Äldre patienters upplevelser av vistelsen på akutmottagningen

Transkript

1 Äldre patienters upplevelser av vistelsen på akutmottagningen -En litteraturstudie Elderly patient s experiences of their stay in the emergency department -A literature review Johanna Lundholm Anna Möller Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/15 hp Angelica Fredholm, Brian Unis Cecilia Olsson

2 SAMMANFATTNING Titel: Äldre patienters upplevelser av vistelsen på akutmottagningen en litteraturstudie. Elderly patient s experiences of their stay in the emergency department a literature review Fakultet: Institution: Ämne: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institutionen för Hälsovetenskaper Omvårdnad Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Johanna Lundholm, Anna Möller Handledare: Angelica Fredholm, Brian Unis Sidor: 27 sidor (exklusive bilaga) Nyckelord: Akutmottagning, Äldre patienter, Upplevelser, Omvårdnad Introduktion: Andelen äldre personer ökar stadigt, och denna grupp utgör en majoritet av akutbesöken i Sverige idag. Omvårdnaden av äldre patienter på akutmottagningen kan vara en utmaning, relaterat till komplexa symtom och behov, tidsbrist, miljö och organisation. De äldre spenderar ofta längre tid på akutmottagningen än andra åldersgrupper. Det ställer krav på sjuksköterskan som har ett stort ansvar för de äldre patienterna under deras vistelse på akutmottagningen. Syfte: Att belysa de äldre patienternas upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgått från en niostegsmodell av Polit och Beck, modifierad av författarna. Databaser som använts för sökning var CINAHL, PubMed och PsychINFO. Resultat: Två huvudkategorier av positiva respektive negativa upplevelser identifierades; Trygghet och tillfredsställelse, samt Otrygghet och otillfredsställelse, med sammanlagt sex underkategorier. De negativa upplevelserna var övervägande, och handlade om Frustration, missnöje och misstro, Fysiskt obehag, Ensamhet, utanförskap och maktobalans, samt Oro och ovisshet. De positiva upplevelserna präglades av Förtroende, förståelse och acceptans, samt Uppmärksamhet och bekräftelse. Slutsats: Då de äldre övervägande uttrycker upplevelser som karaktäriseras av otrygghet och otillfredsställelse, relaterat till dåligt bemötande, bristande information, och långa väntetider, är det viktigt att som sjuksköterska använda denna kunskap för att förbättra vården av de äldre på akutmottagningen.

3 Innehåll Introduktion... 1 Den äldre människan... 1 Omvårdnad av äldre... 2 Vistelsen på akutmottagningen... 3 Äldre på akutmottagningen... 4 Problemformulering... 5 Syfte... 5 Metod... 6 Urval Urval Urval Databearbetning/Analys Forskningsetiska överväganden Resultat Tillfredsställelse & Trygghet Förtroende, förståelse & acceptans Uppmärksamhet & bekräftelse Otillfredsställelse och otrygghet Frustration, missnöje och misstro Fysiskt obehag Ensamhet, utanförskap & maktobalans Oro och ovisshet Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Klinisk betydelse Förslag till fortsatt forskning Slutsats Referenser Bilaga 1 Matris över inkluderade artiklar.

4 Introduktion Andelen äldre personer ökar stadigt i Sverige, och år 2030 beräknas var fjärde svensk vara 65 år eller äldre. Denna grupp utgör idag cirka [ca] 40 % av alla akutbesök i Sverige, vilket ställer krav på kompetens och förutsättningar gällande omvårdnad av äldre (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2013). Även internationellt sett utgör äldre personer en större andel av akutmottagningars besök än andra åldersgrupper (Grunier et al. 2011). Omvårdnaden av äldre på akutmottagningen kan vara en utmaning för sjukvårdspersonal, då denna patientgrupp ofta är mer svårbedömd med komplexa symtom (Wolf 2007). Likaså kan akutmottagningen med dess miljö och processer vara en utmaning för de äldre patienterna (Grunier et al. 2011; Samaras et al. 2010). Studier pekar på ett bristande omhändertagande av äldre på akutmottagningen (Socialstyrelsen 2013; Strange & Chen 1998; Grief 2003). Dock finns få studier som belyser de äldre patienternas upplevelser av vistelsen på akutmottagningen (Kihlgren 2004). Den äldre människan WHO:s definition av äldre delas in i två grupper. De som är 65 år och äldre klassificeras som yngre äldre, medan personer som är 80 år och äldre, klassificeras som äldre äldre. Den tidigare forskningen inom aktuellt område, det vill säga forskningen om äldre patienter på akutmottagningen, har framförallt inriktat sig på äldre som 65 år och äldre, vilket är något som författarna till den här litteraturstudien förhåller sig till. Ålderdomen karakteriseras av naturliga biologiska åldersförändringar, samt den ökade risken för sjukdom och ohälsa (Mensen 2010). Åldrandet påverkar alla kroppens organsystem. Muskel- och bensammansättningen minskar, vilket leder till minskad styrka och rörlighet. Syn och hörselfunktion försämras, vilket föranleder kommunikationssvårigheter. Hjärt- och lungfunktion försämras, och ger en nedsatt reservkapacitet att fysiologiskt kompensera vid olika stresstimuli. Detta predisponerar även för infektioner. Samtidigt minskar immunförsvarets kapacitet och med åldern ökar ytterligare risken för infektioner, liksom förmågan att motverka infektionen. Huden blir tunnare och elasticiteten minskar, vilket ökar risken för sår. Njurarnas kapacitet minskar och risken för ödem eller dehydrering ökar. Kognitiv svikt, framförallt minnessvårigheter är vanligt, dels till följd av neuronförlust, men även relaterat till demenssjukdom (Mensen 2010). Den äldre patientens fysiologiska förutsättningar att kunna hantera sjukdom och skada är i och med ålder sämre, vilket utgör en sårbarhet (Newson 2007). Just på grund av ovanstående är denna grupp av människor mer vårdbehövande (Socialstyrelsen 2006). Även psykologiska och sociala förutsättningar tenderar att minska vid hög ålder, vilket leder till olika stort hjälpbehov (Moons et al. 2003). Inlärning, minne och problemlösning är psykiska förmågor som kan försämras (Dehlin & Rundgren 2014). Att kunna anpassa sitt liv, tänka positivt och att få berätta för någon om sitt liv kan fungera stärkande för äldre människan (Lundman & Strandberg 2012). Åldrandet innebär även förändringar i sociala roller, dels gällande familje- och arbetsliv (Romøren 2010), eller förluster av nära och kära (Norberg et al. 2012). 1

