Miljöcertifieringssystem

Transkript

1 Certifiering av byggnader 18 mars 2014 Catarina Warfvinge Teknisk chef Sweden Green Building Council medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council hanterar miljösystem för byggnader Ideell förening för företag i bygg- och fastighetsbranschen Icke vinstdrivande och ägs av medlemmarna Utvecklar och marknadsför fyra miljöcertifieringssystem. Certifierar i två (tre). Sprider kunskap om hållbart byggande och förvaltning Ingår i ett nätverk med Green Building Councils runt om i världen 3 Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 1

2 Bygg-och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Källa: Tobias Flygar Buller, radon, fuktskador, luftkvalitet inomhus, energianvändning, inneklimat, naturgrus, kulturvärden?. Svårt att under projekteringen hitta svar på alla miljöfrågor vilka åtgärder ska man välja?? Trä- eller betong? Värmepump eller fjärrvärme? Parkett eller heltäckningsmatta? Cellulosa- eller mineralullsisolering? Gröna tak eller svarta? Källsortera? Bygga i tält? Fladdermusholkar? Parkeringsplatser för elbilar? Sten från Kina????.. 5 I certifieringssystemen redovisas vilka miljöfaktorer som ska bedömas och hur GreenBuilding 1 kontrollpunkt LEED 50 kontrollpunkter BREEAM 50 kontrollpunkter Miljöbyggnad 16 kontrollpunkter Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 2

3 Green- Miljöbyggnad BREEAM Building LEED Energi x x x x Inomhusmiljö x x x Byggnadsmaterial x x x Vattenanvändning x x Ekologi på tomten x x Transporter x x Föroreningar från byggnaden x x Avfall x x Styrning i projekt x x Vad har systemen gemensamt? Byggnaden får ett betyg och plakett Betyget bestäms av vad byggnaden presterar i respektive indikator Beräkningar, utredningar och mätningar kontrolleras av oberoende specialister dvs tredjepartskontroll Guld Silver Brons 8 Platinum Gold Silver Certified Outstanding Excellent Very good Good Passed Antal registrerade och certifierade byggnader i Sverige våren -14. > 1100 Jan 10 Jan 11 Jan 12 Jan 13 9 Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 3

4 Byggherrar är beredda att betala för att sätta ett märke i entrén =. Green- Building Miljöbyggnad BREEAM LEED Energi x x x x Inomhusmiljö x x x Byggnadsmaterial x x x Vattenanvändning x x Styrning i projekt x x Byggavfall x x Transporter x x Ekologi på tomten x x Föroreningar från byggnaden x x Ca 30 kkr Ca 200 kkr Ca kkr Ca kkr Certifieringsavgifter + extraarbete för redovisning men exklusive gröna åtgärder och för nyproduktion Varför väljer så många fastighetsägare att miljöcertifiera? Synliggöra sitt miljöengagemang Enkelt att kommunicera Verktyg för att optimera funktioner Skapar ordning Kvalitetssäkring Konkurrensfördel om hyresgäster och köpare Färre vakanser Lägre driftskostnader Nöjdare brukare Högre marknadspris Gateway i Lund, IKANO 11 Några GreenBuilding-märkta hus i Sverige Observatoriet, Stockholm Kriminalvårdshus i Helsingborg NCCs kontor i Malmö Kv Pennfäktaren i Stockholm Kv Gårda Gbg Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 4

