Bygglogistik metoder

Transkript

1 Bygglogistik metoder En granskning av Norra Djurgårdsstaden och Barkarbystaden Construction logistics methods A review of the Stockholm Royal Seaport and Barkarbystaden Författare: Alim Aripov Shaian Shirvanpour Uppdragsgivare: Prolog Bygglogistik AB Handledare: Hans-Christian Callisen, Prolog Bygglogistik AB Philip Sande, Prolog Bygglogistik AB Sven Dahlström, KTH ABE Examinator: Per Roald, KTH ABE Examensarbete: HS108X Examensarbete inom produktionsteknik, 15,0 hp HS108X Degree Project in Civil Engineering Management, 15 ects Godkännandedatum: Serienummer: BD 2016; 52 i

2 Sammanfattning Strax norr om Djurgården i Stockholm byggs idag ett av Europas största stadsutvecklingsområden Norra Djurgårdsstaden. Området är och kommer bli trångbebyggt, med entreprenörer som bygger sida vid sida. Samtidigt är Norra Djurgårdsstaden starkt miljöprofilerad, och ska vara ett föredöme hur ett hållbart byggande ska gå till. För att upprätta ett effektivt logistikflöde har ett obligatoriskt bygglogistikcenter upprättats som hanterar områdets transporter med syfte att minska trängseln i området samt reducera miljöpåverkan av byggandet. Det råder delade meningar om att bygga genom ett bygglogistikcenter, då många anser att bygglogistikcenter både är dyra att upprätta och driva. Ett alternativ är att bygga med den konventionella metoden, vilket innebär att materialtransporter kommer direkt till byggarbetsplatsen. Det är något som används i Barkarbystaden, det största utbyggnadsområdet i Stockholmsområdet just nu. Där sker byggandet inte alls lika trångt som i Norra Djurgårdsstaden, och i en öppnare miljö. Den konventionella metoden kan vara mycket billigare att använda än att upprätta ett bygglogistikcenter, om logistikflödet kan ske problemlöst. Längre väntetider eller lägre leveransprecision är några av faktorerna som kan påverka om det är ekonomiskt försvarbart eller inte. Val av metod beror till stor del på projektets omfattning samt lokalisering. Vår granskning visar att rätt val gällande logistikmetod gjorts både i Norra Djurgårdsstaden samt i Barkarbystaden. Utan någon form av koordinering av transporter, som med ett bygglogistikcenter, hade byggandet i Norra Djurgårdsstaden inte fungerat lika felfritt som det gör idag. Ett byggande genom ett bygglogistikcenter i Barkarbystaden kan däremot troligtvis inte motiveras ekonomiskt, då de positiva effekterna med exempelvis ett förbättrat logistikflöde troligtvis inte hade märkts av där. Däremot visar granskningen att just ett logistikcenter i Norra Djurgårdsstaden som koordinering av transporter inte behöver vara den bästa metoden. Byggandet hade troligtvis kunnat fungera lika bra med strikta och koordinerade materialtransporter direkt till arbetsplatsen, eller genom ett större logistikcenter för ett flertal andra byggområdet i Stockholmsområdet precis utanför staden. Dessa metoder skulle troligtvis även vara lättare att motivera ekonomiskt. Granskning av utförda fältstudier på leveranser i Barkarbystaden visar att väntetiderna för leveranser i snitt är 1,6 timmar och kostar ca SEK per transport enligt rådande förutsättningar, vilket är lägre än 4000 SEK som är snittkostnaden för en mottagning av en leverans i Sverige. En del i skillnaden kan förklaras med att leveranserna sker med lettisk arbetskraft, som tjänar runt en sjundedel av vad en svensk chaufför tjänar. Nyckelord: Bygglogistik, Logistikcenter, Norra Djurgårdsstaden, Barkarbystaden, Den konventionella metoden. ii

3 Abstract In the north of Djurgarden in Stockholm, one of the largest urban area projects, called Stockholm Royal Seaport, is being built today. The area is cramped up due to contractors building side by side with each other. Stockholm Royal Seaport is a strong environmental profile area, and it should be an example on how a sustainable building takes place. In order to establish well-functioning building and logistics flows in the area, has a Construction Consolidation Center (CCC) established that will manage the area's transports, to reduce traffic congestion and hopefully resulting in a reduction of environmental impact in the urban area. There are many opinions about building through a CCC, which many consider that it is both expensive to set up and operate logistics center. One option is to build with the conventional method, which means that the material transports will be delivered directly to the construction site. This conventional method is used in Barkarbystaden, the largest urban expansion area in Stockholm right now. Construction takes place in an open environment and it is not as crowded as in Stockholm Royal Seaport. The conventional method can be much cheaper than building up a Construction Consolidation Center if logistics flows can be managed without any problems. Influencing factors such as longer waiting times or lower precision may affect whether it is worth building with it or not. The choice of method depends on the scope of the project and the location. Our review shows that the right choice was made regarding logistics approach in both Stockholm Royal Seaport and Barkarbystaden. Construction works would not been as flawlessly as it does today without coordination of logistics flows through a Construction Consolidation Center in Stockholm Royal Seaport. However, using a Construction Consolidation Center in Barkarbystaden probably could not be economically justified because its positive effects e.g. improved logistics flows had not been perceived by contractors. Nonetheless, the review shows that the Construction Consolidation Center does not have to be the best method for coordination of the logistics flows in Stockholm Royal Seaport. It means that more coordinated and stricter logistics flows could be directed to the site without any hindrance or through an Urban Consolidation Center serving numerous other construction areas and which is located outside the city. These methods probably would be easier to justify financially. A review of transports in performed field studies in Barkarbystaden shows that averagewaiting times for deliveries is 1.6 hours and delivery receiving costs about per delivery transport under the prevailing conditions, which is less than 4,000 SEK and that is an average cost for a receiving of a delivery transport in Sweden. The part of the difference can be explained due to the delivery is done with Latvian workers, who earn around a seventh of what a Swedish driver earns. Key words: Building logistics, Consolidation Center, Stockholm Royal Seaport, Barkarbystaden, The conventional method. iii

4 Förord Detta är ett examensarbete på 15 högskolepoäng som är en avslutande del i högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och Design på Kungliga Tekniska Högskola (KTH). Examensarbetet har utförts på uppdrag av Prolog Bygglogistik AB. Arbetet har involverat två byggprojekt, kvarteret Tavernan och kvarteret Månspinnaren, i Barkarbystaden respektive Norra Djurgårdsstaden med byggherren Wallenstam AB och entreprenadföretaget Mecon Bygg AB. Vi vill tacka våra handledare Sven Dahlström (KTH), Hans-Christian Callisen (Prolog Bygglogistik AB) och Philip Sande (Prolog Bygglogistik AB) för allt stöd och hjälp längs hela examensarbetet. Vi vill även tacka projektledaren från Wallenstam AB, två platschefer samt två arbetsledare från Mecon Bygg AB och arbetsledning på bygglogistikcenter för all faktaunderlag, intervjuer, platsbesök och fältstudier som gav oss mycket. Slutligen vill vi rikta ett särskilt tack till vår examinator Per Roald. Stockholm, juni 2016 Shaian Shirvanpour Alim Aripov iv

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... ii Abstract... iii Förord... iv Begreppslista... vii 1 Inledning Bakgrund Mål och syfte Avgränsningar Frågeställning Metod Disposition Nulägesbeskrivning Prolog Bygglogistik AB Wallenstam AB Mecon Bygg AB Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter (NDS logistik) Byggprojekten Barkarbystaden Norra Djurgårdsstaden Teoretisk referensram Kvalitativa eller kvantitativa analysmetoder? Analysmetodernas viktiga begrepp Validitet Reliabilitet Transparens Bygglogistik Vad är logistik i ett byggsammahang? Tidigare forskningar inom ämnet Bygglogistik metoder Bygglogistikcenter Fördelar som uppkommit i utvärderingar av BLC Åsikter om bygglogistikcenter Bristande kunskaper hos logistikcentrets personal Avfallshanteringen Den generella åsikten om ett logistikcenter, är det en nödvändighet för byggandet? Säkerheten Placeringen av bygglogistikcentret Bygga med den konventionella metoder Faktainsamling v

6 4.1 Litteratur Intervjuer Fältstudier Platsbesök Elektronisk informationssökning Riskanalys av källor Metodkritik Genomförande Förstudie Intervjuer Platsbesök, fältstudier och möten Rapportskrivning Förhinder Antaganden och beräkningar Analys Slutsatser och rekommendationer Analys och diskussion Skillnaden mellan industrilogistik och bygglogistik Skillnaden mellan BLC i Sverige och Storbritannien Analys av fältstudier Har man gjort rätt val angående byggmetod i de olika stadsdelarna? Stort bygglogistikcenter som flera byggarbetsplatser använder sig av i storregionsområdena Slutsatser Rekommendationer för vidare studier Källförteckning Bilagor vi

7 Begreppslista Analysmetod Metodik som används vid analys av akademiska arbeten. Avfuktare Apparat som reducerar fuktigheten i luften. Byggherre Någon som utför eller låter utföra byggnads- och/eller anläggningsarbeten. Bygglogistikcenter Lager som samordnar gods transporter och avfallshantering till/från byggområdet. Construction Consolidation Center (CCC) Se bygglogistikcenter. Entreprenör Företag som utför arbeten ute på bygget. ID06-kort Identitetskort hos exempelvis en byggarbetare som ger behörighet till vistelse på byggarbetsplats. Incitament Motivation i form av till exempel pengar som ges som en bonus vid utförande av någon handling. Korttidslager Lager för materiallagring under kortare tid. Kundorientering Orientering vid produktion gentemot kunder än varor i ett företag. Lagerhållningskostnad Kostnad som uppkommer vid upprätthållning av lagerdriften. Leveransplanering Planering som är riktad till leveranser av byggmaterial. Leveransprecision Noggrannhet vid leverans till byggarbetsplats. Leveranssäkerhet När rätt antal material med rätt kvalité levereras till byggarbetsplats. Logistikflöde Flöde av material från leverantör till slutkund. Lossningslag Arbetslag som tar hand om avlastning av en materialtransport. Orderhantering Hantering av inkomna beställningar i ett företag. Precisionsplanering Planering med hänsyn till ökad noggrannhet. Produktionsplanering Planering av bland annat arbetsmoment med hänsyn till produktion ute på byggarbetsplats. Pumpbil Lastbil med speciell utrustning för pumpning av färdigblandad betong vid gjutning. Roterbil Lastbil med en speciell roterande bubbla baktill för transportering av färdigblandad betong. Slingbil Medelstor lastbil som används av bygglogistikcenter vid utkörning av gods. vii

8 Slottid Bokningsbar tid för lossning av gods för ankommande leveranstransporter. Totalentreprenad När ett byggföretag åtar sig hela byggprocessen, projektering och byggnation, från en beställare. Toyota Production System (TPS) En japansk filosofi och ett produktionssystem som innebär eliminering av slöseri och fel i produktionen. Trafiklots En som samordnar all trafik och människor som befinner sig inom ett byggområde. viii

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom några år kommer Stockholm att vara en miljonstad, mycket beroende på den migration samt urbanisering vi sett i Sverige sedan många år tillbaka. Redan idag bor 1,7 miljoner människor i någon av storstadsregionerna Stockholm, Göteborg eller Malmö. 1 Under de närmaste 40 åren väntas den andelen öka med 37 %, vilket ställer krav på ett ökat byggande i snabbare takt än det nuvarande samt med färre störande avbrott. 2 På senare tid har ett flertal nya stadsdelar byggs runt om i Sverige, exempelvis Hammarby sjöstad och den kommande Hagastaden i Stockholm. Att bygga en ny stadsdel är ett stort projekt, som ofta omfattar ett flertal olika aktörer som bygger parallellt med varandra. Frågan om bra logistik blir mer och mer aktuell ju större projektet är. Enligt Martin Rudberg 3 professor på Linköpings tekniska universitet, är bra logistik en förutsättning för ett kostnadseffektivt byggande. Ett flertal rapporter har visat att leveransprecisionen av material till byggarbetsplatser sällan ligger över 50 %, samt att den värdeskapande tiden för en byggarbetare ofta ligger på runt 25 %. I många av fallen är skälet undermålig logistik, vilket gör många projekt dyrare än nödvändigt. Även krav på ett mer hållbart byggande miljömässigt är en av anledningarna till att byggbranschen är i behov av att förändra sitt tänkande genom nya metoder. En allt vanligare metod är att bygga med ett s.k. bygglogistikcenter. Tanken är att alla materialtransporter ska köra dit, ofta på speciella slottider för att undvika att flaskhalsar uppstår. Materialet lagras sedan där tills det ska användas i produktionen, och körs då ut med mindre transportbilar till arbetsplatsen. Tanken är att lagring på ett logistikcenter ska innebära att mindre material lagras oorganiserat på arbetsplatsen, och att framkomligheten förbättras i området när större transporter inte behöver åka ut direkt till arbetsplatsen. Den konventionella metoden innebär att materialtransporter sker direkt till byggområdet. Kommer materialet innan det ska användas i produktionen lagras det på arbetsplatsen, antingen på en bestämd anvisad plats eller på bästa möjliga plats om sådan ej är organiserad. 1.2 Mål och syfte Denna rapport syftar till en granskning av de två logistikmetoderna: att bygga genom ett bygglogistikcenter, eller med den konventionella metoden med materialtransporter direkt till byggområdet genom att granska två av Wallenstams etapper av flerbostadshus i Norra Djurgårdsstaden och Barkarbystaden i Stockholm. 1 Enström Martin, Gyllberg Johan, Infrastruktur vid nyexploatering Förslag till byggherren, Ibid. 3 Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter, Bygglogistik idag, hemsida 1