5 Omvårdnad av äldre Innebörden av omvårdnad som ett begrepp är associerat med de grundläggande värderingarna om/och synen på människan och tillvaron. Synen och uppfattningen av vad omvårdnad och hälsa är, kan relateras till vilken syn på människan individen har, vilket även då påverkar hur denne planerar och utför omvårdnadsarbetet. Förståelsen eller synen på människa och omvårdnad ligger till förgrund för hur man väljer att prioritera och vilka val man gör. Det antagande som står som grund är att omvårdnaden utgår från människan som en enhet och helhet (Willman 1996). Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2010) beskriver att omvårdnaden ska utgå från en humanistisk människosyn som innebär att människan ska ses som aktivt skapande i sitt liv och som en del av något större. Människan är en unik individ som har rätt att bli bemött och behandlad utifrån sina egna förutsättningar (SSF 2010). Detta förhållningssätt genomsyrar även Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763). Omvårdnad definieras av Virginia Hendersson (1991) som att hjälpa en individ oberoende om de är sjuka eller friska, att utföra åtgärder eller handlingar som medför hälsa eller hjälper individen att tillfriskna. Åtgärderna skulle individen själv utföra om denne hade vilja, kunskap eller energi att utföra dem. I den grundläggande omvårdnaden inkluderar Hendersson (1991) både fysiologiska och psykosociala behov. En person som är i behov av omvårdnad är enligt SSF (2010) i behov av hjälp, stöttning eller guidning med något. Detta ska göras utifrån ett gott bemötande (SSF 2010). I mötet är kommunikationen en stor del. Kommunikationen är en grund för, och integreras i all omvårdnad, verbal såväl som icke-verbal (Watson et al. 1999). Det är en förutsättning för patientens delaktighet, och ett sätt för vårdare och patient att uppnå samförstånd (Malmsten 2007). I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska beskrivs kommunikation som ett av de stora kompetensområdena (Socialstyrelsen 2005). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) skall vårdpersonal anpassa information efter patientens förutsättningar, ex. ålder och språk, samt försäkra sig om att patienten tillgodosett sig informationen. Det kan vara en stor utmaning att kommunicera med akut sjuka äldre. Inte sällan föreligger både syn- och hörselnedsättning. Dessutom är ofta allmäntillståndet nedsatt, och kognitiv svikt vanligt förekommande bland äldre som läggs in akut på sjukhus, vilket ytterligare försvårar kommunikationen (Miller 2002). Nortvedt och Grønseth (2011) menar att det är viktigt att bygga upp en relation med den enskilda patienten. Travelbee (1971) lägger i sin omvårdnadsteori vikt på den mellanmänskliga relationen och interaktionen mellan patienten och sjuksköterskan. Hon betonar samspelet som en grund för omvårdnaden. Sjuksköterskans förmåga att förstå individers unika erfarenheter och upplevelser av sjukdom och lidande är också enligt Travelbee (1971) en viktig aspekt av omvårdnaden. Tejero (2011) har i sin studie funnit att en vårdrelation kan nå olika nivåer, bl.a. relaterat till ett ömsesidigt engagemang mellan vårdare och patient. En djupare vårdrelation är associerat med ökad tillfredsställelse och välbefinnande hos patienten (Tejero 2011). Det kan finnas hinder för vårdrelationen på en akutmottagning, särskilt om sjuksköterskan ser på sitt yrkesansvar som att i första hand rädda liv, och bortser från mindre akuta behov (Nyström et al. 2003a). Andra hinder kan ex. vara tidsbrist och stress, vilket ofta förekommer på en akutmottagning (Nyström et al. 2003b). Äldre personer har inte sällan komplexa omvårdnadsbehov, vilket förutsätter att sjuksköterskan har goda kunskaper om äldre och åldrandet (Wijk 2012). Wijk (2012) har i sin rapport till Socialstyrelsen identifierat en kunskapsbrist hos sjuksköterskor gällande geriatrik 2

6 och gerontologi. Geriatrik innefattar läran om sjukdomar hos äldre. Gerontologi avser läran om åldrandet och dess relaterade förändringar i livsprocesser (Socialstyrelsen 2012). Framförallt finns behov av ökad kunskap om äldres speciella förutsättningar, samt deras biologiska, sociala, psykologiska och existentiella behov (Wijk 2012). I all omvårdnad bör personen förstås och mötas utifrån individuella förutsättningar (SSF 2010). Wijk (2012) menar vidare att man i omvårdnaden behöver arbeta för att främja den äldres självständighet, oberoende, och hälsa. Att främja den äldres upplevelse av respekt och trygghet, samt underlätta delaktighet i vården för den äldre patienten och dess närstående (Wijk 2012). Viktigt är också att sträva för att bevara de äldres autonomi trots sviktande funktioner (Grief 2003). Målet med omvårdnaden är att främja hälsa och välbefinnande, förebygga och lindra ohälsa och lidande. Målet är också att patient och anhöriga ska känna sig trygga, tillfredsställda och uppleva respekt (SSF 2010). I en studie på traumapatienter som besökte akutmottagningen visade sig personalens attityder, information och förklaringar vara av vikt för patienternas upplevelse och tillfredsställelse (Wiman et al. 2006). Vistelsen på akutmottagningen En akutmottagning är ofta en plats med en stor omsättning av patienter och ett snabbt arbetssätt. För individer som ej är vana miljön kan den upplevas kaotisk (Wikström 2006). Gemensamt för patienterna som kommer till akutmottagningen är att de är oroliga över sin situation och känner att de är i behov av hjälp. Det är olika hur allvarligt sjuka de är, vilket ställer stora krav på personalens bedömningar (SBU 2010). I Hälso- och sjukvårdslagen står att alla människor i behov av vård ska få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd, och målet med hälsa och sjukvård är att lindra, förebygga och behandla sjukdomar och skador. Den som är mest sjuk ska ges företräde till vården (SFS 1982:763). För att fördela patienterna på ett bra sätt utifrån deras medicinska behov, användes ett triagesystem. Detta innebär en snabb fördelning av patienter till rätt klinik, samt sortering av brådskande sjuka patienter från patienter som kanske t.ex. behöver egenvårdsråd. Patienterna prioriteras i turordning utefter skadans/sjukdomens allvarlighetsgrad och hur patienterna mår (Wikström 2006; Murray et al. 2004). Denna prioritering av allvarlighetsgrad sker oavsett ankomstsätt, dvs. oavsett om man anländer med ambulans eller söker via receptionen (Wikström 2006). De mindre allvarligt sjuka/skadade prioriteras lägre och bildar köer. En effekt av detta är överfyllda akutmottagningar med långa väntetider (Rogers et al. 2004). De flesta patienterna är inte medvetna om vad prioriteringsprocessen innebär, vilket gör det svårt för dem att förstå varför vissa som anländer till akutmottagningen efter dem, tas om hand först, varvid deras väntetid förlängs (Moons 2003). Sjuksköterskan på akutmottagningen har ett stort ansvar då det gäller att prioritera och organisera omvårdnaden av den äldre patienten. Sjuksköterskan på akutmottagningen tar beslut om hur patientens problem skall prioriteras och vad patientens situation kräver. Det är också sjuksköterskans ansvar att patienten även får god vård/omvårdnad under tiden denne väntar på att få hjälp (Buchnall 2003), och det är viktigt att informera om prioriteringssystem, förväntade väntetider, samt orsaker till dessa för att minska risken för oklarheter (Moons et al. 2003). 3

