REVISIONSPLAN Stadsrevisionen. Beslutad av revisorskollegiet

Transkript

1 REVISIONSPLAN 2016 Stadsrevisionen Beslutad av revisorskollegiet

2 1. Uppdrag Mål Arbetssätt Samverkan kommunfullmäktige revisorskollegiet Inriktning Analys av väsentlighet och risk Väsentliga utgångspunkter/riskområden Budgetmål Årlig granskning Granskning delårsbokslut per 30 april och 31 augusti Årsbokslut per 31 december Årsrapport Fördjupade granskningar Ekonomisk styrning och kontroll Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Ekonomiskt bistånd Flyktingsituationen Sjukskrivningar Bostadsförsörjning och markanvisning Trygghet i Malmö Grundskolan i Malmö stad Styrning och uppföljning av investeringar Ungdomsarbetslösheten och arbetsmarknadsinsatser Barn och unga med psykisk ohälsa Löpande granskning Lekmannarevision mm Stadsrevisionens organisation De förtroendevalda revisorerna Revisionskontoret Information Kommunikation Revisionsplan (22)

3 1. UPPDRAG De förtroendevalda revisorerna och lekmannarevisorerna för bolagen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och pröva om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen som görs i nämnderna är tillräcklig Arbetssättet ska vara framåtriktat och stödjande till verksamheterna. Det yttersta syftet med granskningen är att ge kommunfullmäktige underlag för den årliga ansvarsprövningen. Granskningen sker i enlighet med kommunallagen, aktiebolagslagen, stiftelselagen, redovisningslagen och Malmö stads revisionsreglemente. De förtroendevalda revisorerna och lekmannarevisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av lag och god revisionssed hela den kommunala verksamheten inklusive bolag och stiftelser. Verksamheten i Malmö består av 19 nämnder, kommunstyrelsen, ett helägt kommunalt bolag som är moderbolag till sex helägda dotterbolag, ett antal delägda bolag med dotterbolag, kommunalförbund samt ett antal stiftelser. När revisorer i sin granskning finner att det föreligger domstolstrots eller misstanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär begåtts ska detta i första hand rapporteras till berörd nämnd och i andra hand till fullmäktige. Den årliga granskningen redovisas i de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelse till fullmäktige och i lekmannarevisorernas granskningsrapport till respektive bolagsstämma samt i årsredogörelsen. 2. MÅL Revisorernas mål är en oberoende revision som verkar för att fullmäktiges mål och uppdrag genomförs och följs upp att främja fullmäktiges styrning och beslutsfattande genom att tillse att kommunstyrelsen och nämnderna lämnar en rättvisande redovisning av ekonomi och verksamhet att nämnder/styrelser tar ett aktivt ansvar för styrning, uppföljning och kontroll av ekonomi, verksamhet och rutiner att granskningen sker stödjande och förebyggande och ger ett mervärde i verksamheten Revisionsplan (22)

4 3. ARBETSSÄTT Revisionen skall kännetecknas av: saklighet, integritet samt ett effektivt och stödjande arbetssätt mycket goda kunskaper om den miljö och de förutsättningar som stadens nämnder/styrelser verkar i en helhetssyn på kommunens verksamhet en öppen och aktiv dialog mellan revisionen och stadens nämnder/styrelser en inriktning och omfattning som baseras på en bedömning av väsentlighet och risk 4. SAMVERKAN KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISORS- KOLLEGIET I en gemensam strävan att upprätthålla en konstruktiv dialog träffas kommunfullmäktiges och revisorskollegiets presidier minst två gånger per år. Höstmötet har som utgångspunkt att informera om årets iakttagelser och bedömning av delårsrapporten samt planeringen inför kommande revisionsår. Vid mötet i mars behandlas slutrevisionen samt revisorernas budgetförslag för nästkommande år. Kommunfullmäktige får löpande under året Stadsrevisionen informerar. I denna informeras kortfattat om revisorernas genomförda granskningar. 5. INRIKTNING Revisionen indelas i årlig nämnds- och bolagsgranskning och fördjupad granskning (projekt). Den årliga granskningen syftar till att uppfylla det lagstadgade kravet på att all verksamhet skall granskas varje år. Den ger också underlag för den analys av väsentlighet och risk som ligger till grund för att bestämma inriktning och omfattning av den fördjupade granskningen. Revisionen har traditionellt delats upp i förvaltningsrevision och redovisningsrevision. I båda ingår också intern kontroll. Vägledande för granskningen är god revisionssed som sammanställs och dokumenteras av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Förvaltningsrevision syftar till att granska om verksamheten bedrivs i enlighet med uppställda mål och på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. I förvaltningsrevision ingår också att granska om styrning, uppföljning och utvärdering är tillräcklig. Revisionsplan (22)

