REVISIONSPLAN Stadsrevisionen. Beslutad av revisorskollegiet

Transkript

1 REVISIONSPLAN 2015 Stadsrevisionen Beslutad av revisorskollegiet

2 1. Uppdrag Mål Arbetssätt Samverkan kommunfullmäktige revisorskollegiet Inriktning Analys av väsentlighet och risk Väsentliga utgångspunkter/riskområden Budgetmål Årlig granskning Granskning delårsbokslut per 30 april och 31 augusti Årsbokslut per 31 december Årsrapport Fördjupade granskningsprojekt Långgranskningar Upphandlingar Informationssäkerhet Ensamkommande flyktingbarn Kvalitetkontroll vård och omsorg Skola för elever med stora svårigheter Cykelstaden Malmö Kortgranskningar Insatser för barn och ungdomar i HVB Barn som far illa Plan för individ och familjeomsorgen Malmö Live Klimatsäkrat Malmö/Avloppssystemet HR systemet Anläggningsregister Löpande granskning Lekmannarevision mm Stadsrevisionens organisation De förtroendevalda revisorerna Revisionskontoret Information Kommunikation Revisionsplan (18)

3 1. UPPDRAG De förtroendevalda revisorerna och lekmannarevisorerna för bolagen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och pröva om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen som görs i nämnderna är tillräcklig Arbetssättet ska vara framåtriktat och stödjande till verksamheterna. Det yttersta syftet med granskningen är att ge kommunfullmäktige underlag för den årliga ansvarsprövningen. Granskningen sker i enlighet med kommunallagen, aktiebolagslagen, stiftelselagen, redovisningslagen och Malmö stads revisionsreglemente. De förtroendevalda revisorerna och lekmannarevisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av lag och god revisionssed hela den kommunala verksamheten inklusive bolag och stiftelser. Verksamheten i Malmö består av 19 nämnder, kommunstyrelsen, ett helägt kommunalt bolag som är moderbolag till sex helägda dotterbolag, ett antal delägda bolag med dotterbolag, kommunalförbund samt ett antal stiftelser. När revisorer i sin granskning finner att det föreligger domstolstrots eller misstanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär begåtts ska detta i första hand rapporteras till berörd nämnd och i andra hand till fullmäktige. Den årliga granskningen redovisas i de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelse till fullmäktige och i lekmannarevisorernas granskningsrapport till respektive bolagsstämma samt i årsredogörelsen. 2. MÅL Revisorernas mål är en oberoende revision som verkar för att fullmäktiges mål och uppdrag genomförs och följs upp att främja fullmäktiges styrning och beslutsfattande genom att tillse att kommunstyrelsen och nämnderna lämnar en rättvisande redovisning av ekonomi och verksamhet att nämnder/styrelser tar ett aktivt ansvar för styrning, uppföljning och kontroll av ekonomi, verksamhet och rutiner att granskningen sker stödjande och förebyggande och ger ett mervärde i verksamheten Revisionsplan (18)

4 3. ARBETSSÄTT Revisionen skall kännetecknas av: saklighet, integritet samt ett effektivt och stödjande arbetssätt mycket goda kunskaper om den miljö och de förutsättningar som stadens nämnder/styrelser verkar i en helhetssyn på kommunens verksamhet en öppen och aktiv dialog mellan revisionen och stadens nämnder/styrelser en inriktning och omfattning som baseras på en bedömning av väsentlighet och risk 4. SAMVERKAN KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISORS- KOLLEGIET I en gemensam strävan att upprätthålla en konstruktiv dialog träffas kommunfullmäktiges och revisorskollegiets presidier minst två gånger per år. Höstmötet har som utgångspunkt att informera om årets iakttagelser och bedömning av delårsrapporten samt planeringen inför kommande revisionsår. Vid mötet i mars behandlas slutrevisionen samt revisorernas budgetförslag för nästkommande år. Kommunfullmäktige får löpande under året Stadsrevisionen informerar. I denna informeras kortfattat om revisorernas genomförda granskningar. 5. INRIKTNING Revisionen indelas i årlig nämnds- och bolagsgranskning och fördjupad granskning (projekt). Den årliga granskningen syftar till att uppfylla det lagstadgade kravet på att all verksamhet skall granskas varje år. Den ger också underlag för den analys av väsentlighet och risk som ligger till grund för att bestämma inriktning och omfattning av den fördjupade granskningen. Revisionen har traditionellt delats upp i förvaltningsrevision och redovisningsrevision. I båda ingår också intern kontroll. Vägledande för granskningen är god revisionssed som sammanställs och dokumenteras av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Förvaltningsrevision syftar till att granska om verksamheten bedrivs i enlighet med uppställda mål och på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. I förvaltningsrevision ingår också att granska om styrning, uppföljning och utvärdering är tillräcklig. Revisionsplan (18)

