RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL
|
|
- Olof Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL KARLSTADS KOMMUN
2 REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen Upplysningar om innehållet kan lämnas av: Charlotte Kullander Hedbom Energi- och miljösamordnare charlotte.kullander.hedbom@karlstad.se Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, 2014
3 FÖRORD 3 Det är teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun som bygger och sköter Karlstad. Vi ansvarar för kommunens markexploatering, gator, natur, fastigheter, vatten och avlopp. Det här dokumentet riktar sig till dig som konsult, entreprenör och till vår egen personal vid om- och nybyggnationer av lokaler och anslutande mark. Riktlinjerna i det här dokumentet är styrande och beskriver vilka krav vi ställer utöver myndighetskrav, olika standards och branschregler, som till exempel Plan- och bygglagen, PBL, Boverkets byggregler, BBR, Allmän material- och arbetsbeskrivning, AMA samt Råd och anvisningar, RA. Genom att följa de här riktlinjerna under hela uppdraget säkerställs kvalitet och kostnadseffektivitet både under pågående uppdrag och i förvaltning. Om riktlinjerna av någon anledning behöver frångås måste det ske i samråd med sakkunnig på teknik- och fastighetsförvaltningen. Överenskommelsen ska dokumenteras av uppdrags- eller projektansvarig och godkännas av enhetschef på förvaltningsenheten. Eftersom riktlinjerna revideras under året, är det viktigt att uppdragstagaren förvissar sig om att det är de gällande riktlinjerna som används. Den version som gäller vid uppdragets start, är den som sedan gäller under hela uppdraget, om inte något annat har avtalats. Senaste version hittar du alltid på Har du synpunkter på riktlinjerna är vi tacksamma om du mejlar dem till oss på byggriktlinjer@karlstad.se. Karlstad i februari 2014 Anna-Lena Lindgren Fastighetschef/avdelningschef Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 FÖRORD... 3 ATT TÄNKA PÅ... 5 CERTIFIERING: MILJÖBYGGNAD... 5 STYRANDE DOKUMENT... 6 MINSKAD ENERGIANVÄNDNING... 7 ENERGIANVÄNDNING... 7 BEHOV AV UPPVÄRMNING... 7 TILLSKOTT AV SOLVÄRME... 8 FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR... 8 GOD INNEMILJÖ... 9 LJUDMILJÖ... 9 RADON... 9 VENTILATIONSSTANDARD... 9 KVÄVEDIOXID... 9 FUKTSÄKERHET TERMISKT KLIMAT VINTER OCH SOMMAR TILLGÅNG TILL DAGSLJUS LEGIONELLA HÅLLBARA MATERIALVAL DOKUMENTATION AV BYGGVAROR UTFASNINGSÄMNEN SANERING AV FARLIGA ÄMNEN I BEFINTLIGA BYGGNADER EMISSIONER TRÄ VITVAROR... 12
5 ATT TÄNKA PÅ 5 Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad är normgivande för all förvaltning och byggnation. Alla Miljöbyggnads krav framgår inte i denna riktlinje utan återfinns i sin helhet i Miljöbyggnads bedömningskriterier. Alla krav i denna riktlinje är inte hämtade direkt från Miljöbyggnad utan vissa krav ställs utöver Miljöbyggnad. Mer information finns på CERTIFIERING: MILJÖBYGGNAD I strävan mot den goda gröna staden har teknik- och fastighetsförvaltningen valt att ansluta sig till miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. En systematisk hantering av energi, innemiljö och material gör att kommunen har bättre förutsättningar för att kunna tillhandahålla byggnader med låg miljöpåverkan som är bra för människors hälsa. Målsättningen är att minskad energianvändning, god innemiljö samt minskat användande av byggvaror som innehåller farliga ämnen ska ge nöjdare kunder. Målet för befintliga byggnader och ombyggnationer är lägst BRONS. Målet för nyproducerade byggnader och tillbyggnader är lägst SILVER. För mer information besök Sweden Green Building Councils hemsida För specifika definitioner och instruktioner hänvisas till Miljöbyggnads bedömningskriterier för nyproducerade och befintliga byggnader.