5 Redovisningsrevisionen syftar till att granska om redovisningen utförts enligt god redovisningssed. I detta ingår att undersöka om de löpande och årliga räkenskaperna är rättvisande och om nämndernas kontroll av bl a räkenskaper och rutiner är tillräcklig. Ansvar för den interna kontrollen har respektive nämnd/bolag. Revisorerna granskar och bedömer om den är ändamålsenlig och tillräcklig. Redovisnings- och förvaltningsrevisionen samordnas och integreras i allt större utsträckning. 6. ANALYS AV VÄSENTLIGHET OCH RISK Revisorerna granskar årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. För att klara detta uppdrag och kunna uttala sig i ansvarsfrågan måste revisorerna prioritera och planera sina insatser utifrån en analys av väsentlighet och risk. Den grundläggande granskningens djup och bredd är den första viktiga prioriteringen och beslut om fördjupade granskningar nästa. Revisorerna gör därför aktiva val i sin granskning, val som baseras på inhämtad kunskap och bedömning av risk och väsentlighet. Det är grundläggande för revisorerna att bedöma stadens riskhantering och interna kontroll. Inför 2016 har ansvarig nämndsrevisor upprättat en risk och väsentlighetsanalys för respektive nämnd. Utgångspunkten är att utifrån den kunskap och erfarenhet som finns om nämnden identifiera risker i verksamhet och ekonomi. De identifierade riskerna har sedan bedömts efter konsekvenser för verksamhet, ekonomi och politik/ förtroende. När nämndens interna kontroll bedömts kan det finnas kvarstående risker som då kan utgöra underlag för kommande granskningsinsatser. Revisorerna bedömer alltså vilka hinder, hot eller risker som finns i verksamheten hur betydande dessa är och hur sannolikt det är att de existerar eller kommer att inträffa. Utifrån erfarenheter från tidigare granskningsinsatser, bedömning av stadens riskhantering och intern kontroll samt en fortlöpande dialog och kunskapsinhämtning har revisorerna beslutat om inriktning och omfattning av granskningen under år VÄSENTLIGA UTGÅNGSPUNKTER/RISKOMRÅDEN Utgångspunkter för analysen av väsentlighet och risk har varit: Kommunfullmäktiges beslut och direktiv, ex budget år 2016 Kommunfullmäktiges mål för 2016, se avsnitt nedan. Förutsättningarna för nämnderna att fullgöra sina uppgifter Demografiska förändringar Omvärldsförändringar, (ekonomisk utveckling, utredningar, lagar mm) Erfarenhet från innevarande och tidigare års granskningar Väsentliga nyckeltal för verksamheterna Revisionsplan (22)

6 8. BUDGETMÅL 2016 För att utvärdera graden av måluppfyllelse av kommun-fullmäktiges mål ska bland annat nedan mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapporter och årsredovisning. MÅL OCH INRIKTNING FÖR VERKSAMHETEN Stadens viktigaste tillgång är Malmöborna. Alla ska kunna ta del av och bidra till den positiva utvecklingen. Genom att minska ojämlikheten och se till att alla kan ta aktiv del i bygget av Malmö stärker vi både stadens attraktionskraft och tar tillvara på alla individers fulla potential. Vår utgångspunkt är att de skillnader vi ser i hälsa mellan olika grupper ska minskas genom att påverka de bakomliggande orsakerna. Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Malmö är en öppen och nyfiken stad i ständig kontakt med sin omvärld. Under år 2015 inleds ett visionsarbete för stadens långsiktiga utveckling som fullföljs år Arbetet ska ge riktningen för Malmös utveckling med ökat fokus på ett, ur alla aspekter, hållbart Malmö där alla Malmöbor tar del av utvecklingen. Malmö stad är en lärande organisation och genom kunskapsallianser med forskning, civilsamhälle, näringsliv och andra myndigheter ska staden arbeta vidare i Malmökommissionens anda för att skapa social hållbarhet och minska skillnader i hälsa. Staden investeringar kan bidra till att uppfylla stadens miljömål. Vi vill koppla detta till arbetet med att hitta fler finansieringslösningar mot en marknad som efterfrågar fler hållbara placeringsalternativ. Här kan möjligheten att ge ut så kallade gröna obligationer vara ett nytt verktyg. Kommunstyrelsen påbörjar ett visionsarbete för stadens utveckling under år 2015 för att fullföljas under år Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med miljönämnden, servicenämnden och tekniska nämnden utreda möjligheten att införa gröna obligationer. Malmö ska fortsätta vara en motor i hela regionens näringslivsutveckling. Vi ska därför arbeta aktivt för och värna om både det näringsliv som finns och för att nya företag och branscher etableras i Malmö. Med förbättrad infrastruktur skapas ytterligare möjligheter att lyfta Skåne och Öresundsregionen som arbetsmarknadsregion. Malmö stad ska, genom samverkan med andra, ge den som står långt från arbetsmarknaden Revisionsplan (22)

7 bästa möjliga stöd att bli självförsörjande. Vi ska verka för schysta villkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa. Samarbete med näringslivet och tydliga upphandlingar är viktiga verktyg. Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Malmö har en självklar roll som motor i hela regionens näringslivsutveckling. Den vidareutvecklas när Sverigeförhandlingarna går in i en ny fas under året. Den långsiktiga målsättningen är att nå en uppgörelse med staten om ett Malmöpaket som innebär utveckling och förbättring av kollektivtrafik på lokal, regional och nationell nivå och skapar ytterligare möjligheter till ökat bostadsbyggande och utveckling av Malmö, Skåne och Öresundsregionen. Det bilaterala arbetet med Köpenhamn prioriteras. Samarbetet inom Malmö Lundregionen fördjupas under året. Malmös befolkningssammansättning utgör en global konkurrensfördel. Under året ska resultatet av utredningen kring ett lokalt exportråd tas tillvara och implementeras i det fortsatta näringslivsarbetet. I samarbete med berörda aktörer ska en ny näringslivsstrategi tas fram för ökad tillväxt, fler växande företag och jobb för Malmöbor. Både befintligt näringsliv och nya företag och branscher ska stimuleras och deras behov beaktas när vi bygger och utvecklar staden. Strategin ska stödja utvecklingen mot en i alla avseenden hållbar stad. Europeiska Regionalfondens insatsområde fem, hållbar stadsutveckling, tillfaller Malmö geografiskt under programperioden Det ger utrymme att kombinera programmets övergripande inriktning för ökad konkurrenskraft och entreprenörskap, med stadens arbete för ökad sysselsättning, bostadsbyggande och hållbar infrastruktur. Fokus för arbetet kommer att ligga på utveckling i befintliga och framtida stationsnära lägen. Malmö förbereder sig på en ny aktivare nationell arbetsmarknadspolitik vilket möjliggör en inbromsning av de egna åtagandena vad gäller åtgärdsanställningar redan under år En pilot som syftar till att omvandla bidrag till arbete genomförs under året, liksom arbetet med traineejobb och utbildningskontrakt. Handlingsplanen för insatser mot ungdomsarbetslösheten som tas fram tillsammans med Arbetsförmedlingen under 2015 verkställs under De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året förväntas fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver stöd till egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området, särskilt statliga myndigheter, i en så kallad "one stop shop" utreds. Allt detta förväntas på sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd. Malmö fortsätter att ligga i framkant när gäller att göra upphandlingar som ställer krav på bra arbetsvillkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att kartlägga och förstärka samarbeten mellan kommuner i Malmö Lundregionen. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta en ny näringslivsstrategi i samarbete med berörda aktörer. Revisionsplan (22)

