Hur informationsutbytet i detaljplaneprocessen. effektivare

Transkript

1 L A N T M Ä T E R I E T 1 (38) Dnr /1642 Hur informationsutbytet i detaljplaneprocessen kan bli bättre och effektivare Förstudierapport över ett regeringsuppdrag Copyright Nacka kommun

2 2

3 3 SAMMANFATTNING 5 VÅRT FÖRSLAG 6 UPPDRAGSBESKRIVNING 7 BAKGRUND 7 UPPDRAGET 7 HUR VI UPPFATTAR UPPDRAGET 8 VÅRT MÅL 8 INFORMATIONSFLÖDET I PLANPROCESSEN 11 PLANERINGEN SKER STEGVIS 11 FLÖDET I DETALJPLANEPROCESSEN 12 Närmare om insamling av basdata och planeringsunderlag 13 Närmare om hur samrådsprocessen hanteras 14 ANTAGANDE OCH ARKIVERING 15 HUR PLANINFORMATION ANVÄNDS I SAMHÄLLET 15 HUR PLANER PRODUCERAS OCH PRESENTERAS 16 Teknikaspekter 16 VAD PÅVERKAR DEN DIGITALA INFORMATIONSHANTERINGENS UTVECKLING 18 UTVECKLING MOT EN E-FÖRVALTNING DET NATIONELLA PERSPEKTIVET 18 DET EUROPEISKA PERSPEKTIVET INSPIRE 20 SAMVERKANSFÖRMÅGA INTEROPERABILITET 21 SVENSK STANDARD 22 KATALOGTJÄNST FÖR METADATA 23 FÖRSLAG 25 INLEDNING 25 FÖRSLAG OM HUVUDSTUDIE 26 FÖRSLAG OM UTVECKLINGSPROJEKT 28 NÖDVÄNDIGA INSATSER UTANFÖR HUVUDSTUDIEN 31 Operativt införande 31 Utveckling av programvaror och e-tjänster 31 KONSEKVENSANALYS 32 INLEDNING 32 ANALYS AV VÅRT FÖRSLAG 33 FINANSIERING 36 REFERENSLITTERATUR 38 REFERENSAKTIVITETER 38 BILAGOR Bilaga - Detaljplanen i ett framtidsscenario Bilaga - Impulser och intryck från omvärlden Bilaga - Internet och kommunikation Bilaga - Stanlis utvecklingsmodell Bilaga - Termförklaringar Bilaga - Projektarbetet i förstudien

4 4 Deltagare i förstudien Karin Ericsson, projektledare, Lantmäteriet Jenny Berggren, Lantmäteriet Per-Anders Karlgren, Lantmäteriet Lars Fernqvist, Lantmäteriet Martin Andrée, Lantmäteriet Mikael Jardbrink, Boverket Roland Thörnquist, Boverket Marianne Leckström, Sveriges Kommuner och Landsting Birgitta Stenbäck, Stockholms stad Åke Andersson, Huddinge kommun Fredrik Meurman, Länsstyrelsen i Uppsala län Jens Rasmussen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Torbjörn Cederholm, SIS/Stanli Anette Andersson, Blekinge Tekniska Högskola Se även Bilaga Projektarbetet i förstudien.

5 5 Sammanfattning Offentlig verksamhet arbetar med att utveckla sin roll som 24- timmarsmyndighet för att kunna nå mål avseende hög service och tillgänglighet, god kommunikation och hög effektivitet. Det är av betydelse att skilda verksamheter strävar efter att samverka. Utnyttjande av modern teknik ses som en tillgång för att utveckla verksamheten i den önskade riktningen. Vi har med detta som bakgrund satt som mål att det svenska samhället ska övergå till att använda digital teknik för att göra planprocessen mer effektiv, öppen och lättillgänglig. Vi menar att planarbetet ska underlättas och stödjas vid framtagning av planhandlingar, samrådsförfarande, ärendehantering och antagande. Informationsförsörjningen och datautbytet mellan parterna i planprocessen är av central betydelse och detaljplaneinformationen ska vara en del av ett digitalt flöde. En viktig förutsättning för att skapa dessa möjligheter är att de aktörer som berörs av planprocessen i samverkan utvecklar behövliga standarder för såväl informationens innebörd och beskrivning som för dess spridning genom datautbyte och andra tjänster. Dessa standarder ska sedan ligga till grund för informationsutbytet och för utvecklingen av stödjande programvaror. Det krävs alltså att parterna i frivillig samverkan träffar överenskommelser om nya arbetssätt och samverkansformer. Vi vill skapa förutsättningar för ett brett utbud av tjänster genom att beskriva informationen i planen på ett sådant sätt att data som tillhandahålls följer en enhetlig standard och därför kan förstås och hanteras av alla de olika IT-system som används inom offentlig förvaltning, av konsultföretag och hemma hos enskilda. I enklaste fall ska informationen kunna presenteras som en bild av en plankarta, så som vi är vana vid att se den. För den enskilde ger det möjlighet att läsa en plan och följa och påverka ett ärende utan hjälp av andra verktyg än den egna datorn eller telefonen. Samma data ska också göras tillgängligt för professionella användare, som vill göra analyser och sammanställningar med GIS-verktyg eller andra metoder. I vårt mål ingår inte att planmyndigheten behöver tillhandahålla alla dessa tjänster i egen regi. Istället skapas förutsättningar för marknaden för att utveckla ett brett utbud av programvaror och e-tjänster.

6 6 Vårt förslag Den utveckling som måste till kräver samverkan över organisationsgränserna. För att den nödvändiga samverkan ska komma till stånd menar vi att regeringen bör peka ut och förtydliga vem som ska ta initiativet till kommande arbete. Vi föreslår att Boverket och Lantmäteriet med stöd av Länsstyrelserna och i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting under Boverkets ledning organiserar ett utvecklingsarbete, som vi betraktar som en huvudstudie, med syfte att skapa förutsättningar för en digital hantering av detaljplaneprocessen skapa förutsättningar för en nätverksbaserad nationellt enhetlig försörjning med planeringsunderlag och planinformation, grundad på de informationsförsörjningsresurser som finns eller alternativt kommer att finnas hos offentlig förvaltning (jmf Planeringsportalen) skapa förutsättningar för omställning av verksamheten grundad på frivillig avtalsbunden samverkan Tidsperspektivet för utvecklingsarbete beror bland annat på när de olika aktörerna väljer att gå in i samverkan och i vilken omfattning. Inledningsvis föreslår vi ett 5-årigt utvecklingsprojekt där Boverket och Lantmäteriet samlar i första hand intresserade kommuner och länsstyrelser. Boverket och Lantmäteriet föreslås tillsammans organisera och leda projektet. Även övrig offentlig verksamhet bjuds in att delta.