5 Redovisningsrevisionen syftar till att granska om redovisningen utförts enligt god redovisningssed. I detta ingår att undersöka om de löpande och årliga räkenskaperna är rättvisande och om nämndernas kontroll av bl a räkenskaper och rutiner är tillräcklig. Ansvar för den interna kontrollen har respektive nämnd/bolag. Revisorerna granskar och bedömer om den är ändamålsenlig och tillräcklig. Redovisnings- och förvaltningsrevisionen samordnas och integreras i allt större utsträckning. 6. ANALYS AV VÄSENTLIGHET OCH RISK Revisorerna granskar årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. För att klara detta uppdrag och kunna uttala sig i ansvarsfrågan måste revisorerna prioritera och planera sina insatser utifrån en analys av väsentlighet och risk. Den grundläggande granskningens djup och bredd är den första viktiga prioriteringen och beslut om fördjupade granskningar nästa. Revisorerna gör därför aktiva val i sin granskning, val som baseras på inhämtad kunskap och bedömning av risk och väsentlighet. Det är grundläggande för revisorerna att bedöma stadens riskhantering och interna kontroll. Inför 2015 har ansvarig nämndsrevisor upprättat en risk och väsentlighetsanalys för respektive nämnd. Utgångspunkten är att utifrån den kunskap och erfarenhet som finns om nämnden identifiera risker i verksamhet och ekonomi. De identifierade riskerna har sedan bedömts efter konsekvenser för verksamhet, ekonomi och politik/ förtroende. När nämndens interna kontroll bedömts kan det finnas kvarstående risker som då kan utgöra underlag för kommande granskningsinsatser. Revisorerna bedömer alltså vilka hinder, hot eller risker som finns i verksamheten hur betydande dessa är och hur sannolikt det är att de existerar eller kommer att inträffa. Utifrån erfarenheter från tidigare granskningsinsatser, bedömning av stadens riskhantering och intern kontroll samt en fortlöpande dialog och kunskapsinhämtning har revisorerna beslutat om inriktning och omfattning av granskningen under år VÄSENTLIGA UTGÅNGSPUNKTER/RISKOMRÅDEN Utgångspunkter för analysen av väsentlighet och risk har varit: Kommunfullmäktiges beslut och direktiv, ex budget år 2015 Kommunfullmäktiges mål för 2015, se avsnitt nedan. Förutsättningarna för nämnderna att fullgöra sina uppgifter Demografiska förändringar Omvärldsförändringar, (ekonomisk utveckling, utredningar, lagar mm) Erfarenhet från innevarande och tidigare års granskningar Väsentliga nyckeltal för verksamheterna Revisionsplan (18)

6 8. BUDGETMÅL 2015 För att utvärdera graden av måluppfyllelse av kommun-fullmäktiges mål ska bland annat nedan mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapporter och årsredovisning. MÅL OCH INRIKTNING FÖR VERKSAMHETEN 1. En ung global och modern stad Malmö ska vara en stad i framkant ung, global, jämställd och hållbar. En i verklig mening modern stad. Här prövar vi ständigt nytt, vi utmanar fördomar och är öppna för förändring och samarbete. Vi arbetar med social och ekologisk hållbarhet som bas i ett brett utvecklingsarbete. Stadens viktigaste tillgång är Malmöborna. Alla ska kunna ta del av och bidra till den positiva utvecklingen. Genom att minska ojämlikheten och se till att alla kan ta aktiv del i bygget av Malmö stärker vi både stadens attraktionskraft och tar tillvara på alla individers fulla potential. Vår utgångspunkt är att de skillnader vi ser i hälsa mellan olika grupper ska minskas genom att påverka de bakomliggande orsakerna. Kommunfullmäktigemål: Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Inriktningar 2015: Malmö stads samtliga verksamheter ska beakta rekommendationerna och förslagen i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Detta för att öka kunskapen om hur de bakomliggande faktorerna som påverkar hållbarhet och ökad jämlikhet i hälsa ska kunna påverkas genom ändrade arbetssätt, sociala investeringar och verksamhetsutveckling. Utifrån den nya översiktsplanen ska staden fortsätta bygga Malmö helt och grönt. Malmö ska ligga i framkant och vara drivande i utvecklingsarbetet inom de områden som nämns i målet. Uppdrag 2015: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att beräkna och arbeta fram konkreta exempel på möjliga sociala investeringar inför kommande budgetperioder. 2. En stad för arbete och näringsliv Malmö ska fortsätta vara en motor i hela regionens näringslivsutveckling. Vi ska därför arbeta aktivt för och värna om både det näringsliv som finns och för att nya företag och branscher etableras i Malmö. Med förbättrad infrastruktur skapas ytterligare möjligheter för att lyfta Skåne och Öresundsregionen som arbetsmarknadsregion. Malmö stad ska, genom samverkan med andra, ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli självförsörjande. Vi ska verka för schysta villkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa och då är samarbete med näringslivet och tydliga upphandlingar viktiga verktyg. Revisionsplan (18)