7 Äldre på akutmottagningen Socialstyrelsen (2013) har i sin rapport visat att omhändertagandet av äldre på landets akutmottagningar är bristande, delvis relaterat till att deras besöksorsak ofta inte är livshotande, och därmed inte högprioriterad. Samt då flera av akutbesöken resulterar i inläggning på vårdavdelning, som då kolliderar med en rådande vårdplatsbrist (Socialstyrelsen 2013). Grief (2003) rapporterar i sin studie att omvårdnadskvaliteten för äldre på akutmottagningen är bristande relaterat till otillräcklig kunskap. Symtomen är ofta diffusa, och inte sällan är det svårt att särskilja sjukdom och åldrande (SBU 2013; Frazier 2005). De äldres ohälsotillstånd är också ofta komplicerat, och därmed tidskrävande på grund av [pga.] omfattande bedömningar och behandlingar, vilket innebär en längre vistelse (Socialstyrelsen, 2013). Andra studier har också visat att äldre ofta spenderar längre tid på akutmottagningen än andra patienter (Strange & Chen 1998; Grief 2003). De äldre söker sällan vård för en isolerad åkomma, utan har ofta en komplex hälsohistoria, diger läkemedelslista, och inte sällan ett bristande socialt nätverk (Crouch, 2012). Väntetiden för de sjuka äldre medför risk för vårdrelaterade skador så som trycksår och dehydrering, men även för oro, ångest och förvirring (Socialstyrelsen 2006; Grief 2003). Detta ställer krav på sjuksköterskan inom akutmottagningen och dess miljö (Buchnall 2003). 4

8 Problemformulering Dagens akutmottagningar med högt tempo och höga patientflöden, i kombination med en ökande äldre befolkning som söker akut vård i allt större utsträckning, ger upphov till frågor kring hur akutmottagningen med dess miljö, processer och möten påverkar de äldre patienterna. Studier pekar på att dagens akutsjukvård inte är anpassad efter den äldre patientens behov, trots att denna patientgrupp utgör en majoritet av akutbesöken. Dock finns begränsat med studier som undersöker de äldre patienternas egna upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. De äldre har ofta komplexa behov, och den långa väntetiden, kombinerat med bristande tid för omvårdnad kan möjligtvis påverka de äldre patienterna negativt. För att identifiera eventuella förbättringsområden skulle en ökad kunskap om hur de äldre patienterna själva upplever vistelsen på akutmottagning vara värdefullt. I denna studie avser vistelse på akutmottagningen tiden från det att patienten skrivs in, tills dess att patienten går hem eller vidare till avdelning. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa äldre patienters upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. 5

9 Metod Metoden var en litteraturstudie som utfördes på ett systematiskt sätt. Detta innebär en utgångspunkt i en tydligt definierad fråga som sedan besvaras genom att lämplig forskning analyseras, värderas och väljs ut (Forsberg & Wengström 2013). I en litteraturstudie insamlas material från tidigare studier inom aktuellt område, för att sammanställas och analyseras. De resultat som kan användas mot syftet summeras i litteraturstudiens resultat (Polit & Beck 2012). I den här litteraturstudien har valts att utgå från Polit och Becks (2012) modell i nio steg. Modellen modifierades genom att steg sex och sju bytte plats. Se figur 1. Figur 1. Modell för litteraturstudie enligt Polit & Beck (2012). Fritt översatt och modifierad av författarna. 6

10 Steg 1. Forskningsfråga och syfte formulerades. Frågeställningar användes under arbetet med litteraturstudien för att rikta fokus mot syftet. Dock ansågs syftet ej behöva tydliggöras för läsaren, varvid frågeställningarna togs bort efter hand. Steg 2 och 3. Databas, val av sökord samt inklusions-/exklusionskriterier bestämdes. Databaser som valdes var CINAHL, PubMed samt PsychINFO. CINAHL och PubMed är ofta använda databaser inom omvårdnadsforskning, som innefattar bl.a. områdena omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström 2013). PsychINFO täcker psykologisk forskning inom omvårdnad, medicin och närliggande områden (Forsberg & Wengström 2013). Sökorden som valdes var Emergency service, Patient satisfaction, Emergency care och "Old age" i CINAHL. Alla utom termen "Old age" var Headings. "Old age" valdes då flera av de relevanta artiklarna hade denna term som "major subject". Patient satisfaction valdes för att begreppet inbegriper patients upplevelse av något. Omvårdnadens mål är att tillfredsställa patientens behov, vilket motiverade sökordet, samt att även denna term ingick som major subject i flera av de relevanta artiklarna. Ämnesordet Emergency Service inbegriper begreppet akutmottagning. Sökorden kombinerades med hjälp av Booleska operatorer, AND och OR, som enligt Forsberg & Wengström (2013) används för att begränsa eller bredda en sökning. Motsvarande sökord användes i PubMed som MeSH-termer utifrån ämnesordlistan. Dock ej Emergency care då det saknades MeSH-term för detta sökord. Dess innebörd ingick dock i ämnesordet/mesh-termen Emergency Medical Services. I PsychINFO användes Emergency services, Satisfaction och Client Satisfaction. Även termen Nursing användes för att få ett omvårdnadsfokus då databasen fokuserar på psykologisk forskning. Samtliga var ämnesord utifrån databasens ämnesordlista. Inklusionskriterier: Studier gjorda utifrån patientens perspektiv, och gällande äldre, från 65 år och uppåt skulle inkluderas. Studiernas resultat skulle svara mot litteraturstudiens syfte, och vara vetenskapligt granskade (peer reviewed). Artiklar från januari 2000 till och med september 2015 och framåt skulle sökas och inkluderas för att få med en tillförlitlig mängd av den senaste forskningen, samt att de var skrivna på svenska eller engelska. Exklusionskriterier: De artiklar som exkluderades var de som enbart fokuserade på anhörig-/ och sjuksköterskeperspektivet, samt litteraturstudier. Begränsningarna i sökningarna valdes utifrån de redan fastställda inklusions- och exklusionskriterna. I sökningarna användes begränsningarna peer reviewed, ålder 65+, samt tidsperiod 15 år tillbaka. I fritextsökningen med sökordet Old age användes dock inte ålder 65+ som begränsning. Urval 1 Steg 4. I detta steg lästes titel och abstract utifrån sökningarnas träffar. De artiklar vars titel och abstract verkade relevanta för litteraturstudien valdes och sparades, och utgjorde därmed urval 1. I CINAHL gjordes tre kombinerade sökningar, och utifrån dessa identifierades och valdes 26 artiklar, varav fem var interna dubbletter (se Tabell 1). I PubMed gjordes två kombinerade sökningar, som resulterade i 15 artiklar, varav två var externa dubbletter (se Tabell 1). I PsychINFO gjordes två kombinerade sökningar, som resulterade i fyra valda artiklar, samtliga var externa dubbletter. Sammantaget resulterade urval 1 i 34 artiklar. 7