8 Kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att utreda möjligheten att samlokalisera relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande. Kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt där delar av kostnaderna för försörjningsstödet omvandlas till ersättningar för anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd, för att öka chanserna till självförsörjning för barnfamiljer. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder, ta fram en plan för traineejobb och utbildningskontrakt för att förbättra unga Malmöbors matchning mot arbetsmarknaden. Alla Malmös barn har rätt till framtidstro och en bra start i livet. Kommunens verksamheter som riktar sig till barn har därför ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut som berör dem. Personalen i Malmö stads pedagogiska verksamheter ska ges möjlighet att utveckla bästa möjliga metoder för att se varje enskilt barn. Lärarnas utrymme för undervisning måste öka och eleverna ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Barns kreativitet ska utvecklas genom god tillgång till kultur, fritid och föreningsliv. Barns möjligheter att röra sig och ta plats i det offentliga rummet ska vara utgångspunkt när staden planeras. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att låta sina barn växa upp i Malmö. Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Förskole- och skolutvecklingen fortsätter med sikte på att höja skolresultaten, utjämna de sociala skillnaderna och medverka till ett långsiktigt hållbart Malmö. Det långsiktiga målet är att alla elever får en bra utbildning och möjlighet att utvecklas och klara utbildningsmålen. Riktade statsbidrag för mer personal i förskolan och lågstadiet, den särskilda satsningen på skolor med större utmaningar samt elevhälsa kompletteras med en kommunal förstärkning. Nämnderna får ansvar för att prioritera hur dessa resurser får bäst effekt. Dessutom görs en översyn av de administrativa uppgifter som åläggs skolans anställda. Vårt mål är att så fort ekonomin tillåter införa 30-timmars förskola även för barn till föräldralediga. Det ökande antalet barn ställer krav på fler nya förskolor och skolor i Malmö och vi har ambitionen att bygga dessa utan kemikalier som är skadliga för både människor och miljön. Vi tar inspiration av goda exempel där detta gjorts på ett kostnadseffektivt sätt. Med statlig medfinansiering kan satsningar göras på förbättrad ventilation och arbetsmiljö i befintliga skolbyggnader. En särskild pott avsätts kommuncentralt för att möta de ökade hyreskostnaderna för skolutbyggnaden. Detta med syfte att bygga på ett kostnadsmedvetet men också nyttooptimerande och resurseffektivt sätt för staden som helhet. Skolornas gymnastiksalar ska kunna öppnas och tillgängliggöras ytterligare för föreningsliv utanför skoltid. Därför ska förutsättningarna för en förbättrad användning av Revisionsplan (22)

9 kommunala lokaler, inklusive gymnastiksalar, lämpliga för uthyrning ske. En sådan utredning ska även titta på en eventuell ändring av huvudmannaskapet av själva lokalerna. Arbetet med att förenkla för barn att röra sig i hela staden och inte minst trygga barns skolvägar behöver prioriteras. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda systemet för uthyrning av skollokaler, inklusive gymnastiksalarna. En ändring av huvudmanskapet prövas. Skolnämnderna får i uppdrag att se över de administrativa uppgifter som åläggs lärare och rektorer. Malmö stad ska vara ett föredöme på jämställdhetsområdet och en öppen och välkomnande stad där alla människor kan känna sig trygga oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning och könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion. Vi ska vara en bra arbetsgivare och ge god och jämställd service till alla Malmöbor. Vi ska också utveckla vårt strategiska arbete mot rasism, fördomar och diskriminering. Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Öppenhet och nyfikenhet gentemot omvärlden är Malmös signum och en grundförutsättning för stadens fortsatta utveckling och attraktivitet. De senaste årens värderingsstyrda arbete för ett öppet samhälle mot rasism, HBTQ-fobi och mobbing ska fortsätta. Rasism, diskriminering och hatbrott hör inte hemma i det öppna Malmö. Därför vill vi undersöka hur Dialogforum kan stärkas och vidareutvecklas i Malmös fortsatta arbete mot rasism och diskriminering. Genom att stärka och tydliggöra dess roll har Dialogforum potentialen att bidra till både ökad kunskap och kraft i stadens fortsatta arbete för att främja ett öppet Malmö. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur Dialogforum kan utvecklas och få en förstärkt roll i arbetet med att främja ett öppet Malmö, fritt från rasism och diskriminering. Malmöborna ska kunna känna social och ekonomisk trygghet i vardagen. Socialtjänstens insatser ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara förebyggande och ha barnen i fokus. För den som är hemlös och behöver sociala insatser ska utgångspunkten vara att i första hand lösa den enskildes behov av bostad. Malmös äldre ska kunna påverka och ha inflytande över sin vardag och samhället. Mötet med omsorgspersonalen ska präglas av kontinuitet och kvalitet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor för att främja hälsa och delaktighet. Revisionsplan (22)