7 Kommunfullmäktigemål: Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Inriktningar 2015: Samverkan mellan stadens verksamheter som arbetar med näringsliv, arbetsmarknad och försörjningsstöd behöver utvecklas för att få fler i arbete och minska försörjningsstödet. Vi vill undersöka möjligheterna att omvandla en del av kostnaderna för försörjningsstöd till ersättning för anställning, delfinansierat med statligt anställningsstöd. I arbetet med att minska försörjningsstödet ska fokus vara på barnfamiljer. Malmös befolkningssammansättning utgör en global konkurrensfördel. Vi vill utreda hur en stödstruktur kan skapas för småföretag som vill exportera - ett lokalt exportråd. Vi vill skapa rutiner vid upphandlingar som ska gälla alla nämnder, där vi tar ett starkare politisk grepp kring upphandlingen. När avtal för upphandlade välfärdsverksamheter löper ut ska vi undersöka och jämföra för- och nackdelar med att bedriva verksamheten i egen regi. Uppdrag 2015: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med berörda aktörer utreda hur delar av kostnaderna för försörjningsstödet kan omvandlas till ersättningar för anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur stödstrukturer kan skapas för småföretag som vill växa och ser möjligheter att exportera. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram rutiner för hur större upphandlingar ska behandlas politiskt. 3. En stad för barn och unga Alla Malmös barn har rätt till en bra start i livet som kan skapa framtidstro. Alla kommunens verksamheter som riktar sig till barn har därför ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut som berör dem. Personalen i Malmö stads pedagogiska verksamheter ska ges möjlighet att utveckla bästa möjliga metoder för att se varje enskilt barn. Lärarnas utrymme för undervisning måste öka och eleverna ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Barns kreativitet ska utvecklas genom god tillgång till kultur, fritid och föreningsliv. Barns möjligheter att röra sig och ta plats i det offentliga rummet ska vara utgångspunkt när staden planeras. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att låta sina barn växa upp i Malmö. Kommunfullmäktigemål: Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Inriktningar 2015: I regeringens förslag till statlig budget aviseras satsningar inom utbildningsområdet. Vi kommer att verka för att de får fullt genomslag i Malmös skolor och förskolor. För att bryta den sociala bakgrundens betydelse för elever måste skolorna ta det huvudsakliga ansvaret för elevernas lärande. Vi vill att skolornas arbete utgår från varje individs behov och förutsättningar. Det innebär att vår inriktning är att erbjuda studiestöd i Revisionsplan (18)

8 anslutning till skoldagen, att skolorna ska utforma och använda pedagogiska metoder som är anpassade efter barns individuella förutsättningar och ifrågasätta vissa metoder, till exempel läxor, när dessa minskar likvärdigheten. Genom en nära koppling mellan praktik och forskning ska Malmös pedagoger ges stöd i att utveckla sin undervisning och sitt genuspedagogiska arbetssätt för att hålla hög kvalitet i arbetet och för att ge alla flickor och pojkar samma möjligheter i skolan och förskolan. Språkutveckling, flerspråkighet och modersmål är fortsatt prioriterat. Skolorna ska utveckla arbetet med likabehandlingsplaner. En utbyggnadsstrategi för byggandet av förskolor och skolor behöver tas fram, där de olika rollerna inom stadens organisation förtydligas och där strategiska vägval hanteras. Vi måste ha en effektivare organisation för att tillgodose behovet av förskolor och grundskolor. Vårt mål är att så fort ekonomin tillåter införa 30-timmars förskola även för barn till föräldralediga, vilket bör beaktas i planeringen. Alltför många elever går av olika anledningar extra år i gymnasieskolan, varför övergången mellan grundskola och gymnasieskola behöver ske på ett bättre sätt. Mottagningen av de nyanlända eleverna behöver utvärderas och analyseras. Alla Malmös elever ska ha möjlighet att påverka sin skolvardag, därför vill vi stärka elevdemokratin. Bra mat i lugn miljö är viktigt för skolarbetet. Vi vill därför sprida goda exempel till fler skolor. Uppdrag 2015: Grundskolenämnden ges i uppdrag att tillsammans med övriga skolnämnder ta fram en utbyggnadsstrategi för nya skolor, där strategiska vägval, bland annat frågan om profilskolor, hanteras. Grundskolenämnden ges i uppdrag att utvärdera och analysera skolverksamheten och skolornas mottagande av nyanlända elever. Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda hur övergången mellan grundskola och gymnasieskola kan ske på ett bättre sätt. Servicenämnden får i uppdrag att utvärdera satsningen på skolmat på Nya Latinskolan för att sprida erfarenheten till andra skolor. 4. En öppen stad Malmö stad ska vara ett föredöme på jämställdhetsområdet och en öppen och välkomnande stad där alla människor kan känna sig trygga oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning och könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion. Vi ska vara en bra arbetsgivare och ge god och jämställd service till alla Malmöbor. Vi ska också utveckla vårt strategiska arbete mot rasism, fördomar och diskriminering. Kommunfullmäktigemål: Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Inriktningar 2015: Uppföljning ska ske av stadens arbete med Nordiskt Forum och förverkligandet av det slutdokument som Malmö stad undertecknat ska påbörjas. Malmös skolor ska Revisionsplan (18)