10 1.3 Avgränsningar Detta examensarbete avgränsas till att enbart jämföra logistikmetod i Norra Djurgårdsstaden och Barkarbystaden. I de olika områdena kommer enbart intervjuer och djupare granskning ske av Wallenstams kv. Månspinnaren i Norra Djurgårdsstaden, kv. Tavernan i Barkarbystaden och logistikcentret i Hjorthagen. Inga djupare analyser kommer göras av andra byggområdena i de olika stadsdelarna till följd av arbetets begränsade tidsspann. Dock kommer en överblickande analys av hur logistiken fungerar och sköts i de olika stadsdelarna göras. Till studien kommer en fältstudie över stomelementleveranser till kv. Tavernan i Barkarbystaden utföras under en kortare tidsperiod vardagar 07:30-16:30. De leveranser som anländer utanför dessa tider bortfaller från denna studie. 1.4 Frågeställning Frågeställningarna löd: -Har det gjorts rätt val angående logistikmetod till de olika byggena? -Vilka fördelar/nackdelar finns det med att bygga med ett bygglogistikcenter? -Finns det alternativ till ett bygglogistikcenter? 1.5 Metod Litteraturstudie Inför rapportskrivandet har liknande rapporter kring ämnet granskats, relevanta böcker lästs igenom liksom Prolog Bygglogistik AB:s föreläsningar från höstterminen 2014 på KTH Haninge. Även sökningar på internet har gett oss faktaunderlag. Examensarbeten samt böcker ser vi som säkra källor, då examensarbeten granskas och godkänds av någon med förmodad expertis kring ämnet, samt att böcker oftast skrivs av någon med kunskaper inom det aktuella ämnet. Även föreläsningar från Prolog Bygglogistik AB har vi stort förtroende för då de utförs av yrkesmän. Internetkällor är vi däremot mer kritiska mot, då faktaursprunget kan vara svårt att finna och även någon utan kunskaper kring ämnet kan skriva på internet vilket gör en faktagranskning kring ursprunget nödvändig. Fältstudier Fältstudier har valts till en primär datainsamlingsmetod. Metoden är tidskrävande, men frambringar ändå ett verkligt faktaunderlag för utredningsarbetet. Fältstudierna har genomförts i kv. Tavernan i Barkarbystaden då byggnationen pågår med frekventa leveranser av stomelement, till skillnad från kv. Månspinnaren i Norra Djurgårdsstaden där byggnationen huvudsakligen är färdigställd. Fältstudieobservationer och dess datanedskrivning i observationsblanketten är av yttersta vikt. Således insamlas alla tillgängliga fakta för inventering och vidareanalys i det akademiska arbetet. Det är essentiellt med en ansenlig mängd insamlad fakta för en stabil faktagrund. 2

11 Intervjuer Personer relevanta till Wallenstams etapper i Norra Djurgårdsstaden och Barkarbystaden, såsom platschefer och projektledare, har valts ut och intervjuats liksom företrädare för bygglogistikcentret i Hjorthagen. Inför varje intervju har frågor förberetts angående hur logistiken sköts på det aktuella bygget, samt deras tankar om de två logistikmetoderna. Vi ser stora fördelar med att intervjua de som jobbar med logistikfrågor dagligen då de kan ge oss en bättre bild av både för- och nackdelarna kring både logistikmetoderna. En viss risk för ett visst partiskt utlåtande från de olika parterna finns, där de som använder sig av ett logistikcenter förmodligen sympatiserar med ett sådant, och vice versa. Besök på arbetsplatser Minst ett besök har gjorts i både Norra Djurgårdsstaden, Barkarbystaden samt på logistikcentret i Hjorthagen. Platsbesök görs för att ge en helhetsbild över byggandet, samt för att med egna ögon se hur olika problem har uppkommit och lösts. 1.6 Disposition Rapporten är indelad i 10 avsnitt Avsnitt 1 -inledning, bestående av bakgrund, mål och syfte, avgränsningar, frågeställningar, metoder och disposition. Avsnitt 2 -nulägesbeskrivning, innehållande bakgrund och det ekonomiska läget för de inblandade företagen, samt beskrivning av de två byggprojekten. Avsnitt 3 -teoretisk referensram, utgör rapportens kvalitetssäkringsmekanism och redogör de teoretiska modeller och verktyg som används i det fortsatta arbetet med att lösa uppgiften samt eventuellt vad som har gjorts tidigare inom ämnet. Avsnitt 4 -faktainsamling, redovisar hur erforderliga data har insamlats och på vilket sätt det har gjorts exempelvis genom intervjuer, relevanta böcker, rapporter inom ämnesområdet, Internetkällor med anknytning till lärosäten och myndigheter. Avsnitt 5 -genomförande, redogör hur arbetet har utförts metodmässigt och hur uppgiften har lösts. Avsnitt 6 -analys och diskussion, analysering av den insamlade data ur samt diskussion av resultaten. Avsnitt 7 -slutsatser, presentation av resultaten samt besvarande av frågeställningarna. Avsnitt 8 -rekommendationer, avsnitt innehållande rekommendationer för vidare studier Avsnitt 9 -källförteckning, redovisning av muntliga-, trycka- samt andra källor. Eventuella handlingar från byggarbetsplatser. Avsnitt 10 -bilagor, redovisning av bilagor tillhörande rapporten. 3

12 2 Nulägesbeskrivning Detta avsnitt beskriver de inblandade företagen och byggprojekten som tas upp i detta examensarbete. 2.1 Prolog Bygglogistik AB Företaget Prolog Bygglogistik AB grundades år 2001 i Malmö. Idag är företaget väletablerat i Sverige med kontor i Malmö, Stockholm och Göteborg. Såväl passionen för byggindustrin som deras erfarenheter kring fastindustrier präglar deras affärsidé: Prolog utvecklar och implementerar nyskapande metoder och verktyg för hållbart samhällsbyggande. 4 Målet som Prolog Bygglogistik strävar efter är att bidra till samhällsbyggandets förnyelse genom deras strategi att arbeta tillsammans med andra företag i byggbranschen för en gemensam verksamhetsutveckling. Kundorientering och en hållbar resursanvändning är A och O för Prolog. 5 Prolog Bygglogistik är ett konsultföretag med ca 20 medarbetare som befinner sig i tillväxtfasen. Medarbetarna har en gedigen utbildningsgrund och erfarenheter inom hela byggbranschen. Nettoomsättningen år 2013 var 12,2 miljoner SEK. 6 Prolog Bygglogistik har tre verksamhetsområden: 7 1. Förändringsledning ledning inom effektiviserat samhällsbyggande innefattande bland annat förändringstrategier, flödesanalyser, Lean projektledning m.fl. 2. Kompetensutveckling insatser genom utbildningar för kompetensutveckling inom logistik, planering, Lean och samverkan. Kompetensutvecklingen innefattar partnering och samverkan, bygglogistik, modern ledning för samhällsbyggare m.fl. 3. Projektledning ledning och kvalificerat stöd i byggprocessen. Det området innehåller projektledning, projektplanering, byggledning m.fl. Prolog Bygglogistiks värdeord är Utmanade, Nyskapande och Inspirerande. 4 Prolog Bygglogistik AB, om företaget, hemsida. 5 Ibid. 6 Prolog Bygglogistik AB, ekonomi, hemsida. 7 Prolog Bygglogistik AB, verksamhet, hemsida. 4

13 2.2 Wallenstam AB Wallenstam AB grundades i Göteborg år Företaget är ett fastighetsföretag som förvaltar, bygger och utvecklar både bostäder samt lokaler. Bolaget är idag verksamma i Stockholm, Göteborg, Uppsala samt Helsingborg, och är sedan 30 år tillbaka börsnoterad på Nasdaq Stockholm Large Cap. 8 Företaget affärsidé är: 9 Att utveckla och bygga samt köpa och sälja fastigheter i utvalda storstadsregioner med långsiktig hållbarhet för människor och företag. Visionen är att vara ledande inom stadsutveckling och fastighetsägande i storstadsregioner i Sverige. Deras strategi bygger på sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheter. Affärsprocessen ser ut på följande sätt: Figur 1. Affärsprocessen i Wallenstam AB 10 Idag har företaget 216 medarbetare och är ägare av Svensk NaturEnergi, som producerar energi från vind och försörjer hyresgästerna med grön energi. 11 År 2014 var nettoomsättningen 1,56 miljarder kr. 12 Kärnvärdena är utveckling, respekt och engagemang. 8 Wallenstam AB, historia, hemsida. 9 Wallenstam AB, organisation, hemsida. 10 Ibid. 11 Svensk NaturEnergi, ett bolag inom Wallenstam, hemsida. 12 Wallenstams omsättningar, via allabolagshemsidan. 5

14 2.3 Mecon Bygg AB Mecon Bygg bildades år 1999 och började som ett flertal mindre entreprenadföretag. Sedan år 2006 har företaget blivit större och har växt fram till att bli ett medelstort företag. Mecon Bygg AB är verksamma i Stockholm och Uppsala, och arbetar med totalentreprenader samt bygger i egen regi. 13 Företagets affärsidé är: Att bygga kostnadseffektiva flerfamiljshus med låga driftskostnader och god boendemiljö. Vi skall bygga med hög kvalitet, engagerad personal och varje projekt skall vara en god referens. 14 Företaget har en platt organisation med ett trettiotal anställda tjänstemän. Nettoomsättningen från år 2015 var ca 704 miljoner SEK. Några samarbetspartners är Wallenstam AB, Einar Mattson AB och ByggVesta AB Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter (NDS logistik) Bygglogistikcentret (BLC) i Norra Djurgårdsstaden drivs på uppdrag av Stockholms stad av Servistik AB. Avfallshantering sköts av Wiklunds Åkeri AB, som även tillhandahåller de slingbilar som kör ut material från logistikcentret. 16 Servistik AB är ett logistikföretag som erbjuder logistiklösningar inom bygg- och tillverkningsindustrier, och har ca 120 anställda med säte i Sätra söder om Stockholm. Wiklunds Åkeri AB erbjuder bl.a. avfallshanteringstjänster för bygg- och industribranschen. Företaget är verksamma i Stockholm och Uppsala, och har ca 150 anställda. 17 NDS-logistiks affärsmodell syftar till att minska riskerna vid materialhantering, samt att öka förståelsen om en god logistik för de inblandade byggherrarna och entreprenörerna. Modellen innehåller tre ersättningsformer: anslutnings- och trafiklotsavgifter samt kostnad per tjänst enligt á-prislista. 13 Mecon Bygg AB, historia, hemsida. 14 Mecon Bygg AB, affärsidé, hemsida. 15 Mecon Bygg AB, samarbetspartners, hemsida. 16 Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter, organisation, hemsida. 17 Ibid. 6

15 Affärsmodellen är upprättad på följande sätt: 18 Figur 2. Affärsmodellen, BLC i Norra Djurgårdsstaden Byggprojekten Barkarbystaden Barkarbystaden är det största utvecklingsområdet i Stockholm just nu och ska stå klart år Tidigare har marken som ligger på Barkarbyfältet bland annat används som flygfält. Den har haft stor betydelse för den militära- och civilflygutvecklingen under 1900-talet. 20 Av det tidigare flygfältet ska bland annat startbanan och hangaren göras om för att kunna användas av invånarna i den nya stadsdelen. 21 När den nya stadsdelen är färdigbyggd kommer där finnas 140 kvarter med bostäder samt arbetsplatser. Barkarbystaden ska främja de sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheterna samt vara ett naturligt centrum för både möten, liv och arbete. 22 Kommunikationerna till Barkarbystaden är goda med en planerad utbyggnad av tunnelbanans blå linje, nya spårvagnsförbindelser, buss- och cykeltrafik. 18 Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter, affärsmodell, hemsida. 19 Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter, affärsmodell, hemsida. 20 Barkarbystaden, historia, hemsida. 21 Barkarbystaden, så ska Barkarbystaden växa, hemsida. 22 Ibid. 7