5 GreenBuilding - endast energi Märkning från EU EUs tankar: Stimulera till energieffektivisering Stimulera till användning av förnyelsebara energikällor Synliggöra energieffektivisering Sverige är föregångsland Flest byggnader klassade i Europa Högst andel befintliga fastigheter Stort intresse - drygt 400 GreenBuildings i Sverige sedan starten 2005 Endast lokalbyggnader - bostäder kan inte GreenBuilding-klassas SGBC administrerar och godkänner Själva certifieringen sker hos EU Emporia, Steen & Strøm Ullevi park, Mobilia, Atrium NCC Ljungberg Kristinebergshöjden, NCC Halmstad, Axfast Toyota Bäckebol, Eklandia Maskrosen, NCC Triangeln, NCC Göteborgs hamn logistik, NCC piacon ab Emporia, Steen & Strøm Om BREEAM Brittiskt system, använt sedan 1990 Svenska BREEAM lanserades 1 maj i år Används av NCC och PEAB i egenutvecklade projekt certifierade enheter i hela världen (enhet kan vara en lgh) projekt registrerade Ca 10 certifierade i Sverige idag, ett 70-tal på gång BREEAM har hög status hos investerare på internationella marknaden Norges officiella certifieringssystem Triangeln, NCC Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 5

6 Ledning och styrning Samordning och idrifttagning av installationssystem Miljöhänsyn ska tas under byggtiden Byggarbetsplatsen sociala frågor LCC-analyser Fuktsäkerhet Brukarguide Rutiner för att samla in byggvarudeklarationer Avfall Minska mängden byggavfall Avfallshantering på byggplatsen Återvinning till ballast Källsortering i färdig byggnad Komprimator Kompost Ytskikt på golv Indikatorer i Energi-avsnittet Energianvändning, 13 p Separat mätning av betydande energianvändare, 1 p Separat mätning av hyresgästers användning, 1 p Utomhusbelysning, 1 p Energiförsörjning med låga koldioxidutsläpp, 3 p Klimatskalets energiprestanda och lufttäthet, 1 p Kylförvaring, 3 p Hissar, 2 p Rulltrappor och rullband, 1 p Inomhusbelysning, 2 p Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 6

7 Indikatorer inom Hälsa och innemiljö Dagsljus, 1p Utblick, 1p Bländningskontroll, 1p Belysning med högfrekvensdon, 1p Ljusnivåer inom- och utomhus, 1p Belysningszoner och brukarkontroll, 1p Möjlighet till naturlig ventilation, 1p Luftkvalitet inomhus, 1p Flyktiga organiska föreningar, VOC 1p Termisk komfort, 2p Termisk zonindelning och brukarkontroll, 1p Legionella, 1p Ljudmiljö, 2p Mindre kontorsutrymmen i handel & industri, 2p Radon, 2p Några exempel på indikatorer i BREEAM-SE Mark och ekologi Återanvändning av mark Förorenad mark Markens ekologiskt värde och skydd av biotoper Minska påverkan på ekologin Långsiktig påverkan på biodiversitet Några exempel på indikatorer i BREEAM-SE Transport Möjlighet till alternativa transportmedel jfr bil Max antal P-platser Närhet till post, bank, läkare etc Säkerhet för fotgängare och cyklister Tidtabeller Information om avgångar Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 7

8 Indikatorer inom Material Minska resursanvändningen Materialval utifrån LCA, 4p Hårdgjorda ytor utomhus, 1p Återanvändning av fasader, 1p Återanvändning av stomme, 1p Ansvarsfullt framtagande av material, 3p Isolering, 2p Robust konstruktion, 1p Utfasning av farliga ämnen, 1p Indikatorer inom området Vattenanvändning Minska behovet av färskvatten Vattenanvändning 3 p Vattenmätning 1 p Spåra vattenläckor 1 p Avstängning av vatten t toaletter 1 p Bevattningssystem 1 p Biltvätt 1 p Lokal hantering av spillvatten 2 p Indikatorer inom Föroreningar Minska föroreningar från byggnaden Köldmedier och läckor 4 p NOx-emissioner från värmekälla 3 p Översvämningsrisk 3 p Minska föroreningsrisk på grundvattnet 1 p Begränsning av ljusföroreningar nattetid 1 p Begränsning av buller 1 p Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 8

9 I BREEAM avgörs betyg efter poäng + kontroll av vissa minikrav Områden anses olika viktiga för slutbetyget Energi 19% Hälsa och välbefinnande 15% Material 12,5% Ledning och styrning 12% Mark och ekologi 10% Föroreningar 10% Transport 8% Avfall 7,5% Vattenanvändning 6% Bild: NCC Steg för steg till BREEAM-certifierad byggnad Förstudie Registrering Assessorn bedömer projektering Preliminärt BREEAM-betyg BRE granskar assessorns rapport Assessorn granskar färdig byggnad Slutligt BREEAM-betyg Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 9

