Basprogram för vård under Graviditet

Transkript

1 Mödrahälsovårdsenheten Basprogram för vård under Graviditet Utfärdat av Mödrahälsovårdsenheten SLL Reviderad: Gäller tills vidare.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Hälsovård i samband med graviditet 2 Patientdelaktighet 2 Säker vård 2 Basprogrammets olika delar 3 Amning 3 Fosterdiagnostik 3 Föräldrastöd/Förlossningsförberedelse 3 Psykosocialt stöd 5 Samverkan 5 Graviditetskontroller 6 Graviditetstest 6 Inskrivningsbesök 6 Anamnes 6 Riskbedömning vid inskrivning 9 Sammanfattning i journalen 11 Riskbedömning vid sammanfattningen 11 Eftervårdsbesök 12 Telefonrådgivning 13 Checklista kontroller och information enligt basprogram Förstföderska 14 Omföderska 15 Psykologisk och social bedömning Första trimestern 16 Andra trimestern 17 Tredje trimestern 18 Post partum 18 Referenser 19

3 Hälsovård i samband med graviditet Hälsovård i samband med graviditet innebär att stödja en naturlig process, att stärka det friska samt främja goda levnadsvanor. Hälsovård innebär också att förebygga, uppmärksamma och lindra missförhållanden av medicinsk, psykologisk och social karaktär som är av betydelse för den gravida, det ofödda barnet och den blivande familjen. Grundläggande för hälsovårdsuppdraget är att ha både ett patientgruppsperspektiv och ett individuellt patientperspektiv. Det är viktigt att känna till hur hälsa för gravida och barn varierar och att skillnaderna har tydliga samband med socioekonomiska förhållanden. Exempel på aktuella faktorer/hälsoproblem som kan påverka graviditeten: hög ålder med medföljande ökade risker för sjuklighet och komplikationer ökad psykisk ohälsa/psykisk sjukdom övervikt och fetma riskbruk/skadligt bruk av tobak, alkohol och droger kvinnor från andra länder med annan form av sjuklighet. Patientdelaktighet Vården ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck. Information och vård ska vara personcentrerad, dvs erbjudas och anpassas utifrån patientens verkliga behov vilket innebär samråd med den gravida och dennas eventuella partner. Patienten ska informeras om att vården är frivillig och att patienten har rätt att neka till erbjudna undersökningar. Information ska även ges om hälso- och sjukvårdens plikt att föra journal om tillstånd som har betydelse för graviditeten. Likaså ska patienten informeras om sammanhållen journalföring, biobank och Graviditetsregistret och om rättighet att avböja till detta. Mödrahälsovårdsenheten ansvarar för utfärdande och revidering av basprogram och riktlinjer inom barnmorskemottagningarnas verksamhet och att de så långt som möjligt blir samstämmiga med andra verksamheter inom SLL. Säker vård Alla gravida ska erbjudas tidigt läkarbesök. Gravida med somatisk/psykisk sjukdom, tidigare komplicerad obstetrisk anamnes och/eller andra riskfaktorer ska rekommenderas läkarbesök/konsultation i tidig graviditet för vårdplanering av graviditet och förlossning. En förutsättning för bra vård är att vårdgivare och patient kan kommunicera med varandra. Om språkliga hinder föreligger, ska auktoriserad tolk användas vid varje besök, antingen telefontolk eller närvarande tolk. Anhörig som tolk ska ej användas. Dokumentation ska göras med alla uppgifter som kan ha betydelse för den gravidas hälsa, graviditet och förlossning och enligt föreskrifter i patientdatalagen. Mödrahälsovårdsenheten SLL

