Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder i Kobbegården inom stadsdelen Askim

Transkript

1 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder i Kobbegården inom stadsdelen Askim Göteborg

2 Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder i Kobbegården inom stadsdelen Askim Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutleverans Peter Rosengren Peter Rosengren Kjell Norberg Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Syfte Underlag Befintliga förhållanden Områdesbeskrivning Nuvarande dagvattenavledning från planområdet Geoteknik och geologi Framtida förhållanden Områdesbeskrivning Dimensionering Förutsättningar för dagvattenhantering Beräkning av dimensionerade regnintensitet Beräkning av dimensionerade flöden Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Förslag till utförande Avrinningsområde A Förslag till utförande för avrinningsområde B Information om dagvattenlösningar Makadamdiken Dagvattenkassetter Rörmagasin Magasin bestående av krossmaterial Investeringskostnader Drift- och underhållskostnader Öppna diken Makadamdiken och övriga magasin bestående av makadam Dagvattenkassetter Rörmagasin Bilagor Bilaga 1: Plan på befintliga VA-system och avrinningsområden, format A3, skala 1:2000 Bilaga 2: Regnintensiteter från Göteborg (Barlastplatsen), Halmstad och Uddevalla från VA-Forsk rapport , 10 års-regnets återkomst förr och nu Bilaga 3: Plan på föreslagna åtgärder, format A3, skala 1: av 24

4 Bilaga 4: Principskiss på stenkista, format A4 Bilaga 5: Kalkyl på entreprenadkostnader för förslagna åtgärder och olika typer av fördröjningsmagasin 2 av 24

5 1. Sammanfattning I samband med detaljplanarbetet för bostäder vid Kobbegården i Askim har Ramböll Sverige AB fått i uppdrag av Göteborgs Stad att utföra en dagvattenutredning för området. En stor del av planområdet, där nybyggnad föreslås, består i dagsläget av hårdgjorda ytor i form av en parkeringsplats samt ett flerbostadsområde. Planområdet är placerat mellan två avrinningsområden, avrinningsområde A och B. Förenklat kan det beskrivas att detaljplanområdet som föreslås på den befintliga parkeringsplatsen tillhör avrinningsområde A och det övriga detaljplanområdet tillhör avrinningsområde B. Effekten av nybyggnad på planområdet blir att dagvattenflödena från avrinningsområde A kommer minska och att dagvattenflödena från avrinningsområde B kommer att öka marginellt. Det är dock Kretslopp och vattens policy att dagvattnet från samtliga nybyggda hårdgjorda ytor ska fördröjas innan dagvattnet leds vidare till ett befintligt dagvattensystem eller recipient. Detta gäller även om de nybyggda hårdgjorda ytorna utförs på befintliga hårdgjorda ytor. Fördröjningen av dagvattnet från den nya GC-vägen inom avrinningsområde A föreslås att utföras i ett magasin som kan placeras i grönytan mellan den befintliga Kobbegårdsvägen och den nya GC-vägen. Dagvattnet från de nya tak- och asfaltsytorna inom avrinningsområde A föreslås att avledas genom ett nytt dagvattensystem och därefter fördröjas i ett magasin som kan placeras under en ny gröngård, som planeras inom avrinningsområdet. Lämpligtvis placeras fördröjningsmagasinet under den gröngården inom avrinningsområde som har lägst nivå inom avrinningsområde A. Detta för att ha goda förutsättningar att leda dagvattnet från tak- och asfaltytor till magasinet med självfall. Fördröjningen av dagvattnet från de fem befintliga flerbostadshus som kan byggas på med en våning och ligger inom avrinningsområde B föreslås att utföras i enskilda magasin, ett för varje flerbostadshus. Magasinen kan installeras på nya dagvattenserviser från flerbostadshusen som avleder dagvattnet från flerbostadshusen till befintliga huvuddagvattenledningar. Anledningen till att enskilda fördröjningsmagasin förespråkas är för att slippa bygga om de befintliga dagvattensystem runt husen och att ändra avledningspunkterna för dagvattnet från de befintliga flerbostadshusen. 3 av 24

6 Dagvattnet från de nya parkeringsytorna inom avrinningsområde B föreslås också att fördröjas i ett enskilt magasin innan dagvattnet leds vidare till en befintlig dagvattenledning. 1.1 Syfte Syftet med utredningen är att utreda förutsättningar för följande inom planområdet: Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Fördröjning och rening av dagvatten Eventuella tekniska skyddsåtgärder som behöver vidtas Göteborgs Stads Stadsbyggnadskontor vill minimera anläggandet av nya ledningssystem och istället nyttja öppna diken och fördröjningsmagasin. Detta dels för att minimera ingreppen i befintlig miljö och dels för att minimera framtida driftskostnader. 1.2 Underlag I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Detaljplan för bostäder vid Kobbegården, Samrådshandling november 2014 Kobbegården-detaljplan för nybyggnation av bostäder, Utlåtande geoteknik och geologi Dagvatten inom planlagda områden, VA-verket Primärkarta med befintliga markhöjder i DWG-format Karta över befintligt VA-system i DWG-format Ritning på Kobbegårdens detaljplanområde i DWG-format Svenskt Vatten publikation P90, Dimensionering av allmänna avloppsledningar Svenskt Vatten publikation P104, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem Svenskt Vatten publikation P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering 2. Befintliga förhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Planområdet är beläget cirka 10 kilometer söder om Göteborgs centrum, i ytterkanten av Sisjöns industriområde och i stadsdelen Askim. Området ligger söder om Kobbegårdsvägen och har en areal, enligt detaljplanen, på cirka 3,2 ha. I dagsläget består planområdet till stor del av en befintlig parkeringsplats. Väster och öster om den befintliga parkeringsplatsen finns grönytor. Mellan den befintliga 4 av 24