10 Vasakronan, Pennfäktaren Tack! SKANSKA, Västermalmsstra nd MEAG, Stockholm Waterfront Norrporten, Rättscentrum SKANSKA, Bassängkajen AFA, Rotundan Areim, Borgarfjord SKANSKA, NKS Pia Öhrling, piacon ab LEED, det amerikanska klassningssystemet Leadership in Energy and EnvironmentalDesign Det mest spridda systemet i världen i världen, ca på gång Likt BREEAM i hanterade områden men möjligt att nå högt byggnadsbetyg trots sämre prestanda inom ett område Skanska använder LEED i egenutvecklade projekt LEED har hög status hos investerare på internationell fastighetsmarknad Följer amerikansk standard och enheter Ljud, Material, Energi Restriktiv med anpassning till andra länder I LEED bedöms Inomhusmiljö Minimiluftflöde och tobaksrök VOC, Luftflöde, luftkvalitet Individuell styrning Dagsljus, utblick Termisk komfort Material Krav återvinningsrum Återvinna Byggavfall Återbruka/Återvinna/Regionalt Spara byggdelar vid ombyggnad Energi Krav på låg energianvändning Förnyelsebar energi, grön el Köldmedier Mätning och uppföljning Krav på energisamordnare Tomt och infrastruktur Rätt tomt Kollektivtrafik & service Exploaterad, förorenad Transportsätt, begränsa parkering Ekologi, spara natur Dagvattenhantering Värmeeffekt tak, asfalt Krav på minimera spridning av jord och damm i byggskedet Vattenhushållning Minska vattenanvändning, ute och inne Innovativa avloppslösningar Krav snålspolande Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 10

11 Områden och tillgängliga poäng i LEED Max poäng Energi och atmosfär 35 Hållbar plats 26 Inomhusmiljö 15 Material och resurser 14 Vattenanvändning 10 Innovation 6 Bild: SKANSKA Energi och atmosfär Låg energianvändning och klimatpåverkan Skallkrav: Energi & Installationssamordnare Energiprestanda bättre än referensbyggnad Förbättrad energiprestanda, 19 Förnyelsebar energi på site, 7 Utökad, 2 Köldmedier 2 Mätning och verifiering, 3 Grön el, 2 Vissa krav enligt ASHRAE Ingen CFC i köldmedier Indikatorer inom Hållbart platsval Krav: Minska spridning av föroreningar under byggskede Platsval1 Exploateringstäthet och närhet till service, 5 Förorenad mark, 1 Alternativa transporter, 12 Gröna och öppna ytor, 2 Dagvattenhantering, 2 Minskad värmeinstrålning, 2 Ljusföroreningar, 1 Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 11

12 Indikatorer inom inomhusmiljö Främja en hälsosam innemiljö Skallkrav Uppfylla vissa minimikrav på luftflöde enl amerikansk standard eller lokala regler (om de är tuffare) Rökförbud Styrning av uteluftsflöde, 1 Ökad ventilation, 1 Plan för inomhusmiljö under byggskedet, 2 Lågemitterande material, 4 Kontroll av föroreningar inomhus, 1 Zonvis styrning av belysning, 1 Zonvis styrning av temperatur, 1 Termisk komfort design och uppföljning, 2 Dagsljus och utblick, 2 Indikatorer inom Material och resurser Minska miljöpåverkan från material Skallkrav på källsortering i byggnaden Spara fasad, stomme och tak, 3 Spara icke bärande, 1 Avfallshantering på byggplatsen, 2 Återbruk av material, 2 Återvunnet material, 2 Regionalt material, 2 Snabbt förnyelsebart material, 1 FSC-trä, 1 Indikatorer inom Vatten Minskad användning av vatten. Skallkrav på vattenanvändning mindre än 20% av referensbyggnads Ännu mindre vattenanvändning, 4 Mindre användning av färskvatten till WC, 2 Minskad bevattning, 4 Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 12