4 Basprogrammets olika delar Amning Barnmorskemottagningen (BMM) ska erbjuda information och samtal om amning. De blivande föräldrarna ska tillfrågas om sin inställning till och erfarenheter av amning. Information ska ges om de positiva effekterna med amning och bröstmjölk, och informationen ska anpassas utifrån föräldrarnas behov. Vidare bör den blivande föräldern/föräldrarna förberedas på det första mötet med barnet och barnets signaler och behov. Under graviditeten ska amningen tas upp och dokumenteras vid minst 3 tillfällen: vid inskrivning dokumenteras vad som framkommit om amningserfarenhet i mitten av graviditeten (förslagsvis v 20 30), individuellt och/eller i föräldragrupp, förs djupare samtal och information ges om barnets förmåga och instinkt de första timmarna efter förlossningen, hud-mot-hud, den första amningen efter födelsen, amning i praktiken samt amningens fördelar vid sammanfattningen i graviditetsvecka dokumenteras parets förväntningar, önskemål och tankar kring kommande amning. Fosterdiagnostik BMM har huvudansvaret för information om fosterdiagnostik. Blivande föräldrar ska erbjudas information om fosterdiagnostik på ett sådant sätt att det tydligt framgår att det är frivilligt att både ta emot information och att genomgå fosterdiagnostik. Det är viktigt att det ges tid för reflektion mellan information och eventuellt beslut om fosterdiagnostisk undersökning. Det skall vara en objektiv, kunskapsbaserad information för att möjliggöra ett informerat val. Det är därmed extra viktigt att informationen utformas efter individens kunskap och behov och på ett lättförståeligt sätt. Vid ambivalens till eventuell undersökning eller inför invasiv fosterdiagnostik ska läkarbesök erbjudas för fördjupad information och eventuell remittering, se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fosterdiagnostik SOSFS 2012:12. Föräldrastöd/Förlossningsförberedelse I Föräldrastöd - en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap (SOU 2008:131) definieras föräldrastöd generellt som Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. Föräldrastödet ska bidra till: fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter kontakt och gemenskap med andra föräldrar att stärka föräldern/föräldrarna i sin föräldraroll. Målsättningen med BMM:s föräldrastöd är att främja barns hälsa och utveckling och att stärka föräldrars förmåga att möta det väntade och nyfödda barnet, samt förbereda sig inför förlossningen. BMM:s tre arbetssätt för föräldrastödjande arbete sker genom: fortlöpande enskilda möten med föräldern/föräldrarna föräldragrupper; generella och riktade samverkan med andra för familjen angelägna verksamheter. Mödrahälsovårdsenheten SLL

5 De tre arbetssätten kompletterar varandra och är delvis överlappande, detta som en garant för att alla blivande föräldrar ska få del av föräldrastöd och förlossningsförberedelse i den form som bäst svarar mot de enskilda föräldrarnas behov. Föräldrastödet ska utformas med hänsyn till den mångfald av former av familjebildning och av kulturell bakgrund hos de blivande föräldrarna som vi möter idag. Verksamheten ska också präglas av ett genusperspektiv. Föräldragruppernas metod ska bygga på föräldrarnas egna frågor och erfarenheter samt möjlighet till reflekterande samtal. Föräldrastödet ska innefatta både en förberedelse inför det tidiga föräldraskapet och en förlossningsförberedande del. Teman att diskutera i samband med föräldrastöd/förlossningsförberedelse Levnadsvanor Graviditet Amning/uppfödning Parrelation Förlossning Föräldraskap Det väntade och födda barnet Mat, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, andra droger, stress, sömn. Anatomi, fysiologi, förändringar under graviditeten, egna inre bilder av det väntade barnet. Bröstens anatomi och fysiologi, amningens värde, amning under barnets första dagar, livet som ammande. Om man inte vill/kan amma. Hud mot hud. Att vårda och utveckla relationen, sex/samlevnad, rådgivning om preventivmetoder, socialt nätverk, balans familj/arbete/fritid. Det normala förlossningsförloppet inkl. förlossningsstart, andning/avslappning, smärtlindring. Induktion, komplicerad förlossning, komplikationer hos den födande och barnet. Första tiden efter förlossningen. Den nya familjen. Egna förebilder, att vara förälder på egna villkor, föräldraledighet, jämställt föräldraskap. Barnet i magen, prematuritet, det nyfödda barnets kompetens och behov, anknytningsprocessen. Lyhördhet för barnets signaler. Information om att förebygga skakvåld. Barnkonventionen. Barnsäkerhet. Informationsmaterial som bör erbjudas under graviditeten: På 1177.se/Stockholm finns länkar till all information som ska erbjudas under graviditet. Använd sökord: dina besök hos barnmorskan eller basprogram. Boken Vänta barn/vänta barn igen ska delas ut vid inskrivningen. Mödrahälsovårdsenheten SLL

