Miljökonsekvensbeskrivning för Detaljplan för verksamheter vid Skarvikshamnen

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Göteborg Stad Miljökonsekvensbeskrivning för Detaljplan för verksamheter vid Skarvikshamnen Uppdragsnummer Göteborg Sweco Environment AB Göteborg Luft- och miljöanalys 1 (47) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Anna Thyrén Telefon direkt Mobil anna.thyren@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Förord 4 2 Sammanfattning 5 3 Inledning Bakgrund och syfte Behovsbedömning Avgränsningar 6 4 Planförslaget Föreslagna planbestämmelser Planerad verksamhet Riskaspekter 9 5 Omgivningsbeskrivning Fastigheten Rödjan 727:21 och 727: Planförhållanden Riksintressen Naturmiljöer och andra värdefulla områden Närliggande verksamheter 24 6 Bedömningsgrunder Lagstiftning Hushållningsbestämmelser 3-4 kap miljöbalken Buller Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmål Göteborgs stads strategier och mål 29 7 Lokalisering Nollalternativ Val av lokalisering 30 8 Miljökonsekvenser Naturmiljö Vattenmiljö och strandskydd Markmiljö Landskapsbild Luft Buller Risk och säkerhet 44 2 (47)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 9 Störningar under byggtiden Uppföljning av betydande miljöpåverkan Referenser 47 3 (47)

4 1 Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning är en del av detaljplanen som Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad avser att ta fram under 2011 som beskriver möjligheterna till etablering av ny verksamhet i Skarvikshamnen, Göteborgs hamn. Sweco Environment AB har på uppdrag av Göteborgs Stad upprättat denna handling under våren Medverkande från Sweco i detta projekt har varit Anna Thyrén, Johan Nimmermark och Linda Gröndahl. Sweco Environment AB Luft- och miljöanalysgruppen Anna Thyrén Uppdragsledare Linda Gröndahl Kvalitetsgranskare 4 (47)

5 2 Sammanfattning Som ett steg i satsningen mot ett hållbart Göteborg samarbetar Göteborg Energi AB och Göteborgs Hamn AB (GHAB) tillsammans i ett projekt för att etablera en terminal för flytande kondenserad naturgas LNG (Liquefied Natural Gas) i Göteborg. Huvudsyftet med projektet är att kunna tillgodose fartygstrafik i Göteborgs Hamn med LNG som drivmedel som alternativ för olja eller diesel. Andra mottagare av LNG, som t.ex. industrier, kan bli aktuella beroende på hur marknaden för LNG utvecklar sig. Med anledning av detta arbetar Stadsbyggnadskontoret med en ny detaljplan för det utvalda området, Rödjan 727:21 och 727:4 och planbestämmelsernas kommer att medge industri, hantering och förvaring av petroleumprodukter och bränslen samt energigas. Det får inte ske personalintensiv verksamhet inom detaljplanen. Lämplig identifierad lokalisering är på en plats mellan Rya Skog och Göta älv i Skarvikshamnen, Göteborgs Hamn. Området används idag som uppställningsplats och parkeringsyta. Lokaliseringen är vald med hänsyn till tekniska, geografiska, infrastrukturella och ekonomiska aspekter. Flera olika lokaliseringar har utretts men den valda lokaliseringen svarar bäst mot förutsättningarna för etableringen. Den nya verksamheten bedöms inte påverka landskapsbilden negativt då den omges av liknande verksamheter med tankar och cisterner i Oljehamnen. Hanteringen av LNG eller andra petroleumprodukter och gaser är inte riskfri men med säker utrustning inom terminalen och på kajen, kompetent personal vid lastning och lossning samt med riskreducerande åtgärder som säkerhetssystem, nödstopp etc. är bedömningen att allvarliga skador från oplanerade händelser är osannolika eller extremt osannolika. Riskerna för påverkan på personer bedöms vara tolerabla. Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, har till syfte att berika beslutsunderlaget genom att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en ny verksamhet kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. 5 (47)

6 3 Inledning 3.1 Bakgrund och syfte Ett nytt regelverk för sjöfartens utsläpp av svavel trädde i kraft år 2010 för att sedan skärpas ytterligare år Kraven på fartygen ökar med strängare regelverk, ökade skatter och avgifter. Fartygen kommer att behöva installera effektiv rökgasrening eller byta till alternativa bränslen med betydligt lägre svavelhalt för att kunna trafikera områden kring bl.a. Nordsjön och Östersjön. Alternativa bränslen kan vara en renare diesel med lägre svavelhalt, flytande naturgas eller skrubberrening av olja. Den renare dieseln bedöms bli en bristvara efter år 2015 och därmed ett väsentligt dyrare bränslealternativ än t.ex. LNG (Liquefied Natural Gas). I takt med att intresset för LNG har ökat under de senaste åren i Europa har fler produktionsanläggningar och utskeppnings- och utlastningsterminaler byggts eller planeras. Både Göteborg Energi AB och Göteborgs Hamn AB (GHAB) har varit delaktiga i MAGALOG. MAGALOG var ett EUfinansierat projekt vars syfte var att titta på möjligheterna för en leveranskedja för LNG som bunkerbränsle i Nordsjön och Östersjön och även möjligheterna för att använda LNG som bränsle till tunga fordon. Bolagen planerar nu tillsammans för att möta de behov av LNG som förutses i Göteborg. Göteborg är idag Nordens största hamn och tack vare sitt läge vid Göta älvs mynning sker här en betydande fartygstrafik. I Göteborg sker idag bunkring av fartygens bränslen och det är av betydelse att staden planerar för att kunna fortsätta tillgodose fartygens behov. Denna miljökonsekvensbeskrivning har till syfte att bedöma konsekvenserna av att nyttja del av fastigheterna Rödjan 727:21 och 727:4 för industri, hantering och förvaring av petroleumprodukter och bränslen samt energigas. Det får inte ske personalintensiv verksamhet inom detaljplanen. 3.2 Behovsbedömning Göteborg Stad har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap. 18 och Miljöbalken (MB) 6 kap. 11 för aktuell detaljplan. Då planen medger tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättas. Behovsbedömningen kommer att avstämmas av med länsstyrelsen den 10 juni Avgränsningar 6 (47) Denna MKB ska belysa de konsekvenser som planförslaget medför. Fokus kommer främst att vara på hantering av LNG eftersom det är denna typ av verksamhet som planeras i nuläget. MKB kommer att fokusera på följande miljöaspekter: Landskapsbild Naturvärden och påverkan på Rya Skog.