7 parkeringsplatsen och Kobbegårdsvägen finns ett avskärande dike. Södra delen av planområdet begränsas av och består av flerbostadshus. Planområdet sluttar i nordvästlig riktning, höjdskillnaden på området varierar mellan cirka +22 i nordvästra delen och +29 i sydöstra delen. Bild 1 Planområdets läge har markerats med en röd cirkel. 5 av 24

8 2.2 Nuvarande dagvattenavledning från planområdet Den befintliga parkeringsplatsen avvattnas i dag genom rännstensbrunnar som avleder dagvatten till en befintlig dagvattenledning som ligger i diket mellan den befintliga parkeringsplatsen och Kobbegårdsvägen. Den befintliga dagvattenledningen är i betong och är i dimensionerna 225, 300 och 400 mm. Dagvattnet från den befintliga Kobbegårdsvägen avleds genom dikets översilningsytor till dagvattenbrunnar med kupolsilar placerade i botten på diket. Dagvattnet avleds därefter till samma ledning som avvattnar parkeringsplatsen. Att dagvattnet avleds genom dikets översilningsytor är ett befintligt exempel på LOD. Bild 2 Befintliga diket som avvattnar Kobbegårdsvägen. Befintliga dagvattenledningen som avvattnar befintliga parkeringsplatsen ligger i slänten på högra sidan av bilden. De fem befintliga flerbostadshusen som ligger i södra delen av detaljplanområdet avvattnas genom ett befintligt dagvattensystem i betong och i dimensionerna 225, 300, 500 och 600 mm. Utöver att avvattna de fem flerbostadshusen i södra delen av planområdet avvattnar detta ledningssystem bland annat följande områden och byggnader som ligger utanför planområdet: Kobbegårdens övriga flerbostadshus 6 av 24

9 Områdena runt Kobbegårdens flerbostadshus Askims Montessoriskolområde Grönområdet som sluttar mot område med Kobbegårdens fler bostadshus. Både dagvattenledningen som avvattnar den befintliga parkeringsplatsen samt dagvattensystemet som avvattnar flerbostadshusen avleder dagvatten till punkt nummer 1, som har markerats på bilaga 1. På bilaga 1 visas även de beskrivna dagvattensystemen och områdena som de avvattnar. Från punkt nummer 1 avleds dagvatten i ett befintligt dagvattensystem bestående av betongledningar i dimension 600 och 800 mm. Recipienten som det befintliga dagvattensystemet avleder dagvattnet till är Stora Ån. 2.3 Geoteknik och geologi Planområdets geotekniska och geologiska förhållanden beskrivs av Utlåtande geoteknik och geologi, Kobbegården detaljplan för nybyggnation av bostäder daterad Framtida förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Inom det nya detaljplanområdet planeras följande: Två nya parkeringshus Fyra nya flerbostadshus med gröna gårdar Fem befintliga flerbostadshus ges möjlighet att byggas på med en våning Befintliga Kobbegårdsvägens körfält smalnas av och kompletteras med en ny gång och cykelväg. Nya parkeringsplatser I nedanstående illustration har de nya byggnaderna och de befintliga flerbostadshusen som ska byggas till med en våning markerats med tegelrött. Av illustration visas även hur planområdet föreslås att gestaltas. 7 av 24

10 Figur 1 Illustrationsskiss av planområdet från Krook & Tjäder 3.2 Dimensionering Förutsättningar för dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Kretslopp och vatten samt hämtade ur följande Svenskt Vatten publikationer: Svenskt Vatten publikation P90, Dimensionering av allmänna avloppsledningar Svenskt Vatten publikation P104, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem Svenskt Vatten publikation P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering Göteborg Stads samt Kretslopp och vattens krav på den dimensionerade fördröjningsvolym för dagvatten är att 10 mm regn ska fördröjas för varje ny m 2 hårdgjord yta. Detta krav gäller även om de befintliga ytorna, där de ny hårdgjorda ytorna föreslås, är hårdgjorda i dagsläget. Vidare gäller att de förslagna fördröjningsmagasinen ska anläggas på kvatersmark. 8 av 24