11 Urval 2 Steg 5. I detta steg lästes hela artiklarna igenom, för att kontrollera om resultatet i studierna svarade mot litteraturstudiens syfte. Det resulterade i att flera artiklar valdes bort. En anledning till det var att det beslutades att behålla artiklar som studerat både äldre över 65 år, men även andra åldersgrupper, till urval 1. Det gjordes i hopp om att resultatet i artiklarna redovisade separata svar för de olika åldersgrupperna, vilket inte var fallet i flera av dem. Övriga valdes bort då de inte svarade mot syftet. Efter denna sållning återstod tio artiklar som svarade mot syftet till urval 2. Författarna gick därefter igenom samtliga 34 referenslistor från artiklarna i urval 1. Detta kallas manuell sökning och är ett sidosteg från steg fem i niostegsmodellen av Polit & Beck (2012), som utförs för att undersöka att ingen relevant källa går förlorad. Den manuella sökningen resulterade dock ej i någon ytterligare artikel inom inkluderat tidsintervall. Urval 3 Steg 6. Kritisk granskning utfördes enskilt på samtliga studier som kvarstod i urval två enligt Polit & Beck s (2012) granskningsmallar; "Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report" (s ), samt "Guide to an Overall of a Qualitative Research Report" (s ). Efter granskningen kvarstod samtliga artiklar, vilka därmed utgjorde urval 3. 8

12 Tabell 1. Databassökning, urvalsprocessen. Sökningar utfördes i augusti och september Sökmotor Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Cinahl Emergency 3374 service (S1) Patient 5867 satisfaction (S2) Emergency care 1457 (S3) old age (S4) (fritext) S1 AND S S1 OR S S1 OR S3 AND S (1*) 2 2 S1 OR S3 AND S (4*) 2 2 PubMed Emergency medical services (S1) Emergency 9156 service hospital (S2) Patient satisfaction (S3) Old age (S4) (fritext) S1 OR S2 AND S (2**) 3 3 S1 OR S2 AND S PsycINFO Emergency 674 services (S1) Nursing (S2) 1176 Satisfaction OR 1481 Client satisfaction (S3) S1 AND S (3**) 0 S1 AND S3 20 1(1**) Total * Intern dubblett, avser dubblett av artikel funnen i samma databas. ** Extern dubblett, avser dubblett av artikel funnen i annan databas. 9

13 Databearbetning/Analys Steg 7 och 8. Initialt numrerades alla artiklar, för att lätt kunna koppla resultatet till ursprunglig artikel. Artiklarna, som var utskrivna i två exemplar, granskades individuellt, flera gånger, och resultat relevant för syftet markerades med gul respektive rosa penna. Orsaken till de olika färgerna var för att tydliggöra vem som markerat vad. Därefter översattes allt relevant resultat till svenska på postitlappar, som kodades med artikelns siffra. Översättningen utfördes mycket noggrant med hjälp av olika lexikon, för att behålla rätt innebörd för sammanhanget. Översättningen utfördes för bearbetning av innehållet, samt för en djupare förståelse. Textens innebörd kondenserades, och nyckelord identifierades, och skrevs på nya lappar med sifferkod. Dessa nyckelord var själva upplevelsen, och denna procedur gjordes för att se likheter och skillnader. Därefter granskades åter det överstrukna resultatet i artiklarna, och översättningen på postitlapparna, varpå varje upplevelse skrevs upp på whiteboardtavla med tillhörande sifferkod, för att ytterligare minska risken för att missa något. Positiva upplevelser skrevs med röd penna, och de negativa med blå penna, för att tydliggöra och göra upplevelserna mer överskådliga, och att kunna se mönster och samband. Två huvudkategorier identifierades, som representerade positiva respektive negativa upplevelser. Sedan strukturerades upplevelserna under respektive huvudkategori, och skapade sammanlagt sex underkategorier. Procedurerna utfördes gemensamt, och återkoppling till artiklarna skedde upprepade gånger för att säkerställa att upplevelserna skulle beskrivas i sitt rätta sammanhang. I de studier där olika åldersgrupper förekommit, samt de där anhörig- och patientperspektiv studerats, har noggrant urskiljts de äldre patienternas egna beskrivningar. Steg 9. Resultatet sammanställdes, och presenteras nedan. Forskningsetiska överväganden Etiska överväganden bör enligt Polit och Beck (2012) alltid göras inför en litteraturstudie. Enligt Forsberg & Wengström (2013) är det viktigt att ange ursprungskälla för all hämtad data och att redovisa alla resultat, inklusive de som inte stöder eventuellt förväntat resultat. Genom att endast presentera data som stöder forskarnas egen åsikt, handlar man oetiskt enligt Forsberg & Wengström (2013). Utifrån ovanstående har författarna förhållit sig till all data utan några personliga värderingar, och presenterat oförvanskat samtliga resultat. En viktig aspekt för att kunna presentera oförvanskat resultat, är att översättning från originalspråket sker mycket noggrant, för att inte förlora innebörden, och för att undvika feltolkning (Forsberg & Wengström 2013). Det är också av vikt att granska studierna som används till litteraturstudien avseende etiska aspekter, antingen genom kontroll av godkännande från etisk kommitté, eller att etiska överväganden diskuterats i studien (Forsberg & Wengström 2013). Översättning och etisk granskning har noggrant utförts av båda författarna. Förförståelse ska beaktas då det kan ha en inverkan på tolkning av resultat (Polit & Beck 2012). En förförståelse inför aktuellt ämne fanns, då författarna arbetat på akutmottagning. För att minska risken för att tidigare erfarenheter skulle kunna påverka tolkning av resultatet, fördes en kontinuerlig diskussion, och då tolkningarna skiljde sig åt, kontrollerades återigen resultatet i originalkällan i sitt ursprungliga sammanhang. Det skedde upprepade gånger till dess att en gemensam uppfattning av resultatet uppnåtts. Då egna erfarenheter uppkom i relation till resultatet, var det förutbestämt att se det som en varningsklocka, varvid återgång till originalkällan utfördes för att noggrant kontrollera att tolkningen inte skulle komma att spegla erfarenheterna. Frågor ställdes då till varandra gällande vilka föreställningar eller minnen som uppstod, för att lättare urskilja vad som var egna erfarenheter. Efter flertalet genomgångar av resultatet ansågs vissa tolkningar kunna vara påverkade av tidigare 10

