10. Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 antagande Dnr 2011/10-214

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 17 (39) Kf Ks Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 antagande Dnr 2011/ Granskning för Detaljplan för Gamla vattentornet, del av fastigheten Västervik 4:2, Västervik, har genomförts. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 27 februari 2017 syftet och bakgrunden med detaljplanen, kommenterar inkomna yttranden under granskningstiden och lämnar bedömning samt förslag till beslut inför antagande. Planens syfte är att planlägga för bostäder och kontor i det gamla vattentornet. Ombyggnation, tillbyggnad och omgivande bebyggelse ska ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena för tornet genom storlek, fasadmaterial m.m. Bebyggelsen ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet. Nya parkeringsplatser, en breddning av infarten från Kattkullegatan samt en mindre komplementbyggnad som kan nyttjas för tillställningar, gäster m.m. planeras. Kommunens bedömning är att den positiva påverkan med planförslaget att tornet får bevaras och användas, med en ny långsiktig funktion, överväger de negativa aspekterna med tillbyggnaden, som uppfattas som dominant och klumpig i vissa vyer. Det är av stor vikt att tillbyggnaden får en hög arkitektonisk kvalitet som gör att vår stadssiluett kan stärkas. Inkomna yttranden om eventuella bullerstörningar från Värmeverket och trafik bemöts i tjänsteskrivelsen och förvaltningen bedömer att fastigheten för planförslaget inte kommer att påverkas. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna det särskilda utlåtandet och överlämna Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, till kommunfullmäktige för antagande. Yrkanden Ordföranden med instämmande av Angelica Katsanidou (S) och Harald Hjalmarsson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Mariann Gustafsson (V) yrkar avslag till kommunstyrelsens förvaltnings förslag, det kommer bli estetiskt fult. Justerandes sign Tommy Ivarsson (SD) yrkar att ärendet, med utgångspunkt i Gamla vattentornets visuella, arkitektoniska och kulturhistoriska värde, återremitteras med motiveringen att uppgift om förutsättningarna för nollalternativet tas fram: beräkning av underhålls- och reparationskostnader jämte analys av alternativa användningar för Gamla vattentornet. Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 18 (39) Ks 84 forts. Beslutsgång Ordföranden ställer Tommy Ivarssons (SD) yrkande om återremiss under proposition och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen har bifallit kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna det särskilda utlåtandet och överlämna Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, till kommunfullmäktige för antagande. Reservation Mariann Gustafsson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Övrig information Tommy Ivarsson (SD) meddelar att han inte deltar i beslutet. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 84 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 27 februari 2017 (utsänd tidigare) Plankarta med bestämmelser , rev (utsänd tidigare) Plan- och genomförandebeskrivning (utsänd tidigare) Samrådsredogörelse (utsänd tidigare) Utlåtande efter granskning (utsänt tidigare) Behovsbedömning (utsänd tidigare) Fastighetsförteckning (utsänd tidigare) Bebyggelse historisk utredning - Gamla vattentornet rapport augusti 2012 (utsänd tidigare) Geologisk-/radonutredning, (utsänd tidigare) Fördjupad konsekvensbedömning Riksintresse för miljö och kultur, , rev (utsänd tidigare) Konsekvensbeskrivning, (utsänd tidigare) Fasadstudie, (utsänd tidigare) Illustrationsplan, (utsänd tidigare) Komplementbyggnad suterrängskiss, (utsänd tidigare) Exempel på arkitektoniska uttryck och gestaltning, aug 2016 (utsänd tidigare) Expedieras till: Kommunstyrelsens förvaltning Lantmäterimyndigheten via e-post: registrator@lm.se Länsstyrelsen i Kalmar län via e-post: kalmar@lansstyrelsen.se Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

3 Planarkitekt Sofia Hjertqvist Kommunstyrelsen Antagande av detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län Bakgrund: Planens syfte är att planlägga för bostäder och kontor i det gamla vattentornet. Ombyggnation, tillbyggnad och omgivande bebyggelse ska ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena för tornet genom storlek, fasadmaterial m.m. Bebyggelsen ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet. Nya parkeringsplatser, en breddning av infarten från Kattkullegatan samt en mindre komplementbyggnad som kan nyttjas för tillställningar, gäster m.m. planeras. Under granskningstiden inkom 14 yttranden, se vidare i utlåtandet. Kvarvarande synpunkter från granskningen som inte tillgodoses finns från statliga/kommunala organ: Länsstyrelsen, Miljö- och byggnadsnämnden Förtydliga kring eventuell bullerpåverkan på Vattentornet 1 från Värmeverket. Kvarvarande synpunkter från sakägare: Turbinen 4, Turbinen 6, Vattentornet 2, Turbinen 3, Båtshaken 2 Utsikten försämras kraftigt av tillbyggnaden, garagen och miljöhuset. Insyn från tillbyggnaden och tornet in i trädgårdar och villor. Infarten till området gör att bilarna kommer lysa in i husens fönster. Oro för sprängningar och dess påverkan på fastigheterna. Minskade fastighetsvärden som följd av exploateringen. Påverkan på hälsan, utsläpp av uran, hög radonhalt. Ökad trafik i området, osäkrare för de boende. Grönområdet (berget) görs otillgängligt, används mycket idag. F:\KSF\Sbe\Planer\0 PÅGÅENDE planer\västervik\gamla vattentornet\antagande\handlingar\missiv antagande.doc

4 Kvarvarande synpunkter från övriga: Kalmar läns museum, Privatperson 1 Skadar de kulturvärden som är knutna till det gamla vattentornet och dess roll i stadsbilden. Bestämmelsen f1 för tillbyggnadens utseende är inte tillräcklig. Västerviks vackra siluett förstörs. Kommentarer på synpunkter Värmeverket finns på ca m avstånd ifrån planområdet och avskärmas från planområdet av ett stort villaområde. Värmeverket bedöms därför inte ge upphov till bullerstörningar i den utsträckningen att fastigheten Vattentornet 1 påverkas. Några trafikstörningar bedöms inte uppstå eftersom trafiken är ringa i området idag och planförslaget bedöms inte medföra någon större påverkan på trafiken. Eftersom tillbyggnaden innebär en stor påverkan på stadsbilden har man i planen tryckt mer på vikten av arkitektur av hög kvalitet, såväl i planens syfte som under f1 i planbeskrivningen. Hänsyn till tornets kulturvärden bedöms ha tagits genom bestämmelserna q1 och f1. Kommunen anser att planerad infartslösning är den mest lämpliga vägen att ta sig upp till tornet eftersom den innebär kortast möjliga vägdragning och minst påverkan på terrängen och naturen. På grund av infartens läge mellan husen på Turbinen 4 och 6, och infartens karaktär av backe, bör bländande ljus inte kunna ske rakt in i husen. Exploatören och det företag som genomför sprängningarna i området för uppfarten ska se till att intilliggande fastigheter inte utsätts för hälsoskadliga risker. En radonmätning kan genomföras före och efter sprängningarna för den närliggande bebyggelsen. Om levnadsstandarden försämras för de närboende eller andra skador uppkommer på fastigheten efter genomförandet får en utredning om skadeersättning genomföras, som bekostas av exploatören eller företaget som orsakar skadan. Som boende i en tätort äger man enbart sin egen tomt och kan inte alltid rå över sin utsikt. Det är därför svårt att som fastighetsägare räkna med att omgivningen inte kommer förändras med tiden. Kommunens roll är att behandla alla intressen och göra en avvägning vad som är rimligt i varje fall. I planförslaget har den nya tillbyggnaden vridits ett snäpp, för att komma längre ifrån befintlig bebyggelse. Ytterligare vridning av tillbyggnaden har bedömts påverka helhetsintrycket negativt från andra viktiga vinklar i stadsbilden. Delar av planområdet säkerställs i planförslaget som Natur och det finns också en stor del grönområde kvar söder om planområdet. Övriga ställningstaganden Planförslaget följer riktlinjerna i Västerviks kommuns översiktsplan, ÖP 2025, att bebyggelsen i första hand ska utvecklas i anslutning till befintliga tätorter eller genom förtätning. Planområdet är centralt beläget och infrastruktur och kommunikationer är 2 (4)

5 väl utbyggt vilket gör området lämpligt att förtäta med bostäder. I den fördjupade tätortsstudien för Västerviks kommun från 1992, ligger vattentornet inom mark för bostäder. Kommunens bedömning är att den positiva påverkan med planförslaget att tornet får bevaras och användas, med en ny långsiktig funktion, överväger de negativa aspekterna med tillbyggnaden, som uppfattas som dominant och klumpig i vissa vyer. Planförslaget ger en möjlighet att skapa något nytt intill tornet. Den nya tillbyggnaden får en egen tydlig volym som länkas ihop med det gamla tornet och ger denna till större del möjlighet att behålla sin solitära stolthet. Visst påverkar planförslaget stadssiluetten kraftigt men eftersom riksintresset för kulturmiljövården inte längre inkluderar stadens siluett och byggnader från det sena 1800-talet och sekelskiftet 1900 (nytt beslut från länsstyrelsen ), så är påverkan på riksintresset mindre än i tidigare förslag. Det är av stor vikt att tillbyggnaden får en hög arkitektonisk kvalitet som gör att vår stadssiluett kan stärkas. Detaljplanen för gamla vattentornet har tidigare stämts av på planberedningen. Planhandlingarna består av: - Plankarta med bestämmelser , rev Plan- och genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande efter granskning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Till planen hör även följande underlag: - Bebyggelse historisk utredning - Gamla vattentornet rapport augusti Geologisk-/radonutredning, Fördjupad konsekvensbedömning Riksintresse för miljö och kultur, , rev Konsekvensbeskrivning, Fasadstudie, Illustrationsplan, Komplementbyggnad suterrängskiss, Exempel på arkitektoniska uttryck och gestaltning, aug (4)

6 Förslag till beslut: Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta - att godkänna det särskilda utlåtandet och överlämna Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstyrelsens förvaltning Ulf Kullin Förvaltningschef Bruno Nilsson Samhällsbyggnadschef Sofia Hjertqvist Planarkitekt 4 (4)

7

8 PARKERING KOMPLEMENTBYGGNAD ANSLUTANDE BALKONGER TILLBYGGNAD VATTENTORNET NATUR LEK CY L KE RT P O m) R C A x 2,5 (16 MI LJ ÖH US HANDLING FÖRSLAGSHANDLING GAMLA VATTENTORNET, DEL AV VÄSTERVIK 4:2 ILLUSTRATIONSPLAN DATUM m RITAD/KONST. AV Tommy Lyberg SKALA A3 NUMMER 1:500 A-01

9 Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. - normalt planförfarande P L A N O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Planområde Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 1 (20)

10 HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Plankarta , rev Plan och genomförandebeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter granskning, Bilagor: Bebyggelse historisk utredning - Gamla vattentornet rapport augusti 2012 Geologisk-/radonutredning, Fördjupad konsekvensbedömning Riksintresse för miljö och kultur, , reviderad Konsekvensbeskrivning, Fasadstudie, Illustrationsplan, Komplementbyggnad suterrängskiss, Exempel på arkitektoniska uttryck och gestaltning, aug 2016 INLEDNING Sammanfattning Gamla vattentornet i Västervik är beläget på Kattkulleberget vars miljö i det aktuella området är berg i dagen. Vattentornet byggdes 1905 och ersattes 1958 när det nya vattentornet vid infarten till Västervik var klart. Vattentornet har stått oanvänt med eftersatt underhåll sedan dess. Under 2009 visade en exploatör intresse för att omvandla vattentornet till bostäder/kontor och genomförde bl.a. en geologisk- /radonundersökning av vattentornet och närmsta omgivningen. Området är idag inte planlagt mer än som vattentorn men ligger enligt kommunens tätortsstudier inom mark för bostäder. Avstyckningen av tomt inverkar inte i någon större utsträckning på tillgängligheten till angränsande naturområde. En behovsbedömning är genomförd och visar att ingen miljöbedömning krävs. Området låg tidigare inom riksintresse för kulturmiljö H90 Västervik. Under planarbetets gång har riksintressebeskrivningen förändrats och planområdet ingår inte längre i riksintresset för kulturmiljövården. Tornet är för smalt för att inrymma hiss men en ombyggnation av vattentornet till bostad/kontor anses möjlig att genomföra genom att trapphus/hiss avses byggas i ny intilliggande byggnad. Ett genomförande av planändringen möjliggör att området och kvarteret får ett tillskott av förnyad livskraft och förtätning med bibehållen karakteristisk naturmiljö samt att vattentornet kan Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 2 (20)

11 bevaras och leva vidare med ny samhällsfunktion. Plandata Planens syfte Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Planens syfte är att planlägga för bostäder och kontor i det gamla vattentornet. Ombyggnation, tillbyggnad och omgivande bebyggelse ska ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena för tornet genom storlek, fasadmaterial m.m. Bebyggelsen ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet. Nya parkeringsplatser, en breddning av infarten från Kattkullegatan samt en mindre komplementbyggnad som kan nyttjas för tillställningar, gäster m.m. planeras. Planområdet omfattar ett område kring gamla vattentornet på Kattkulleberget. Planområdet avgränsas av Smedjegatan/ Norra Bangatan i norr och öster, befintlig bostad och Kattkullegatan i väster samt en skogsdunge i söder. Planområdet omfattar ca kvm, varav naturmarken omfattar ca 2900 kvm, den tekniska anläggningen ca 100 kvm och övrig kvartersmark resterande yta, ca 5000 kvm. Marken ägs av Västerviks kommun. Tidigare ställningstaganden Riksintressen Under planarbetes gång har beskrivningen och avgränsningen av riksintresset för kulturmiljövården Västervik H90 ändrats (beslut länsstyrelsen ). I planens granskningshandlingar ligger planområdet helt utanför riksintressebeskrivningen som nu är inriktat på Västerviks centrala delar. Riksintressets motivering är: Trä- och småstad präglad av en nära och visuell kontakt med vattnet och med Stegeholms slottsruin från mitten av 1300-talet som tillsammans med en småskalig trähusbebyggelse från 1700-talet till 1900-talet och en stadsplan från talet visar på stadens utveckling och den långvariga betydelse som staden haft som hamn och handelsplats. Det gamla vattentornet har dock fortfarande ett stort värde i att det är en symbolbyggnad och ett tydligt inslag i stadens siluett. Översiktliga planer Detaljplaner Miljökonsekvensbeskrivning Kommunala beslut i övrigt I den fördjupade tätortsstudien för Västerviks kommun från 1992, ligger vattentornet inom mark för bostäder. Området ligger inom stadsplan C9 från 1927 där marken regleras som allmänplats, plantering, kyrkogård. Med en mer specificerad detaljerad användning som vattentorn. En behovsbedömning är gjord där man konstaterar att planförslaget inte innebär en sådan miljöpåverkan, enligt miljöbalken 6 kap, att en separat miljöbedömning krävs. Kommunstyrelsens beslutade att upprätta detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2. En option har Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 3 (20)

12 skrivits mellan kommunen och en exploatör angående köp av gamla vattentornet med lämplig tomt. Optionen har förlängts ett antal gånger. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och mark Mark och vegetation Gamla vattentornet är placerat på en bergknalle, ca 7-8 meter ovan gata och ca 23 m över havet, gränsande till skogsdunge i söder. Planområdet är i huvudsak berg i dagen förutom enstaka buskar och mindre träd samt en sprängd grusväg upp till vattentornet. Det finns två mindre gräsbeväxta områden väster om tornet. Enligt utsago skulle en sårbar (VU klassad enligt Art Databanken) kärlväxt Luddvicker finnas i området. I kontakt med botanikern Roger Karlsson ( ) framkom dock att man inte sett Luddvicker i området på många år vilket tyder på att växten inte längre finns kvar i området. Geotekniska förhållanden Området består huvudsakligen av ett litet berg med sprängbottenskärv varav namnet Kattkulleberget. Inom berggrunden i Västerviks kommun finns betydande fyndigheter av uranhaltigt berg. Uranet uppträder i tunna lager, främst i kvartsiter och meta-areniter. Enligt Statens Strålskyddsinstitut finns omkring 85 kända lokaliseringar i Västervik med relativt höga urankoncentrationer. Det röda områdena på SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) karta visar uranhalterna i Västervik, röda områden har hög naturlig urankoncentration. Vid det gamla vattentornet (ringen och krysset på kartan) i Västervik finns en uranmineralisering som upptäcktes i mitten av 1950-talet. Förorenad mark Radon Inga kända föroreningar ligger inom markområdet. Radon har utretts särskilt i separat utredning av LR-Konsult AB Marken räknas som högradonmark och radonmätning i vattentornet har genomförts vilken ligger inom Boverkets normer. Då ombyggnationen med nya våningsplan och förbättrad isolering kan påverka radonhalten, bör för säkerhets skull en radonsäker konstruktion uppföras i tornet vid ombyggnation till bostäder/kontor, likväl som vid anläggning av tex. lekplats/altan. Byggherren ansvarar för att byggnaderna uppförs i enlighet med bestämmelserna i bl.a. PBL och BBR. Fornlämningar Inga kända fornlämningar ligger inom området. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 4 (20)

13 Bebyggelseområden Historik, byggnadskultur, gestaltning och särdrag. Byggnaden är ritad av vattenbyggnadsingenjör Johan Gustaf Richert ( ) och uppförd 1905 i en tidstypisk nationalromantisk stil. Richert ingick i den första kullen civilingenjörer som utexamineras från Kongliga Tekniska Högskolan i Stockholm etablerade Richert sig som konsulterande ingenjör i Stockholm med firman J. Gust. Richerts konstruktionsbyrå för vattenbyggnader anlades i Västervik en pumpstation vid kvarteret Paradiset. Samtidigt byggdes vattentornet på Kattkulleberget, 42 meter högt med den ursprungliga takkupolen i koppar, idag är tornet 36 m med platt betongtak. I reservoaren ryms 500 m3 vatten och till vattenverket var 43 badrum och 307 toaletter anslutna. Större tillgång till vatten behövdes och år 1917 bestämde sig stadsfullmäktige för att dra en ledning till sjön Hjorten. Ledningen var klar att tas i bruk två år senare och 1923 anlades en filteranläggning vid sjön. Det gamla vattentornet lades ner år 1958 när det nya vattentornet vid infarten till Västervik stod klart. Vattentornet har sedan det togs ur bruk stått oanvänt med eftersatt underhåll ersattes ursprungliga takkupolen med ett gjutet betongtak. Av fönstren är idag bara yttre metallramen kvar och glaset är ersatt med akrylplast och täckskivor. Originalritning 1904 Den nationalromantiska stilen kännetecknas av en förkärlek till fasader med stora tegelytor, murade detaljer, bastanta portpartier och spröjsade fönster. Sockelvåningen på tornet är byggd av tuktade granitblock resten är massivt murverk i tegel. Fasaden och stommen är väl bibehållna. Interiört huserar i tornet idag duvor vars kadaver och träck givit kraftiga frätskador. Tornet har under många år varit kraftigt utsatt för väder och vind samt vattenläckage. Invändig puts har lossnat och, träbjälklaget under vattencisternen är rötangripet. Tornet har en framträdande placering i den aktuella delen av stadsbilden och utgör ett landmärke då man närmar sig staden från havet. Foto från 1910 Det gamla vattentornet är i dagsläget i starkt behov av upprustning och reparationsarbete för att stoppa fortsatt sönderfall. Idag är närområdet runt tornet avspärrat pga. nedfallande fasad och fris. En ombyggnation av tornet till boende/kontor säkerställer att tornet på nytt får en praktisk samhällsfunktion och kan leva vidare. För mer information se Kulturhistorisk-/miljöinformation - Gamla vattentornet rapport augusti Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 5 (20)

14 Bostäder Nedan är exempel på utformning Planområdets omgivningar domineras av friliggande villor och flerfamiljshus. Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Gamla Vattentornet får genom ändringen av detaljplanen användningen bostäder och kontor (högsta totalhöjd + 66 meter över havet samt +59 meter över havet för tillbyggnad). Då tornet saknar fönster i vanlig bemärkelse kommer kompletterande fönster att öppnas upp och sättas in vid ombyggnation. I möjligaste mån kommer befintliga fönsteröppningar att bibehållas och nya nogsamt anpassas till byggnadens tidsanda och formspråk. Exteriört kommer arkitektoniskt betydelsefulla delar av byggnaden att bevaras vid omvandlande av byggnaden till nytt ändamål, se planbestämmelse q1. Tornet är för smalt för att inrymma hiss och utrymningsvägar och därigenom kunna uppfylla gängse byggnormer. Men en ombyggnation anses möjlig att genomföra genom att trapphus/hiss avses inrymmas i en ny huskropp som uppföres intill. De två byggnaderna knyts samman genom balkonger. Tillbyggnaden ska anpassas i sin fasadgestaltning och färgsättning så att vattentornets karaktärsdrag som en tydlig solitär, monumental byggnad i stadsbilden kvarstår, se planbestämmelse f1. För detaljerade antikvariska rekommendationer se Bebyggelsehistorisk utredning Gamla vattentornet planeras att efter ombyggnation inrymma 12 våningsplan, 10 våningsplan för boende/kontor och 1-2 våningsplan i botten för andra ändamål. Våningsplanen i den nedre 6 kantiga delen av tornet är ca 54 kvm medan de övre planen i den runda delen är ca 105 kvm. I den intilliggande byggnaden inrymmes enligt exemplet 12 våningsplan, 10 våningsplan för boende/kontor samt 2 våningsplan för andra ändamål. För att kunna nyttja delar av takterrassen oberoende av väder och vind ges möjlighet att uppföra en till ytan mindre påbyggnad. Genom tornets höjd på 36 m (vid uppförandet med tak kupol 42 m) och att det står på ett berg (ca 7-8 m över gatunivå, ca 23 m över havet) gör siktvinklarna att en planerad påbyggnad inte i större omfattning kommer ge tornet ett annorlunda uttryck. Möjligheten finns dock att utforma den mindre påbyggnaden på så sätt att formspråket för originalutförandet på byggnaden med rund takkupol, till viss del kan återskapas eller på annat smakfullt sätt förstärka tornets roll som landmärke från havet. Historiskt har ett flertal byggnader i form av förråd och boende varit uppförda i området vilket gamla historiska dokument från första halvan av 1900-talet från bl.a. Västerviks Museum visar. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 6 (20)

15 I samband med planförslaget möjliggörs att en del av kvarterets autentiska planering och historia kan få återfå sin ursprungliga tänkta form. (Se foto och äldre karta till vänster). Detta rör framför allt komplementbyggnaden där boendekvarter tidigare fanns som numera är rivet. Ett område ned mot Smedjegatan bredvid fastigheten Vattentornet 2 föreslås därför en komplementbyggnad t.ex. kontor eller gästhus med möjlighet att uppföra en mindre byggnad på 60 kvm i byggyta och maximal totalhöjd på 8 m. Utformning av byggnaden ska anpassas till intilliggande bostadshus. Komplementbyggnadens placering motsvarar i stort vita huset i höger nederkant på fotot till vänster. Möjlighet skapas för att uppföra garage/parkeringsplats mot parkområdet söder ut inom begränsat område med kryssmarkering samt mot Smedjegatan. Byggnaderna bör uppföras varsamt i området och anpassas efter höjden på terrängen. Offentlig och kommersiell service Tillgänglighet och tekniska egenskapskrav Planområdet ligger i centrala Västervik vilket innebär att såväl arbetsplatser, offentlig- som kommersiell service finns på rimligt avstånd inom ca 1 km. Lidhemsskolan (grundskola) ligger på ca 200 meters avstånd ifrån den tänkta bebyggelsen. Andra förskolor/skolor finns också på nära avstånd. Befintlig framsprängd grusväg till gamla vattentornet fungerar idag som tillfartsväg ända fram till planerad entré vid trapphus/ hiss. Vägen kommer att dimensioneras för anslutande parkering och tillfart för räddningsfordon. Policy för funktionshinder i Västerviks kommun ligger till grund för detaljplanen. En förutsättning är att detaljplanen och dess innehåll, såväl samtliga bebyggda ytor som utomhusmiljöer, anpassas för att uppfylla gällande lagar och regler rörande tillgänglighet, och att eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven i första hand sker på den egna fastigheten. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 7 (20)