13 Några viktiga skillnader mellan LEED och BREEAM BREEAM Alltid högre krav än nationell lagstiftning Ofta kvantitativ förbättring Utredning ger poäng även om resultatet ger poäng Områdena viktas i slutbetyget LEED Lika krav över hela världen Bygger på amerikanska krav och standarden ASHRAE Resultatet räknas, inte utredningar Ofta procentuell förbättring Ingen viktning Även stadsdelar kan certifieras BREEAM-community på gång i Malmö Stadsdelar BREEAM Communities Nyproduktion eller ombyggnad Retail, Offices, Industrial, Svensk version 2012 BREEAM Bespoke Skräddarsydd Drift av byggnader BREEAM In Use Olympic Village BREEAM G. Park Blue Outstanding Planet Distribution Center Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 13

14 Miljöbyggnads kännetecken Byggnaden bedöms, inte verksamhet eller förvaltningsorganisation BTH Karlskrona Indikatorer ska vara relevanta Enkelt att kommunicera Följer svensk bygglagstiftning Rimlig administrativ kostnad Dokument och utredningar återanvänds Kontroll (verifiering) i färdig byggnad efter två år Alla indikatorer måste bedömas Entreprenör Förvaltare Sämsta delen i byggnaden ska påverka byggnadsbetyget - en byggnad med BRONSindikatorer kan inte få GULD Miljöbyggnad används för = Nya och befintliga småhus Nya och befintliga flerfamiljshus Nya och befintliga lokalbyggnader, t ex kontor, skolor men också hotell, dagis, gym, äldreboende? Handelsbyggnader Byggnader med flera verksamheter Ombyggnader Tillbyggnader Anpassning sker av lokalbyggnader med hall, sjukhus 42 Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 14

15 16 indikatorer i Miljöbyggnad Energi Innemiljö Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Ljudmiljö Radonhalt Ventilation Kvävedioxid Fuktsäkerhet Inneklimat vinter Inneklimat sommar Dagsljus Legionella Material Dokumentation Utfasning av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen Ger byggnaden betyget BRONS, SILVER eller GULD 43 Exempel på betygskriterier för några indikatorer Indikatorer BRONS SILVER GULD Energianvändning BBR 75% av BBR 65 % av BBR Solvärmelast < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 Radonhalt 200 Bq/m Bq/m 3 50 Bq/m 3 Myndighetskrav Bästa tillgängliga teknik 44 Betyget för HELA huset bestäms med en speciell metod Aggregeringssnurran finns på Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 15

16 Källa: Helena Bülow-Hübe Typiskt exempel hur Miljöbyggnad används under projekteringen Före och efter analys av solvärme, inneklimat och energianvändning Akademiska hus, Matteannexet på LTH, Jais Nielsen White arkt Vid miljöcertifiering engageras hela projekteringsgruppen till samarbete Vem brukar göra Nr Indikator vad? 1 Energianvändning VVS 2 Värmeeffektbehov VVS 3 Solvärmelast Arkitekt 4 Energislag Byggherre 5 Ljudmiljö Ljudsakkunnig 6 Radon Byggkonstruktör 7 Ventilationsstandard VVS 8 Kvävedioxid VVS ocharkitekt 9 Fuktsäkerhet 10 Termiskt klimat vinter VVS Byggkonstrukalt fuktsakkunnig Krav i MB att ljudsakkunnig ska delta Krav på fuktsakkunnig beror på indikatorbetyg 11 Termiskt klimat sommar VVS 12 Dagsljus Arkitekt 13 Legionella VVS 14 Dokumentation av byggvaror 15 Utfasning av farliga ämnen Arkitektoch entreprenör Arkitektoch entreprenör Beror på skede Registering Klassningsarbetet i projektet Ansökan Granskning Beslut om betyg Verifiering i färdig byggnad Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 16