6 Psykosocialt stöd BMM ska medverka till att de blivande föräldrarna får en positiv upplevelse av graviditet, förlossning och spädbarnsperioden genom att: Medverka till att den gravida känner tillit till kroppens förändringar och den kommande förlossningen. Medverka till att barnet blir tydliggjort och att anknytningsprocessen påbörjas. Stärka de blivande föräldrarnas egna resurser och medverka till att graviditeten blir en tid av mognad och föräldraförberedelse. Ge stöd och särskild förlossningsförberedelse till gravida med lätt till måttlig förlossningsrädsla. Följa upp tidigare och nuvarande graviditets- och förlossningsupplevelse. Tydliggöra vårdkedjan. Informera muntligt och skriftligt om skakvåld. Samverkan BMM är ett led i vårdkedjan under graviditet, förlossning och eftervård. Samverkan i vårdkedjan är en förutsättning för kvalitet, säkerhet och kontinuitet i vården. Vårdcentral, fysioterapeut- och dietistenhet samt beroendevård är andra för verksamheten viktiga samarbetspartners. Samarbetsformer måste också finnas mellan mödrahälsovård, barnhälsovård, vuxenpsykiatri, BUP och socialtjänst för att tidigt identifiera och stödja familjer med psykosociala behov. För gravida och nyblivna föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom finns i SLL lokalt förankrade tvärprofessionella samverkansgrupper med representanter från nämnda verksamheter. Varje barnmorskemottagning ska aktivt delta i någon av dessa samverkansgrupper. Mödrahälsovårdsenheten SLL

7 Graviditetskontroller Basprogrammet innehåller det medicinskt motiverade minsta antalet kontroller för okomplicerade graviditeter. Syftet med kontroller under graviditet är att i tid upptäcka, och om möjligt åtgärda avvikelser i det normala graviditetsförloppet. Detta för att i möjligaste mån säkerställa en god hälsa hos den gravida och det väntade barnet, samt förebygga allvarliga komplikationer. Den enskilda patientens antal besök och besökens fördelning bestäms utifrån den medicinska bedömningen samt eventuella andra riskfaktorer. De som har en vårdplanering angiven i MHV 3 ska följa denna planering, utöver basprogrammet. Vid varje besök skall en värdering av den gravidas fysiska och psykiska mående samt mätvärden och graviditetsutveckling göras, och adekvata åtgärder vidtas. Graviditetstest Graviditetstest ska erbjudas på Barnmorskemottagning. Svar ska ges av barnmorska för att ge möjlighet till rådgivning med avseende på fullföljande eller avbrytande av graviditeten samt information om preventivmedel. Inskrivningsbesök I mödrahälsovårdens arbete ingår att förmedla kunskap som bidrar till att de blivande föräldrarna reflekterar över sina levnadsvanor och hur de påverkar hälsan hos dem själva och deras barn. Inskrivningsbesöket bör med fördel delas upp i två besök för att ge en bättre möjlighet för den gravida/paret till reflektion och formulering av egna frågor. Partnern skall uppmuntras att vara med vid besöken på BMM. Första besöket, hälsosamtalet, bör erbjudas tidigt i graviditeten för att ta anamnes och informera om levnadsvanor. Hälsosamtalet syftar till att stärka sunda levnadsvanor och främja god hälsa. Samtalet bör föras i dialog med den gravida/paret och gärna med hjälp av Motiverande samtal (MI). Vid detta besök bör även information om fosterdiagnostik erbjudas. Muntlig och skriftlig information ska ges om så önskas. Paret ska erbjudas möjlighet att se särskild informationsfilm om fosterdiagnostik (Fosterdiagnostik vad innebär det?). Filmen finns tillgänglig på Anamnes Anamnes att ta vid hälsosamtalet (Levnadsvanetestet kan användas, finns på matvanor före och under aktuell graviditet fysisk aktivitet före och under aktuell graviditet bruk av alkohol före och under aktuell graviditet. AUDIT och eventuellt Time-Line Follow Back (TLFB). bruk av tobak tidigare före och under aktuell graviditet bruk av droger/substansbruk före och under aktuell graviditet användning av läkemedel före och under aktuell graviditet Vid det andra besöket tas noggrann anamnes för att identifiera faktorer som ger ökad risk för graviditetskomplikationer under graviditeten, förlossningen och postpartum. Anamnesen ska indelas i social, medicinsk anamnes, obstetrisk samt psykisk anamnes, och ska mynna ut i en bedömning av risk (se tabell 1) för samtliga delar. När en riskfaktor är identifierad ska rätt åtgärder vidtas, Mödrahälsovårdsenheten SLL

