Noteringar från Framtidskonferensen, Höllviken den 9-10 juni 2018

Transkript

1 Noteringar från Framtidskonferensen, Höllviken den 9-10 juni 2018 Elisabeth Londos, överläkare på Minnesenheten, Malmö Nya begrepp och minnessjukdomarna Kognitiv sjukdom, eller det vi tidigare kallade demens. Demens är ett begrepp vi inte bör använda idag. De mens betyder utan själ och det är väl ingen som vill höra detta. Utan idag använder vi oss av kognitiv sjukdom. Kognitiv kommer från ordet kognition som betyder tankefunktioner och sjukdom som betyder ej klara sig själv problem med tankefunktionen. Klarar ej vardagen. Kognitiva sjukdomar är Alzheimer, Vaskulär demens, Parkinsondemens, Frontallobsdemens och Lewy Body-demens. En sak som är gemensamt för dessa sjukdomarna för att må lite bättre är livsstilsförändring. Behandlingen när det gäller Parkinson Parkinson demens är att angripa orsaken och förstadiet. För Alzheimer är det att angripa amyloida placket med antikroppar. Det kommer att ta lång tid innan vi får ett botemedel mot Alzheimer. Det är en mycket genetisk sjukdom. Placken kommer 20 år innan man ser symptomen på Alzheimer. Vad kan vi göra: Sänka blodtrycket, behandla diabetesen, öka fysisk aktivitet, använda hjärnan, skaffa oss intellektuella fritidsaktiviteter, ha sociala aktiviteter och tänka på vad vi äter. Kan vi ändra livsstilen så förlänger vi symptomen. Vad kan vi göra för dagens drabbade: Ge rätt diagnos. Följa upp så att diagnosen stämmer. Social planering se till så att både män och kvinnor behandlas lika t ex när det gäller att få hemtjänst. Viktigt att öka hjärnans reserver + - Blodtryck i medelåldern Sociala kontakter Skratt Motion Kost Åldrandet Trauma Ökat alkoholintag Droger Ensamhet

2 2 Elisabeth har i sin läkargärning och i sin forskning ägnat sig särskilt åt Lewys Body. En demenssjukdom som i sitt tidiga stadie gärna förknippas med Parkinsons sjukdom. Hon informerade också om att det för denna sjukdom finns endast ett läkemedel (Memantin), men som ger mycket gott resultat. Marie Ekelund, Riksförbundet HjärtLung Förbundet har givit ut tre olika häften som ger god vägledning för både styrelsearbetet, studieorganisatörerna (SO) samt eftervårdsombuden (EVO). Dessa är häften som beskriver de olika rollerna väldigt väl. Det har också kommit ut ett nytt material Tematräff Stress. Ett mycket bra material som känns förebyggande för stress. Detta material finns för inköp på förbundets web-butik och kostar 50 kr. Materialet består av fyra (4) häften och man går igenom ett häfte vid varje studietillfälle. Man träffas 4-5 gånger och man bör inte vara över 6 personer i gruppen. Framöver så kommer också Tematräff Kost och Tematräff Sömn. På förbundets hemsida finns Flimmerlinjen som är en telefonlinje man kan ringa och får då tala med en specialistsjuksköterska. Den linjen är öppen 2 tim/dag på måndagar till torsdagar. Man får vara anonym om man så önskar. Även vården kan ringa dit. Idag finns ett Medicinskt yoga-program att köpa på förbundets web-butik. Det kommer även ett sittyogaprogram framöver. Hjärtguiden är ett häfte som sjuksköterskan eller läkaren skall dela ut och som patient och sköterskan ska fylla i tillsammans. Det handlar om vad patienten själv vill förbättra när han/hon blir utskriven. Hjärtguiden tar man sedan med sig när man gör återbesök hos hjärtsköterskan som kollar att man har skött sig och man gör tillsammans nya mål som kollas upp vid nästa besök. Hälsocoacher har utbildats 14 st och man hoppas på att det ska bli 150 st. De ska stödja och inspirera personer att ta kommando över sin egen vardag. Sedd i vården är ett nytt material som förbundet tagit fram. Det talar om personcentrerad vård och kan ses som en intressepolitisk plattform. Just personcentrerad vård är något som förbundet kommer att arbeta hårt med

3 3. inför valet i höst. Vad är då personcentrerad vård? När du möter vården så är du ofta i ett utsatt läge. Då är det viktigt att du känner dig sedd som en människa och inte bara som en patient. Det räcker inte att vårdpersonalen vet ditt namn eller känner igen dig eller frågar hur du mår. Det gäller att se personen som en människa som har resurser och förmågor som är viktiga för en framgångsrik behandling. Det ger rätt vård till rätt person, tryggare patienter, förbättrade förutsättningar för egenvård och kortare vårdtider. Personcentrerad vård är ett sätt att jobba så att alla känner sig sedda varje gång de har kontakt med vården. Som grupparbete fick deltagarna jobba med KOL-duken. Det är 7 steg för en mer aktiv vardag med KOL. Det kommer även framöver att komma arbetsduk för hjärta och flimmer. Marie Ekelund hade detta med sig trots att det inte var ett helt färdigt material. Hon ville se lite hur deltagarna tog sig an arbetsduken. Marie Ekelund informerade till sist om att EVO-SO-träffen som förbundet ordnar kommer att se lite annorlunda ut. De kommer att bjuda in alla EVO och SO både på läns och lokal nivå. Detta innebär att vi från länsföreningens sida inte behöver samla de lokala EVO-SO ansvariga. Denna sammandragning kommer troligen att bli i Växjö och då drar man ihop deltagare från Halland, Kronoberg, Blekinge och Skåne. Bertil Lindström, f d hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne Sjukvården nu och då och framöver Vad är det som styr och finansierar idag? Statsbidragen styr mycket och är ofta stora. När det gäller kommuner och region/landsting så är det våra skatter. 25%-30% av Region Skånes intäkter kommer från staten. Vi har också Socialstyrelsens riktlinjer som inte styrs med pengar utan hur vi ska gå tillväga. Närmare 10% av BNP används till hälsooch sjukvården. Regionen finansierar vården men utövarna av vården kan vara privata. När det gäller organisationen så har vi både privat och offentlig. Primärvården är inte alltid med. Idag känns enheterna lite för stora och man tappar kontakten väldigt lätt.