9 stärkas i arbetet mot rasism, HBTQ-fobi och mobbning. Skolorna ska utveckla arbetet med likabehandlingsplaner. Uppdrag 2015: Kommunstyrelsen ska följa upp det av Malmö stad undertecknade slutdokumentet från Nordiskt forum. 5. En stad för alla Malmöborna ska kunna känna social och ekonomisk trygghet i vardagen. Socialtjänstens insatser ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara förebyggande och ha barnen i fokus. För den som är hemlös och behöver sociala insatser ska utgångspunkten vara att i första hand lösa den enskildes bostadslöshet. Malmös äldre ska kunna påverka och ha inflytande över sin vardag och i samhället. Mötet med omsorgspersonalen ska präglas av kontinuitet och kvalitet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor för att främja hälsa och delaktighet. Kommunfullmäktigemål: Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Inriktningar 2015: I regeringens förslag till statlig budget finns medel avsatt för bemanning inom vården och omsorgen. Vi kommer att verka för att de får fullt genomslag i Malmös vård och omsorg. En fördjupad analys av såväl ekonomin som kvaliteten inom vård och omsorg behövs. Denna ska innehålla en jämförelse både mellan våra stadsområden och med andra kommuner. Utredningen ska bland annat ta upp frågor kring anhörigvård, biståndsbedömning samt tilldelning av platser i särskilt boende. Resursfördelningen till stadsområdena behöver ses över liksom regelverket för att säkerställa att resurserna för särskilda boenden används på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Uppdrag 2015: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att göra en fördjupad analys av ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att analysera och vid behov ta fram en ny resursfördelningsmodell till stadsområdena. 6. En trygg och tillgänglig stad Upplevd trygghet, utsatthet för brott och faktisk säkerhet i det offentliga rummet handlar ytterst om den enskildes tillit, förtroende, sociala förankring och delaktighet. Vi vill därför samverka brett kring de utmaningar som finns. Ungdomar i riskzon, organiserad brottslighet, kvinnofrid och våld i nära relationer, hatbrott, drogförebyggande insatser och säkerhet i trafiken och i den offentliga miljön är prioriterade områden. Malmö stads verksamheter och metoder ska anpassas så att alla kan använda sig av och delta i samhällets utbud. Malmöbor och de som besöker Malmö ska kunna känna sig trygga i den offentliga miljön. Kommunfullmäktigemål: I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Revisionsplan (18)

10 Inriktningar 2015: Plan för kvinnofrid mot våld i nära relation ska implementeras under året. Malmö stad vill ha ett långsiktigt samarbete med frivilligorganisationerna som kvinno- och tjejjourerna. I regeringens förslag till statlig budget aviseras det ett resurstillskott inom detta område. Under 2015 ska utredningen om ett kontaktcenter för Malmöborna vara klar, utifrån denna ska våra verksamheter göras mer tillgängliga för Malmöborna. 7. En kreativ stad Malmö ska vara en attraktiv och framgångsrik fritids- och kulturstad. Ett varierat utbud både i kommunens regi och i föreningslivet ska erbjudas, där Malmöbor med olika bakgrund kan mötas. Med aktiviteter i hela staden ser vi fritiden och kulturen som en viktig hållbarhetsfaktor. Vi vill att barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt fritids- och kulturliv samt möjlighet att skapa själva. Detta gör Malmö attraktivt för boende, besökare och företag. Kommunfullmäktigemål: I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Inriktningar 2015: Under 2015 ska arbetet med ett handlingsplan påbörjas utifrån den av Kommunfullmäktige antagna kulturstrategin. Malmö Live, som invigs under året, ska vara en viktig arena för stadens kulturverksamheter och kommunen som helhet ska bidra till att den nya arenan blir en blomstrande mötesplats. Mötesplatsverksamheten från områdesprogrammen tas tillvara. Olika typer av mötesplatser har olika organisatorisk tillhörighet inom Malmö stad. Vi vill därför se över den organisatoriska tillhörigheten för dessa i syfte att skapa en likvärdig tillgång för stadens invånare och för att bättre hantera de föreningar som har verksamheter som spänner över flera stadsområden. Uppdrag 2015: Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder utreda mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet. 8. En ekologiskt hållbar stad Malmö ska präglas av närhet, och vara en tät och grön stad. Vi prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik och har höga ambitioner för stadens miljöarbete. Den egna organisationen ska vara ett föredöme. Vi ska öka tillgängligheten, med särskilt fokus på barnen. Samordning av stadsplanering med infrastruktursatsningar ska nå ekonomiska, ekologiska och sociala mervärden och genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen stärker vi arbetsmarknaden och motverkar segregationen. I samverkan med aktörer i byggbranschen ska vi bygga mer resurs och kostnadseffektivt samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB har här ett ledaransvar, liksom ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet. Kommunfullmäktigemål: Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Revisionsplan (18)

