Varför certifieringssystem?

Transkript

1 1

2 2

3 Varför certifieringssystem? Värdeökning Attraktiva lokaler Högre driftnetto Säkrare avkastning Effektivare Strukturerad arbetsmetod Förbättrad laganda Säkrar målsättning Högre kvalitet Checklista för vilka aspekter som ska beaktas Verktyg för att bedöma hållbarhetsfaktor Granskad av extern part 3

4 4

5 5

6 Bedömningsområden BREEAM LEED Miljöbyggnad Green Building/ Passivhus Svanen Energi X X X X X Inomhusmiljö X X X X Material X X X X Styrning / uppföljning X X X X Vatten X X Byggprocess X X X Avfallshantering X X X Transporter X X Ekologi och platsval X X Föroreningar X X Innovation X X LCA X 6

7 Jämförelse olika klasser OBS beror på byggnad OUTSTANDING PLATINUM EXCELLENT VERY GOOD GULD GOLD GOOD Svanen SILVER SILVER BBR KLASSAD CERTIFIED PASS Boverkets byggregler Svanen Miljöbyggnad LEED BREEAM 7

8 GreenBuilding Ett EU-initiativ Lanserades % mindre energi än BBR eller 25% mindre energi än tidigare Fördel: Enkel, prisvärd Nackdel: Enbart en energicertifiering 8

9 LEED Amerikanskt system Helhetsambition - 7 Bedömningsområden Lanserades 1999 Vissa grundkrav, betyg efter frivilliga poäng Betyg: Platina, Guld, Silver, Certifierad Fördel: Internationellt välkänt, inarbetat Nackdel: Ej nationellt anpassat, omfattande certifieringsprocess 9

10 BREEAM System från Storbritannien Världens äldsta och mest använda miljöbedömning metod för byggnader Lanserades 1990 Högre måste-krav för högre betyg, frivilliga poäng Svensk version 2013 Fördel: Erkänt tuffa, väl förankrade krav, nationell anpassning Nackdel: Mest omfattande certifieringsprocessen 10

11 Miljöcertifiering i Sverige Antal certifierade och officiellt registrerade projekt Källa: SGBC.se, maj

12 12

13 Miljöbyggnad Svenskt system Lanserades 2009 (Miljöklassad Byggnad) Betyg: Guld, Silver, Brons Bedömningsområden - Energi - Inomhusklimat - Material Hanteras av SGBC (Utvecklat av ByggaBodialogen) Hittills 67 certifierade byggnader i Sverige ca 850 under ansökan 13

14 Grundförutsättningar Enkelt men verkningsfullt - förlängning av svensk bygglagstiftning Måste klara lägsta nivån för alla indikatorer Relevant miljövärdering (ex. Fuktsäkerhet, radon) Allt mäts, besiktigas eller kontrolleras i färdigt hus Går inte att få högsta klass om huset är dåligt på någon punkt GULD kräver att brukarna säger sitt brukarenkät 14

15 Manualer för flera olika byggnadsprojekt Kan certifiera: Nyproduktion, Befintlig byggnad, Om- och tillbyggnad, Byggnad med flera verksamheter. Lämpliga projekt: Bostäder: Småhus och flerfamiljshus. Lokalbyggnader: kontor, skolor, vårdbyggnader, hotell, gym etc. Handelsbyggnader: gallerior, livsmedelsbutiker etc. Manualer: Befintlig byggnad Ny byggnad Befintlig handelsbyggnad Ny handelsbyggnad 15

16 Miljöbyggnad vid nyproduktion och ombyggnation Fördelar: Underlättar formulering av miljömål Miljöfrågor får central roll Helhetssyn Energi, miljö och hälsa Dokumentation Kommunicera och jämföra prestanda Användning: Styrverktyg: Förhandsklassning Statusbedömning av byggnaden, nuläge Formulera miljömål m.h.a. nivå på indikatorer Ev. Certifiera Kommunicera byggnadens prestanda 16