16 Figur 3. Vy av startbanan i Barkarbystaden som kommer kunna användas av allmänheten 23 Figur 4. Planillustration över Barkarbystaden Barkarbystaden, om området, hemsida. 24 Barkarbystaden, illustration över stadsdelen, hemsida. 8

17 I området bygger ett flertal entreprenörer de kommande 140 kvarteren bl.a. Peab, Veidekke, Wallenstam och Einar Matsson. Wallenstams kv. Tavernan är ett av flera flerbostadsprojekt i Barkarbystaden som byggs av Mecon Bygg AB, bestående av 205 hyresrätter, en förskola samt lokaler i gatuplan. Byggnationen startade i augusti 2015, och kommer stå färdigt för de första inflyttande Figur 5. Wallenstams kv. Tavernan i Barkarbystaden 25 Arkitektfirman Semrén + Månsson AB har tagit fram en arkitektonisk gestaltning av husen där fasader präglas av tegel, puts och sten i ett växelspel som skapar en unik karaktär i den nya stadsdelen. 25 Kvarter Tavernan i Barkarbystaden, modellbild, hemsida. 9

18 2.5.2 Norra Djurgårdsstaden Strax norr om Djurgården i Stockholm, i ett område som sträcker sig över Frihamnen och Värtahamnen, och avgränsas i Hjorthagen i norr och Loudden i söder byggs idag Norra Djurgårdsstaden. Stadsdelen som beräknas stå klar år 2030, kommer innehålla ca bostäder samt nya arbetsplatser, och är starkt profilerad på en hållbar stadsutveckling och en framåtriktad byggnation. Målen för Norra Djurgårdsstaden är höga, år 2030 ska den vara klimatanpassad och fossilbränslefri, samt ett föredöme för framtida stadsutvecklingsprojekt både i Sverige och världen. 26 Figur 6. Vy över Norra Djurgårdsstaden 27 Figur 7. Översiktskarta över Hjorthagen (NDS) Norra Djurgårdsstaden, hemsida. 27 Norra Djurgårdsstaden, stadsdel, hemsida. 28 Översiktskarta, hemsida. 10

19 I området bygger ett flertal entreprenörer, där några exempel är Skanska, Peab och NCC. Wallenstams kv. Månspinnaren är ett flerbostadsprojekt i etapp Norra 2, som likt kv. Tavernan i Barkarbystaden byggs av Mecon Bygg AB. Kvarteret Månspinnaren ligger i ett attraktivt läge med utsikt över Husarviken, och de tre husen gestaltade av VERA Arkitekter AB präglas av ett växelspel mellan glaserat tegel, rundade hörn, lackade träpaneler och varierande färger. Under 2016 flyttar de första boendena in och när kvarteret är färdigbyggt kommer där finnas 121 hyresrätter samt en förskola. 29 Kommunikationerna till Norra Djurgårdsstaden är goda med närhet till både tunnelbana samt busstrafik. Figur 8. Wallenstams kv. Månspinnaren i Norra Djurgårdsstaden Wallenstam AB, kvarter Månspinnaren, hemsida. 30 Wallenstam AB, kvarter Månspinnaren, hemsida. 11

20 3 Teoretisk referensram 3.1 Kvalitativa eller kvantitativa analysmetoder? Den kvalitativa- och kvantitativa metoden är de analysmetoder som anses vara vanligast idag, och utvecklades redan i början av 1900-talet. 31 Den kvalitativa metoden innebär att forskaren befinner sig i direkt kontakt med den sociala verkligheten och genomför analyser, faktainsamlingar och observationer. Därefter bildar forskaren en uppfattning och tolkning av de observationer som gjorts. Metodens syfte eller närmare bestämt dennes eftersträvan är att fånga ett helhetsperspektiv på det undersökta objektet eller situationen i samhället. Metoden utvecklades för användning framförallt i samhällsvetenskapliga och forskningsinriktningar. I dagens läge är metoden välutvecklad inom samhällsvetenskapen. 32 Den kvantitativa metoden innebär att forskaren utför vetenskapliga analyser och faktainsamlingar enligt fördefinierade och preciserade processer och systematik inom forskningen. Det behöver inte betyda att forskaren själv befinner sig i den studerade miljön, utan denne kan observera olika fenomen ur ett objektivitetsperspektiv och upprättar med hjälp av varierande mätinstrument statistik över bl.a. variationer, samband och fördelningar i det studerade ämnet. 33 Metodernas omfattning beror på forskningsområdet som i sin tur kan innebära att en metod är mer lämpad i ett visst sammanhang än ett annat. Vid ett tillfälle kan exempelvis den kvalitativa metoden vara mest fördelaktig, då man i efterhand vill bilda en uppfattning om ämnet och tolka innebörden av intervjun. Vid statistikföring av insamlad data används exempelvis den kvantitativa metoden, där verkligheten omvandlas till siffror och gör det jämförbart med andra mätningar. Man utgår ifrån lämpligheten som en följd av föregående stycke. Det vill säga, rätt metodik tillämpas vid rätt tillfälle. 3.2 Analysmetodernas viktiga begrepp Analysmetoder som presenterades i föregående kapitel (se ovan rubrik 3.1) innehåller viktiga begrepp i synnerhet validitet, reliabilitet och genomskinlighet. Begreppen är av stor vikt och ska genomsyra hela arbetsprocessen. 31 Nationalencyklopedin, kvalitativ metod, hemsida. 32 Ibid. 33 Nationalencyklopedin, kvantitativ metod, hemsida. 12

21 3.2.1 Validitet Begreppet validitet betyder relevansen av insamlad data för det givna problemet och/eller mätinstrumentets förmåga att mäta det man avser att mäta. 34 Härav följer att fakta och data som insamlas och analyseras korrekt, felfritt och på rätt sätt garanterar inte validiteten i arbetet. Den behöver vidare ge svar som konkret belyser det formulerade problemet. Forskaren ska ha validitet i åtanke vid utförande av arbetsmoment och vid bedömning av sitt eller andras arbete. Validitet bör dessutom kunna ge underlag för generalisering av resultatet gällande överförbarhet till andra utredningsobjekt, vara ledande i arbetsprocessen samt vara en aspekt för andra intressenters bedömning av arbetet Reliabilitet Reliabilitet är i ett tätt samband med validitet. Innebörden av begreppet kan tolkas på en mängd olika sätt. Allmänt kan begreppet betyda upprepningsbarhet och kvalitét i mätningar. Resultatet och arbetsgången bör kunna göras om upprepade gånger och resultera i liknande svar eller slutsatser av andra utredare i ämnesområdet. 36 God reliabilitet behöver nödvändigtvis inte betyda god validitet. God reliabilitet är en bra utförd mätning men i de fallen då mätobjektet har valts ut på grund av felaktig validitet, alltså felaktiga relevansantaganden, kan resultatet från reliabiliteten vara irrelevant trots dennes precision och kvalitét. På samma sätt kan ett mätobjekt med ansedd god validitet, men som är utförd med felaktiga metoder, leda till bristande och irrelevant reliabilitet. 37 Reliabiliteten i de kvantitativa metoderna är uppenbar, då den ska ge siffervärden och kunna beräknas. I samband med beräkningar förekommer vissa viktiga synvinklar att ta hänsyn till: 1. Mätningarnas trovärdighet eller icke trovärdighet; 2. Tidspåverkan och överensstämmelsen med liknande resultat; 3. Upprepningar i mätningar. 38 Reliabiliteten i kvalitativa metoder är därmed svårare att estimera/uppskatta. Det beror på att den kvantitativa metoden inte kan tillämpas inom den kvalitativa metoden. Av detta skäl ses reliabiliteten som ett tillvägagångsätt för datainsamling och dess analys Mälardalens Högskola, validitet, hemsida. 35 Ibid. 36 Mälardalens Högskola, reliabilitet, hemsida. 37 Ibid. 38 Mälardalens Högskola, reliabilitet, hemsida. 39 Ibid. 13

22 3.2.3 Transparens Transparensen såsom validitet och reliabilitet är en av de viktiga beståndsdelarna i ett akademiskt utredningsarbete. Transparensen innebär för det första att kunna uppvisa utredningsgången med öppenhet utan några undangömda utredningssteg i det akademiska arbetet. För det andra innebär genomskinlighet dessutom en uppföljningsmöjlighet, och genomförandet av arbetet kan utföras av andra intressenter exempelvis studenter eller forskare, i det redovisade akademiska tillvägagångsättet med lika resultat. 40 Transparens skall förekomma under den akademiska arbetsprocessen, från syfte till resultat och slutsats. Det ska finnas i samtliga moment då det är en förutsättning för arbetets pålitlighet, trovärdighet samt begriplighet. 41 Ett pålitligt och begripligt akademiskt arbete väcker intresse, och kan bidra till en öppen bedömning hos läsaren. 3.3 Bygglogistik Vad är logistik i ett byggsammahang? Logistik är en kedja av ett materialflödets gång, från råvara till färdig produkt, levererad till slutkund. Den innefattar planering, styrning och kontroll i varje steg. Även förflyttning och lagring av material ingår i detta flöde. Viktigt är att alla dessa moment utförs på rätt sätt, och åstadkommer ett kostnadseffektivt materialflöde. 42 Logistikens mål är att alla kunder ska kunna få de produkter de vill ha på rätt plats och i rätt tid utan att det ska kosta för mycket pengar Mälardalens Högskola, genomskinlighet, hemsida. 41 Ibid. 42 Aronsson H, Ekdahl B & Oskarsson B, Modern logistik-för ökad lönsamhet, s Aronsson H, Ekdahl B & Oskarsson B, Modern logistik-för ökad lönsamhet, s.18 14

23 Logistik i byggsammanhang ställer krav för så kallade de sju R-en: Figur 9. Prologs de sju R-en (hämtad från Prologs föreläsningsmaterial i kursen AF1723 Bygglogistik och riskhantering). Material och rätt produkter ska levereras i rätt antal, i rätt kvalitét och på rätt sätt till slutkund. Vidare skall produkter anlända i rätt tid och till rätt kund, samt tillhandahållas till rätt totalkostnad. Alla ovanstående kombinerade bidrar till ett kostnadseffektivt materialflöde Tidigare forskningar inom ämnet Tidigare forskning inom bygglogistik har i synnerhet handlat om effektivisering av logistik, främst ur energi- och miljömässiga perspektiv. Det innebär att både miljöpåverkande utsläpp såsom växthusgaser och energianvändning, 44 till arbetsmiljö- och logistiksamordningsmässiga utredningar gjorts Brunge K, Förbättrad logistik för byggmaterial i Norra Djurgårdsstaden, examensarbete från KTH. 45 Nyberg A & Thunman T, Bygglogistik vid förtätning av städer, examensarbete från Chalmers. 15

24 3.4 Bygglogistik metoder Bygglogistikcenter En allt vanligare metod är att bygga genom ett s.k. bygglogistikcenter. Till ett bygglogistikcenter skickas en stor del av transporterna med material till, istället för med den konventionella metoden där material skickas direkt till arbetsplatsen. Den främsta anledningen till användning av ett bygglogistikcenter är att minska trafiken till och kring byggarbetsplatsen. Principen är att materialet som kommer till logistikcentret avlastas och lagras där tills det ska användas i produktionen, och körs då ut i mindre transportbilar enligt just-in-time-principen. Större leveranser med exempelvis stommaterial eller jordmassor sker dock i regel alltid direkt ut till byggarbetsplatsen. Under optimala förhållanden ligger arbetsplatsen inom 30 minuters körtid från logistikcentret. 46 Fenomenet med att bygga genom ett bygglogistikcenter är relativt nytt i Sverige, till stor del då vi inte har det lika tätt (invånare per km 2 ) som i många andra länder. 47 Redan i början av 1950-talet användes bygglogistikcenter i Storbritannien av liknande typ som används idag. 48 I Sverige var byggandet av Hammarby sjöstad i början av 2000-talet bland de första projekten att använda sig av ett bygglogistikcenter. 49 Runt 10 år senare startade bygget av Norra Djurgårdsstaden där anslutning till det bygglogistikcenter som byggdes upp var obligatoriskt för alla byggare. 46 Lundesjo G, The Logistics Business, Using Construction Consolidation Centres to reduce construction waste and carbon emissions, vetenskaplig tidskrift. 47 Invånartätheten i världen, statistik, hemsida. 48 Philip Sande, Prolog Bygglogistik AB 49 Lundesjo G, The Logistics Business, Using Construction Consolidation Centres to reduce construction waste and carbon emissions, vetenskaplig tidskrift. 16