7 7 Uppdragsbeskrivning Bakgrund I Boverkets rapport från år Från arbetsverktyg till tjänster till nytta för fler redovisas en relativt omfattande genomgång av vilka hinder som finns för en bredare användning av digitalt lagrad information. Man konstaterar att problembilden och hindren sedan slutet av 1980-talet beskrivits på ett likartat sätt. Några av hindren har accentuerats med tiden, t.ex. kostnader, resursbrist, brist på samordning och innehållsmässig standardisering, medan andra, främst hinder av teknisk natur, har fått minskad betydelse även om brist på användarvänlig teknik fortfarande framhålls som hinder i flera sammanhang. Boverket skriver i rapporten även att utvecklingen av digitala verktyg kring detaljplan, bygglov, tillsyn och kontroll är ett område som skulle behöva ett initiativ och en sammanhållande kraft för att få igång ett arbete som skulle kunna förbättra och effektivisera planeringsprocessen. Av remissvaren till rapporten kan man utläsa att det allmänt ses som ett behov att analysera och beskriva den information/vilka data som utbytes i planeringsprocessen och kommunerna har länge efterfrågat en standardiserad informationsmodell för en digital detaljplan. Uppdraget Lantmäteriverket fick som en följd av denna rapport i uppdrag att tillsammans med Boverket, Svenska Kommunförbundet samt ett antal länsstyrelser och kommuner göra en förstudie som beskriver hur informationsutbytet mellan kommuner, länsstyrelser, lantmäterimyndigheterna, andra statliga organ och övriga berörda intressenter kan förbättras för att erhålla en effektiv digital detaljplaneprocess. En utarbetad processbeskrivning bör inkludera kopplingar till kommunens översiktsplan och det efterföljande bygglovskedet. Statens, kommunernas och övriga aktörers roller när det gäller den digitala försörjningen med planeringsunderlag bör klarläggas. Lantmäteriet skall redovisa resultatet av förstudien senast den 1 september 2005.

8 8 Hur vi uppfattar uppdraget Offentlig verksamhet arbetar med att utveckla sin roll som 24- timmarsmyndighet för att kunna nå mål avseende hög service och tillgänglighet, god kommunikation och hög effektivitet. Det är av betydelse att dessa verksamheter strävar efter att samverka i olika former. Utnyttjande av modern teknik ses även som en tillgång för att utveckla verksamheten i den önskade riktningen. Detta har haft inverkan på vårt sätt att närma oss vårt uppdrag och har också haft betydelse för hur vi utformat vårt förslag. I förstudien föreslår vi främst åtgärder som rör informationsutbytet mellan olika parter för att därigenom skapa förutsättningar för en effektivare detaljplaneprocess. Det betyder att vi inte föreslår förändringar i processen i sig. Vårt uppdrag är att peka på möjligheter att med teknikens hjälp ytterligare underlätta och förstärka möjligheterna för intressenterna att utbyta information i processen. Vårt förslag tar sikte på att möjliggöra enklare informationsutbyte samt tydligare och flexiblare presentation av informationen. Jämsides med detta har vi sökt ytterligare effektiviseringsmöjligheter. Sådana finns. Det mål vi redovisar och den påverkan som vi redovisar i konsekvensanalysen nedan visar på flera positiva samhällsvinster. Vi har uppmärksammat att vårt uppdrag har tydlig koppling till Boverkets förstudie om en vidareutveckling av VindGIS till ett generellt verktyg för tillhandahållande av rumsliga planeringsunderlag. Förstudien redovisas i Boverkets rapport Planeringsportalen, En förstudie om gemensam portal till geografisk information för samhällsplanering och hållbar utveckling. I vår förstudie har vi därför valt att inte gå på djupet med frågorna om planeringens försörjning med digitala översiktliga beslutsunderlag. Vårt mål Vårt mål är att vi i Sverige ska övergå till att använda digital teknik för att göra planprocessen mer effektiv, öppen och lättillgänglig. Kommunens planarbete ska underlättas och stödjas vid såväl framtagning av planhandlingar, samrådsförfarande, ärendehantering och antagande. Informationsförsörjningen och datautbytet mellan parterna i planprocessen är av central betydelse och detaljplaneinformationen ska vara en del av ett digitalt flöde.

9 9 Planering är en verksamhet som berör många intressenter enskilda personer, företag och förvaltning. I ett tänkt digitalt planeringssystem finns möjligheter till dubbelriktad kommunikation dygnet runt, året om. Informationsutbyte med enskilda och myndigheter, liksom informationsutbyte i övrigt, ska underlättas. I en öppen demokratisk värld är den digitala detaljplanen ett lättillgängligt, flexibelt och mångsidigt användbart instrument för att arbeta med utvecklingen av vår omgivning och vår miljö. Det allmänna intresset för och deltagandet i planeringsutveckling ökar i takt med lättåtkomligheten via tjänster som bygger på digital samordning. Som medborgare kan jag följa och delta i planprocessen via nätet. Presentationen av planförslag och den färdiga planen sker på det sätt som bäst passar mig och mina behov. Jag kan exempelvis med så enkla hjälpmedel som en mobiltelefon och en positioneringsutrustning (GPS) röra mig inom planområdet och själv se och förstå var olika byggnader och funktioner kommer att finnas. Som yrkesman eller intresserad medborgare kan jag, med hjälp av information som hämtas ur flera olika planer, bilda mig en uppfattning om hur planeraren vill styra utvecklingen inom ett större område. Jag kan via nätet få omedelbara svar på raka frågor som t.ex. om jag har möjlighet att få bygga ett hus på den tomt jag är intresserad av och jag kan genom att sammanställa planinformation med annan information göra simuleringar och prognoser över framtida utveckling och behov av samhällsservice. Jag kan också som konsult eller entreprenör ta in för mig relevanta delar av planinformationen i mina egna arbetsredskap. Detta ger mig goda möjligheter att tillgodogöra mig informationen för vidare användning i fastighetsbildning, bygglovhantering, projektering och byggande och andra datorstödda processer, som följer efter detaljplaneringen på vägen mot en färdig byggnad. Exploatörer kan söka etableringsbar mark och analysera tillgång på byggareor/volymer, bedöma inverkan av restriktioner osv. Intressant som ett belysande exempel, är att vi lätt kan föreställa oss hur Boverket kan använda data för att med enkla medel sammanställa översikter och statistik, som gör det möjligt att i detalj följa utvecklingen regionalt eller på riksnivå. Vi menar inte att planmyndigheten behöver tillhandahålla alla dessa tjänster i egen regi. Informationen ska kunna hämtas direkt ur källan,