17 Certifieringsprocess 17

18 Avgifter i Miljöbyggnad Nybyggnad Småhus Flerbostadshus Lokalbyggnad, liten (< m2 Atemp) Lokalbyggnad, mellan ( m2 Atemp) Lokalbyggnad, stor (> m2 Atemp) Vad ingår i avgiften? Registrering Tre projektspecifika frågor och fastställande av bedömningskriterier. Granskning En kontroll av formalia innan granskning, extern granskning med maximalt två kompletteringar, behandling i certifieringsråd med maximalt en komplettering. Prel. certifiering Plakett och certifikat, administration, arkiv och databas, publicering. Verifieringsgranskning En kontroll av formalia innan granskning, extern granskning med maximalt två kompletteringar, behandling i certifieringsråd. Certifiering Certifikat, administration, arkiv och databas, publicering. Eventuell avgift för korrigering av betyget på plaketten tillkommer. 18

19 Avgifter i Miljöbyggnad Befintlig byggnad Småhus Flerbostadshus Lokalbyggnad, liten (< m2 Atemp) Lokalbyggnad, mellan ( m2 Atemp) Lokalbyggnad, stor (> m2 Atemp) Vad ingår i avgiften? Registrering Tre projektspecifika frågor och fastställande av bedömningskriterier. Granskning Certifiering En kontroll av formalia innan granskning, extern granskning med maximalt två kompletteringar, behandling i certifieringsråd med maximalt en komplettering. Certifikat, administration, arkiv och databas, publicering. Eventuell avgift för korrigering av betyget på plaketten tillkommer. Priserna gäller för fastighetsägare som är medlem i Sweden Green Building Council. För icke-medlem tillkommer 43 % Om ansökan sammanställs och lämnas in av en av SGBC certifierad expert på Miljöbyggnad lämnas 10 % rabatt på granskningsavgiften. Moms tillkommer på alla avgifter. 19

20 16 indikatorer Energi Inomhusmiljö Material Energianvändning Ljudkvalitet Dokumentation Värmeeffekt Solvärmelast Energislag Radonhalt Ventilation Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus Legionella Utfasning av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen (endast befintlig byggnad) 20

21 Fördelning av arbetsuppgifter i nybyggnadsprojekt Nr Indikator Vem brukar göra vad? 1 Energianvändning VVS 2 Värmeeffektbehov VVS 3 Solvärmelast Arkitekt 4 Energislag Byggherre 5 Ljudkvalitet Ljudsakkunnig 6 Radonhalt Byggkonstruktör 7 Ventilationsstandard VVS 8 Kvävedioxid VVS och Arkitekt 9 Fuktsäkerhet Byggkonstruktör alt. Fuktsakkunnig 10 Termiskt klimat vinter VVS Miljöbyggnadssamordnare: Samordning Information Sammanställning 11 Termiskt klimat sommar VVS 12 Dagsljus Arkitekt 13 Legionella VVS 14 Dokumentation av byggvaror Projektör och Entreprenör 15 Utfasning av farliga ämnen Projektör och Entreprenör 21

22 Bedömningsmetoder i nybyggnadsprojekt Nr Indikator Bedömningsmetoder 1 Energianvändning Energiberäkning med datorsimulering 2 Värmeeffektbehov Beräkning med Miljöbyggnads beräkningsverktyg 3 Solvärmelast Beräkning med förenklad metod 4 Energislag Beräkningsresultat från nr 1 och Miljöbyggnads beräkningsverktyg 5 Ljudkvalitet Åtgärder enligt bedömningskriterier 6 Radonhalt Mätning av markradonhalt och åtgärder 7 Ventilationsstandard Åtgärder enligt bedömningskriterier 8 Kvävedioxid Bedömning utifrån kartering av kommunalt luftvårdsförbund 9 Fuktsäkerhet Fuktsäkerhetsarbete under hela byggprocessen 10 Termiskt klimat vinter Beräkning med förenklad metod eller datorsimulering 11 Termiskt klimat sommar Beräkning med förenklad metod eller datorsimulering 12 Dagsljus Beräkning med förenklad metod eller datorsimulering 13 Legionella Åtgärder enligt bedömningskriterier 14 Dokumentation av byggvaror Upprättande av loggbok 15 Utfasning av farliga ämnen Kontroll mot databaser 22