7 Geoteknik och markförhållanden Lokalisering Risk och säkerhet Vid etablering av ny verksamhet med hantering eller lagring av petroleumprodukter och energigas kommer verksamhetsprövningen enligt miljöbalken och eventuell Sevesolagstiftning att ställa krav på riskutredningar för att miljötillstånd ska medges. Om Sevesolagstiftningen inträder avgörs av hur stora mängder som blir aktuella. Bedömningen är att dessa riskutredningar räcker för att säkerställa att endast lämpliga verksamheter anläggs på platsen. Därmed behöver det inte göras ytterligare riskutredningar i samband med detaljplanens utformning. Enligt plan- och bygglagen (2 kap. 1 och 5 ) ska risker både undersökas vid planläggning och i bygglovsärenden. I denna MKB kommer en jämförelse mellan olika petroleumprodukter och bränslen som bedöms kunna bli aktuella för större hantering att genomföras. Jämförelsen kommer att visa på skillnader i risker mellan de olika produkterna. Detta för att översiktligt bedöma lämpligheten i att planen tillåter Industri, hantering och förvaring av petroleumprodukter och bränslen samt energigas. Ej personalintensiv verksamhet. 7 (47)

8 4 Planförslaget 4.1 Föreslagna planbestämmelser Föreslagna planbestämmelserna innebär att det inom planområdet kommer att vara tillåtet med hantering och förvaring av petroleumprodukter och bränslen samt energigas. Det får inte ske personalintensiv verksamhet inom detaljplanen. Detaljplanen tillåter även hamnverksamhet. Inom ramen för område markerade som E, får även transformatorstation uppföras, se Figur 1. Föreslagna planbestämmelser innebär även att mark inom oljehamnen får bebyggas vilket tidigare plan inte medgett. Tillåten byggnadshöjd är 25 m. Figur 1 Plankarta, Stadsbyggnadskontoret Göteborg Stad. 8 (47)

9 4.2 Planerad verksamhet Anläggningen Göteborg Energi planerar att tillsammans med GHAB, att etablera och driva en LNGterminal inom aktuellt planområde. En LNG-terminal kommer att utgöras av lager av flytande naturgas, utlastningsterminal för lastbil och järnväg samt en förångningsanläggning för vidare distribution av naturgas till kund. För lossnings- och lastning till fartyg kommer kaj att nyttjas. I terminalen kommer även LBG (Liquefied Bio Gas) att hanteras. LBG kan komma från bl.a. rötningsanläggningar där biogas tillverkas och som sedan kyls ner för att lättare kunna transporteras. Biogasen består liksom naturgasen främst av metan och kan därmed hanteras i samma infrastruktur. I samband med tillståndsprövningen enligt 9 kap miljöbalken finns det flera utredningar framtagna, bland annat riskanalyser både för verksamheten på land och i farlederna, lokaliseringsutredning och MKB Följdverksamheter De följdverksamheter som uppkommer i samband med driften av terminalen är i huvudsak en ökning av tankbilar på framförallt Bentylgatan samt en ökad trafik på farleden då båtar för bunkring av LNG till andra fartyg ska cirkulera i hamnen. Andelen inkommande fartyg med LNG kommer även dessa att öka, dock kommer detta medföra en minskning av inkommande fartyg med andra bränslen. 4.3 Riskaspekter Göteborgs Hamn och Göteborg Energi har för avsikt att anlägga en LNG-terminal inom planområdet. De risker som detta innebär har undersökts ingående, en sammanfattning av dessa redovisas nedan. I efterföljande avsnitt undersöks risker med alternativ verksamhet som innebär hantering och lagring av petroleumprodukter och energigas LNG-terminal Den föreslagna verksamheten på området innebär hantering och lagring av LNG. För att möjliggöra denna verksamhet har flera riskutredningar genomförts av Scandpower Risk Management AB: - Hazid 1 av LNG-terminal i Skarvik, 14-april Kvantitativ riskanalys 2 av LNG-terminal Skarvik, 14-april Hazard identification (faroidentifiering) Här identifieras, av kompetent personal, de risker som kan uppkomma med den planerade verksamheten, 2 I en kvantitativ riskanalys beräknas den risk som uppstår både avseende sannolikhet och konsekvens av olika olyckor. Därutöver bör osäkerhets- och känslighetsanalyser ingå. 9 (47)

10 - Kvantifiering av olyckshändelser i samband med vägtransporter av LNG, 14-april Utredning av Worst Case planerad LNG-terminal i Skarvik, 15-april 2011 I den första utredningen genomfördes en Hazid för att övergripande identifiera potentiella skadehändelser i samband med olyckshändelser i en LNG-terminal som anläggs på föreslagen plats. I den kvantitativa riskanalysen konstateras följande om riskerna som den planerade LNGterminalen kommer att ge upphov till i området: - Individrisken för första personer (personal och lastbilschaufförer) ligger väl inom det tolerabla området. - Individrisken för andra (personal som arbetar i angränsande verksamhet) och tredje personer (privat personer som vistas i närområdet) ligger inom ALARPområdet 3. - Samhällsrisken ligger inom ALARP-området I den kvantitativa riskanalysen har följande rekommendationer föreslagits att värderas och utredas vidare: - Reduktion av biltrafiken på vägarna i närheten av LNG-terminalen. Eftersom biltrafiken utgör ett stort bidrag till antändningssannolikheten av ett utsläpp och att detta skulle innebära att färre personer vistas i området. - Fysisk barriär för att förhindra gasspridning - Begränsning av verksamhet i området som ökar personantalet. Det är framförallt vid gasutsläpp som är större än 10 kg/s flera personer riskerar omkomma, därför bör huvudfokus i designen av anläggning vara att begränsa större utsläpp Alternativ verksamhet på området För att översiktligt bedöma lämpligheten, sett ur risksynpunkt, att planen tillåter industri, hantering och förvaring av petroleumprodukter och bränslen samt energigas. Det får inte ske personalintensiv verksamhet inom detaljplanen. jämförs i detta avsnitt de typer av denna sorts produkter som bedöms kunna bli aktuella för större hantering. Bedömningen sker med avseende på skillnader i risknivå i förhållande till den planerade LNGhanteringen. Exempel på andra typer av produkter än LNG som med ovanstående plantillåtelse kan bli aktuella för hantering på området är: Biogas Gasol (LPG) Vätgas Bensin Etanol Flygfotogen Diesel och biodiesel Eldnings- och brännoljor 3 ALARP står för As low as reasonably practicable. Det innebär att åtgärder mot risker som ligger inom ALARPområdet ska vidtas så långt det är pratiskt och ekonomiskt försvarbart. 10 (47)

11 I Tabell 1 visas några karakteristiska egenskaper för ovanstående produkters farlighet som huvudsakligen är i gasform vid normala temperaturer och tryck. I Tabell 2 visas karakteristiska egenskaper för produkter som huvudsakligen är i vätskeform vid normaltillstånd. De olika produkterna innebär skillnader i hantering och lagring, speciellt beroende på om en produkt är i gasform eller vätskeform vid normala temperaturer och tryck. Generellt är produkter som är i gasform mer explosionsfarliga. Samtliga produkter ovan är mer eller mindre brandfarliga, vissa är mycket lättantändliga andra mer svårantändliga. Hantering av gasol eller vätgas respektive bensin och etanol bedöms ge upphov till störst risk av de aktuella produkterna för gaser respektive vätskor. I Oljehamnen i Göteborg hanteras idag flera typer av petroleumprodukter och bränslen. I Rockstores rapport ( ) om dominoeffekter i Göteborgs Oljehamn behandlas allvarliga olyckor med dessa ämnen som påverkar omgivningen, utifrån de olika verksamhetsutövarnas riskanalyser. Nedan diskuteras om hantering av gasol och vätgas respektive bensin och etanol bedöms innebära en ökad risknivå jämfört med LNGhantering. Worst-case scenarion från dominoeffektrapporten beskrivs nedan för de allvarligaste scenarierna. Ett för gasol (som även är applicerbart på vätgas) och ett för bensin (den brandfarligaste av produkterna i vätskeform). Tabell 1. Karakteristiska egenskaper för bränsleprodukter som huvudsakligen är i gasform vid normala temperaturer och tryck. Produkt Gastyp jmf. luft Brännbarhetsområde 4 vol % i luft Flampunkt (C ) Farokod (brand) Skillnader jmf. med LNG LNG Lätt 5,0 15,0-188 Extremt brandfarligt Biogas Lätt 5,0 15,0-188 Extremt brandfarligt Gasol (LPG) Tung 1,7 9,5-104 Extremt brandfarligt Vätgas Lätt 4,0 75,0-240 Extremt brandfarligt - Identisk Ja Ja 4 Brännbarhetsområde den koncentration i luft som krävs för att ämnet ska kunna antändas 11 (47)