10 kommunernas offentliga databaser. Vi vill skapa förutsättningar för ett brett utbud av tjänster genom att beskriva informationen i planen på ett sådant sätt att data som tillhandahålls följer en enhetlig standard och därför kan förstås och hanteras av alla de olika IT-system som används inom offentlig förvaltning, av konsultföretag och hemma hos enskilda. I enklaste fall ska informationen kunna presenteras som en bild av en plankarta, så som vi är vana vid att se den. För den enskilde ger det möjlighet att läsa en plan och följa och påverka ett ärende utan hjälp av andra verktyg och program än den egna datorn eller telefonen. Se även bilaga Detaljplanen i ett framtidsscenario och bilaga Impulser och intryck från omvärlden. 10

11 11 Informationsflödet i planprocessen Fysisk planering handlar om användning av mark, vatten och byggd miljö utifrån estetiska, ekologiska, sociala och samhällsekonomiska aspekter. Planering är framtidsinriktad och syftar till att samordna och förbereda beslut som har konsekvenser långt fram i tiden. Det behövs både omfattande kunskapsunderlag och förhandlingar mellan olika intressen för att planen ska kunna utformas. Det blir en komplex process som engagerar planerare, politiker och medborgare på ett ofta unikt och vanligtvis svåröverskådligt sätt. Syftet med detta avsnitt är att översiktligt beskriva planeringsprocessen och att söka ge en bild av det komplexa informationsflödet; från översiktsplanen via områdesbestämmelser/detaljplan till de enskilda bygglovsbesluten. Planprocesserna är relativt omfattande och styrs av ett tydligt regelverk, plan- och bygglagen, och har en stark betoning på öppenhet och tillgänglighet. Planeringen sker stegvis Alla beslut om att få ta mark i anspråk för bebyggelse, anläggningar och verksamheter ska, enligt plan- och bygglagen, PBL, grundas på planering. Syftet med översiktsplaneringen är att på en strategisk nivå synliggöra samhällets anspråk och för att befästa den pågående markanvändningen eller skapa en förberedelse för kommande förändringar och exploateringar. Den översiktliga planen blir en avsiktsförklaring som gör klart för exploatörer och medborgare hur den beslutande församlingen vill styra utvecklingen. Kommunen visar också i planen hur man avser att hantera exempelvis de nationella intressena att bevara viktiga kultur-, natur- och friluftsområden. Den demokratiska processen ska ge allmänheten möjlighet att delta i samhällsutvecklingen. Processen och planerna måste därför vara begripliga. Den översiktliga planeringen ska sedan ligga till grund för detaljplaneringen, som är ett förberedande skede inför kommande beslut om bygglov. I processen att färdigställa en detaljplan ska kommunen väga allmänna och enskilda intressen mot varandra och man ska klara ut om marken är lämplig för den utpekade användningen och i vilken omfattning den kan vara lämplig att exploatera. Ansvarsfrågor ska också utredas. Processen omfattar ett inledande idéstadium, programskede, som följs av samrådsskede och ett avslutande utställningsskede innan planförslaget kan antas av kommunen. Kommu-

12 12 nen ansvarar själv för planbesluten, men medan planen tar form ges enskilda och myndigheter möjlighet att lämna synpunkter i varje skede. Allt som har kommit fram under dessa samråd dokumenteras i samrådsredogörelser. Efter utställningsskedet sammanfattas lämnade synpunkter i ett särskilt utlåtande som sedan ligger till grund för beslutet att anta planen. Länsstyrelsen har en viktig roll i processen med ett särskilt ansvar för att bevaka statens intressen och att de statliga myndigheternas synpunkter samordnas och förmedlas till kommunen. Länsstyrelsen ska också bevaka nationella angelägenheter som miljö och hälsofrågor, riksintressen, att mellankommunala frågor är lösta och att miljökvalitetsnormer inte överskrids. En lagakraftvunnen detaljplan är ett viktigt dokument vid all bygglovgivning och fastighetsbildning. Den kan också ha bindande bestämmelser för beslut enligt andra lagar t.ex. miljöbalken, väglagen och kulturminnesvårdslagen. Detaljplanen ger rättighet att exploatera i den omfattning som beslutats och bestämmelserna måste följas. Endast undantagsvis kan mindre avvikelser tillåtas om de inte motverkar planens syfte. Detaljplanen är också ett kraftfullt instrument för att överföra allmän platsmark (gator, parker, natur) till kommunen. I en landsomfattande enkät uppger knappt 80 % av kommunerna att de antog upp till tio detaljplaner per år under perioden Storstäderna och större städer antar betydligt fler planer än mindre kommuner. Stockholm är den enda kommunen som antar fler än 50 detaljplaner per år. 1 Flödet i detaljplaneprocessen Informationsflödet i planeringsprocessen består av fem huvuddelar: Att samla in underlagsmaterial, som består av dels basdata, såsom grundkartor och fastighetsinformation, dels mer specifikt planeringsunderlag. Att ta fram själva planen, där underlagsmaterialet tolkas och analyseras för att bilda grund för kommunens ställningstagande om användning av mark och vatten, utveckling och bevarande av den byggda miljön osv. Den tredje delen av informationsflödet består av den dialog som ska ske med olika aktörer kring ett planförslag. 1 H ur ser det ut...- enkät om det kom m unala sam hällsbyggandet. Svenska Kom m unförbundet, 2004.