11 Enligt publikationen P90, Dimensionering av allmänna avloppsledningar är undersökningsområdet ett ej instängt område inom citybebyggelse 1. Detta eftersom dagvattnet från området kan avledas på markyta med självfall till Stora Ån. Enligt P90 ska därför ett nytt dagvattensystem i området dimensioneras för minst ett 2-årsregn, det vill säga ett regn med 2 års återkomsttid. Däremot innan dagvattnet bräddar ut på markytan ska det nya ledningssystemet klarar av ett 10- årsregn. Därför har ett 10-årsregn använts vid beräkningen av dagvattenflödet från undersökningsområdet innan och efter nybyggnad inom planområdet. För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder föreslås det i publikationen P104 att nya anläggningar som förväntas att ha en livslängd fram till slutet av detta århundrade eller längre, ska dimensioneras med en klimatfaktor mellan 1,05-1,3. Det vill säga att det dimensionerade regnet förväntas öka med 5-30%. Storleken på klimatfaktorn är beroende på det undersöka områdets lokalisering i landet. I Västra Götaland förväntas den maximala nederbördsintensiteten öka mellan 20-30% 2. Enligt danska Spildevandskomitéen föreslås att klimatfaktorn för avloppsanläggningar dimensionerade för ett 10-årsregn ska vara 1,3 3. Av dessa anledningar föreslås att fördröjningsmagasinen som föreslås, för att uppfylla Göteborgs Stads och Kretslopp och vattens krav på den dimensionerade fördröjningsvolym för dagvatten, ska dimensioneras med en klimatfaktor på 1, Beräkning av dimensionerade regnintensitet Enligt publikationen P104 ska nederbördsintensiteten i (T R ) tas från intensitetsvarakighetssamband av typ som framgår av VA-Forsk rapport , 10 årsregnets återkomst förr och nu. Om korrekt utarbetade egna intensitets-varakighetssamband för undersökningsområdet saknas kan uttrycket enligt Dahlström (2010), ekvation 1, användas. (1) Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation. där: i Å = regnintensitet, l/s, ha, T R = regnvaraktighet, minuter, Å = återkomsttid, månader. 1 Enligt tabell 4.5 i Svenskt Vatten publikation P90 2 Enligt tabell 5.2 i Svenskt Vatten publikation P104 3 Enligt tabell 5.1 i Svenskt Vatten publikation P104 9 av 24

12 I VA-Forsk rapport års-regnets återkomst förr och nu finns intensitets-varaktighetssamband för regndata från Göteborg (Barlastplatsen), Halmstad och Uddevalla 4, se även bilaga 2. Därför har intensitetsvaraktighetssamband tagits från rapporten i stället för ekvation Beräkning av dimensionerade flöden För beräkning av dagvattenflödet (q) från undersökningsområdet innan och efter nybyggnad inom planområdet har rationella metoden använts. Dagvattenflödet har beräknats med formeln: q=a x φ x i (T R ) (2) Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden. Där, = dimensionerade flöde, l/s A = avrinningsområdets area, ha φ = avrinningskoefficient i (T R ) = dimensionerande regnintensitet, l/s och ha A R = Reducerad area, A x φ Avrinningskoefficienten för olika typer av ytor är följande: φ= 0,1 för skogsmark och gräsyta, φ= 0,2 för grusplan, φ= 0,8 för betong- och asfaltsyta, φ= 0,9 för takyta. Vid beräkningen av deltagande ytan har följande rinntider använts: Ledning i allmänhet 1.5 m/s, dike och rännsten 0.5 m/s, mark 0.1 m/s Nuvarande dagvattenflöde från undersökningsområdet innan tillbyggnad Planområdet är placerat mellan två avrinningsområden, avrinningsområden A och B. Båda avrinningsområden visas på bilaga 1. Dagvattnet ifrån både avrinningsområde avleds till punkt nummer 1 på bilaga 1. Förenklat kan det beskrivas att detaljplanområdet som föreslås på den befintliga parkeringsplatsen tillhör avrinningsområde A och det övriga detaljplanområdet tillhör avrinningsområde B. Nuvarande dagvattenflödet samt deltagande ytor från avrinningsområdena redovisas för olika regnvaraktigheter i nedanstående tabeller. 4 Regndatan visas i figur B-9 och tabell A-38 i VA-Forsk rapport årsregnets återkomst förr och nu. 10 av 24

13 Som tidigare har beskrivits har ett 10-års regn använts vid beräkningarna Varaktighet Deltagande area Reducerad area Regnintensitet Flöde innan utbyggnad min ha ha l/s x ha l/s 10 3,32 1, ,32 1, ,32 1, ,32 1, ,32 1, ,32 1, Tabell 1 Nuvarande dagvattenflöden, vid olika varaktigheter, från avrinningsområde A innan tillbyggnad Varaktighet Deltagande area Reducerad area Regnintensitet Flöde innan utbyggnad min ha ha l/s x ha l/s 10 8,5 4, ,03 4, ,91 4, ,91 4, ,91 4, ,91 4, Tabell 2 Nuvarande dagvattenflöden, vid olika varaktigheter, från avrinningsområde B innan tillbyggnad Som framgår av tabell 1 deltar hela avrinningsområde A i avrinningen till punkt 1 redan vid ett regn med en varaktighet på 10 minuter. Det är även vid en varaktighet på 10 minuter som det största flödet från avrinningsområde A uppkommer. Som framgår av tabell 2 deltar hela avrinningsområde B i avrinningen till punkt 1 först vid ett regn med en varaktighet på 30 minuter. Det största flödet från avrinningsområde B uppkommer dock vid ett regn med en varaktighet på 10 minuter Framtida dagvattenflöde från undersökningsområdet efter tillbyggnad 11 av 24

14 De tillbyggnader som planeras inom detaljplanområdet, se avsnitt 3.1 för en mer utförlig beskrivning av vad tillbyggnaderna innebär, medför att avrinningsområde A:s reducerad area kommer att minska och att avrinningsområde B:s reducerade areor kommer att öka något. Främsta anledningen till att avrinningsområde A:s reducerad area minskar är för att det planeras gröna gårdar på den befintliga parkeringsplatsen. Främsta anledningen till att avrinningsområde B:s reducerade areor ökar är för att det planeras parkeringsplatser där det i dagsläget är grönytor. En effekt av att avrinningsområde A:s reducerad area minskar är att dagvattenflödena från avrinningsområdet också kommer att minska. Detta framgår av tabell 3. Varaktighet Deltagande area Reducerad area Regnintensitet Flöde efter tillbyggnad Skillnad i flöde efter tillbyggnad och innan tillbyggnad min ha ha l/s x ha l/s l/s 10 3,32 1, ,32 1, ,32 1, ,32 1, ,32 1, ,32 1, Tabell 3 Framtida dagvattenflöden, vid olika varaktigheter, från avrinningsområde A efter tillbyggnad En effekt av att avrinningsområde B:s reducerade areor ökar något är att flödena från avrinningsområdet kommer öka marginellt, i förhållande till nuvarande dagvattenflödena från avrinningsområdet. Detta framgår av tabell av 24