12 Tabell 2. Karakteristiska egenskaper för bränsleprodukter som huvudsakligen är i vätskeform vid normala temperaturer och tryck. Produkt Brandfarlig vätska klass Brännbarhet sområde vol % i luft Flampunkt (C ) Farokod (brand) Bensin 1 1,0 8,0-40 Extremt brandfarligt Etanol (95%) 1 3,5 15,0 16 Mycket brandfarligt Flygfotogen 2 1,0 6,0 40 Brandfarligt Diesel/ biodiesel 3 1,0 6,0 >60 Ej definierat Eldnings- och brännoljor 3 1,0 6,0 >55 Ej definierat Gasol (LPG) och vätgas Gasol och vätgas har mycket lika egenskaper jämfört med LNG, vissa skillnader finns dock som innebär att produkterna kan anses som något farligare än LNG. Gasol (LPG) är en tung gas (till skillnad från LNG) och vätgas har ett betydligt högre brännbarhetsområde 5, två egenskaper som innebär att de kan anses som något farligare att hantera än LNG. Preem har undersökt hur en trafikolycka med en järnvägsvagn med 50 ton gasol (LPG) vid en BLEVE 6 kan påverka omgivningen. Tredje gradens brännskador 7 kan uppstå på oskyddade människor inom 200 m och första gradens upptill 500 m bort, omfattande skador på egendom kommer också att bli följden av en olycka. Det ska betonas att det krävs att flera händelser inträffar för att en BLEVE ska uppstå. Endast enstaka olyckor av denna typ har inträffat i Europa. En BLEVE kan uppstå vid hantering av gasol, vätgas eller LNG. Själva olyckan är således inte beroende av vilken av dessa gaser som hanteras dock kan sannolikheterna för uppkomst av en BLEVE vara olika. Vid en BLEVE är det av mindre betydelse om en gas är lätt eller tung eftersom olycksförloppet utvecklas i en sluten behållare. Ett scenario där ett moln av gasol (LPG) sprids från en läckande tankbil eller en fast installation (tank eller rörledningar) kan dock vara allvarligare än ett liknande läckage av LNG. Detta eftersom gasol är tyngre än luft och uppblandning med omgivande luft och utspädning till icke brandfarliga koncentrationer tar längre tid än för LNG eller vätgas. Följden av detta är att ett brandfarligt gasmoln kan spridas längre bort från utsläppspunkten innan det antänds. 5 Brännbarhetsområde den koncentration i luft som krävs för att ämnet ska kunna antändas 6 BLEVE (Boiling liquid expansion vapor explosion) innebär upphettning av ett trycksatt slutet kärl. Vid upphettningen övergår vätska till gasform, trycket ökar och tanken kan spricka. Explosivantändning sker av vätskan/gasen (exempelvis gasol) som strömmar ut. BLEVE är en ytterst ovanlig men mycket allvarlig typ av olycka eftersom explosionen som uppstår kan ge konsekvenser 100-tals meter bort. 7 Brännskador delas in i första, andra och tredje gradens. Där första är minst allvarlig och trejde är mest allvarlig. Första graden innebär rodnad och brännande smärta och tredje innebär bortbränd hud och att hudvävnad i alla lager är död. 12 (47)

13 Att en brand uppstår vid ett läckage med vätgas är mer troligt än vid ett läckage av LNG, till följd av det större brännbarhetsområdet för vätgas. Trots potentiellt allvarligare konsekvenser och ökad sannolikhet för antändning som hantering av gasol (LPG) och vätgas innebär jämfört med LNG, bedöms inte att hantering av dessa gaser medför en betydande riskförändring för omgivningen. Åtgärder för att begränsa de risker som uppstår vid en huvudsaklig gasol- eller vätgashantering på området måste dock utredas speciellt om sådana verksamheter blir aktuella. Bensin och andra brandfarliga vätskor Bensin och etanol är de brandfarligaste vätskorna som kan bli aktuella att hantera i betydande kvantiteter med föreslagna planbestämmelser. Även flygfotogen, eldningsoljor och olika typer av diesel är brandfarliga men inte i samma utsträckning som bensin och etanol. Detta innebär att om hantering av bensin kan anses vara acceptabelt sett ur risksynpunkt istället för LNG kan även hantering av de andra brandfarliga vätskorna acceptaras. Motvieringen till detta är att den huvudsakliga faran från brandfarliga vätskor och gaser för människor utgörs av brand- och explosionsfaran. Bensin skiljer sig åt från LNG på flera sätt. Bensin är en vätska och LNG är i gasform vid normala temperaturer och tryck. En annan skillnad är att flampunkten för bensin är betydligt högre än för LNG. Oavsett detta klassas båda ämnen som extremt brandfarliga. Brandförloppet för de olika ämnena är också olika. För LNG kan det förväntas vara i form av en gasmolnsbrand, jetflamma eller möjligen explosionsartat och för bensin sannolikt istället i form av en cisternbrand eller pölbrand. Ett worst-case scenario med bensin beskrivs som en cisternbrand i domninoeffektrapporten (Rockstore, ). Denna kan uppstå exempelvis genom en överfylllnad av en cistern och antändning av bensinångor. Vid en brand i Preems cistern eller St1 cistern 105 är värmestrålning ca 12,5 kw/m 8 ca 35 m från cisternkant. En cisternbrand kan leda till att branden sprids till närliggande cisterner. Om detta riskerar att inträffa har brandbekämpning av den brinnande cisternen och nedkylning av närliggande cisterner av Preem bedömts kunna förhindra spridning. Om planområdet inte kommer att användas för verksamhet med LNG utan istället används för hantering av brandfarliga vätskor kan andra olycksscenarier bli aktuella. Bedömningen är att riskerna kommer att vara mindre om området används för hantering och lagring av petroleumprodukter i vätskeform. De risker som uppstått vid en huvudsaklig hantering av petroleumprodukter i vätskeform på området måste dock utredas speciellt om en sådan verksamhet blir aktuell. 8 På oskyddade personer uppstår tredje gradens brännskador efter 5 sekunder vid en värmestrålning på 16 kw/m 2 och andra grandens brännskador efter 20 sekunder vid en värmestrålning på 6,4 kw/m (47)

14 5 Omgivningsbeskrivning 5.1 Fastigheten Rödjan 727:21 och 727:4 Planområdet omfattar cirka 3,8 hektar och berör delar av fastigheterna 727:21 och 727:4 som ägs av GHAB, se Figur 2. Planområdet ligger alldeles i slutet av och öster om Bentylgatan samt söder om Rya Skog. Ytan fungerar idag som avställningsplats och parkering. Pölsbeo Planområde Lilla Billingen Figur 2 Planområdet för nya detaljplan i Göteborgs hamn. Källa: Stadsbyggnadskontoret. Närmaste bostadsbebyggelse är dels Lilla Billingens bostadsområde, på södra sidan av inloppet till Göta älv, och dels bostadsområdet Pölsebo, nordost om lokaliseringen. Båda områdena ligger omkring 1 km från planområdet. Övriga närliggande mindre områden med viss bebyggelse är Färjestaden, även den ca 1 km bortanför vald lokalisering. 14 (47) Planområdet är närmast omgiven av industrimark, hamnverksamhet samt naturmark vid Rya Skog och Rya Nabbe.