16 Kulturhistorisk värdering Området låg tidigare inom riksintresse för kulturmiljö men under arbetets gång har detta förändrats och området ingår inte längre i riksintresset för kulturmiljövården H90 Västervik (se bild nedan till vänster). Byggnaden har dock ett visst kulturhistoriskt värde. Byggnads- och arkitekturhistoriskt värde genom att byggnaden har en tidstypisk nationalromantisk karaktär. Samhälls- och socialhistoriskt värde genom att tornet var en del av det vattenförsörjningssystem som byggdes omkring sekelskiftet Det är en symbol för de kommunaltekniska satsningar som gjordes vid denna tid för att förbättra levnadsförhållanden och för att möjliggöra samhällsutveckling. Teknik- och industrihistoriskt värde genom de delvis bevarade rören och vattencisternen. Miljöskapande och identitetsvärde då tornet ur estetisk synvinkel är viktig för sin närmiljö och en identitetsskapande byggnad för staden. Den fungerar genom sitt höga läge som ett landmärke från framförallt havet. För mer information se separat dokumentation. Utformning, skydds- och varsamhetsbestämmelser Exteriören bör bevaras gällande tegelfasad och stenfundament. Ombyggnation/restaurering av tornet bör genomföras med traditionella material. Taket har byggts om radikalt sedan tornet byggdes. Av det skälet är även framtida förändring av takets utformning möjlig. Tornets nedre del, sockelvåningen i granit, är endast synlig från närområdet och är därför inte betydelsefull för stadens siluett. Tillbyggnader till denna bör kunna göras större till ytan än högre upp på tornet, men fortfarande med hänsyn till karaktären. Av samma anledning är det möjligt att bebygga delar av tornets närområde. De fönsteröppningar som finns idag skall i möjligaste mån bevaras och om våningsplan delar ett fönster skall känslan och upplevelserna av de höga smala fönsteröppningarna bibehållas. Nya fönster som tas upp i fasaden eller fönster som sätts in bör placeras med hänsyn till tornets arkitektur för att i möjligaste mån efterlikna den tidsenliga stilen, företrädesvis symmetriskt. Då alla delar interiört i vattentornet är kraftigt påverkade av väder och vind samt duvor och en ombyggnad till bostäder/kontor kommer att innebära förändringar interiört finns inga rekommendationer om bevarande eller särskild varsamhet. Interiören bör dock dokumenteras innan ombyggnaden. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 8 (20)

17 Tillbyggnad Planbestämmelse f 1 Planbestämmelse f1: Vid exteriöra tillägg av nya byggnadskroppar bör dessa utformas så att ursprunglig byggnad klart kan avläsas. Tilläggen kan med fördel utformas i sin tids konstruktion och formspråk och ska ha hög arkitektonisk kvalitet. De båda kropparna ska lyfta varandra arkitektoniskt och upplevas separerade samtidigt som de talar med varandra som en helhet. Hänsyn till kulturvärdena har tagits genom planbestämmelserna q1 och f1. Påverkan på kulturhistoriska värden Större delen av de värden som dokumenterats och beskrivits kan bevaras om en ombyggnad kan genomföras utan andra ingrepp på fasaden än de som planeras enligt planförslaget. Undantaget är dock de teknikhistoriska värdena som med stor sannolikhet kommer att gå förlorade. Byggnadens upplevelsevärden kopplat till autenticitetsmotiven kommer att påverkas av en ombyggnad. Dock kommer ett fortsatt underhåll av byggnaden innebära att tornet även fortsättningsvis kan bevaras som monumental och solitär byggnad och landmärke i stadsbilden. Det pedagogiska värdet vad gäller förståelsen för vattentornet som en del av ett tekniskt system blir försvagat om den tekniska utrustningen avlägsnas. Eftersom pumphus etc. inte varit lokaliserat i vattentornet och är borta kan man inte längre följa hela den tekniska processen vilket gör att det pedagogiska värdet knyts upp endast på vattentornet som byggnad. För mer information se separat dokumentation. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 9 (20)

18 Friytor Naturmiljö, lek, rekreation Området är beläget i stadsnära naturmiljö och erbjuder goda möjligheter till lek och rekreation. Närliggande daghem och skola använder den angränsande skogsdungeliknande miljön vid olika skolarbeten/friluftsaktiviteter och allmänheten använder det som strövområde. Avstyckningen av tomt vid Gamla Vattentornet inverkar inte i någon större utsträckning på tillgängligheten till området som helhet. En stor del av planområdet säkras som NATUR-område och kommer finnas tillgängligt för allmänheten samt säkra livsmiljö för flora och fauna. Gator och trafik Gatunät, gång, cykel- och mopedtrafik Fastigheten angränsar till Kattkullegatan/Smedjegatan/Norra Bangatan/Repslagaregatan vilka är lågtrafikerade vägar med en hastighetsbegränsning på km/h. Gång- och cykeltrafik kommer i övrigt att ske på befintliga lokalgator i omgivningen. Kollektivtrafik Parkering, utfarter Järnvägsstationen ligger inom 400 m avstånd, med tillgång till både buss och tåg. All parkering av bil och cykel sker på egen tomtplats. Planen ger möjlighet till garage/parkering mot Kattkullegatan. Befintlig tillfartsväg nyttjas efter ombyggnad som in-/utfart från fastigheten. En ca 20 m asfalterad trottoar anläggs längs Kattkullegatan vid fastighetens infart från denna gata. Hälsa och säkerhet Buller Störningar Området ligger i ett villa-/flerfamiljsområde och några störningar bedöms inte uppstå eftersom trafiken är ringa. Det finns ingen närliggande verksamhet som beräknas ge någon större påverkan på fastigheten. Småindustriverksamhet (värmeverket) finns på ca m avstånd ifrån planområdet och avskärmas från planområdet av ett stort villaområde. Kommunens bedömer därför inte att värmeverket ger upphov till bullerstörningar i den utsträckningen att fastigheten Vattentornet 1 påverkas. I närheten av planområdet ligger smalspåret, där ånglok vanligtvis påeldas inför körning vid lokstallet. Detta kan orsaka störningar för de boende i form av stigande rök i vissa vindriktningar, i huvudsak norrifrån, in i bostäderna. Vid bygglovet måste detta särskilt beaktas och ventilation måste lösas på ett godtagbart sätt så att rök från smalspåret inte riskerar att påverka luftkvaliteten negativt för de boende. Exempel på teknisk lösning är att ventilationsintag ej placeras mot järnvägen och att en centralt avstängningsbar ventilation finns. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 10 (20)

19 Utrymning av byggnad Inledande kontakter med Räddningstjänsten och ett brandkonsultföretag togs redan Planering av byggnaden har utgått från dessa förutsättningar. Då förändringar under projektets gång (1 jan. 2013) skett i BBR19 med bl.a. krav på räddningshiss för byggnader med fler än 10 våningar, kommer en detaljutredning att genomföras i samband med ansökan om byggnadslov för att uppfylla nu gällande BBR. Vad gäller utrymning är det planerat att ske via hiss/trapphus som genom sin tänkta utformning och sprinklersystem skapar en brandcell/sluss till övriga delar av byggnaden. Avstånd mellan angreppsväg och bostad ska vara mindre än 50 meter. Detta uppfylls då tillfartsvägen får ses som angreppsväg. Det ska vara minst 4 meter från byggnad till tomtgräns. Detta uppfylls för vattentornet och planerat intilliggande trapphus/hiss. Miljöförhållanden MKN vatten, luft och buller I en detaljplan ska det framgå att gällande miljökvalitetsnormer (MKN) har iakttagits och att inte planen medverkar till att dessa överträds. Det finns idag miljökvalitetsnormer för luft, buller och vattenkvalitet. Det är främst i storstäder som det finns problem med att uppfylla miljökvalitetsnormerna för kvävedioxider och partiklar i luften. I mellanstora och mindre städer är det framförallt vid påtagligt trafikalstrande verksamheter som det kan uppkomma. Förändringarna som detaljplanen medför bedöms inte innebära en betydande ökning av trafiken som riskerar att miljökvaliteterna överskrids. Inte heller för buller anses planen överskrida miljökvalitetsnormerna, se mer under rubriken Buller ovan. Dagvattnets påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten beskrivs nedan. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 11 (20)

20 Teknisk försörjning Vatten, dagvatten och avlopp Fastigheten är inte ansluten till den allmänna VA-anläggningen, men ligger inom verksamhetsområdet. I Smedjegatan finns ledningar för vatten och spillvatten. Ledningar för vatten, spillvatten och dagvatten finns i Norra Bangatan, därför kan fastigheten för närvarande erhålla VA-anslutning från Norra Bangatan. Se karta nedan. Exakt läge för förbindelsepunkt anvisas av VA-huvudmannen. Då den tänkta fastigheten utgörs av berg rinner dagvatten naturligt ifrån fastigheten åt olika håll. En liten del av dagvattnet rinner idag åt nordväst där det finns en dagvattenledning i gatan vid Norra Bangatan som har bra dimension. På Smedjegatan finns ingen dagvattenledning men det finns planer på att bygga en. Den största delen av dagvattnet rinner idag ner i grönområdet. Dagvatten rinner även söderut på Kattkullegatan till svängen där det finns rännstensbrunnar. De är kopplade till en dagvattenledning som leds vidare till ledning i Repslagaregatan (rinner söderut). Norrut på Repslagaregatan rinner vattnet till rännstensbrunnar innan Norra Bangatan. De är kopplade till spillvattennätet mot Stationsgatan. Det är svårt att omhänderta dagvatten lokalt då den tänkta fastigheten utgörs av berg. De delar av fastigheten som har avrinning åt nordväst Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 12 (20)

21 kan ledas till dagvattenledningen i Norra Bangatan. Stora delar av dagvattnet kan avledas till grönområdet. Det är en hel del vegetation i området och enligt jordartskartan är det genomsläppliga marker. Man kan i nederkant av området (sydöstra delen ned mot Repslagaregatan) göra ett ytligt dike med flacka slänter där dagvatten kan fördröjas och en del infiltreras. Det vatten som ändå blir kvar vid extremt höga flöden kan ledas till dagvattenledningen i Repslagaregatan. Den största skillnaden i avrinning bedöms bli mot sydväst, särskilt i vilken hastighet som vattnet kommer ut på gatan. Här byts dagens oregelbundna berg med en del vegetation mot en plan väg som lutar mot Kattkullegatan. Detta kan lösas genom att man längs Kattkullegatan (på allmän plats) gör ett öppet dike, från den nya utfarten till där Kattkullegatan svänger vid Cederflychtsgatan. Här kan vattnet som inte infiltrerar längs vägen rinna ner i befintlig rännstensbrunn och vidare i dagvattenledningen mot Repslagaregatan. Vid behov kan en kupolsil sättas in. Där det går en stig in i grönområdet mot Repslagaregatan kan en passage i form av en enkel kulvert uppföras. Ljusblått: nytt dike Rött: ny asfalterad trottoar Ovan t.v: berg och vegetation idag. Ovan t.h: grusad trottoar längs Kattkullegatan där ett dike kan anläggas. Nedan t.v: stigen mot Repslagaregatan. Nedan t.h: Rännstensbrunn i Repslagaregatan innan Norra Bangatan. Det är Skeppsbrofjärden som belastas i slutändan (slutrecipient). Detaljplanen följer riktlinjerna i kommunens ÖP/klimatstrategi; genom grönområdet reserveras ytor för att skapa bättre förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten och byggande av fördröjningsmagasin. Merparten av dagvattnet ifrån fastigheten kan infiltreras i grönområdet och renas på sin väg mot Skeppsbrofjärden. Då reningseffekten av dagvatten bedöms bli god, är det kommunens samlade bedömning att detaljplaneförslaget inte motverkar till att miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten i Skeppsbrofjärden uppnås. Den kemiska och den ekologiska statusen i Skeppsbrofjärden kommer inte att förändras av planförslaget. Värme Fjärrvärme ligger inom närområdet, kan t.ex. anslutas till ledning belägen på Smedjegatan eller Norra Bangatan. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 13 (20)

22 El, Tele Avfall Gamla vattentornet har idag elanslutning via luftledning tillhandahållen av Västervik Kraft och Miljö. Vid nuvarande transformatorstation i väster tillskapas ett E-område. Teleledningar finns vid Smedjegatan med anslutning mot gamla vattentornet. Västervik Miljö och Energi föreslår att ett modernt s.k. Miljöhus uppförs mot Kattkullegatan i anslutning till parkering för hantering och sortering av avfall inom fastigheten. Vidare finns kommunal avfallshantering för omkringliggande fastigheter och nya fastigheter föreslås ansluta till densamma. Miljöstationer i kommunal regi, för sorterat avfall, finns som komplement t.ex. på ca 400 meters avstånd vid Röda korsets p-plats vid Esplanaden. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 14 (20)

23 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning/ Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Kommunen ansvarar för planläggning. Västervik Miljö & Energi AB är huvudman för den allmänna VAanläggningen. Exploatören har ansvar för anläggnings- och byggnadsarbeten inom kvartersmark. Exploatören ansvarar för anpassning av tillfartsväg så att räddningsfordon vid behov skall kunna nyttja den. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, servitut Detaljplanen ger underlag för lantmäteriförrättning och bildandet av ny fastighet. Planerad fastigheten är ca 5000 kvm vilken senare inte får delas ytterligare. Avtal Alla avtal kopplat till vattentornet förs över till exploatören. Tekniska frågor Tekniska utredningar De tekniska utredningar som krävs för bygglov/startbesked och genomförande bekostas av byggherren. Ekonomiska frågor Planekonomi Plankostnadsavtal har tecknats med exploatören. Ett köpekontrakt upprättas där dagvattenhantering från kvartersmarken, samt uppförande av asfalterad trottoar, regleras. Exploatören ersätter kommunen för uppförande av dagvattensystem och en ca 20 meter lång trottoar inom allmän platsmark. Kommunen ansöker om fastighetsbildning. Kostnaden regleras i köpekontraktet. Kommunen erhåller kr av exploatören för den nya fastigheten. Detta regleras i köpekontraktet. Planavgift tas inte ut vid byggnadslov. Anläggningsavgift för VA kommer att debiteras exploatören enligt gällande VA-taxa. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 15 (20)

24 Avgifter för VA-servitut etc. bekostas och anordnas av exploatören. Anslutning till telenät/bredband bekostas av exploatören. Elnätanslutning till fastigheten bekostas av exploatören. Fjärrvärmeanslutning till fastigheten bekostas av exploatören. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I planarbetet har Tommy Lyberg (Atrio arkitekter Västervik AB), Birgit Endom (Atrio arkitekter Kalmar AB), Roger Pihl (LR- Konsult AB) och Richard Granberg medverkat. Från kommunens samhällsbyggnadsenhet har Sofia Hjertqvist (planarkitekt), Filippa Olsson (planarkitekt), Ulla-Britta Stävmark (stadsarkitekt), Tage Gustafsson (mark- och exploateringsstrateg) och Christer Sneitz (projekteringsingenjör) medverkat. Från räddningstjänsten Västerviks kommun har Roger Landelius medverkat. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 16 (20)

25 ILLUSTRATIONER Illustration av tillbyggnaden ska enbart ses som en redovisning av byggnadskroppens storlek och våningsantal. Fasaderna kommer att omgestaltas i samband med bygglovsansökan. Illustrationer finns tillgängliga i större format vid förfrågan. Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 17 (20)

26 Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 18 (20)

27 Vy från Slottsholmen Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 19 (20)

28 Vy från Gränsö Antagandehandling Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 20 (20)

29 Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret

30 Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Behovsbedömningen är ett första steg i miljöbedömningen som ska avgöra om detaljplanens, programmets eller ändringens genomförande medför en betydande miljöpåverkan. Nedanstående checklista är grunden för en genomgång av de kriterier som kan innebära en sådan påverkan som innebär att en Miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas. De tre inledande frågorna är föranledda av lagstiftningens direkt utpekade verksamheter och åtgärder som kräver miljöbedömning. Checklistan ligger också som grund för beslut om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen om en sådan skall göras. Planens syfte Syftet med detaljplanen är att planlägga för bostäder/kontor. 5 kap 18 3 stycket Plan- och Bygglagen Området är idag ianspråktaget och ingen betydande miljöpåverkan antas uppstå. Bilaga 1 och 3 4 Förordningen om MKB Planläggningen antas inte medföra en betydande miljöpåverkan. 2

31 CHECKLISTA FÖR MILJÖBEDÖMNING PLANEN Verksamheter och åtgärder Beskrivning / Påverkan Planens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder eller kontor i tornet. Andra planer och program Området ligger inom detaljplan från 1927, planlagt för vattentorn. I den fördjupade tätortsstudien för Västerviks kommun från 1992, ligger området inom mark för bostäder. Ingen påverkan förväntas ske på andra planer och program. Miljöintegration Miljöproblem Gemenskapens miljölagstiftning Miljöbedömningen i sig utgör den efterfrågade integrationen. Planändringen anses ej skapa några miljöproblem. Ingen lagstiftning berörs. PLATSEN Nuvarande markanvändning Överskridna miljökvalitetsnormer eller finns andra miljöproblem Miljöproblem Kulturarv Särdrag i naturen Skyddade områden Betydelse och sårbarhet Området är idag ianspråktaget. Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Inga kända miljöproblem. Området ligger inom riksintresse för kulturmiljön. Inga kända fasta fornlämningar finns inom det område som tas i anspråk. Söder om tornet finns en hotad art/kärlväxt luddvicker. Nej PÅVERKAN Betydande påverkan Kommentarer Kriterier Ja Nej Kan påverkan mildras? Nationella och regionala miljökvalitetsmål X 3

32 Miljöstrategi för Västerviks kommun X GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kriterier Ja Nej Kan påverkan mildras? 5 kap om miljökvalitetsnorm (luft, vatten eller mark) X Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Planområdet tillhör Skeppsbrofjärden vilken nuvarande ekologiska och kemiska status för ytvattenförekomster är otillfredsställande. Ett genomförande av planen bedöms inte påverka möjligheten att kunna förbättra miljökvalitetsnormen för vatten till år Anmälan eller tillståndsprövning (täkt, avfall, farligt material etc) Skydd (Natura 2000, naturreservat, landskapsskydd, biotopskydd, strandskydd, skyddsområde för vattentäkt, byggnadsminne) Naturvårdsprogram X X X Fornlämningar X Inga kända fasta fornlämningar finns inom planområdet. RIKTLINJER Kommunala policys program eller planer. Skyddsavstånd X X HUSHÅLLNING MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER 3, 4 kap om hushållning av mark och vatten (Riksintresse) Avsevärd förändring av mark- och vattenanvändning X X 4

33 Alternativ lokalisering, markanvändning Uttömning av icke förnyelsebar naturresurs Rekreation (förbättring eller försämring) X X X Ej aktuellt. Kulturmiljö X Ombyggnad och/eller tillbyggnad ska konsekvensbeskriva påverkan på riksintresset för kulturmiljön. MILJÖPÅVERKAN Kriterier Ja Nej Kan påverkan mildras? Mark (förorening, erosion) X. Vatten (flödesriktning, grundvattenkvalitet, vattentillgång etc) Luft och klimat (luftrörelse) Vegetation (införande av ny växtart, minskning eller införande av art) Djurliv (förändring av sammansättning eller antal, minskning eller införande av art, gräns) X X X X Söder om tornet finns en hotad art/kärlväxt luddvicker. Placering utreds vidare i planarbetet. Inga kända hotade djurarter inom aktuellt planområde. Landskaps- och stadsbild X Ev tillbyggnad för trapphus/hiss ska placeras så att en negativ påverkan på stadsbilden minimeras. Miljöpåverkan från omgivande verksamhet Transporter/Kommunikation (minskning eller ökning, investering) HÄLSOEFFEKTER X X Planläggningen medför en ökning av personbilstransporter till området. Ljus (bländande ljussken) X Tillkommande parkeringar bör placeras så intilliggande fastigheter inte besväras av bländande strålkastare. Luftkvalitet (luftföroreningar, lukt, partiklar, allergirisk) Buller och vibrationer X X 5

34 Otrygghet X Byggnaden blir bebodd och skapar trygghetskänsla. Risk (explosionsrisk, utsläpp, radon, elektromagnetisk strålning) X Byggnation ska ske radonsäkert. Utomhusstrålning kan minimeras med rätt markbeläggning. ÖVRIGT Kriterier Ja Nej Kan påverkan mildras? Uppstår kumulativa eller tillfälliga miljöeffekter Motverkas ekologiskt hållbar utveckling (energi, material, avfallsmängd) Betydande miljöpåverkan i närliggande kommuner eller land X X X Motiverat ställningstagande/avgränsning Genomgången av checklistan visar att planläggningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Därmed behövs inte en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser göras. Under planarbetet ska hänsyn tas till riksintresset för kulturmiljön och ev påverkan ska konsekvensbeskrivas. Medverkande tjänstemän Kommunledningskontoret Miljö- och byggnadskontoret Regina Laine Planarkitekt Lars Karlsson Kommunekolog 6

35 Fastighetsförteckning till detaljplan för del av Västervik 4:2, gamla vattentornet, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län Upprättad av Kommunstyrelsens förvaltning, Samhällsbyggnadsenheten i Västervik den 21 juni 2016 Fastigheter inom plan Fastighet Fastighetsägare Anm. VÄSTERVIK 4:2 VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIK Fastigheter utom plan Fastighet Fastighetsägare Anm. BÅTSHAKEN 1 Lena Margaretha Ehngren Gustavsson SÖDRA GRÄNSGATAN VÄSTERVIK Tomas Ehngren SÖDRA GRÄNSGATAN VÄSTERVIK BÅTSHAKEN 2 Erik Lennart Nilsson KATTKULLEGATAN VÄSTERVIK MOTORN 16 BRF MOTORN c/o LRF KONSULT AB BRUNNSGATAN VÄSTERVIK MOTORN 18 BRF MOTORN c/o LRF KONSULT AB BRUNNSGATAN VÄSTERVIK MOTORN 20 L.HAMMARSTEDTS BYGG AB SMEDJEG VÄSTERVIK 1 Fastighetsförteckning till detaljplan för del av Västervik 4:2, gamla vattentornet, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län

36 REMMAREN 18 Liz Petersson REPSLAGAREGATAN VÄSTERVIK Ola Petersson REPSLAGAREGATAN VÄSTERVIK REMMAREN 20 Sven Evert Larsson REPSLAGAREGATAN VÄSTERVIK REMMAREN 21 Rolf Göran Pettersson REPSLAGAREGATAN VÄSTERVIK SMALSPÅRET 1:1 FÖRVALTNINGSAKTIEBOLAGET SMÅLANDSBANAN JENNY STATION VÄSTERVIK STREBEL 3 JÄRNET I VÄSTERVIK AB BOX VÄSTERVIK TURBINEN 3 Bengt Arne Karlsson KATTKULLEGATAN VÄSTERVIK TURBINEN 4 Rikard Spårö KATTKULLEGATAN VÄSTERVIK Caroline Spårö KATTKULLEGATAN VÄSTERVIK TURBINEN 6 Anna-Kari Ekberg KATTKULLEGATAN VÄSTERVIK VATTENTORNET 2 Ingrid Eriksson Hogman KATTKULLEGATAN 1 LGH VÄSTERVIK 2 Fastighetsförteckning till detaljplan för del av Västervik 4:2, gamla vattentornet, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län

37 Servitut och rättigheter som berörs av planförslaget Inga kända servitut eller rättigheter påverkas av planförslaget I tjänsten Markus Fridell 3 Fastighetsförteckning till detaljplan för del av Västervik 4:2, gamla vattentornet, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län

38 Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PLANSAMRÅDET Planen hanteras med normalt planförfarande. Den har tidigare varit föremål för samråd från till (samråd nr. 1). Denna samrådsredogörelse hanterar yttranden inkomna under samråd nr. 2, från till , då det funnits tillfälle att lämna synpunkter. Kalmar läns museum har fått dispens att lämna synpunkter senast Handlingarna har skickats ut till sakägare, myndigheter, nämnder, förvaltningar och berörda föreningar. Samrådshandlingarna har dessutom funnits tillgängliga på kommunhuset, på stadsbiblioteket samt på Västerviks kommuns hemsida. Ett samrådsmöte hölls den 5 oktober 2015 i kommunhuset, vilket annonserades i tidningen. Yttranden har inkommit från följande: STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Lantmäterimyndigheten KOMMUNALA ORGAN 3. Kulturenheten Miljö- och byggnadsnämnden Västervik Miljö och Energi AB Räddningstjänsten SAKÄGARE 7. Turbinen Kattkullegatan Kattkullegatan Turbinen 3 och Kattkullegatan Kattkullegatan Förvaltnings AB Smålandsbanan ÖVRIGA 13. Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening Kalmar läns museum Privatperson Privatperson Remmaren