14 erfarenhet, varefter ännu en ny tolkning utfördes gemensamt, där resultatet i originalkällans sammanhang noggrant studerades och eventuellt omvärderades. 11

15 Resultat Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar, varav sex kvalitativa, tre kvantitativa och en artikel med både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna redovisas i en artikelmatris i bilaga 1. Analysen av artiklarna resulterade i två huvudkategorier, och totalt sex underkategorier (Figur 2), som beskriver äldre patienters upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. Huvudkategorierna som framkommit är; Trygghet & tillfredsställelse, samt Otrygghet & otillfredsställelse. Underkategorierna är; Förtroende, förståelse & acceptans, Uppmärksamhet & bekräftelse, Frustration, missnöje & misstro, Fysiskt obehag, Ensamhet, utanförskap & maktobalans, samt Oro & ovisshet. De negativa upplevelserna överväger de positiva, därav obalansen som åskådliggörs i figuren. Figur 2. Kategorier som beskriver äldre patienters upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. 12

16 Tillfredsställelse & Trygghet Under denna huvudkategori återfinns två underkategorier, som speglar äldres positiva upplevelser under vistelsen på akutmottagningen. Förtroende, förståelse och acceptans återspeglar patienternas upplevelser av förtroende gentemot personalen, förståelsen för omständigheterna på akutmottagningen, såsom stress och tidsbrist. Acceptansen för mindre bra förhållanden, relaterat till en tilltro och tacksamhet över att bli väl omhändertagen. Denna underkategori baseras på data från sex av artiklarna. Uppmärksamhet och bekräftelse sammanfattar patienternas upplevelser av att bli sedda, lyssnade på och bekräftade, och baseras på data från sju av artiklarna. Förtroende, förståelse & acceptans Patienterna uttryckte att de kände förtroende för personalens kompetens (Lyons & Paterson 2009; Richardson et al. 2007; Nydén et al. 2003), medicinska expertis (Kihlgren et al. 2004), förmåga och omdöme (Lyons & Paterson 2009). Även ett vänligt bemötande bidrog till känslor av förtroende (Kihlgren et al. 2004). De upplevde respekt för auktoriteten och expertisen hos personalen, särskilt gällande deras beslut om undersökningar, behandling och smärthantering (Lyons & Paterson 2009). Patienter litade på att personalen skulle bevara deras värdighet, integritet och säkerställa konfidentialitet av given information (Richardson et al. 2007). Patienter ansåg att sjuksköterskan under triagen var kompetent och betryggande, att bedömningen utfördes på ett skickligt och effektivt sätt, som gjorde att de med förtroende kunde berätta om deras symtom och historia och låta sjuksköterskan göra undersökningar (Olofsson et al. 2012). De upplevde även att sjuksköterskan under triagen ställde relevanta frågor, och detta framkallade känslor av förtroende hos patienterna (Olofsson et al. 2012). Patienterna som fick en lägre prioritet under triageringen, litade på triagesjuksköterskans bedömning, och räknade med att de skulle få hjälp om de behövde (Nydén et al. 2003). Flera patienter upplevde att de fick väldigt lite information (Richardson et al. 2007; Nydén et al. 2003), men vissa uttryckte en acceptans för detta, då de upplevde sig själva som en del av en större process, som de ändå inte hade någon inverkan på (Richardson et al. 2007). De flesta patienterna i studien av Lyons och Paterson (2009) upplevde en lång väntan innan de blev inskrivna på akutmottagningen, medans några få upplevde väntetiden som mer än acceptabel. Generellt sett dock, hade de flesta patienterna en betydande inblick, förståelse och acceptans för trycket och stressen som är associerat med akutsjukvården. Då de upplevde väntetiden som lång och besvärlig, var förhållandena inte ideala enligt patienterna, dock betonade de att de var medvetna om hur upptagna personalen var, och ville därför inte skuldbelägga dem (Lyons & Paterson 2009). En 69-årig man uttryckte; Okay, I sat in a wheelchair for I don t know how long but, no, I was very happy because I know that they re under pressure. Like, you know, they are doing their best (Lyons & Paterson 2009, s. 29) Patienterna i Richardsons et al. (2007) studie beskrev att de accepterade situationen och omständigheterna på akutmottagningen, trots att de fick vänta länge på att komma till avdelning. De frågade inte vart de skulle när de blev informerade om att de skulle till avdelning, utan litade på, och accepterade processerna på akutmottagningen (Richardson et al. 2007). Två av patienterna uttryckte vid frågan om de ville diskutera något kring vistelsen på 13

17 akutmottagningen; I can t see any reason why I should complain or bring any issue up (Richardson et al. 2007, s.138), they were all like angels to us (Richardson et al. 2007, s. 138). De kände sig trygga och lättade att vara på sjukhuset (Nydén et al. 2003; Bridges & Nugus 2009), där de visste att de skulle få den vård de behövde och upplevde en tacksamhet över den tekniska vården de fått (Bridges & Nugus 2009). Uppmärksamhet & bekräftelse De patienter som upplevde väntetiden som rimlig, och de som inte tyckte väntetiden var för lång, upplevde även en högre tillfredsställelse med vården på akutmottagningen (Nerney et al. 2001; Perez-Carceles et al. 2010). Likaså upplevdes en tillfredsställelse med vården på akutmottagningen då patienterna fick tillräcklig information (Nerney et al. 2001; Perez- Carceles et al. 2010; Muntlin et al. 2008: Lyons & Paterson 2009), svar på sina frågor, möjlighet till delaktighet, och en god smärtlindring (Nerney et al. 2001). En större andel av de äldre patienterna i studien av Muntlin et al. (2008) upplevde att de blev bemötta med respekt vid ankomst till akutmottagningen, samt att personalen visade engagemang och intresse för livssituationen, och att de brydde sig om dem (Muntlin et al. 2008). De uppskattade när sjuksköterskor och läkare tog sig tid och lyssnade, samt hade ögonkontakt med dem (Kihlgren et al. 2004), och sjuksköterskornas ansträngningar för att hjälpa patienterna känna sig bekväma och trygga (Lyons & Paterson 2009). Sjuksköterskorna spenderade tid med patienterna och detta hjälpte dem att slappna av (Lyons & Paterson 2009). Patienterna upplevde interaktionen med sjuksköterskorna som positiv när de var omtänksamma och uppmärksammade patienternas varierande behov (Kihlgren et al. 2004). Flera patienter upplevde också att de fick uppmärksamhet, även för de icke medicinska besvären/behoven (Lyons & Paterson 2009). De patienter som kände sig väl informerade och blev tilltittade ofta under väntetiden upplevde en känsla av att vara av betydelse (Bridges & Nugus 2009). Även en liten gest av uppmärksamhet, kunde vara väldigt uppskattat, som när en sjuksköterska kom med stolar till en patient som stod med sin anhörig i korridoren (Kihlgren et al. 2004). Patienterna upplevde en känsla av att vara i centrum, då triagesjuksköterskan visade ett uppriktigt intresse (Olofsson et al. 2012). Triagesjuksköterskans förmåga att lyssna bidrog också till en ömsesidig respekt enligt patienterna. De uppskattade att sjuksköterskan presenterade sig vid namn, inbjöd till dialog, tog sig tid att förklara syftet med triagebedömningen på ett lättförståeligt sätt. Även detta bidrog till en känsla av att vara i centrum för uppmärksamhet, samt känslan av att vara värdefull och viktig. Att triagesjuksköterskan behöll en intresserad attityd, var lugn och närvarande trots den stressfulla miljön på akutmottagningen, bidrog till att patienterna kände att de var i centrum för alla aktiviteter som skedde, och skapade förväntningar om att resten av vistelsen skulle bevara denna känsla (Olofsson et al. 2012). Otillfredsställelse och otrygghet Under denna kategori återfinns fyra underkategorier som speglar äldres negativa upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. Frustration, missnöje och misstro sammanfattar de upplevelser som flera patienter beskrivit relaterat till bl.a. dåligt bemötande, långa väntetider, bristande information, och baseras på åtta av artiklarna. Fysiskt obehag reflekterar det upplevda obehaget såsom exempelvis smärta, hunger och törst, baserat på data från tre av artiklarna. Ensamhet, utanförskap och maktobalans återspeglar bl.a. de äldres upplevelser av att vara övergivna, lämnade, inte sedda, inte uppmärksammade, oviljan att belasta personalen, 14