8 som till exempel att konsultera läkare, ta adekvata prover eller remittera patienten vidare till specialistsjukvård. Se riktlinjer eller när riktlinje inte finns konsultera läkare. Efter inskrivning gör barnmorska en bedömning om patienten ska följas enligt basprogram, eller om några extra åtgärder behövs. Detta ska markeras på MHV1 och åtgärder utöver basprogrammet ska sedan noteras på MHV3. Social anamnes En bra social anamnes är grunden för att paret ska kunna få rätt stöd under graviditet, förlossning samt hjälp med det kommande föräldraskapet. partner/relation bostad/sysselsättning/ekonomi socialt nätverk utbildningsnivå språk om ej svensktalande erfarenhet/ utsatt för våld i nära relation riskbruk/missbruk Status eventuella skador efter våld tecken på självskadebeteende påtagligt ovårdat yttre Medicinsk anamnes tidigare sjukdomar/operationer av betydelse. nuvarande sjukdomar hereditet läkemedel pågående läkarkontakt (namn och verksamhet) Status allmäntillstånd blodtryck vikt (patienten bör väga sig på mottagningen) urinsticka protein hemoglobin, ferritin diabetesscreening enligt lokal riktlinje infektionsscreening, syfilis, hepatit B, rubella, hiv, klamydia samt tbc för riskgrupper blodgruppering, immuniseringsprov TSH gynekologiskt cellprov enligt kallelseprogram resistenta bakterier vid behov (enligt lokal riktlinje) Obstetrisk anamnes För adekvat obstetrisk anamnes ska eventuell tidigare journal öppnas och gås igenom, helst tillsammans med patient. Detta är avgörande för en bra obstetrisk bedömning som grund för patientsäker vård. tidigare graviditet inklusive spontan abort, extrauterin graviditet tidigare graviditet med noterad komplikation könsstympning Mödrahälsovårdsenheten SLL

9 IVF äggdonation tidigare förlossningar, IUFD och låg födelsevikt eller hög födelsevikt (+/-2 SD), blödning >1000 ml, graviditetsvecka vid förlossning stor bristning infektion sectio, VE och tång bäckenskador/anomalier tidigare amning uteruskirurgi/anomalier Status gynekologisk undersökning vid behov gynekologisk undersökning vid könsstympning Psykisk anamnes tidigare psykisk sjukdom nuvarande psykisk sjukdom tidigare postpartum psykos/depression förlossningsrädsla sömnstörning ätstörning hereditet för allvarlig psykisk sjukdom läkemedel tidigare/nuvarande missbruk pågående läkarkontakt/samtalskontakt, namn och arbetsplats tidigare sjukhusvård Status allmäntillstånd god eller dålig emotionell kontakt överaktiv nedstämd ångest/oro psykotiska symtom Mödrahälsovårdsenheten SLL

10 Riskbedömning vid inskrivning- tabell 1 Hälsosamtal Social anamnes Medicinsk anamnes Låg risk Medför basprogram Regelbundna måltider med hälsosam kost. Regelbunden motion. AUDIT 0 5 poäng. Inget aktuellt skadligt bruk av alkohol i anamnesen. Inget aktuellt bruk eller bruk/missbruk av droger/substansbruk i anamnesen. Inget aktuellt bruk eller bruk i anamnesen av tobak. Använder inga läkemedel regelbundet. Fungerande relation. Egen bostad/sysselsättning/ekonomi. Befintligt socialt nätverk. Inget riskbruk/missbruk. Ingen erfarenhet av våld i nära relation. Tidigare väsentligen frisk. Okomplicerad sjukdom som ej påverkar graviditeten. Tidigare operationer som ej påverkar graviditeten t.ex. appendicit. Normala provsvar efter screening. Läkemedel som inte påverkar graviditet, nyföddhetsperiod och amning (Janus info). Risk Medför vårdplanering/ ev. läkarbedömning/ Oregelbundna matvanor. Ohälsosam kost. Ätstörning. Stillasittande. Överdriven motion. AUDIT 6 9 poäng, tyder på riskbruk före graviditeten. AUDIT 10 poäng eller högre tyder på missbruk före graviditeten. Bruk av alkohol efter graviditetsbesked eller riskbruk/ missbruk före graviditeten. Aktuellt bruk eller bruk/missbruk av droger i anamnesen. Aktuellt bruk av tobak. Nyligen slutat med tobak, i samband med graviditetsbeskedet eller strax innan. Pågående medicinering. Ensamstående. Bostadslös. Arbetslös. Utsatt för våld i nära relation. Erfarenhet av Riskbruk/Missbruk. Dåligt socialt nätverk. BMI 30. BMI <18,5 Ålder <18 år eller >40 år. Avvikande provsvar. Interkurrenta sjukdomar exv. diabetes mellitus, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, psykisk sjukdom, njursjukdomar, inflammatorisk tarmsjukdom, koagulationsrubbning, neurologisk sjukdom, systemsjukdomar, endokrina sjukdomar, gynekologisk sjukdom/operation, upprepade urinvägsinfektioner senaste året. Tidigare operationer som påverkar pågående graviditet ex. magsäcksoperation eller annan stor bukkirurgi, neurokirurgi, hjärtkirurgi. Hereditet; diabetes, thyroideasjukdomar, trombos hos 1: a grads släkting. Mödrahälsovårdsenheten SLL