39 KORT SAMMANFATTNING OM SAMRÅDSMÖTET Till samrådsmötet kom 13 personer, varav de flesta var sakägare. Exploatör Richard Granberg berättade om projektet. Filippa Olsson och Sofia Hjertqvist fanns med från kommunen och konsult Tommy Lyberg från ATRIO var med och svarade på frågor. Under samrådsmötet inkom bland annat följande synpunkter/frågor: Sprängning Sprängning kan bidra till sprickbildning och spridning av radon/uran. Besiktning före och efter sprängning. Vad styr det värdet? Mikrosvängningar/sekund. Vem är ansvarig? Hur regleras ansvaret? Infart/utfart Infarten påverkar närboende väldigt mycket, kan man inte flytta infarten till Järnet-sidan? Förslag byt naturområde. Billjus in på vår fastighet. Olägenheter. Byggtiden Ökad trafik/antalet bilar i området. Byggfordon, material. Det är smalt på Kattkullegatan. Lång tid att bygga. Buller, lastbilar mm, säkerheten? Tänk på barnen! Vridning tillbyggnaden/utsikten/insynen Från vilken punkt bestämmer länsstyrelsen att det ska se bra ut? Gränsö? Oss grannar påverkar det vad man gör på marken minst lika mycket som längre upp i tornet. Vi som ser det jämt! Ni tar livskvalitet från oss. Ekonomiska värden för oss. Detta kommer sänka värdet på våra fastigheter. Även om byggnaden är vriden längre bort så är byggnaden nu större så insynen och sikten är lika dålig. Vattentornet stå kvar och rustas upp, öka värdet? 100 % av sjöutsikten störs. Av garagen bara. Borde vara natur mot grannar. Etiska värden. Vi drabbas 365 dagar om året. Insynen för de boende är nr 1 som olägenhet. Hastighet Hög hastighet från Hallströmsgatan. Sänk hastigheten. Blomlådor/sälar bara halvåret. Fråga för kommunens trafikingenjör. Övrigt Drottning Kristina skänkte marken. Vi känner oss kränkta, det är hemfridsbrott. Kommer inte vilja bo kvar. Skam. Förskräckligt. Området kommer försöras. Barnen kommer inte kunna leka här längre. De leker på berget. I så fall är det bättre att riva tornet så att berget får vara kvar. Enighet om att tornet bör läggas ned. Tornet idag, glasrutor blåser sönder. Varför gör man inget? Förfaller ännu mer. Vilka av våra synpunkter kommer bli tillgodosedda? 2(23)

40 BEMÖTANDE AV INKOMNA SYNPUNKTER Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga yttranden. Länsstyrelsens yttrande redovisas i sin helhet. 1. Länsstyrelsen Kontroll enligt kap 11 PBL För att länsstyrelsen ska kunna göra en lämplighetsbedömning av planen enligt 11 kap. 10 PBL behöver planförslaget kompletteras med underlag gällande dagvatten. Riksintresse för kulturmiljö Sommaren 2015 beslutades om ett nytt riksintresseområde för Västervik. Den tidigare riksintressebeskrivningen där järnvägsmiljön och byggnader som speglar det sena 1800-talet och sekelskiftet 1900 och stadens siluett utgör värdebärare har utgått. Tillbyggnaden har sedan samrådet 2013 inte getts någon underordnad roll men en annan vinkel och utformning har presenterats. Länsstyrelsen anser att stadsbilden sett från Slottsholmen fortfarande påverkas men då värdebärarna i riksintressebeskrivningen har ändrats kan det nya planförslaget inte anses utgöra en påtaglig skada på riksintresset. I övrigt anser länsstyrelsen att ur varsamhetssynpunkt bör de antikvariska rekommendationerna som tagits fram i den bebyggelsehistoriska utredningen beaktas. Dagvatten och MKN vatten Planförslaget behöver förtydligas till granskningsskedet vad gäller omhändertagande av dagvatten. Planförslaget för med sig en ökad andel hårdgjord yta och därför bör det framgå hur mycket detta ökar belastningen på de befintliga ledningarna på Norra Bangatan och om dess kapacitet är tillräcklig. Planen bör även beskriva dagvattenflödena och vilken slutrecipient som kan påverkas. Behovsbedömning/Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att genomförandet av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning därför inte behöver upprättas. Samråd har härmed skett. Övrigt Planbestämmelsen om att ny byggnad ska uppföras i radonsäkert utförande behövs inte. Detta är redan reglerat i författningar och ska inte samtidigt regleras genom planbestämmelser. Det är byggherren som ansvarar för att byggnaderna uppförs i enlighet med bestämmelserna i bl.a. PBL och BBR. Det är tillräckligt att frågan beskrivits i planbeskrivningen. 3(23)

41 Kommentar: Planhandlingarna kompletteras inför granskningen med en tydligare beskrivning av omhändertagandet av dagvatten och MKN vatten. Planbestämmelsen om att byggnaden ska uppföras radonsäkert (b1) tas bort i enlighet med yttrandet. 2. Lantmäterimyndigheten Inget att erinra gällande planbeskrivningen eller fastighetsförteckningen. På plankartan kan bestämmelsen e2 förtydligas för att undvika framtida tolkningsproblematik. Förslag: Kvartersmarken inom planområdet får endast indelas i en fastighet. Kommentar: Synpunkten undersöks vidare i det fortsatta planarbetet. 3. Kulturenheten I samrådet 2013 ansåg enheten att ett bättre anpassat förslag med en mindre volym och sänkt höjd borde tas fram. I det nya förslaget har tillbyggnaden flyttats ut från vattentornet och är därmed ett tydligare tillägg, vilket är bra. Att tillbyggnaden har vridits ut mot Norra Bangatan bedömer enheten också som acceptabelt ur kulturmiljösynpunkt. Tillbyggnaden kommer dock att bli mer synlig från inloppet till Västervik med den nya placeringen vilket gör att volym, höjd och fasad blir ännu viktigare att anpassa till vattentornet som solitär i stadsbilden. I och med att man ändrat placeringen av tillbyggnaden är det mindre bra att samtidigt öka volymen. Alla förändringar av gamla vattentornet bör ta hänsyn till dess arkitektur och kulturhistoriska värde och tillbyggnaden bör underordna sig vattentornet vad gäller höjd, volym, fasad och färg. Föreslagen detaljplan gör inte det. Tillbyggnaden får gärna ha ett modernt och eget uttryck. Vattentornet har ett stort lokalhistoriskt värde och Kalmar läns museums kulturhistoriska utredning bör följas. Föreslagen q-märkning är bra. Kulturenheten är positiv till ändrad användning till bostäder och kontor då det skulle innebära att förfallet av byggnaden stoppas. Byggnader som inte sköts förfular miljön och är kostsamt. I möjligast mån bör ursprungliga byggnadsdetaljer och teknik sparas för att visa hur byggnaden har använts. Innan ombyggnad bör en invändig dokumentation göras. Vattentornet ligger utanför nu gällande riksintresseområdet. Hänsyn ska dock fortfarande tas till riksintresset som även kan påverkas av sådant som ligger utanför riksintresseområdet. En tydligare analys om påverkan på riksintresset bör tas fram. I framtagen analys används endast nollalternativet fortsatt förfall och framtida rivning. I konsekvensbedömningen skriver man att påverkan på riksintresset blir hög, och påverkan på kulturmiljön blir negativ, från vissa lägen. Denna bedömningen borde leda till att fler tillbyggnadsalternativ utreds för att hitta det alternativ som är minst skadligt ur kulturmiljösynpunkt. Kommentar: Riksintressebeskrivningen har ändrats sedan samrådet och eftersom såväl vattentornet 4(23)

42 som stadens siluett som värdebärare av riksintresset nu har utgått så innebär inte planförslaget någon påtaglig skada på riksintresset. Planförslaget innebär dock en stor påverkan på stadsbilden och därför ska man i planen trycka mer på vikten av arkitektur av hög kvalitet. Detta införs såväl i planens syfte som under f1 i planbeskrivningen inför granskningen av planen. 4. Miljö- och byggnadsnämnden Gamla vattentornet ingår inte längre i riksintresset för kulturmiljövården H90 Västervik. Detta bör införas i plankarta och planbeskrivning. Det är positivt att tornet kan ges en ny användning så att byggnaden kan bibehållas. Bostäderna och kontoren får särskilda kvaliteter pga läge och utformning. Utseende och stadsbildsmässigt kommer tillbyggnaden dock att på långt håll te sig som en rejäl förtjockning av befintligt torn och på nära håll som ett höghus ihoptryckt mot det gamla tornet. Fasadens intryck kan diskuteras. Placeringen av tillbyggnaden medför att den tillsammans med tornet syns i hela sin bredd mot vattnet i nordost. Illustrerade förändringar i tornet med nya fönster mm är positiva för intrycket av byggnaden. Planen reglerar inte andelen kontor/bostäder. Är det meningen? Begränsningen av tillbyggnaden följer illustrerad tillbyggnad. Kan bli problem om ändringar och behov av större area uppkommer tex en extra hiss som beskrivs på sid 10 i planbeskrivningen. E-området prickat. Blir svårt att uppföra ny byggnad om befintlig station behöver bytas ut. För att underlätta bygglovshandläggning för byggrätten inom e2 bör plankarta och planbeskrivning kompletteras med bestämmelse respektive illustration på hur byggnaden ska utformas. Det blir svårt att uppföra en byggnad varsamt och samtidigt anpassa den höga tillåtna totalhöjden i terrängen, med hänsyn till höjdskillnaderna på platsen. Det finns risk för stora markutfyllnader eller sprängningsarbeten. Användningssättet för byggrätten inom e2 är otydlig. Gäller bostad/samlingslokal för övernattning så ska det framgå av plankartan. Annars kan det bli svårt att ställa krav på brand och tillgänglighet i bygglovet. Hur är anslutningen till komplementbyggnaden/parkeringarna inom e2 tänkt? Varken plankarta eller planbeskrivning anger att e2-området ska anslutas till Smedjegatan. Det ser ut som att illustrationen visar trappor från parkeringen, hur löser man i så fall tillgängligheten till/i komplementbyggnaden med hänsyn till det kuperade området? På sid 7 i planbeskrivningen står att det inte krävs ett utökat 5(23)

43 marklov i detaljplanen eftersom marknivån beslutas i bygglovet. Behovet av bestämmelsen a1 kan ifrågasättas eftersom det alltid krävs marklov om markens nivå ändras avsevärt inom detaljplanerat området, om inte detaljplanen säger annat. Är det angivna plushöjderna i plankarta och illustrationskarta befintliga eller planerade? Planbeskrivningen Om radon bör det tydligare framgå på sid 4 att byggnation ska ske radonsäkert eftersom det är högradonmark i området. I planbeskrivningen bör det också stå att radonundersökningar bör göras i bostäderna vid anläggande av altan och lekplats. Det bör läggas till i planbeskrivningen att det finns småindustri i området som kan ge påverkan i form av störningar främst i form av buller. Positivt att området närmast Järnet planläggs som naturmark. Sid 6, ordet fastigheter bör bytas till byggnader. Illustration sid 6 planbeskrivningen visar en planlösning som kanske inte följer kraven på tillgänglighet för bostäder. Sid 7 första stycket; oklar text. Vilken autentisk planering och ursprungliga tänkta form avses och hur känner vi dessa? Från vilken äldre detaljplan? Inte C9, nu gällande plan. Sid 11 sista stycket; bygganmälan bör ändras till startbesked, då begreppet bygganmälan inte längre är aktuellt. Kommentar: Förtydligande av att tornet inte längre ingår i Riksintresset kommer framgå av planhandlingarna. Andelen kontor/bostäder regleras inte i planen då utformningen med all sannolikhet i första hand kommer vara lämplig för boende, däremot ges möjligheten till kontor för att inte utesluta möjligheten i de fall någon lägenhetsinnehavare skulle finna det som lämpligt. Byggrätten utökas något/ges en marginal inför granskningen för att ha en flexibilitet i bygglovet. Byggarean utökas till 180 kvm för att göra plats åt en extra hiss (räddningshiss). Prickmark inom E-området tas bort. Gällande byggrätten inom e2 så finns en suterräng-skiss kopplat till totalhöjd framtagen under planarbetet som har bedömts vara realistisk och tar hänsyn till höjdskillnaderna. Vidare utformning kommer framgå i bygglovsfasen vilket kommer förenklas utifrån att helheten av nybyggnation inom fastigheten presenteras. Planhandlingarna kompletteras med denna skiss i granskningen. Gränsen kring e2 ska vara en egenskapsgräns och användningen för e2 är därmed BK (bostad, kontor). Ändring till detta görs i plankartan. Gällande anslutningen till komplementbyggnaden/parkeringarna inom e2 så 6(23)

44 är tanken idag att huvudingång till komplementbyggnaden är från parkeringen som ligger i samma plan som komplementbyggnaden. Däremot kommer även ingång kunna ske på baksidan mot tornet. Se illustrationsplan. Bestämmelsen a1 tas bort. I plankartan är plushöjderna uppmätta medan i illustrationskartan finns beräkningar för planerade höjder som uppfyller lutningskrav. Förtydliganden görs i planbeskrivningen kring radonsäkerhet vid byggnation samt radonundersökningar vid anläggning av lekplats/altan. Justeringar görs i planbeskrivningen, avsnitt Buller, att småindustri i området kan ge påverkan i form av störningar främst i form av buller. Övriga textjusteringar görs enligt förslag. Gällande autentiska placering är det varierande underlag från bl.a. Kalmar och Västerviksmuseum från tiden då vattentornet var aktivt dvs from 1905 fram till ca -40 och-50-talet. Inom aktuellt planområde berör referensen framförallt komplementbyggnaden där boendekvarter tidigare fanns som numera är rivet. 5. Västervik Miljö och Energi AB Affärsområdet Vatten I planbeskrivningen under avsnitt Vatten och avlopp, tredje stycket, är det oklart kring gamla rörledningar i en stig. De gamla ledningarna ligger mot Norra Bangatan och där finns ingen stig. Där man nämner kommunens förbindelsepunkt menar man troligen förbindelsepunkten som anvisas av Västerviks Miljö och Energi AB. Ändra till korrekt benämning. Ändrad markanvändning med ändrade höjder och andel hårdgjorda ytor kan påverka dagvattenflödena. Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt och fördröjas inom fastigheten. I den mån detta inte är möjligt ska vattnet avledas via förbindelsepunkten. Hur säkerställs det inom fastigheten? Det kanske inte blir ett problem inom fastigheten pga höjdläget men det är viktigt att planera så att inte kringliggande fastigheter får problem. En dagvattenutredning bör göras för att säkerställa att ändrad markanvändning inte skapar problem inom ett utanför fastigheten. Kommentar: Planhandlingarna kompletteras inför granskningen med en tydligare beskrivning av omhändertagandet av dagvatten. Övriga synpunkter beaktas i det fortsatta planarbetet. 6. Räddningstjänsten i Västerviks kommun Gällande hänvisning till BBR, skall man hänvisa till nu gällande BBR. Brandvattenförsörjning skall säkerställas. I samband med bygglov hanteras byggnadens brandskydd enligt gängse rutin. Kommentar: Synpunkterna beaktas i det fortsatta planarbetet. 7(23)

45 7. Turbinen 4 Projektet med gamla vattentornet tycker vi har många brister. De klagomål och förslag som vi lämnade i samband med förra samrådsmötet 2013 anser vi i stort sett inte tillgodosetts över huvud taget. Utfarten från vattentornets parkering går ner mot Kattkullegatan mitt emot vårt hus. Detta kommer att medföra billyktor som lyser rakt in i vårt hus kök, matsal och vardagsrum. Detta är inte acceptabelt. Vårt förslag är att uppfart och parkering istället planeras ner mot Järnet. Planen är som vi förstår det att byggfordon under byggnadstiden (flera år!) ska åka/lasta från Kattkullegatan, en gata som är mycket smal, med flera utfarter från båda sidor av gatan, det kommer inte få plats. Det kommer också medföra mycket buller från maskiner mm. Mot Järnet finns inga grannar som störs av detta samt att det finns stora ytor för maskiner, lastfordon och material. En ökad trafik på Kattkullegatan ser vi som mycket negativt. Idag är det 16 lägenheter planerade och många har två bilar vilket innebär att 32 fordon möjligen kommer åka fram och tillbaka morgon och kväll. Vi köpte vår fastighet bl.a. på grund av det lugna området eftersom vi har små barn och ser gärna att det fortsätter på det viset. En in/utfart mot Järnet skulle vara ett mycket bättre alternativ även i detta avseende. Idag har vi havsutsikt från övervåningen och en härlig utsikt över grönområdet. Enligt planförslaget kommer vi mista den utsikten och istället titta in i ett höghus samt en miljöstation samt carportar. Detta accepterar vi inte. Vi ser det både som en försämring av vår livskvalitet samt ur ett ekonomiskt perspektiv då vår fastighet blir mindre attraktiv. Utbyggnaden har förskjutits ett snäpp gentemot förra förslaget för att tillgodose våra önskemål. Dock har utbyggnaden blivit avsevärt mycket större i detta förslag vilket gör att utsikten blir ännu sämre! Ytterligare vridning av utbyggnaden mot havet minskar problematiken med minskad/utebliven utsikt. Lägenheter i vattentornet kommer innebära att det boende får insyn rakt in i vårt hus och trädgård. Inte acceptabelt. Även i detta avseende är en vridning av utbyggnaden att föredra. Byggnationen kommer att medföra en hel del sprängningsarbete, eftersom det finns mycket radon/uran i berget ser vi en risk med detta. En oro att detta påverkar vår fastighet och vår hälsa finns givetvis. Länsstyrelsen har en stark påverkan på projektet och en tydlig åsikt i att siluetten av Västervik med det gamla vattentornet ska bevaras från olika utvalda platser, Gränsö, Slottsholmen mm. Ändå har de bidragit med att utbyggnaden blivit mycket större än förra förslaget då de haft fordringar på att tornet skulle inrymma lägenheter av olika storlekar. Mycket motsägelsefullt! Kommentar: 1. In/utfart är placerad mot Kattkullegatan eftersom detta innebär kortast möjliga vägdragning och minst påverkan på terrängen. Likaså är det viktigt att fastigheten är tillgänglig enligt lag för de boende i tornet att ta sig från parkering till entrén. Denna vägsträckning innebär även att så stor del som möjligt av naturen kan bevaras orörd. 8(23)

46 Beräkningar har dock genomförts för att bedöma möjligheterna till parkering ner mot Repslagargatan. Dessa har visat att höjdskillnaderna är för stora för att kunna efterleva tillgänglighetskraven. In/utfarten dras om mer söderut än befintlig infart idag, så denna hamnar utanför E-området, vilket innebär att bilarna lyser mer mellan husen istället för rakt mot huset på Turbinen 4. På så vis sker inga bländande ljus rakt in i huset. Det kan också tilläggas att utfarten i illustrationen är placerad i en nedförsbacke, vilket innebär att bilarna lyser ner i backen och inte rakt mot husen. 2. Under en byggnadsperiod kommer störningar uppstå inom området, det är oundvikligt. Det finns dock ett intresse från alla parter att denna period blir så kort som möjligt. Gängse vedert agen hänsyn kommer att tas och målet är även att börja med infart och parkering bl.a. för att avlasta ur trafikhänseende. 3. Kommunens bedömning är att trafiken inte nämnvärt kommer att påverkas då ökningen av antalet boende bedöms som ringa. 4. Området ligger i Västerviks tätort och bebyggelsen med intilliggande grönområde har funnits under längre tid, men som boende i en tätort äger man enbart sin egen tomt och kan inte alltid rå över sin utsikt. Det är därför svårt att som fastighetsägare räkna med att omgivningen inte kommer förändras med tiden. Kommunens roll är att behandla alla intressen och göra en avvägning vad som är rimligt i varje fall. I det nya samrådsförslaget har den nya tillbyggnaden vridits ett snäpp, för att komma längre ifrån befintlig bebyggelse. Ytterligare vridning av tillbyggnaden har bedömts påverka helhetsintrycket negativt från andra viktiga vinklar i stadsbilden. 5. se svar 4:a 6. Exploatören och det företag som genomför sprängningarna i området ska se till att intilliggande fastigheter inte utsätts för hälsoskadliga risker. En radonmätning kan genomföras före och efter sprängningarna för den närliggande bebyggelsen. 8. Kattkullegatan 6 Då jag som berörd fastighetsägare erhållit detaljplanen för gamla vattentornet samt deltagit i samrådsmöte vill jag framhålla mina synpunkter både som fastighetsägare och allmänhet enligt följande: För det första vill jag understryka att jag är absolut helt emot både detta och tidigare planförslag. Man har inte tagit hänsyn till de åsikter och förslag som vi fastighetsägare lämnade vid samrådsmötet Detta nya förslag är istället än mer undermåligt på alla sätt. Den nya vridningen tillsammans med de 16 nya garagen och sopstationen för att vi/jag drabbas ännu mer. Dett är oacceptabelt och ej i enlighet med att kommunen ska företräda båda parter. Vridningen är ej i enlighet med det förslag vi åberopat tidigare. Det försämrar och kränker vår och framför allt min privata sfär med sin insyn både i fastigheten och tom nästan in till husväggen på min baksida. Riskerar sprickbildning i fasader och grunder på befintliga fastigheter med risk för ökad radonhalt. Risk även för sättningar. 9(23)

47 Hur kan kommunen garantera till 100% för all framtid att vare sig min fastighet eller jag och min familj inte kommer att påverkas negativt av detta fysiskt, psykiskt, ekonomiskt eller byggnadsmässigt. Vem är ansvarig för ev kostnader om något inträffar i framtiden? Då jag har 23 m husgrund med hel källare ca 15 m från den punkt där man ska spränga för sopstation och 16 garage. Detta vill jag ha ett mycket exakt och juridiskt hållbart svar på (ansvarsfråga/försäkringsansvar). Det nya förslaget med två tillbyggnader intill tornet, sopstation och 16 garage kommer att ta hela min utsikt vilket både livskvalitetsmässigt och fastighetsvärdesmässigt kommer orsaka mig betydande skada. Är detta lagligt? Jag kräver svar! Jag vill även ha svar på hur kommunen ser etiskt och moraliskt på vad jag utsätts för. Att i framtiden leva under premisserna att inte veta om, när och hur eventuella skador/men gällande hälsa och byggnader inträffar innebär en betydande psykisk stress. När skador och hälsoproblem visar sig gällande bla radon är det redan för sent. Vem tar på sig ansvaret för detta, det vill jag ha svar på. Parkområdet utgör en välbesökt plats året runt för alla åldrar och varelser. Det är så gott som det enda orörda naturområde vi har kvar i centrum med sina berg och sin grönska. Västervik har idag cirka tre centrala grönområden, Gamla Kyrkogården, Stadsparken och Kattkulleberget/skogen. Av dessa tre så kommer Gamla Kyrkogården under de nu kommande två vintrarna försvinna nästan helt då Kyrkogårdsförvaltningen bestämt att fortsätta avverkningen av det gamla trädbeståndet, endast enstaka större träd kommer att sparas om de är friska. Viss återplantering kommer att ske men det kommer att ta flera generationer innan vi får tillbaka den gröna lungan som den utgör idag. Stadsparken, Allén och Esplanaden kommer enligt utsago också gå samma öde till mötes som trädbeståndet på Gamla Kyrkogården samt att kommunen har varit mycket dåliga på återplantering. Därför undrar jag och vill ha svar på hur kommunen ser på detta. Det område som nu eventuellt skall styckas av och bli privat tomtmark kommer inte längre att kunna vara en plats för rekreation, lek och havsutsikt för allmänhet och djurliv. Det används dessutom mycket flitigt av intilliggande skola och dagis. Vi skall tänka på att alla barn inte har möjlighet utifrån sina hemförhållanden att komma ut i naturen. Granberg far med direkt osanning då han i plan och genomförandebeskrivningen skriver Närliggande daghem och skola använder den angränsande skogsdungeliknande miljön vid olika skolarbeten/friluftsaktiviteter och allmänheten som strövområde. Även kommunen hävdar fortfarande detta i de material jag erhållit. Det är INTE dungen som används utan bergspartiet med sina klippformationer och utsikt. En eventuell avstyckning innebär därför en väsentlig inskränkning för skola, allmänhet och djurliv! I Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 står även att läsa; Avstyckningen av tomt vid Gamla vattentornet inverkar inte i någon större utsträckning på tillgängligheten till området som helhet. Även detta förvånar mig mycket! Hur är det ens möjligt att skriva detta då det är helt uppenbart att tillgängligheten blir lidande i allra högsta grad. Jag vill ha svar på hur kommunen ser på detta med tillgängligheten till området före och efter eventuell avstyckning till privat tomtmark. 10(23)