13 13 När planen sedan är antagen följer en uppföljningsfas. Där ingår bl.a. dokumentation och arkivering. Planen ska tillämpas vid diverse beslut både i kommunen och av andra myndigheter. Detta är en besluts-/tillämpningsfas. Bilden vi ger är generell. Varje plan är i sig unik liksom förutsättningarna som styr arbetet med att ta fram detaljplanen, exempelvis kommunens arbete med översiktsplan och hur kommunen har organiserat det egna arbetet och det interna informationsflödet. Regionalt varierar det också beroende på hur det ansvaret är fördelat och hur aktörerna är organiserade. En stor och växande del av informationsflödet sker digitalt, men slutprodukten, detaljplanen, är fortfarande en pappersprodukt. Närmare om insamling av basdata och planeringsunderlag Den fysiska planeringen, särskilt översiktsplaneringen, är mycket mångfasetterad till sitt innehåll. Kommunerna behöver därför ta fram eller ha tillgång till ett omfattande kunskapsunderlag som beskriver frågor av vitt skild karaktär. Detta underlag kan dels tas fram av kommunen själv (exempelvis nödvändiga uppgifter om tekniska anläggningar med mera, redan gjorda kartläggningar av olika förhållanden som exempelvis trafik, geoteknik, luftkvalitet osv.), dels fås från central och regional nivå. En stor del av den information som hanteras är densamma hos de olika aktörerna. Exempel på sådan grundläggande information är befolkningsuppgifter, fastighetsinformation och landskapsinformation. Mycket av denna information är också intressant för andra inom planeringsprocessen. Det kan t.ex. vara inventeringar, analyser, prognoser, bestämmelser och planer. Det kan också vara information om riksintressen, naturvård, kulturmiljövård, kommunikationer, totalförsvar, räddningstjänst, jord- och skogsbruk, markradonförekomst, avrinningsområden, miljöstörande verksamhet, strandskydd, befolkning, service och mycket annat. En stor del av denna information finns lagrad i databaser. Bland dessa databaser med omfattande kunskapsunderlag för fysisk planering kan nämnas länsstyrelsernas distributionswebb (LstGIS), SCB:s planeringsunderlag i GIS-format, Vägverkets Nationella Vägdatabas ( NVDB), Naturvårdsverkets natur- och miljödatabank, Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotoper (Skogskartan med Skogens pärlor), Riksantikvarieämbetet informationssystem (FMIS) och Räddningsverkets InformationsBank (RIB), om risker och olyckor. Underlagsmaterialet är ofta av blandad kvalitet och behöver ofta bearbetas för vara an-

14 14 vändbart. Förutom att det kan vara äldre material, som behöver föras in i databaser, kan det också vara digitalt material i olika former som behöver bearbetas för att kunna användas med den teknik och programvara som används i just denna kommun. Närmare om hur samrådsprocessen hanteras Samrådsprocessen styrs, som nämnts, av bestämmelser i plan- och bygglagen och innehåller normalt ett omfattande informationsutbyte internt i kommunen mellan de olika förvaltningarna och nämnderna, men också mellan kommunen och sakägarna och mellan kommunen och berörda myndigheter och andra intressenter. Informationsutbytet inom kommunen hanteras på olika sätt i snart sagt alla kommuner. Inom ramen för samrådsprocessen handlar det om att berörda förvaltningar tar del av planförslaget i processens olika skeden och förbereder beslutsunderlag för nämnderna som efter beslut skickas över till planförfattaren på papper. Kommunen är skyldig att i planprocessens olika skeden presentera och kommunicera planförslaget, som vanligen omfattar en plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse och fastighetsägareförteckning (ofta ingår också en miljökonsekvensbeskrivning, tekniska utredningar av olika slag, illustrationer och illustrationskartor, olika avtal m.fl. dokument), med de myndigheter och sakägare som berörs. Plankartor med bestämmelser produceras idag oftast med dator i ett CAD-program, men fortfarande förekommer det att de ritas för hand på papper/ritfilm i A3-A0-format. Tillhörande dokument och utredningar produceras oftast i Word-format. Det förekommer att leverans sker i doc-fil eller i pdf-format. I de fall kommunen presenterar planerna på Internet, vilket blir allt vanligare, görs det i pdf-format eller HTML. Dokumenten produceras alltså idag i stort sett uteslutande i datorn, men informationen förmedlas oftast på papper. I samtliga planärenden sker ett omfattande utbyte av information mellan kommunen och berörda sakägare och myndigheter. I huvudsak handlar det om synpunkter på planförslaget, som i vissa fall kan komma att påverka slutprodukten och ge avtryck i tillhörande textdokument. Oftast sker detta informationsutbyte på traditionellt sätt med vanliga brev även om e-post blir allt vanligare. Rena data från myndigheter och olika intressenter, som t.ex. ledningsrättsinnehavare presenteras ofta i pappersformat på kartor eller tabeller trots att informationen finns tillgänglig i digital form.

15 15 I varje skede av planprocessen sammanställs och kommenteras de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse. Som regel får länsstyrelsen ett antal omgångar av planhandlingarna i varje skede av processen för vidare remittering internt och externt. Till detta fogas ofta beredningslistor och ärendebeskrivningar som upprättas av länsstyrelsen. Antagande och arkivering Antagandebeslutet är ett justerat protokollsutdrag med hänvisning till planhandlingarna i ärendet. Beslutet kommuniceras normalt i brev till dem som framfört skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts. Beslutet anslås på kommunens anslagstavla och kungörs i lokaltidningarna. Ett överklagande ska vara skriftligt och undertecknat. Vid ett överklagande skickar kommunen vanligen samtliga handlingar i ärendet till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan för att kunna avgöra överklagandet behöva hämta in uppgifter från andra myndigheter eller kompletterande uppgifter från kommunen eller berörda sakägare. Länsstyrelsens beslut i ärendet kan överklagas till regeringen (miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet). Överklaganden ges in till och rättidsprövas av länsstyrelsen innan handlingarna skickas till departementet. Departementet kan begära in yttranden från olika instanser, exempelvis Boverket, Lantmäteriet eller Socialstyrelsen innan beslut fattas. Oftast skickas då alla handlingar över till den berörda myndigheten för bedömning. Lämnade yttranden kommuniceras med parterna som ges tillfälle att kommentera dessa innan beslut fattas. Planprocessen omfattar flera olika skeden vilket i många fall resulterar i att ärendeprocessen i diariet delas upp i minst tre ärenden hos många myndigheter. När planen vunnit laga kraft ska den arkiveras. Plankartor och tillhörande dokument trycks ut på arkivbeständigt papper och särskilda uppsättningar skickas till länsstyrelsen och Lantmäteriet. Ofta finns det önskemål om att arkivexemplar av plankartan färgläggs/handmålas. Hur planinformation används i samhället Återsökning i arkiv och användning av handlingarna sker regelmässigt. Informationen i den gällande planen används vid bygglovgivning, projektering av vatten och avlopp, nya gator och elförsörjning.