11 Inriktningar 2015: En viktig faktor för miljön i stadens centrala delar är parkeringspolitiken. Vi vill göra en genomgripande utredning om parkering, dess kostnader, konsekvenser och avgifter. Rådmansvången har kraftigt förändrats i och med Citytunneln och den nya bussgatan på Rådmansgatan. Vi vill därför utreda trafikflöden, spårvagnsdragningens konsekvenser, cykelstråk och planera för en gågata i området. Malmö kommer att få ett särskilt ansvar för att jobba med de cirka 100 miljoner som tilldelas Malmö för arbetet med hållbar stadsutveckling.. Vi förväntar oss dessutom att ytterligare statliga initiativ och policyförändringar tas. Vi vill utveckla arbetet med en rad olika insatser i allt från avfallshantering till upprustning av bostäder från miljonprogrammet. Vår målsättning är att utveckla en arbetsmodell för hur Malmö kan arbeta tillsammans med stadens olika fastighetsägare för att minska hemlösheten. Vi vill undersöka hur MKB kan ges ett utökat uppdrag att arbeta med bostadssociala insatser i syfte att få ner kostnaderna för hemlösheten. Miljöförvaltningens bostadstillsynsverksamhet ska stärkas. En utredning ska göras kring möjligheterna att skapa ett kommunalt byggbolag för att få ner kostnaderna vid nyproduktion. Syftet med ett eventuellt kommunalt byggbolag ska förutom att sänka MKB:s kostnader även vara att minska kostnaderna för kommunala verksamhetslokaler. Markanvisningspolicyn ska ses över med utgångspunkt i de strategiska val som kommer till uttryck i översiktsplanen. Uppdrag 2015: Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Miljönämnden och Parkering Malmö ges i uppdrag att tillsammans göra en genomgripande översyn av kommunens samlade parkeringspolitik. Stadsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden ges i uppdrag att utreda trafiken kring Rådmansvången. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en modell för samverkan med fastighetsägare för att minska hemlösheten. MKB ges i uppdrag att färdigställa minst 500 nya lägenheter under 2015, och påbörja projektering av minst 1000 nya lägenheter. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheterna att starta ett kommunalt byggbolag. Tekniska nämnden ges i uppdrag att se över markanvisningspolicyn. 9. En stad med bra arbetsvillkor Malmö stad ska vara en jämställd och diskrimineringsfri arbetsgivare där tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. Med hög kompetens, bra arbetsvillkor för medarbetarna, och ett gott ledarskap som tas tillvara i en lärande organisation, skapar vi kvalitet i Malmö stads verksamheter. Vi ska ha en nära samverkan med de fackliga organisationerna. Det växande Malmö kräver långsiktiga strategier för kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Kommunfullmäktigemål: Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Inriktningar 2015: Vi vill få bort de ofrivilligt delade turerna inom Malmö stad. Andelen timmar som utförs av timavlönade medarbetare ska halveras till förmån för trygga anställningsformer. Vi vill att verksamheterna arbetar utifrån ett personalekonomiskt perspektiv. Försök med förkortad arbetstid som görs i andra kommuner ska följas och effekterna Revisionsplan (18)

12 kring personalhälsa och sjuklönekostnader ska uppmärksammas. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas i alla våra verksamheter. Planen för jämställd personalpolitik ska följas upp och resultaten av åtgärderna ska analyseras. I regeringens förslag till statlig budget aviseras förslag om ett arbete med en ny styrning och ledning av offentlig verksamhet där välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande. Malmö stad ska ta en aktiv del i detta nationella arbete. Uppdrag 2015: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur de delade turerna kan fasas ut från Malmö stads verksamheter. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att aktivt delta i det nationella arbetet med en ny ledning och styrning. Kommunstyrelsen får i uppgift att följa upp försök i andra kommuner med förkortad arbetstid. 9. ÅRLIG GRANSKNING Revisorernas uppdrag är att granska all verksamhet årligen för att få underlag till den slutliga prövningen av ansvar för verksamhet, ekonomi och kontroll. Den årliga granskningen består av: granskning av delårsboksluten och årsbokslutet löpande granskning fördjupade granskningar Den årliga granskningen utmynnar i revisionsberättelsen. Utifrån gjord risk- och väsentlighetsanalys har de förtroendevalda revisorerna beslutat om ett antal revisionsprojekt som ska genomföras under Projekten är indelade i löpande granskningar och fördjupade granskningsprojekt. Löpande granskning innebär att revisionen löpande följer en viss verksamhet eller ett visst projekt samt det systematiska arbetsmiljöarbetet, miljöarbetet i Malmö stad och det integrerade jämställdhetsarbetet. Fördjupade granskningsprojekt innebär tidskrävande granskningsinsatser och resulterar ofta i en granskningsrapport vid avslutad granskning. Fördjupade granskningsprojekt kan vara långgranskningar och kortgranskningar. Kortgranskningar är inte lika tidskrävande som långgranskningar. 9.1 Granskning delårsbokslut per 30 april och 31 augusti 2015 Översiktlig granskning sker både av delårsbokslut per 30 april 2015 och av delårsbokslut per 31 augusti Granskningen av delårsbokslut per 31 augusti är mer omfattande och sker med utgångspunkt från kommunallagens god ekonomisk hushållning. Granskningen ska kunna ligga till grund för revisorernas bedömning om resultatet i delårsrapporten är förenligt med målen för den ekonomiska förvaltningen, samt om krav kan ställas på stadens nämnder och styrelse så att åtgärder kan vidtas innan årets slut för att tillrättalägga felaktigheter. Vid delårsbokslutet sker en uppföljning av nämndernas och styrelsens målstyrning, ekonomiska styrning och interna kontrollarbete. Revisionsplan (18)