15 Varaktighet Deltagande area Reducerad area Regnintensitet Flöde efter tillbyggnad Skillnad i flöde efter tillbyggnad och innan tillbyggnad min ha ha l/s x ha l/s l/s 10 8,5 4, ,03 4, ,91 4, ,91 4, ,91 4, ,91 4, Tabell 4 Framtida dagvattenflöden, vid olika varaktigheter, från avrinningsområde B efter tillbyggnad Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Som framgår av avsnitt är den dimensionerade fördröjningsvolymen 10 mm regn för varje ny m 2 hårdgjord yta. Fördröjningsmagasinen ska placeras på kvartersmark. I nedanstående tabeller framgår de erforderliga behoven av dagvattenfördröjning inom planområdet. Delyta Area Erforderlig fördröjning vid 10 mm regn Erforderlig fördröjning inkl. klimatfaktor 1.3 ha m 3 m 3 Takytor 0, Parkerings- och 0, asfaltsytor GC-väg 0, Totalt 1, Tabell 5 Erforderliga dagvattenfördröjning inom avrinningsområde A Delyta Area Erforderlig fördröjning vid 10 mm regn Erforderlig fördröjning inkl. klimatfaktor 1.3 ha m 3 m 3 Takytor 0, Parkerings- och asfaltsytor 0, Totalt 0, Tabell 6 Erforderliga dagvattenfördröjning inom avrinningsområde B 13 av 24

16 Som framgår av ovanstående tabeller är det erforderliga behoven av dagvattenfördröjning för avrinningsområde A respektive B cirka 165 m 3 samt 50 m Förslag till utförande Det är Kretslopp och vattens önskemål att dag- och dräneringsvatten skall i första hand tas om hand lokalt inom kvartersmark genom infiltration eller i andra hand fördröjas i magasin och vid behov avledas till en allmän dagvattenledning. Enligt VA-verkets publikation: Dagvatten inom planlagda områden, klassas Stora Ån, recipienten som dagvattnet från planområdet avleds till, som klass 1 5. Undersökningsområdet klassas enligt samma publikation som klass 3 6. Utifrån dessa förutsättningar anger publikationen att en enklare behandling av dagvattnet ska genomföras 7. Med en enklare behandling avses att eftersträva LOD, fördröjning, översilning, utjämningsmagasin eller avledning i öppet dike där så är möjligt eller lämpligt 8. På bilaga 3 visas lösningarna som är beskrivna i nedanstående text. Exakta utföranden och placeringar på ledningar och magasin tas fram i detaljprojekteringen Avrinningsområde A Fördröjning och avledning av dagvattnet från nya GC-vägen Den befintliga dagvattenledningen som avvattnar den befintliga parkeringsplatsen kommer att komma i konflikt med de nya byggnaderna som planeras på den befintliga parkeringsplatsen. Det är osäkert på hur lång sträcka den befintliga dagvattenledningen kommer att komma i konflikt med de nya byggnaderna eftersom den befintliga dagvattenledningens exakta läge inte är känt. Förutom att avvattna den befintliga parkeringsplatsen leds även dagvattnet från den befintliga Kobbegårdsvägens genom översilningsytor och dagvattenbrunnar till denna befintliga dagvattenledning. I detaljplanen föreslås det att Kobbegårdsvägens körfält ska smalnas av och kompletteras en med ny gång och cykelväg. Mellan Kobbegårdsvägen och nya gång- och cykelvägen föreslås det i detaljplanen att det ska finnas en ny grönyta. 5 Enligt figur prioriteringsklasser recipienter i publikationen Dagvatten inom planlagda områden. 6 Enligt avsnitt 11.3 i publikationen Dagvatten inom planlagda områden. 7 Enligt Matris över behandlingsbehov för olika känsliga recipienter och varierande dagvattenkvalitet 8 Definition enligt avsnitt 11.4 Dagvatten inom planlagda områden. 14 av 24

17 Det föreslås att dagvattnet från Kobbegårdsvägen och nya gång- och cykelvägen ska ledas till grönytan mellan vägen och nya gång- och cykelvägen. På så vis leds dagvattnet från gång- och cykelvägen över en översilningsyta och renas från föroreningar. Grönytan kan därefter avvattnas genom ett dike med intagsbrunnar som avleder dagvattnet till en tät uppsamlingsledning, förslagsvis kan dagvattnet avledas till det befintliga dagvattensystemet som avvattnar den befintliga parkeringsplatsen och Kobbegårdsvägen, där den inte kommer i konflikt med de nya byggnaderna som föreslås inom planområdet. I ett dike kan den erforderliga fördröjningen av dagvattnet från GC-vägen åstadkommas genom att förlägga diket med liten lutning på en sträcka och att förlägga en strypning, i form av exempelvis en klenare ledning som ansluter till en intagsbrunn, i dikesbotten. Vid regn som är mer intensiva än ett regn som genererar 10 mm dagvatten per m 2 hårdgjord yta måste det finnas en bräddmöjlighet från diket till det befintliga dagvattensystemet. Exempelvis kan bräddmöjligheten åstadkommas genom en kupolsil på intagsbrunnen som har placerats på en högre nivå än strypningen. I nedanstående figur visas hur den beskrivna principen har tillämpats i ett annat projekt. Figur 2 Exempel från ett annat projekt som visar hur fördröjning kan åstadkommas i ett dike. Ett alternativ till att avvattna grönytan genom ett dike är genom ett nytt makadamdike med intagsbrunnar som kan anläggas i grönytan. Den erforderliga fördröjningen av dagvattnet från GC-vägen kan åstadkommas, precis som med det vanliga diket, genom att förlägga makadamdiket med liten lutning på en sträcka för att låta dagvattnet magasineras i hålrumsvolymen i 15 av 24