23 Bedömningsmetoder i befintlig byggnad Nr Indikator Bedömningsmetoder 1 Energianvändning Energideklarationen alternativt energistatistik 2 Värmeeffektbehov Beräkning med MB-verktyg eller Uppmätning med effektsignatur 3 Solvärmelast Beräkning med förenklad metod 4 Energislag Energideklaration, energistatistik, fjärrvärme- och elavtal, MB-verktyg 5 Ljudkvalitet Lyssningstest alternativt Bedömning utifrån ljudstandard Eventuell enkätundersökning 6 Radonhalt Mätning 7 Ventilationsstandard OVK-protokoll alternativt Mätning och besiktning 8 Kvävedioxid Mätning 9 Fuktsäkerhet Inventering Eventuell enkätundersökning 10 Termiskt klimat vinter Mätning eller Beräkning; förenklad eller datorsimulering Eventuell enkätundersökning 11 Termiskt klimat sommar Mätning eller Beräkning; förenklad eller datorsimulering Eventuell enkätundersökning 12 Dagsljus Beräkning; förenklad eller datorsimulering Eventuell enkätundersökning 13 Legionella Mätning Besiktning 16 Sanering av farliga ämnen Inventering 23

24 Betyg Motsvarar myndighetskrav från: - Boverket - Arbetsmiljöverket - Strålsäkerhetsmyndigheten - Socialstyrelsen - samt aktuella branschregler SILVER Högre ambition än normal byggstandard GULD Tillgänglig spetsteknik / funktion utifrån miljösynpunkt. Möjlig men kostsam 24

25 Betyget bestäms med en aggregeringsmetod Indikatorer Aspekter Områden Byggnad Köpt energi Energianvändning Energi Värmeeffektbehov GULD Effektbehov Solvärmelast Andel av energislag GULD Energislag GULD Ljudklass SILVER Ljudmiljö SILVER Radonhalt SILVER Luftkvalitet Ventilation Kvävedioxid GULD Fuktsäkerhet SILVER Fukt SILVER Inomhusmiljö SILVER Termiskt klimat vinter GULD Termiskt klimat Termiskt klimat sommar GULD GULD Dagsljus SILVER Dagsljus SILVER Legionellakontroll GULD Legionella GULD Dokumentation av byggvaror SILVER Dokumentation SILVER Material och kemikalier Utfasning av farliga ämnen Utfasning SILVER 25

30 Energi Mål / krav: Effektiv energianvändning Miljövänliga energikällor Bedömningsområden: Energianvändning Energibehov vinter Energibehov sommar Energislag 30

31 Indikatorer Energi Nyproducerade byggnader SILVER GULD 1. Energianvändning 2. Värmeeffektbehov Byggnader som värms med annat än el Eluppvärmda byggnader Byggnader som värms med annat än el Eluppvärmda byggnader BBR 75 % av BBR 65 % av BBR BBR 95 % av BBR 90 % av BBR 60 W/m 2 A temp 40 W/m 2 A temp 25 W/m 2 A temp 40 W/m 2 A temp 30 W/m 2 A temp 20 W/m 2 A temp 3. Solvärmelast Lokaler < 48 W/m 2 < 43 W/m 2 < 32 W/m 2 Bostäder < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 4. Energislag Bostäder och lokaler > 50 % från miljökategorierna 1, 2 och 3 > 10% från miljökategori 1 och < 25% från Miljökategori 4 Alternativt: > 50% från Miljökategori 2 och < 25% från Miljökategori 4 Kategori 1 Förnyelsebart + spillvärme som annars inte kan tas tillvara Kategori 2 Biobränsle i värme- och kraftvärmeverk, miljöprövad biobränslepanna Kategori 4 Fossilt och kärnkraft > 20 % från Miljökategori 1 och < 20 % från vardera Miljökategori 3 och 4 Alternativt: > 50 % från Miljökategori 2 och < 20 % från vardera Miljökategori 3 och 4 31