13 Rapport redovisas för ansvarig styrgrupp i samband med delårsboksluten. Revisionsrapport avseende delårsbokslut per 31 augusti utgör dessutom underlag för höstens presidiemöten. 9.2 Årsbokslut per 31 december 2015 Revision sker av Malmö stads årsbokslut och sammanställd redovisning. Målet med granskning av årsbokslutet är att få en grund för revisorernas uttalande om årsredovisningen i revisionsberättelsen och ansvarsprövningen av nämnder och styrelse. Utförandet av granskningen sker under februari-april Avrapportering sker under mars och aprils sammanträden Avrapportering sker till kommunfullmäktige i slutet av april Årsrapport Resultaten från den årliga granskningen redovisas i årsrapporter för respektive nämnd och styrelse. 9.4 Fördjupade granskningsprojekt Långgranskningar Upphandlingar Malmö stad genomför varje år ett stort antal upphandlingar till betydande ekonomiskt värde. Det är av vikt att kompetensen är god avseende upphandlingarna, att LOU och stadens anvisningar följs samt att avtal upprättas som är ändamålsenliga för staden. Det är vidare viktigt med uppföljning av gjorda upphandling. Denna granskning inriktas bland annat på stadens kompetens avseende upphandlingar och avtal, om upphandlingar genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i enlighet med gällande lagstiftning och stadens anvisningar, om ramavtal följs, om kvalitetssäkring utförs och övergripande om den interna kontrollen avseende upphandlingar är tillräcklig bland annat om kalkyler för större projekt följs upp och stäms av. Granskningen berör samtliga nämnder och kommunstyrelsen. Informationssäkerhet IT-verksamheten i staden har granskats tidigare år med följd att nya riktlinjer har antagits avseende informationssäkerhet. Granskningen inriktas på om IT-verksamheten leds på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, om produktion och IT-utveckling sker i samklang med nämndernas önskemål och på ett säkert sätt, om tidigare synpunkter från revisionen är hanterade på ett tillfredsställande sätt, om skyddet för sekret information är tilläckligt. Granskningen berör stadsdelarna och kommunstyrelsen. Ensamkommande flyktingbarn Malmö stad tar sedan 2006 i egenskap av s.k. ankomstkommun emot asylsökande ensamkommande barn (upp till 18 år) på uppdrag av Migrationsverket. Sedan 2012 är Malmö även s.k. anvisningskommun vilket innebär att barn anvisas till kommunen i avvaktan på beslut från Migrationsverket i asylärenden. Under 2013 sökte 889 flickor och pojkar utan vårdnadshavare asyl i Malmö. F.n. finns tre kommunala HVB-hem för asylsökande ensamkommande barn inom Malmö stad. På uppdrag av kommunen drivs ytterligare tre HVB-hem för målgruppen av privata aktörer i Malmö och i när- Revisionsplan (18)

14 liggande kommuner. För barn med permanent uppehållstillstånd (PUT) finns HVBhem som drivs i både kommunal regi och av privata aktörer, liksom externa institutioner och familjehem. Denna granskning inriktas på om hanteringen av ensamkommande flyktingbarn görs på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Granskningen berör Sociala resursnämnden Kvalitetkontroll vård och omsorg Respektive stadsområde ska varje år utföra kvalitetskontroll av verksamheten inom vård och omsorg. En särskilt framtagen uppföljningsmall finns framtagen. Vid allvarliga brister ska en åtgärdsplan upprättas och följas upp inom tre månader. All hemtjänst i Malmö drivs numera i kommunal regi. Enligt Malmö stads hemsida drivs 10 av 57 vårdboenden i Malmö i privat regi. Denna granskning inriktas på om kvalitetsuppföljningen av vård och omsorg är tillräcklig och ändamålsenlig, både i egenregi och extern regi. Granskningen berör stadsområdena och eventuellt sociala resursnämnden. Skola för elever med stora svårigheter Skollagen uttrycker tydligt att skolan ska ge kompensatoriska insatser för de elever som på ett eller annat sätt har sämre förutsättningar att nå målen. För en grupp elever som har bristande impulskontroll, svårt att kommunicera med andra, koncentrationssvårigheter eller andra psyko-sociala problem finns olika åtgärder eller insatser. Denna granskning inriktas på om grundskolenämnden en tillräckligt ändamålsenlig organisation för att kunna anpassa utbildningen till de barn som har stora svårigheter. Granskningen berör grundskolenämnden. Cykelstaden Malmö Malmö stad har under flera år arbetat med att stärka profilen som cykelstad. Gatukontoret har antagit Cykelprogram för Malmö stad Denna granskning inriktas på hur arbetet med cykelprogrammet fortlöper, hur infrastrukturen för cykel hänger ihop, hur uppföljning av gatukontorets cykelprogram ser ut. Granskningen berör Tekniska nämnden/gatukontoret Kortgranskningar Insatser för barn och ungdomar i HVB Det förekommer i media rapportering om skiftande kvalitet avseende insatser för barn och ungdomar i hem för vård eller boende (HVB). Denna granskning inriktas på om insatserna för barn och ungdomar i HVB är ändamålsenliga och om det finns en ändamålsenlig kvalitetsuppföljning både i egenregi och extern regi. Granskningen berör stadsområdesnämnderna. Barn som far illa Det har under de senaste åren i olika massmedia getts exempel på barn som farit illa och där socialtjänsten inte ingripit alls, ingripit för sent eller vidtagit otillräckliga åtgärder. Ofta har förklaringen från myndighetens sida varit att man haft otillräckliga resurser, för hög arbetsbelastning, stor omsättning av socialsekreterare och/eller att dessa inte haft erforderlig kompetens och erfarenhet. Denna granskning inriktas på att kartlägga hur situationen är i Malmö stad. Granskningen berör stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och kommunstyrelsen. Revisionsplan (18)