10 Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Under året ligger fokus på att skapa förutsättningar för att stärka likvärdigheten och styra kostnadsutvecklingen i äldreomsorgen. Den fördjupade analysen av ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg, samt analysen av stadsområdenas resursfördelningsmodell som görs enligt tidigare uppdrag, börjar få genomslag under år 2016 för att få fullt genomslag år Stadsområdena bör kunna samarbeta mer än i dag mellan förvaltningarna. Därför ges de i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans. I regeringens förslag till statlig budget finns medel avsatt för bemanning inom vården och omsorgen. Detta ger ökade resurser till stadsområdena att använda i sina verksamheter under året. Stadens nya system med digitala lås inom hemtjänsten är i första hand en arbetsmiljöförbättring men bedöms också ge bättre tidsutnyttjande. Under året förbereds och planeras för att all vård- och omsorgspersonal inom hemtjänsten ska erbjudas arbetskläder. Kostnader väntas dock belasta stadsområdenas ekonomi först år 2017 då beslutet planeras vara i drift. Ansvaret för hemlösheten är i dag spritt på flera olika förvaltningar vilket försvårar arbetet med att minska densamma. Under året utreds möjligheten att samla ansvaret för hemlösheten. MKB är en av Sveriges största fastighetsägare och därmed den viktigaste hyresrättsaktören i Malmö och södra Sverige. Hur MKB agerar har betydelse för bostadsmarknaden i stort. Därför vill vi ge MKB i uppdrag att vidta ytterligare bostadssociala åtgärder, gärna i samarbete med andra aktörer. Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det stärker bostadsmarknaden och är förenligt med affärsmässiga principer. Handlingsplanen kring utsatta EU-medborgare är ett viktigt verktyg och ligger till grund för att Malmö stad ska kunna möta skiftande behov på ett medmänskligt och förutsägbart sätt tillsammans med den ideella sektorn. Stadsområdesnämnderna ges i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans. Översynen av avgifter fortsätter. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att samla ansvaret för hemlösheten. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ändra ägardirektiven för MKB med inriktning mot ett ökat bostadssocialt ansvar. Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det stärker bostadsmarknaden och är förenligt med affärsmässiga principer. Upplevd trygghet, utsatthet för brott och faktisk säkerhet i det offentliga rummet handlar ytterst om den enskildes tillit, förtroende, sociala förankring och delaktighet. Vi vill därför samverka brett kring de utmaningar som finns. Ungdomar i riskzon, organiserad brottslighet, kvinnofrid och våld i nära relationer, hatbrott, drogförebyggande insatser och säkerhet i trafiken och i den offentliga miljön är prioriterade områden. Malmö stads verksamheter och metoder ska anpassas så att alla kan använda Revisionsplan (22)

11 sig av och delta i samhällets utbud. Malmöbor och de som besöker Malmö ska kunna känna sig trygga i den offentliga miljön. I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. De senaste åren har antalet anmälda brott i Malmö sjunkit stadigt. Barnfamiljer i Malmö känner sig allt tryggare, såväl i staden som helhet som i sina närområden. Under 2016 färdigställs och presenteras Malmös fördjupade områdesbaserade trygghetsundersökning i samarbete med Malmö högskola och polisen. Resultaten ska prägla stadens fokus i det fortsatta trygghetsarbetet. Missbruk av alkohol och narkotika korrelerar ofta med våldsbrott och drabbar såväl närstående som okända. Barn och unga är särskilt utsatta. Med utgångspunkt i att skapa goda uppväxtvillkor vill vi intensifiera det förebyggande arbetet samt fokus på arbetet mot tobak, alkohol och narkotika för att göra Malmö tryggare. Malmö ska vara en trygg och säker stad där kvinnors integritet är oantastlig. Vi ser ett stort behov av insatser av både förebyggande karaktär och åtgärder för att förhindra en upprepning av våldet. De ideella kvinno- och tjejjourerna i Malmö är viktiga samarbetsparters och utgör ett gott komplement till stadens egna insatser. Det ökade statliga stödet till kvinno- och tjejjourer kommer att förstärka arbetet ytterligare. Arbetet mot våld i nära relationer intensifieras under året genom implementeringen av den nya planen för Kvinnofrid - mot våld i nära relationer. Vi vill dessutom se över att behovet av kvinnojoursplatser kan mötas även under sommaren. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en strategi för Malmö stads förebyggande arbete mot tobak, alkohol och narkotika, för att trygga barn och ungas uppväxtvillkor. Sociala resursnämnden ges i uppdrag se över att behovet av kvinnojoursplatser kan mötas även under sommaren. Malmö ska vara en attraktiv och framgångsrik fritids- och kulturstad. Ett varierat utbud både i kommunens regi och i föreningslivet ska erbjudas, där Malmöbor med olika bakgrund kan mötas. Med aktiviteter i hela staden ser vi fritiden och kulturen som en viktig hållbarhetsfaktor. Vi vill att barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt fritids- och kulturliv samt möjlighet att skapa själva. Detta gör Malmö attraktivt för boende, besökare och företag. I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Under 2016 ska handlingsplanen för kultur implementeras, med utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna kulturstrategin. Malmö Live ska fortsätta utvecklas som en viktig arena för stadens kulturverksamheter och kommunen som helhet ska bidra till att den blir en blomstrande mötesplats för såväl Malmöbor som besökare. Malmö som filmstad fortsätter att locka såväl besökare som kulturaktörer och inve- Revisionsplan (22)