15 5.2 Planförhållanden Översiktsplan Översiktsplanen för Göteborgs Stad är kommunens långsiktiga vision om användningen av stadens mark- och vattenområden och om hur bebyggelsen ska utvecklas. Gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 26 februari, Kommunen har också antagit en fördjupad översiktsplan som omfattar berört område. Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för Ytterhamnsområdet, Antagen av kommunfullmäktige 20 april I denna plan anges berört område som område för hamnverksamhet, se Figur 3. Hamnverksamhet Grönområde Vattenområde Figur 3 Utsnitt ur karta som anger nuvarande och planerad användning av mark- och vattenområden (FÖP för Ytterhamnarna, 2006) Strandskydd Av planen framgår också att Rya Nabbe och vattenområdet alldeles intill udden omfattas av strandskydd, se Figur 4. Planområdet omfattas inte av strandskydd (enligt beslut av länsstyrelsen 1999 och regeringen 2004). 15 (47)

16 Figur 4 Utsnitt ur karta som visar bl.a. strandskyddat område. Källa; FÖP för Ytterhamnarna, Detaljplan I det aktuella området finns gällande detaljplan, stadsplan F 2763 som omfattar Ryahamnen, Rya Skog och området väster därom. Berört område anges för användning för förvaring, rening och distribution av oljor. Området får i övrigt ej bebyggas. Motsvarande gäller även aktuella kajområden. Rya Nabbe anges som område för kulturreservat där byggnader endast får uppföras under markplanet. Vattenområdet får inte överbyggas. 5.3 Riksintressen Sjöfart Göteborgs Hamn är nordens största hamn med stor oljehamn och specialisering på containertrafik och övrigt enhetsgods. Efter hemställan från länsstyrelsen i Västra Götaland, förklarade Sjöfartsverket år 2000 Göteborgs Hamn och anslutande huvudfarleder som riksintressen för sjöfarten, se Figur 5. Skandiabangården, Älvsborgsbangården samt Hamnbanan är riksintressen för kommunikationer. Hamnbanan passerar väster om terminalområdet med ett sidospår som har sin ändpunkt vid Fågelrovägen. 16 (47)

17 Figur 5 På kartan finns markerade riksintressen i Göteborgs hamn Högexploaterad kust Riksintresset för högexploaterad kust, som berör Göteborgs regionen, se Figur 6, omfattar kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp. Geografiska bestämmelser finns om exploatering av fritidsbebyggelse etc. Figur 6 Riksintresse för högexploaterad kust. 17 (47)

18 5.3.3 Kulturmiljövård Mitt över Göta älv, sett från Rya Skog, ligger Klippans kulturreservat, riksintresse för kulturmiljövård Majorna-Sandarna-Kungsladugård. Reservatet är ett minnesmärke över intressanta och viktiga epoker i Majornas och Göteborgs historia. Vid Klippan hade Ostindiska kompaniet sin hamn för de skepp som kom tillbaka hem från Kina. Riksintresse för kulturmiljövård Nya Älvsborgs fästning, KO6, omfattar Nya Älvsborgs fästning och Aspholmarna, se Figur 7. Riksintressets motiv är en fästning på en ö i inloppet till Göteborg, anlagd 1653 som en del i Göteborgs försvar och ett uttryck för stormaktstidens befästningskonst och expansiva politik, (Fästningsmiljö). Figur 7 Markerade områden visar på områden med riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset för kulturmiljövård Styrsö socken, KO7, sträcker sig i nordost upp mot Svinholmarna, strax utanför Långedrag. Riksintressets motiv är ett kust- och skärgårdsmiljö med varierat innehåll från stenålder till nutid. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö, Institutionsmiljö och Kognitiv miljö) Friluftsliv Det finns inget riksintresse för friluftsliv i direkt anslutning till terminalområdet. Gränsdragningen för riksintresse för friluftsliv går sydväst om Risholmen och omfattar Öckerö och Styrsöområdena. Riksintresset ska främja möjligheterna för naturstudier, kulturstudier, bad, båtsport, kanoting och fritidsfiske. 18 (47)

19 5.4 Naturmiljöer och andra värdefulla områden Rya Skog Natura område Figur 8 I kartan finns markerat naturreservatet Rya Skog i öster samt Natura området Torsviken i väster. (Källa: Länsstyrelsens GIS-verktyg för naturområden) Rya Nabbe Fornlämningar Mitt på Rya Nabbe, på toppen av berget finns en fornlämning som är skyddad enligt kulturminneslagen. Fornminnet är rester av en befästningsanläggning. Se markerat område i Figur 8. Rya Nabbe är en historiskt viktig plats tillsammans med Färjestaden, Röda sten och Gamla Älvsborg. Det första Göteborg var en tidig handelsplats på talet. Området kring Rya Nabbe är ett av de få områden som inte är muddrade i Göteborgs hamn Rya Skog Rya Skog är ett naturreservat som bildades redan 1928 och omfattar 16 ha skog. Dess läge redovisas i Figur 8. Rya Skog är unik då här finns rester av en mycket gammal skog och det finns skogsstigar inom området som möjliggör för vistelse och strövtåg. Vid bronsåldern, ca 1500 år f kr, var skogen ett sumpigt område täckt av lövskog. I reservatets västra del finns rester av en befästningsvall från 1600-talet, se Figur 9. Ett stycke därifrån finns en brunn från samma tid. Under 1700-talet tillhörde Rya Skog överstebostället Stora Rödja som låg på Hisingen södra sida. Det äldsta kända dokumentet där Rya Skog förekommer är en teckning av utsikten från Göta älvs södra strand utförd 1678 av Erik Dahlberg. På en karta upprättad 1760 av lantmätare Carl Scharin finns skog och äng markerade i det område som nu kallas Rya Skog. 19 (47)

20 Skogen har sedan länge utvecklats fritt. Alsumpskog täcker stora delar av reservatet och det finns hassellundar med inslag av ek. Vanliga buskar är t.ex. hagtorn, röda vinbär, olvon och getapel. Av äldre tiders markanvändning finns idag spår kvar i form av stora ekar som utvecklats i ett öppnare landskap då ängar och betesmarker troligen utgjorde en större andel av skogens yta. Blommor som finns i området är vårblommorna desmeknopp, gullpudra, vårlök, vitsippor och svalört. Sommartid växer storrams, ormbär, humle och rödblära här. Utmärkande för Rya Skog är även ett rikt fågelliv med rödhake, nötväcka, gröngöling och en rad sångare och trastar samt morkulla och kattuggla. Mängder av död ved lockar hackspettar att häcka i reservatet, även den sällsynta mindre hackspetten. Inom området finns rådjur, grävling och ekorre. Figur 9 Skiss över Rya Skog. Källa: Park och naturförvaltningens broschyr Naturen i Göteborg Rya Skog. Inom Rya Skog är det inte är tillåtet att: förstöra, rubba eller ändra markytan, fälla eller skada växande träd eller buskar, bryta kvistar, ta bort växter eller växtdelar, inplantera växter. Det ät inte tillåtet att jaga, fånga eller döda djur, skada eller bortföra ägg eller bo, uppföra byggnad, verkställa odling eller beta kreatur. Inom reservatet får inte i 20 (47)