11 Obstetrisk anamnes Psykisk anamnes Tidigare missfall före vecka 12, och max 2 missfall. Frisk förstföderska. Frisk omföderska med normal graviditet och förlossning. IVF (ej äggdonation). Okomplicerad VE eller tång. Ett okomplicerat sectio. Ingen tidigare/pågående psykisk ohälsa. Lättare psykisk sjukdom med en välfungerande behandling. Tidigare lättare psykisk sjukdom, lätt depression. Upprepade tidiga missfall, 3 eller fler. Sena missfall. Äggdonation. Tidigare preeklampsi. Tidigare graviditetshypertoni. Tidigare graviditetsdiabetes. Sfinkterruptur grad 3 4. Tidigare IUFD. Tidigare prematurbörd före graviditetsvecka 34. Tidigare förlossningskomplikation ex. ablatio, skulderdystoci. Tidigare komplicerat sectio. Tidigare flera sectio. Tidigare komplicerad VE eller tång. Tidigare låg eller hög födelsevikt (+/- 2SD). Tidigare uteruskirurgi. Allvarlig psykisk sjukdom, bipolär, djup depression, psykossjukdom. Tidigare amningspsykos. Funktionsnedsättning. Ätstörning. Mödrahälsovårdsenheten SLL

12 Sammanfattning i journalen En korrekt sammanfattning av graviditeten i mödrahälsovårdsjournalen som kortfattat lyfter fram de viktigaste hälsomässiga, psykologiska, medicinska och obstetriska faktorerna bidrar till en säkrare förlossningsvård. Avvikelser som kan ha betydelse för förlossningen eller tiden efter förlossningen för mor och barn ska dokumenteras i sammanfattningen. Sammanfattning av graviditeten skall ske i samråd med patienten, om möjligt av patientansvarig barnmorska, omkring graviditetsvecka 37. Sammanfattningen dokumenteras på ett tydligt sätt i MHV 3 under relevanta sökord och ska innehålla en riskbedömning. Riskbedömningen från mödrahälsovården har till syfte att öka patientsäkerheten och ligga till grund för adekvat omhändertagande i alla delar av vårdkedjan. Bedömningen gjord av mödrahälsovården ska tas i beaktande vid kontakt med patienten både i det direkta mötet och vid telefonkonsultationer inom hela vårdkedjan. Riskbedömning i sammanfattningen- tabell 2 Låg risk Risk Hög risk Som låg risk bedöms graviditet där frisk kvinna följt basprogrammet (även om graviditetskrämpor eller lättare övergående åkommor förelegat) och kontrollerna varit utan anmärkning. Som måttlig risk bedöms graviditet om det finns sociala eller språkliga svårigheter, låg eller hög mödraålder, hälsorisker (exv. BMI 30), hereditära risker, obstetriska komplicerande faktorer, ex.flerbörd, äggdonation. Komplikationer under graviditeten. Maternell sjukdom, smitta eller medicinering av mindre inverkande art. Vid flera måttliga riskfaktorer övergår graviditeten till högrisk. Som hög risk bedöms graviditet med svåra sociala förhållanden, alkohol/drogbruk, uttalad fetma (BMI 40), betydande maternell eller graviditetsrelaterad sjukdom, smitta eller medicinering. Svår komplikation av betydelse under graviditet eller prenatalt diagnosticerad större fosteranatomisk avvikelse eller tillväxthämning. Mödrahälsovårdsenheten SLL