12 sterare inom film. Tillsammans med Film i Skåne satsar vi på den nordiska kort- och dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama. Föreningslivet är en viktig part och arena för främjande av demokratiska principer och gränsöverskridande möten. Under 2016 intensifieras arbetet med att arrangera spontanidrott och föreningsaktivitet i områden med lågt föreningsdeltagande, riktat till barn och unga. Det idéburna civilsamhället har en viktig roll att spela för Malmös fortsatta utveckling. Här kan nya och innovativa lösningar på samhällsutmaningar utvecklas och ett öppet och inkluderande Malmö främjas. Därför vill vi arbeta vidare med att ta fram en lokal överenskommelse med de idéburna organisationerna för ett partnerskap kring Malmös långsiktiga utveckling. Under året ska vi utveckla samverkan mellan Malmö stad och den idéburna sektorn i enlighet med Malmökommissionens rekommendationer. Det gör vi genom att utreda möjligheten att ingå ett Idéburet Offentligt Partnerskap med social inriktning. Barn och ungas mötesplatser prioriteras. Utöver de resurser som tillfördes 2015 inom ramen för områdesprogrammen tillförs ytterligare resurser som fördelas till stadsområdena. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en lokal överenskommelse med det idéburna civilsamhället för Malmös fortsatta utveckling. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att ingå ett Idéburet Offentligt Partnerskap med social inriktning. Malmö ska präglas av närhet och vara en tät och grön stad. Vi prioriterar gång-, cykeloch kollektivtrafik och har höga ambitioner för stadens miljöarbete. Den egna organisationen ska vara ett föredöme. Vi ska öka tillgängligheten, med särskilt fokus på barnen. Samordning av stadsplanering med infrastruktursatsningar ska nå ekonomiska, ekologiska och sociala mervärden och genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen stärker vi arbetsmarknaden och motverkar segregationen. I samverkan med aktörer i byggbranschen ska vi bygga mer resurs och kostnadseffektivt samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB har här ett ledaransvar, liksom ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet. Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Regeringens aviserade investeringsstöd för ökat bostadsbyggande ska mötas med en lokal offensiv. Stadsbyggnadskontorets tjänst Bolotsen, som underlättar för byggherrarnas kontakt med kommunala myndigheter och att hålla byggtempot uppe, har visat sig framgångsrik och tillförs medel. Ett långsiktigt mål för bostadsbyggande ska komplettera det tidigare uppdraget till MKB från innevarande år, att färdigställa minst 500 lägenheter och påbörja projektering av minst 1000 lägenheter. Under året kommer också en ny markanvisningspolicy att implementeras som bland annat syftar till att möjliggöra en hög produktionstakt för en mångfald av bostäder samt bidra till näringslivets utveckling. Revisionsplan (22)

13 För att uppnå de mål som fastställts i översiktsplanen behövs stora investeringar göras i Malmö. Utbyggnadsstrategin och handlingsplanen för miljö och klimat pekar ut riktningen, men för att garantera ett långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvarstagande behöver den politiska styrningen av investeringsprocessen säkras och den ekonomiska styrningen för exploateringsverksamheten förtydligas. Resurser omfördelas från gatukontoret till miljöförvaltningen för att kunna växlas upp genom extern finansiering för att möta regeringens nya klimatinvesteringsprogram, för att möjliggöra energieffektiviseringar av förskolor och skolor, stärka arbetet med hållbart resande och satsningar på textil- och matavfall. Regeringen vill göra det lönsamt att återvinna och förenkla för hushållen att källsortera genom att samla ansvaret för insamling av hushållsavfall hos kommunerna. Malmö stads olika verksamheter ska förberedas inför detta skifte. MKB ges i uppdrag att färdigställa minst 500 nya lägenheter under 2016, och påbörja projektering av minst 1000 nya lägenheter. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar och MKB ta fram ett långsiktigt mål för MKB:s bostadsbyggande. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur investeringsprocessen långsiktigt kan säkras, samt utveckla en sammanhållen ekonomisk styrmodell för exploateringsverksamheten. Miljönämnden ges i uppdrag att i samråd med berörda aktörer söka extern finansiering för att möta regeringens nya klimatinvesteringsprogram och möjliggöra energieffektiviseringar av förskolor och skolor, stärka arbetet med hållbart resande och satsningar på textil- och matavfall. Malmö stad ska vara en jämställd och diskrimineringsfri arbetsgivare där tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. Med hög kompetens, bra arbetsvillkor för medarbetarna och ett gott ledarskap, som tas tillvara i en lärande organisation, skapar vi kvalitet i Malmö stads verksamheter. Vi ska ha en nära samverkan med de fackliga organisationerna. Det växande Malmö kräver långsiktiga strategier för kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Malmös arbete går åt rätt håll när det gäller att minska andelen timmar som utförs av timavlönade medarbetare. Under året fortsätter vi ha fokus på att ge fler timavlönade medarbetare tryggare anställningsformer och öka andelen heltidstjänster. Heltidstjänster ska vara norm. Vi vill få bort de ofrivilligt delade turerna inom Malmö stad. Det har blivit vanligare att stress i arbetslivet betraktas som ett individuellt problem, trots att det i stället bör ses som ett arbetsmiljöproblem. Därför måste vi följa den ökande sjukfrånvaron och analysera vad som är de bakomliggande orsakerna och hur den kan förebyggas, inte minst i de yrken vi ser den största ökningen som till exempel barnskötare och undersköterskor. Ökat inflytande över planeringen av sitt arbete beaktas. Revisionsplan (22)

14 För att säkerställa att Malmö stad har medarbetare med hög kompetens fortsätter arbetet med att utveckla och implementera ett gemensamt arbetssätt kring kompetensförsörjning för att möjliggöra en långsiktig strategi. Strategin för att uppnå önskad lönestruktur behöver utvecklas så att den stödjer såväl verksamheternas kompetensförsörjning som de personalpolitiska målsättningarna med jämställdhet i fokus. Personalomsättningen för biståndshandläggare och socialsekreterare är hög. Unga nyutbildade socialsekreterare tvingas ta stort ansvar och myndighetssektionerna har svårt att erbjuda kvalitativ introduktion. Detta ökar arbetsbelastningen på de erfarna handläggarna och risken för sämre bedömningar. Enligt planering ska det första introduktionsprogrammet starta redan hösten 2015 för biståndshandläggare som handlägger ärenden enligt SoL och/eller LSS. Vi ser ett behov att kvalitetssäkra introduktionen av nyanställda inom alla myndighetssektioner och introduktionsprogrammet bör därför spridas till fler områden. I regeringens förslag till statlig budget aviseras förslag om ett arbete med en ny styrning och ledning av offentlig verksamhet där välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande. Malmö stad ska ta en aktiv del i detta nationella arbete. Nämnderna ska fortsätta öka andelen heltidstjänster. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda behovet av kommuncentral funktion för att förbygga stress och hög sjukfrånvaro. Stadsområdena ges i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en plan för hur introduktionsprogrammet kan spridas till fler myndighetssektioner. 9. ÅRLIG GRANSKNING Revisorernas uppdrag är att granska all verksamhet årligen för att få underlag till den slutliga prövningen av ansvar för verksamhet, ekonomi och kontroll. Den årliga granskningen består av: granskning av delårsboksluten och årsbokslutet löpande granskning fördjupade granskningar Den årliga granskningen utmynnar i revisionsberättelsen. Utifrån gjord risk- och väsentlighetsanalys har de förtroendevalda revisorerna beslutat om ett antal revisionsprojekt som ska genomföras under Projekten är indelade i löpande granskningar och fördjupade granskningar. Löpande granskning innebär att revisionen löpande följer en viss nämnd, verksamhet eller ett visst projekt samt det systematiska arbetsmiljöarbetet, miljöarbetet i Malmö stad och det integrerade jämställdhetsarbetet. Fördjupade granskningar innebär tidskrävande granskningsinsatser och resulterar i en granskningsrapport vid avslutad granskning. 9.1 Granskning delårsbokslut per 30 april och 31 augusti 2016 Översiktlig granskning sker både av delårsbokslut per 30 april 2016 och av delårsbokslut per 31 augusti Granskningen av delårsbokslut per 31 augusti är mer omfat- Revisionsplan (22)