21 annonseringssyfte uppsättas eller anbringas tavla, plakat, inskrift eller annan störande anordning. Det är inte tillåtet att göra upp eld. Naturvårdsförvaltare av Rya Skog är Göteborgs stad, Park & naturförvaltningen Natura 2000 Nordväst om Risholmen ligger Torsviken som är ett Natura 2000-området, utpekat enligt Fågeldirektivet då området är en värdefull lokal för övervintrande och rastande fåglar. Det gäller framför allt de i direktivet listade arterna salskrake, sångsvan och brushane. Natura 2000-området ligger 5 km väster om Rya Skog, se Figur Vattenfauna Sydväst om udden finns en blåmusselbank, vilken är det tätaste och största beståndet i Göteborgs skärgård Markmiljö och geoteknik I dagsläget används det aktuella planområdet som uppställningsyta och parkeringsplats. På en yta norr om den planerade anläggningen har Göteborgs hamn sitt fördröjningsmagasin för dagvatten, se Figur 10. Öster om det tänkta terminalområdet och den äldre järnvägsbron nyttjas marken för uppläggning av schaktmassor etc. Dagvatten Rya Skog Upplag Figur 10 Ortofoto över aktuell lokalisering i Skarvik. 21 (47)

22 5.4.6 Markföroreningar Sedan utbyggnaden av Skarvikshamnen på 1950-talet och fram till början på 1970-talet utgjordes det berörda området av ett fördröjningsmagasin för dagvatten, det så kallade Svarta havet. Större delen av dagvattnet som härrörde från dåtidens Skarvikshamn leddes till den aktuella dammen, se Figur 11. Magasinets utlopp ska sedan ha varit mot viken söder om området. Någon form av skiboard eller barriär avskilde eventuella oljeföroreningar innan utsläpp till viken och Göta älv. Figur 11 En flygbild från 1970-talet där Svarta havet fortfarande är en damm med fri vattenspegel. I söder syns utloppet med en form av oljeavskiljare. Vidare syns järnvägsspårens sträckning just söder om dammen. I samband med införandet av oljehamnens OFA-system på 1970-talet fylldes Svarta havet igen. Markmiljöundersökningar har genomförts av Sweco 9 under 2010 med syfte att kontrollera marken nuvarande status. Provtagningen visar att fyllnadsmassorna inom undersökningsområdet innehåller föroreningar i måttliga till höga halter. Totalt har 55 prover, från 17 punkter, analyserats för området med avseende på innehåll av metaller, alifatiska och aromatiska (petroleum) kolväten samt polyaromatiska kolväten (PAH). Påträffade föroreningarna utgörs av oljeprodukter som finns i fyllningen; metaller, olja och PAH. De punkter som uppvisar föroreningsinnehåll ligger främst i den sydligaste 9 Göteborgs hamn AB, planerad LNG-terminal i oljehamnen, översiktlig miljöteknisk markundersökning samt beräkning av platsspecifika riktvärden , Sweco Environment, Uppdragsnummer (47)

23 delen av området och de förhöjda halterna finns både ytligt och ner till 5 m djup, se Figur 14. Risken för miljön består dels i att markens ekosystem lokalt på platsen är påverkat av oljeföroreningarna och dels i att vissa organiska ämnen skulle kunna transporteras bort från området i löst form via det ytliga grundvattnet. Sådant vatten har vid grundvattennivåmätningar visat sig transporteras mot öster, mot ledningsgatan. Vattnet provtas regelbundet i hamnens kontrollprogram och visar på låga kolvätehalter, under rapporteringsgränsen för aktuell analys. Figur 12 Planskiss med provtagningspunkter. Högsta halterna av föroreningar har påträffats framför allt i den sydligaste delen av området. Enligt meddelande daterat från Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10 görs dock bedömningen att den södra delen av området är så förorenat att åtgärder bör ske om markarbeten ska genomföras eller om ny verksamhet etableras inom området. 10 Meddelande Förorenad mark vid Svarta havet, Göteborgs Hamn AB, Oljehamnen i Skarvik, i Göteborgs kommun. Handläggare Elisabet Dimming. 23 (47)

24 5.4.7 Geoteknik En geoteknisk undersökning utförd visar att inom området för den planerade LNGterminalen förekommer generellt ca 2-3 m fyllning bestående av grus, sten, lera, tegel, glas, metalldelar och olja. Därunder följer lera med en mäktighet på ca m. Leran är sulfidflammig och kan klassificeras som lös till halvfast. Enstaka sandkörtlar och skalrester förekommer i lerlagret. Fågelrovägen och slänten ner mot Göta älv bedöms vara uppbyggd av sprängsten dock ej pålad. Grundläggningsförutsättningarna är förhållandevis goda och marken bedöms tåla laster upp till ca 50 kpa utan att några långtidsbundna konsolideringssättningar utbildas. Det kommer däremot att utbildas elastiska sättningar även för laster upp till denna storleksordning. Bergets lutning bedöms uppgå som mest till ca 1:2 inom delar av området. 5.5 Närliggande verksamheter Figur 13 Skiss över närliggande verksamheter i Oljehamnen. 11 Göteborgs hamn AB, Skarvikshamnen, LNG-anläggning, Stabilitetskontroll, PM Geoteknik Sweco Infrastruktur. Uppdragsnummer samt Kompletterande undersökning, PM Geoteknik Sweco Infrastruktur. 24 (47)

25 Preem Depå (nr 1) ligger drygt 300 m från den planerade anläggningen. Här hanteras klass1-produkter i form av bensin. Inga personalbyggnader finns i anslutning till cisternerna. Scanlubes (nr 2 och 3) smörjoljehantering respektive kontor ligger ca 350 m från den planerade anläggningen. Inom oljehamnen har St1 Energy AB sin hantering av klass 1-produkter (nr 4), depåkontor (nr 5), depå för bilutlastning (nr 6) samt järnvägsutlastningen (nr 12). Verksamheterna ligger mellan 150 till 300 m från den planerade terminalen. Oljehamnens huvudkontor, (Göteborgs hamn), (nr 7)ligger drygt 300 m från den planerade LNG-terminalen. Inom oljehamnen har St1 Refinery AB sin fartygsexpedition (nr 8). Kaj (nr 9) har trafik ca 70% av året. På kaj (nr 11) anlöper ca 500 fartyg per år. ODEC Tankcleaning förvarar bitumen i ett antal cisterner väster om den planerade verksamheten (nr 13). Bitumen är inte brandklassad och tillstånd för hantering av brandfarlig vara innehas därför inte. Angränsande byggnad norr om cisternerna är kontor (nr 14). De fyra cisternerna norr om Rya Nabbe ägs av Nynas (nr 15). I cisternerna lagras marindiesel med brandfarlighetsklass 3. Personal vistas inte dagligen i anslutning till cisternerna. TRL har kontor vid Rya Nabbe (nr 16). Företaget utför tjänster inom underhåll i oljehamnar och terminaler. Göteborg Energi AB äger och driver Rya Kraftvärmeverk (nr 15) där el och fjärrvärme produceras med naturgas som bränsle. Anläggningen har en installerad effekt på 300 MW el respektive 300 MW värme. Rya Hetvattencentral (nr16) är en anläggning som ägs och drivs av Göteborg Energi AB. Anläggningen har träpellets som huvudbränsle och naturgas som reservbränsle. Den installerade tillförda effekten är 110 MW värme. Under Fågelrovägen, förbi Nynas cisterner och genom berget i Rya Nabbe går en ledningsgata till kaj 551. Ledningsgatan ägs av Göteborgs Hamn AB och produktledningarna ägs av respektive brukare. Produkter som transporteras i ledningarna är LPG, bensin och olja. 25 (47)