18 och maktobalansen, baserat på data från sex av artiklarna. Oro och ovisshet sammanfattar patienternas oro och ovisshet relaterat till bl.a. att bli lämnad, att inte få hjälp, att inte veta vad som pågår eller hur processerna fungerar, baserat på data från fem av artiklarna. Frustration, missnöje och misstro Flera patienter upplevde en frustration; över den långa väntetiden (Cosidine et al. 2010; Kihlgren et al. 2004; Olofsson et al. 2012; Nydén et al. 2003; Richardson et al. 2007), för att inte bli sedd som en person (Kihlgren et al. 2004), att andra tas omhand före dem (Richardson et al. 2007), och när personalen försummade deras frågor (Olofsson et al. 2012). När patienterna frågade sjuksköterskorna när doktorn skulle komma, fick de endast svaret snart, trots flera timmars väntan (Olofsson et al. 2012). En besvikelse upplevdes i studien av Kihlgren (et al. 2004) då den positiva starten av vistelsen under triagen, byttes ut mot en lång och händelselös väntan. De patienterna som inte hade erfarenhet av akutmottagningar, upplevde även en misstro relaterat till organisationen, såsom långa väntetider, springande personal, patienter i korridor och väntrum, ledsna anhöriga, skrikande barn m.m. (Kihlgren et al. 2004). En patient beskriver hur han upplever att personalen ser på sitt arbete som rutinmässigt, och att de inte tar det seriöst. Patienten undrar vad de håller på med, och tror att de hellre dricker kaffe än att se patienterna (Bridges & Nugus 2009). Att inte bli informerad om anledningen till den långa väntetiden gjorde patienterna irriterade, rastlösa och arga (Kihlgren et al. 2004). En patient kände sig upprörd och arg över att inte få någon information överhuvudtaget (Olofsson et al. 2012), och en annan patient uttrycker att denne blev upprörd över att ha blivit totalt ignorerad (Bridges & Nugus 2009). Patienter upplevde också en lägre tillfredsställelse med vården generellt på akutmottagningen, vid en lång väntetid utan information från personalen (Nerney et al. 2001, Perez-Carceles et al. 2010). En lång väntan utan information kunde också skapa upplevelser av otrygghet (Nydén et al. 2003). Fysiskt obehag Flera patienter upplevde smärta under väntetiden utan att erhålla smärtlindring (Olofsson et al. 2012; Kihlgren et al. 2004), och en patient upplevde mycket obehag pga. att behöva vänta flera timmar på smärtlindring (Nydén et al. 2003). Många patienter upplevde obehag av att behöva ligga på en obekväm brits, under lång tid, utan lägesändring (Kihlgren et al. 2004; Nydén et al. 2003). Flera upplevde att de fick ryggsmärtor relaterat till britsarna, och att denna smärta inte behandlades av personalen (Kihlgren et al. 2004). Patienterna uttryckte att deras fysiska behov inte blev tagna på allvar av sjuksköterskorna (Olofsson et al. 2012; Nydén et al. 2003), och de upplevde hunger och törst då de väntat länge utan mat och dryck (Olofsson et al. 2012; Kihlgren et al. 2004; Nydén et al. 2003). Ensamhet, utanförskap & maktobalans Flera patienter upplevde att de fick väldigt lite information på akutmottagningen (Richardson et al. 2007; Nydén et al. 2003), och vissa patienter upplevde känslor av utanförskap relaterat till detta (Nydén et al. 2003). Flera av patienterna kände sig också ensamma och övergivna i väntan på doktorn (Kihlgren et al. 2004; Olofsson et al. 2012) trots närvaro av sjukvårdspersonal (Olofsson et al. 2012). Patienterna önskade att någon kunde titta till dem och fråga hur de mådde (Kihlgren et al. 2004). Vissa kände sig ignorerade och att personalen inte brydde sig om dem under väntetiden (Bridges & Nugus 2009; Olofsson et al. 2012). När de kallade på uppmärksamhet blev de bemötta med likgiltighet, och ibland till och med arrogans (Olofsson et al. 2012). Patienter i Bridges och Nugus (2009) studie upplevde att 15

