård mellan landsting? Varför inte gå genom beslut från Socialstyrelsen om högspec vård?

186 Ansökan från Psykiatri Affektiva, SU

187

188 Möjliga samverkansformer Civilrättsliga - Interkommunala avtal/samverkansavtal - Interkommunala företag Offentligrättsliga - Gemensam nämnd, utförarförbund - Kommunalförbund, överlämnar både beslut och utförandet. Med fullmäktige och/eller direktion

189 Ekonomi Syftet en ekonomisk modell där det medicinska behovet styr och inte lokala budgetmässiga skäl. Protonbehandling dubbelt så dyr som konventionell behandling. 50 % av årsbudgeten betalas som ett abonnemang av alla Sveriges landsting i relation till innevånarantalet 50 % av årsbudgeten betalas som en kostnad per fraktionsbehandling. Effekten att fasta kapitalkostnader täcks av abonnemanget och rörliga kostnader täcks av produktionsersättningen.

190 Fullmäktige eller direktion bör grundas på Verksamhetens art. Vilken verksamhet skall förbundet bedriva? Ett tungt vägande skäl för val av organisation är vilken verksamhet förbundet skall bedriva. Är verksamheten sådan att utrymmet för politiska/ideologiska överväganden är stort? Behovet av politiskt inflytande i verksamheten? Vilka möjligheter till löpande politisk styrning behövs? Är förbundet beroende av att kunna fatta snabba beslut och ha stor löpande handlingskraft? Vilka krav finns på representativitet både i förhållandet mellan medlemmarna och när det gäller partiproportionaliteten.

191 Kommunalförbundet avancerad strålbehandling - Skandionkliniken Beslutet blev kommunalförbund med direktion. Medlemmar de sju landsting som inom sig har ett universitetssjukhus. En ledamot och en ersättare från respektive medlemslandsting. Direktionsmötena består av 14 ledamöter-ersättare plus 2-3 tjänstemän, förbundsdirektör, chefsfysiker, ekonom.

192 Arbetsplan våren 2016 Möjlighet till ekonomiskt planeringsstöd för godkända sökande Fortsatt dialog med Skåne, SLSO, Sörmland. BUP saknas. Lämplig samverkansform utreds av extern kommunjurist under februari 2016 med särskilt fokus på Kommunalförbundets möjligheter. Dialog med SKLs nätverk för Hälso- och sjukvårdsdirektörer respektive Landstingsdirektörer feb mars förhoppningsvis. Ny inventering av målgruppen planeras tillsammans med nätverket för ledning och styrning av psykiatrin våren 2015.

193 Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa SOU 2015:98, Måns Rosén Nationell högspec vård minst vårdinsatser/år Regional högspec vård minst vårdinsatser/år Start 2018 föreslås. Socialstyrelsen föreslås leda arbetet genom sakkunniggrupper. Uppdrags- och kravbeskrivning behöver tas fram - Kapacitet och hållbarhet - Volym - Kompetens, tillräcklig personalstyrka - Samarbete och resurser - Kvalitet och dokumentation - Sammanhängande vårdform - Forskning, utveckling och utbildning

194 Högspecialiserad psykiatri framtidsskiss Nationell högspecialiserad psykiatri - Avancerad självskadevård - Vård vid svåra tvångssyndrom - Kraftigt utagerande personer med idag mycket dyra lösningar - Könsdysfori utredning - Vad mer? Regional högspecialiserade psykiatri - Opiat-, opiodberoende - Ätstörningar - Internetpsykiatri - PTSD - Självskadevård - Vad mer? /Martin Rödholm

195 Räkneexempel, abbonemang /vpl dygn 10 vpl, 50% abb 2 x 10 vpl, 50% abb Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

196