4 4. Vården har idag ett gott kvalitetsarbete. Det finns många olika register och vi har ju både register för hjärta och KOL som rör oss och det finns många andra. Socialstyrelsen fastställer behandlingsprogrammen. Om man jämför oss med andra vårdsystem så västvärldens sjukvård likartad med vår. Många äger sin journal. Första linjens sjukvård är mer lättillgänglig i Europa. Det har konstaterats att Sverige är bland de sämsta länderna i Europa när det gäller tillgänglighet. Alla länder bygger själv sina vårdsystem. Hur ser då framtiden ut? När det gäller demografi (vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning) så vet vi ju att vi lever längre idag och vi har fått en utökning av människor som har kommit från andra länder. Detta ställer stora krav på vårt samhälle och inte minst på vår sjukvård. Befolkningen ställer högre krav. Yngre kräver en lättillgänglig sjukvård och använder gärna kontakt med läkare via en app i telefonen. De äldre vill ha en tryggare kontakt med vården och gärna alltid få ha samma läkare. Vi har inom vården genomgått en stor kunskapsexplosion. Söka vård via nätet löser ej bekymren. Man måste ha någon som tolkar ev prover och diagnoser. Vi har dessutom haft en stor teknisk utveckling inom vården. Det gäller inte bara IT-tekniken utan också den medicintekniska utvecklingen. Idag har sjukvården stora problem med arbetskraft. Man har konkurrens från många andra företag som t ex även polis och skolor behöver kompletteras. Vi behöver ca nya medarbetare inom 20 år. Idag har vi ekonomiska begränsningar som kan komma att visa sig i att vi måste öka skatterna till det dubbla. Vi behöver också nya idéer och nya lösningar. Behoven ser lite olika ut inom de olika vårdenheterna Sjukhusvården behöver ha mer öppenvård, kortare vårdtider och utökade vårdplatser som har uteblivit sedan tidigare. Hemsjukvården kommer att öka. Vår framtida vårdplats kommer troligen bli i hemmet. Detta kräver mycket ökade resurser från kommuner. Kommuner och region måste lösa detta tillsammans.

5 5. Äldrevården kommer att få känna av större krav från brukarna. Vi kommer att ha stora behovsgrupper. Vi kommer troligen att få finansiera mycket själva framöver. Vi måste bygga fler seniorboenden. Utomlands finns det rehabiliteringshem i mycket större utsträckning än här och här har vi mycket att lära. Tittar man ur EU-perspektiv så har vi ett gemensamt system (hälso-sjukvårdssystemet) som är under frammarsch. En del avtal i EU ger t ex en rehabvecka gratis till behövande. Vi står inför ett stort nytänkande framöver. Förbättrad patientsäkerhet med t ex passiva larm. Måste hitta bättre utrustning att ha i hemmet. Vi behöver egenvårdsutrustning som t ex vätskebalansmätning. Vi behöver kommunikationsteknik mellan vård och patient och inom vården. Viktigt att man lyssnar och lär av varandra. När det gäller patientsäkerhet så måste vi effektivisera områden som hygien, läkemedel, tryck, fall och nutrition. Läkemedlen kommer att öka framöver och man måste få se över så att de olika läkemedel passar ihop och inte tar ut varandra. När det gäller tryck så har vi speciellt inom äldrevården problem med tryckskador och fallskador. Likaså när det gäller nutrition så har vi stora problem med undernäring bland våra äldre och sjuka likaså med vätskeproblem när det är för varmt. Vi måste få till rutinförbättringar, ökad kunskap och nya produkter. Eller får vi komplettera upp det vi har. Vi måste hitta nya nyckelpersoner inom professionen och inom akademierna som trovärdiga kommunikatörer. Eva Hartman, ABF Skån Distrikt Projektutveckling Eva Hartman började med att göra en kort beskrivning om ABF Skåne Distriktet. De har tre verksamhetsformer. Det är studiecirklar, annan folkbildning och kulturprogram. Hur ser ett projekt ut? Det skall vara ett definierat syfte och mål. Projekten är avgränsade i resultat, tid och kostnad. Projektorganisation: tydliga roller för samverksansparter och medarbetare Projektledare med övergripande ansvar

6 6. Hur ser en projektcykel ut: Man har en idé. Man skriver en ansökan med syfte, mål, projektbeskrivning, tidsplan, budget (finansiär) och spridning. När man startar så förbereder man projektet genom att anställa projektmedarbetare, lösa praktiska detaljer. Genomförandet följer man utifrån ansökan och när man avslutar så gör man en slutrapport. Detta skapar en förutsättning för långsiktighet. Hur ser ansökan ut? Vad har vi för behov? (I målgruppen) Vilka utmaningar står vi inför som ett projekt kan bidra till att lösa. Hur hittar jag information om utlysning Hänger utmaningarna ihop med utlysningen Hur hittar jag projektpartner Vad innebär det att vara projektpartner? För att söka pengar till sitt projekt så beställ hem nyhetsbrev från olika finansiärer som t ex Arvsfonden och Postkoden. Sök på olika finansiärers hemsidor. Vid pennan Agneta Petersson