19 personalen prioriterade rutiner framför patienterna, och uttryckte att en makt utövades över dem (Bridges & Nugus 2009). En patient kände sig bortglömd under en längre tid, men upplevde också att det var enormt stressigt på akutmottagningen (Lyons & Paterson 2009). Patienterna som prioriterades som icke-brådskande, upplevde att de fick mycket lite, ibland ingen uppmärksamhet från sjuksköterskorna (Nydén et al. 2003). Andra patienter upplevde att de mer generellt kände att de inte blev prioriterade eller uppmärksammade av personalen, och en känsla av att inte bli sedd. Några upplevde att denna nedprioritering berodde på att de var gamla (Bridges & Nugus 2009). Patienter upplevde ibland att deras behov av hjälp inte är legitima på en akutmottagning, då de jämförde sina behov med andra patienters. De upplevde också ibland att personalen dömde dem som mindre viktiga (Bridges & Nugus 2009). En patient upplevde att sjuksköterskorna ifrågasatte besvären patienten sökte vård för, att de var tveksamma, och inte riktigt godkände anledningen till besöket (Nydén et al. 2003). Flera patienter upplevde att de inte ville störa personalen (Kihlgren et al. 2004; Nydén et al. 2003), med ex. frågor om filt eller kudde, då de upplevde personalen som upptagen med annat (Kihlgren et al. 2004). Vissa patienter upplevde sig till och med som en börda för sjuksköterskorna (Olofsson et al. 2012). Flera patienter upplevde att sjuksköterskorna struntade i att svara på ängsliga frågor, men ursäktade dem då de verkade vara så upptagna (Nydén et al. 2003). En patient hade önskat att bli mer uppmärksammad, men uttryckte att hon var en av många andra patienter (Nydén et al. 2003). Oro och ovisshet Ett stort problem för de äldre var att de inte visste om de kunde riskera att lämna undersökningsrummet, för exempelvis toalettbesök. De kände en oro över att missa doktorn, eller gå miste om viktig information medan de var borta (Kihlgren et al. 2004). Flera patienter upplevde också en oro och rädsla över att bli lämnad ensam i ett rum (Kihlgren et al. 2004; Nydén et al. 2003), eller att bli bortglömd i en korridor (Kihlgren et al. 2004). De kände sig vilsna i den stora anonyma sjukhusmiljön (Kihlgren et al. 2004). Vissa patienter kände sig dock mer trygga med att ligga i korridoren än att ligga i ett rum, där de lättare kunde kalla på uppmärksamhet (Nydén et al. 2003). En oro upplevdes även över; att kunna ramla ur sängen, att inte nå ringklockan, att inte få smärtlindring i tid, eller att inte veta vad som pågår, när personalen utför olika rutinmässiga handlingar utan att informera (Kihlgren et al. 2004). Vissa patienter var oroliga över att inte ha tagit sina regelbundna mediciner under väntan på akutmottagning (Lyons & Paterson 2009). Det var heller inte ovanligt att patienterna oroade sig över sina egendomar eller sin ekonomiska- och sociala situation. Vissa uttryckte en stark sorg över att ha tappat kontrollen (Kihlgren et al. 2004). En del patienter upplevde det förvirrande att andra som anlände till akutmottagningen efter dem, blev omhändertagna först (Olofsson et al. 2012; Considine et al. 2010). En 80-årig man beskrev att han trodde att genom att betala pengar, eller inkomma med ambulans, hade betydelse för hur snabbt han skulle bli omhändertagen (Cosidine et al. 2010). En 70-årig man trodde istället att han sagt nåt som gjort personalen upprörd, och att han därför fick vänta länge (Cosidine et al. 2010). 16

20 Diskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. Resultatet visade att patienterna hade positiva respektive negativa upplevelser av vistelsen. De positiva upplevelserna speglade en Trygghet och tillfredsställelse, medan de negativa upplevelserna speglade en Otrygghet och otillfredsställelse. De äldres negativa upplevelser av vistelsen övervägde de positiva, och var ofta relaterat till dåligt bemötande, lång väntetid, bristande information och bristande uppmärksamhet. De positiva upplevelserna var istället ofta relaterat till gott bemötande, uppmärksamhet och information. Metoddiskussion Arbetet med litteraturstudien har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell, vilket kan ses som en styrka då det underlättar ett strukturerat tillvägagångssätt, och som därmed ökar trovärdigheten. Sökorden valdes noggrant ut. Sökordet Patient Satisfaction var ett begrepp som användes i flera relevanta artiklar, dels som major subject, samt att det inbegriper patientens upplevelse av något som har med vård eller omvårdnad att göra. Översatt till svenska innebär begreppet patienters tillfredsställelse av något, vilket betyder att deras upplevelse av huruvida något är tillfredsställande eller ej i vården bör framkomma. Fritextsökningen med sökordet Old age användes då studien skulle baseras på en specifik åldersgrupp, äldre patienter. Polit & Beck (2012) beskriver också att om en specifik åldersgrupp ska studeras, kan sökord som inbegriper denna grupp behöva användas. Även detta sökord återfanns som major subject i flera relevanta artiklar. Begränsningen 65+ användes i resterande sökningar, som innebär att personer i åldrarna 65 år och äldre har förekommit i studien. Det anses vara en lämplig begränsning med tanke på den specifika patientgruppen som valts att studeras. Sökningarna resulterade i flera dubbletter, vilket kan vara en styrka, och innebära att rätt sökord använts. Dubbletterna har redovisats för att påvisa ett grundligt arbete. Att tre databaser har använts kan ses som en styrka, då det minskar risken att gå miste om relevanta artiklar. Initialt söktes artiklar med tidsintervall fem till tio år tillbaka. Dock resulterade det i för få relevanta träffar, vilket föranledde en utökning av tidsspann till 15 år tillbaka. En svaghet med litteraturstudien är därmed att studier som är upp till 14 år gamla har inkluderats. Det finns en möjlighet att organisation och förutsättningar förändrats. Dock var detta tidsspann nödvändigt för att få med tillräckligt med relevant forskning, och samtliga studier beskriver akutmottagningen och dess organisation liknande den Sverige har idag, utifrån SBU s (2013) beskrivning. I litteraturstudien användes både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Majoriteten var kvalitativa, vilket kan ses som en styrka då denna design enligt Forsberg och Wengström (2013) ger möjlighet till mer beskrivande upplevelser från deltagarna. De kvantitativa studierna strävar efter att ordna, klassificera, förutse och se samband (Forsberg & Wengström 2013). En mix av dessa metoder kan ses som en styrka i litteraturstudien, då de enligt Forsberg och Wengström (2013), kan belysa ett fenomen ur olika synvinklar, och kan komplettera varandra genom att belysa från olika perspektiv. Samtliga artiklar var skrivna på engelska, och detta innebär en naturlig risk för feltolkning då det inte är författarnas 17