6 STYRANDE DOKUMENT 6 Miljöbyggnad tillhandahåller ett antal manualer som innehåller bedömningskriterier. Dessa bedömningskriterier är styrande för alla som arbetar med teknik- och fastighetsförvaltningens lokaler och anslutande mark. Manualerna reglerar, utifrån teknik- och fastighetsförvaltningens beslut om Silver och Brons, vad som behöver göras för att nå respektive betyg. Manualerna styr därför byggnadens utformning, vilken typ av energi som ska användas, vilken ljudmiljö som kan godtas med mera. Följande dokument är styrande: Metodik för nyproducerade och befintliga byggnader. Miljöbyggnads bedömningskriterier för nyproducerade byggnader. Miljöbyggnads bedömningskriterier för befintliga byggnader. Ni finner manualerna på
7 MINSKAD ENERGIANVÄNDNING 7 Karlstads kommuns målsättning är minskad energianvändning. Energianvändningen i byggnaden ska utredas för att säkra att byggnaden kommer att uppfylla ställda krav. ENERGIANVÄNDNING Energimålen för nyproducerade byggnader följer Miljöbyggnad nivå Silver vilket betyder att nyproducerade byggnader ska ha en årlig specifik energianvändning som uppgår till max 75 % relaterat till BBRs krav. För befintliga byggnader skiljer sig målen åt beroende på lokalslag, det vill säga skollokal, vårdlokal eller kontor. Låga klimatutsläpp ska gynnas då kommunen har höga klimatreduceringsmål. I kommunens miljö- och klimatstrategi finns beskrivet hur olika energikällor värderas klimatmässigt. Läs gärna Karlstads kommuns Miljö- och klimatstrategi. Dokumentet finns tillgängligt på karlstad.se. BEHOV AV UPPVÄRMNING Byggnaderna ska utformas så behovet av kyla och uppvärmning minimeras. Ta hänsyn till följande: Huskroppars orientering Andelen fönsterarea i söder- och västerlägen Tak- och fasadmaterial (ljus färg, kylande och reflekterande material) Mängden skuggande grönska Solskydd Solskyddsglas Skuggande överhäng och balkonger Tunga material Välisolerade takkonstruktioner Vegetationsklädda tak och väggar Värmeeffektbehovet ska beräknas för att säkerställa att tillförd effekt för uppvärmning begränsas.
8 TILLSKOTT AV SOLVÄRME Att begränsa solvärmetillskottet sommartid är viktigt för att säkerställa ett bra inneklimat i byggnaden. Begränsning av tillskottet av värme gör att behovet av komfortkyla minskar samt att olägenheten med övertemperatur minimeras. Solvärmelasten ska beräknas i enlighet med Miljöbyggnads instruktioner. 8 FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Karlstads kommun strävar efter att använda förnybara energikällor i så stor utsträckning som möjligt. Vilken typ av energi som ska användas i byggnaden ska utredas i varje specifikt fall.
9 GOD INNEMILJÖ 9 Följande områden hanteras inom ramen för Miljöbyggnad: LJUDMILJÖ I Miljöbyggnad bedöms ljudmiljön inomhus med följande akustiska parametrar i bostäder och lokalbyggnader: Ljud från installationer inomhus Luftljudsisolering Stegljudsisolering Ljud utifrån, t ex från trafik eller från andra ljudkällor På kan handboken Bullerskydd i bostäder och lokaler hämtas kostnadsfritt. En ljudsakkunnig ska finnas med under projektering och byggskede. RADON Radonhalten ska mätas och får inte överstiga 200 Bq/m 3 för befintliga eller ombyggda byggnader. För nyproducerade eller tillbyggda byggnader ska radonhalten understiga 100 Bq/m 3. VENTILATIONSSTANDARD För OVK-pliktiga byggnader ska det finnas en godkänd OVK. För byggnader som inte omfattas av OVK ska en motsvarande kontroll genomföras av en ventilationssakkunnig. För nybyggda byggnader ska det även finnas en behovsstyrd ventilation i de rum som har en varierande belastning, till exempel konferensrum. Formaldehyd i inomhusluften ska understiga 0.05 mg/m 3. Koldioxid CO 2 på/i arbetsplats/konferensrum/storrum ska understiga 1000 ppm. KVÄVEDIOXID Risken för hög kvävedioxidhalt i inomhusluften på grund av närhet till trafik ska kartläggas. Om byggnaden ligger i tätort ska det under projekteringen kontrolleras att kvävedioxidhalten inte blir för hög.