15 Plan för individ och familjeomsorgen Plan för individ och familjeomsorgen antogs av fullmäktige i maj Granskningen inriktas på om det finns en ändamålsenlig kvalitetsuppföljning och avrapportering till nämnd samt om måluppfyllelsen är tillräcklig. Granskningen berör stadsområdesnämnderna. Malmö Live Malmö Live är ett konserthus, en kongressanläggning och ett hotell som är planerat att stå färdigt hösten Bakom projektet står förutom Malmö Stad även Skanska, Clarion Hotel och Malmö Symfoniorkester. Totalt omfattar Malmö Live kvadratmeter. Kongressdelen kommer att rymma ungefär personer, konsertsalen ca åhörare och hotellet 445 rum fördelat på 25 våningar. Granskningen inriktas på om projektet håller budget och tidplan, om projektorganisationen och ansvarsfördelningen varit ändamålsenlig samt om den interna kontrollen varit tillräcklig. Granskningen berör kommunstyrelsen. Klimatsäkrat Malmö/Avloppssystemet Malmö drabbades under 2014 av kraftigt skyfall med stora skador som följd. Kostnaderna för skadorna uppgick till ca 100 mkr. Staden ska ha ett tillräckligt bra system för att ta hand om vatten. Granskningen inriktas på stadens beredskap och strategier vid stora nederbördsmängder, skyddet för stadens och medborgarnas egendom, efterföljsamhet av lagar, rekommendationer, handlingsplaner samt miljöprogram. Hur ser det förebyggande arbetet ut? Granskningen berör tekniska nämnden, kommunstyrelsen och miljönämnden. HR systemet HR-systemet (Personec P) är stadens största IT-system, som hanterar samtliga anställdas löner, semester, sjukdom etc. Denna granskning inriktas på om anställdas semesterlöneskuld, ferielöneskuld samt uppehållslöneskuld är rätt redovisad. Granskningen berör kommunstyrelsen. Anläggningsregister Samtliga anläggningstillgångar ska föras in i en anläggningsredovisning. Anläggningsredovisningen ska innehålla uppgifter om identifikation, anskaffningsvärde, anskaffningstidpunkt, avskrivningsmetod, avskrivningstid, ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall ackumulerade nedskrivningar. Även tillgångar som är helt avskrivna men fortfarande innehas av förvaltningen ska återfinnas i anläggningsredovisningen. När en tillgång säljs, överlåts eller utrangeras ska denna avföras ur anläggningsredovisningen. Denna granskning inriktas på att besvara frågan om nämnderna och styrelsen har tillräckliga rutinerna för anläggningsredovisningen rutinerna för anläggningsredovisning. Granskningen avser samtliga nämnder och kommunstyrelsen. 9.5 Löpande granskning Under året bedrivs löpande granskning vilket innebär bland annat läsning av protokoll, uppföljning av tidigare genomförda granskningar, rådgivning, deltagande i seminarier och information till stadens förvaltningar. Löpande granskningar sker också avseende vissa specifika områden som i revisionsplanen identifierats ha lägre risk/konsekvens än de områden som valts som fördjupade granskningsprojekt. Revisionsplan (18)