48 Detta är Västerviks enda kvarstående naturpark vilken är unik med både skog, klippor, berg och havsutsikt inom ett och samma område. Jag vill hävda att vi stympar detta vid en avstyckning. Man hänvisar till att endast boende inom 50 m ska tillfrågas. Hur avgörs detta och från vilken punkt utgår man? Var i bygglagen regleras detta? Varför ska man ha 10 år på sig att bygga detta? Min privata sfär kommer om detta genomförs bli helt inskränkt då jag i min fastighet med tillhörande lägenheter kommer att få total insyn på båda våningsplanen samt på min balkong och tomt. Detta är inte acceptabelt ur någon synvinkel samt direkt ohälsosamt gällande att veta att man hela tiden kan vara iakttagen. Hemmet skall vara en plats där man känner sig trygg och privat, inget annat! Dessutom blir det mycket svårare om jag vill hyra ut vilket jag då även lider ekonomisk skada av. Hur kommunen ser på detta vill jag ja exakt svar på! Den enda anledningen till att jag köpte denna fastighet var att den ligger vid ett grönområde samt att trafiken skulle vara så ringa som möjligt, samt uthyrning vid behov. Men även för den fantastiska utsikten vilket är avgörande för min livskvalitet. Om denna detaljplan godkänns så kommer trafiken att öka väsentligen, framförallt vid min fastighet då jag har hörntomt vid korsning samt att den planerade av/påfartsvägen är placerad vid min tomt vilket påverkar mig och min familj negativt i allra högsta grad. Så pass mycket att jag måste överväga om jag kan bo kvar. Även här vill jag ha svar av kommunen, ska boende i befintliga fastigheter tvingas bort till förmån för nybyggnation? Det är ju inte så att dessa planerade lägenheter kommer att lösa problemet med underskott av lägenheter i Västervik utan endast vara till gagn för dem som har en relativt hög socioekonomisk status samt enligt Granberg redan har villor men vill ha unikt boende. Jag vill även veta hur kommunen ser på att Granberg helt plötsligt ökat antalet lägenheter/kontor till det dubbla vilket medför ännu mer trafik på denna lilla gata i anslutning till skola? Vi har redan mycket trafik till och från skola/dagis samt att den används som genväg för trafik till och från Östersjövägen, Lektor Berlins väg, Esplanaden och Hallströmsgatan. Det är inte bullernivån jag åsyftar utan trafiken i sig och hur vi boende påverkas av detta. Hur ser kommunen på detta? Tillbyggnaden kommer att väsentligen förfula min och andra befintliga fastighetsägares utsikt men bli helt till förmån för att passa de planerade bostäderna. De planerade garagen spär på detta oerhört mycket även om de enligt R Granberg skall sprängas ned i berget en bit. Dock inte tillräckligt med tanke på den skada jag blir lidande av utsiktsmässigt men även hur det i min mening både förfullt och kränker detta fantastiska område. Den planerade av/påfartsvägen samt planerade parkeringar kommer även i det senaste förslaget att ge bländande och roterande ljussken på samtliga våningsplan, tomt och balkong. Detta ljusspel blir ju extra intressant och störande under det mörkare vinterhalvåret! Är detta lagligt? Även om Riksintressen ändrats sedan 2013 så skall hänsyn faktiskt 11(23)

49 fortfarande tagas och därför efterlyser jag en djupare och betydligt mer professionell konsekvensanalys. Kommer detta? I det nya förslaget skall utbyggnaden ske utifrån vägg med idag befintliga originalrösten. Dessa skall ju enligt andra instanser inte röras. Men då fakta och ritningar ihoplandas oseriöst samt oprofessionellt så vill jag veta om kommunen och R Granberg verkligen har 100% koll på vad Ni gör. Jag vill ha svar på om Ni anser Er ha den kollen? Ett tips vore att se över vissa saker för att vara trovärdiga. Det talas och skrivs främst om hur man skall bygga radonsäkert i det nya förslaget. Dock tas egentligen inte alls upp hur man skall ta hänsyn till befintliga äldre byggnader vilka inte är dimensionerad för denna eventuella byggnation med massiva sprängningar i direkt anslutning. På samrådet framkom med all önskvärd tydlighet att vare sig planarkitekt, R Granberg med sin arkitekt T Lyberg hade någon som helst kunskap om sprängningar och än värre vem som bär ansvaret om något händer. Detta framstår för mig som både skrämmande, ansvarslöst och oseriöst. Jag vill ha svar på hur kommunen ser på detta, både juridiskt, professionellt, etiskt och moraliskt mot oss sakägare. Byggnader bör enligt Miljö- och byggnadsnämnden uppföras varsamt i området. Dessutom skriver planarkitekterna i sitt senaste utskick att de närmast boende drabbas hårdast. Hur får kommunen ihop detta? Det är helt motsägelsefullt för mig. Svar önskas även på det. Hur reglerar detaljplanen fördelningen/andelen kontor och bostäder? Jag vill ha svar på det då jag ej lyckats finna det. Dessutom har E-området fortfarande prickar vilket kan bli problem om något måste göras. I planbeskrivning på s. 7 verkar finnas oklarheter. Vilken tilltänkt planering och ursprungligt tänkta form menar man och hur skall jag veta det? Kartan är från en äldre detaljplan så vad gäller??? Gällande eventuellt ökade dagvatten och avloppsmängder så vill jag ha juridiskt bindande garantier för att min fastighet ej kommer att drabbas. Detta då kommunens ledning redan i år orsakat min fastighet två stycken översvämningar i källaren under September månad Det vill jag ha ett utförligt svar på. Min fastighets värde kommer oavkortat att sjunka i värde om detta genomförs vilket jag inte kommer att acceptera. Då kommunen hävdar motsatsen så vill jag därför ha en omfattande samt juridiskt hållbar redogörelse från den om hur detta ens kan vara möjligt! Samt garantier om att min fastighets värde ej minskar p.g.a eventuella skador, förintad sjöutsikt, hälsoskäl, ökad trafik samt ALLA andra eventuellt oförutsedda saker som detta förslag kan förorsaka mig och min familj. Utöver detta vill jag återigen hänvisa till samt understryka hänvisa till två artiklar hämtade ur Västerviks Tidningen vilka behandlar riskerna med eventuella sprängningar och bebyggelse i berört område vilka nu kommer bli ofantligt mycket större p.g.a mer sprängning. 1/ Kommunalt stop föreslås för uranbrytning, sidan 1, stycke 2, 5 och 6. Källa: Vt / Tusen hus i Västervik har för hög radonhalt, sidan 1, stycke 5, 6 och 7. Källa: Vt Jag är helt emot denna detaljplan och all eventuell avstyckning/ 12(23)

50 bebyggelse av ovan nämnda skäl. Jag emotser svar snarast på min erinran, sist fick jag/vi vänta drygt två år. Kommentar: Hänsyn har tagits till närboendes olika önskemål sedan tidigare planförslag i den mån det varit möjligt, rimligt och realistiskt. I det nya samrådsförslaget har bl.a. den nya tillbyggnaden vridits ett snäpp, för att komma längre ifrån befintlig bebyggelse. Ytterligare vridning av tillbyggnaden har bedömts påverka helhetsintrycket negativt från andra viktiga vinklar i stadsbilden. Vidare har aspekter rörande avfallshantering ändrats likväl som en omdisponering av området där bl.a. parkering flyttats från närmsta granne. Önskemålet om att förlägga infart och parkering mot Repslagaregatan har vid beräkningar visat att höjdskillnaden är för stor för att man skall kunna möta tillgänglighetskrav likväl som att naturområde då även skulle försvinna vilket inte är önskvärt. Fasadutformning med eventuella solreflexer m.m. styrs under bygglovet. Detta är exempel på åtgärder för att minska negativ påverkan för de närboende. Till planhandlingarna finns en radonundersökning som visar aktuella radonvärden i området, denna visar att marken är möjlig att bebygga för bostäder. Exploatören och det företag som genomför sprängningarna i området för uppfarten ska se till att intilliggande fastigheter inte utsätts för hälsoskadliga risker. En radonmätning kan genomföras före och efter sprängningarna för den närliggande bebyggelsen. Om levnadsstandarden försämras för de närboende eller andra skador uppkommer på fastigheten efter genomförandet får en utredning om skadeersättning genomföras, som bekostas av exploatören eller företaget som orsakar skadan. Det finns ett intresse från kommunen att tornet behålls i gott skick och därmed kan tornet behöva en ny funktion för att inte stå och förfalla. För de nya bostäderna behöver en viss yta tas i anspråk för tomtmark, som kan nyttjas för parkering och uteplats för de boende m.m. Vid avstyckningen kommer fortfarande stora delar av området att bevaras som natur och vara tillgängliga för allmänheten, bland annat parkområdet. De besökande får dock besöka området i öster istället för höjden intill tornet. Naturmarken är tillgänglig från Norra Bangatan. Förutom grönområdet som säkerställs som Natur inom detaljplanen finns stora delar av grönområdet söder om planområdet kvar. Gällande detaljplan C9 med bestämmelserna allmänna platser, planteringar, kyrkogård gäller fortsättningsvis här. Detta grönområde är tillgängligt för allmänheten från såväl Kattkullegatan som Repslagaregatan. Vad gäller Gamla kyrkogården så ägs denna fastighet (Västervik 4:11) av Västerviks Församling och kommunen äger med andra ord inte frågan över trädbeståndet inom kyrkogården. Stadsparken jobbar kommunens samhällsbyggnadsenhet just nu med att omdana till en generationspark för alla med investeringar i lekplats, belysning, växtlighet mm de kommande åren. I övrigt finns det gott om naturliknande grönområden i Västerviks tätort tex vid Skogshaga/ Laxen, Västralund, Kvännaren, Peru och Lögarbergen för att nämna några. Det finns ingen bestämd gräns (50 m eller annat) för att man ska räknas som sakägare i en detaljplan. I Västerviks kommun bedömer kommunen (kart- och mätingenjörer på samhällsbyggnadsenheten) vilka som anses påverkas av detaljplanen och därmed vara sakägare, från plan till plan. Alla har rätt, sakägare eller ej, att yttra sig över planen, men det är endast sakägare som har rätt att överklaga den. En konsekvensutredning har utarbetats som behandlar tillbyggnadens placering och utformning och vad detta kan innebära för riksintresset (innefattar dock sedan sommaren 2015 bl.a. inte längre Gamla Vattentornet) och de boende i området. Området ligger i Västerviks tätort och bebyggelsen med intilliggande grönområde har funnits under längre tid, men som boende i en tätort äger man enbart sin egen tomt 13(23)

51 och kan inte alltid rå över sin utsikt. Det är därför svårt att som fastighetsägare räkna med att omgivningen inte kommer förändras med tiden. Kommunens roll är att behandla alla intressen och göra en avvägning vad som är rimligt i varje fall. Någon ytterligare konsekvensutredning är inte planerad utifrån att riksintresset är förändrat och inte längre gäller. Gällande trafiken i området så kommer denna att öka något, men inte till den grad att man bedömer att det kommer påverka trafiksituationen som helhet i någon markant omfattning. De ljusspel som kan tänkas bli på kvällarna förväntas inte heller ske så ofta att det kan räknas som störande för de närboende och det är framförallt riktningen på ljusen mot husen som är det viktiga (i detta fall utfarten). Utfarten är placerad så att bilarna lyser mellan husen, samt i en nedförsbacke vilket gör att bilarna främst lyser ner i marken. Detaljplanen reglerar inte andelen kontor/bostäder. Utformningen kommer med all sannolikhet i första hand vara lämplig för boende, däremot ges möjligheten till kontor för att inte utesluta möjligheten i de fall någon lägenhetsinnehavare skulle finna det som lämpligt. Prickmark inom E-området tas bort. 9. Kattkullegatan 1 Gällande ursprunglig planering syftas på tiden då vattentornet var aktivt dvs from slutet på 1800-talet fram till ca -40 och-50-talet. Referensen berör framförallt komplementbyggnaden inom aktuellt planområde där boendekvarter tidigare fanns som numera är rivet. Det bygger på varierande underlag och fotografier från bl.a. Kalmar och Västerviks museum. Planhandlingarna kompletteras inför granskningen med en tydligare beskrivning av omhändertagandet av dagvatten och MKN vatten. Kommunen kan inte garantera vare sig värdeökningar eller minskningar likaledes som fastighetsmarknaden i sin helhet. Generella erfarenheter tyder dock på att närområden som rustas upp eller får ny funktion (t.ex. gamla industrier) i form av boende inte leder till värdeminskning. Gällande bilaga 1 behandlar denna artikel främst konsekvenserna av att bryta och utvinna uran för försäljning, för industriellt bruk. Artikeln syftar i huvudsak inte till sprängningar för att anlägga vägar etc. för nya bostadsändamål i mindre skala. Förslaget avslogs av Västerviks kommuns politiker i kommunstyrelsen. Gällande bilaga 2 är kommunen medveten om att det finns uran och radon i området. En särskild utredning om detta finns med bland detaljplanehandlingarna och de radonvärden som framkommit enligt rapporten ligger inom Boverkets normer. Som en extra säkerhetsåtgärd ska en radonsäker konstruktion användas vid ombyggnationen. Att förvandla området kring vattentornet, som i alla tider varit en friluftspark för boende i stadsdelen, till mark för bostäder är ett stort ingrepp för de boende i området. 1. När ändrades stadsplanen för området? 2. Varför har en så stor förändring inte presenterats för invånarna i Västervik? 3. Varför har inskränkningar gjorts i invånarnas sedvanerätt att 14(23)

52 disponera området för sitt friluftsliv? 4. Vilka villkor har gåvogivaren av markområdet (kunglig person) ställt i sitt gåvobrev? 5. Kan kommunen presentera handlingar som visar hur kommunen erhållit marken? Skulle kommunen genomföra förändringen av stadsplanen kommer detta att medföra stora inskränkningar till möjligheten att utnyttja min fastighet. Skadan är så stor och omfattande att jag kräver att fastigheten inlöses av kommunen. Kommentar: 1. När ändrades stadsplanen för området? Ur planbeskrivningen sid 3: Området ligger inom stadsplan C9 från 1927 där marken regleras som allmänplats, plantering, kyrkogård. Med en mer specificerad detaljerad användning som vattentorn. 2. Varför har en så stor förändring inte presenterats för invånarna i Västervik? Det pågående detaljplanearbetet är en föreslagen förändring som allmänheten har möjlighet att ta del av och ha synpunkter om. 3. Varför har inskränkningar gjorts i invånarnas sedvanerätt att disponera området för sitt friluftsliv? Som i många sammanhang i en stad/kommun sker förändringar som kan påverka invånarna, kommunen säljer löpande mark till olika intressenter. I det här fallet har kommunen en önskan om att gamla vattentornet bevaras och upprustas och får en ny långsiktigt funktion. Genom detaljplaneprocessen gör man en prövning för omvandling av det gamla tornet till bostäder. Således förslås i planen att marken/fastigheten avstyckas och inte längre ingår i kommunens mark/fastighetsbestånd. Delar av planområdet säkerställs i planförslaget som Natur och det finns också stor del grönområde kvar söder om planområdet. 4. Vilka villkor har gåvogivaren av markområdet (kunglig person) ställt i sitt gåvobrev? Kommunen har inte funnit några dokument om att drottning Kristina skänkt marken för parkändamål och att detta i sin tur skulle vara juridiskt bindande för marken. Tidigare kungar och drottningars åtaganden styr normalt inte användningen av marken, även om det finns fall där detta har påträffats. Det är kommunen som har planmonopol på att utarbeta planer och reglera marken, samt göra avvägningen mellan vad som ska vara allmänt ändamål och vad som ska vara enskilt. 5. Kan kommunen presentera handlingar som visar hur kommunen erhållit marken? Nej, men kommunen är sedan länge lagfaren ägare av marken. 10. Turbinen 3 och Kattkullegatan 2 Vi motsätter oss förslaget till detaljplan som möjliggör för utbyggnad av vattentornet för bostäder och kontor samt tillhörande tillfartsväg och carportar. 15(23)

53 Kommentar: Förslaget innebär stor negativ påverkan på själva Kattkulleberget och för de befintliga villorna på Kattkullegatan 1, 2, 4 och 6. Att anlägga en infart, miljöhus och 16 carportar från lilla Kattkullegatan får stora konsekvenser beträffande trafik och andra störningar. Nivåskillanden kommer innebära att vi får billjus in i vår fastighet vid in- och utfart till vattentornet. Miljöstation och 16 carportar har en stor byggnadsvolym som kommer att kännas påträngande nära befintlig bebyggelse samt begränsa vy och tillgänglighet till naturområdet. Volymen på tillbyggnaden är för stor. Den kommer att blockera nuvarande havsutsikt för ett flertal boende. Sprängning i Kattkulleberget kan innebära en ökad risk för radon då sprängningen kan orsaka nya sprickor i berggrunden. Vi har idag inga förhöjda värden av radon på Kattkullegatan 2. En konsekvensutredning har utarbetats som behandlar tillbyggnadens placering och utformning och vad detta kan innebära för bl.a. de boende i området. I denna behandlas bland annat insyn över villaområdet, utsikten mot havet, bländande fasadmaterial m.m. Området ligger i Västerviks tätort och bebyggelsen med intilliggande grönområde har funnits under längre tid, men som boende i en tätort äger man enbart sin egen tomt och kan inte alltid rå över sin utsikt. Det är därför svårt att som fastighetsägare räkna med att omgivningen inte kommer förändras med tiden. Kommunens roll är att behandla alla intressen och göra en avvägning vad som är rimligt i varje fall. I det nya samrådsförslaget har tillbyggnaden vridits ett snäpp, uppfarten ändrats något, sophus planeras i byggnad för att minska lukt. Fasadutformning med eventuella solreflexer m.m. styrs under bygglovet. Detta är åtgärder som kan vidtas för att minska negativ påverkan för de närboende. Lämpligast placering av sophantering är mot Kattkullegatan, vilket beskrivs i konsekvensutredningen. I det nya samrådsförslaget finns en möjlig placering av ett miljöhus i plankartan. Luft och andra olägenheter beräknas minska då sopor hanteras i ett miljöhus. Gällande tidigare förslag om parkering mot Repslagaregatan har beräkningar visat att höjdskillnaden är för stor för att man skall kunna möta tillgänglighetskraven likväl som att naturområde då även skulle försvinna vilket inte är önskvärt. Gällande trafiken i området så kommer denna att öka något, men inte till den grad att man bedömer att det kommer påverka trafiksituationen som helhet i någon markant omfattning. De ljusspel som kan tänkas bli på kvällarna förväntas inte heller ske så ofta att det kan räknas som störande för de närboende och det är framförallt riktningen på ljusen mot husen som är det viktiga (i detta fall utfarten). Utfarten enligt illustrationen är placerad i en nedförsbacke, vilket gör att bilarna främst lyser ner i marken. Till planhandlingarna finns en radonundersökning som visar aktuella radonvärden i området, denna visar att marken är möjlig att bebygga för bostäder. Exploatören och det företag som genomför sprängningarna i området för uppfarten ska se till att intilliggande fastigheter inte utsätts för hälsoskadliga risker. En radonmätning kan genomföras före och efter sprängningarna för den närliggande bebyggelsen. Om levnadsstandarden försämras för de närboende eller andra skador uppkommer på fastigheten 16(23)

54 11. Kattkullegatan 10 efter genomförandet får en utredning om skadeersättning genomföras, som bekostas av exploatören eller företaget som orsakar skadan. Delar av planområdet säkerställs i planförslaget som Natur och det finns också stor del grönområde kvar söder om planområdet. Kommentar: Vi motsätter oss helt detta planförslag. Se tidigare yttrande där vi bl.a. påpekade: Kattkulleberget innehåller både Uran och Radon, beträffande Uranet går det genom berg och jord. Det framgick på samrådet att det blir bergsprängningar och det är inte lyckat, dels att Uran och Radon frigörs samt att omgivande fastigheter får sättningar i husen. Det kan bli så illa att vår fysiska hälsa tar skada av det, samt att det blir materiella skador på både egendom och fastighet. Vi bor i ett fantastiskt område och skulle den här detaljplanen verkställas och alla åtgärder verkställas kommer våra fastigheter att drastiskt sjunka i värde. Tillbyggnaden på vattentornet förstör hela exteriören, vi ser det som en våldtäckt på en vacker byggnad. Kattkulleberget och dess omgivningar är ett mycket populärt område för skolklasser, som nästan dagligen vistas i området, även för de barn som ej i sina hemförhållanden har möjlighet att vistas i natur- och lekområden, är det därför också viktigt att området bevaras och inte för all framtid förstöras. Hänvisar till artikel Kommunalt stopp föreslås för uranbrytning, publicerad i Västerviks Tidningen. Till denna artikel hänvisar undertecknande till sidan 1. stycke 2, markerat röd färg samt styckena 5 och 6, markerat med röd färg, se bilaga A. En annan artikel är att Tusen hus i Västervik har för hög radonhalt publicerades i Västerviks Tidningen, hänvisar till sidan 1, styckena 5,6 och 7, markerat med röd färg, se bilaga B. Dessa två artiklar uttalar stora farhågor av sprängningar och bebyggelse i området, vilket påtalades på samrådsmötet. Som tillägg till tidigare yttrande vill vi påpeka att sprängningar i närheten av vattentornet kan skada själva tornet med tanke på de kulturhistoriska värdet, som Kalmar Läns Museum påpekar i sin bebyggelsehistoriska utredning. Enligt planförslaget under utnyttjandegrad/fastighetsindelning e4 får fastigheten inte avstyckas inom kvartersmark med hänsyn till kulturhistorisk värdefull bebyggelsemiljö. Vi önskar svar på denna erinran från Kommunstyrelsens förvaltning. Till planhandlingarna finns en radonundersökning som visar aktuella radonvärden i området, denna visar att marken är möjlig att bebygga för bostäder. Exploatören och det företag som genomför sprängningarna i området för uppfarten ska se till att intilliggande fastigheter inte utsätts för hälsoskadliga risker. En radonmätning kan genomföras före och efter 17(23)

55 sprängningarna för den närliggande bebyggelsen. Om levnadsstandarden försämras för de närboende eller andra skador uppkommer på fastigheten efter genomförandet får en utredning om skadeersättning genomföras, som bekostas av exploatören eller företaget som orsakar skadan. Kommunen kan inte garantera vare sig värdeökningar eller minskningar likaledes som fastighetsmarknaden i sin helhet. Generella erfarenheter tyder dock på att närområden som rustas upp eller får ny funktion (t.ex. gamla industrier) i form av boende inte leder till värdeminskning. Riksintressebeskrivningen har ändrats sedan samrådet och eftersom såväl vattentornet som stadens siluett som värdebärare av riksintresset nu har utgått så innebär inte planförslaget någon påtaglig skada på riksintresset. Planförslaget innebär dock en påverkan på stadsbilden och därför ska man i planen trycka mer på vikten av arkitektur av hög kvalitet. Detta införs såväl i planens syfte som under f1 i planbeskrivningen inför granskningen av planen. Hänsyn till tornets kulturvärden bedöms ha tagits genom bestämmelserna q1 och f1. Delar av planområdet säkerställs i planförslaget som Natur och det finns också stor del grönområde kvar söder om planområdet. Gällande artikelhänvisning behandlar den första artikeln främst konsekvenserna av att bryta och utvinna uran för försäljning, för industriellt bruk. Artikeln syftar i huvudsak inte till sprängningar för att anlägga vägar etc. för nya bostadsändamål i mindre skala. Förslaget avslogs av Västerviks kommuns politiker i kommunstyrelsen. Gällande den andra artikeln är kommunen medveten om att det finns uran och radon i området. En särskild utredning om detta finns med bland detaljplanehandlingarna och de radonvärden som framkommit enligt rapporten ligger inom Boverkets normer. Som en extra säkerhetsåtgärd ska en radonsäker konstruktion användas vid ombyggnationen. 12. Förvaltnings AB Smålandsbanan Vi har inget att erinra mot förslaget och noterar att tidigare i meddelade synpunkter angående hur ventilation mm bör ordnas vid en ombyggnad av gamla vattentornet till bostäder har beaktats. Som påpekats i andra yttranden kan det finnas behov att ordna bl.a. gång- och cykelvägar på ett mera ändamålsenligt sätt vid fler bostäder inom området. Förvaltnings AB Smålandsbanan vill i det sammanhanget framhålla att trottoaren utmed Norra Bangatans norra sida inte är belagd och borde få en bättre utformning utmed vår fastighet Smalspåret 1:1. En gångväg på den här sidan gatan innebär färre konflikter med biltrafik på fastighetsutfarter och till och från garage än den motsatta trottoaren. Kommentar: Synpunkten om gång- och cykelvägar tas i beaktande i kommunens fortsatta planering. 13. Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening (TKF) TKF:s yttrande behandlar endast påverkan på de kulturvärden som berörs av planförslaget. TKF instämmer i de rekommendationer som togs fram i den bebyggelsehistoriska utredning som Magnus Johansson tog fram TKF uppfattar att rekommendationerna tagits tillvara även i det nya förslaget till detaljplan och ställer sig därför positiv till det framlagda förslaget. 18(23)