10 FUKTSÄKERHET En fuktsäkerhetsbeskrivning som redovisar kritiska konstruktioner med avseende på fukt- och vattenskadesäkerhet, nödvändiga kontroller och uttorkningsplaner samt dokumentation ska upprättas. Fuktsakkunnig bör anlitas. 10 TERMISKT KLIMAT VINTER OCH SOMMAR Behovet av kylning ska minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder. Öppningsbara fönster ska finnas i skolor och bostäder. Åtgärder för att säkerställa ett bra termiskt klimat vintertid ska genomföras. Se RIKTLINJE VS OCH KYLA och RIKTLINJE VENTILATION. TILLGÅNG TILL DAGSLJUS Byggnaden ska utformas så att goda dagsljusförhållanden uppnås. Dagljusfaktorn ska vara minst 1 % eller andelen fönsterarea, Af, ska vara minst 10 %. Planlösning, färgsättning med mera ska utformas så att dagsljusutbytet blir bra. Fönsterareor och fönsterkvalitéer samt utformning av nischer ska väljas utifrån ett minimalt behov av artificiell belysning dagtid. Solavskärmning ska finnas på alla fönster, glasdörrar och eventuella takfönster i relevanta byggnadsdelar. Solavskärmningen bör vara effektiv mellan maj till september och tillåta solinstrålning övriga delar av året. LEGIONELLA Risken för legionella ska minimeras.
11 HÅLLBARA MATERIALVAL 11 Vid val av material i teknik- och fastighetsförvaltningens lokaler och anslutande mark ska stor vikt läggas vid materialens påverkan på människor och miljö. Försiktighetsprincipen gäller. Är ett material inte är beprövat ska materialet utredas innan det får användas. DOKUMENTATION AV BYGGVAROR Byggvaror ska dokumenteras. Dokumentation av byggvaror ska göras genom användandet av byggvarubedömning. Varor som uppfyller nivån Rekommenderas eller Accepteras är godkända för användning. Rekommenderad byggvara ska prioriteras före accepterad. Byggvaror i kategorin Undviks får endast användas efter godkännande från beställaren, samt efter upprättande av avvikelserapport. För bedömning av material och produkter ska projektverktyget i Byggvarubedömningen användas. Åtkomst till Byggvarubedömningens bedömda produkter fås genom att licens tecknas på Byggvarubedömningens webbportal, Byggvarubedömningen tillhandahåller ett system för miljöbedömning av byggvaror. UTFASNINGSÄMNEN Utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens kriterier får inte förekomma. Utfasningsämnen är ämnen som påverkar genom att bland annat vara cancerframkallande, giftiga och reproduktionsstörande. För att säkerställa om ett material innehåller utfasningsämnen ska materialet bedömas med hjälp av produktdatabasen i Byggvarubedömningen. Om särskilda skäl föreligger kan ett visst material få användas men det ska dokumenteras och en särskild riskbedömning ska göras för att identifiera vägar att minska de risker hantering av ämnet kan medföra. Riskbedömning och särskilda skäl ska finnas väl dokumenterad bland projektets övriga handlingar. Besök gärna Kemikalieinspektionens hemsida.
12 SANERING AV FARLIGA ÄMNEN I BEFINTLIGA BYGGNADER En inventering och en sanering av farliga ämnen ska göras för att säkerställa att byggnaderna inte innehåller farliga ämnen. I det fall farliga ämnen påträffas ska ämnena dokumenteras och analyseras. För att nå SILVER ska ozonnedbrytande ämnen, asbest och PCB ha inventerats och sanerats. 12 EMISSIONER Hänsyn ska tas till emissioner vid val av material. TRÄ Allt trä ska vara FSC-märkt och inga tropiska inslag får förekomma. Tryckimpregnerat trä får inte användas. Trä ska användas i så stor utsträckning som möjligt då teknik- och fastighetsförvaltningen har som mål att användandet av byggmaterialet trä ska öka. Hänsyn ska dock tas till LCC i de fall underhållskostnaden för exempelvis fasadmaterial är hög. För mer information om FSC-märkt skog besök Forest Stewardship Councils hemsida: Se RIKTLINJE BYGG. VITVAROR Bästa tillgängliga energiklass ska väljas. Disk- och tvättmaskiner ska kopplas till både kall- och varmvatten där det är möjligt. Större torkbehov av tvätt ska ske så energieffektivt som möjligt t.ex. med avfuktning eller med värme från värmesystemet.