16 10. LEKMANNAREVISION MM En stor del av de förtroendevalda revisorerna har uppdrag som lekmannarevisor i ett eller flera kommunala bolag och eller revisor i stiftelser eller kommunalförbund. Revisionskontorets uppgift är att biträda lekmannarevisorerna i deras revision av bolagen. Revisionskontoret ska i sin uppgift att biträda lekmannarevisorerna: Ta fram förslag till revisionsplan avseende bolagen Planera och kalla till möten med lekmannarevisorer och auktoriserade revisorer Genomföra och rapportera beslutad granskning i PM Delta vid möten med bolagsrepresentanter och auktoriserade revisorer Följa upp att kommunfullmäktige- och kommunstyrelsebeslut som berör bolagen efterlevs Under maj träffas lekmannarevisorerna och berörda sakkunniga för att diskutera årets granskning. Därefter sker ett samrådsmöte med den auktoriserade revisorn. I samband med detta diskuteras avgränsningarna i uppdragen samt årets planerade granskningsinsatser. Lekmannarevisorn har överläggningar med representanter för bolagen under hösten samt i samband med årsbokslutet. 11. STADSREVISIONENS ORGANISATION 11.1 De förtroendevalda revisorerna Kommunfullmäktige har utsett 13 förtroendevalda revisorer. Varje ordinarie revisor utför sitt uppdrag självständigt i förhållande till övriga revisorer. All granskning sker dock normalt genom gemensamma granskningar och överläggningar inom revisorskollegiet. Revisorskollegiet är i egentlig mening ingen nämnd förutom när den behandlar förvaltningsadministrativa ärenden ex budget, årsredovisning etc. För att underlätta revisorernas arbete är samtliga revisorer indelade i 5 styrgrupper. Deras uppgift är att fortlöpande under året följa vissa specifika verksamhetsområden (nämnder/styrelsen) samt bereda granskningsärenden till kollegiet. Revisionsplan (18)

17 Nämnd/styrelse KS Kommunstyrelsen Valnämnden Förtroendenämnden Överförmyndarnämnden TSM Tekniska nämnden, Fk Tekniska nämnden, Gk Stadsbyggnadsnämnden Miljönämnden SKOLA Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Grundskolenämnden Förskolenämnden SERVICE Servicenämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden STADSOMRÅDEN Stadsområdesnämnden Norr Stadsområdesnämnden Öster Stadsområdesnämnden Söder Stadsområdesnämnden Väster Stadsområdesnämnden Innerstaden Sociala resursnämnden Styrgrupp Sten Dahlvid (S) Åke Christiansson (M) Per Lilja (M) Berit Söderholm (S) Sten Dahlvid (S) Rune Andersson (FP) Åke Christiansson (M) Göran Hellberg (V) Andreas Holmgren (MP) Ulf Hägg (SD) Robabeh Taeri (S) Per Lilja (M) Claes Carlsson (S) Göran Hellberg (V) Berit Sjövall (M) Olle Strand (SD) Pia Landgren (S) Rune Andersson (FP) Ulf Hägg (SD) Berit Sjövall (M) Robabeh Taeri (S) Berit Söderholm (S) Claes Carlsson (S) Göran Hellberg (V) Andreas Holmgren (MP) Per Lilja (M) Berit Sjövall (M) Olle Strand (SD) 11.2 Revisionskontoret Revisionskontoret består av 11 medarbetare (1 revisionsdirektör, 1 administrativ sekreterare och 9 yrkesrevisorer). Yrkesrevisorerna arbetar med inriktning på specifika nämnder/styrelser samt ansvarar därutöver för kommunövergripande eller nämndsspecifika granskningsprojekt. De biträder också styrgrupperna i deras arbete. Under granskningsåret finns också utrymme för att köpa in revisionsuppdrag från utomstående revisionskonsulter. Under året planeras att implementering ska ske av ett IT-baserat revisionsstöd som ett led i revisionens anpassning till ISA samt ny struktur för årsrapporterna. Revisionsplan (18)

18 12. INFORMATION KOMMUNIKATION Revisionskontoret har utarbetat modeller för genomförande och kommunikation av granskningsresultatet. Under året upprättas och informeras om granskningsresultatet på följande sätt: Revisionsberättelse: Upprättas till kommunfullmäktige och omfattar kommunens samlade verksamhet. Revisionsberättelsen innehåller förslag i ansvarfrågan samt uttalande om stadens redovisning kan godkännas. Undertecknas av samtliga förtroendevalda revisorer. Synpunkter och iakttagelser: Upprättas till kommunfullmäktige och omfattar synpunkter och iakttagelser från årets granskning som revisorerna vill fästa kommunfullmäktiges uppmärksamhet på. Granskningsrapport: Upprättas av bolagens lekmannarevisorer till bolagsstyrelsen/bolagsstämman och kommunfullmäktige. I granskningsrapporten uttalar sig lekmannarevisorn om anmärkning skall riktas mot styrelse eller VD. Årsredogörelse: Upprättas till kommunfullmäktige och omfattar en beskrivning och sammanfattning av den genomförda granskningen under året. Årsrapport: Upprättas av yrkesrevisorer för samtliga nämnder och styrelser. Årsrapporten är en nämndsövergripande sammanfattning av den årliga granskningen. I årsrapporten görs en samlad bedömning av stadsrevisionens iakttagelser. Projekt/granskningsrapport: Upprättas av yrkesrevisorer. Resultatet av en fördjupad granskning, löpande granskning eller annan specifik granskning redovisas i en projektrapport. Skrivelse/PM: Kortfattad information om olika granskningsiakttagelser eller synpunkter inom specifika områden. Målgruppen är kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder, förvaltningar och allmänheten. Utöver sedvanlig kommunikation av rapporterna är de normalt tillgängliga i kortfattad form i Stadsrevisionen informerar och på Revisionsplan (18)