13 Eftervårdsbesök Syftet med eftervårdsbesök är att följa upp kvinnans graviditets-och förlossningsupplevelse och eventuella behov inför eventuell framtida graviditet, att främja föräldraskap samt sexuell och reproduktiv hälsa. Kvinnan bör kontaktas via telefon inom 14 dagar postpartum för individuell planering för eftervårdsbesök. Eftervårdsbesök kan ske fram till 16 veckor postpartum och kan med fördel delas upp på flera besök. Patientens behov ska styra besökens innehåll och antal. I eftervårdsbesöket inkluderas följande: Förlossningsuppföljning förlossningsförlopp, komplikationer av betydelse, förlossningsupplevelse. Om kvinnan uttrycker negativ upplevelse ska VAS göras. aktuellt fysiskt och psykiskt mående. Hälsofaktorer viktuppgång under graviditet mat- och rörelsevanor tobak alkohol/droger. Medicinska faktorer av långsiktig betydelse, där uppföljning kan behövas hypertoni, preeklampsi graviditetsdiabetes hepatos graviditetsrelaterad hypothyreos psykisk ohälsa/sjukdom annan interkurrent maternell sjukdom läkemedelsanvändning icke normaliserade prover obstetriska faktorer av framtida vikt. Undersökning Amning vikt blodtryck Hb buk: läkning operationssår gynekologisk undersökning: kontroll av ev. sårläkning, bäckenbottenbedömning. information om bäckenbottenträning ska ges. ammar helt/delvis/ej amningsupplevelse. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter: samliv familjeplanering/preventivmetoder. Mödrahälsovårdsenheten SLL

14 Telefonrådgivning En korrekt telefonrådgivning enligt SBAR-modell (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendationer) ska innefatta en dokumenterad riskbedömning, planering och åtgärd för en fortsatt säker graviditet. Öppna frågor ska ställas, till exempel Berätta, varför kontaktar du oss? Hur står det till? Lyssna noggrant på svaren. Exempel på dokumentation: situation - kortbeskrivning av vad som föranlett kontakten bakgrund - kort anamnes relevant till kontaktorsaken aktuellt tillstånd - sammanfattning av rådande situation och en riskbedömning - normalt eller inte normalt tillstånd rekommendation - åtgärd, planering och uppföljning. Följande ska ingå i dokumentationen: patientuppgifter datum, klockslag för samtalet mottagare - ditt namn uppgiftslämnare - patienten själv, anhörig eller annan person. Mödrahälsovårdsenheten SLL

15 Checklista kontroller och information enligt basprogram Förstföderska (cirka angivelse för veckor) Graviditetsvecka Kontroller/information enligt basprogram Utökade kontroller Inskrivningsbesök 1 (1 2 veckor efter kontakt med BMM) Hälsosamtal/levnadsvanor. Levnadsvanetest. Erbjudande om information om fosterdiagnostik. Besöket kan vara individuellt eller i grupp. Inskrivningsbesök 2 Medicinsk, obstetrisk och psykisk och social anamnes. Blodgruppering + fetalt Rh grav. v 10+0, hepatit B, hiv, rubella, syfilis, ferritin och Hb, p-glukos, tyroidea, BT, protein/urin, vikt/bmi. Basprogramsbedömning, erbjuda läkarbesök. 16 veckor Extrabesök för gravida med psykosocial problematik eller andra särskilda behov. Uppföljning av levnadsvanor vid behov. Information om OGTT. Hepatit C, TBC, klamydia, gynekologiskt cellprov. 20 veckor Gruppträff alternativt enskilt besök för den gravida. Samtal om amning, kroppsliga förändringar, våld i nära relation, planering av arbete/ledighet under graviditet. 25 veckor SF-mått, flj, BT, vikt, Hb, p-glukos. Informera om fosterrörelser. Val av förlossningssjukhus. Information om föräldragrupper, förlossningsföreläsningar. Ev. remittering förlossningsrädsla, se riktlinje. Immuniseringsprov (Rhnegativa). Information om anti-d. OGTT (grav. v 24 28). 29 veckor SF-mått, flj, BT, p-glukos. Anti D vaccination (Rh negativ gravid, fetal Rh positiv). 31 veckor SF-mått, flj, BT. Uppföljning tobak/alkoholfrågor. Resistenta bakterier. 33 veckor SF-mått, flj, BT, p-glukos. 35 veckor SF-mått, flj, BT, YP. Överrapportering till BHV av familj med extra behov av stöd. 37 veckor SF-mått, flj, BT, Hb, p-glukos, vikt, YP. Sammanfattning av graviditeten inklusive riskbedömning. Information om skakvåld och plötslig spädbarnsdöd. 39 veckor SF-mått, flj, BT, YP. Informera, remittera för ultraljud v veckor SF-mått, flj, BT, YP. Informera, remittera för induktion v Eftervårdsbesöken (t.o.m. 16 v postpartum) BT, vikt, Hb. Gynekologisk undersökning. Mödrahälsovårdsenheten SLL