21 modersmål. Dock har översättning utförts mycket noggrant med lexikon. Synonymer och olika översättningsförslag har beaktats, för att behålla innebörden gentemot sammanhanget i de olika artiklarna. En styrka är att bearbetningen skett mycket noggrant, med flertalet återkopplingar till ursprungsartikel, vid sortering av de olika upplevelserna. Detta styrker ett oförvanskat resultat, och ökar tillförlitligheten av litteraturstudiens resultat. Att litteraturstudien gjorts av två författare kan även det ses som en styrka, då materialet flertalet gånger kritiskt granskats och analyserats separat, och sedan utmynnat i gemensamma uppfattningar av resultatet. Med tanke på att en förförståelse fanns inom det aktuella ämnet, fanns en risk för att erfarenheter skulle kunna påverka tolkning av data. Objektivitet har eftersträvats av båda författarna vid bearbetningen, och personliga värderingar och uppfattningar åsidosattes. Då diskussioner har uppkommit relaterat till tidigare erfarenheter, har återkoppling till artikelns resultat skett, för att urskilja tidigare erfarenheter från faktiskt resultat. I litteraturstudien har artiklar inkluderats som studerat fler åldersgrupper än de som är 65 år och äldre, samt studier som inkluderat anhörig- och patientperspektiv. Dock har det tydligt framkommit i artiklarnas resultat vad som är de äldre patienternas egna svar eller beskrivningar, vilket är det som enbart använts till litteraturstudiens resultat. En styrka för litteraturstudien kan anses vara att fyra av de inkluderade studierna var utförda i Sverige, då detta kan göra resultatet relevant för svensk sjukvård. En matris sammanställdes för att tydliggöra de inkluderade artiklarnas syfte, metod och resultat, samt tabell över databassökningarna, för att tydliggöra och underlätta för läsaren att förstå hur studien utförts. Citat har använts för att styrka resultatet. De har skrivits på originalspråk för att undvika feltolkning, och har placerats i sitt ursprungliga sammanhang i resultatet, för att ytterligare undvika feltolkning. Resultatdiskussion Resultatet i föreliggande studie visar på att äldre patienter upplever en högre tillfredsställelse och trygghet då sjuksköterskan uppmärksammar dem och deras behov, såväl medicinska som fysiska och psykosociala behov. Att bli sedd, lyssnad på, bekräftad och en känsla av att vara av betydelse, var viktigt för den totala upplevelsen av trygghet och tillfredsställelse. Travelbee (1971) lägger i sin omvårdnadsteori vikt på den mellanmänskliga relationen och interaktionen mellan patienten och sjuksköterskan. Samspelet betonas som en grund för omvårdnaden, och sjuksköterskans förmåga att förstå individers unika erfarenheter och upplevelser av sjukdom och lidande är också enligt Travelbee (1971) en viktig aspekt av omvårdnaden. Tejero (2011), beskriver också att en djupare relation mellan vårdare och patient är associerat med ökad tillfredsställelse och välbefinnande hos patienten. Litteraturstudiens resultat styrker att interaktionen och relationen väger tungt, och interaktionen mellan den äldre patienten och sjuksköterskan är av stor betydelse för de äldres upplevelse. I de fall där sjuksköterskan tog sig tid att se den äldre patienten, kände de sig sedda och lyssnade på, vilket hjälpte dem att slappna av. I litteraturstudiens resultat sågs exempel på både positiva och negativa upplevelser. I Olofssons et al. (2012) studie, som ingår i litteraturstudiens resultat, var triagesjuksköterskan utpekad som en person som förmedlade en känsla till patienterna att de var i centrum av 18

22 uppmärksamheten, vilket bidrog till känslan av att vara värdefull och viktig. Överlag upplevde patienterna en trygghet och tillfredsställelse med mötet med triagesjuksköterskan, som tog sig tid, lyssnade, och gav ett personligt bemötande. Denna positiva upplevelse byttes mot en lång väntan av frustration och oro, och personal som ignorerade dem, något som även beskrevs av patienter i Kihlgrens et al. (2004) studie, som även den ingick i litteraturstudiens resultat. Detta kolliderade med de förväntningar av att få vara i centrum, som skapats under triagemötet (Olofsson et al. 2012). I en studie av Möller et al. (2010) upplevde patienterna att det blev lättare att hantera väntetiden då sjuksköterskan informerade gällande triageprocessen och efterföljande väntetid. Ett antagande är att patienterna i föreliggande litteraturstudie inte fått tillräckligt med information om vad triageringen leder till, och vad som kan förväntas efter denna första bedömning. Exempelvis att det kan innebära längre väntetid beroende på hur akut hälsotillståndet är jämfört med andra patienters. Det kan därför anses viktigt att som sjuksköterska noggrant informera om triageprocessen och efterföljande väntetid. Litteraturstudien visar även att flera av de äldre patienterna upplever att de inte blir sedda, och att deras behov inte uppmärksammas. De kunde uppleva att de blev ignorerade, likgiltigt bemötta, och lämnas utan information under en längre tid. Vissa upplevde också att sjuksköterskan prioriterade rutiner, och andra patienter framför dem. Liknande beskrivningar har uttryckts av patienter i en studie av Möller et al. (2010). Willman (1996) beskriver att hur individen väljer att planera, utföra och prioritera omvårdnad, påverkas av synen på människan. Dock är en viktig grund för omvårdnaden att människan ses som en enhet och helhet. Litteraturstudiens resultat bygger på de äldre patienternas upplevelser, och inga beskrivningar från sjuksköterskans perspektiv framkommer. Dock är ett antagande, utifrån de äldres upplevelser, att sjuksköterskorna i många fall prioriterar annat än att ta sig tid att informera, uppmärksamma och se den äldre människan som en helhet. Willman (1996) menar som nämnt att människosynen har betydelse för hur omvårdnad utförs och prioriteras, och flera studier har visat att sjuksköterskor på akutmottagningen prioriterar medicinska behov, akuta livräddande insatser och en beredskap för akuta situationer, framför andra behov, såsom basala omvårdnadsbehov (Kihlgren et al 2005; Taylor et al. 2015; Nyström et al. 2003a). Sjuksköterskorna i Kihlgrens et al. (2005) studie uttrycker en medvetenhet om vilka egenskaper de behöver för att kunna ge de äldre en god omvårdnad under vistelsen på akutmottagningen. De beskriver hur de behöver kunskap, medicinsk och praktisk, men även gällande bemötande, planering och organisering. De är också medvetna om att de behöver kunna förstå och sätta sig in i den äldres situation, ex. att de är i en obekant miljö, att de behöver trygghet genom kontinuerlig kontakt med sjuksköterskan, och information gällande väntetider upprepade gånger, vilket också ökar deras möjlighet till delaktighet. De säger sig även veta att de äldre kan känna sig tryggare om sjuksköterskan sätter sig hos dem, ger dem tid och lyssnar, håller handen, och bekräftar dem genom ögonkontakt (Kihlgren et al. 2005). Denna vetskap om de äldres behov, stämmer väl överens med de äldre patienternas beskrivningar av vad de upplever som viktigt, i föreliggande litteraturstudie. Trots denna vetskap uttrycker sjuksköterskorna både i Kihlgrens et al. (2005) och Taylors et al. (2015) studier, att de medvetet prioriterar akut omhändertagande och tekniska aspekter framför basal omvårdnad då de arbetar på en akutmottagning. Detta kunde göra att sjuksköterskorna lät bli att hjälpa den äldre till toaletten, då de ville vara på sin vakt för akuta situationer (Taylor et al. 2015). Sjuksköterskorna i Kihlgrens et al. (2005) studie uttrycker också att organisationen på akutmottagningen inte är anpassad för de äldre patienterna. Några patienter i litteraturstudien upplever att de blivit bemötta med likgiltighet och arrogans (Olofsson et al. 2012), och kanske 19