17 Innan betyget blir definitivt ska allt kontrolleras i den färdiga byggnaden -inom två år Kontroll av t ex Har rätt fönster levererats, rätt fläkt, ev ljudbafflar, radonhalten mäts, finns solskyddet, mätt energianvändning?. Enkät ska besvaras av brukarna i GULD-hus Komfort vinter Komfort sommar Dagsljus Fukt Luftkvalitet Ljud Indikator 1 Energianvändning Energikrav i BBR 19 för bostäder BRONS SILVER GULD Bostäder 130 Som BBR 75% av BBR 65 % av BBR Inkluderar Uppvärmningsenergi Varmvattenberedning Fastighetsel Bostäder 110 Men ej hushållsel! Bostäder 90 Indikator 3 Solvärmelast Vad menas? Indikator 3 BRONS SILVER GULD Solvärmelasttal i bostäder < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 Solvärmelasttal i lokaler < 48 W/m 2 < 43 W/m 2 < 32 W/m 2 Beror på Fönsterstorlek Solavskärmning Solskyddande glas. Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 17

18 Indikator 3 Solvärmelast Betygskriterier för nya och befintliga byggnader A SVL =800 g syst A glas golv g glas 0,65 för vanliga fönster g solskydd 0,45 för utvändigt solskydd g syst 0,2 fönster och solskydd Indikator 2 Värmeeffektbehov Värmeeffektbehovet ska beräknas för byggnaden en kall vinternatt i tomt hus Ventilationsluft Transmission Transmission Luftläckage Detta måste vara känt för att beräkna värmeeffektbehov: U-värden Areor i klimatskalet Köldbryggor Lufttäthet Ventilationsflöde Värmeåtervinning Transmission Inomhustemperatur Dimensionerande vinterutetemperatur Geografiskt läge Värmetröghet Beräknas utan inverkan från värmetillskott från sol eller verksamhet Indikator 3 Solvärmelast Jobbig, tycker många Indikator 3 BRONS SILVER GULD Solvärmelasttal i lokaler < 48 W/m 2 < 43 W/m 2 < 32 W/m 2 Byggnader premieras som utformas och projekteras mot oönskad solinstrålning under den varma årstiden Betyget beror fönsterstorlek solavskärmning glasets solskyddsegenskaper Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 18

19 Indikator 3 Solvärmelast Fönsterglasets g-värde UTE INNE g-värdet för fönsterglas är ett mått på den solvärme som släpps in i förhållande till den som träffar yttre glaset (%) g = 0,75 för vanligt glas g < 0,2 kallas solskyddsglas Kallas ibland total soltransmission Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 19 Miljökategori 4 Ej förnybar energi, t ex gas, olja, kol och uran Miljökategori 3 Biobränsle i ej miljömärkta pannor Miljökategori1 Solenergi Vind- och vattenkraft Industriell spillvärme Miljökategori 2 Biobränsle i värme- och kraftvärmeverk Indikator 4 Energislag Miljökategorier för energislag Foto: C Warfvinge Dagsljusfaktor i viss punkt Fönsterandel Kan bedömas på två sätt Indikator 12 Dagsljus Dagsljuskvaliteten ska kontrolleras Foto: C Warfvinge För lågt g-värde ger bekymmer med dagsljustransmittans