16 Omföderska (cirka angivelse för veckor) Graviditetsvecka Kontroller/information enligt basprogram Utökade kontroller Inskrivningsbesök 1 (1 2 veckor efter kontakt med BMM) Hälsosamtal/levnadsvanor. Levnadsvanetest. Erbjudande om information om fosterdiagnostik. Inskrivningsbesök 2 Medicinsk, obstetrisk och psykisk, social anamnes. Blodgruppering + fetalt Rh grav. v 10+0, hepatit B, hiv, rubella, syfilis, ferritin och Hb, p- glukos, tyroidea, BT, protein/urin, vikt/bmi. Basprogramsbedömning, erbjuda läkarbesök. Information om OGTT. Hepatit C, TBC, klamydia, gynekologiskt cellprov. 16 veckor Extrabesök för gravida med psykosocial problematik eller andra särskilda behov. Uppföljning av levnadsvanor vid behov. 25 veckor Enskilt besök för den gravida, SF-mått, flj, BT, vikt, Hb, p-glukos. Informera om fosterrörelser. Samtal om amning, kroppsliga förändringar, våld i nära relation, planering av arbete/ledighet under graviditet. Val av förlossningssjukhus. Information om föräldragrupper, förlossningsföreläsningar. 29 veckor SF-mått, flj, BT, p-glukos. Uppföljning tobak/alkoholfrågor. Ev. remittering förlossningsrädsla, se riklinje. Immuniseringsprov (Rh-negativa). Information om anti D. OGTT (grav. v 24 28). Anti D vaccination (Rh negativ gravid, fetal Rh positiv). 32 veckor SF-mått, flj, BT, p-glukos, YP. Resistenta bakterier. 35 veckor SF-mått, flj, BT, YP. Information om skakvåld och plötslig spädbarnsdöd. Sammanfattning av graviditeten inklusive riskbedömning (alt i grav. v 38). 38 veckor SF-mått, flj, BT, Hb, p-glukos, vikt, YP. 40 SF-mått, flj, BT, YP. Informera, remittera för ultraljud v SF-mått, flj, BT, YP. Informera, remittera för induktion v Eftervårdsbesöken (t.o.m. 16 v postpartum) Vikt, BT, Hb. Gynekologisk undersökning. Överrapportering till BHV av familj med extra behov av stöd. Mödrahälsovårdsenheten SLL

17 Psykologisk och social bedömning Första trimestern (fusionsfas) Uppmärksamma Förväntat beteende Observandum Reaktion på graviditetsbeskedet. Tidigare erfarenheter. Integrerar fostret som en viktig del av sig själv. Ambivalens. Oönskad graviditet. Ihållande olöst ambivalens. Tidigare negativ erfarenhet av sexualitet och reproduktion. Konfliktfylld känsla inför att vara gravid. Idylliserad graviditet. Reaktioner på förändringar relaterade till graviditeten fysiska och känslomässiga. Livsstil. Relationen till och stödet från partnern. Humörsvängningar. Inåtvändhet. Osäkerhet inför förändringarna. Ökat krav på uppmärksamhet, skydd och omsorg. Inga reaktioner. Påtaglig oro/olust inför förändringar. Lever riskfyllt röker, dricker, nyttjar andra droger. Äter dåligt anorexi, bulimi. Problem i relationen till partnern. Stöd av andra. Tillfredsställande stöd. Bristande socialt stöd/nätverk. Börjar knyta an att vara gravid. Drömmar, fantasier. Att dela graviditeten med andra. Förändrad självbild. Accepterar graviditeten, börjar se sig som en blivande mamma. Letar tecken/symtom på graviditet. Kan erfara ovanliga och annorlunda drömmar och fantasier om sig själv och andra. Börjar berätta för någon/några. Inga reaktioner. Påtaglig olust. Mardrömmar med kvarstående olust efter uppvaknandet. Olust och stark oro inför att berätta. Mödrahälsovårdsenheten SLL