16 16 Enskilda personer och företag utnyttjar informationen vid fastighetsaffärer och vid exploateringar liksom vid ansökan om bygglov eller fastighetsbildning. Återsökning sker också vid handläggning av nya planförslag liksom vid handläggning av alla typer av beslutsärenden som rör området (plan, bygg, kulturmiljö, naturvård, miljöskydd). Detaljplanerna med tillhörande dokument förvaras och arkiveras med skilda beteckningar av kommun, länsstyrelsen och Lantmäteriet. Ofta förvaras planhandlingarna sorterade med textdokument och kartor åtskilda på grund av de skilda formaten. Eftersom ärendena under planens tillblivelse hänger samman väljer man ofta att lägga upp någon form av gemensam akt. Hur planer produceras och presenteras Fortfarande finns det planförfattare som enbart ritar planer med tusch på ritfilm, men den gruppen är i minoritet. Vidare finns det flera kommuner som mer eller mindre lämnar ut i stort sett alla planuppdrag till konsulter. Av dessa initieras och finansieras åtskilliga av byggherrar och exploatörer, som är kopplade till ett byggprojekt. Det planarbetet kan, lite beroende på kommunen resurser och kompetens, delvis hamna utanför kommunhuset. Många kommuner, men långt ifrån alla, visar sina aktuella och pågående planprojekt på Internet. Boverket har under sommarperioden 2005 undersökt hur och i vilken omfattning landets kommuner presenterar aktuella detaljplaner på Internet. Resultatet redovisas i en rapport som ingår som underlag till denna förstudie, se bilaga Internet och digital kommunikation hur kommunerna presenterar detaljplaner på nätet. Det finns för närvarande ingen aktuell och samlad bild av hur kommunerna använder den digitala tekniken inom samhällsplaneringen. Teknikaspekter Uppskattningsvis arbetar cirka % av landets kommuner med digitala primärkartor och därmed digitala grundkartor och plankartor. Av dessa kommuner, använder säkert merparten, kanske ¾, någon form av CAD system (Computer Aided Design - oftast av varumärket AutoCAD), resten i GIS (Geografiska InformationsSystem). När det gäller detaljplanering har CAD tekniken haft ett tydligt försprång på grund av sina styrkor inom konstruktion av geometriska objekt, hantering av 3D samt den sedan tidigare redan breda an-

17 17 vändningen av CAD inom arkitektkåren när der gäller framtagning av ritningsmaterial för byggnadsindustrin. Styrkan inom GIS har varit hantering av information knuten till en viss plats eller utbredning, möjligheten att frikoppla presentationsegenskaper från informationen samt att analysera och vidareförädla information för att se hur olika objekt påverkar varandra på grund av deras läge. En förutsättning för att kunna arbeta med GIS är att den information som behövs finns digitalt och är tillgänglig med sådan struktur och av sådan kvalitet som krävs. Användbar information finns för vissa informationsslag och över vissa geografiska områden, men är fortfarande långt ifrån genomgående och heltäckande. I dagsläget saknas också standardiserade modeller för informationsutbyte för de flesta informationsslag. Givetvis kommer det även fortsättningsvis att finnas olika verktyg som är bra på att hantera vissa arbetsprocesser eller objekt, men det viktiga är att man har åtkomst till informationen oavsett vilket verktyg användaren valt.

18 18 Vad påverkar den digitala informationshanteringens utveckling Den digitala världen når nya verksamheter och aktiverar allt fler människor. Tekniken ger oss möjligheter att utveckla offentlig verksamhet och skapa en effektivare och bättre förvaltning. Möjligheterna att utbyta tankar och idéer via nätet ökar lavinartat. Generellt i samhället således inte bara inom vår verksamhet fysisk planering och samhällets försörjning med fastighetsinformation och geografisk information har det utvecklats en vision om en framtida e-förvaltning under namn av 24-timmarsmyndigheten. I e-samhället eftersträvar vi att skilja på informationen (data) och presentationen. Vi kan därigenom utnyttja samma informationsmängd för olika ändamål och vi kan anpassa presentationen till olika användares behov och förmåga att tillgodogöra sig informationen. I de följande avsnitten redovisar vi några företeelser i IT-samhället som haft en inverkan på vårt arbete. Utveckling mot en e-förvaltning det nationella perspektivet Enligt ansvariga statsrådet Sven-Erik Österberg är 24-timmarsmyndigheten 2 En myndighet som är brukarorienterad, arbetar öppet och effektivt med offentlig service och är tillgänglig för medborgare och företag när de efterfrågar den. En myndighet som klart och tydligt informerar om sin verksamhet och om medborgarnas rättigheter och skyldigheter i relation till det offentliga. En myndighet som ger snabba och rättvisa besked - oavsett vem du är och oavsett var i landet du bor. 24-timmarsmyndigheten är därmed inte något som en myndighet eller kommun kan ägna sig åt lite på marginalen om man har tid och resurser. Det handlar om att förändra hela sitt arbetssätt för att effektivisera tid och resurser. Det övergripande 2 Tal vid Nätverksträffen för 24-tim m arsw ebben,

19 19 målet för mig och regeringen består i att skapa ett informationssamhälle för alla. Statskontoret 3 har utvecklat och vidgat innebörden av begreppet 24- timmarsmyndigheten och talar numera i termer av modern förvaltning när åtgärder för att utveckla den offentliga förvaltningen diskuteras. Målet för utvecklingen av den moderna förvaltningen beskrivs av Statskontoret på följande sätt Den moderna förvaltningen är en sammanhållen och öppen förvaltning i kontinuerlig utveckling, som sätter privatpersoner och företag i centrum, och som skapar värde genom hög service och tillgänglighet, god kommunikation och hög effektivitet. Den moderna förvaltningen beskrivs som en nätverksförvaltning som består av självständigt ledda förvaltningsenheter som förlitar sig på funktioner och resurser som tillhandahålls av andra förvaltningsenheter eller av privata företag, och som samverkar i både fasta och tillfälliga grupperingar. Den fortsatta moderniseringen av den offentliga förvaltningen kommer därmed att innebära en ökad samverkan mellan olika förvaltningsenheter. Vidare säger Statskontoret att i det nya informationssamhället behöver hanteringen av informationsflöden och informationsresurser stå i centrum för all verksamhetsstyrning och all verksamhetsutveckling. Vårt uppdrag inom ramen för denna förstudie är att studera effektivare informationsutbyte vid utarbetande och användning av detaljplan ska ses i ljuset av denna politiska målsättning. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting 4 är IT:s roll i kommunal sektor att Frigöra resurser från administration till kärnverksamheter. Effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten i syfte att skapa mer tid för kärnuppgifter. Erbjuda enkla och effektiva kontaktvägar - självservice e- tjänster Vi ser således att de statliga och kommunala målen är överensstämmande och väl avstämda mot varandra. 3 Förslag till inriktning av och åtgärder för en fortsatt utveckling av den offentliga förvaltningen. Statskontorets skrivelse till regeringen Rapport: E-förvaltning och sam verkan, Sveriges Kom m uner och Landsting 2005