20 Inomhusmiljön är viktig i miljöcertifieringssystem Inomhusmiljö Indikator 5 Ljudmiljö Ljudstandarder är till hjälp i Miljöbyggnad Utgår från ljudstandarderna SS och SS för bostäder respektive lokalbyggnader I standarderna berörs 6 akustiska parametrar. I Miljöbyggnad bedöms Luftljudsisolering Stegljudsisolering Ljud från installationer Ljudisolering mot yttre ljudkällor, t ex trafik men inte Ljudtrycksnivå utomhus, t ex på uteplats Efterklangstid och rumsakustik Kraven i ljudstandarden anges i klasserna A, B, C och D. A är hårdast, C är i nivå med BBR Enligt Miljöbyggnad måste ljudsakkunnig delta vid nyproduktion Indikator 6 Radonhalt Ex på radonsäkert och radonskyddat utförande Radonsäkert utförande. Kantförstyvad betongplatta utförd så att den blir så tät att jordluft inte kan sugas in. Genomföringar av rör görs lufttäta. Källarytterväggar utförs i betong. Dräneringsslangar i det kapillärbrytande lagret under huset. Dessa kopplas samman till ett rör som dras upp genom huset eller ut till plattans ytterkant. Om lufttrycket under huset måste sänkas, monteras en fläkt på röret.. Radonskyddat utförande Golv och väggar som inte ger uppenbara otätheter mot mark: Undvik kantisolering som släpper igenom jordluft längs ytterkanterna på betongplattan. Bygg så att sättningar undviks. Täta där rör går genom husets bottenplatta och källarytterväggar. Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 20

21 Indikator 8 Kvävedioxid Trafikavgaser ska inte in i huset med ventilationen BRONS SILVER GULD > 40 µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Alt > 250 m till väg med < fordon/dygn Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 21 Foto: C Warfvinge Dagsljusfaktor i viss punkt Fönsterandel Kan bedömas på två sätt Indikator 12 Dagsljus Fönster får inte bli gluggar! Därför bedöms dagsljus Bostäder endast exempel Enkätresultat visar att > 80 % av brukarna anser det termiska klimatet vintertid vara bra eller acceptabelt T op > 18 ºC Top > 20 ºC Top > 21 ºC Indikator 10 BRONS SILVER GULD Indikator 10 Termiskt klimat vinter Hur kallt får det bli under vintern, och hur vet man det? 61

22 Indikator 12 Dagsljus Dagsljuskvaliteten påverkas av fönsters placering Referens Samma rum, samma fönsterarea, samma LTvärde men form och placering ger olika kvalitet på dagsljuset?.. Källa: Max Tillberg, Bengt Dahlgren AB 63% så bra dagsljus som i referensen Bedömning av material och farliga ämnen Indikator 14 - Loggbok Kontroll av vilka byggvaror som används i huset Indikator 15 Kontroll på att byggvarorna inte innehåller de kemiska ämnen som allvarligast skadar människor och miljö. Indikator 14 Dokumentation av byggvaror Klassningsgränser BRONS SILVER GULD En byggnadsrelaterad loggbok upprättas med information om byggvaror i produktkategorier E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z enligt BSAB 96. Loggboken ska minst innehålla uppgifter om typ av byggvara, varunamn, tillverkare, årtal och innehållsdeklaration. BRONS+ Loggboken är digital och administreras på företagsnivå hos fastighetsägaren SILVER+ Loggboken innehåller information om byggvarornas placering och ungefärliga mängd i byggnaden. Tanken med loggboken är att samla information om material och byggvaror i byggnaden Svårt att identifiera och inventera farliga ämnen i befintliga byggnader Enklare att i framtiden ta hand om byggvaror som med ny kunskap visar sig påverkar hälsa och miljö negativt. Att dokumentera byggvaror i en loggbok är ett förslag från Kemikalieinspektionen Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 22

23 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Enklast att använda de databaser som finns. Ett är gratis, två kräver licens Rekommenderas, Accepteras eller Undviks 67 Det händer mycket inom området - utnyttja Standardinformation Utbildningar i certifieringssystemen Medlemsmöten Seminarier Uppdateringar i certifieringssystemen BREEAM, LEED eller Miljöbyggnad? Skäl att välja Miljöbyggnad Betyget oberoende av infrastruktur Entydigt att endast byggnaden bedöms inte verksamheten Kvalitetssäkring efter två år Bygger för egen förvaltning LEED eller BREEAM väljs om : Mer än själva byggnaden ska bedömas internationella fastighetsinvesterare ska attraheras Lunds nya kommunhus Messingen skola, Miljöbyggnad Catarina Warfvinge, alt catarina.warfvinge@sgbc.se 23