25 Bygglogistikcentret i Norra Djurgårdsstaden Bygglogistikcentret i Norra Djurgårdsstaden är beläget i Hjorthagen, och består av ett korttidslager omfattande drygt 2000 m 2 oisolerad tältbyggnad, där inbyggda avfuktare finns för att hålla materialet torrt. Även en viss yta finns avsedd utomhus för lagring. 50 Figur 10. Bygglogistikcentret i Hjorthagen 51 Då utrymmena på bygglogistikcentret är begränsade kan allt material inte lagras där, utan vissa leveranser såsom jordmassor eller stommaterial körs ut direkt till de olika byggområdena utan omlastning via bygglogistikcentret. Uppsatta riktlinjer om att leveranser innehållande fler än fem EUR-pallar eller fem kubikmeter levereras det direkt ut till de olika byggområdena, istället för att omlastas via bygglogistikcentret. 52 Hela byggområdet inkluderat bygglogistikcentret är omgivet av stängsel och grindar. Ett giltigt ID06-kort samt en utbildning i bygglogistik krävs för att få tillträde, omfattning beror vem på byggarbetsplatsen man är. 53 Utbildningen ges i tre nivåer: 54 -Bas: Ges till alla som arbetar inom Norra Djurgårdsstadens byggområde. -Normal: Ges till alla som arbetar mer än fem arbetsdagar per år i Norra Djurgårdsstadens byggområde. Förutom bas-utbildningens innehåll så innehåller normal-utbildningen även en utbildning i hur man bygger miljö- och resurseffektivt. -Expert: Ges till de som i någon omfattning använder sig av de IT-funktioner som finns för exempelvis materielleveranser. De som omfattas av denna utbildning ska även genomgå Bas- samt Normalutbildningen. För arbete inom Gasverksområdet ges en vidareutbildning av normalutbildningen där bl.a. arbetsmiljörisker inom området belyses. De chaufförer som enbart transporterar in gods till området behöver inte genomgå någon utbildning. 50 Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter, tjänster, hemsida. 51 Ibid. 52 Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter, bastjänster, hemsida. 53 Ibid. 54 Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter, utbildningar, hemsida. 17

26 För att leveranser ska få inträde till området måste de bokas minst fyra dagar i förväg. 55 En specifik plats för lossning ges till beställaren av materialet samt leverantören av en trafiklots, som har hand om samordningen av leveransen. Även en slottid samt kod ges till de automatiserade grindarna. London Construction Consolidation Center År 2005 startade ett tvåårigt projekt med att skapa ett gemensamt logistikcenter för ett flertal byggarbetsplatser i London. Ett 460 m 2 center byggdes upp i South Bermondsey, några kilometer söder om London, och drevs av Wilson James. 56 Syftet var att visa fördelarna med att använda sig av ett logistikcenter för de olika entreprenörerna men även för allmänheten, samt att få de olika byggaktörerna att samarbeta med varandra. Likt Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter fanns ett korttidslager och slingbilar som körde ut material till de olika arbetsplatserna runt om i London efter beställning. De projekten som använde sig av LCCC var: 57 -Unilever House, bestående av m 2 kontorsyta -Coleman Street, bestående av m 2 kontorsyta -Basinghall Street, bestående av m 2 kontorsyta -Bow Bells House, en blandning av m 2 kontorsyta samt 1350 m 2 detaljhandel. Figur 11. Lokaliseringen av de fyra arbetsplatserna som alla ligger som ligger runt 3 km från LCCC. 55 Arbetsledare på NDS bygglogistikcenter. Författarna har haft samtal den 13:e april London Construction Consolidation Center, Transport of London, hemsida. 57 Ibid. 18

27 Hammarby sjöstad Byggandet av Hammarby sjöstad påbörjades 2001 och beräknas stå klart bostäder samt m 2 lokalyta har än så länge byggts. 58 När produktionen var som störst under åren togs ett frivilligt bygglogistikcenter i drift. Målen och anledningarna var liknande som de för LCCC-projektet samt Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter. Ekonomi Att starta upp ett bygglogistikcenter är inte billigt, men kan motiveras om de olika projekten som ansluter sig hanterar tillräckligt stora volymer material, eller att exempelvis trafikklimatet i närheten av byggandet påverkas positivt. När Stockholms stad valde att etablera Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter gjorde man det främst för de miljömässiga fördelarna samt för att hålla ett gott trafikklimat i området, inte för att det skulle vara ekonomiskt fördelaktigt. Redan i etableringen 2012 gjordes prognoser som visade ett minusresultat på 11 miljoner kr över en fyraårsperiod, där utgifterna låg på 144,4 miljoner kr och inkomsterna på 133,4 miljoner kr. 59 LCCC-projektet hade heller inte blivit av om inte Transport of London såg liknande fördelar som Stockholms stad gjorde, vilket fick de att bidra med 1,85 miljoner pund motsvarade strax över hälften av de 3,2 miljoner pund projektet kostade. En del i finansieringen av ett bygglogistikcenter är att ta ut anslutnings- och grindavgifter. I Norra Djurgårdsstaden är kostnaden för anslutning år kr/kvm BTA. 60 Varje leverans kostar sedan 99 kr/st. 61 Avgiften är tänkt som ett incitament, där färre leveranser med bättre fyllnadsgrad ger bättre lönsamhet. Även en avgift för den yttre bevakningen på 30 kr/kvm BTA tas. 62 Liknande avgifter togs även under LCCC-projektet. För att ytterligare finansiera verksamheten säljer BLC tilläggstjänster: 63 -Intransport av material: material till dagens produktion står uppställt och förberett när hantverkarna kommer på morgonen. Med denna tjänst kan den värdeskapande tiden för en hantverkare öka då tidsåtgång för materialhantering minskar. -Logistiksamordning: Sakkunniga bygglogistikkonsulter hjälper till med samordning av logistikflöden, deltar i produktionsmöten och genomför materialförsörjningsanalyser etc. -Långtidslagring: Plats i korttidslagret kan inte alltid garanteras vilket görs att extern långtidslagring erbjuds i Sätra samt Upplands Bro. I långtidslagret kan även förmontering av komponenter ske som sedan transporteras till arbetsplatsen vid behov. -Kitning: För ökad effektivitet levereras kompletta lägenhetskit med allt material som behövs för att färdigställa arbetsmomenten till rätt plats i byggnaden, vilket förenklar materialavropen samt förbättrar produktiviteten på arbetsplatsen. 58 Brunge K, Förbättrad logistik för byggmaterial i Norra Djurgårdsstaden, examensarbete från KTH. 59 Stockholms stad, Bygglogistikcenter i Hjorthagen inom Norra Djurgårdsstaden. Reviderat genomförandebeslut, rapport. 60 Prislista BLC Norra Djurgårdsstaden, priser, hemsida. 61 Norra Djurgårdsstaden - Bygglogistikcenter Hjorthagen, prislista bastjänster, hemsida. 62 Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter, tilläggstjänster, hemsida. 63 Ibid. 19

28 -Avfallshantering: BLC erbjuder personal för hämtning samt sortering av avfall från arbetsplatsen, som kan ske samtidigt med intransport av material. -Fordon för lastning, lossning och lyft finns tillgängliga för de olika entreprenörerna som använder sig av BLC, istället för att varje entreprenör ska hålla sig till sina egna fordon. Enbart tiden fordonen används betalas. Detta innebär även att transporterna av maskiner till varje aktör kan minska då maskinerna redan finns i närheten Fördelar som uppkommit i utvärderingar av BLC Den främsta fördelen med BLC är att de direkta transporterna till arbetsplatserna minskar markant. Under LCCC-projektet minskade de direkta transporterna med %, vilket motsvarar runt 3000 godstransporter som inte åkte in innanför tullarna. 64 Mycket tid besparades i London när transporterna inte behövde köra genom stadstrafik för att nå byggarbetsplatsen, utan enbart till BLC. I snitt sparades runt två timmar för en leverans, inklusive lastning och avlastning. Förbättrad produktivitet för byggarbetarna med upp till 30 minuter, då de inte behövde hantera material i lika stor omfattning. 65 Med ett BLC koordineras transporterna bättre än om de hade kommit direkt från fabrik, vilket påvisas genom en leveranssäkerhet på 97 % under LCCC-projektet jämfört med 39 % som är snittet på byggprojekt utan BLC. 66 Studien är räknad på hur många transporter som kommer med rätt typ av material, i rätt mängd och inom 15 minuter av avtalad tid. Användning av BLC påvisar även branschens tendens till att över beställa material. I slutet av LCCC-projektet fanns material med ett uppskattat värde på pund kvarlämnat, vilket motsvarar ungefär 38 stycken 26-tonstransporter. 67 Uppskattat man värdet av det material som passerade LCCC för Unilever House till omkring 20 miljoner pund, så motsvarade det kvarlämnade material 1 % av det hanterade vilket är lägre än de vanliga 15 % som är vanligt för byggprojekt enligt WRAP. Att köra in och ut genom större städer som London, men även Stockholm, kostar pengar i tullavgifter. Hade byggandet av de fyra projekten i London skett utan logistikcenter estimerades 4099 transporter och pund i avgifter, mot de 1416 bilar och pund som betalades i avgifter under byggandet med BLC. I enbart trängselavgifter sparades därmed pund in. 68 Förbättrad framkomlighet på trottoarer i byggområden när transporter koordineras. Skapande av jobb. Utsläpp av växthusgaser kan minskas med runt % vid användning av BLC London Construction Consolidation Center, Transport of London, hemsida. 65 Lundesjo G, The Logistics Business, Using Construction Consolidation Centres to reduce construction waste and carbon emissions, vetenskaplig tidskrift. 66 London Construction Consolidation Center, Transport of London, hemsida. 67 Ibid. 68 Ibid. 69 Ibid. 20

29 Inför byggandet av Hammarby sjöstad, där byggandet under åren skedde genom ett frivilligt bygglogistikcenter, 70 sattes målen: 71 minska antalet direkta transporter till byggarbetsplatserna med 80 % genom samtransporter minska trafiken på byggarbetsplatsen skapa bättre förhållanden för de boende runt byggarbetsplatserna minska koldioxidutsläppen Alla dessa mål ansågs vara uppnådda efter att projektets färdigställande. 3.5 Åsikter om bygglogistikcenter Bristande kunskaper hos logistikcentrets personal Det kom ofta på tal om både under våra platsbesök i Norra Djurgårdsstaden, men även i utvärderingarna av LCCC-projektet, att det anställda på logistikcentret inte hade tillräckliga kunskaper inom bygg. De har inga byggkunskaper alls, att ha arbetsskadade hantverkare hade varit mycket bättre än någon som inte kan skilja på en spik eller skruv. Platschef kv. Månspinnaren i Norra Djurgårdsstaden Bristande kompetens inom området kan ha stora påverkan på byggandet, både ekonomiskt samt tidsmässigt. Det har även hänt vid ett flertal tillfällen enligt Platschef B att de själva behövt åka ned till BLC och visa för personalen vad som är vad, och vad som ska ingå i leveransen. Något som inte är byggarbetarnas uppgift. Fel saker kommer, eller så kommer det inte alls. En kollega här bakom har när det var som värst 1-2 ggr/veckan åkt ner själv till BLC och tittat vad som finns där nere, och pekat vad som ska med i leveransen. Platschef kv. Månspinnaren i Norra Djurgårdsstaden Att det skulle vara logistikcentrets personal som fallerar håller logistikcentrets ansvariga inte med om. Han framhåller att det till stor del handlar om vilken inställning byggherrarna har när man börjar bygga, och hur väl byggherrarna anstränger sig för att förstå hur logistikcentret fungerar. Många av barnsjukdomarna handlade om att byggherrarna inte var insatta i det hela med bokningar, inleveranser osv. Platschef Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter 70 Stockholms stad, Bilaga 2: Fördjupad information om bygglogistikcenter inom Norra Djurgårdsstaden, hemsida. 71 London Construction Consolidation Center, Transport of London, hemsida. 21