13 13
14 Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: Webbplats: karlstad.se.
RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD
RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen
Läs merRIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER
RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen
Läs merRIKTLINJE AVFALL OCH KÄLLSORTERING
RIKTLINJE AVFALL OCH KÄLLSORTERING KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen
Läs merRIKTLINJE EL UTGÅVA 1: 2014-03-01 KARLSTADS KOMMUN
RIKTLINJE EL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen Upplysningar
Läs mer3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION
3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation
Läs merRIKTLINJE EL UTGÅVA 2: 2016-02-01 KARLSTADS KOMMUN
RIKTLINJE EL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. Genomgripande ombearbetning Förändring i förord Upplysningar om innehållet kan lämnas
Läs merSvensk Ventilations remissvar till Miljöbyggnad
s remissvar till Miljöbyggnad 3.0 2017-03-15 Remissinstans Manual Indikator (Nr och namn) 7 ventilation och bostäder 7 7 Bostäder 7 sida 29 näst sista 10 Termiskt klimat sommar 3:e Typ av kommentar (Redaktionell
Läs merMängd. använts. Proton SE Takduk
3 Det som användes Alternativ som kunde ha använts Mängd Halogenfri elkabel PVC-kabel 20 915 m Halogenfria installationsrör PVC-rör 2 830 m Lifeline CS (PVC-fritt plastgolv) Tarkett iq Granit 2,0 (PVC-golv)
Läs merMiljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.
Läs merMILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING
MILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING Beställarens miljöplan i förslags- och projekteringsskede Miljömål och krav är framtaget för: Datum för upprättande av Miljömål och krav: Upprättat av: Reviderat: Projektansvarig
Läs merMiljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council
Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö Åsa Wahlström Sweden Green Building Council 1 Fler än 348 medlemmar i SGBC representerar samhällsbyggnadssektorn Styrelse Råd och arbetsgrupper Certifieringsnämnd
Läs merMiljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper
Miljöbyggnad En översikt- och strategiguide för Schneider Electric White Paper Make the most of your energy Miljöbyggnad SAMMANFATTNING Miljöbyggnad (f.d. Miljöklassad byggnad) är ett svenskt system för
Läs merMaterialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101
Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för
Läs merHandlingsplan Miljöarbete
Handlingsplan Miljöarbete Stora Ursvik detaljplan 3 NCC Boende AB 2013-01-08 Mats Nissling 2013-01-08 NCC Boende AB 1 Situationsplan Stora Ursvik, dp 3 2013-01-08 NCC Boende AB 2 Perspektiv Stora Ursvik,
Läs merMiljöklassning av Fastighetsägarnas Hus
Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Theres Kvarnström Energikonsult Fastighetsägarna Stockholm AB 2012-01-31 Fastighetsägarnas Hus Byggnadsår 1956 Ombyggnadsår 2007/2008 Kontorslokal A temp 7 400 m
Läs merTule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad
Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Terminalvägen 36, 171 73 Solna, Org.nr. 556655-7137, www.structor.se 2013-10-15, s 1 (2) Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad 1.1 Inledning
Läs merRiktlinje Energi och miljö
Riktlinje Upprättad av: Ali Joudi Ansvarig: Ali Joudi Datum: 2018-03-28 Revidering: [Revideringsbeteckning] Revideringsdatum: [Revideringsdatum] Status: FASTSTÄLLD Fastställd av: Helena Ribacke, 2018-03-28
Läs merProjekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER SIDOR
Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER 2016 6 SIDOR Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter
Läs merRIKTLINJE FASTIGHETSNÄT
RIKTLINJE FASTIGHETSNÄT KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader
Läs merSweden Green Building Council
Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng
Läs merDANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt
DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt Datum 181109 Maria Novikova Forsen Projekt 2 Sammanfattning utreder om certifieringssystemet Miljöbyggnad kan vara ett alternativ att ställa
Läs merProjekteringsanvisning Tillgänglighet
Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 14 24 APRIL 2018 6 SIDOR PROJEKTERINGSANVISNING - Tillgänglighet - Utgåva 14 Läs detta först viktig information
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Klassningssystem för byggnader och hållbara städer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamen 42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande Tentamensdatum:
Läs merStålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.
Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag
Läs merMILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl
MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald
Läs merSvarsmall för remiss av Miljöbyggnad 3.0
Remissvar Miljöbyggnad 3.0 från Byggmaterialindustrierna 2017-03-15 Byggmaterialindustrierna är en branschorganisation som företräder materialföretagen i Sverige. Vi har ca 850 medlemsföretag, direktanslutna
Läs merMall Fuktsäkerhetsbeskrivning
Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning
Läs merNyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad
Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Borås 161115 Åsa Wahlström Catarina Warfvinge Projektledare Miljöbyggnad är populärt! 2011 2013 2015 1 populärt men behöver ses över 2004: ByggaBo-dialogen
Läs merBygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,
Läs merRiktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun
Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2013-05-29 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Omfattning... 3 Revidering...
Läs merTekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323
Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323 Detta dokument är en sammanställning av Frågor och svar, dvs frågor som fått generella svar av Tekniska rådet i Miljöbyggnad sedan
Läs merMiljöcertifiering av byggnader fokus sol
Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 catarina.warfvinge@sgbc.se 1 Om miljöcertifieringssystem
Läs merMiljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn
Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger
Läs merLCC-analys Farstavikens skola/ekedal
Bilaga 4 LCC-analys Farstavikens skola/ekedal LCC - livscykelkostnad Vid val av en framtida lösning är det viktigt att ta hänsyn till LCC, d.v.s. livscykelkostnad. Genom att se på kostnaderna under hela
Läs merUTREDNING KRING CERTIFIERINGAR INOM MILJÖBYGGNAD
UTREDNING KRING CERTIFIERINGAR INOM MILJÖBYGGNAD Resultat Kommunikation och styrning hinder för Certifiering Energi, radon, ventilation och loggböcker åtgärdbara indikatorer 11 % av alla byggnader som
Läs merAtt ställa energikrav vid nybyggnation
Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU
Läs merAtt bygga upp giftfritt byggande
Att bygga upp giftfritt byggande Gudrun Bremle Kemikaliestrateg Jönköpings kommun Varför jobba med giftfri miljö? Giftfri miljö ett av de nationella miljömålen och ett av de svåraste att nå Vi har ett
Läs merSlutsatser från dag 4
Slutsatser från dag 4 Vid fjärde utbildningstillfället den 12 december 2011 ska frågor om material och kemikaliefrågor tas upp. Inledningsvis diskuterades också klassningsfrågor där undertecknad fått uppdrag
Läs merEnergieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus
Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning
Läs merRIKTLINJE SÄKERHET UTGÅVA 1: 2014-03-01 KARLSTADS KOMMUN
RIKTLINJE SÄKERHET KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen Upplysningar
Läs merRedovisa rätt i Miljöbyggnad
Redovisa rätt i Miljöbyggnad Nyproduktion Version 130403 Detta är en sammanställning av vad som behöver redovisas vid ansökan om certifiering i Miljöbyggnad. I manualerna och ansökningsformulären finns
Läs merNya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning
Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus NKS Bygg Korta fakta om NKS Verksamhetsarean (BTA) för nybyggnationen: ca 330 000 kvm Antal våningar: upp till 12 630 enkelrum för inlagda patienter
Läs merKv Nålskäran Miljöbyggnad Guld
Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv. Nålskäran 118 student bostäder En huskropp med 6 våningsplan Två lägenhetstyper. 24 m² respektive 36 m² Gemensamma balkonger, uteplatser, tvättstuga, förråd, cykelförråd,
Läs merHur jobbar man med miljöbyggnad? 2013-04-28
Vad är och hur används Miljöbyggnad? Catarina Warfvinge 21 mars 2013 1 Sveriges 16 miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande
Läs merLönsam energieffektivisering 2015
Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.