18 Andra trimestern (differentieringsfas) Uppmärksamma Förväntat beteende Observandum Reaktioner på fosterrörelser. Reaktioner på ultraljud. Kvarvarande ambivalens Börjar fantisera om det väntade barnet. Bekräftar graviditeten och barnet. till graviditeten. Känner fosterrörelser sent eller inte alls. Inga fantasier kring barnet. Reagerar med olust/obehag på kroppsförändringar och fosterrörelser. Dialog med barnet. Parrelationen. Relationen till de egna föräldrarna. Tankar inför föräldraskapet. Börjar boa. Börjar lyssna till och pratar med barnet. Börjar fundera över barnets utveckling. Den gravida söker ökat skydd och omsorg. Börjar fundera över den blivande pappa/partnerns roll. Relationen får ett annat innehåll. Börjar fundera över och se sig som mamma och pappa, som föräldrar. Börjar planera inför barnets ankomst. Olust inför det väntade barnet. En ovilja att prata om det väntade barnet. Problem/konflikt i relationen. Den ena partens oförstående hållning inför den andres förändrade situation. Problem/konflikt i relationen till föräldrarna, främst modern. Stark oro, ängslan och anspänning. Stor skillnad mellan den gravida och partnerns tankar om föräldraskap, ansvar etc. Ingen planering alls. Inget smeknamn på barnet. Mödrahälsovårdsenheten SLL

19 Tredje trimestern (separationsfas) Uppmärksamma Förväntat beteende Observandum Reaktioner och tankar inför förlossningen. Oro/osäkerhet. Förbereder sig inför förlossningen. Samlar kunskap. Börjar längta till att graviditeten tar slut. Längtar efter och är nyfiken på barnet. Stark oro/osäkerhet. Påtaglig rädsla, oro inför förlossningen. Ingen nyfikenhet/inga fantasier kring barnet. Förberedelser för barnet. Planerar för barnets ankomst. Inga förberedelser för barnets ankomst. Planerar för familjen postpartum. Planerat och förberett för den första tiden hemma. Stor osäkerhet. Bristande stöd. Ingen planering eller förberedelse. Post partum (0 16 veckor) Uppmärksamma Förväntat beteende Observandum Förlossningsupplevelse Traumatisk upplevelse. Tecken på PTSD. Relationen till och känslor för barnet. Barnet: Amning, sömn, temperament, etc. Problem relaterade till barnets utveckling och hälsa. Den gravida och partnern: Egen hälsa. Sömn. Mat. Relationen. Samliv och sexualitet. Arbetsfördelning i hemmet. Deltagande i barnets skötsel. Upplevt stöd. Äldre barn i familjen. Socialt nätverk familj, släkt, vänner. Har knutit an till barnet och har en i grunden positiv relation till barnet. Osäkerhet. Börjat lära känna varandra. Osäkerhet. Annorlunda sömn. Förändrad relation och förändrat samliv. Tillfredsställande socialt nätverk. Brister i anknytningen. Problem i relation till barnet. Problem i omvårdnaden av barnet, t ex amningsproblem, skrikighet, stark oro. Dåligt fungerande samspel med barnet. Ängslan. Nedstämdhet. Depressiva symtom/depression. Sömnbrist. Problem/konflikt i relationen. Stress. Upplevt och faktiskt bristande stöd. Bristande socialt stöd. Ensamhet. Mödrahälsovårdsenheten SLL

20 Referenser Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Socialstyrelsen, Stockholm. Artikelnummer Fatahi N, Mattsson B, Hellström M. Viktigt att stärka tolkens status i sjukvårdsteamet. Läkartidningen 2012;109;22: LÖF, Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag. Säker Förlossningsvård (webbsida). [länk hämtad 15 nov 2017]. Mödrahälsovård, sexuell och Reproduktiv Hälsa, rapport nr 76, publicerad 2008, reviderad webbversion Rev.-Bla-Bok.pdf [hämtad 13 sept 2017]. Regionalt Vårdprogram. Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod. Stockholms Läns landsting RV 2014:02. ISBN Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Jämlik vård och hälsa. [länk hämtad 13 sept 2017]. Mödrahälsovårdsenheten SLL