30 3.5.2 Avfallshanteringen Avfallshanteringen till Norra Djurgårdsstadens byggande är redan upphandlat av Wiklunds Åkeri. Om det är kostnadseffektivt eller inte beror på vilket pris man hade fått om man handlat upp avfallshanteringen själv. Både Platschef B och Platschef A hävdar att det hade gått att få det mycket billigare om de själva hade fått upphandla den. Här är det svindyrt. Här får man till och med betala för att bli av med metallskrot, som man normalt sett blir krediterad för. De har ett monopol, då blir det så. Platschef kv. Månspinnaren i Norra Djurgårdsstaden Projektledaren framhåller dock att det finns fördelar med att låta en enda entreprenör ta hand om hela Norra Djurgårdsstadens avfall, då det ställer mindre krav på samordningen som är speciellt viktig när man bygger trångt som man gör där. Det råder blandade åsikter om avfallsmålet på 20 kg avfall/m 2 BTA, där BLCsamordningsansvarige hävdar att det är ett relativt lågt mål som är svårt att uppnå. Å andra sidan hävdar Platschef B att de redan ligger där, ett särskilt svårt mål att nå är det inte då byggandet sker med prefabricerade element. Många kommentarer angående containrarna Wiklunds förser byggarna med uppkom också, mestadels att de är för små. Tanken är att de inte ska ta upp en för stor plats på gatan, byggarna hävdar däremot att de måste tömmas allt för ofta och regelbundet blir överfyllda. Att använda egna containrar är inte tillåtet i Norra Djurgårdsstadens byggande. 22

31 Figur 12. Containrarna Wiklunds Åkeri tillhandahåller byggarna med Den generella åsikten om ett logistikcenter, är det en nödvändighet för byggandet? Frågan om ett bygglogistikcenter är bra eller inte, eller behövligt för byggandet i Norra Djurgårdsstaden, väcker flest delade åsikter. Platschef A berättade att han var med i början av byggandet där, och enligt honom är det som natt och dag i jämförelse med byggandet av Barkarbystaden. Främst tycker han att kraven och reglerna i hur byggandet ska ske är för hårda, det borde vara mer upp till byggarbetarna att få bestämma det själva. Där kan du inte komma och gå när du vill, du måste komma på rätt tid och allt kostar jättemycket pengar både för oss och för beställaren. /Platschef A Platschef B hävdar att det hela hade kunnat lösas betydligt mycket bättre genom samordning byggarna mellan, så som man alltid har byggt, än att bygga genom ett bygglogistikcenter med massor av krav och regler. Enligt honom är ett bygglogistikcenter inte nödvändigt för byggandet av Norra Djurgårdsstaden, och berättar även om andra projekt i tätare miljöer som gått bra genom att bygga med den konventionella metoden. Jag har byggt flera projekt på söder, där är det ännu trängre än vad de är här och det har fungerat utan bygglogistikcenter. Kom en lastbil för tidigt, kan man säga åk runt staden en timme och kom tillbaka, så var det ju liksom. Platschef kv. Månspinnaren i Norra Djurgårdsstaden Projektledaren nämner att den största anledningen till användning av ett bygglogistikcenter i byggandet av Norra Djurgårdsstaden är då det är ett krav från Stockholms stad. Men han framhåller även att ett byggande den konventionella metoden hade blivit svårt, främst av utrymmesskäl. 72 Tagen under platsbesök i Norra Djurgårdsstaden kv. Månspinnaren 13/

32 3.5.4 Säkerheten Säkerheten är en aspekt som ofta lyfts fram och det råder en delad åsikt om, att den är bättre när ett bygglogistikcenter används. Byggandet i Norra Djurgårdsstaden är skyddat både med stängsel och med patrullerade vakter. Stölderna blir därmed betydligt färre än i Barkarbystaden, där området enbart är omgivet med stängsel av enklare typ där en skiftnyckel är det enda som krävs för att bryta sig in Placeringen av bygglogistikcentret Logistikcentret är placerat intill byggandet av Norra Djurgårdsstaden då det enbart är tillämpat till det byggandet. Dock uppkommer frågeställningar om miljöeffekterna är så stora som man kunnat påvisa i andra projekt, då transporterna ändå måste ta sig till området och lasta av några hundra meter från byggarbetsplatsen. I många andra projekt har logistikcentret placerats utanför staden, vilket håller utsläpp och trafik längre bort från byggområdet. Det innebär även att transporter måste betala ungefär samma summa att ta sig till logistikcentret, jämfört med till byggområdet. Alla har ju ändå kostnaderna hit, de är inte så att de samlas långt bort. Alla kommer till staden hur som helst, bara det att samlingspunkten är hyfsat nära arbetsområdet. Man sparar inte in transporter, det man sparar in är böket då det kan vara rätt trångt där framme när alla kommer samtidigt. /Platschef A 24

33 3.6 Bygga med den konventionella metoder Supply Chain Management Figur 13. Fördelar och nackdelar med SCM. 73 Bakgrund: Supply Chain Management (SCM) är ett nytt begrepp inom logistik som uppkommit på 1990-talet På svenska betyder det försörjningskedja, och förknippas till logistiken synonymt till följd av begreppens svårdefinierade betydelser Stanley E m.fl. (2008),"Benefits, barriers, and bridges to effective supply chain management", international journal. 74 Mattson Stig-Arne, 2012, Logistik i försörjningskedjor, Lunds studentlitteratur, sid

34 SCM formuleras på ett helhetsperspektiv där logistik ingår: Med supply chain management menas planering, utveckling, samordning, organisation, styrning och kontroll av intra- och interorganisatoriska processer från ett helhetssynsätt och avseende flöden av material, tjänster, information och betalningar i försörjningskedjor från ursprunglig råvaruleverantör till slutgiltig förbrukare. Det står för samverkan och integration mellan företag och dess fokus är den konsumerande slutkunden. 75 Av ovanstående stycke framgår att begreppen SCM och logistik har en kompletterade funktion, då SCM tar hänsyn till hela processen från råvara hos leverantören till en färdig produkt eller tjänst hos slutförbrukare. Nedan följer några fördelar samt barriärer som försvårar ett effektivt SCM: 76 Fördelar: Kundfokus: * Ökad kundorientering * Jämnare leveranser tidsmässigt * Kundnöjdhet * Kortare tider för orderhantering Företagsfokus: * Sänkta inköpskostnader * Bättre resursutnyttjande * Hanteringsförmåga av oväntade/uppkomna händelser * Minskade lagerhållningskostnader * Stabil produktivitet * Minskade produktstotalkostnader 75 Mattson Stig-Arne, 2012, Logistik i försörjningskedjor, Lunds studentlitteratur, sid Stanley E. m.fl (2008),"Benefits, barriers, and bridges to effective supply chain management", international journal. 26

35 Barriärer som förhindrar en optimal Supply Chain: Rivalitet mellan företag: * Bristande informationsbyte * Inkonsekventa verksamhetsmål * Otillräcklig vilja till risk- och vinstfördelning Ledningskomplexitet: * Brist på gemensamma riktlinjer * Dåliga processkostnadsutvärderingar * Ej upprättade prestandaåtgärder * Organisatoriska gränser mellan företagen * Bidragsmätningar av Supply Chain * Otillräckliga kundefterfrågemätningar Just-In-Time (JIT) Bakgrund: Begreppet Just-In-Time (JIT) har frambringats i Toyota produktionssystem (TPS), ett välkänt produktionssystem i världen. JIT innebär korta genomloppstider, låga kostnader och hög leveransprecision. Dessutom ska rätt mängd av rätt produkter och tjänster levereras till rätt plats vid rätt tid. 77 JIT har sina fördelar 78 och nackdelar: Fördelar: * Korta genomloppstider * Inga överproduktioner * Få kassationer, vilket ger minskade skador i jämförelse med lagring på byggarbetsplatsen * Lägre väntetider * Inga stora lager 77 Aronsson Håkan, Ekdahl Bengt, Oskarsson Björn, 2013, Modern logistik-för ökad lönsamhet, Liber, sid Ibid. 27

36 Nackdelar: * Ökad risk för felleveranser, vilket ger en extra kostnad för returhantering * Vid försenade leveranser försenas produktionen * Miljöpåverkan på grund av utsläpp från fler transporter som kör in till byggarbetsplatsen, då de ofta har låg fyllnadsgrad * Framkomlighetsproblem, med exempelvis köbildning vid dålig leveranssamordning Tredjepartslogistik (TPL) Bakgrund: Tredjepartslogistik har haft huvudsyfte att i synnerhet samordna egna verksamheten med andra företagets verksamhet beträffande distributionen. Idag har TPL utvecklats och erbjuder mer eller mindre skräddarsydda logistiktjänster och inköp av logistikkompetens. TPLs tjänster och kompetens frigör företaget och tillåter fokusering på sin kärnverksamhet. 79 TPL har sina fördelar och nackdelar som följer nedan: 80 Fördelar: * Enklare och snabbare förändring av logistikstruktur i företaget * Reducering av eget investeringsbehov * Kärnkompetensfokusering * TPL samordnar logistiken * Minskade transportkostnader Nackdelar: * Verksamhetssamordning är tidskrävande, vilket kräver god planering * Alla företag kan inte utnyttja TPL (vissa företag har egen kompetens och logistikupprätthållningsförmåga) * Risk för att ett tjänsteföretag inte lever upp till ställda krav, vilket leder till ökade kostnader samt tidsfördröjningar * Miljömedvetenheten är låg vid upphandling och utförande 79 Aronsson Håkan, Ekdahl Bengt, Oskarsson Björn, 2013, Modern logistik-för ökad lönsamhet, Liber, sid Ibid. 28

37 Byggande med konventionell metod Den vanliga metoden innebär att lastbilstransporter kommer direkt till byggarbetsplatsen. Lossning och avlastning sker ofta där det passar, eller på en bestämd plats. Antingen är leveranserna reglerade, där de måste komma en viss tid, eller så får leveranserna komma när som. Byggmetoden lämpar sig ofta till mindre bygganden, eller bygganden där ytor att breda ut sig inte är något problem. Ett exempel är i Barkarbystaden, där ett flygfält samt stora uppställningsytor finns ett stenkast från byggarbetsplatsen. Fördelen kan vara att metoden är billigare, då ett bygglogistikcenter med anställda inte behöver upprättas. Beroende på projektets omfattning kan fördelen med ett billigare pris vändas till en nackdel om logistiken drabbas av exempelvis framkomlighetsproblem, något som kunde ha undvikits med ett bygglogistikcenter. 29

38 4 Faktainsamling Examensarbetet har inletts med att utföra en litteraturstudie som har utmynnats till en förstudie. Efter godkännande av förstudien har examensarbetet följts efter den uppsatta tidsplanen. Vidare har undersökningar gjorts på tidigare forskningsarbeten i synnerhet andra examensarbeten inom bygglogistik. Dessa examensarbeten har varit inspirations- och faktakällor för arbetets fortskridning. Platsbesök vid respektive byggprojekt, intervjuer med berörda personer, fältstudier samt elektroniska faktainsamlingar har gjorts för att sedan analyserats och resulterat i egna ingenjörsmässiga slutsatser. Slutsatserna har i sin tur påvisat ytterligare områden som kan vara relevanta för ytterligare vidarestudier. 4.1 Litteratur I förstudien nämnda litteratur har använts för att bredda kunskaper och fördjupa sig inom det aktuella ämnet. Relevanta kurser inom utbildningen Byggteknik och design på Kungliga tekniska högskolan har bidragit till ingenjörsmässiga antaganden under arbetsgången. Litteratursökningen har ställt krav på egen inlärning, samt förmågan att vara källkritisk. 4.2 Intervjuer Intervjuer har varit ett sätt för faktainsamling och för att skapa ett brett perspektiv av åsikter från de tillfrågade personerna. De intervjuade personernas bakgrunder och erfarenheter har inte enbart bidragit till direkta svar utan även frambringat diskussioner kring ämnet. Intervjuerna har därmed gett en mer gedigen grund än om exempelvis en enkätundersökning gjorts, då den sistnämnda enbart hade gett direkta svar utan utrymme för vidare diskussion. Vidare har intervjuerna breddat angreppsområdet på problemformuleringen, vilket lett till en fördjupning i problemet och gett nya synvinklar. Dessa har frambringat idéer och överväganden i hur problemet ska hanteras på bästa möjliga sätt. Även sammanställningar, slutsatser och bedömningsförsök utförts. Sammanfattningsvis har det konstaterats att intervjuer och efterkontakt med berörda parter gett relevant information och faktaunderlag för arbetsfortskridningen, och en relativt opartisk bild av ämnet. 4.3 Fältstudier Fältstudier har utförts ute vid byggarbetsplatsen i kvarteret Tavernan i Barkarbystaden. Studiernas varaktighet har varit 6 arbetsdagar och har utgått på att mäta alla inkommande leveranser till byggnationen. Hänsyn har tagits till antal transporter per dag, deras väntetid, gods typ, personal för ankomstkontroll och lossningshjälp, redskap och hjälpmedel vid lossning och förflyttning av gods och andra noterbara händelser i samband med leveranser. 30