18 makadamfyllningen. Se även avsnitt för mer information om makadamdiken. Fördröjning och avledning av dagvattnet från nya tak- och asfaltytor Det föreslås att dagvattnet från tak-, parkerings- och asfaltsytor från avrinningsområde A och B ska ledas till ett underjordiskt magasin. Främsta anledningen till detta är att det finns ont om utrymme inom planområdet att utföra öppna magasin. Underjordiska magasin kan exempelvis utföras med: Dagvattenkassetter. Se även avsnitt för mer information om dagvattenkassetter. Rörmagasin. Se aven avsnitt för mer information om rörmagasin. Magasin bestående av krossmaterial, exempelvis makadam. Se även avsnitt för mer information om magasin bestående av krossmaterial. Avrinningsområde A:s fördröjningsmagasin placeras i det området inom planområdet som är lägst beläget. Detta för att ha goda förutsättningar att leda dagvattnet från avrinningsområde A med självfall. För att åstadkomma en fördröjning i magasinet utförs en strypning i botten på magasinet i form av exempelvis en klenare ledning. Vid regn som är mer intensiva än ett regn som genererar 10 mm dagvatten per m 2 hårdgjord yta måste det finnas en bräddmöjlighet från magasinet. Exempelvis kan bräddmöjligheten åstadkommas genom en bypassledning som dagvattnet bräddar över till när magasinet är fullt. Dagvattnet från magasinet föreslås att avledas till den befintliga dagvattenledningen som avvattnar den befintliga parkeringsplatsen. Om denna dagvattenledning måste rivas, för att den kommer i konflikt med exempelvis en ny byggnad som planeras inom planområdet, kan dagvattnet istället avledas till punkt 1 på bilaga 1. Det maximala utflödet från magasinet bör inte vara större än det nuvarande maximala flödet från avrinningsområde A vid ett 10-årsregn, se tabell 1. Vid regn mer intensiva än ett 10-årsregn får dagvattnet brädda ut på markytan och avledas till Stora Ån på markytan. 16 av 24

19 3.3.2 Förslag till utförande för avrinningsområde B Fördröjning och avledning av dagvattnet från flerbostadshusens nya takoch asfaltytor Dagvattnet från de fem befintliga flerbostadshusen avleds till den befintliga dagvattenledningen, som avvattnar avrinningsområde B, troligtvis genom dagvattenserviser som går till varje flerbostadshus. För att dagvattensystemen runt de fem befintliga flerbostadshusen i framtiden ska utnyttjas och att slippa ändra avledningspunkterna för dagvattnet från de befintliga flerbostadshusen, föreslås att fördröjningsmagasinen med erforderliga fördröjningsvolymer installeras på nya dagvattenserviser som avleder dagvatten från flerbostadshusen. Dessa magasin kan exempelvis utföras som stenkistor, se exemplet som visas i bilaga 4. Exemplet är en typritning på stenkistor som används för att fördröja dagvatten från fastigheter, där det finns möjlighet till infiltration, i Härryda kommun. Fördröjning och avledning av dagvattnet från nya parkeringsytor När det gäller dagvattnet från de föreslagna parkeringsplatserna i avrinningsområde B, kan även detta dagvatten fördröjas i ett enskilt fördröjningsmagasin. Även detta magasin kan utföras som en stenkista. De föreslagna fördröjningsmagasin för avrinningsområde B utförs, precis som fördröjningsåtgärderna för avrinningsområde A och grönytan mellan nya GCvägen och befintliga Kobbegårdsvägen, med bräddmöjligheter. Bräddarna från magasinen ska kunna avleda de flöden från regn som är mer intensiva än ett regn som genererar 10 mm dagvatten per m 2 hårdgjord yta. Fortsatt utredning Alternativet till att fördröja dagvattnet från avrinningsområde B i enskilda magasin är att avleda detta dagvatten till magasinet som fördröjer dagvattnet från avrinningsområde A:s tak-, parkerings- och asfaltsytor. Detta alternativ kräver dock att en större del av de befintliga dagvattensystemen i avrinningsområde B måste byggas om, i förhållande till om dagvattnet skulle fördröjas i enskilda fördröjningsmagasin. Alternativet att avleda dagvattnet från de fem flerbostadshusen och de nya parkeringsplatserna i avrinningsområde B till avrinningsområde A:s fördröjningsmagasin utreds vidare i detaljprojekteringen. 17 av 24