20 20 Sveriges Kommuner och Landsting har identifierat olika hinder för en önskad utveckling. Bland dessa nämns tekniska hinder i form av Verksamhetssystemens stuprörskaraktär Avsaknad av standarder eller av kostnadseffektiva standarder Osäkerhet kring framtidssäker IT-arkitektur Inom ramen för vår förstudie diskuterar vi möjliga lösningar för att inom verksamhetsområdet fysisk planering bygga hängrännor mellan stuprören med hjälp av en genomtänkt IT-arkitektur som grundläggs i en gemensam standard. Vi skissar också på en organisationsstruktur i form av ett avtalsbundet nätverk som tar ansvar för att informationsförsörjningen fungerar. Det europeiska perspektivet INSPIRE INSPIRE-direktivet är ett ramdirektiv som syftar till att det upprättas en infrastruktur för geografisk information som i första hand skall komma EU:s miljöarbete till godo (INSPIRE=Infrastructure for Spatial Information in Europe). Men även andra samhällssektorer, t.ex. transport och jordbruk, avses på sikt kunna nyttja informationen. Genom direktivet kan dubbelarbete vid insamling av data undvikas och tekniska format och lösningar kan harmoniseras. Den politiska processen för beslut av direktivet beräknas kunna vara slutförd under år Förslaget innebär inrättande av en europeisk infrastruktur för geografisk information. Denna ska grundads på den infrastruktur och den information som redan finns inrättad och drivs av medlemsländerna. Förslaget är utformat så att befintliga geografiska data ska kunna utnyttjas på bästa möjliga sätt. I direktivet förordas således en modell för informationsförsörjningen på Europanivå som bygger på ett distribuerat ansvar och en distribuerad systemlösning för tillhandahållande. Strukturen hålls ihop med hjälp av enhetliga (standardiserade) informationsbeskrivningar liksom standardiserade tjänster för åtkomst av data och metadata. Detta är i grunden samma koncept som vi vill tillämpa för en svensk nationell försörjning med detaljplaneinformation. Skillnaden är egentligen mest att INSPIRE går fram med politiskt beslutad reglering och vi förordar frivillig avtalsbunden samverkan.

21 21 Samverkansförmåga interoperabilitet I tidigare avsnitt beskrivs en modern förvaltning bestående av självständigt ledda förvaltningsorganisationer som samverkar och utnyttjar gemensamma resurser. Detta är det (förvaltnings)interna perspektivet. Vi talar också om en öppen förvaltning som sätter företag och privatpersoner i centrum. Detta är det externa eller utåtriktade perspektivet. I båda fallen förutsätts att det ska vara möjligt att tillhandahålla tjänster och utbyta information i samverkan mellan parter som inte använder ett gemensamt IT-system. Vi ser det som ett självklart faktum att kommuner, länsstyrelser, arkitektfirmor och enskilda använder olika IT-verktyg i sina verksamheter. Samtidigt ställs kravet att de alla ska ha förmåga att samverka för att kunna delta i processer som förutsätter alla har tillgång till gemensam information och kunna använda tjänster som förstås och tolkas på ett enhetligt sätt. Interoperabilitet är en något svårtolkad term, som används för att beskriva samverkansförmåga. Interoperabilitet beskrivs i eeurop-arbetet som förmåga hos informations- och kommunikationssystem, och de verksamhetsprocesser de stöder, att utbyta data och därigenom göra det möjligt att dela information och kunskap. I grunden är det detta som vårt uppdrag handlar om. Hur vi genom ett förbättrat datautbyte kan göra detaljplaneprocessen bättre och effektivare och öppnare. Enligt vår mening är detta i grunden samma frågeställning och samma strävan till effektiv samverkan, som motiverar Boverkets förslag om inrättande av en Planeringsportal. Standarder av olika slag spelar stor roll för att etablera interoperabilitet. Interoperabilitet brukar beskrivas ur tre aspekter. Man talar om teknisk interoperabilitet semantisk interoperabilitet organisatorisk interoperabilitet Den tekniska interoperabiliteten handlar om tillgången till fysiska nätverk och protokoll för säker datakommunikation. Det är i första hand en uppgift för industrin att tillhandahålla de grundläggande tekniska förutsättningarna. På denna nivå finns redan väl fungerande lösningar på plats. Semantisk interoperabilitet handlar om att säkerställa att den precisa innebörden i information som förmedlas från ett system, kan förstås av andra system och applikationer, även om dessa inte har skräddarsytts för detta specifika informationsutbyte. Semantisk interoperabilitet gör det möjligt att kombinera information från olika system med

22 22 andra informationsresurser och behandla dessa på ett meningsfullt sätt. Den organisatoriska interoperabiliteten handlar om verksamhetsrutiner och ansvarsfördelning. På denna nivå handlar det om att kartlägga processer, inom och mellan organisationer, för att skapa en transparent helhetssyn som förutsättning för samordning eller omfördelning av uppgifter. I vårt arbete och våra förslag har vi helt inriktat oss på de semantiska och organisatoriska aspekterna av det problem vi diskuterar. Vår slutsats är, att nu när den grundläggande tekniska infrastrukturen i form av Internet, XML m.m. finns på plats, kan vi skapa förutsättningar för flexibel och smidig samverkan över organisations- och verksamhetsområdesgränser, genom att arbeta med standardiserade informationsbeskrivningar. Dessa fungerar som gränssnitt vid datautbyte och bör följa Svensk standard. För att sedan verksamheten ska kunna tillgodogöra sig nyttan i en investering i en sådan standard måste tillämpningen stödjas av överenskommelser mellan berörda organisationer. Svensk standard En standard är en formaliserad överenskommelse. För att en överenskommelse ska få ställning som svensk standard (SIS) måste den utvecklas och beslutas i föreskrivna former. SIS har kompetens och infrastruktur för att driva standardiseringsarbete. Tillsammans med SIS kan intressenterna utveckla, fastställa, publicera och förvalta de standarder och andra hjälpmedel som verksamheten kräver. Arbetet bedrivs på uppdrag av de aktörer på marknaden (myndigheter, företag, intresseorganisationer m.fl.) som vill skapa gemensamma överenskommelser i form av standarder. Dessa aktörer bestämmer vilka överenskommelser som ska göras, vad de ska innehålla och om de ska bli svensk standard eller ges ut i annan form. SIS roll är att stå för kompetens om befintliga standarder, om standardiseringsprocessen och om lämpliga metoder för att arbeta fram, dokumentera och förankra överenskommelsen. Vår bedömning är att Stanlis utvecklingsmodell (se bilaga Stanlis utvecklingsmodell ) är väl lämpad att tillgodose behovet av standarder för detaljplaner. Flera av de berörda parterna i detaljplane-