39 4.4 Platsbesök Platsbesök har utförts vid kvarteren Tavernan i Barkarbystaden samt Månspinnaren i Norra Djurgårdsstaden. Syftet med dessa har varit att skapa en lägesuppfattning, men även i intervjuändemål med respektive platschef. 81 Vidare kan tilläggas att platsbesöken varit viktiga för uppfattningsbildningen i hur logistiken fungerar på de olika byggarbetsplatserna, samt för faktainsamling i det fortsatta akademiska arbetet. 4.5 Elektronisk informationssökning Elektronisk informationssökning har varit ett relativt lätt faktainsamlingssätt. Internets stora sökmotorer och lärosätenas egna intranät i synnerhet Kungliga tekniska högskolans Primo sökverktyg och Chalmers högskolas bibliotekssystem, har möjliggjort informationssökningar kring tidigare forskning i ämnet samt sökningar bland utförda examensarbeten. 4.6 Riskanalys av källor Riskanalysen har grundat sig på källans ursprung, dess eventuella vinklingar, författarens bakgrund och erfarenheter, trovärdigheten gentemot andra källor samt egna bedömningar av källans relevans för det akademiska arbetet. I allt genomförande arbete finns risker, vilka är särskilt höga vid faktainsamling vilket kräver uppmärksamhet och ett källkritiskt synsätt. Fakta från en Internetkälla med låg trovärdighet kan exempelvis leda till otillförlitliga slutsatser, vilket påverkar arbetet negativt då slutsatsernas bärighet skulle få en lågt underbyggd faktagrund. Vid intervjuer finns risk att irrelevant fakta uppkommer vi felaktiga frågeformuleringar. Strukturerade frågeformuleringar gentemot felvalda intervjupersoner kan även åstadkomma irrelevant fakta i likhet med ovannämnt. Fältstudier har haft ett viktigt inslag i det akademiska arbetet. Det har dock frambringat risker beträffande informationsinsamling vid observationsstudier, då det insamlade fakta kunnat ge en bristfällig faktagrund och tagit upp värdefull tid. 81 Intervjuer med platschef A & B har ägt rum den 5 april 2016 & den 15 april

40 4.7 Metodkritik Akademiska arbeten utförs med en öppenhet som i sin tur innebär att en källkritisk synvinkel skall finnas under arbetets gång. All insamlad fakta skall inneha källkritisk syn vid inhämtning och vid analys vilket ska leda till trovärdiga slutsatser och validitet i det fortsatta akademiska arbetet. Arbetet ska även ha en välunderbyggd struktur och enkelhet för uppfattningsanskaffning av utomstående. Dessutom ska utomstående förmå att sätta sig in i helheten och bedöma trovärdigheten utifrån sitt perspektiv. Det innebär vidare att pålitlighet och trovärdighet är hophängande. Avslutningsvis ska det poängteras hur metodvalet är av avsevärd karaktär för ett väl genomfört utredningsarbete. Metodval ska frambringa tillämplig faktagrund och ska hjälpa med problemlösningen. 32

41 5 Genomförande Genomförandet har genomsyrat det akademiska arbetet från projektskiss till färdigdragna slutsatser. Arbetsgenomförandet har startat med bestämning vilka byggprojekt som skulle inkluderas i det akademiska utredningsarbetet. Två likartade byggprojekt med olika logistikförutsättningar valdes ut i Stockholmsregionen, Norra Djurgårdsstaden samt Barkarbystaden. 5.1 Förstudie Utförande av det akademiska utredningsarbetet har inletts med diskussioner kring vilken idé och problembild som kan utredas i examensarbetet. För att finna en egen utredningsnisch i ett logistiksammanhang har fördjupade litteraturstudier kring bygglogistik gjorts, relevanta faktaböcker har lästs och färdigställda tekniska rapporter inom ämnet har letats upp. Detta har i utmynnat i en förstudie vilket lett till vidare fortskridning av arbetet. Ett startmöte med uppdragsgivaren Prolog Bygglogistik AB har ägt rum med syfte att diskutera och konkretisera specifikt vad som skall utredas i arbetet och hur arbetet ska läggas upp i framtiden, vilket lett till en fördjupning i bygglogistikämnet och en framtagning av en utvecklad förstudie. Därefter har förstudien utförts under en veckas period med en ingående litteraturstudie, där relevanta faktaböcker och färdigställda tekniska rapporter inom ämnet letades upp, en omfattande och tidskrävande process. Dessutom har formulering av frågeställningen (hänvisas till delavsnitt 1.4 Frågeställning) ägt rum genom ett försök att hitta sin nisch i frågan. Det har varit precisionssvårigheter i det tidiga skedet beträffande den frågeställningsformuleringen då det funnits varierande idéer och problembilder kring ämnet. Därefter har det konstaterats att konkretiseringen ska ta sin krävda tid. Det har genomsyrat hela arbetets gång och har lett till precisering av frågeställningen. Lösningsmetoder har valts bland annat utifrån frågeställningen. Analysmetoderna har varit båda kvalitativa och kvantitativa under arbetets gång. Vidare har syftet (se delavsnitt 1.2) frambringats med det akademiska arbetet. Det konkretiserade syftet har varit att kartlägga vilka faktorer som påverkar valet mellan den konventionella metoden, eller den samordnade bygglogistiken med ett bygglogistikcenter. Förstudien har utförts parallellt med rapportskrivningen där den inledande delen har skrivits då rapportskrivningen ska ske under hela arbetsgången. Efter förstudiegenomförandet slutförts och godkänts av examinator har det akademiska arbetet fortskridit. 33

42 5.2 Intervjuer En av analysmetoderna som har valts är den kvalitativa (läs mer i delavsnitt 3.1 Kvalitativa eller kvantitativa analysmetoder?). Intervjuer är av denna karaktär och har därav utförts för faktainsamling. För en betydande faktainsamling har det formulerats båda allmänna och mer specifika frågor (se i bilaga 1 Intervjufrågor) kring bygglogistiken till respektive byggprojekt. I tidigt skede har relevanta intervjupersoner valts ut och kontaktats. Två platschefer från respektive byggprojekt, platschef på bygglogistikcentret i Hjorthagen, ansvarig projektledare för de två byggprojekten, samt arbetsledare från bygglogistikcentret har intervjuats. Även en arbetsledare från en utländsk stomelementleverantör har ställt upp för en intervju. De allmänna frågorna har tagit upp bygglogistiken ur ett allmänkänt perspektiv hos de tillfrågade intervjupersonerna, och mer specifika frågor har riktats till de två observerade om de två observerade byggprojekten utifrån rådande förutsättningar på respektive byggarbetsplats. Intervjuerna har gett utrymme för utförliga svar från de tillfrågade intervjupersonerna. Deras perspektiv kring bygglogistiken, egna erfarenheter och åsikter har därför gett en bredare faktagrund för vidareanalys och slutsatser. Bredd faktagrund har varit betydande under hela arbetets fortskridande och väsentlig vikt har lagts ned för dess införskaffning med hjälp av intervjufrågeformuleringar och möjligheter till diskussion. Intervjuer har hållits vid de olika arbetsplatskontoren. För att få en bättre bild av bygglogistikcentret har en arbetsledare mötts upp i rundvandrings- och tillfrågandesyfte. Det har gett en bild av bygglogistikcentrets uppbyggnadsstruktur och dess organisationsnivå. Frågor har ställts kring ankommande leveranser till bygglogistikcentret, möjligheter till lagring, avgående transporter till byggarbetsplatserna, egna åsikter kring bygglogistik, samordningen med byggherrar, regler för direkta transporter samt kring faktaunderlag för transporter för det specifika byggprojektet i Norra Djurgårdsstaden. Ett faktaunderlag över alla loggnoterade inpassager till det specifika byggprojektet i Norra Djurgårdsstaden under en tvåmånadersperiod (mars-april 2015) har erhållits av bygglogistikcentrets arbetsledare. Vald tidsperiod har haft likartad stomuppresningsfas tillika vid fältstudier (läs i delavsnitt 5.3 Platsbesök och fältstudier) i det valda byggprojektet i Barkarbystaden. Underlaget har sorterats och relevanta fakta har införskaffats för beräknings- och analyssyfte. För att de intervjuade ska kunna uttrycka sig fritt har det i detta examensarbete valts att hålla dem anonyma. 34

43 5.3 Platsbesök, fältstudier och möten Platsbesöken har utförts i direkt anknytning till intervjumöten vid respektive byggprojekt. Efter intervjumötets slutförande har platschefer tillåtit rundvandringen inom byggarbetsplatserna. Samtidigt har allmänna frågor ställts kring hur byggnationsprocessen framskrider för att frambringa en hophängande diskussion till bygglogistiken. Vidare har observationer genomförts för ett helhetsintryck, vilket lett till fältstudier vid byggprojektet i Barkarbystaden. Fältstudierna har ställt krav på en genomgående fältstudieplanering genom bland annat arbetsupplägg, diskussion studenter emellan samt framtagning av hjälpmedel för fältstudiemätningar. För att utföra ovannämnda mätningar har ett Excelark tagits fram för mätdatainsamlingar (se bilaga 2 Fältstudieblankett) och platschefen har kontaktats för vistelsegodkännande. Vidare har åtta arbetsdagars arbetsplatsvistelse fullgjorts i datainsamlingssyfte. Avslutningsvis har insamlad data analyserats och beräknats för att ligga till grund för kvalitativa slutsatser. Vid sidan av intervjuerna har det hållits varierande möten med handledarna från Prolog Bygglogistik AB och utbildningshandledare från Kungliga Tekniska Högskolan med syfte för fortlöpande avstämningar och för vägledning vid uppkomna förhinder. Alla möten har protokollförts och diskuterats sinsemellan i synnerhet kring tillvägagångsättet. Vidare har två kortare träffar hållits med två arbetsledare vid byggarbetsplatsen i Barkarbystaden med syfte för anskaffning av faktaunderlag för bland annat planerade transporter av varierande gods typer, avfallshantering och åtgångna tider för mottagande av transporter till byggarbetsplatsen. Leveranshandlingar med en tre veckors leveransplan för ankommande transporter har erhållits och används i det fortsatta arbetet. 35

44 5.4 Rapportskrivning Skrivande har varit det naturliga inslaget parallellt med arbetsfortskridningen. Efter godkännande av förstudien har rapportskrivningen fortlöpt och genomsyrat det akademiska arbetet fram till dess ände. I början har de inledande avsnitten skrivits och nulägesbeskrivning kring involverande partner och byggprojekt. Data till nulägesbeskrivning har förvärvats genom besök och samtal med berörda platschefer och projektledare, samt från företags- och kommuners hemsidor. Skrivandet har varit det naturliga inslaget parallellt med arbetsfortskridningen. Rapportskrivningen har påbörjats sedan förstudien fått godkännande av examinator och har genomsyrat det akademiska arbetet fram till dess ände. De inledande avsnitten samt nulägesbeskrivningen kring de involverande parterna och de olika byggprojekten inledde rapportskrivningen. Data till nulägesbeskrivningen har förvärvats genom besök och samtal med berörda platschefer och projektledare, samt från företags- och kommuners hemsidor. Tid har avsatts för den teoretiska referensramen i kvalitétssäkringssyfte. Där har bakomliggande teorier inom bygglogistikämnet och analysmetoder upptagits. En djupdykning i formaliteter för rapportskrivning har åstadkommits genom kurser i exjobbsskrivande, samt genom självstudier i tillgänglig dokumentation via KTHs Bildaverktyg. Rapportskrivningen har sedan fortskridit i de efterkommande avsnitten faktainsamling, genomförande, analys, slutsatser och rekommendationer. 5.5 Förhinder Akademiska utredningsarbeten har tendens att stöta på förhinder under arbetsgången. Likaså har inte detta arbete varit ett undantag. Förhinder och svårigheter har präglat utredningen sedan godkännande av förstudien och fram till inlämningen. En plan från början av arbetet var att granska kostnaderna för ett bygglogistikcenter, jämfört med att bygga med den konventionella metoden. Svårigheter har uppkommit vid kontakt med entreprenörens ekonomiavdelning, då kostandsfakturor inte kunnat erhållas då de ekonomiansvariga inte återkommit. Av detta skäl har utredningsarbetet fått läggas om efter examinators godkännande. Förhinder har även ägt rum för fältstudier på byggprojektet i Norra Djurgårdsstaden, där husen färdigställts till skillnad från i Barkarbystaden där byggnationen befunnit sig i stomuppresningsfasen. Vidare har därför antaganden gjorts kring leveranser från tidigare år. Det erhållna faktaunderlaget kring leveranserna från bygglogistikcentrets bokningssystem har varit till hjälp vid antagandena (se delavsnitt 5.6). 36