32 Inomhusmiljö Mål / krav En hälsosam och behaglig inomhusmiljö Bedömningsområden Ljudmiljö (krav på Ljudsakskunnig) Luftkvalitet: - radon - ventilation - trafikföroreningar Fuktsäkerhet och legionellarisk Termiskt klimat vinter och sommar Dagsljus 32

33 Indikatorer Inomhusmiljö Nyproducerade byggnader 5. Ljudmiljö Bostäder och lokaler SILVER GULD Ljudklass C på de fyra bedömda ljudparametrarna enligt SS eller SS Minst två av de fyra bedömda ljudparametrarna i SS eller SS ska uppfylla ljudklass B eller högre. Övriga bedömda till minst ljudklass C. Minst ljudklass B på alla de bedömda ljudparametrarna enligt SS eller SS Enkätresultat visar att minst 80 % av svarande brukare anser ljudmiljön vara mycket bra, bra eller acceptabel. I småhus deklareras ljudkvaliteten av ägaren. 6. Radonhalt Bostäder och lokaler Bq/m Bq/m 3 50 Bq/m 3 Lokaler Uteluftsflöde 7 l/s,person + 0,35 l/s,m2golv eller enligt råd i AFS 2009:2 + Behovsstyrt ventilationsflöde i vistelserum med varierande belastning, t ex konferensrum SILVER + Behovsstyrt ventilationsflöde, t ex VAV i vistelserum. Enkätresultat visar att >80 % av brukarna anser luftkvaliteten vara bra eller acceptabel 7. Ventilationsstandard Bostäder Uteluftsflöde 0,35 l/s,m2 golv + Möjlighet till forcering av frånluftsflöde i kök enligt BFS 1998:38. SILVER + Frånluftsflöde i bad-,dusch- eller tvättrum enligt BFS 1998:38. Enkätresultat visar att minst 80 % av svarande brukare anser luftkvaliteten vara mycket bra, bra eller acceptabel. I småhus deklareras luftkvaliteten av ägaren 33

34 Indikatorer Inomhusmiljö Nyproducerade byggnader SILVER GULD 8. Kvävedioxidhalt Bostäder och lokaler > 40 µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Alternativt: Byggnad utanför tätort, dock måste avståndet till kraftigt trafikerade vägar (> fordon/dygn) vara större än 250 m. SILVER + 9. Fuktsäkerhet Bostäder och lokaler Byggnaden är fuktsäkerhetsprojekterad och utförd enligt BBR avsnitt 6:5, dvs. fuktkritiska konstruktioner är identifiera-de och dokumenterade, kontrollplaner finns och utförandet dokumenteras + Aktuella branschregler följs för utförande av våtrum. Fuktsäkerhetsprojekterin g enligt Bygga F eller motsvarande. Fuktmätningar i betong utförs enligt RBK (Rådet för Byggkompetens) En diplomerad fuktsakkunnig (beställarens expert) och en fuktsäkerhetsansvarig (entreprenörens expert) ska vara utsedda. I småhus krävs att en fuktsäkerhetsansvarig (entreprenörens expert) är utsedd. Enkätresultat visar att < 10 % av brukarna upplever hälsobesvär eller mögellukt. I småhus deklareras mögellukt och hälsobesvär av ägaren 34