56 Kommentar: Ingen kommentar. 14. Kalmar läns museum Det som skrivs i planhandlingarna om hur planförslaget förhåller sig till det befintliga tornet är korrekt och användbart för att hitta en lämplig utformning på en tillbyggnad av vattentornet. Men det är inte enligt KLM rimligt att göra en så stor tillbyggnad som medges i planförslaget och samtidigt behålla upplevelsen av tornet som en solitär i stadsbilden. KLM bedömer att delar av det som föreslås i planen är möjligt att genomföra men med föreslagen tillbyggnad skadas de kulturhistoriska värden som är förknippade med gamla vattentornet allvarligt. Kommentar: Riksintressebeskrivningen har ändrats sedan samrådet och eftersom såväl vattentornet som stadens siluett som värdebärare av riksintresset nu har utgått så innebär inte planförslaget någon påtaglig skada på riksintresset. Planförslaget innebär dock en stor påverkan på stadsbilden och därför ska man i planen trycka mer på vikten av arkitektur av hög kvalitet. Detta införs såväl i planens syfte som under f1 i planbeskrivningen inför granskningen av planen. Hänsyn till tornets kulturvärden bedöms ha tagits genom bestämmelserna q1 och f Privatperson 1 Den 20 januari 1903 fattade stadsfullmäktige beslutet att till en kostnad av kronor dels uppföra en pumpstation på Bredgatan, dels ett vattentorn på ett mindre berg sydost om staden på det så kallade Kattkulleberget. Arbetet var slutfört 1906 och vattenverket togs I bruk samma år. Detta vattentorn är uppfört I mörkbrunt tegel, med en sockel I grovhuggen granit. Vattenledningssystemet utvidgades så att redan 1914 fanns I staden 93 badrum och 307 toaletter anslutna. Tornet var och är fortfarande 42 meter högt och vattenreservoaren rymde liter vatten. Efter ca 50 år, med en kraftigt ökad befolkning, räckte inte tornet på Kattkulleberget till. Ett nytt torn ritades av arkitekten Sune Lindström. Detta 12-sidiga vitmålade vattentorn, vid infarten, togs I bruk Det gamla vattentornet har sedan dess stått där övergivet på Kattkulleberget. En stilfullt utformad tegelbyggnad som vid sidan av S:t Petri kyrka utgör en viktig silhuett av staden, sedd från öster, från Lucernafjärden eller Gränsölandet. Sedan några år tillbaka har en entreprenör I Västervik tydligen fått köpa tornet och fått bygglov för att I detta torn göra åtta lägenheter. För att de I sin tur ska bli tillgängliga planeras en påbyggnad med hissanläggning och på hissbyggnaden ytterligare lägenhetsutrymme! Hur är detta möjligt? Att så förvanska en mer än hundra åt gammal historisk och stilren byggnad! Dessutom kommer en sådan påbyggnad att skymma utsikten mot vattnet för flera av de kringboende. Kanske minskar påbyggnaden även värdet för deras fastigheter? Hur är det med risken för radon? Förr talades det ofta om att på Kattkulleberget kan man inte bygga eller borra I berggrunden, där är 19(23)

57 radonhalten för hög. Nej, snälla makthavare, stoppa byggplanera, förstör inte tornet med en hisspåbyggnad. Vårda istället tornet. Västerviks gamla vattentorn bör betraktas som en del av vårt kulturarv och förklaras som byggnadsminne! Kommentar: Exploatören har ännu inte köpt Gamla Vattentornet utan har idag en Option (köprätt) som möjliggör köp av Gamla Vattentornet, köp kan dock genomföras först när fastigheten är avstyckad vilket är avhängt på detaljplanen. Bygglov är inte godkänt utan ansöks om först när detaljplanarbetet är slutfört. Kopplat till övriga frågor se kommentar till bl.a. Anna-Kari Ekberg, Kattkullegatan Privatperson 2 Med anledning av skrivelse i VT idag, den 27 okt 2015, vill även jag påminna om det ansvar ni har att bevara vissa kulturhistoriska miljöer och utveckla dem till nytta och nöje för många, inte endast någon privatpersons egen plånbok. Se även förslag till annat användningsområde nedan! Rädda gamla vattentornet och Kattkulleberget! Naturligtvis har Åsa Frosterud rätt i att en modern påbyggnad till Gamla Vattentornet skulle ödelägga och dölja den historiskt värdefulla byggnaden, som är ett veritabelt smycke, vilket också kan ses långväga ifrån - över land och över vatten. Idag levande människor, ffa våra förtroendevalda makthavare, har ett ansvar inför kommande generationer att bevara och vårda vissa gamla miljöer. Den presumtive köparen/byggaren säger sig behöva bygga högt komplementkomplex med stort antal lägenheter intill tornet dels för installation av hiss, dels för att få ekonomisk bärighet! Inte kan ett sådant argument accepteras i detta fall? Pengar får inte alltid gå före! Stor del av Kattkulleberget skulle också komma att läggas i skugga bakom den höga, stora huskroppen, som visats på skisser. Låt hellre köparen backa från affären, som troligen skulle komma att ge honom mycket bekymmer av allehanda slag och många sömnlösa nätter! Tag istället en del av kommunens ekonomiska överskott 2015 till att bekosta underhåll av både torn och kulle och låt Bostadsbolaget/Tjust Fastigheter få ansvaret över upprustning, framtida skötsel och ev. verksamhet runt och i tornet.. Exempelvis kan man iordningställa liten park runt tornet med gångar, belysning, bänkar och blommor samt installera avgiftsbelagd, enkel hiss inuti byggnaden, upp till översta planet, som skulle kunna inrättas till utsikts- & festlokal, möjlig att hyra vissa tider av privatpersoner, grupper, föreningar, företag. Tänk att ha enkelt 50-årskalas eller bröllopsfest högt där uppe! Ytterligare en aspekt: De här kvarteren, söder om järnvägen, har mycket ont om mötesplatser utomhus. Privatisera därför inte Kattkulleberget eller dess magnifika vattentorn! Gör det till en omtyckt 20(23)

58 oas med viloplats och storslagen utsikt! Västervik har gått miste om många träd och mycken grönska på senare tid med förtätat bostadsbyggande och ökat behov av parkeringsplatser! Hejda er nu! Låt oss behålla något av det som är utmärkande för det kulturhistoriskt gamla och vackra Västervik! Kommentar: Olika alternativ har utretts under åren inkluderat liknande som föreslaget alternativ. Dessa har dock visat sig vara orealistiska eller mycket svåra att genomföra pga. olika orsaker som t.ex. byggregler likväl som ekonomiska faktorer. Det finns ett intresse från kommunen att tornet behålls i gott skick och därmed kan tornet behöva en ny funktion för att inte stå och förfalla. För de nya bostäderna behövs en viss yta tas i anspråk för tomtmark, som nyttjas för parkering och uteplats för de boende m.m. Vid avstyckningen kommer fortfarande stora delar av området att bevaras som natur och vara tillgängliga för allmänheten, bland annat parkområdet. De besökande får dock besöka området i öster istället för höjden intill tornet. Naturmarken är även tillgänglig från Norra Bangatan. Förutom grönområdet som säkerställs som Natur inom detaljplanen finns stora delar av grönområdet söder om planområdet kvar. Detta grönområde är tillgängligt för allmänheten från såväl Kattkullegatan som Repslagaregatan. 17. Remmaren 7 Vi är några fastighetsägare I området som inte fått ta del av den detaljplan gällande byggnationen. Vi har tagit del av det som stått i media. Länsstyrelsen hänvisar till 50 meters gräns? Var I bygglagen står det? Svar önskas. Från vilken punkt utgår man? Vi bor I det område som kallas Kattkullen, S:a Bangatan, Högalidsgatan. Det har kommit oss tillhanda att det skall ske genomgripande sprängningar I berget runt vattentornet. Vi vet sedan gammalt att berget innehåller uran. Vad händer när sakliga ämnen frigörs? Vi bor på samma bergsmassiv. Finns försäkringar om skador på våra hus visar sig efter de vibrationer I berggrunden som kommer att ske? Svar önskas. För övrigt så förstår vi inte hur man kan förfula området med den byggnationen som är föreslagen. Kommentar: Det finns ingen bestämd gräns (50 m eller annat) för att man ska räknas som sakägare i en detaljplan. I Västerviks kommun bedömer kommunen (kart- och mätingenjörer på samhällsbyggnadsenheten) vilka som anses påverkas av detaljplanen och därmed vara sakägare, från plan till plan. Alla har rätt, sakägare eller ej, att yttra sig över planen, men det är endast sakägare som har rätt att överklaga den. Till planhandlingarna finns en radonundersökning som visar aktuella radonvärden i området, denna visar att marken är möjlig att bebygga för bostäder. Exploatören och det företag som genomför sprängningarna i området för uppfarten ska se till att berörda fastigheter inte utsätts för hälsoskadliga risker. En radonmätning kan genomföras före och efter sprängningarna för den närliggande bebyggelsen. Om levnadsstandarden försämras för de närboende eller andra skador uppkommer på fastigheten efter genomförandet får en utredning om skadeersättning genomföras, som bekostas av exploatören eller företaget som orsakar skadan. 21(23)

59 SAMMANFATTNING Plansamråd har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap. 11. Inkomna synpunkter har föranlett vissa kompletteringar och ändringar av planhandlingarna. Vissa ändringar har gjorts inför granskningen för att förtydliga vikten av att tillbyggnaden ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet. Detta kommer att införas i planbeskrivningen, under planens syfte samt under bestämmelsen f1. För att möjliggöra för denna höga arkitektoniska kvalitet som eftersträvas har kommunen bedömt att vissa bestämmelser bör göras något mer flexibla och därmed inte vara begränsande för byggnadens utformning. Det handlar dels om att byggrätten (själva ytan där tillbyggnaden tillåts stå) utökas något. Då ges exploatören en chans att disponera sin byggrätt inom en lite större yta. På så sätt har man en lite större flexibilitet i hur länken och tillbyggnaden, balkonger mm gestaltas för att få till en så bra helhet som möjligt. Dels handlar det om att lätta något i byggnadens utformningskrav, genom att tillbyggnaden inte behöver ha ett avsmalnande tak och att tillbyggnaden får lov att vara trä eller tegel. Kommunens bedömning är att dessa bestämmelser inte medför något när det gäller att lyfta tornet eller för att möjliggöra för den helhet som dessa byggnadskroppar ska bilda tillsammans. Antalet kvadratmeter för tillbyggnaden utökas från 160 kvm till 180 kvm för att man ska få plats med två hissar vilket, har framkommit inför granskningen, är vad som krävs vid byggnation av mer än 10 våningar. Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta ska följande ändringar genomföras: Ändringar på plankartan: Planbestämmelsen b1 Ombyggnad och ny byggnad skall utföras i radonsäkert utförande tas bort. Bestämmelsen a1 utgår. Det krävs alltid marklov om markens nivå ändras avsevärt inom detaljplanerat området, om inte detaljplanen säger annat. Byggrätten för tillbyggnaden utökas något/ges en marginal för att ha en flexibilitet i bygglovet. Byggarean utökas till max 180 kvm för att göra plats åt en räddningshiss. Prickmark inom E-området tas bort. Användningsgräns byts till egenskapsgräns kring e2. BK gäller för e2. Justering och komplettering av planbeskrivning/genomförandebeskrivning rörande: Planens bestämmelser är uppdaterade utifrån de förändringar som sker i plankartan. Beskrivning av vikten av hög arkitektonisk kvalitet på tillbyggnaden införs under planens syfte samt under f1. Planbeskrivningen kompletteras med en tydligare beskrivning av omhändertagandet av dagvatten och MKN vatten. Förtydliganden kring radonsäkerhet vid byggnation samt radonundersökningar vid anläggning av lekplats/altan. Justeringar i avsnitt Buller, att småindustri i området kan ge påverkan i form av störningar främst i form av buller. Texter på sid 6, 7 och 11 ändras i enlighet med yttrandet från Miljö och bygg. Under Vatten och avlopp, tredje stycket, ändras benämningar i enlighet med yttrandet från Västerviks Miljö och Energi AB. Gällande hänvisning till BBR och brandvattenförsörjning, förtydliga i enlighet med Räddningstjänstens yttrande. 22(23)

60 Vissa ändringar görs för att möjliggöra för en arkitektur av hög kvalitet (flexiblare bestämmelser som mindre begränsar utformningen): Ändringar under f1: Taket på tillbyggnaden ska vara avsmalnande på översta våningen för att inte konkurrera med tornet meningen stryks. Ändring sid 6: Fasad på tillbyggnad utförs för att ge ett lätt intryck avvikande från befintlig fasad, ej i tegel eller trä. Delen ej i tegel eller trä stryks. Övrigt Ny bilaga: Exempel på arkitektoniska uttryck och gestaltning. Ny bilaga: Komplementbyggnad suterrängskiss. Bilagan Fördjupad konsekvensbedömning Riksintresse för miljö och kultur revideras efter länsstyrelsens beslut om ny riksintressebeskrivning. I övrigt berör synpunkterna frågor som inte regleras i detaljplanen eller inte har föranlett några ändringar av planhandlingarna. Samhällsbyggnadsenheten Sofia Hjertqvist, Planarkitekt 23(23)

61 Antagande Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING Handlingar: Plankarta Plan och genomförandebeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter granskning Bilagor: Bebyggelse historisk utredning - Gamla vattentornet rapport Geologisk-/radonutredning Fördjupad konsekvensbedömning Riksintresse för miljö och kultur Konsekvensbeskrivning Fasadstudie Illustrationsplan Komplementbyggnad suterrängskiss Exempel på arkitektoniska uttryck och gestaltning

62 HUR GRANSKNINGEN BEDRIVITS Detaljplanen har varit föremål för granskning under tiden Myndigheter, sakägare och allmänhet har fått tillfälle att yttra sig. Miljö- och byggnadsnämnden har efter påpekande inkommit med sitt yttrande Detaljplanen har varit utställd på stadsbiblioteket, kommunhuset och på kommunens hemsida. Kungörelsen har skett i Västervikstidningen och Vimmerbytidningen. Skriftliga synpunkter som inkom under samrådet har bemötts i samrådsredogörelsen. Yttranden och synpunkter har inkommit från följande: STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Lantmäterimyndigheten KOMMUNALA ORGAN 3. Miljö- och byggnadsnämnden Västervik Miljö och Energi AB Räddningstjänsten SAKÄGARE 6. Turbinen 4 (Kattkullegatan 4) Turbinen 6 (Kattkullegatan 6) Vattentornet 2 (Kattkullegatan 1) Turbinen 3 (Kattkullegatan 2) Båtshaken 2 (Kattkullegatan 10) Västervik 4: ÖVRIGA 12. Kalmar läns museum Privatperson Handikappföreningarnas Samarbetsorgan HSO (13)

63 Bemötande av inkomna synpunkter Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga yttranden. 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsens bedömning är att planförslaget inte strider mot de intressen som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap 10 plan- och bygglagen. Planförslaget behöver dock förtydligas avseende buller. Behovsbedömning Kommunen gör bedömningen att betydande miljöpåverkan inte uppkommer till följd av planens genomförande. Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning. MKN vatten och dagvatten Länsstyrelsen anser att kommunen tillgodosett de synpunkter som lämnades i samrådsskedet avseende MKN vatten och dagvatten. Kommentar: Hälsa och säkerhet Buller I planförslaget beskrivs att småindustri i området eventuellt kan ge påverkan i form av störningar främst i form av buller. Kommunen behöver förtydliga och beskriva att gällande riktvärden kan uppnås. Kommunen anser att småindustrin i området inte ger upphov till bullerstörningar i den utsträckningen att fastigheten Vattentornet 1 påverkas. Detta ställningstagande förtydligas i planbeskrivningen. 2. Lantmäterimyndigheten Inget att erinra. 3. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden instämmer med planbeskrivningens goda ambition om hög arkitektonisk kvalitet, men ser samtidigt att formuleringen kan erbjuda svårigheter när det gäller bedömning av utformningen i bygglovet. Hur mäts/definieras hög arkitektonisk kvalitet? Är det en liten avvikelse från detaljplanen om den arkitektoniska kvalitén bara är medelhög? Angående den byggrätt för uthus och garage som finns vid Smedjegatan. I planbeskrivningen sid 7 används ordet komplementbyggnad och exemplifieras med kontor och gästhus. Det blir något oklart vad byggnaden får användas till. Vilken typ av "kontor" avses som komplement? I planbestämmelsen för korsprickad mark nämns att parkering är tillåtet vilket är överflödigt då parkering på korsprickad mark alltid är tillåtet då parkeringar inte är en byggnad. Vidare nämns att endast uthus och garage är tillåtna samtidigt som bestämmelsen e1 anger garage, carport, miljöhus och förråd vilket innebär viss otydlighet i vad som är tillåtet inom 3(13)

64 korsprickad mark med e1-bestämmelsen. Om det är meningen att parkering endast ska få anordnas inom korsprickad mark är det lämpligare att den punktprickade marken förenas med ett förbud mot parkeringsplatser. Inom egenskapsgränsen för e2 får man bygga uthus och garage med en byggnadsarea om 60 kvm och en totalhöjd om 8 meter. Angiven totalhöjd upplevs väl hög för ett uthus eller garage. Bestämmelsen e4 känns överflödig då det i administrativa bestämmelser står att kvartersmarken inom planområdet endast får indelas i en fastighet. e4 gäller dessutom endast för den prickade marken inom planen. Högsta totalhöjd gäller för byggnaden. På sid 7 i planbeskrivningen står dock "nockhöjd" som är något annat. Lukt och eventuellt buller kan förekomma från Värmeverket. Samma beaktande som görs för Smalspårets lok, sid. 10 i planbeskrivningen, bör göras även för eventuell lukt och eventuellt buller från Värmeverket. Uran kan utgöra en hälsorisk med strålning. Det är bl.a. känt att uran i dricksvatten kan ge njurpåverkan. Om sprängning ska utföras inför byggnationen är det viktigt att massorna hanteras utifrån sitt innehåll av radon och uran och inte nyttjas i grundläggningen av bostaden. Kommentar: Med formuleringen hög arkitektonisk kvalitet markerar kommunen betydelsen av att tillbyggnadens utformning är extra viktig på den här platsen. Huruvida gestaltningen håller denna höga kvalitet eller inte ska utredas i bygglovsprövningen då Miljö och byggnadskontorets handläggare ska göra bedömningen tillsammans med tjänstemän på samhällsbyggnadsenheten. I syftet står att komplementbyggnaden kan användas för tillställningar, gäster mm. Den exakta användningen kommer att beskrivas i bygglovsansökan och en lämplighetsprövning bör då göras i samband med detta. För förtydligande: parkering tas bort från beskrivningen av korsprickad mark. Korsprickad mark (endast uthus och garage) gäller för både e1 och e2. Inom e1 förtydligas att här får carport, miljöhus och förråd uppföras. Därför bör det stå kvar som det står. 8 meters totalhöjd anses inte vara för hög eftersom marken är suterräng. Bestämmelsen e4 tas bort, det räcker med administrativa bestämmelser om fastighetsavstyckning. Nockhöjd ändras till totalhöjd i planbeskrivningen. Kommunen anser att småindustrin i området inte ger upphov till bullerstörningar i den utsträckningen att fastigheten Vattentornet 1 påverkas. Detta ställningstagande förtydligas i planbeskrivningen. Synpunkten om uran/radon beaktas i det fortsatta arbetet. 4. Västervik Miljö och Energi AB Affärsområdet Elnät Vi vill säkerställa att ingen byggnation eller dylikt sker intill E- 4(13)

65 området (se bifogad karta). Betjäningsutrymmet ska vara minst 5 meter. Kommentar: Synpunkterna beaktas i det fortsatta planarbetet. 5. Räddningstjänsten i Västerviks kommun Inget att erinra. 6. Turbinen 4 (Kattkullegatan 4) De klagomål som vi lämnade i samband med det förra samrådsmötet 2015 står vi fast vid då det inte skett någon större ändring. Utfarten från vattentornets parkering mot Kattkullegatan har förskjutits och går nu enligt förslaget mellan fastigheterna Turbinen 4 och 6. Vi är rädda att detta inte hjälper då parkeringshuset/garage ligger över gatunivå. Detta kommer medföra att billyktor ändå lyser rakt in i vårt hus kök, matsal, vardagsrum och sovrum. Detta är inte acceptabelt. Vårt förslag är fortfarande att uppfart och parkering istället planeras ner mot Järnet. En svängd väg skulle lösa problemet med höjdskillnad/lutning. Ni skriver att mer natur kommer bevaras vid ert förslag, den del av naturen ni kommer bevara är idag inget man kan vistas i till skillnad från den delen mot Kattkullegatan. Som vi förstår är den nuvarande planen att byggfordon under byggnadstiden (flera år!) ska åka/lasta från Kattkullegatan, en gata som är mycket smal, med flera utfarter från båda sidor av gatan, det kommer inte få plats. Det kommer också medföra mycket buller från maskiner mm. På nedsidan av Kattkulleberget - mot Järnet finns inga grannar som störs av detta samt att det finns stora ytor för maskiner, lastfordon och material. (Oförändrat sen sist). En ökad trafik på Kattkullegatan ser vi som mycket negativt. I förra förslaget var 8 lägenheter planerade för vattentornet, idag är det 16 st. Många har två bilar vilket innebär att 32 fordon möjligen kommer åka fram och tillbaka morgon och kväll. Vi köpte vår fastighet bl.a. på grund av det lugna området eftersom vi har små barn och ser gärna att det fortsätter på det viset. En in/utfart mot Järnet skulle vara ett mycket bättre alternativ även i detta avseende. Ni kommenterade att ökningen av trafiken är ringa vilket vi inte kan hålla med om. Antalet bilar kommer flerdubblas. I dagsläget har vi havsutsikt från övervåningen och en härlig utsikt över grönområdet. Enligt planförslaget kommer vi mista den vyn och istället titta in i ett höghus, en miljöstation samt carportar. Detta accepterar vi inte. Vi ser det både som en försämring av vår livskvalitet samt ur ett ekonomiskt perspektiv då vår fastighet blir mindre attraktiv. Ytterligare vridning av utbyggnaden mot havet minskar problematiken med minskad/utebliven utsikt. Lägenheter i vattentornet kommer innebära att det boende får insyn rakt in i vårt hus och trädgård. Även i detta avseende är en vridning av utbyggnaden att föredra. (Oförändrat sen sist). 5(13)

66 Byggnationen kommer att medföra en hel del sprängningsarbete, eftersom det finns mycket radon/uran i Kattkulleberget ser vi en risk med detta. En oro att detta påverkar vår fastighet och vår hälsa finns givetvis. (Oförändrat sen sist). Frågor som uppstått: I tidigare förslag så var miljöhuset placerat till höger om infart/utfart sett från vårt hus. Hur placeras det nu när in-/utfarten har flyttats? Kan ni garantera att det inte kommer lukta sopor kring denna station? Att ha in- /utfart från Järnet-sidan skulle vara fördelaktigt även ur denna synpunkt då även miljöstationen skulle placeras på den sidan där inga närliggande villor finns. Hur kommer parkering/carport placeras i och med att in-/utfart har ändrats? Vi skulle gärna vilja se en skiss över det tänkta området med allt inritat, även så som plank/annat skydd för strålkastarljus. Byggarean utökas till 180 kvm! Hur stor är ökningen denna gång? Prickmark inom E-område tas bort, vad innebär det? Slutsats: Vi är helt emot denna detaljplan. Kommentar: Kommunen anser fortfarande att tänkt infartslösning är den mest lämpliga vägen att ta sig upp till tornet eftersom den innebär kortast möjliga vägdragning och minst påverkan på terrängen och naturen. På grund av infartens läge mellan husen på Turbinen 4 och 6, och infartens karaktär av backe, kvarhålls argumentet att bländande ljus inte bör kunna ske rakt in i huset. Det finns ett intresse från alla parter att byggnadstiden ska bli så kort som möjligt. Målet är att börja med infart och parkering bl.a. för att avlasta Kattkullegatan ur trafikhänseende. Kommunens bedömning kvarstår att trafiken inte nämnvärt kommer att påverkas då ökningen av antalet boende bedöms som ringa. Området ligger i Västerviks tätort och bebyggelsen med intilliggande grönområde har funnits under längre tid, men som boende i en tätort äger man enbart sin egen tomt och kan inte alltid rå över sin utsikt. Det är därför svårt att som fastighetsägare räkna med att omgivningen inte kommer förändras med tiden. Kommunens roll är att behandla alla intressen och göra en avvägning vad som är rimligt i varje fall. I planförslaget har den nya tillbyggnaden vridits ett snäpp, för att komma längre ifrån befintlig bebyggelse. Ytterligare vridning av tillbyggnaden har bedömts påverka helhetsintrycket negativt från andra viktiga vinklar i stadsbilden. Exploatören och det företag som genomför sprängningarna i området ska se till att intilliggande fastigheter inte utsätts för hälsoskadliga risker. En radonmätning kan genomföras före och efter sprängningarna för den närliggande bebyggelsen. Infart/utfart, garage och miljöhus ligger kvar i samma läge som under samråd nr 2 (oktober 2015), detta syns på illustrationskartan. Det ska enligt Västervik Miljö och Energi inte vara ett problem med lukter från den här typen av miljöhus. Byggarean har utökats för att man ska få plats med två hissar vilket krävs vid byggnation av hus med fler än tio våningar. Prickmark inom E-område var en miss som nu åtgärdats. Är den prickad får transformatorstation eller andra tekniska anläggningar inte uppföras. 6(13)