23 23 processen deltar redan i projekt som tar fram standarder enligt denna modell. Vad ska standardiseras? Olika aspekter på detaljplaneprocessens informationsflöden kan bli föremål för standardisering. Det är parterna som deltar i standardiseringsarbetet som avgör vad som ska bli föremål för standardisering. Svensk standard för detaljplaner kan behandla: Detaljplaners begrepp Detaljplaners informationsinnehåll Detaljplaners presentationsmanér Detaljplaners dataformat Vårt mål är att det ur detaljplaneprocessen ska komma data som följer en enhetlig standard och som därför kan förstås och hanteras av alla de olika IT-system som används inom offentlig förvaltning, av konsultföretag och hemma hos enskilda. Standarden ska Stödja samverkan och affärsutveckling Bilda grund för gränssnitt och vid datautbyte Minska gapet mellan verksamhetskunniga och IT-specialister Skapa möjligheter för enklare, snabbare och billigare systemkonstruktion och utveckling av tjänster Minska leverantörsberoendet Katalogtjänst för metadata Distribuerad informationsförsörjning enligt den samverkansmodell vi föreslår hålls ihop av metadata. Metadata är data om data och visar bl.a. var (= över vilka områden) det finns information, ur vilken databas informationen kan hämtas, vad som gäller för att få tillgång till informationen, priset för att använda informationen om nyttjandet är avgiftsbelagt - och vilka scheman som ska användas vid informationsutbyte och tolkning av informationen. Metadata samlas i en katalog, som hålls tillgänglig för alla användare. Enkla former av metadatakataloger finns redan hos flera av de organisationer som förutsätts medverka i försörjningen med planoch planeringsinformation. För våra behov behöver de tekniska lösningarna utvecklas till en nätverksbaserad tjänst, som automatiskt

24 24 lotsar användaren till relevanta datakällor och säkerställer att användaren får tillgång till ett komplett dataunderlag. Tjänster som bygger på metadatakatalogen kommer att bli en bra och kostnadseffektiv lösning för att tillgodose behovet av sammanställningar och överblick över de många beslut som reglerar markanvändningen. Här finns nämligen ett problem som kort kan beskrivas på följande sätt. I och med att styrningen av markanvändningen sker genom en mängd successiva beslut, vart och ett omfattande ett begränsat område och särskilt när det gäller bestämmelser en begränsad aspekt på markanvändningen, uppkommer ett starkt behov att sammanställa informationen till översikter, som ger överblick över hur den samlade regleringen är utformad. Flera olika ansatser för att tillgodose behovet av överblick utvecklas parallellt i samhället. Kommuner och länsstyrelser arbetar var för sig med planöversikter och inom fastighetsregistret finns plan- och bestämmelseinformation i register och på registerkartan. Digital teknik används i växande utsträckning för att hålla ordning på informationen. Sammantaget framträder en bild av offentlig verksamhet som arbetar ostrukturerat, utan tillräcklig samordning. Tjänster som utgår från inrättandet av en metadatakatalog kommer att erbjuda en god och kostnadsbesparande lösning på problemet.

25 25 Förslag Inledning Planering är en verksamhet som berör många intressenter enskilda personer, företag och förvaltning. För att verksamheten ska uppfattas som effektiv och ändamålsenlig krävs bland annat samverkan över organisationsgränser. Förutsättningarna för att samverkan ska fungera smidigt är att vi bland berörda har gemensamma synsätt och handlingsmönster som är tydliga, väl kända och anpassade till vad vi vill åstadkomma. Tydligheten förutsätter att vi skapar normer som vi alla är beredda att acceptera och tillämpa. Detta gäller generellt men är alldeles särskilt viktigt när det blir aktuellt att använda IT som hjälpmedel för informationshantering grundad på datautbyte. För att det ska bli möjligt att få ett gott utbyte av digital teknik inom planeringsprocessen måste vi tillsammans i överenskommelser lägga fast de normer vi avser att bygga verksamheten på. Delvis handlar det om befintliga strukturer som behöver ses över och anpassas till nya krav. Men vi ställs också inför krav att utveckla nya normer. I vårt fall gäller det särskilt hur vi beskriver den information som inom ramen för en digital detaljplaneprocess ska flöda mellan olika intressenter. Här är kraven så höga att vi utgår från att de ska fastläggas som svensk standard. En fungerande samverkan baserad på gemensamma normer förutsätter att de som agerar i processen har goda kunskaper och god förståelse om grunderna för samverkan. Det krävs utbildning och bra och ändamålsenliga handböcker anpassade till nya arbetssätt. För att även uppnå en öppen och rak kommunikation med allmänhet, konsulter m.fl. på de villkor dagens moderna människor är vana att umgås på behöver detaljplaneinformationen tillhandahållas på ett varierat sätt och för olika användares behov anpassat sätt. Därför behöver olika e-tjänster skapas. Slutligen behöver IT-stödet utvecklas och anpassas till nya förutsättningar och nya krav. Med IT-stödet menar vi i detta sammanhang ett ganska stort antal system och programvaror som finns och används i verksamheter hos den vida krets av intressenter som vi har identifierat i vår studie. Dessa programvaror är avsedda att stödja olika verksamheter, några med direkt koppling till processen upprätta detalj-