Läs merProjekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR
Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...
Läs merMiljöklassning av byggnader
B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig
Läs mer42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande
Klassningssystem för byggnader och hållbara städer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2015-06-03 Tid: Hjälpmedel: Inga
Läs merMiljöcertifiering i praktiken
Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per
Läs merMiljöprogram Ver 1.4 Dat
Sida 1 av 7 Miljöprogram Ver 1.4 Dat 2019-01-03 Sida 2 av 7 1. Inledning Detta miljöprogram beskriver Hufvudstadens miljömål och miljökrav vid ombyggnationer, nyproduktion, hyresgästanpassningar och underhåll.
Läs merVägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?
PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:
Läs merMiljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?
Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Tove Malmqvist Avdelningen för miljöstrategisk analys (fms), KTH tove.malmqvist@abe.kth.se Kommande års renoveringar betyder mycket
Läs merRIKTLINJE MEDIAMÄTNING
RIKTLINJE MEDIAMÄTNING KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen
Läs merLitteratur/Kunskapskrav inför certifiering som sakkunnig funktionskontrollant, enligt BFS 2011:16 OVK 1 med ändringar.
2012-03-14 1(5) Litteratur/Kunskapskrav inför certifiering som sakkunnig funktionskontrollant, enligt BFS 2011:16 OVK 1 med ändringar. Dokumenten nedan är tillåtna hjälpmedel vid skriftligt prov (tentamen).
Läs merSolavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS
RÅDGIVANDE REFERENS Solavskärmning I takt med att våra byggnader blir allt mer välisolerade och energieffektiva, uppstår ibland konflikter med solvärmelaster som blir besvärande för lokalernas användare
Läs merSTYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG
Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING
Läs merTekniska anvisningar Energi 2015-02-05
Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...
Läs merBeslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva
Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva Mari-Louise Persson Energistrateg 2016-11-15 Riksbyggen - Vår verksamhet Utvecklar och bygger bostäder med bostadsrätt Förvaltar fastigheter åt bostadsrättsföreningar
Läs merProjekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR
Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning:... 3 Syfte:... 3 Att tänka på:......
Läs merVENTILATION. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler (BBR) Hans Severinson
VENTILATION En handbok i anslutning till Boverkets byggregler (BBR) Hans Severinson Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2015 AB Svensk Byggtjänst
Läs merKvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)
www.igpassivhus.se Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften) Samordning kompetens - hållbarhet Hur kunnig måste byggherren vara och vad behöver den ha för kunskaper?
Läs merHjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda
Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk
Läs merHÅLLBARHETSPROGRAM FLERBOSTADSHUS
HÅLLBARHETSPROGRAM FLERBOSTADSHUS INNEHÅLL Introduktion 1. Hållbarhetsstyrning 2. Hållbarhetsprogram 2.2. Hållbarhetskrav 2.2.1. Lagar, författningar och föreskrifter 2.2.2. Kvalitets- och miljöarbete
Läs merFuktbegrepp - definitioner
1 Fuktbegrepp - definitioner Översikt SKEDE AKTIVITET RESULTAT UTFÖRARE PROGRAM Att (om)formulera byggherrens krav på fuktsäkerhet i program och AF eller i ett speciellt fuktsäkerhetsprogram Upprätta en
Läs merEnergikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion
Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion Vad innebär de för utformning och teknikval? Vad är BEN? Catarina Warfvinge, Bengt Dahlgren AB Regeringsuppdrag ligger vanligen bakom Boverkets skärpningar
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merANVISNING M-BUS MÄTARE I CITECT
ANVISNING M-BUS MÄTARE I CITECT KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. Förändring i förord Upplysningar om innehållet kan lämnas av: Jan-Åke
Läs merVarför certifieringssystem?
1 2 Varför certifieringssystem? Värdeökning Attraktiva lokaler Högre driftnetto Säkrare avkastning Effektivare Strukturerad arbetsmetod Förbättrad laganda Säkrar målsättning Högre kvalitet Checklista för
Läs merStor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft
Stor miljöpåverkan Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % av växthusgaserna 15 % av avfallet Påverkan på
Läs merVarför luften inte ska ta vägen genom väggen
Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar
Läs merMiljöbedömningar & Certifieringssystem. Så här läser du Almedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem. almedalsgolv.se. Miljöbyggnad 3.