67 7. Turbinen 6 (Kattkullegatan 6) Som berörd fastighetsägare vidhåller jag fortfarande det jag inkommit med i tidigare skrivelser i detta ärende! Tillägg: Varför finns inte de 16 st garagen som Richard Granberg personligen sagt till mig per telefon att han skall spränga ned i bergspartiet framför min fastighet? Det vill jag ha ett utförligt svar på! Kommentar: Svar på tidigare yttrande hänvisas till samrådsredogörelsen. De 16 garagen planeras vara uppe på berget inom Vattentornet 1, se illustrationskarta. 8. Vattentornet 2 (Kattkullegatan 1) Sid 9 i plan- och genomförandebeskrivningen samt sid 13, 21 i samrådsredogörelsen: Påståendet Avstyckningen av tomt vid Gamla Vattentornet inverkar inte i någon större utsträckning på tillgängligheten till området som helhet är endast ett önsketänkande men saknar all form av verklighetsbakgrund. Genom avstyckningen så har de mest frekventa delen av rekreationsområdet gått förlorat, vilket gör möjligheten till områdets utnyttjade mycket starkt begränsat. Sid 13 i samrådsredogörelsen: Avstånden till grönområden är: Skogshaga 4 km, Västralund 4,5 km, Kvännaren 5 km, Peru 2 km, Lögarebergen 3 km. Det gemensamma för dessa områden är att barnen måste passera starkt trafikerade gator för att komma dit. Knappast lämpligt för minderåriga barn. Att hänvisa till dessa områden är anmärkningsvärt och saknar relevans i detta ärende. Sid 15 i samrådsredogörelsen: Området kring vattentornet har under mycket lång tid upplåtits kostnadsfritt till områdets invånare, vilket skulle kunna medföra att sedvanerätten gäller för området (Jus non scriptum, lex non scripta). Se DOM HD T mfl. Sid 13 i samrådsredogörelsen: Kommunen har icke ansträngt sig eftersöka gåvohandlingen, ej heller förnekat dess existens. Det vore lämpligt att börja sökandet i Riksarkivet. I ett gåvobrev står det vilka villkor som är förbundet med gåvan. I och med att mottagaren accepterar gåvan så har mottagaren för all framtid förbundet sig att följa givarens föreskrifter. I de fall då föreskrifterna är otidsenliga eller på annat sätt ogenomförbara, måste mottagaren begära permutation hos Kammarkollegiet (3 kap 3 stiftelselagen 1994:1220). Vad vi kan finna så har kommunsen icke ansökt om permutation i detta ärende. Påståendet att Det är kommunen som har planmonopol på att utarbeta 7(13)

68 planer och reglera marken, samt göra avvägningen mellan vad som ska vara allmänt ändamål och vad som ska vara enskilt har ingen juridisk relevans när kommunen i ett tidigare skede accepterat de villkor som föreskrivits i gåvobrevet. Det bör påpekas att frångå gåvogivarens föreskrifter, utan tillstånd från Kammarkollegiet, kan medföra straffansvar enligt brottsbalken, för de personer som medverkade till beslutet. Sid 13 i samrådsredogörelsen: Att förändra byggnaden Vattentornet enligt de redovisade förslaget är knappast ett bra sätt att tornet behålls i gott skick. Redan idag har den föreslagna ombyggnaden, i folkmun, döpts till skampålen. Alternativet rivning ter sig som ett bättre alternativ än den föreslagna ombyggnationen. Sid 20 i samrådsredogörelsen: Upplysningsvis bör påpekas att, enligt Fastighetsbalken, någon köp- eller sälj-option icke går att med rättslig verkan, utställas på fast egendom. Således är den utfärdade optionen icke något annat än en viljeyttring utan någon rättslig verkan. Sid 15 i samrådsredogörelsen: Kommunen har valt att icke svara på fastighetsägarens begäran. En byggnad enligt de redovisade förslaget kommer att innebära en så stor inskränkning i fastigheten Vattentornet 2 nyttjande, att kommunen måtte inlösa fastigheten innan en eventuell försäljning av fastigheten Vattentornet 1 sker. En eventuell köpare av fastigheten Vattentornet 1 måste redan vid köpet kunna beräkna de totala kostnaderna för sin investering. Att skjuta över ett inlösenförfarande till en kommande exploatör är direkt oansvarigt. Sammanfattning: Kommunens beslut att exploatera Vattentornet 1 medför att ett uppskattat rekreationsområde går förlorat. Det är området närmast runt vattentornet som frekventeras mest på den nuvarande fastigheten. En av anledningarna till detta är att denna plats är den enda i närområdet där man kan se ut över Skeppsbrofjärden. Denna möjlighet kommer fortsättningsvis förbehållas nybyggnadens kommande hyresgäster. Varför vill kommunen stänga ute områdets invånare från ett mycket uppskattat rekreationsområde? Eftersom den föreslagna ombyggnaden av Vattentornet 1 medför stora inskränkningar i nyttjandet av fastigheten Vattentornet 2 så måste kommunen lösa in fastigheten innan Vattentornet 1 säljs. Att förändra fastigheten Vattentornet 1 utan att först undersöka vilka eventuella restriktioner som belastas fastigheten är ytterst anmärkningsvärt. Kommunen måste, en gång för alla, kontrollera vilka restriktioner som gåvobrevet föreskriver. En inskränkning till allmänhetens nyttjanderätt av fastigheten. Vattentornet 1 måste även prövas enligt sedvanerätten. Det är mycket märkligt att kommunen tycks tro att de kan sätta sig över gällande 8(13)

69 lagstiftning. Förstahandsyrkande: All fortsatt planering och försäljning stoppas intill dess de juridiska läget noggrant utretts, som exempelvis gåvobrevets villkor, sedvanerätten mm. Andrahandsyrkande: Skulle det visa sig att kommunen har juridisk rätt att exploatera området så vill vi att kommunen avstår från detta och icke inskränker kommuninvånarnas möjlighet till rekreation inom hela fastigheten Vattentornet 1. Nuvarande byggnation fortsättningsvis underhålles på ett ansvarsfullt sätt alternativt rives, dock ej förändrat exteriört. Tredjehandsyrkande: Innan kommunen beviljar någon form av bygglov, måste fastigheten Vattentornet 2 inlösas. Kommentar: Delar av planområdet säkerställs i planförslaget som Natur och det finns också en stor del grönområde kvar söder om planområdet. Uppe på berget har kommunen en önskan om att gamla vattentornet bevaras och upprustas och får en ny långsiktig funktion. Kommunen vill genom kommentaren i samrådsredogörelsen visa på att det finns gott om naturliknande områden inom nära räckhåll i Västerviks tätort. Enligt kammarkollegiet har troligtvis området kring gamla vattentornet varit så kallad donationsjord. Dessa donationsjordar avvecklades på 1960-talet genom avtal mellan staten och olika städer, däribland Västerviks stad. I Västerviks kommunarkiv finns ett protokoll från ett stadsfullmäktigesammanträde från 24 februari I detta står att det skrivits ett avtal mellan drätselkammaren i Västervik och det Kungliga Kammarkollegiet för Maj:ts och Kronans räkning för avveckling av Västerviks stads donationsjordar. Denna avveckling innebär att de allmänna donationerna som regel skola övergå till städerna med full äganderätt. Det finns i avtalet ingen uppgift om att marken kring gamla vattentornet undantages denna avveckling. Varken kammarkollegiet eller kommunen har funnit några dokument som visar hur kommunen erhållit marken. Även om en option i dagsläget har skrivits mellan kommunen och en exploatör är frågan om det framtida ägandet av fastigheten Vattentornet 1 inte en fråga för planen utan hanteras i ett senare skede. Området ligger i Västerviks tätort och som boende i en tätort äger man enbart sin egen tomt och kan inte alltid rå över sin utsikt. Det är därför svårt att som fastighetsägare räkna med att omgivningen inte kommer förändras med tiden. Kommunen anser inte att man har skyldighet att lösa in fastigheten Vattentornet 2 på grund av planerna som finns för Vattentornet Turbinen 3 (Kattkullegatan 2) Vi vidhåller tidigare inlämnade synpunkter (punkt 10 i samrådsredogörelsen) till enheten för samhällsbyggnad och motsätter oss förslaget till detaljplan som möjliggör utbyggnad av vattentornet för 9(13)

70 bostäder och kontor samt tillhörande tillfartsväg och carportar. Förtydliganden till tidigare lämnade synpunkter: Tillfartsväg Lägg inte tillfartsvägen till vattentornet från Kattkullegatan. Genom att göra en annan sträckning av vägen så elimineras flera negativa konsekvenser. Det blir ingen utökad trafik på Kattkullegatan som skulle kunna utgöra en risk för olyckor. Det blir ingen utökad risk för störningar i form av billjus. Mindre omfattning av sprängning av Kattkullegatan som gränsar mot villorna på Kattkullegatan behöver göras. Tillgängligheten för barn bibehålls med en annan vägsträckning. Det är i området närmast vattentornet som barnen leker idag. Grönområdet där vi föreslår att vägen dras istället används knappt. Vi bifogar en ritning som visar en möjlig vägsträckning som klarar de krav på mått som Tommy Lyberg, ATRIO arkitekter Västervik redogjort för i en skrivelse till oss. Vi anser att det inte borde vara en ekonomisk fråga som avgör vägens sträckning. Det är viktigare att ta hänsyn till de redan boende i området. Sprängningar i Kattkulleberget Ägarna till de villor som är belägna längs med Kattkullegatan bör få en garanti för att inte drabbas av förhöjda radonhalter i respektive fastighet. I det fall detta skulle ske ska byggherren utlova att stå för eventuella kostnader för att åtgärda detta. Mätning av radonhalt både före och efter eventuell sprängning ska utföras. Tillbyggnaden Tillbyggnaden bör placeras så att insyn till närliggande villor och tomter blir så liten som möjligt. Bilagor: skrivelse från Tommy Lyberg, grundkartor daterade samt Kommentar: Svar på tidigare yttrande hänvisas till samrådsredogörelsen. Kommunen anser fortfarande att tänkt infartslösning är den mest lämpliga vägen att ta sig upp till tornet eftersom den innebär kortast möjliga vägdragning och minst påverkan på terrängen och naturen. På grund av infartens läge mellan husen på Turbinen 4 och 6, och infartens karaktär av backe, kvarhålls argumentet att bländande ljus inte bör kunna ske rakt in i huset. Exploatören och det företag som genomför sprängningarna i området för uppfarten ska se till att intilliggande fastigheter inte utsätts för hälsoskadliga risker. En radonmätning kan genomföras före och efter sprängningarna för den närliggande bebyggelsen. Om levnadsstandarden försämras för de närboende eller andra skador uppkommer på fastigheten efter genomförandet får en utredning om skadeersättning genomföras, som bekostas av exploatören eller företaget som orsakar skadan. Området ligger i Västerviks tätort och bebyggelsen med intilliggande grönområde har funnits under längre tid, men som boende i en tätort äger man enbart sin egen tomt och kan inte alltid rå över sin utsikt. Det är därför svårt att som fastighetsägare räkna med att omgivningen inte kommer förändras med tiden. Kommunens roll är att behandla alla intressen och göra en avvägning vad som är rimligt i varje fall. I 10(13)

71 10. Kattkullegatan 10 planförslaget har den nya tillbyggnaden vridits ett snäpp, för att komma längre ifrån befintlig bebyggelse. Ytterligare vridning av tillbyggnaden har bedömts påverka helhetsintrycket negativt från andra viktiga vinklar i stadsbilden. Vi vidhåller de synpunkter vi hade vid remissyttrandena och Vi påpekar på det bestämdaste att vi är helt emot förslaget till ny detaljplan. Kommentar: Svar på tidigare yttrande hänvisas till samrådsredogörelsen. 11. Västervik 4:2, Västerviks kommun Ingen erinran. 12. Kalmar läns museum (KLM) Den nu aktuella detaljplanen är i allt väsentligt identisk med den handling, daterad , som var ute på samråd för ett år sedan vad gäller de delar som KLM hade synpunkter på i sitt yttrande då. KLM vidhåller därför samma synpunkter som då, nämligen att den föreslagna tillbyggnaden är alldeles för stor och att den på grund av sin storlek allvarligt kommer att skada de kulturvärden som är knutna till det gamla vattentornet och dess roll i stadsbilden. KLM bedömer att bestämmelsen q1 i detaljplanen ger tillräckligt skydd för det befintliga tornets kulturvärden men att bestämmelsen om utseendet på den nya tillbyggnaden f1 är långt ifrån tillräcklig. De generellt hållna principer om gestaltning som presenteras i planbeskrivningen (sid 8), och som planbestämmelsen f1 hänvisar till, tar inte tillräcklig hänsyn till tornets kulturvärden. Kommentar: Kommunen håller med om att tillbyggnaden innebär en stor påverkan på stadsbilden och därför har man i planen tryckt mer på vikten av arkitektur av hög kvalitet. Detta har införts såväl i planens syfte som under f1 i planbeskrivningen. Hänsyn till tornets kulturvärden bedöms ha tagits genom bestämmelserna q1 och f1. Huruvida gestaltningen håller denna höga kvalitet eller inte ska utredas i bygglovsprövningen då Miljö och byggnadskontorets handläggare ska göra bedömningen tillsammans med tjänstemän på samhällsbyggnadsenheten. 13. Privatperson 1 Västerviks gamla vattentorn bevarandevärt byggnadsminne Omkring 70 % av jordens yta är vatten. Vi människor består nästan till 70 % av vatten. En vuxen person dricker omkring två liter vatten per dag. Vi förväntar oss här i vår del av världen att vattnet alltid är tillgängligt, gott och hälsosamt. På 1800-talet tillgodosågs vattenbehovet i våra städer genom allmänna och enskilda brunnar, ofta små dekorativa träbrunnar. Här i Västervik registrerades 1880 ett 10-tal brunnar i staden, men vid undersökning visade det sig att brunnen vid Allmänna läroverket, Kyrkoplanen, Kyrkogatan och Torgbrunnen alla hade dåligt vatten och misstänktes vara besmittade med djuriska förmultningsprodukter. 11(13)

72 Frågan om anläggning av en vattenledning uppkom 1896 och ett anslag på 4000 kronor antogs för att igångsätta en undersökning. Stadens spritvaruberedningsbolag anmodades att släppa till pengarna och ett konstadsförslag utarbetades av professor Richter. Den 20 januari 1903 fattade stadsfullmäktige beslutet att till en kostnad av kronor dels uppföra en pumpstation vid Bredgatan, dels ett vattentorn på ett mindre berg sydost om staden på det så kallade Kattkulleberget. Arbetet var slutfört i början av 1906 och vattenverket togs i bruk samma år. Detta vattentorn är uppfört I mörkbrunt tegel, med en sockel I grovhuggen granit. Vattenledningssystemet utvidgades så att redan 1914 fanns I staden 93 badrum och 307 toaletter anslutna. Tornet var och är fortfarande 42 meter högt och vattenreservoaren rymde liter vatten. Efter ca 50 år, med en kraftigt ökad befolkning, räckte inte tornet på Kattkulleberget till. Ett nytt torn ritades av arkitekten Sune Lindström. Detta 12-sidiga vitmålade vattentorn, vid infarten, togs I bruk Det gamla vattentornet har sedan dess stått där övergivet på Kattkulleberget. En stilfullt utformad tegelbyggnad som vid sidan av S:t Petri kyrka utgör en viktig silhuett av staden, sedd från öster, från Lucernafjärden eller Gränsölandet. Men vad händer nu? Sedan några år tillbaka har en entreprenör I Västervik tydligen fått option att köpa tornet och planerar att i detta torn göra åtta lägenheter. För att de I sin tur ska bli tillgängliga planeras en påbyggnad med hissanläggning och på hissbyggnaden ytterligare lägenhetsutrymme! Hur är detta möjligt? Att så förvanska en mer än hundra åt gammal historisk och stilren byggnad! Dessutom kommer en sådan påbyggnad att skymma utsikten mot vattnet för flera av de kringboende. Kanske minskar påbyggnaden även värdet för deras fastigheter? Hur är det med risken för radon? Förr talades det ofta om att på Kattkulleberget kan man inte bygga eller borra I berggrunden, där är radonhalten för hög. Nej, snälla makthavare, stoppa byggplanera, förstör inte tornet med en hisspåbyggnad. Vårda istället tornet. Västerviks gamla vattentorn bör betraktas som en del av vårt kulturarv och förklaras som byggnadsminne! Bifogad bil. Bevara Västerviks vackra siluett, förstör inte vårt vattentorn! Renovera och vårda men inga påbyggnader eller nybyggnader på vattentornet eller på Kattkulleberget! Kommentar: Exploatören har ännu inte köpt gamla vattentornet utan har idag en option (köprätt) som möjliggör köp av gamla vattentornet, köp kan dock genomföras först när fastigheten är avstyckad vilket är avhängt på detaljplanen. Bygglov är inte godkänt utan ansöks om först när detaljplanarbetet är slutfört. Kopplat till övriga frågor, se kommentarer till ovanstående yttranden. 14. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan HSO Vi hänvisar till vårt svar i ärendet den Vårt tidigare svar i 12(13)

73 ärendet ligger fortfarande fast beträffande tillgängligheten och att byggnaden såväl invändigt som utvändigt är tillgänglig för de personer som har någon form av funktionshinder. Därmed hoppas vi att dessa regler kommer att tas hänsyn till. Ytterligare synpunkter i ärendet föreligger ej. Yttrandet som inkom i samrådet: Att byggnad enligt 8 kap 1 3 bygglagen skall vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga, skall byggnaden vara försedd med hissar eller andra lyftanordningar. Byggnaden blir en radonsäker konstruktion. Västerviks Policy för funktionshinder från skall gälla (fastställd av kommunfullmäktige). Kommentar: Synpunkterna beaktas i den fortsatta processen. SAMMANFATTNING Granskning har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap Inkomna synpunkterna har föranlett några mindre ändringar. Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta genomförs följande justeringar: Ändringar på plankartan: Bestämmelsen e4 tas bort. Det räcker med administrativa bestämmelser om fastighetsavstyckning. Parkering tas bort från beskrivningen av korsprickad mark. Korsprickad mark minskas intill E-område så att fordon som ska betjäna den tekniska anläggningen kan komma till. Minsta utrymme är 5 meter. Justering och komplettering av plan- och genomförandebeskrivning rörande: Planens bestämmelser är uppdaterade utifrån de förändringar som sker i plankartan. Kommunens ställningstagande angående bullerstörning från småindustrin förtydligas i planbeskrivningen. Nockhöjd ändras till totalhöjd på sidan 7 i planbeskrivningen. Text om tillgänglighet för personer med någon form av funktionshinder läggs till i planbeskrivningen. De ändringar som föranletts efter granskningen ligger i linjen med vad som behandlats under processens gång. Föreslaget till detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, kan efter ovanstående ändringar antas i kommunfullmäktige våren I övrigt berör synpunkterna frågor som inte regleras i detaljplanen eller inte har föranlett några ändringar av planhandlingarna. Samhällsbyggnadsenheten Sofia Hjertqvist Planarkitekt 13(13)

74 Gamla vattentornet i Västervik Bebyggelsehistorisk utredning Västervik 2:21, Västerviks stad och kommun, Kalmar län, Småland Magnus Johansson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport augusti 2012

75

76 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Gamla vattentornet i Västervik Bebyggelsehistorisk utredning Västervik 2:21, Västerviks stad och kommun, Kalmar län, Småland Författare Fotografier Layout Utgivare Kartor Magnus Johansson Magnus Johansson Kalmar läns museum Kalmar läns museum Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket Utförd av Kontaktperson Beställare Kontaktperson Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Magnus Johansson, antikvarie Västerviks kommun, Enheten för samhällsbyggnad Regina Laine, planarkitekt Fastighetsägare Tjustfastigheter Kontaktperson - [3]

77 [4] Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum

78 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Innehåll Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Uppdragets bakgrund... 7 Områdesbeskrivning och karta... 7 Aktuell skyddsstatus... 8 Historik... 9 Byggnadshistorik och beskrivning Gamla Vattentornet Kulturhistorisk värdering Om kulturhistoriskt värde Kulturhistoriska och upplevelsemässiga värden Antikvariska rekommendationer Källförteckning [5]

79 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Sammanfattning Den bebyggelsehistoriska utredningen för Gamla vattentornet i Västervik har sammanställts av Kalmar läns museum på uppdrag av Enheten för samhällsbyggnad på Västerviks kommun. Bakgrunden är att det finns planer på att bygga om tornet till bostäder. Utredningens syfte är att tydliggöra tornets kulturhistoriska värden, både som enskild byggnad och som del av stadsbilden, och att fungera som ett underlag för det fortsatta planarbetet. Området där vattentornet ligger präglas framförallt av den expansiva period som Västervik upplevde vid under slutet av talet och kring sekelskiftet Vattentornet stod klart 1905 och ingick som en del av det nya vatten-och avloppssystem som den växande staden av främst hygieniska skäl beslutat anlägga. Det nya systemet konstruerades av J.G. Richert, som konstruerat många av de vattentorn som byggdes runt om i Sverige vid denna tid. Tornet är uppfört i tidstypisk nationalromantisk stil och är välbevarat både exteriört och interiört. Tornet togs ur bruk när Västerviks nya vattentorn togs i bruk Vattentornet har höga kulturhistoriska värden, både som enskild byggnad och som en del av stadsbilden. För att kunna bevara tornet på lång sikt är det både nödvändigt och önskvärt att ge bygganden en ny funktion. Ombyggnad till bostäder kräver stora ingrepp som påverkar byggnadens kulturhistoriska värden. Ur antikvarisk synvinkel blir påverkan minst om eventuella tillbyggnader undviks helt på tornets övre del, med undantag från själva taksiluetten som inte är ursprunglig. På tornets 6-kantiga mellandel kan endast mindre volymer komma ifråga, men vid sockelvåningen och på det obebyggda området runt tornet bör större volymer vara möjliga att bygga. Interiören och den ursprungliga tekniska utrustningen bör dokumenteras innan ombyggnad och utvalda delar av den bevaras som spår av byggnadens ursprungliga funktion. [6]

80 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Inledning Uppdragets bakgrund Kalmar läns museum har fått i uppdrag från Enheten för samhällsbyggnad på Västerviks kommun att utföra en bebyggelsehistorisk utredning för Gamla vattentornet i Västervik. Bakgrunden är att det framförts förslag på att ändra tornets användning till bostäder. Utredningens syfte är att tydliggöra byggnadens kulturhistoriska värden och kvaliteter. Även vattentornets betydelse för stadens siluett samt vilka möjligheter det finns att förändra och bygga till tornet utan att skada de olika kulturvärdena belyses. En fältbesiktning av byggnaden har utförts av antikvarie Magnus Johansson, som också sammanställt rapporten. Områdesbeskrivning och karta Västerviks gamla vattentorn ligger på den högsta punkten på ett litet berg söder om den gamla stadskärnan. Marken runt vattentornet är nästan helt obebyggd och består av berg i dagen och av sly- och ungskog. Mot norr gränsar området till järnvägens spårområde med den byggnadsminnesmärkta smalspårsjärnvägens rundlokstall och verkstadsbyggnader. I nordost ligger ett komplex av industribyggnader, idag kallat Järnet, som uppfördes för Strebelverken. I lokalerna bedrivs olika verksamheter som lättare industri men även ett musikhus för ungdomar. I nordväst ligger utmed Norra Bangatan en länga med flerbostadshus i tre våningar från 1950-talet. I övriga väderstreck ligger villabebyggelse av olika ålder, från tidigt 1900-tal och framåt. [7]

81 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Aktuell skyddsstatus De centrala delarna av Västerviks stad är en miljö av riksintresse för kulturmiljövården, Västervik K90. Som motivering till riksintresset nämns att Västervik är en sjöstad med medeltida ursprung, präglad av 1600-talets stadsplanereglering och med förindustriell träbebyggelse, samt även att det finns inslag av mer storstadsmässig karaktär från tiden kring sekelskiftet I uppräkningen av företeelser som uttrycker riksintresset kan följande knytas till Gamla vattentornet; olika industriella anläggningar, byggnader som speglar det sena 1800-talet och sekelskiftet 1900, samt till sist, stadens siluett där ju vattentornet utgör ett markant inslag. Detaljplanen för området tunt gamla vattentornet är en stadsplan från 1927 och anger således inga bestämmelser för skydd av kulturvärden. Den kulturhistoriska inventering som gjordes i Västervik 1990 omfattar endast stadens mest centrala delar, och berör därför inte vattentornet och dess omgivningar. [8]