26 26 plan andra med mer perifer koppling till planprocessen men ändå med krav att kunna hantera information som tillhandahålls som detaljplaner eller som planeringsunderlag. Stat, kommuner och företag utvecklar programvaran i egen regi eller köper färdiga lösningar. På senare tid finns en tydlig tendens mot att kommuner går samman regionalt eller i större sammanslutningar enligt samfinansierad samverkan (SAM-projekt) för att söka gemensamma lösningar och gemensam finansiering av utvecklings- och driftskostnader. Inom ramen för vårt uppdrag ser vi det som viktigt att fortsatt utvecklingsarbete sker med stor öppenhet och med genomtänkta insatser för att så tidigt som möjligt ge system- och tjänsteleverantörer möjligheter att stödja övergång till digital hantering av planinformationen med ändamålsenligt utformade programvaror. Förslag om huvudstudie Åtgärderna som vi föreslår berör flera statliga myndigheter och kommunerna. Den utveckling som måste till kräver samverkan över organisationsgränserna. För att den nödvändiga samverkan ska komma till stånd menar vi att regeringen bör peka ut och förtydliga vem som ska ta initiativet till fortsatt arbete. Vi föreslår att Boverket och Lantmäteriet med stöd av Länsstyrelserna och i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting under Boverkets ledning organiserar ett utvecklingsarbete, som vi betraktar som en huvudstudie, med syfte att skapa förutsättningar för en digital hantering av detaljplaneprocessen skapa förutsättningar för en nätverksbaserad nationellt enhetlig försörjning med planeringsunderlag och planinformation, grundad på de informationsförsörjningsresurser som finns eller alternativt kommer att finnas hos offentlig förvaltning (jmf Planeringsportalen) skapa förutsättningar för omställning av verksamheten grundad på frivillig avtalsbunden samverkan Tidsperspektivet för utvecklingsarbetet beror bland annat på när de olika aktörerna väljer att gå in i samverkan och i vilken omfattning. Inom huvudstudien föreslår vi inledningsvis att ett 5-årigt utvecklingsprojekt startas där Boverket och Lantmäteriet samlar i första hand intresserade kommuner och länsstyrelser. Boverket och Lant-

27 27 mäteriet föreslås tillsammans organisera och leda projektet. Även övrig offentlig verksamhet bjuds in att delta. Skapa förutsättningar för en digital hantering av detaljplaneprocessen Syftet är att skapa former för samverkan inom vilka kommunerna ges förutsättningar att tillhandahålla detaljplaner digitalt enligt standard. Detta är det övergripande sammanfattande målet för huvudstudien. Vårt förslag möjliggör för samhällets intressenter att informationen tillgängliggörs och utbyts digitalt enligt en standardiserad modell. Vårt förslag innebär inte att kommunen ska tvingas tillhandahålla informationen digitalt. Men när kommunen åtar sig att tillhandahålla och helst framställa detaljplaner enligt en standard, följer en rad samhällsvinster. Vi utgår från att många kommuner ganska snart kommer att finna det fördelaktigt att byta till digitalt tillhandahållande. Ett standardiseringsarbete är grunden som det fortsatta arbetet vilar på, och syftet är att utarbeta standardiserade informationsbeskrivningar i form av svensk standard. Runt standardiseringen finns frågor om finansiering och resurstilldelning som behöver beredas i samverkan inom den krets som deltar i huvudstudien. Det är likaså behövligt att målen för standardiseringsarbetet stäms av mot målen för utvecklingen av den digitala planprocessen. Skapa förutsättningar för en nätverksbaserad nationellt enhetlig försörjning med planeringsunderlag och planinformation Vi förordar en nätverksbaserad, distribuerad tekniklösning för tillhandahållande av planinformation. Förutsättningen för att en sådan lösning ska kunna fås att fungera är att den stöds av en väl fungerande katalogtjänst för metadata. Katalogtjänsten styr användaren till den datakälla som innehåller den efterfrågade informationen. Behovet av att kunna söka fram relevant information över valfritt område och att vid behov skapa överblick över ett större område tillgodoses med hjälp av metadata. Vi förutser att tjänster baserade på metadatakatalogen på sikt kan ersätta fastighetsregistrets plandel liksom de olika sammanställningar och planöversikter som förs hos kommuner och länsstyrelser. Detta öppnar för högst betydande be-

28 28 sparingar i kostnaderna för tillhandahållande av fastighetsinformation. I detta sammanhang finns det anledning att överväga om det föreslagna utvecklingsprojektet ska samordnas med utvecklingen av Planeringsportalen. Skapa förutsättningar för omställning av verksamheten grundad på frivillig avtalsbunden samverkan För att det ska bli möjligt att få ett gott utbyte av digital teknik inom planeringsprocessen måste intressenterna tillsammans i överenskommelser mer i detalj lägga fast de samverkansformer som de avser att bygga verksamheten på. Förslag om utvecklingsprojekt Inom huvudstudien har vi föreslagit ett 5-årigt utvecklingsprojekt. För det fortsatta projektarbetet har vi identifierat några aktiviteter som vi menar kan ligga till grund för projektet och ge en bild av dess omfattning samt resurs- och tidsåtgång. 1. Avsiktsförklaring Beskrivning En avsiktsförklaring tecknas mellan berörda deltagare i huvudstudien i form av ett samverkansavtal. Avsiktsförklaringen grundas på regeringsdirektiv med en politisk viljeförklaring från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet om att inom respektive ansvarsområde skapa en modern sammanhållen förvaltning. Tidsrymd Q Organisera projektet Beskrivning En projektanalys genomförs som resulterar i en projektbeskrivning med mål, resurs och tidplanering, organisation mm. Tidsrymd Q Presentera konceptet Beskrivning Tidsrymd Utåtriktade aktiviteter för presentation av en tänkt framtidsbild. Q2 2006

29 29 4. Engagera system- och tjänsteleverantörer, forskningen Beskrivning Projektet ska ta initiativ till kontakter med system- och tjänsteleverantörer för det är viktigt att så tidigt som möjligt ge dem möjligheter att stödja övergång till digital hantering av planinformationen med ändamålsenligt utformade programvaror. Kontakter med forskningsvärlden är även av betydelse. Tidsrymd Q Standardiseringsprojekt inom SIS/Stanli Beskrivning I utvecklingsprojektets regi föreslås att några standardiseringsprojekt genomförs. Medverkan i standardiseringsarbetet sker på frivillig grund. Det praktiska arbetet måste bedrivas i de former som föreskrivs av SIS. Förhoppningsvis kommer en vidare krets av intressenter, bl.a. från företagsvärlden, att medverka. Det är önskvärt att standardiseringsarbetet sätts igång så fort som möjligt. 5.1 Skapa informationsmodell för detaljplan som svensk standard 5.2 Skapa informationsmodell för äldre gällande planer som svensk standard 5.3 Skapa informationsmodell för generella geografiska planeringsunderlag som svensk standard Tidsrymd Q Q Stöd till verksamheten/användarna Beskrivning För att stödja verksamheterna i sin utveckling till digital hantering behöver råd och anvisningar, ändamålsenliga handböcker och goda exempel anpassade till det nya arbetssättet utarbetas. Tidsrymd Q Q Underlag för överenskommelser Beskrivning 7.1 Beskriva och lägga fast gränssnitt, överföringsmodell och format, verifiera lösningen Arbetet i punkt 7.1 ska följa Stanlis handbok Samverkande GIS med ISO eller Lantmäteriets informationsramverk (ännu ej färdigt) som förhoppningsvis ger överensstämmande budskap Tidsrymd