15 tande och sker med utgångspunkt från kommunallagens god ekonomisk hushållning. Granskningen ska kunna ligga till grund för revisorernas bedömning om resultatet i delårsrapporten är förenligt med målen för den ekonomiska förvaltningen, samt om krav kan ställas på stadens nämnder och styrelse så att åtgärder kan vidtas innan årets slut för att tillrättalägga felaktigheter. Vid delårsbokslutet sker en uppföljning av nämndernas och styrelsens målstyrning, ekonomiska styrning och interna kontrollarbete. Rapport redovisas för ansvarig styrgrupp i samband med delårsboksluten. Revisionsrapport avseende delårsbokslut per 31 augusti utgör dessutom underlag för höstens presidiemöten. 9.2 Årsbokslut per 31 december 2016 Revision sker av Malmö stads årsbokslut och sammanställd redovisning. Målet med granskning av årsbokslutet är att få en grund för revisorernas uttalande om årsredovisningen i revisionsberättelsen och ansvarsprövningen av nämnder och styrelse. Utförandet av granskningen sker under februari-april Avrapportering sker under mars och aprils sammanträden Avrapportering sker till kommunfullmäktige i slutet av april Årsrapport Resultaten från den årliga granskningen redovisas i årsrapporter för respektive nämnd och styrelse. 9.4 Fördjupade granskningar Ekonomisk styrning och kontroll De övergripande målsättningarna för finansverksamheten inom staden är att medverka till en god ekonomisk hushållning genom att bland annat säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången på kapital, samt genom internbanken utnyttja stordriftsfördelar i kommunkoncernen genom upplåning och utlåning mm. Kommunfullmäktiges Finansiella föreskrifter samt kommunstyrelsens Finanspolicy är viktiga regelverk för verksamheten. Granskningen inriktas på om den ekonomiska styrningen och kontrollen är ändamålsenlig och ekonomiskt effektiv avseende bland annat långsiktig finansiell planering för staden och dess bolag, ur ett koncernperspektiv. Granskningen berör kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 1 kommunallagen ha uppsikt över nämnderna och de kommunala företagen. Detta innebär att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Kommunstyrelsen ska övervaka den ekonomiska förvaltningen, att nämndernas verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat, att lagar och förordningar följs och att medlen används ändamålsenligt. År 2012 gjordes ett tillägg i kommunallagen, 6 kap. 1 a (i kraft ) där det anges att styrelsen årligen ska pröva om den verksamhet som bolagen bedrivet under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Revisionsplan (22)

16 Den förstärkta uppsiktsplikten i de kommunala bolagen innebär vidare att det införts krav på att de kommunala principerna och ändamålet med verksamheten förs in i bolagsordningen (ägardirektiv är inte längre tillräckligt). Denna granskning inriktas på om kommunstyrelsens uppsikt över nämndernas och företagens verksamhet är ändamålsenlig och tillräcklig. Granskningen berör kommunstyrelsen. Ekonomiskt bistånd År 2014 påbörjades en satsning att få fler Malmöbor självförsörjande och minska det ekonomiska biståndet. Fler socialsekreterare har anställts för att minska antalet ärende per handläggare. Samtidigt redovisas en hög personalomsättning för biståndshandläggare och socialsekreterare. Unga nyutbildade socialsekreterare tvingas ta stort ansvar och det är svårt att erbjuda kvalitativ introduktion för nyanställda, enligt Malmö stads budget Denna granskning inriktas på hur tillräcklig kvalitet och rätt kompetens säkerställs för de arbetsuppgifter som nyanställda socialsekreterare arbetar med, på vilket sätt en likformig och enhetlig bedömning av biståndsärendena säkerställs, hur den höga personalomsättningen ska åtgärdas samt om den interna kontrollen är tillräcklig mot oegentligheter, exempelvis skenskrivningar. Granskningen berör stadsområdena. Flyktingsituationen Flyktingsituationen har under 2015 varit extraordinär på många sätt. Sverige och Malmö stad har fått ta emot många flyktingar under kort tid. Flertalet av flyktingarna är asylsökande och en stor del kommer att stanna i Malmö stad. En del av de ensamkommande flyktingbarn som väntar på beslut i asylärende är anvisade till Malmö. Denna granskning inriktas på flera områden som berör hur staden hanterar flyktingsituationen. Det första området är hur nämnderna anpassar verksamheten till den förändrade situationen så att ändamålsenlighet, ekonomi m.m. följer den reviderade budgeten för Det andra området berör hur väl integrationen fungerar av nyanländ till arbetsmarknaden med speciellt fokus på SFI och Vägledningscentrum. Är verksamheterna ändamålsenliga och ekonomiskt effektiva? Det tredje området berör de ensamkommande flyktingbarnen och inriktas bland annat på hur mottagandet organiseras, om lagkrav uppfylls och om samverkan med andra aktörer är ändamålsenlig. Granskningen berör i princip samtliga nämnder och styrelsen. Sjukskrivningar Under senare år har sjukfrånvaron i Malmö stad ökat liksom nationellt och i offentliga organisationer. Från och med 2011 har sjukfrånvaron ökat i Malmö stad totalt, från 4,02 % 2010 till 6,12 % 2014, en procentuell ökning med 52,2 %. Kvinnors sjukfrånvaro ökade under samma period från 4,36 % till 6,73 %, en ökning med med 54,4 %, mäns sjukfrånvaro ökade från 2,89 % till 4,06 %, en ökning med 40,5 %. Sjukfrånvaron har fortsatt att öka under Det finns i Malmö stad strategier, planer och policys som syftar till att staden har en god arbetsmiljö som syftar till att personalen mår bra och att frisktalen är höga. Denna granskning inriktas på hur arbetet med strategierna, planerna och policys fortskrider och om önskvärda effekter uppnås både når det Revisionsplan (22)