82 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Historik Västerviks bebyggelseutveckling Omkring år 1430 flyttades staden Västervik till sitt nuvarande läge från platsen för dagens Gamleby. Det nya Västervik anlades vid Stegeholms slott som cirka 1360 byggts på en holme i inloppet till Gamlebyviken. Under 1400-och 1500-talen var bebyggelsen koncentrerad till två centra; ett vid Sankta Gertruds kyrka och ett vid saltsjöhamnen vid nuvarande Skeppsbron. Vid tre tillfällen under 1600-talet ödelades staden av krig och bränder, det senaste skedde år 1677 då danskarna brände slottet och staden. Denna katastrof banade vägen för en reglering av bebyggelsen i en stadsplan som fastslogs år års rutnätsplan och avgränsning av staden kom att gälla i 200 år. När staden växte under industrialismens inverkan krävdes vid slutet av 1800-talet en utökad stadsplan. År 1879 gjordes en första utvidgning i samband med att järnvägen anlades. Kring sekelskiftet 1900 tog utvecklingen ny fart och en ny stadsplan med omfattande förstadsområden antogs år Detta blev den sista heltäckande stadsplan som upprättades för Västervik. Avmätningskarta från Pilen visar platsen där vattentornet står idag. [9]

83 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Karta från 1858 som visar att malmarna redan var bebyggda. På berget där vattentornet står är en kvarnsymbol utritad. Utsnitt av karta som visar 1879 års stadsplan. Stadsbebyggelsen når ända fram till berget, som på kartan benämns Qvarnberget. [10]

84 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum I och med 1927 års stadsplan är vattentornet helt omringad av planlagd bebyggelse. (Kartan vänd så att norr är uppåt) Undersökningsområdets utveckling Kännetecknande för den förindustriella staden var den skarpa gränsen mellan tät stadsbebyggelse och den omgivande landsbygden som sträckte sig ända fram till stadens murar eller tullstaket. Västervik var inget undantag från detta mönster. Kartor från 1700-talet över området där Gamla vattentornet nu ligger visar att marken i huvudsak använts av stadens invånare som åker, äng och bete. Höjdlägena utnyttjades för placering av väderkvarnar och vid saltsjöns strand låg varven på rad söder om Skeppsbron. I övrigt var det mycket sparsamt med bebyggelse, bortsett från ett eller annat enklare boningshus. Vid 1800-talets mitt började en stadsmässig bebyggelse växa fram utanför det gamla stadsområdet. På Ljungrens 1858 upprättade karta ser man att Östra och Södra malmarna delvis var bebyggda. Den östra av malmarna låg rakt väster om platsen för Gamla [11]

85 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum vattentornet. Trots att området inte omfattades av någon stadsplan före 1879 tyder bebyggelsestrukturens regelbundenhet på att någon form av bestämmelser bör ha legat till grund vid malmarnas framväxt. I och med att den första stadsplanen upprättades 1879 var Kvarnberget införlivat inom stadens bebyggelse. Stadsplanen gjordes efter modernt snitt med breda trädkantade esplanader och stadsmässig bostadsbebyggelse i regelbundna kvarter. Hit förlades flera av de institutioner som förknippas med denna tid i snart sagt varje svensk stad av någorlunda storlek. Flera skolbyggnader, en ny kyrka, ett fängelse och förstås järnvägen fick här sin plats. Bortom spårområdet vid stationen växte en av stadens många nya och inkomstbringande fabriker upp, Strebelverken, strategiskt nära den nya tidens transportled. Dock dröjde det ännu dryga 25 år innan Vattentornet höjer sig över områdets siluett. Det faktum att det denna gång bara gick knappa 50 år innan Västervik fick en ny stadsplan visar vilken expansiv tid detta var för staden. Hjulen snurrar snabbare, befolkningen ökade kraftigt. På 1927 års stadsplan har Vattentornet redan byggts och området runt omkring har växt klart och funnit sin form. I och med denna plan inlemmas det sena 1800-talets stad som en årsring och nya tillkommer ännu längre ut från den ursprungliga stadskärnan. De förändringar som skett sedan dess har varit mindre genomgripande. Enstaka nya byggnader har tillkommit och gamla har rivits. Vid Norra Bangatan uppfördes under 1950-talet en länga med trevåningshus som andas folkhemssverige och bra bostadsstandard. Vy från vattnet visar stadens siluett innan vattentornet byggdes. Både järnvägsstationen och fängelset har byggts, och anas till vänster i bilden. [12]

86 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Bild från hamnen som visar vattentornets ursprungliga takform. Fotografi från talet. Nytagen bild med vy från Norrlandet som visar vilket markant inslag vattentornet är i Västerviks stadssiluett. [13]

87 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Inne från stadens centrala delar är vattentornet mindre synligt. Området söder om stadskärnan karaktäriseras av sina många institutionsbyggnader från sent 188-tal och sekelskiftet. Vattentornet sett från sydväst. Vy från väster. [14]

88 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Byggnadshistorik och beskrivning Vattentornet från norr med spårområdet i förgrunden. Gamla Vattentornet Nybyggnadsår: Ombyggnadsår: Förändring av tornets tak före 1950 Arkitekt: J.G. Richert Ursprunglig funktion: Vattentorn Stomme: Murverk av tegel och granit [15]

89 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Historik Fram till att vattenledningssystemet, där vattentornet var en del, anlades mellan 1904 och 1907 fick Västerviksborna sitt behov av friskt vatten tillgodosett från allmänna och enskilda brunnar. När vattnet från dessa undersöktes 1881 befanns kvaliteten på flera av dem vara så dålig att man befarade att vattnet var hälsovådligt. För många av de mest centralt placerade brunnarna konstaterades att vattnet var dåligt, stagnerande och misstänkt för orena inblandningar. Både brunnen vid Kyrkogatan och Torgsbrunnen befarades vara smittade av förmultnade djurämnen. Bättre ställt var det med brunnarna utanför centrala staden. Vattnet från Södra malmens brunn var gott, liksom det från Östra malmen, även om det senare hade visat indikationer på att innehålla nitriter. Det förefaller som att det var främst av sanitära skäl som frågan om att anlägga ett helt nytt vattenförsörjningssystem i Västervik aktualiserades. År 1896 beslutade stadsfullmäktige om att börja utreda frågan. Finansiering ordnades genom att medel från stadens spritvaruberedningsbolag tillsköts och en kommitté tillsattes, som år 1903 kunde presentera en fullständig plan för vatten-och avloppsledning. Ledningssystemet hade konstruerats av ingenjören Johan Gustaf Richert som drev Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån, och som hade byggt många av alla de vattentorn som uppfördes runt om i Sverige runt sekelskiftet Under sommaren 1905 uppfördes en pumpstation på en tomt vid Bredgatan samt vattentornet på berget sydost om staden. Pumpstationen revs 1925 då den fick ge plats för den brandstation som byggdes i kvarteret Paradiset. Inte heller brandstationen finns längre kvar. Kvar står dock vattentornet, även om det står utan annan funktion än som mast till telekommunikationsantenner, sedan det nya vattentornet vid infarten till Västervik byggts Som kuriosa kan nämnas att det nya vattentornet uppfördes av samma firma som konstruerat det gamla drygt 50 år tidigare. Under det sena 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 uppfördes många vattentorn runt om i svenska städer. I Kalmar uppfördes ett torn , i Norrköping , i Linköping 1910 och i Oskarshamn Orsaken till byggena var praktisk, men utformningen av tornen styrdes även av att vattentornen blev symbolbyggnader som fick ge fysisk form åt städernas status och framtidstro. Stilidealen växlade från det sena 1800-talets nystilar till nationalromantik och så småningom vidare modernistiska former i betong. [16]

90 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Beskrivning Exteriör Det 42 meter höga tornet är uppfört i en kärv nationalromantisk stil. Byggnaden är grundlagd direkt på bergets högsta punkt. Tornets nedre del har strävpelare och fasad av kvaderhuggen granit. Över denna sockelvåning reser det sexkantiga tornet med bärande väggar murade med mörkt fulltegel fogat med kalkcementbruk. Tornets runda överbyggnad som rymmer själva cisternen är bredare än undre delen av tornet och bärs upp av konsoler. Överbyggnadens fasad har en dekorativ indelning av huggen granit som kontrasterar mot det mörka teglet. Tornet har höga smala fönsteröppningar i fyra nivåer på tre av sidorna. I de ursprungliga spröjsade gjutjärnsbågarna har glaset ersatts av plastskivor. Dörren till tornet har markerad omfattning av huggen granit som kröns av Västerviks stadsvapen och årtalet Den ursprungliga dörren har bytts ut i sen tid mot en metalldörr av modernt standardutförande. Överbyggnaden kröns idag av ett järnstaket. På äldre fotografier syns att tornet från början haft ett lågt tak, som en tillplattad kupol. Fönster ovanför sockelvåningen. Ytterdörren. [17]

91 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Sockelvåningen med prov på välgjort stenarbete. Detalj från övergången till tornets övre del. [18]

92 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Interiör Vattentornets funktion har helt fått styra utformningen av interiören. I bottenvåningen finns ett fyrkantigt schakt där vattenledningarna gick in och ut ur tornet på frostfritt djup. Schaktet omgärdas av ett järnstaket med tidstypisk utformning. På denna våning står idag en liten byggnad som rymmer apparatur till de tekniska installationer som är monterade på tornets tak. Vattenrören går rakt genom tornet från schaktet och upp till cisternen högst upp i tornets överbyggnad. En fribärande trappa av betong och järn löper utmed ytterväggarna genom hela tornets nedre del upp till överbyggnaden. Detta enorma öppna rum har i sockelvåningen väggar av granitkvadrar. Ovanför denna är murverket putsat. På de väggar som varit mest utsatt för regn och vind från havet är putsen starkt vittrad, och saltutfällningar förekommer i stor omfattning. Tornets inre med vattenledningar och trappa. [19]

93 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Det jättelika cisternen upptar nästan hela övre delen av tornet. Tornets överbyggnad har ett bjälklag av kraftiga fyrkantiga bjälkar av trä och av järnbalkar täckta av kraftiga ospåntade bräder som utgör cisternrummets golv. Själva cisternen är av nitad, mönjemålad plåt. Via väggfasta stegar av järn går det att ta sig upp mellan cisternen och yttermuren och vidare upp till taket. Dessa utrymmen har inte besiktigats i samband med denna undersökning. Rörgrav för anslutande vattenledningar. Trappan med nerfallen puts.och fågelskit. [20]

94 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum [21]

95 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Stegen leder upp till avsatsen där cisternens bärande fundament är fästa. Uppe på avsatsen. Vy från avsatsen upp mot träbrygga med järnkonsol. [22]

96 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Kulturhistorisk värdering Om kulturhistoriskt värde Kulturhistoriskt värde är inget absolut värde, utan ett komplext begrepp som omfattar olika typer av värden: vetenskapliga värden, dokumentvärden och upplevelsevärden. Dessa värden byggs upp av en mängd olika egenskaper hos det objekt eller den miljö som värderas. Den kulturhistoriska värderingen utgör en bedömning och är därför alltid i någon mån subjektiv. Kulturhistoriska och upplevelsemässiga värden Stads- och samhällshistoriskt värde. Västervik är en stad med medeltida anor och med en riksintressant stadsbebyggelse. Stadskärnan har välbevarade drag från 1600-talets stadsplanering. Under sent 1800-tal och kring sekelskiftet växte staden betydligt och många nya byggnader uppfördes. Västerviks gamla vattentorn hör samman med stadens tillväxt i samband med industrialiseringen. Denna tid kännetecknas av att en rad nya tekniska system etableras i staden, som t.ex. elektricitet, gas, järnväg och vatten-och avloppsanläggning. Även samhälleliga institutioner som skolor, sjukhus, brandförsvar och fängelse byggdes ut. Nyheternas stora betydelse och höga status för staden manifesterades genom moderna, påkostade och ofta monumentala byggnader. De nya byggnaderna förlades alldeles utanför den gamla stadskärnan, på områden som dittills varit obebyggda men som vid denna tid togs i anspråk och planlades. I området söder om Västerviks gamla stadskärna är detta fortfarande mycket tydligt i bebyggelsen. Tillsammans med anläggningarna knutna till järnvägen samt fängelset, Östermalmskolan, Sankt Petri kyrka, delar av Strebelverken är det gamla vattentornet en mycket viktig del av den riksintressanta bebyggelsen i Västervik. Miljöskapande värde. Västerviks läge vid havet och stadens utbredning utmed vattnet bidrar till att stadens siluett är påtaglig och väl synlig från många håll. I denna [23]

97 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum vidsträckta siluett är Gamla vattentornet ett markant och välbekant inslag. Tornets höjd och tydliga form gör att det påverkar upplevelsen av stadens siluett långt utanför sitt eget närområde. På grund av sitt perifera läge utanför den gamla stadskärnan upplever man den dock mer som en solitär, som inte direkt påverkar upplevelsen av andra höga enskilda byggnader inne i den gamla stadskärnan. Byggnadshistoriskt och arkitektoniskt värde. Ingenjören JG Richert var upphovsman till en lång rad vattentorn som uppfördes runt om i landet kring sekelskiftet. Liksom de flesta andra vattentorn byggdes det i Västervik mycket gediget och av material av hög kvalitet. Stilmässigt var tornet modernt för sin tid. Stilen kallas nationalromantik, och den känns igen på de gedigna materialens betydelse för byggnadens uttryck. Gamla vattentornet får sin karaktär av de massiva tegelmurarna och de välhuggna granitdetaljerna, snarare än av snirkliga dekorelement hämtade från antiken och renässansen. Vattentornet är ett välbevarat exempel på en tidstypisk byggnad av hög kvalitet från 1900-talets första årtionde. Teknikhistoriskt värde. Uppförandet av vattentorn var vanligt under 1900-talets första årtionden och det har en koppling till utvecklingen av hushållshygien med rinnande vatten, badrum och andra avloppsinstallationer. Vattentornen hade även betydelse för att tillhandahålla vatten till ångloken och för ett mer effektivt brandförsvar i städerna. Gamla vattentornet har kvar det mesta av sin ursprungliga tekniska utrustning, som cisternen av nitad plåt och tillhörande rör och kopplingar. Detta gör att den ursprungliga funktionen är tydligt avläsbar. Vattentornet har ett stort teknikhistoriskt värde som en representant för äldre kommunalteknik. [24]

98 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Antikvariska rekommendationer Mot bakgrund av ovanstående kulturhistoriska värdebeskrivning utgör Gamla vattentornet i Västervik en viktig del av den riksintressanta stadsmiljön. Förutsättningen för att vattentornet ska kunna bevaras på lång sikt är att det används. Eftersom vattentornets ursprungliga funktion sedan länge spelat ut sin roll blir det nödvändigt att tillåta relativt omfattande förändringar även av de delar som har höga kulturhistoriska värden för att återge tornet en funktion. Nedan föreslagna rekommendationer har sin utgångspunkt i den kulturhistoriska värdebeskrivningen sammanvägd med den aktuella frågan att bygga om tornet till bostäder. Ur antikvarisk synpunkt förordas att den detaljplan som måste upprättas för att byta användning av tornet innehåller riktlinjer för att bevara de viktigaste kulturhistoriska värdena. Alla förändringar av tornets exteriör ska ske med stor hänsyn till dess välbevarade karaktär som monumental och solitär byggnad av betydelse för stadsbilden. För att kunna bedöma hur en tillbyggnad av tornet uppfattas från olika håll i staden bör man göra tydliga visualiseringar av förslagen från olika vinklar. Hur ser förslaget ut i hela sin bredd? På dagen respektive på natten? På när håll respektive på långt håll? Ombyggnad av vattentornets tak bör vara möjlig. Taket är den enda del av exteriören som har byggts om radikalt sedan tornet byggdes. Av det skälet är även framtida förändring av takets utformning möjlig. Nya fönsteröppningar bör kunna tas upp i muren. Dessa placeras med hänsyn till tornets arkitektur, troligen symmetriskt. Befintliga fönsteröppningar behålls, liksom de befintliga järnbågarna. Storlek och utformning på en tillbyggnad bör vara sådan att tornet även fortsättningsvis kan upplevas som en tydlig solitär i stadsbilden. Särskilt känsliga är de vyer där tornet utgör en del av riksintresset; dvs i stadens siluett (från norr och öster) och som del av stadens årsringar från sent tal och sekelskiftet 1900 i området kring järnvägsstationen med flera institutionsbyggnader. [25]

99 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Tornets nedre del, sockelvåningen i granit, är endast synlig från närområdet och är därför inte betydelsefull för stadens siluett. Tillbyggnader till denna bör kunna göras större än högre upp på tornet, men fortfarande med hänsyn till karaktären. Av samma anledning som ovan bör det vara möjligt att bebygga delar av tornets närområde. Tornets interiör och ursprungliga tekniska installationer har höga kulturhistoriska värden. Vid en ombyggnad till bostäder kommer mycket av detta att försvinna. Dock bör utvalda delar sparas på plats i sitt nya sammanhang för att det ska vara möjligt att förstå något av byggnadens ursprung. Det kan till exempel gälla något avsnitt av trappan, cisternrummets bjälklag och delar av de ursprungliga tekniska installationerna. Hela interiören bör dokumenteras grundligt innan ombyggnaden. Samtliga fönster har kvar ursprungliga järnbågar. [26]

100 Gamla vattentornet i Västervik bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Källförteckning Otryckta källor Andersson, Anna-Lena, 1971, Svenska vattenledningar och vattenreservoarer, betygsuppsats i konstvetenskap. Skånelandens Nation. Litteratur Andrén, Erik, 1933, Västerviks bebyggelsehistoria En undersökning av bevarade äldre hus och gårdar. Nordiska museets Handligar:2, Stockholm Ohlsson, Eber & Persson, Kenneth M, 2004, Svenska vattentorn, Ohlson & Winnfors AB, Örebro Fajersson, Malin & Lindqvist, Anna, 1990, Västervik Kulturhistorisk bebyggelseinventering av Västerviks stadskärna, Kalmar läns museum. Sjöberg, Ingvar, 1991, Gamla bilder, Ur: Tjustbygden Tjustbygdens kulturhistoriska förening. Dalgren, Lars, 1933, Västerviks historia Västerviks stadsfullmäktige. Västervik. Arkiv Kalmar läns museums bildarkiv Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäterimyndighetens arkiv, Västerviks museums arkiv [27]

101 Radonutredning Fastighetsbeteckning. Gamla Vattentornet Adress. Västervik 1 Teknikringen 1A Tel: Org.nr LINKÖPING Fax:

102 Radon Utredning: Datum: Projektnr: Besiktning av fastighet: Gamla Vattentornet Uppdragsgivare: Rickard Granberg Adress: Terrängvägen Hägersten Besiktningsansvarig: Roger Pihl LR-Konsult AB Bakgrund: Rickard Granberg har kontaktat LR-Konsult AB för att utreda möjligheten att bygga bostäder av gamla vattentornet med hänsyn till förekommande radonrisk. Grund & Konstruktion: Ca 30 meter hög tornbyggnad byggd på en ca 7 meter hög stensatt yttervägg och murade tegelväggar ovanför, golvytan består av ett gjutet betonggolv med en rörkulvert i mitten där vattenledningar går ut. Byggnaden är för närvarande outnyttjad och ouppvärmd men har tidigare använts som kommunalt vattentorn. Mätningar: Mätningar utförda utförd med: Gammastrålningsmätare: Scintrex BGS-4 Instnr: Radongasmätare: Atmos 12 Instnr: ATM 094 Gammaspectrometer: GF Instruments. GRM 260. Instnr: Momentan radongasmätning i luft: Rum Plan: Mätvärde: I vattentorn Bottenplan 200 Bq/m 3 Gammastrålnings värden: Plan/Rum µsv/h I vattentornet Mot golvplatta 0,54 Rumsmitt ca 1 m upp 0,40 Mot yttervägg ca 1 m upp 0,39 Rumsmitt ca 7 m upp 0,27 Mot yttervägg ca 7 m upp 0,24 Normala ej förhöjda bakgrundsstrålningsvärden i rumsmitt är 0,05-0,15 µsv/h. Boverkets gränsvärde för GAMMASTRÅLNING var tidigare 0,50 µsv/h i rumsmitt Boverkets gränsvärde för GAMMASTRÅLNING i nya byggnader har sänkts till 0,30 µsv/h i rumsmitt. 2 Teknikringen 1A Tel: Org.nr LINKÖPING Fax:

103 Spectrometermätningar: Mätpunkt: Gammastrålning mot mark: Mättid spectrometer: Ca 3-4 meter utanför entré 0,83 µsv/h 4 min % kalium: 1,55 ppm uran: 105,56 ppm torium: 27,64 Radiumhalt Bq/kg: 1298,39 0,00 0,00 0,00 Jordart: Berg i dagen Övrigt: Högradonmark: Utsprängd berggrund med sprängbottenskärv > ca 200 Bq/kg Analys: Uppmätt radiumhalt i mätpunkten med berg i dagen gör att berget klassas som högradonmark varför en radonsäker konstruktion skall utföras. Gammastrålning är en elektromagnetisk stålning med lång räckvidd men avskärmas med ca 50 % av ca 7 cm betong eller tegel (källa: radonboken nya byggnader Clavensjö/Åkerblom) LR-Konsult AB Linköping Roger Pihl Dir. Tfn: e-post: roger@lr-konsult.se 3 Teknikringen 1A Tel: Org.nr LINKÖPING Fax:

104 VÄSTERVIKS KOMMUN KONSEKVENSBEDÖMNING Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. AV: Västerviks kommun, Enheten för Samhällsbyggnad Datum: , reviderad Gamla Vattentornet i Västervik användas som vattentorn under perioden , sedan dess har tornet stått utan användning. I pågående planarbete utreds möjligheterna att ändra tornets användning till bostäder med en tillbyggnad på tornet. Syftet med denna utredning är att kommunen ska ge sitt ställningstagande och sin bedömning av planens påverkan på riksintresset för kulturmiljön.