20 3.4 Information om dagvattenlösningar Makadamdiken Ett alternativ till ett öppet dike kan vara att anlägga makadamdike under en skålad gräsyta där dagvatten kan samlas. Makadamdiket fylls med genomsläppligt material, exempelvis makadam. Magasinerings- eller fördröjningsvolymen i makadamdiken utgörs av hålrumsvolymen i makadamfyllningen och beräknas till cirka 30% av fyllningsvolymen. Ett lager geotextil skyddar makadammen från det gräsbevuxna jordlagret. I botten av diket läggs en dränerande ledning. Bräddintag, i form av brunnar med kupolsilar, kan placeras ovan den skålade gräsytan. Avtappningen av makadamdiken utförs med en dräneringsledning som läggs nära botten i fyllningen eller så kan det avtappas genom infiltration ut i omgivande marklager. Figur 3 Makadamdike med dräneringsledning i botten. Källa: Svenskt Vatten P105. En fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under till exempel gräs- eller asfaltsytor. Makadamdike har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de oftast behöver grävas om med ca års mellanrum då den hydrauliska kapaciteten avtar med tiden Dagvattenkassetter Fördröjningsmagasin kan utföras med dagvattenkassetter. Dagvattenkassetters (bild 5) hålrumsvolym är 95% vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en anläggning av makadammagasin. 18 av 24

21 Bild 3 Dagvattenkassetter. Källa: Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadamfyllda magasin är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats och möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Noteras bör att kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan. Annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Kassetterna finns i olika utseenden och storlekar beroende på leverantör. Gemensamt för de olika kassettyperna är att en geotextilduk måste placeras runt kassetterna för att hålla smuts och jord utanför magasinet (bild 6). Alternativt placeras en tät duk runt kassettmagasinet för att på så sätt ta bort möjligheten till infiltration. Detta kan vara ett alternativ då markförhållanden inte ger möjlighet till infiltration eller då det ej finns möjlighet att placera kassetterna under grundvattenytan. 19 av 24

22 Bild 4 Visar montering av kassetter för dagvattenhantering med geotextil. Källa: Rörmagasin Rörmagasin är en typ av tätt magasin och ger ingen möjlighet till infiltration. Dimensionen på röret kan väljas efter de utrymmen som finns att använda i marken, där det ska grävas ned. Ledningarna som utgör magasinet bör läggas med svag lutning, 1-2. Magasinet bör förses med brunnar som möjliggör inspektion av rörledningarna. 20 av 24

23 Bild 5 Dagvattenmagasin av Weholite dubbelväggiga lättviktsrör, polyeten. Källa: Magasin bestående av krossmaterial Fördröjningsmagasin kan utföras med krossmaterial, exempelvis makadam. Som tidigare har beskrivits under avsnitt 3.4.1, har makadamfyllningen en hålrumsvolym på cirka 30%. Dessa magasin utförs, precis som magasin bestående av kassetter, med ett lager av geotextil, alternativt tät duk. Utförandet av magasinet är beroende av magasinets avsedda funktion och markförhållanden. En mindre typ av magasin bestående av krossmaterial, stenkista, visas på bilaga av 24

24 4. Investeringskostnader I nedanstående tabeller presenteras översiktliga entreprenadkostnader på de olika förslagen på hur dagvattnet från avrinningsområde A och B kan hanteras och fördröjas. I tabell 8 presenteras även en översiktlig entreprenadkostnad för dagvattensystemet som avleder dagvatten till och från det föreslagna fördröjningsmagasinet för avrinningsområde A. Vid beräkningen av entreprenadkostnaden för dagvattensystemet till och från fördröjningsmagasinet för avrinningsområde A har det antagits att de hårdgjorda ytorna som dagvattensystemet kommer att ligga under kommer att byggas om och med anledning av detta är inga återställningsarbeten för dessa hårdgjorda ytor nödvändig. Entreprenadkostnaderna har beräknats utifrån á-priserna från prissatta mängdförteckningar från projekt utförda från 2011 och framåt. Entreprenadkostnaderna har även beräknats utifrån Norconsults á-prislista markarbeten, januari Då mängdförteckningarna och Norconsults publikation är från 2011, har en procentsats på 10% lagts till på entreprenadkostnaderna. Detta för få entreprenadkostnader på 2014 års nivåer. Vidare har en procentsats på 15% för oförutsedda kostnader lagts till på entreprenadkostnaderna. Byggherrekostnader, som exempelvis projekteringskostnader och byggledningskostnader, ingår inte i entreprenadkostnaderna. Dike Makadamdike kr kr Tabell 7 Översiktliga entreprenadkostnader om fördröjningsmagasinet för nya GCvägen i avrinningsområde A utförs som ett dike eller makadamdike. Ledningssystem Dagvattenkassetter Ledningsmagasin Makadamfyllt magasin kr kr kr kr Tabell 8 Översiktliga entreprenadkostnader för föreslagna ledningssystemet som avleder dagvatten till och från fördröjningsmagasinet för dagvattnet från avrinningsområde A:s nya tak- och asfaltsytor. Av tabellen framgår även entreprenadkostnaderna om fördröjningsmagasinet utförs med dagvattenkassetter, ledningar eller ett makadamfyllt magasin. 22 av 24