17 gäller förebyggande arbete och faktiskt utfall. Granskningen berör kommunstyrelsen och stadsområdena. Bostadsförsörjning och markanvisning Handlingsplan för bostadsförsörjning antogs av Ks och samordnas av stadsbyggnadskontoret i samverkan med stadskontoret och fastighetskontoret. Handlingsplanen utgår bland annat från de tio bostadspolitiska mål som antogs av Kf i november Fördelning av kommunens mark skall syfta till att åstadkomma variation i byggandet och att bostäder med god standard produceras till lägsta möjliga kostnad. Denna granskning inriktas i huvudsak på om handlingsplanen för bostadsförsörjning följs och om tillräckliga åtgärder vidtas för att nå uppsatta mål kring att ha ett lager av planlagd mark för småindustri och ytkrävande verksamheter. Granskningens avser tekniska nämnden och stadsbyggnadsnämnden. Trygghet i Malmö Fullmäktige har prioriterat frågan om Malmö som trygg stad. Upplevd trygghet, utsatthet för brott och faktisk säkerhet i det offentliga rummet handlar ytterst om den enskildes tillit, förtroende, sociala förankring och delaktighet. Ungdomar i riskzon, organiserad brottslighet, kvinnofrid och våld i nära relationer, hatbrott, drogförebyggande insatser och säkerhet i trafiken och i den offentliga miljön är prioriterade områden. Malmö stads verksamheter och metoder ska anpassas så att alla kan använda sig av och delta i samhällets utbud. Malmöbor och de som besöker Malmö ska kunna känna sig trygga i den offentliga miljön. Denna granskning inriktas på samarbetet mellan Malmö stad, polisen och skolan kring frågorna om trygghet. Driver Malmö stad aktiva åtgärder, tillsammans med polis och skola, för att komma till rätta med organiserad brottslighet samt andra typer av brottslighet såsom hatbrott, våld i nära relationer etc? Anda frågeställningar är vilka trygghetsarbeten som sker i Malmö stad avseende rasism, HBTQ, kvinnofrid, mobbing etc? Hur omfattande är de förebyggande insatserna för att förhindra skolbränder och vandalisering? Vilka resultat har uppnåtts? Granskningen berör kommunstyrelsen, stadsområdena och grundskolan. Grundskolan i Malmö stad Denna granskning berör flera områden inom grundskolan. Det första området inriktas på individanpassad undervisning. Det är viktigt att alla elever motiveras och stimuleras till lärande och utveckling. Detta gäller även de elever som har lätt för att nå kunskapsmålen. Dessa elever riskerar annars att tappa lusten och motivationen för skolan. Enligt 3 kap. 3 Skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Har nämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning av att alla elever som lätt når kunskapsmålen får den ledning och stimulans de behöver för att nå längre i sin kunskapsutveckling? Det andra området inriktas på rektorernas ledarskap som är en viktig faktor för att en skola med alla pedagogiska ledare i form av lärarna ska bli framgångsrik. Det är därför viktigt att i tid fånga när något inte stämmer på denna funktion Hur följer nämnderna arbetsbelastningen för rektorerna? Vilka åtgärder vidtas för att stödja rektorerna i deras ledningsarbete? Hur utvärderas rektorerna i sitt ledarskap? Revisionsplan (22)

18 Det tredje området inriktas på resultatutvecklingen på skolor inom grundskolan. Grundskolenämnden konstaterar i sin publikation Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 att gymnasiebehörigheten ökat försiktigt, att resultaten i matematik och svenska som andraspråk drar ner gymnasiebehörigheten, att de som har låga resultat i åk 3 även har det i åk 6 och 9, att 119 av eleverna i årskurs 1-5 saknade åtgärdsprogram trotts svaga resultat, att könsskillnaderna är stora, att resultatet för nationella prov i åk 6 är lägre än föregående år. Är arbetet med att höja resultaten i grundskolan ändamålsenligt? Det fjärde området inriktas på synsättet value added Har grundskolenämnden och arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden skaffat sig kunskap om hur value added kan implementeras? Har de en uppfattning om best practise i omvärlden när det gäller att bedöma vilka skolor och lärare som är mest effektiva med att förbättra sina elevers resultat? Vilka skillnader finns mellan och inom skolorna i Malmö? Vad gör ansvariga nämnder vid eventuella stora skillnader i förbättringsförmåga? Granskningen berör grundskolenämnden och arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Styrning och uppföljning av investeringar Gatukontoret inom tekniska nämnden har omfattande investeringar i sin verksamhet med stor betydelse för Malmö stad. Det är av stor vikt styrningen av investeringarna är ändamålsenlig och att projekten håller tidplaner och budget. Under senare år har några investeringsprojekt drabbats av budgetöverskridanden. Ledamöter i tekniska nämnden har varit kritiska till detta. Granskningen berör Tekniska nämnden/gatukontoret. Ungdomsarbetslösheten och arbetsmarknadsinsatser Ungdomsarbetslösheten är en flera viktiga områden som prioriterats i Malmö stads budget under flera år. I samarbete med Arbetsförmedlingen har staden upprättat en plan för ungdomsarbetslösheten som ska verkställas Ansvaret för stadens arbetsmarknadspolitiska insatser ligger på arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, som sedan 2014 ansvarar för Jobb Malmö. Denna granskning inriktas på om arbetet med ungdomsarbetslösheten och arbetsmarknadsinsatser är ändamålsenligt och om resultaten är tillfredsställande. Granskningen berör arbetsmarknadsgymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Barn och unga med psykisk ohälsa Granskningen inriktas på hur regionen och kommunerna samverkar avseende psykisk ohälsa bland ensamkommande flyktingbarn. Detta är en granskning tillsammans med Region Skånes och Helsingborgs revisorer. 9.5 Löpande granskning Under året bedrivs löpande granskning vilket innebär bland annat läsning av protokoll, uppföljning av tidigare genomförda granskningar, rådgivning, deltagande i seminarier och information till stadens förvaltningar. Löpande granskningar sker också avseende vissa specifika områden som i revisionsplaneringen identifierats ha lägre risk/konsekvens än de områden som valts som fördjupade granskningar. Revisionsplan (22)