Så här läser du lmedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem SundaHus Övrigt Byggnaden certifieras enligt nivå Brons, Silver och där är den högsta nivån. Byggnaden certifieras enligt nivå Pass,
Läs merPolicy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler
Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Ks/2015:532 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Fastställd av
Läs merBilaga Riktlinjer LCC
Bilaga Riktlinjer LCC Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Riktlinjer LCC Augusti 2019 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar. Denna
Läs merBÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning
BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merVi har gjort det enkelt att välja rätt.
Vi har gjort det enkelt att välja rätt. Miljögranskat sortiment Vi miljögranskar hela vårt sortiment, så att du som kund tryggt ska kunna handla hos oss. Hur går miljögranskningen till? Vi går först igenom
Läs merHur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?
Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara
Läs merMiljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik
Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September
Läs merNya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet
New Karolinska Solna - Sustainability Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar:
Läs merOutnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström
Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader Åsa Wahlström Över 90 % av de byggnader som vi har idag kommer att stå kvar 2050 Sweden GBC 1 Miljömålen och byggnader Begränsad klimatpåverkan
Läs merMiljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns
Läs merSpara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg
Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg En gång i tiden Nu Och snart BDAB-huset eller Byggnad 18 Energieffektivt Kostnadseffektivt Underhållseffektivt Närhet till
Läs merHur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?
Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader? wanda.rydholm@boverket.se Boverket var och vad? Placerad i Karlskrona och Stockholm. ~240 anställda; exempelvis civilingenjörer, arkitekter, jurister
Läs merMiljöklassning av byggnader
Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies
Läs merVad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE
Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Vad är ByggaF, ByggaL och byggae? Metoder med verktyg för
Läs merEtt gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se
Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror www.byggvarubedomningen.se Nu behöver du bara känna till ett system för miljöbedömning av byggvaror. Byggvarubedömningen har samlat de största och viktigaste
Läs merBilaga. Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar
Bilaga Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Akustik, Tekniska anvisningar Maj 29 Detta dokument ingår som bilaga till Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar.
Läs merInledning... 3. Miljöanpassade transporter... 4. Giftfritt Stockholm... 6. Hållbar energianvändning... 7. Resurseffektiva kretslopp...
Miljöprogram 2016 Innehåll Inledning... 3 Miljöanpassade transporter... 4 Giftfritt Stockholm... 6 Hållbar energianvändning... 7 Resurseffektiva kretslopp... 8 Sund inomhusmiljö... 9 Vem och hur?... 10
Läs merVälkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025
Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva
Läs merDöbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12
Döbelnsgatan 20D Kommunala handikapprådet 9/12 Agenda Fakta om huset Syfte för dess uppkomst Vad som har gällt Vad som gäller idag Uppsalahems arbete för gröna hem Fakta Döbelnsgatan 20D Punkthus byggt
Läs merVi har gjort det enkelt att välja rätt.
Vi har gjort det enkelt att välja rätt. Miljögranskat sortiment Vi miljögranskar hela vårt sortiment, så att du som kund tryggt ska kunna handla hos oss. Hur går miljögranskningen till? Vi går först igenom
Läs merMiljöbyggnad på SISAB
RÅDGIVANDE REFERENS Miljöbyggnad på SISAB Sedan januari 2014 gäller att all nyproduktion ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad, nivå silver. Beslutet har tagits av SISAB:s styrelse och anges även i
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merMiljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson
Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda
Läs merFörstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot
1 (5) Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot Fastigheterna Stadshuset (Eldkvarnen 1), Oscarsteatern (Hasseln 4), Rinkeby Folketshus (Kvarnberget
Läs merFastighetsförvaltning och miljö
Fastighetsförvaltning och miljö Per Lilliehorn Skyddsobjekten Skyddsobjekt naturresurser Skyddsobjekt ekosystem Skyddsobjekt människors hälsa 2 Flyttat fokus Från fabriken Till konsumtionen 3 1 Utgångspunkter
Läs mer