35 Indikatorer Inomhusmiljö Nyproducerade byggnader SILVER GULD 10. Termiskt klimat vinter Bostäder och lokaler PPD 20 % som visas med datorsimulering. PPD 15 % som visas med datorsimulering. PPD 10 % som visas med datorsimulering. Enkätresultat visar att >80 % av brukarna anser det termiska klimatet vintertid vara bra eller acceptabelt I småhus deklarerar ägaren den termiska kom-forten vintertid Småhus TF < 0,4 Värmekälla under fönster eller redovisning av skydd mot kallras, dvs lufthastigheten < 0,15 m/s TF < 0,3 Värmekälla under fönster eller redovisning av skydd mot kallras, dvs lufthastigheten < 0,15 m/s TF ej accepterad PPD 10 % som visas med datorsimulering I småhus deklarerar ägaren den termiska kom-forten vintertid. 11. Termiskt klimat sommar Bostäder och lokaler PPD 20 % som visas med datorsimulering. Öppningsbara fönster i bostäder och skolor. PPD 15 % som visas med datorsimulering. Öppningsbara fönster i bostäder och skolor. PPD 10 % som visas med datorsimulering. Öppningsbara fönster i bostäder och skolor. Enkätresultat visar att >80 % av brukarna anser det termiska klimatet sommartid vara bra eller acceptabelt I småhus deklarerar ägaren den termiska kom-forten sommartid Småhus SVF < 0,048 Öppningsbara fönster SVF < 0,036 Öppningsbara fönster SVF < 0,025 Öppningsbara fönster I småhus deklarerar ägaren den termiska kom-forten sommartid 35

36 Indikatorer Inomhusmiljö Nyproducerade byggnader SILVER GULD 12. Dagsljus Bostäder och lokaler Dagsljusfaktor > 1,0 % Dagsljusfaktor 1,2 % Dagsljusfaktor 1,2 % visad med datorsimulering Enkätresultat visar att >80 % av brukarna anser ljusförhållandena vara bra eller acceptabelt. I småhus deklarerar ägaren dagsljuskvaliteten. Bostäder AF 10 % AF 15 % Legionella Flerbostadshus och lokaler Temperatur på stillastående tappvarm-vatten i t ex beredare och ackumulatortankar 60 C. Gemensam rörledning till flera duschplatser där temperaturen är högst 38 C ska inte vara längre än 5 meter. Handdukstorkar och andra värmare är inte kopplade på vvc-ledningen. Proppade ledningar ska vara så korta att temperaturen på det stillastående vattnet inte understiger 50 C. + Riskvärdering genomförs med avseende på tillväxt och spridning av legionella i äldre- och gruppboende, hotell, sporthal-lar, simhallar, sjukhus och flerbostads-hus. Erforderliga åtgärder genomförs som minskar legionellarisken. Legionellaskydd enligt "Branschregler Säker Vatteninstallation". SILVER + Termometrar monteras på utgående varmvatten och på returen i varje vvc-krets. Instruktioner ska finnas för regelbundna kontroller av vv- och vvc-temperatur. Småhus - Temperaturen på stillastående tappvarmvatten i t ex beredare och ackumula-tortankar 60 C. SILVER+ Legionellaskydd enligt "Branschregler Säker Vatteninstallation. 36

37 Material och Kemiska ämnen Mål / krav Bra materialval Kunskap om vad som byggs in i byggnaden Bedömningsområden Ny byggnad: Dokumentation av byggvaror som byggs in Utfasning av farliga ämnen Befintlig byggnad: Sanering av farliga ämnen 37