19 10. LEKMANNAREVISION MM En stor del av de förtroendevalda revisorerna har uppdrag som lekmannarevisor i ett eller flera kommunala bolag och eller revisor i stiftelser eller kommunalförbund. Revisionskontorets uppgift är att biträda lekmannarevisorerna i deras revision av bolagen. Revisionskontoret ska i sin uppgift att biträda lekmannarevisorerna: Ta fram förslag till revisionsplan avseende bolagen Planera och kalla till möten med lekmannarevisorer och auktoriserade revisorer Genomföra och rapportera beslutad granskning i PM Delta vid möten med bolagsrepresentanter och auktoriserade revisorer Följa upp att kommunfullmäktige- och kommunstyrelsebeslut som berör bolagen efterlevs Under maj träffas lekmannarevisorerna och berörda sakkunniga för att diskutera årets granskning. Därefter sker ett samrådsmöte med den auktoriserade revisorn. I samband med detta diskuteras avgränsningarna i uppdragen samt årets planerade granskningsinsatser. Lekmannarevisorn har överläggningar med representanter för bolagen under hösten samt i samband med årsbokslutet. Förutom den löpande granskningen kommer följande fördjupade granskningar göras i nedanstående bolag: Sydvatten AB: granskningen av råvattenkvaliteten Vagnparken i Skåne AB: granskning av målstyrning Malmö Kommuns Parkerings AB: uppföljning av tidigare års granskningar av offentlighet och sekretess samt upphandlingar MKB Fastighets AB: granskning av bostadsbyggande, strategier för underhåll samt målstyrning Stadshuset AB: granskning av målstyrning Malmö stadsteater AB: granskning av målstyrning Malmö Live konserthus AB: granskning av målstyrning Minc i Sverige AB: uppföljning av föregående års granskning av upphandlingar. Medeon AB: kartläggning av inkubatorsföretagen Sydskånes avfallsaktiebolag SYSAV: uppföljning av tidigare års granskningar Revisionsplan (22)

20 11. STADSREVISIONENS ORGANISATION 11.1 De förtroendevalda revisorerna Kommunfullmäktige har utsett 13 förtroendevalda revisorer. Varje ordinarie revisor utför sitt uppdrag självständigt i förhållande till övriga revisorer. All granskning sker dock normalt genom gemensamma granskningar och överläggningar inom revisorskollegiet. Revisorskollegiet är i egentlig mening ingen nämnd förutom när den behandlar förvaltningsadministrativa ärenden ex budget, årsredovisning etc. För att underlätta revisorernas arbete är samtliga revisorer indelade i 5 styrgrupper. Deras uppgift är att fortlöpande under året följa vissa specifika verksamhetsområden (nämnder/styrelsen) samt bereda granskningsärenden till kollegiet. Revisionsplan (22)

21 Nämnd/styrelse KS Kommunstyrelsen Valnämnden Förtroendenämnden Överförmyndarnämnden TSM Tekniska nämnden, Fk Tekniska nämnden, Gk Stadsbyggnadsnämnden Miljönämnden SKOLA Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Grundskolenämnden Förskolenämnden SERVICE Servicenämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden STADSOMRÅDEN Stadsområdesnämnden Norr Stadsområdesnämnden Öster Stadsområdesnämnden Söder Stadsområdesnämnden Väster Stadsområdesnämnden Innerstaden Sociala resursnämnden Styrgrupp Sten Dahlvid (S) Åke Christiansson (M) Per Lilja (M) Berit Söderholm (S) Sten Dahlvid (S) Rune Andersson (FP) Åke Christiansson (M) Göran Hellberg (V) Andreas Holmgren (MP) Ulf Hägg (SD) Robabeh Taeri (S) Per Lilja (M) Claes Carlsson (S) Göran Hellberg (V) Berit Sjövall (M) Olle Strand (SD) Pia Landgren (S) Rune Andersson (FP) Ulf Hägg (SD) Berit Sjövall (M) Robabeh Taeri (S) Berit Söderholm (S) Claes Carlsson (S) Göran Hellberg (V) Andreas Holmgren (MP) Per Lilja (M) Berit Sjövall (M) Olle Strand (SD) 11.2 Revisionskontoret Revisionskontoret består av 11 medarbetare (1 revisionsdirektör, 1 administrativ sekreterare och 9 yrkesrevisorer). Yrkesrevisorerna arbetar med inriktning på specifika nämnder/styrelser samt ansvarar därutöver för kommunövergripande eller nämndspecifika granskningar. De biträder också styrgrupperna i deras arbete. Under granskningsåret finns också utrymme för att köpa in revisionsuppdrag från utomstående revisionskonsulter. Under året fortsätter implementeringen av Hogias revisionsstöd som ett led i revisionens anpassning till ISA samt ny struktur för årsrapporterna. Revisionsplan (22)