26 6 Bedömningsgrunder 6.1 Lagstiftning Enligt gällande lagstiftning, PBL 5 kap ska en behovsbedömning genomföras enligt 6 kap miljöbalken. Behovsbedömningen visar om detaljplanen bedöms medföra en betydande miljöpåverkan. Den planerade LNG-terminalen och övriga verksamheter som ges möjlighet att etablera sig är tillståndspliktiga enligt 9 kap. miljöbalken och i vissa fall även Sevesolagstiftningen. En tillståndsansökan ska lämnas i till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar till miljöbalken finns uppräknat typer av anläggningar som alltid ska betraktas som betydande miljöpåverkan. 6.2 Hushållningsbestämmelser 3-4 kap miljöbalken Markens lämplighet Enligt 3 kap 1 MB ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Fastigheterna Rödjan 727:21 och 727:4 ligger inom ett redan ianspråktaget hamnområde och bedöms därför lämpat för etableringen. Marken kommer att upplåtas för liknande verksamhet som redan idag bedrivs inom hamnområdet Värdefulla områden Enligt 3 kap 2-5 MB ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot skada. Enligt 3 kap 6 MB ska områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt som möjligt skyddas mot påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Miljöbalken 3 kap 7-9 MB handlar om värdefulla ämnen för utvinning och samhällsviktiga anläggningar. Planen tar inte i anspråk några värdefulla områden enligt 3 kap 2-5 MB. Planen tar heller inte i anspråk några områden med natur- eller kulturvärden enligt 3 kap 6. Detaljplanen innebär att användningsgränsen för Rya Skog anpassas till befintlig fastighetsgräns. Fastighetsgränsen går öster om befintlig ledningsgata. Ingen naturmark tas i anspråk för etableringen eller justeringen av gränser. Planen berör inte ämnen för utvinning. Den är i sig en samhällsviktig anläggning och planen är därför förenlig med miljöbalken i detta avseende. 26 (47)

27 6.2.3 Riksintressen enligt 3 kap och 4 kap miljöbalken Tredje och fjärde kapitlet behandlar även särskilt värdefulla områden, de så kallade riksintresseområdena. För riksintressena skärps skyddskravet. Områden av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada. Planområdet berör indirekt riksintresse för Sjöfart i Göteborgs hamn men bedöms inte påverka intresset i negativ mening och inte heller naturreservatet Rya Skog bedöms påverkas. 6.3 Buller Bullerbidraget från LNG- terminalen, i drift, ska som riktvärde 12 inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än: 50 db(a) vardagar dagtid ( ) 40 db(a) nattetid ( ) 45 db(a) övrig tid ( ) Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 db(a). För buller under etableringsskedet ska Naturvårdsverkets riktvärden för byggarbetsplatser följas. Område Helgfri mån-fre Lör-, sön- och helgdag Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid fasad) Inomhus (bostadsrum) 6.4 Miljökvalitetsnormer Dag kl Kväll kl Dag kl Kväll kl Samtliga dagar Natt kl L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax 60 db(a 45 db(a) 50 db(a) 35 db(a) 50 db(a) 35 db(a) 45 db(a) 30 db(a) 45 db(a) 30 db(a) 70 db(a) 45 db(a) Miljökvalitetsnormer anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor och naturen kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse. Miljökvalitetsnormer, MKN, har tagits fram för luftkvalitet, bland annat halten kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, stoft (PM10) och bly, samt för vattenkvalitet för fiske- och musselvatten. 12 Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. 27 (47)

28 6.4.1 Luft I Tabell 3 redovisas miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, svaveldioxid och partiklar (PM 10). Miljökvalitetsnormerna för resterande ämnen redovisas inte då halterna i regionen är så låga att ett överskridande av normerna inte är realistiskt. Tabell 3 Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar. Naturvårdsverket. Luftförorening µg/m3 Årsmedelvärde Dygn 90- percentil Dygn 98- percentil NO SO PM Timma 98- percentil 90-percentil dygnsmedelvärde innebär att maximalt 35 dygnsmedelvärden/år (dvs. 10% av tiden) får överskrida MKN-halten. 98-percentil dygnsmedelvärde innebär att maximalt 7 dygnsmedelvärden/år (dvs. 2% av tiden) får överskrida MKN-halten. 98-percentil timmedelvärde innebär att maximalt 175 timmedelvärden/år får överskrida MKN-halten. I Göteborgs kommun är det problem att uppfylla Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och att innehålla normen för partiklar Vatten MKN för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns MKN för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns MKN för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det grundläggande miljömålet i vattendirektivet är att alla vattenförekomster ska uppnå god kemisk och kvantitativ status (grundvatten) eller ekologisk (ytvatten) status den 22 december För de få vattenförekomster som uppnår hög ekologisk status har kvalitetskravet bestämts till hög ekologisk status eftersom inga vattenförekomster får försämras. 6.5 Miljökvalitetsmål Miljömålen behandlas i en tillståndsprövning av den planerade anläggningen och beskrivs inte närmare här. 28 (47)

29 6.6 Göteborgs stads strategier och mål Den 29 februari 2009 antog Kommunfullmäktige i Göteborg den gällande översiktsplan för Göteborgs Stad. I översiktsplanen kan utläsas att staden har som målsättning att satsa på en hållbar energiförsörjning samt att kommunens vision är att verka för ett hållbart Göteborgssamhälle. Göteborg Stad vill bidra till att nå miljömålet Bara naturlig försurning genom lokala mål där de totala utsläppen av svaveldioxid i Göteborg ska minska till under 670 ton/år till år 2015 jämfört med år 2006 (60 % minskning). Sjöfartens utsläpp av svaveldioxid ska minska till under 100 ton/år under samma period (90 % minskning). Utsläppen av kväveoxider i Göteborg ska minska till under ton/år till år 2015 jämfört med år 2006 (30 % minskning). 29 (47)

30 7 Lokalisering 7.1 Nollalternativ Nollalternativet beskrivs, enligt 6 kapitlet 7 miljöbalken, som en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd eller, som det uttrycks i förarbetena till miljöbalken, att allt förblir oförändrat. Hamnverksamhet har bedrivits i Göteborg sedan århundraden tillbaka och inom Rya- och Skarviksområdet sedan 1930-talet. Om den planerade detaljplanen inte skulle antas förutsätts att hamnverksamheten i Rya och Skarvik fortsätter såsom den är utformad idag. 7.2 Val av lokalisering De områden där lokalisering har sökts för den aktuella verksamheten, avgränsas med hänsyn till att den huvudsakliga kundgruppen är sjöfart stationerad i eller som regelbundet angör Göteborg. Sökområdet avgränsas också av att terminalen måste ha tillgång till kaj, och att avståndet mellan kaj och terminalområde inte bör vara för långt så att LNG blir varm. Inom sökområdet har lokaliseringar i anslutning till befintliga kajer som har eller kan få möjlighet att ta emot fartyg, från m 3, bedömts. Dessa lokaliseringar har generellt sett som lämpliga, då de har en naturlig koppling till den nya verksamheten samtidigt som det ofta finns bra eller utbyggbar infrastruktur. Områden som kräver anläggande av en ny kaj har också värderats. Byggandet av ny kaj medför en stor nackdel för projektets kalkyl. Alternativen är följande, se Figur 14. Ryahamnen och Skarvikshamnen, där flera alternativ till placering av anläggningarna har studerats Risholmen Hjärtholmen 30 (47)