45 5.6 Antaganden och beräkningar Antaganden har gjorts under arbetets fortskridning. Där erforderlig data från respektive projekt inte har kunnat inhämtas har antaganden gjorts baserat på nationella medeltal publicerade av organisationer så som SCB och Eurostat. Det har angått i synnerhet medarbetarnas löner vilka har inhämtats från SCB och Eurostat, som redovisar medellöner i olika yrkeskategorier. Antalet arbetstimmar per månad har antagits till 160 timmar och de genomsnittliga väntetiderna för transporter är hämtade från fältstudierna. Ett antagande har även gjorts om att precisionen av leveranser med stommaterial markant kan förbättras likvärdig den precision som sker vid leveranser av betong. Antalet arbetstimmar per månad har antagits till 160 timmar, och ett antagande har gjorts angående precisionen av leveranser med stommaterial att den kan förbättras till den precision som är för leverans av betong. Nämnda antaganden har bidragit till möjligheter för beräkningar beträffande kostnader för mottagning av leveranser med stomelement, beräkningar har utförts med hänsyn till rådande förhållanden på arbetsplatsen. Observerade fältstudier och kontakt med arbetsledningen har frambringat tankar vilket lett till våga tänka utanför boxen -antaganden kring vad som krävs för en höjning av precisionen för leveranser av stomelement, likt den för betongleveranser. 5.7 Analys Analysavsnittet har presenterat och analyserat det insamlande data ur den preciserade utgångspunkten. Avsnittet har delats upp i olika beståndsdelar, som sedan har förknippats till slutdiskussionen. 5.8 Slutsatser och rekommendationer Utifrån analysavsnittet har slutsatser dragits och redogörs i avsnitt 7 Slutsatser samt avsnitt 8 Rekommendationer för vidare studier. 37

46 6 Analys och diskussion 6.1 Skillnaden mellan industrilogistik och bygglogistik Logistik är ett brett begrepp och tolkning av logistik kan göras ur varierande synvinklar. Det förknippas ofta med materialflöden och lagring av dessa, men även med kostnadseffektivitet och organisationsstruktur. Mål kring kostnadseffektivitet uppnås inte enbart genom preciserade materialflöden, utan även dels genom rätt inställning till logistikens betydelse för organisationen samt genom rätt planering. Enbart sökning efter kostnader leder ingenvart och organisationen bör bygga upp en väl fungerande struktur över logistikstyrningen inom verksamheten. Det gäller inte enbart större byggherrar med väl uppbygga organisationsstrukturer med exempelvis anställda med specifikt ansvar för logistiksamordningen, utan även mindre byggherrar. 82 Organisationsstrukturer skiljer sig ofta företag mellan, och det gäller att företagen förstår vikten av logistiksamordning i ett lönsamhetssammanhang för att uppnå ett hållbart och kostnadseffektivt byggande. Viktigt är även hur den effektiva logistikplaneringen fungerar i verksamheten. Den effektiva logistiken är väl utvecklad i större industrier, bland annat den militära där industripersonalen enbart lägger sin tid på arbete där de utnyttjar sin kärnkompetens, vilket skapar hög värdeskapande tid. 83 Allt planeras och upprätthålls med hög precision så att icke värdeskapande arbete undviks. Vidare genomförs sidoarbeten av anlitade företag specialiserade på logistiksamordning för både reducering av störningsmoment och ökad lönsamhet i produktionen. Parallelldragning till byggbranschen visar att logistiken där är efterliggande i jämförelse med industrilogistik, en eftersträvan till likvärdiga tankesätt och dess snara implementering är ett mål för logistikens vidareutveckling i byggbranschen. Skillnaden mellan bygglogistik och industrilogistik är uppseendeväckande stor. Till skillnad från byggbranschen har stora tillverkningsindustrier förstått och implementerat hur essentiellt ett väl fungerande materialflöde är för långsiktiga ekonomiska vinster. Det välkända Toyota Production System utvecklades redan på 1940-talet och dess ständiga förbättringsprocess och onödiga slöserieliminering har under de gångna åren anpassats till tillverkningssystem hos stora industrier världen över. 84 Byggbranschen saknar den breddsyn som industrier haft sedan förr, och har en utvecklingspotential att efterlikna den välorganiserade industrilogistiken. Inblandade parter såsom staten, kommuner, privata byggaktörer och leverantörer, skall gemensamt eftersträva för en förädling av försörjningskedjan och implementering av industrilogistiksystem i bygglogistiken. 82 BLC-ansvarig i Norra Djurgårdsstaden, intervjuat av författarna den 13/ Ibid. 84 Toyota Production System, broschyren, hämtad 11/ från anläggning 2 kursmaterial 38

47 6.2 Skillnaden mellan BLC i Sverige och Storbritannien Den stora skillnaden mellan London Construction Consolidation center (LCCC) och Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter (NDS-logistik) är lokaliseringen av centren i förhållande till de olika arbetsplatserna. LCCC låg runt tre kilometer utanför tullarna som omgiver stadens mer centrala delar. De olika arbetsplatserna runt om i staden låg i sin tur några kilometer ifrån tullarna inåt de mer centrala delarna av staden, vilket gör sträckan mellan bygglogistikcentret och de olika arbetsplatserna betydligt längre än de 1,5 kilometer som distansen är till etapp Ängsbotten som ligger längst bort ifrån NDS-logistik. Det gör det möjligt att diskutera miljövinsterna av de olika centren. Enligt Kerstin Brunge minskar ett logistikcenter både koldioxid- samt partikelutsläppen med ca %. 85 Liknande resultat har även visats från LCCC-projektet. En av tankarna med logistikcentret är att minska utsläppen runt arbetsområdet, och förbättra förhållandena i området för de boende. Det går dock att ifrågasätta om så verkligen är fallet när det gäller NDS-logistik. Då logistikcentret ligger nära de olika byggarbetsplatserna innebär det att alla transporter kommer nära byggnationen för att lasta av, vilket även för med transporternas utsläpp till byggområdet. Transporterna måste även köra i stadstrafik genom Stockholm, alternativt ta färja till Värtahamnen, för att ta sig till logistikcentret. Det innebär både utsläpp av växthusgaser i stadens mer centrala delar, samt mer trafik till en redan hårt trafikerad stad. Även det faktum att transporterna måste betala trängselavgifter för att komma till NDSlogistik påverkar kalkylen då antalet transporter är många, där LCCC är mer fördelaktigt för leverantörerna med centret utanför tullarna. Hade logistikcentret i Norra Djurgårdsstaden placerats en bit utanför Stockholm hade miljövinsterna eventuellt blivit större, då många av de slingbilar som transporterar ut material är mindre än transporterna som kommer till logistikcentret och släpper därmed troligtvis ut mindre växthusgaser. Det skulle dock ha inverkan på att logistikcentret hade behövt stå för trängselavgifterna, något som troligtvis i slutändan hade debiterats av leverantörerna. Värt att notera är att korttidslagringen i London enbart är på maximala 10 dagar, mot 14 dagar i Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter. 86 Att koordinera transporter och leveranser är inte alltid det lättaste, och fyra extra dagar kan ge mer flexibilitet för byggherren att planera byggandet. 85 Brunge K, 2013, Förbättrad logistik för byggmaterial i Norra Djurgårdsstaden, examensarbete från KTH 86 LCCC 39

48 6.3 Analys av fältstudier Leveransplanering Under fältstudien har inkommande godsleveranser till byggarbetsplatsen observerats. De utförda observationerna har jämförts med de erhållna leveranshandlingarna, som var korrekta med undantag för en dag då hälften av dagens leveranser inte kom beroende på förhinder hos den lettiska leverantören av stomelement. Missade transporter förskjuts till nästkommande dag, vilket påverkade produktionen. Värt att tillägga är att planeringen av leveranser är Just-In-Time-inriktad, och utförs i samarbete med det lettiska managementteam som finns på plats i Barkarbystaden. De har i uppgift att boka leveranser av stomelement i god tid, ungefär 1-1,5 veckor innan planerad leverans och inbyggnation. Ytterligare 1-2 arbetsdagar krävs för leveransens avresa från Lettland, tid på färjan till Sverige samt körning från ankomsthamnen fram till byggarbetsplatsen i Barkarbystaden. 87 Tilläggas kan att planeringen av leveranser sker med projektplaneringen fortlöpande med syfte för att reducera störningsmoment. Tidsaspekt för leveranser av stommaterial Planerade ankomsttider för leveranser av stommaterial och de verkliga ankomsttiderna noterade under observationerna stämmer till oansenlig andel då de verkliga ankomsttiderna skiljer sig in intervall mellan minuter efter fastställda ankomsttider, samt i intervall mellan minuter före fastställda ankomsttider. Som tidigare nämnt kan tidsavvikelser förklaras exempelvis genom trafikförhållanden på vägar, eller försenade färjeavgångar. Väntetider förknippas indirekt med leveransernas planerade och verkliga ankomsttider, där ett intervall mellan minuter anses vara långt. Planeringen av kran arbete är ofta en faktor till väntetider, då det exempelvis i kv. Tavernan i Barkarbystaden enbart används ett krav som hjälpmedel för lossning av leveranser med stommaterial. Kranen används i synnerhet i produktionen för uppresning av stomelement och dess efterföljande montering, samt till materialförflyttningar. Sistnämnda utförs fortlöpande enligt produktionsplaneringen och vid behov. Effektiviteten av krananvändningen beror även på hur arbetsledningen och yrkesarbetarna disponerar kranen enligt produktionsplaneringen, som är unik för varje byggprojekt och skiljer sig mellan byggentreprenörerna. 87 Arbetsledare från ett lettiskt managementteam, stationerad på byggarbetsplatsen, kontaktats den 29/ av Alim Aripov. 40

49 Utförda fältstudier visar även att material lagrat på byggarbetsplatsen vid vissa tillfällen förhindrade leveransers möjlighet att köra fram till rätt plats för lossning av gods med kranen. För att frigöra framkörningsytan fick i synnerhet en hjullastare flytta materialet åt sidan. Materialförflyttningar skapar onödigt icke värdeskapande tid, vilket visar vikten av en väl fungerande logistik. Lossningstiderna för leveranser hamnar i intervallet mellan minuter. Liksom i väntetidsperspektivet har utnyttjandet av kranen en direkt påverkan vid lossning, vilket leder till att när en större mängd inkomna stomelement ökar lossningstiden till följd av fler montersmoment. Lossningstider påverkar väntetider för tidigt ankomna köande leveranser. Vidare förknippas lossningstid med arbetstid hos yrkesarbetarna som tar emot leveransen. Fältstudien visar mestadels ett lossningslag bestående av två till tre yrkesarbetare inkl. kranförare, och i ofta förekommande fall en arbetsledare. Tidsspannet för arbetet för de olika lagen befinner sig i följande intervall (där arbetsledaren har mellan minuters arbetsinsats vid lossning) enligt tabell 1: Lossningslag alternativ 1 (2 st yrkesarbetare och ingen arbetsledare) Lossningslag alternativ 3 (3 st yrkesarbetare och ingen arbetsledare) Lägsta lossningstid Högsta lossningstid Lägsta lossningstid Högsta lossningstid 2 arbetare x 48 min = 96 min 2 arbetare x 150 min = 300 min 3 arbetare x 48 min = 144 min 3 arbetare x 150 min = 450 min Summa: 96 min Summa: 300 min Summa: 144 min Summa: 450 min Lossningslag alternativ 2 (2 st yrkesarbetare och 1 st arbetsledare) Lossningslag alternativ 4 (3 st yrkesarbetare och 1 st arbetsledare) Lägsta lossningstid Högsta lossningstid Lägsta lossningstid Högsta lossningstid 2 arbetare x 48 min = 96 min 2 arbetare x 150 min = 300 min 3 arbetare x 48 min = 144 min 3 arbetare x 150 min = 450 min 1 arbetsledare x 10 min = 10 min 1 arbetsledare x 30 min = 30 min 1 arbetsledare x 10 min = 10 min 1 arbetsledare x 30 min = 30 min Summa: 106 min Summa: 330 min Summa: 154 min Summa: 480 min Tabell 1. Tidsintervall vid lossning med hänsyn till olika lossningslaguppsättningar och fastställda minsta och största lossningstider per transport (observerade spannet minuter). Av tabellen ovan följer ett lägsta intervall för lossning mellan minuter (ur de fyra alternativen för laguppställning) och ett högsta intervall mellan minuter, vilket innebär att effektivare lossningar åtgår cirka 3 ggr mindre arbetstid än vid mindre effektiva lossningar. Värt att påpeka som tidigare nämnt att lossningstiden påverkas av tillgängligheten på bl.a. kranen. Även vilken laguppsättning som tar emot leveransen påverkar både tiden och därmed den uppkomna kostnaden. 41