25 Ledningssystem och enskilda fördröjningsmagasin i form av stenkistor kr Tabell 9 Översiktliga entreprenadkostnader för avrinningsområde B:s förslagna dagvattensystem och om de enskilda magasinen utförs som stenkistor. Hur entreprenadkostnaderna har beräknats och vilka á-priser som har använts framgår av bilaga 5. Dimensioner på brunnar och ledningar är angivna för att få översiktliga entreprenadkostnader för de förslagna åtgärderna för hantering och fördröjning av dagvattnet från planområdet. Exakt dimensioner på brunnar och ledningar tas fram i detaljprojekteringen. Som framgår av tabell 7 är det billigare att avvattna och fördröja dagvattnet från grönytan mellan nya GC-vägen och befintliga Kobbegårdsvägen genom ett dike än ett makadamdike. Entreprenadkostnaden för diket beräknas till kr. Som också framgår av tabell 8 är det billigare att fördröja dagvattnet från avrinningsområde A genom ett makadamfyllt magasin än magasin bestående av dagvattenkassetter eller ledningar. Entreprenadkostnaden för ett makadamfyllt magasin och dagvattensystemet till och från magasinet beräknas till kr. Entreprenadkostnaden för att fördröja dagvatten från avrinningsområde B genom magasin i form av stenkistor samt dagvattensystemen till stenkistorna beräknas till kr. 5. Drift- och underhållskostnader Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. Kostnaderna för skötsel baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Nyanlagda anläggningar kräver utökad skötsel de tre första åren. 5.1 Öppna diken Drift- och underhållskostnader för öppna diken varierar kraftigt vilket kan bero på vilka komponenter man har valt att ta med i skötselkostnaderna. 0,01-1,41 kr/m är beräknat på ett dike med djupet 0,5 m (Bäckström, 2002). Skötseln består av gräsklippning, städning och allmän tillsyn. 5.2 Makadamdiken och övriga magasin bestående av makadam 23 av 24

26 Makadamdiken och övriga magasin bestående av makadam behöver grävas om efter cirka år eftersom de hydrauliska förutsättningarna ändras med tiden till följd av olika grad av igensättning. 5.3 Dagvattenkassetter Livslängd på dagvattenkassetter varierar med hur arbetet med tätningen kring kassetterna är utförd. Blir detta fel utfört kan sediment tränga in och uppta volym eller ännu värre, på sikt sätta igen magasinet. För mindre magasin fungerar dessa utmärkt då de är billiga och enkla att montera. 5.4 Rörmagasin Rörmagasin behöver eventuellt spolas rent från grus och smuts men är utöver det i stort sätt underhållsfria. Själva rörledningarna kan få en livslängd på upp till 100 år. 24 av 24

27

28 Bilaga 2

29

30

31 Bilaga 5 Avrinningsområde A Fördröjningsmagasin för dagvatten från nya GC-vägen 1. Dike R/OR Enhet Mängd á-pris Belopp CBB.3121 CBB.611 CEC.2121 CEC.3121 CEC.4121 DBB.1213 Jordschakt för vägtrumma Fall A R m kr Fall B R m kr Jordschakt för dike Fall B R m kr Ledningsbädd för vägtrumma Fall B R m kr Kringfyllning för vägtrumma Fall B R m kr Resterande fyllning för vägtrumma Fall A R m kr Materialskiljande lager av geotextil kring ledningsbädd och kringfyllning i ledningsgrav i jord Bruksklass N2 R m kr Flik: Blad1 Sökväg: V:\45\14\ \3_Teknik\W\Dokument\Berakningar\Mängder\Mängder_Kobbegården.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 1 (9)

32 DDB.111 Sådd av gräs R m kr PDB.22 PBB.5215 Tillsynsbrunn av plast DN 600 mm brunnar i dikesbotten R st kr Ledning av PP-rör, standardiserade markavloppsrör DN 160 Strypning R m kr DN 250 avser trumma under infart samt nya ledningar till befintliga dagvattenledningar R m kr Summa kr Omräkning till 2014 års prisnivå (10%) kr Oförutsedda kostnader (15%) kr 2. Makadamdike R/OR Enhet Mängd á-pris Belopp CBB.3111 CEC.3112 DBB.1224 Jordschakt för va-ledning Fall B R m kr Kringfyllning för dränledning Fall B R m kr Materialskiljande lager av geotextil kring dränerande fyllning för dränledning Bruksklass N2 R m kr Flik: Blad1 Sökväg: V:\45\14\ \3_Teknik\W\Dokument\Berakningar\Mängder\Mängder_Kobbegården.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 2 (9)

33 PBB.531 PDB.522 Ledning av plaströr, standardiserade dränrör, i ledningsgrav DR160 R m kr Dagvattenbrunn av plast utan vattenlås, med sandfång DN 400 mm R st kr PCB.131 Summa Omräkning till 2014 års prisnivå (10%) Oförutsedda kostnader (15%) Anslutning av självfallsledning till brunn, kammare e d R st kr kr kr kr Ledningssystem till och från fördröjningsmagasin för dagvatten från avrinningsområde A:s nya tak- och asfaltsytor R/OR Enhet Mängd á-pris Belopp CBB.3111 Jordschakt för va-ledning Fall A R m kr Fall B R m kr CEC.2111 Ledningsbädd för va-ledning R m kr CEC.3111 Kringfyllning för va-ledning R m kr CEC.4111 Resterande fyllning för va-ledning Fall A R m kr Flik: Blad1 Sökväg: V:\45\14\ \3_Teknik\W\Dokument\Berakningar\Mängder\Mängder_Kobbegården.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 3 (9)