31 Risholmen Rya/Skarvik Hjärtholmen Figur 14 Schematisk bild över inventerat område där tre huvudområden för alternativ lokalisering är markerade med röda cirklar. I Tabell 4 redogörs kortfattat en sammanfattning av de olika alternativen och deras förutsättningar för att kunna etablera en verksamhet för lagring och hantering av petroleumprodukter eller energigas. Tabell 4 Sammanfattning av de olika lokaliseringsalternativen och deras förutsättningar för en LNG-terminal. Förutsättningar Rya/Skarvik Risholmen Hjärtholmen Tekniska krav: - BOG-hantering - Anslutning till mottagare - Tillgänglig mark - Befintlig kaj - Infrastruktur (väg, järnväg) - Transport bunkerbåt ok ok ok ok ok kort ok, långt långt ok nej ok för väg lång ok, långt långt nej nej ok, väg lång Risksynpunkt ok ok, med reservationer reservationer Ekonomisk bedömning positiv +35% +45% Lokaliseringarna i Rya och Skarvik uppfyller de tekniska förutsättningar som krävs för en etablering. Lokalisering vid Risholmen och Hjärtholmen medför bl.a. lång sträcka till andra mottagare av LNG än sjöfarten. Platserna saknar även en bra befintlig infrastruktur. Tillgänglig mark finns på Risholmen men de befintliga kajerna och vattendjupet uppfyller inte de krav som ställs för lastning och lossning av petroleumprodukter och energigas och det skulle därför krävas en nyetablering av en kaj. På Hjärtholmen finns i dagsläget ingen befintlig mark att tillgå och inte heller några tillgängliga kajer. 31 (47)

32 Infrastrukturen är bra vid Risholmen men anslutande vägar behöver troligen förstärkas för att klara transporten av tankbilarna. Möjlighet till att nyttja järnväg vid Risholmen och Hjärtholmen är begränsad. På Risholmen och Hjärtholmen finns vindkraftverk placerade och ur risksynpunkt är en samlokalisering av vindkraft och gashantering inte lämpligt utan att riskreducerande åtgärder genomförs. De olika placeringarna i Rya /Skarvik redovisas i Figur 15. De utvalda områdena är: A. Stranden vid Rya Nabbe B. Svarta havet C. Invid Kaj 551 D. Söder om Rya Skog E. Sydöst om Rya Skog De olika lokaliseringsalternativen inom Rya och Skarvik har granskats med avseende på möjlighet att säkerställa en god risknivå. Endast lokaliseringen vid Svarta havet uppfyller de lagkrav och andra krav med avseende säkerhet och hälsa som ställs på en petroleum eller gasterminal. En lokalisering vid Svarta havet klaras med riskreducerande åtgärder både på land och i den marina miljön. I närheten av planområdet finns flera kajer, vilka bedömts tekniskt möjliga att använda för lossning och lastning av petroleumprodukter och energigas. De olika alternativen är en kaj som ligger på sydöstra sidan av Rya Nabbe, kaj 551, som idag används för oljor och petroleumprodukter samt en kaj som ligger sydväst om det tänkta terminalområdet, kaj Denna kaj används idag huvudsakligen för bensin och oljor. Båda dessa kajer har goda möjligheter att anslutas med en överföringsledning till aktuellt planområde. Efter genomförda kvantitativa riskanalyser för en LNG-terminal visar resultatet att kaj är möjliga att användas som kaj och förordas som huvudalternativ. 32 (47)

33 Figur 15 Utredda lokaliseringar inom Rya och Skarvik. 33 (47)

34 8 Miljökonsekvenser 8.1 Naturmiljö Befintliga förhållanden Tillkommande verksamhet inom planområdet kommer att medföra ytterst begränsade ingrepp på naturmark i Skarvik. Det finns idag inte någon skyddsvärd flora eller fauna inom området. I nära anslutning finns naturreservatet Rya Skog. Strax utanför Rya Nabbe finns en blåmusselbank, se Figur 16. Blåmusselbanken ligger ca 300 m från kaj där lastning och lossning kommer att ske av LNG. Rya Skog Rya Nabbe Blåmusselbank Figur 16 I anslutning till planområdet finns Rya Skog (röd markering visar naturreservat och blå markering visar våtmark), Rya Nabbe (röd markering) och en blåmusselbank (rosa markering). 34 (47) Rya Skog har sedan länge utvecklats fritt och alsumpskog täcker stora delar av reservatet. Här finns också hassellundar med ek och hassel. Vanliga buskar är t.ex.

35 hagtorn, röda vinbär, olvon och getapel. Av äldre tiders markanvändning finns idag spår kvar i form av stora ekar som utvecklats i ett öppnare landskap då ängar och betesmarker troligen utgjorde en större andel av skogens yta. Blommor som finns i området är vårblommorna desmeknopp, gullpudra, vårlök, vitsippor och svalört. Sommartid växer storrams, ormbär, humle och rödblära här. Utmärkande för Rya Skog är även ett rikt fågelliv med rödhake, nötväcka, gröngöling och en rad sångare och trastar samt morkulla och kattuggla. Mängder av död ved lockar hackspettar att häcka i reservatet, även den sällsynta mindre hackspetten. Inom området finns rådjur, grävling och ekorre Konsekvenser och bedömning Lövskog innehåller i regel mycket fukt och antänds långsammare är barrskog. Skulle det börja brinna i en lövskog är det i regel markvegetationen som brinner, se Figur 17. Rya Skog är en lövurskog med mycket liten markvegetation och marken är fuktig större delen av året. Permanenta våtmarker finns inom området. Området är inte stort och står hela tiden mer eller mindre under bevakning. Figur 17 Foto taget inifrån Rya Skog ut mot Göta älv och planområdet, mars (47)

36 Det kommer inte att bli några effekter eller konsekvenser på Rya Skog från LNGterminalen under normal drift. Ingen mark i Rya Skog kommer att tas i anspråk för att etablera terminalen. Beroende på vilken verksamhet som etableras inom planområdet kan konsekvenserna på Rya Skog bli olika vid en olyckshändelse inom verksamheten beroende på vilken produkt som hanteras på platsen. Blåmusselbanken bedöms inte påverkas av en hantering vid kaj Det sker fartygstrafik vid kajen redan idag och en ökad trafikering av kajen kommer inte att påverka beståndet. Inga fartyg kommer att passera över området med musslor. LNG som av någon anledning läckt ut från terminalen avdunstar mycket snabbt till atmosfären, där den bryts ned mycket långsamt. Därmed påverkar inte läckage av själva produkten närliggande miljö i någon större utsträckning. Det bedöms inte heller finnas växtlighet så nära terminalen att den riskerar drabbas av frostskador vid ett eventuellt läckage Skyddsåtgärder Rya Skog är tät till karaktären och om ett gasmoln som spridit sig in i skogen och antänds kommer det snabbt att utvecklas höga tryck på grund av de reflektioner som brandfronten kommer att få. Ur brandsynpunkt så fungerar skogen som ett skydd vid spridning av bränder. Skyddsåtgärder kan skilja sig för de olika verksamheterna som kan etableras inom området och bör säkerställas vid tillståndsprövningen. Inga särskilda skyddsåtgärder bedöms i dagsläget vara aktuella för naturmiljön i Rya Skog eller för skydd av musselbanken. 8.2 Vattenmiljö och strandskydd Befintliga förhållanden Planområdet berör ingen vattenverksamhet. All hamnverksamhet sker inom ramarna för Göteborg hamns tillstånd enligt miljöbalken och de fartyg som har anknytning till den aktuella verksamheten inom planområdet kommer att nyttja de anvisade farleder och restriktioner som finns inom hamnen. Dagvatten från det aktuella området leds idag till Göteborg Hamns dagvattensystem. Strandskydd finns inte vid den aktuella lokaliseringen Konsekvenser och bedömning Konsekvenserna på vattenmiljön bedöms inte att öka med anledning av den nya detaljplanen och den verksamhet som den tillåter avseende LNG. 36 (47)