50 Kostnad per mottagning av stomelement Kostnaden är således löner till svenska yrkesarbetare och arbetsledning, löner till lettiska yrkesförare samt kostnader för redskap. Redskapskostnaden är start beroende på företaget samt vilka förutsättningar som gäller. I detta fall är redskapet en kran som utnyttjas för allt produktionsarbete på arbetsplatsen men som utesluts vid efterföljande kostnadsberäkning. Vidare beräknas en kostnad för ett leveransmottagande, som ej inkluderar hur mycket ankommande material och dess frakt kostar. Lönen för en byggarbetare i Sverige ligger på ca SEK och är kollektivavtalsenlig. Det motsvarar 168 SEK per timme exkl. arbetsgivaravgifter vid 160 timmars arbetstid per månad. 88 Lönerna för en lettisk yrkesarbetare ligger runt SEK enligt Europalönestatistiken. 89 Med ett antagande på en 160 timmars arbetsmånad är timförtjänsten ca SEK per timme för en lettisk yrkesförare, vilket innebär att den svenska lönerna är i snitt 7-8 ggr högre. I anknytning till förgående avsnitt med tidsaspekter i synnerhet långa väntetider på upp emot fem timmar visar att lönekostnaden för yrkesföraren är 25 SEK x 5 timmar = 125 SEK per lastbil, där ett antagande om 25 SEK per timme och den maximala väntetiden (det värsta scenariot) som observerats samt att det högsta antal ankommande leveranser av stomelement per dag är fem. Förutsätts det värsta scenariot där alla fem transporter får en väntetid på fem timmar resulterar det i 5 transporter x 5 timmar x 25 SEK/timme = 625 SEK för en dags transporter. Det är däremot högst osannolikt att väntetiden är den maximala för alla ankommande leveranser på en dag med hänsyn till de utförda observationerna vilka frambringat en bild av en fungerande planering av kran arbetet när det gäller leveranslossning. En svensk yrkesförare tjänar SEK enligt den svenska lönestatistiken, med en timförtjänst på ca 151,5 SEK per timme exkl. arbetsgivaravgifter vid 160 timmars arbetsmånad. 90 Kostanden enligt det värsta scenariot med en svensk yrkesförare blir då 5 transporter x 5 timmar x 151,5 SEK = 3 787, 7 SEK. Sannolikheten för det värsta scenariot med högst antal transporter och den maximala väntetiden är dock liten. Den sannolika väntetiden befinner sig i intervall mellan minuter enligt fältstudieblanketten (se bilaga 2 Fältstudieblankett). Vid omräkning med sannolika väntetider ges följande resultat för lettiska transporter: 5 transporter x 1,6 timmar (95 minuters snitt tid) x 25 SEK/timme = 200 SEK. För de svenska transporterna blir summan 5 transporter x 1,6 timmar x 151,5 SEK =1212 SEK. 88 Lönedatabasen, SCB, byggarbetarlöner, hemsida. 89 Minimilöner, Eurostat, hemsida. 90 Lastbilsförarlöner, lönestatistik i Sverige, hemsida. 42

51 Andra kostnader såsom arbetsledarlöner är SEK i Sverige, med en timförtjänst på 230 SEK per timme. 91 Enligt fältstudieblanketten är arbetsledningen 3 timmar lång (se bilaga 2 fältstudieblankett). Summan blir 3 timmar x 230 SEK/timme = 690 SEK. Denna tid observerades under sex dagar, vilket innebär en kostnad på 690 SEK / 6 dagar = 115 SEK per dag. Antalet observerade leveranser av stomelement var 17 stycken under 6 dagar, vilket ger ungefär 3 leveranser per dag. Återkopplingsvis till förgående stycke innebär det följande för lettiska transporter: 3 transporter x 1,6 timmar (med en snitt väntetid på 95 minuter) x 25 SEK/timme = 120 SEK. För de svenska transporterna blir summan 3 transporter x 1,6 timmar x 151,5 SEK/timme = 727,7 SEK. De verkliga kostnaderna med hänsyn till vänte- och lossningstider följer nedan i tabell 2. Som tidigare nämnt är en rimlig väntetid 1,6 timmar, vilket medför en kostnad för väntetiden på 40 SEK för en lettisk transport jämfört med 242,2 SEK om transporten hade utförts av en svensk chaufför. De verkliga kostnaderna med hänsyn till lossningstid är SEK för de 17 observerade transporterna, vilket innebär en kostnad på 2 133,3 SEK per transport. Vid summering blir kostnaden 2 133, 3 SEK + 242,4 SEK = 2 357,7 SEK per svensk transport. Kostnad med hänsyn till väntetid för stomelementleveranser Värsta scenariot (5 st transporter och 5 timmars väntetid) Lettisk transport (25 SEK/h) Svensk transport (151,5 SEK/h) 5 x 5 x 25 = 625 SEK 5 x 5 x 151,5 = 3787,5 SEK Rimliga scenariot (3 st transporter och 1,6 timmars väntetid) Lettisk transport Svensk transport 3 x 1,6 x 25 = 120 SEK 3 x 1,6 x 151,5 = 727,2 SEK 1 st transport och 1,6 timmars väntetid Lettisk transport Svensk transport 1 x 1,6 x 25 = 40 SEK 1 x 1,6 x 151,5 = 242,4 SEK 91 Arbetsledare inom bygg, SCB, löner år 2014, hemsida. 43

52 Kostnad med hänsyn till lossningstid och lossningslag för stomelementleveranser Total antal leveranser: 17 st; Totaltid för 6 dagar är 3200 min (ca 53,4 h) Lossningslag enligt tabell 1 & lossningstider enligt fältstudieunderlag Lossningslag alt. 1 (2st leveranser) Lossningslag alt. 2 (5 st leveranser) Arbetare: 180 min = 3 h (168 SEK/h) Arbetsledare: 120 min = 2 h (230 SEK/h) Arbetare: 784 min = 13,1 h (168 SEK/h) 2 x 168 x 3 = 1008 SEK 5 x (230 x x 13,1) = SEK Lossningslag alt. 3 (6 st leveranser) Arbetare: 1437 min = 24 h (168 SEK/h) Lossningslag alt. 4 (4 st leveranser) Arbetsledare: 60 min = 1 h (230 SEK/h) Arbetare: 798 min = 13,3 h (168 SEK/h) 3 x 168 x 24 = SEK 4 x (230 x x 13,3) = 9858 SEK Totalt: SEK Tabell 2. Kostnader med hänsyn till väntetider, lossningstider och lossningslag. Tabellen ovan visar hur låga kostnaderna är för väntetider för de lettiska transporterna i jämförelse med de svenska transporterna, vilka är små i jämförelse med kostnaderna för lossning. Kostnader är starkt beroende på byggarbetsplats, då förutsättningarna och organisationsstrukturen ofta skiljer sig åt. Vidare kan tilläggas att även kostnader för administration, hjälpmedel och planering påverkar transportkostnaden. Dessa kostnadsunderlag har dock inte kunnat införskaffas på grund av förhinder (läs i delavsnitt 5.5 Förhinder). Avslutningsvis befinner sig kostnader för en leverans kring SEK statistiskt sett enligt projektledaren. 92 De beräknade kostnaderna för mottagning är ca SEK vilka är i närheten av de statistiskt enliga. Förbättringsutrymme för kostnadskrympning föreligger i synnerhet genom precisionsplanering av kran arbete och lossningspersonal. Vidare skall byggmaterial placerats ut strategiskt för att passager ska kunna äga rum oförhindrat. Väl fungerande planering av sistnämnda sparar pengar genom att onödiga materialförflyttningar undviks, då den värdeskapande tiden ökar. 92 Projektledare på Wallenstam, intervjuats av författarna den 12/

53 Implementering av precisionen för en betongleverans i leveranser av stomelement Precisionen för leveranser med stomelement är inte på en likvärdig nivå jämfört med den för betongleveranser. Den är en välutvecklad process i dagsläget, något som inte varit fallet för år sedan. På den tiden blandades betongen på plats, vilket ledde till en låg kvalité och extra arbetsmoment. Vid vidareutveckling har kvalitéten förbättrats och färdigblandad fabriksbetong kunde levereras till byggarbetsplatsen. Roter- och pumpbilar har tillkommit under tiden vilket resulterat i snabbare leveranser, bättre betongkvalité och en smidigare gjutningsprocess. Med denna metod blir den direkta kostnaden högre för byggherren, dock har förståelsen blivit högre om att innebörden att kunna få färdigblandad betong levererad till gjutningsplatsen och frigöra arbetstid, frambringar en bättre ekonomi i längden genom indirekta kostnadsreduceringar och bättre produktionsplanering. 93 Exemplet med betong demonstrerar en sanning om att övergången till en likvärdig precision inte kan genomföras omedelbart. Den kräver uppfattningsbildning, finansiella beslutstaganden och förutsättningar hos intressenter. Kortare leveranstider och samordning av material skall vara högt uppsatta mål. Dessa leveranser ökar kundnöjdheten och skapar långsiktiga samarbeten sinsemellan. Skiftning och kombination av fysiska produkter till tjänster och service leder till förädling av dessa. 94 Det möjliggör i sin tur att erbjudna tjänster blir eftertraktade hos kunder. Hur uppnås då precisionen för leveranser med betong i andra typer av leveranser? Enligt utförda fältobservationer konstateras att betongleveranser ankommer med 2-13 minuters intervall från utsatt tid, vilket betyder att planeringen av ankomst och leveransbokningar sker med väl upprätthållen kommunikation mellan beställaren och leverantören. Tjänster leverantören erbjuder är välutvecklade sedan tidigare, det handlar inte längre om produktförsäljning utan snarare om försäljning av tjänster där produkten ingår som en del i tjänsten. Betonggjutningar utförs i rask takt, då betongen är en färskvara som inte kan lagerföras och måste användas direkt. Gjutningen utförs med 7-30 minuters intervall beroende på förutsättningarna för arbetsplatsen. Låga intervall antyder på en väl utvecklad arbetsprecision, och väntetiderna anses vara korta med 5-11 minuters intervall, ofta till följd av tidiga leveranser. Ovannämnda faktorer öppnar upp potentiella möjligheter för att förbättra precisionen av leveranser med stomelement, till den för betongleveranser. Det som kan krävas är: Närmare samordning mellan beställare och leverantör Synkronisering av kran-, leverans- och produktionsplanering genom framutvecklade ITsystem Kompetensutveckling hos medarbetare genom kontinuerliga utbildningar. Uppfattningsbildning hos intressenter, inte enbart för ekonomiska intressen utan även ekologiska Fokusering och förbättring av erbjudna tjänster snarare än enbart fokus på produkter Rätt kompetens på rätt plats 93 Prologs föreläsningsmaterial i kursen AF1723 Bygglogistik och riskhantering, hämtad 14/ Mattson S, Logistik i försörjningskedjor, studentlitteratur, 2:a upplagan, 2012, sid

54 När precisionen av leveranser med stomelement åstadkommer samma nivå som betongleveranser uppnås en välutvecklad samordning med reducering av tidsåtgången gällande vänte- och lossningstider, vilket ger lägre kostnader per leverans samtidigt. 6.4 Har man gjort rätt val angående byggmetod i de olika stadsdelarna? Vid platsbesök i de två stadsdelarna står det ganska klart att rätt val gällande byggmetod har gjorts i de både fallen. Barkarbystadens byggande präglas av de stora omgivande ytorna, där transporter kan ställas upp i väntan på avlastning samt materiallagring kan ske. Dock kommer fler aktörer inom kort påbörja sina byggnationer, speciellt i närheten av kvarter Tavernan, vilket kommer ställa högre krav på logistiken. Enligt platschef A kommer detta inte vara något större problem, då materiallagringen kommer kunna fortsätta ske inne på byggarbetsplatserna eller i närheten av dem. Transporterna kommer i väntan på sin tur att avlasta kunna stå på den långa flygraka som finns i nära anslutning till byggandet. Figur 15. Vy över den grusplanen utanför kv. Tavernan i Barkarbystaden där transporter kan ställas upp i väntan på avlastning. 95 Barkarbystaden ligger även strategiskt placerat med några minuters körtid från E18, till skillnad från Norra Djurgårdsstaden som endast nås via färja och några minuters körtid, eller genom körning i stadstrafik genom Stockholm. Ett antagande är att leveransprecisionen är 95 Tagen under platsbesök 5 april