34 DBB.1213 PBB.5215 PBB.532 PDB.22 PDB.522 PDB.112 Materialskiljande lager av geotextil kring ledningsbädd och kringfyllning i ledningsgrav i jord Bruksklass N2 R m kr Ledning av PP-rör, standardiserade markavloppsrör DN 160 R m kr Ledning av plaströr, fabrikatspecifika dränrör, i ledningsgrav TDR 160/140 R m kr TDR 232/200 R m kr TDR 343/300 R m kr TDR 458/400 R m kr Tillsynsbrunn av plast DN 400 mm med teleskopisk betäckning R st kr Dagvattenbrunn av plast utan vattenlås, med sandfång DN 400 Med gallerbetäckning eller kupolsil R st kr Nedstigningsbrunn av betong med sandfång DN 1000 R st kr PCB.131 Summa Anslutning av självfallsledning till brunn, kammare e d R st kr kr Flik: Blad1 Sökväg: V:\45\14\ \3_Teknik\W\Dokument\Berakningar\Mängder\Mängder_Kobbegården.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 4 (9)

35 Omräkning till 2014 års prisnivå (10%) Oförutsedda kostnader (15%) kr kr Fördröjningsmagasin för dagvatten från nya tak- och asfaltsytor 1. Dagvattenkassetter R/OR Enhet Mängd á-pris Belopp CBB.631 DBB.1224 Jordschakt för utjämningsmagain Fall A R m kr Fall B R m kr Materialskiljande lager av geotextil kring dränerande fyllning för dränledning R m kr CEC.2111 Ledningsbädd för va-ledning R m kr CEC.4111 Resterande fyllning för va-ledning Fall A R m kr CEC.613 Fyllning för fördröjningsmagasin R m kr PBB.5215 Ledning av PP-rör, standardiserade markavloppsrör DN 160, Strypning R m kr DN 450, Bräddavlopp R m kr Flik: Blad1 Sökväg: V:\45\14\ \3_Teknik\W\Dokument\Berakningar\Mängder\Mängder_Kobbegården.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 5 (9)

36 PDB.112 Nedstigningsbrunn av betong med sandfång DN 1000 mm R st kr PDY.4 Summa Omräkning till 2014 års prisnivå (10%) Oförutsedda kostnader (15%) Infiltrationskassetter Fördröjningsvolym = 135 m3, Wavin Q-bic brottovolym= 432 L R st kr kr kr kr 2. Rörmagasin R/OR Enhet Mängd á-pris Belopp CBB.631 Jordschakt för utjämningsmagain Fall A R m kr Fall B R m kr DBB.1213 Materialskiljande lager av geotextil kring ledningsbädd och kringfyllning i ledningsgrav i jord R m kr CEC.2111 Ledningsbädd för va-ledning R m kr CEC.4111 Resterande fyllning för va-ledning Fall A R m kr CEC.613 Fyllning för fördröjningsmagasin R m kr Flik: Blad1 Sökväg: V:\45\14\ \3_Teknik\W\Dokument\Berakningar\Mängder\Mängder_Kobbegården.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 6 (9)

37 PBB.421 Ledning av betongrör, normalavloppsrör DN1600 R m kr PBB.5215 PDB.112 Summa Omräkning till 2014 års prisnivå (10%) Oförutsedda kostnader (15%) Ledning av PP-rör, standardiserade markavloppsrör DN 160, Strypning R m kr DN 450, Bräddavlopp R m kr Nedstigningsbrunn av betong med sandfång DN 1000 mm R st kr kr kr kr 3. Makadamfyllt magasin R/OR Enhet Mängd á-pris Belopp CBB.631 Jordschakt för utjämningsmagain Fall A R m kr Fall B R m kr CEC.4111 Resterande fyllning för VA-ledning R m kr CEC.613 Fyllning för fördröjningsmagasin R m kr DBB.1224 Materialskiljande lager av geotextil kring dränerande fyllning för dränledning Bruksklass N2 R m kr Flik: Blad1 Sökväg: V:\45\14\ \3_Teknik\W\Dokument\Berakningar\Mängder\Mängder_Kobbegården.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 7 (9)

38 PBB.5215 PBB.531 Ledning av PP-rör, standardiserade markavloppsrör DN 160, Strypning R m kr DN 450, Bräddavlopp R m kr Ledning av plaströr, standardiserade dränrör, i ledningsgrav DR160 R m kr PDB.112 Summa Omräkning till 2014 års prisnivå (10%) Oförutsedda kostnader (15%) Nedstigningsbrunn av betong med sandfång DN 1000 mm R st kr kr kr kr Avrinningsområde B I nedanstående koder har schakt och fyllning för utjämningsmagasin respektive ledningar mängdberäknats under samma koder. R/OR Enhet Mängd á-pris Belopp CBB.631 Jordschakt för utjämningsmagain Fall A R m kr Fall B R m kr Flik: Blad1 Sökväg: V:\45\14\ \3_Teknik\W\Dokument\Berakningar\Mängder\Mängder_Kobbegården.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 8 (9)

39 DBB.1224 Materialskiljande lager av geotextil kring dränerande fyllning för dränledning R m kr CEC.2111 Ledningsbädd för va-ledning R m kr CEC.4111 Resterande fyllning för VA-ledning Fall A R m kr CEC.613 Fyllning för fördröjningsmagasin R m kr DGB.11 Återställande av väg, plan o d med bitumenbundet slitlager R m kr PBB.5215 PDB.22 Ledning av PP-rör, standardiserade markavloppsrör DN 160 Bräddavlopp från magasin R m kr Tillsynsbrunn av plast DN 400 mm med teleskopisk betäckning R st kr PCB.131 Anslutning av självfallsledning till brunn, kammare e d R st kr Summa Omräkning till 2014 års prisnivå (10%) Oförutsedda kostnader (15%) kr kr kr Flik: Blad1 Sökväg: V:\45\14\ \3_Teknik\W\Dokument\Berakningar\Mängder\Mängder_Kobbegården.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 9 (9)