38 Indikatorer Material Nyproducerade byggnader 14. Dokumentation av byggvaror 15. Utfasning av farliga ämnen Bostäder och lokaler Bostäder och lokaler SILVER GULD En byggnadsrelaterad loggbok upprättas med information om byggvaror i produktkategorier E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z enligt BSAB 96. Loggboken ska minst innehålla uppgifter om typ av byggvara, varunamn, tillverka-re, innehållsdeklaration och årtal för dess upprättande. Dokumentation saknas + Loggboken är digital och administreras på företagsnivå hos fastighetsägaren. Utfasningsämnen enligt KEMI:s kriterier förekommer endast i mindre omfattning hos loggbokens byggvaror och är dokumenterade i en avvikelselista. SILVER+ Loggboken innehåller information om byggvarornas placering och mängd i byggnaden. Utfasningsämnen enligt KEMI:s kriterier förekommer inte i de dokumenterade byggvarorna i loggboken. Inget materialkrav på installationer Ej på skruv- och mutternivå 38

39 Indikatorer Material Befintliga byggnader 16. Sanering av farliga ämnen Bostäder och lokaler SILVER GULD Lagstiftning gällande förekomst och inventering av ämnen med miljö- och hälsorisk uppfylls. Inkapslad asbest/asbestfibrer fast bundna i material finns i byggnaden enligt inventering. + Ozonnedbrytande ämnen (freoner), asbest och PCB (även småhus) har inventerats och har inte påträffats, eller har sanerats. SILVER + Kadmium, bly, radioaktiva isotoper, kvicksilver samt impregnerat virke har inventerats och har inte påträffats, eller har sanerats. Inventering utförs av miljöinventerare: Miljöstatus CMF-kravspecifikation 39

40 Miljöbyggnad -förvaltningsskede Verifiering av nybyggnad inom 2 år - Brukarenkät krävs för guld, ny som befintlig byggnad Ombyggnad/förändring? Samma krav gäller! Certifiering gäller max 10 år eller tills byggnad genomgått större förändringar 40

41 41

42 Miljöbyggnad - referensprojekt SWECO-huset Stockholm Guld Nya Karolinska Sjukhuset Solna Guld Amhult resecentrum Göteborg Silver 42

43 Miljöbyggnad Swecohuset, befintlig byggnad Köpt energi: > 65 % reduktion Krav för Guld nybyggnad: 60 kwh/m 2 (bef. 84 kwh/m 2 ) Material Miljöinventering och sanering Nya material godkända enl. Byggvarubedömningen Akustik - Ljudklass B Dagsljus vid arbetsplatserna Fuktsäkerhet Enkätundersökning för brukarna 43

44 En energieffektiv byggnad Lösningar: Renoverade fönster U: från 2,5 till 1.2 W/m 2,K g: från 0,68 till 0,30 Tätning Bättre termisk komfort 44

45 En energieffektiv byggnad Lösningar: Borrhålslager 26 hål, 280 m djupa för kyla och värme 45

46 En energieffektiv byggnad Lösningar: Varm kyla kylbafflar Warm indoor air Warm cooling media (water +20/23 C) Cooled indoor air 46

47 En energieffektiv byggnad Lösningar: Förbättrat luftbehandlingssystem Nya aggregat: verkningsgrad, återvinning > 90% Menerga Type 64 Resolair VAV-system. Styrsystem, -prognostiserande i realtid 47

48 En energieffektiv byggnad Lösningar: Optimerat dagsljus och belysning Närvaro och dagsljusstyrd belysning DALI (Digital Addressable Lighting Interface) protocol - öppen standard för kommunikationsprotokoll 48

49 Solar power pv-cells En energieffektiv byggnad Free cooling from outdoor air Heat recovery of ventilation >90% Tap hot water Heating air supply Heating radiators District heating biofuel renewable energy Cooling via air supply Cooling via ceiling baffles Cooling machine Tenants' electrical power Estate el power Seasonal bore hole energy storage 49

50 En energieffektiv byggnad Från 180 kwh/m 2, år till < 60 kwh/m 2,år (simulerad). Mätningar under 2014 Vad vi gjorde: inte ny kunskap och inte morgondagens teknik, men mycket god tillämpning av den tillgängliga tekniken som vi har idag 50

51 Sweden Green Building Award 2012 Vinnare Miljöbyggnad Befintlig byggnad Verifiering efter två år skall utföras 51

52 52