37 Riskanalyser för etableringen av en LNG-terminal visar att konsekvenser avseende läckage av LNG till vattnet inte blir stora då LNGn kommer att avdunsta omgående pga. att Göta älv är betydligt varmare än den kalla LNGn. Andra petroleum produkter som tillåst hanteras inom planområdet kommer att ha annan påverkan på vattenmiljön vid ev läckage Skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder föreslås särskilt för vattenmiljön. Skyddsåtgärder kan bli aktuella beroende på att olika verksamheterna kan etableras inom området och det bör säkerställas vid tillståndsprövningen vilka åtgärder som behövs. Exempel skyddsåtgärder kan vara länsar etc. för insamling av läckage av olja eller liknande produkter samt oljeavskiljare kopplat till dagvattnet innan det släpps på GHABs dagvattennät. 8.3 Markmiljö Befintliga förhållanden Aktuellt planområde omfattar ca 3,8 ha och består idag av ytor som nyttjas för uppställning och parkering. Det undersökta området har en måttlig-hög föroreningsbelastning, främst i den sydligaste delen av området. Påvisade föroreningshalter är i detta område högre än Naturvårdsverkets generella riktvärden för ett industriområde. Efter samråd med tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen, har en platsspecifik riskbedömning genomförts. Till grund för denna ligger en beräkningsmodell som publicerats av Naturvårdsverket. Därvid har geografiska och hydrologiska förhållanden på platsen använts och exponeringsantaganden som är rimliga för platsen med dess planerade markanvändning använts. Resultatet av denna analys 13 visar att föroreningshalterna inom området är acceptabla. De geotekniska förutsättningarna visar att grundläggningsförutsättningarna är förhållandevis goda i området Konsekvenser och bedömning Inga saneringsåtgärder bedöms vara nödvändiga. Marklagren är märkbart förorenade, varför överskottsmassor som uppstår vid kommande anläggningsarbeten är att betrakta som förorenade och skall hanteras på ett godtagbart sätt. Detta innebär t.ex. att schaktningsarbeten bör begränsas så långt som möjligt och ytligt förlagda konstruktioner bör väljas. 13 Göteborgs hamn AB, planerad LNG-terminal i oljehamnen, översiktlig miljöteknisk markundersökning samt beräkning av platsspecifika riktvärden , Sweco Environment, Uppdragsnummer (47)

38 8.3.3 Skyddsåtgärder Inmätning av marknivåer vid Fågelrovägen rekommenderas för att verifiera konstruktionsritningarna. Det rekommenderas vidare att verifiera om vägbanken är pålad eller ej. Schaktslänter skall utföras med lutning anpassad efter jordlagrens uppbyggnad och hållfasthet, samt med beaktande av förekommande belastningar och pågående trafik intill schakt. Grundläggningsbädd och eventuella markuppfyllnader för grundläggningen av byggnaderna packas enligt AMA-Anläggning. All förekomst av organisk jord skall bortschaktas innan grundläggningsbädd påföres. Massor som grävs upp i samband med anläggningsarbeten betraktas som förorenade och deras hantering ska ske med hänsyn till detta. Massor med högre föroreningshalter än 2 eller 3 gånger MKM 14, bör inte återanvändas inom området. Detta innebär att schaktningsarbeten bör begränsas så långt som möjligt och ytligt förlagda konstruktioner bör väljas. Schakt i förorenade massor är anmälningspliktig verksamhet enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Eftersom förorenade massor har påträffats bedöms att schaktningsarbete i detta område är anmälningspliktigt. Sådan anmälan ska göras till tillsynsmyndigheten i god tid innan schaktningsarbetena inleds, minst sex veckor i förväg. I anmälan skall bl.a. beskrivas hur arbetet ska bedrivas och hur överskottsmassor kommer att hanteras. Även hantering av eventuellt länshållningsvatten skall beskrivas. 8.4 Landskapsbild Befintliga förhållanden Planområdet omfattar öppen markyta och kaj. Den öppna ytan används för uppställning av fordon och annan utrustning. På kajen, , bedriver St1 fartygstrafik och hantering av bl.a. klass 1 varor. Planområdet ligger i korsningen mellan Bentylgatan och Fågelrovägen, se Figur 2. Närmaste verksamheter är ODEC och Nynas. Angränsande till planområdet finns naturreservatet Rya Skog. Ett historiskt område som ligger i anslutning till planområdet är Rya Nabbe. Idag finns ingen möjlighet för allmänheten att nå Rya Nabbe landvägen då området är omringat av hamnverksamhet där strikta säkerhetsregler gäller för inpassering. Det är inte heller tillåtet för allmänheten att angöra Rya Nabbe sjövägen, se Figur 18. Omgivningarna kring planområdet är idag exploaterade av liknande verksamheter som avses bedrivas inom planområdet. 38 (47) 14 MKM mindre känslig markanvändning, Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark

39 Rya Skog Rya Nabbe Figur 18. Flygfoto över Oljehamnen mot Rya Skog Konsekvenser och bedömning Planområdet ligger lokaliserat i ett exploaterat hamnområde. Byggnader kommer dock att placeras invid älvstranden och Rya Skog i ett läge som kan vara känsligt ur landskapsbildssynpunkt. Lagertankarna kommer att vara de mest framträdande av verksamhetens konstruktioner, vilka kan bli synliga på längre håll, se Figur 19 till Figur 21. Beroende på detaljplacering av lagringstankar kan upplevelsen variera. Dock är bedömningen att med rätt placering och utformning av byggnader inom området kommer landskapsbilden inte att försämras då området redan idag är exploaterat av liknande verksamheter. 39 (47)

40 Figur 19 Planområdet sett från farleden från väster med placering av de planerade LNGtankarna Figur 20 Vy mot LNG-terminalen från Rya Nabbe. 40 (47)

41 Figur 21 Vy från Göta älv mot LNG-terminalen, 300 m från land Skyddsåtgärder Tillåten byggnadshöjd är 25 m. Inom område E får transformatorstation upprättas, se Figur Luft Befintliga förhållanden De totala utsläppen av luftföroreningarna inom Göteborgs kommun av kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ), koldioxid (CO 2 ) samt partiklar som PM10 från sjöfarten och fartyg i hamn redovisas i Tabell 5. Beräkningarna utförda på uppdrag av Göteborg Energi visar att en viss minskning av koldioxid beräknas ske likväl kommer utsläppen av partiklar som PM10 att minska. Den största utsläppsminskningen beräknas bli för SO 2, vilket till stor del är en effekt av ökade krav på lägre svavelhalt i det bränsle som sjöfarten kommer att använda. 15 Utsläpp av luftföroreningar och landelanslutning av fartyg i hamn. Leif Axenhamn. Sweco Environment Uppdragsnummer (47)