105 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 Bakgrund, förutsättningar... 2 Alternativ och bedömningskriterier... 4 KONSEKVENSBEDÖMNING... 8 Synlighet i landskapet/staden... 8 Analys av olika vyer... 9 SLUTSATSER Sammanfattning och diskussion Bedömning REVIDERING INFÖR GRANSKNING Sida 1 av 17

106 INLEDNING Bakgrund, förutsättningar År 1905 byggdes Gamla Vattentornet i Västervik. Bakgrunden till byggandet av vattentornet förefaller som att det var främst av sanitära skäl, då staden hade växt och det blev svårt att få tag i rent vatten inom stadskärnan. År 1958 byggdes ytterligare ett Vattentorn som ersatte det föregående. Det Gamla Vattentornet har sedan dess stått utan användning och befinner sig nu i ett kritiskt läge med dåligt underhåll. Interiört har byggnaden invaderats av duvor med stora mängder spill, vilket fräter på inredningen. Exteriören är dåligt eftersatt och det har rasat tegelstenar och granit kornisch från byggnaden ner på marken, vilket medfört att marken närmast tornet har spärrats av pga. säkerhetskäl. Byggnaden hyser dock höga kulturhistoriska värden och tornet syns tydligt i stadens siluett som ett landmärke. För att vända utvecklingen av tornet finns ett behov av en ny aktiv funktion i byggnaden. Pågående planarbete: Inom pågående planarbete studeras möjligheter att ändra tornets användning till bostäder. I planarbetet utreds bland annat möjligheterna att ta upp fler fönster i tornet, en tillbyggnad på utsidan av tornet med utrymme för hiss, trappa och ytterligare bostadsutrymme, in- och utfart till fastigheten samt fler komplementbyggnader kring tornet. Planområdet avgränsas av tornet och marken runtomkring som ska styckas av till fastigheten för bostadsändamål, från Västervik 4:2. Avgränsning: Syftet med denna konsekvensbedömning är att kommunen ska ge sitt ställningstagande och sin bedömning av planens påverkan på riksintresset för kulturmiljön och beskriva de fall då planförslaget avviker från den kulturhistoriska utredningens rekommendationer och hur detta påverkar riksintresset för kulturmiljön. Till planen finns ytterligare utredningar som ska läsas tillsammans med planen. Den kulturhistoriska utredningen från 2012 av Kalmarläns museum ger en antikvarisk bakgrund och ställningstagande hur de kulturhistoriska värdena för tornet bör hanteras. Till planen finns även en konsekvensbeskrivning och fasadexempel som lyfter fram olika tillbyggnadsalternativ och beskriver fördelarna och nackdelarna med planen, ur ett socialt (närboendes påverkan etc.), ekonomiskt, miljömässigt (kulturvärden mm) och estetiskt perspektiv. Konsekvensutredningen behandlar helheten av planen och de ställningstaganden som gjorts. Riksintresse- Västervik H90 Del av centrala Västervik är riksintresse för kulturmiljövården med motiveringen: Trästad och sjöfartsstad av medeltida ursprung, präglad av 1600-talets stadsplanereglering, den förindustriella stadens småskaliga träbebyggelse och bebyggelsestruktur samt inslag av mer storstadsmässig karaktär från tiden kring sekelskiftet Riksintresset kommer till utryck genom: Den i huvudsak rätvinkliga rutnätsplanen från 1600-talet med bevarad tomtstruktur och bebyggelse ända ner till vattnet, trästadsbebyggelsen med Sida 2 av 17

107 köpmannagårdar, fiskestugor, båtmanstorp, ekonomibyggnader och gårdsmiljöer. Stadens siluett med Stegeholms slottsruin som minner om stadens grundläggning och medeltida strategiska läge och lås vid Gamlebyviken. Enstaka kvarvarande spår av det medeltida bebyggelsemönstret, Santa Gertruds medeltida kyrka. Hamnanläggning och inloppet till staden. Järnvägsmiljön och byggnaderna som speglar det sena 1800-talet och sekelskiftet I området ingår även Lögarbergen, Kulbacken och Notholmen. Figur: Gamla vattentornet är markerad med en svart prick. Området ligger precis i kanten av riksintresset. Av riksintresset för kulturmiljövården, Västervik H90 kan följande knytas till gamla vattentornet: - Vattentornet är en solitär byggnad som syns tydligt i landskapet och påverkar stadens siluett. - Vattentornet är en byggnad uppförd under det sena 1800-talet och sekelskiftet 1900, som med dess viktiga industriella funktion speglar stadens utveckling under denna tid. Västerviks historia Västervik flyttades till sitt nuvarande läge omkring 1433 då staden anlades i skydd av talsfästningen Stegeholm (f.d. Stäkeholm), på Slottsholmen vid Gamlebyvikens inlopp. Den första stadsbebyggelsen låg troligtvis kring S:ta Gertruds kyrka och i området ner mot vattnet. Staden växte med en medeltida gatustruktur, med en huvudgata utmed strandlinjen som korsades av korta tvärgator. Bebyggelsen och fastighetsgränserna lades ofta snett i relation mot vattnet. Senare anlades en ny hamn vid Saltsjön, nuvarande Skeppsbron, där en ny stadsdel växte fram i anslutningen. Dessa tidigare stadsområden kan ännu spåras i stadsplanen samt i fastighetsindelningen. Västervik har drabbats av ett flertal anfall och bränder under historiens lopp, år 1677 var den sista stora härjningen i Västervik. Staden byggdes upp på nytt igen utifrån en stadsplan, med regelbundna kvarter och breda gator, vars struktur idag utgör riksintresse. I staden uppfördes det under och 1800-talet mycket trähusbebyggelse som fortfarande finns kvar i stora delar av staden. Detta gör Västervik unikt i förhållande till andra städer med sitt stora utbud av trähusbebyggelse från denna tidsepok. Sida 3 av 17

108 Västervik började industrialiseras i samband med att sjöfarten fick sitt uppsving i mitten av 1800-talet och järnvägslinjerna till Åtvidaberg och Hultsfred togs i bruk. Vid denna tid tog större förändringar vid i stadskärnans utkant, med industribyggnader och nya samhälleliga institutioner som skolor, sjukhus, brandförsvar och fängelse, samt tekniska installationer såsom elektricitet, gas och vatten- och avloppsanläggning. Dessa nymoderniteter medförde hög status och manifesterades ofta genom moderna, påkostade och monumentala byggnader. Uppförandet av Gamla vattentornet gjorde på denna tid ett stort avtryck och förändring av siluetten i utkanten på staden. Kring sekelskiftet 1900 skedde det som mest omfattande förändringar i staden och mycket av det som skapades då finns kvar i helhetsintrycket av dagens stadsbild. Nollalternativ Alternativ och bedömningskriterier Nollalternativet innebär att ingen förändring av gällande detaljplan sker. Enligt nu gällande plan får vattentornet enbart användas som vattentorn. I nuläget finns det inget behov av att använda tornet för detta ändamål, vilket innebär att tornet succesivt kommer fortsätta att förfalla om det inte får en aktiv användning. Ju längre tid tornet står utan användning desto mer kommer det att förfalla, vilket ökar kostnaderna för renovering av tornet och intresset från utomstående exploatörer går förlorade. Med denna utveckling innebär det att kommunen slutligen måste vidta åtgärder i form av stora renoveringskostnader under obegränsad tid alternativt att byggnaden rivs. Det senare alternativet är det mest troliga utfallet. Planförslaget Förslaget innebär att tornet byggs om invändigt till bostäder, vilket medför att ursprunglig utrustning kommer att dokumenteras och avlägsnas från byggnaden. Utvändigt kommer fler fönster att tas upp i fasaden och taket byggs om för att härma ursprunglig takutformning. För att tillgängliggöra byggnaden uppförs en tillbyggnad med hiss och trappa. Tillbyggnaden förses med ytterligare boyta och en smal passage mellan tornet och tillbyggnaden, med plats för balkong. Tillbyggnaden placeras i sydöstlig riktning. I markplan planeras en ny infart, genom att bredda en befintlig smal väg upp till tornet. En komplementbyggnad med gemensamhetsutrymmen för de boende placeras mot Smedjegatan, där det tidigare stått ett bostadshus. Befintligt kulturmiljöprogram Vattentornet ligger utanför Västerviks stads kulturmiljöprogram. Bebyggelsehistorisk utredning 2012 (Kalmar läns muséum) Vattentornet har höga kulturhistoriska värden, både som enskild byggnad och som en del av stadsbilden. I utredningen framhävs framförallt fyra viktiga kulturhistoriska och upplevelsemässiga värden för gamla vattentornet: - Stads- och samhällshistoriskt värde. - Miljöskapande värde. - Byggnadshistoriskt och arkitektoniskt värde. Sida 4 av 17

109 - Tekniskt värde. Stads- och samhällshistoriskt: Vattentornet hör samman med stadens tillväxt i samband med industrialiseringen, där nya samhällerliga institutioner och tekniska anläggningar placerade i stadens utkant. I området söder om Västerviks gamla stadskärna är detta fortfarande tydligt i bebyggelsen. Gamla vattentornet tillsammans med närliggande bebyggelse knutna till järnvägen samt fängelset, Östermalmskolan, Santa Petri kyrka och delar av Strebelverken är en viktig del i den riksintressanta bebyggelsen i Västervik. (Industribyggnaderna på kvarteret Strebeln drabbades dock, år 2013, av en omfattande brand som förstörde större delen av de riksintressanta värdena). Miljöskapande värde: Västerviks läge vid vattnet och stadens utbredning utmed vattnet bidrar till att stadens siluett är påtaglig och väl synlig från många håll. Tornets höjd och tydliga form göra att det påverkar upplevelsen av stadens siluett långt utanför sitt närområde. Muséets bedömning är dock att på grund av sitt periferära läge utanför den gamla stadskärnan upplevs den mer som en solitär, som inte direkt påverkar upplevelsen av andra höga enskilda byggnader inne i den gamla stadskärnan. Byggnadshistoriskt och arkitektoniskt värde: Vattentornet är ett välbevarat exempel på en tidstypisk byggnad av hög kvalitet från 1900-talets första årtionde. Byggnaden är uppförd i nationalromantisk stil och får sin karaktär av de massiva tegelmurarna och de välhuggna granitdetaljerna, snarare än av snirkliga dekorelement hämtade från antiken och renässansen. Tekniskhistoriskt värde: Uppförandet av vattentornet har en koppling till utvecklingen av hushållshygien med rinnande vatten, badrum och andra avloppsinstallationer. Byggnaden har kvar det mesta av sin ursprungliga tekniska utrustning invändigt, vilket gör att den ursprungliga funktionen är tydligt avläsbar. Vattentornet har därmed ett stort teknikhistoriskt värde som en representant för äldre kommunalteknik. Antikvariska rekommendationer: Utredningen summeras med att förutsättningen för att vattentornet ska kunna bevaras på lång sikt är att det används. Eftersom vattentornets ursprungliga funktion spelat ut sin roll blir det nödvändigt att tillåta relativt omfattande förändringar även av de delar som har höga kulturhistoriska värden för att återge tornets funktion. Nedan återges riktlinjer för att bevara de viktigaste kulturhistoriska värdena. - Förändringar av tornets exteriör ska ske med stor hänsyn till dess välbevarade karaktär och solitär byggnad av betydelse för stadsbilden. - Tydliga visualiseringar av föreslagen tillbyggnad ska redovisas i olika vinklar och på olika håll. - Ombyggnad av taket bör vara möjligt. - Nya fönsteröppningar bör kunna tas upp i muren, med hänsyn till tornets arkitektur. - Storlek och utformning på tillbyggnaden bör vara sådan att tornet även fortsättningsvis kan upplevas som en tydlig solitär i stadsbilden. Särskilt från vyer sett från stadskärnan (från norr och öster), samt som en del av årsringarna kring järnvägsstationen med flera institutionsbyggnader. - Större tillbyggnad bör kunna ske i tornets nedre del, vid sockelvåningen i granit, då denna inte är synlig i stadens siluett. Sida 5 av 17

110 - Delar av tornets närområde bör vara möjliga att bebygga. - Utvalda delar av tornets interiör och ursprungliga tekniska installationer bör sparas på plats för att det ska vara möjligt att förstå något av byggnadens ursprung. Hela interiören bör dokumenteras grundligt innan ombyggnaden. Karaktärisering (White, Slottsholmen 1, H90 Västervik - Fördjupad riksintressebeskrivning, konsekvensbeskrivning, ) Västervik stad har en lång historisk tradition som viktig sjöfartsstad med medeltida ursprung. Detta syns i landkapet genom stadens placering invid vattnet, bryggor, kajer och vattennära byggnader. Än idag är det många som anländer till staden via båt. Stadens siluett kan beskrivas som tre tydliga lager, eller kulisser. Den bakre kulissen är de landmärken som sticker upp över den övriga bebyggelsen. Viktiga landmärken är gamla vattentornet, S:t Petri kyrka, Häggbladska huset, S:ta Gertruds kyrka samt f.d. Varmbadhuset. Landmärkena är symbolbyggnader som gör att man känner igen sig och har stor betydelse för orienterbarheten i staden. Den främre kulissen är Slottsholmen, med park, bebyggelse och slottsruin. Däremellan finns låg byggnadsmassa som bildar en sammanhängande stadsbryn. Västerut, Gamlebyviken och fiskarhamnen: Topografin är flak och bebyggelsen breder ut sig på svagt sluttande mark ner mot viken. Området är till största del bebyggt med trä- och stenhus inom en enhetlig låg skala med byggnader 2-3 våningar som bildar ett sammanhängande stadsbryn. Stadssiluetten kring kyrkan ger associationer till en medeltida stad med en kompakt massa låga hus där enstaka hus sticker upp över taken. Ett utmärkande karaktärsdrag för Västerviks vattennära bebyggelse är att byggnaderna placerade längs med strandvägen bildar en front ut mot vattnet. Kring Grönsakstorget samlas en mer storstadsmässig stenstadsbebyggelse. Västerut inordnar sig bebyggelsen inom en relativt enhetlig karaktär med trähus som är ett tydligt element i stadsbilden. Häggbladska huset och S:ta Gertruds kyrka utgör betydelsefulla landmärken, pga. sin höjd och sin tidstypiska karaktär. Sida 6 av 17

111 Österut, Vattentornet, Skeppsbron och Lilla kajen: Bebyggelsen i öster av staden är något mer varierad än i den västra delen, men även här karaktäriseras siluetten av en jämnhög byggnadsmassa med landmarken i form av torn, vattentornet och St. Petri kyrka. En hel del borgarhus förekommer med putsade ljusa fasader och lertegelbelagda sadeltak. Borgarhusen samt kajerna ut mot Skeppsbrofjärden, Skeppsbron och Lilla kajen, utgör betydande visuella element i stadssiluetten mot vattnet. Förr utgjorde Skeppsbron den främsta samlingspunkten nära vattnet för Västerviksborna, som idag växlats till Fiskaretorget. Sida 7 av 17

112 KONSEKVENSBEDÖMNING Synlighet i landskapet/staden Gamla vattentornets höjd och form gör att den uppfattas mycket tydligt i Västerviks siluett. Mest synlig i stadens siluett är tornet sett från havet, Slottsholmen och Södra Norrlandet. Tornet framträder även i stora delar i sitt närområde, mot lokstallarna och tågstationen m.m. som tillsammans utgör riksintressanta byggnader från sent 1800-tal och början av 1900-talet. Sett från Västerviks gamla stadskärna, kärnan av riksintresset, så syns inte Vattentornet i siluetten eftersom tornet döljs av den täta bebyggelsen. I samrådshandlingen, daterad , placeras en mindre tillbyggnad tätt inpå tornet i söderläge. Med denna placering på tornet är tillbyggnaden knappt synlig i siluetten och påverkan på riksintresset för Kulturmiljövården är marginell. I nuvarande samrådshandling har tillbyggnadens volym ökat och förbinds med en smalare länk, samt bytt läge i sydöstlig riktning. Den nya placeringen innebär mer avskildhet för närliggande bebyggelse, men innebär samtidigt att tillbyggnaden blir mer synlig från havet samt från området vid lokstallarna m.m. Tillbyggnaden är likt vattentornet inte synlig från Västerviks gamla stadskärna. Sida 8 av 17

113 Vy 1: från Gränsö Analys av olika vyer Bild: före Nuläge/nollalternativ: Från Gränsö syns gamla vattentornet tydligt i siluetten som ett kraftigt, slankt och högt landmärke. Lokstallarna är svagt synlig och man kan se av karaktären på håll, med uppstickande skorstenar mm, att det är utkanten av staden med en blandning av tekniska och industriella byggnader kring slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Dominerande i vyn är dock skärgården, Västervik stad syns enbart som en avlägsen bakgrund i miljön. Vid en rivning av vattentornet skulle skärgården bli ännu mer framträdande, Västerviksborna skulle dock sakna ett tydligt landmärke i vyn och påverkan på riksintresset skulle vara negativt. Planförslaget: Den föreslagna tillbyggnaden på tornet gör att tornet blir bredare, men är fortfarande relativt slankt på grund av sin höjd. Tornet blir mer framträdande i vyn och det upplevs som om staden kommer på närmare avstånd. Tornet och tillbyggnaden upplevs som en ihopsittande byggnad. Men på grund av avståndet till tornet ger tillbyggnaden ingen större förändring av landskapsbilden och stadens siluett. Bild: Efter Sida 9 av 17

114 Vy 2: från Slottsholmen Bild: före Nuläge/nollalternativ: Från Slottsholmen syns tydligt skeppsbrokajen och de jämnhöga flerbostadshusen som bildar en front ut mot havet. En nyligen antagen detaljplan för Riksbyggen kommer att förändra siluetten mot vattnet med högre bebyggelse närmare kajen. Vattentornet är tydligt framträdande i siluetten som ett slankt, enskilt och kraftfullt objekt. En rivning av tornet skulle ha en mycket stor påverkan på siluetten och därmed en stor negativ påverkan på riksintresset. Planförslag: Tillbyggnaden på tornet döljs till stor del av tornet, vilket gör att tornet fortfarande upplevs som slank i vyn. På detta avstånd uppfattas även den nya takkupolen som gör byggnaden högre och mer lik sin ursprungliga utformning. Beroende på tillbyggnadens utformning, fasadmaterial och fönstersättning m.m. så går det att avläsa tornets ursprungliga form. På grund av avståndet till tornet ger tillbyggnaden dock ingen större förändring av landskapsbilden och stadens siluett. Bedömningen är att påverkan på riksintresset är mycket liten. Bild: efter Sida 10 av 17

115 Vy 3: från Bergsgatan Bild: före Nuläge/nollalternativ: Gamla vattentornet är på vissa platser framträdande mellan byggnaderna i bebyggelsekvarteret. Fönster, fasadmaterial, byggnadsdetaljer mm är tydligt läsbara. Tornet syns inte längre som en siluett i stadsmiljön, utan som en enskild kraftig och utmärkande byggnad. En rivning av tornet skulle påverka närmiljön i kvarteret på de platser tornet är framträdande. Den stora påverkan på riksintresset är dock kopplad till förlorade arkitektoniska värden i byggnadens fasad och byggnadens historiska bakgrund. Planförslag: Vyn av Gamla vattentornet ändras från ett smalt torn till en mer bastant byggnad, med två sammanlänkade byggnadskroppar av olika karaktär. Tornets ursprungliga form och arkitektur är fortfarande möjlig att avläsa. Tillbyggnaden skapar en ny balans med tornet, men tornet är fortfarande den dominanta delen av byggnadskropparna, eftersom tillbyggnaden är lägre och smalnar av upptill. Avsmalningen upptill är ett måste för att tillbyggnaden inte ska ta över vattentornets dominans. Även färgen av tillbyggnaden har betydelse för upplevelsen av tornet, en mörkare ton skapar en symmetri mellan byggnadskropparna medan en ljus ton lättare smälter in i himmelen. Bedömningen är att tillbyggnaden tydligt påverkar riksintresset, men att tornet genom förändringen skapar en ny historia om platsen samtidigt som det är möjligt att avläsa det ursprungliga tornets form. Sida 11 av 17 Bild: efter

116 Bild: Samrådshandling 2013 Samrådshandling 2013: I samrådsförslaget är tillbyggnaden placerad ett snäpp närmare bebyggelsen i vyn, vilket gör att tillbyggnaden borde vara mer framträdande i bilden än nuvarande planförslag. Tillbyggnaden är dock mindre och sitter mer påklistrad mot tornet, samtidigt som den är ljus och smälter in i himmelen, vilket gör att den är mindre framträdande i miljön. Om vattentornet ska behålla ett smalt och smäckert utseende så ger samrådsförslaget en bättre anpassning till riksintresset. Nackdelen är dock att tillbyggnaden sitter mer tät och påklistrad på tornet, vilket minskar upplevelsen av tornets ursprungliga fristående och runda form. Sida 12 av 17

117 Vy 4: från Lindhultsgatan Bild: före Nuläge/nollalternativ: I vyn från Linhultsgatan, österut, är vattentornet som mest framträdande i sin helhet där det inte finns några byggnader framför. En rivning av tornet skulle påverka omgivningen och den enskilda byggnadens kulturhistoriska värde markant. Ytan skulle dock kunna användas som en närliggande rekreationsplats med fin utsikt mot vattnet. Planförslag: Vyn från Lindhultsgatan ger den mest framträdande och dominanta vinkeln på tillbyggnaden, eftersom båda långsidorna av tillbyggnaden syns samtidigt i en vinkel som nästan helt skymmer tornet. Påverkan från denna vy är mycket kraftig på byggnadens enskilda kulturhistoriska värde. Det är främst placeringen av tillbyggnaden som gör att tornet skyms bakom tillbyggnaden, oavsett utformning av tillbyggnaden så skulle denna vara kraftigt framträdande i denna vinkel. Även tillbyggnadens höjd och volym påverkar dock till stor del tillbyggnadens dominans över tornet. För att kompensera de förlorade arkitektoniska och kulturhistoriska värdena krävs höga krav på tillbyggnadens estetiska utformning, med fönstersättning, fasadmaterial, takutformning mm, som speglar en ny era av byggnaden och ger en ny framsida snarare än en tung och klumpig baksida. Bild: efter OBS. Tillbyggnaden på bilden skall enbart läsas som en volymstudie. Stor vikt måste läggas vid hur fasaden ser ut och framträder i vyn. Sida 13 av 17

118 Bild: samrådsförslag 2013 Samrådshandling 2013: I samrådshandlingen är tillbyggnaden placerad ett snäpp bort från vyn, vilket gör att tillbyggnaden får en vinkel som är mindre framträdande än nuvarande planförslag. Även tillbyggnadens storlek och placering tätt intill tornet minskar den negativa påverkan på byggnadens enskilda kulturhistoriska värde. Nackdelen med förslaget är att tillbyggnaden på andra sidan kommer närmare befintlig bebyggelse, vilket ger större intrång på de enskildas intresse. En vridning av vinkeln på tillbyggnaden i samrådsförslaget till motsvarande vinkel som nuvarande planförslag skulle troligtvis ge samma dominanta intryck av tillbyggnaden, skillnaden är att samrådsförslaget troligtvis skulle bli något slankare. Sida 14 av 17

119 SLUTSATSER Sammanfattning och diskussion Gamla Vattentornet användes som vattentorn under perioden , sedan dess har tornet stått utan användning. Tornet är idag mycket dåligt underhållet och för att bevara tornet och vända utvecklingen finns ett behov av en ny aktiv användning av byggnaden. Pågående planarbete utreder möjligheterna för att ändra tornets användning till bostadsändamål med en tillbyggnad på utsidan av tornet. Syftet med denna utredning är att kommunen ska ge sitt ställningstagande och sin bedömning av planens påverkan på riksintresset för kulturmiljön Gamla vattentornet ligger inom riksintresseområdet för kulturmiljövården Västervik H90. Följande värden i riksintresset kan knytas till vattentornet: - Vattentornet är en solitär byggnad som syns tydligt i landskapet och påverkar stadens siluett. - Vattentornet är en byggnad uppförd under det sena 1800-talet och sekelskiftet 1900, som med dess viktiga industriella funktion speglar stadens utveckling under denna tid. Gamla vattentornet är som mest framträdande i stadens siluett från havet, Slottsholmen och Södra Norrlandet. Från Västerviks gamla stadskärna är tornet inte synligt alls på grund av den närliggande och höga bebyggelsen. Två vyer är framtagna från Gränsö Slott och Slottsholmen, där tornet syns tydligt i stadens siluett. I dessa vyer döljs till stora delar tillbyggnaden bakom Vattentornet och på grund av avståndet till byggnaden ger tillbyggnaden en mycket liten inverkan på stadens siluett, påverkan på riksintresset är därmed mycket liten. Nollalternativet, att byggnaden rivs, ger en betydligt större påverkan på stadens siluett och en mycket negativ påverkan på riksintresset. I tornets närområde är Vattentornet bitvis synligt mellan byggnaderna. I dessa lägen syns inte längre tornet som en solitär i stadens siluett, utan som en enskild kraftig, tidstypisk och utmärkande byggnad. Från Bergsgatan syns planförslaget som två sammanlänkade byggnadskroppar av olika karaktär. Tillbyggnaden skapar en ny och mer jämlik balans gentemot tornet, tornet är dock den mer dominanta byggnadskroppen. Påverkan på riskintresset är hög, men behöver inte nödvändigtvis innebära en negativ påverkan eftersom förändringen skapar en ny historia om platsen samtidigt som det är möjligt att avläsa det ursprungliga tornets form. Från lokstallarna och tågstationen ger planförslaget en ganska likvärdig, men spegelvänd, bild. Österut, från Lindhultsgatan, går det i nuläget att uppfatta hela vattentornets arkitektur, från sockelvåningen till tornets högsta punkt. Från denna vy är tillbyggnaden som mest synlig och skymmer större delen av tornet. Planförslaget ger här en mycket negativ påverkan på kulturvärdena. En rivning av tornet skulle dock ge samma negativa påverkan och oavsett utformningen av tillbyggnaden i denna vinkel utanpå tornet så skulle tillbyggnaden till stora delar dölja tornet. Samrådsförslaget gav en mindre påverkan från Linhultsgatan eftersom tillbyggnaden hade en annan vinkel från tornet, men förslaget skulle troligtvis i samma negativa grad påverka vyn från söder, från Kattkullegatan. Slutsatsen är att oavsett var tillbyggnaden placeras så döljer tillbyggnaden till stora delar tornet bakifrån. Ur ett större perspektiv är påverkan på stadens siluett relativt liten i planförslaget eftersom tillbyggnaden är vänd bort från riksintresset. För att kompensera de förlorade kulturhistoriska värdena i närområdet är det betydelsefullt att utformningen av tillbyggnaden planeras med en noga avvägning av fasadmaterial, färgsättning, fönstersättning och takutformning. Sida 15 av 17

120 Bedömning Kommunens slutliga bedömning är att den positiva påverkan med planförslaget att tornet får vara kvar och används överväger de negativa aspekterna med tillbyggnaden, som uppfattas som dominant och klumpig i vissa vyer. Fasadmaterial, färgsättning, fönstersättning och takutformning är dock viktigt och bör noga övervägas för hur tillbyggnaden uppfattas i dessa vinklar. Vid en jämförelse mellan det tidigare samrådsförslaget och det nya planförslaget så ger tidigare samrådsförslag en mindre påverkan på riksintresset för kulturmiljön. Men det nya planförslaget ger samtidigt möjlighet att skapa något nytt mot tornet. Den nya tillbyggnaden får en egen tydlig volym som länkas ihop med det gamla tornet och ger denna till större del möjlighet att behålla sin solitära stolthet. Minst påverkan ger även tillbyggnaden om den vrids som planförslaget, eftersom ändringen av Vattentornet ger som mest påverkan i närområdet och gentemot de boende. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Enheten för Samhällsbyggnad Planhandlingarna har upprättats av planarkitekterna Filippa Olsson och Sofia Hjertqvist på Enheten för samhällsbyggnad, Västerviks kommun. Övriga som varit delaktiga i dokumentet är planarkitekt; Daniel Niklasson och stadsarkitekt; Ulla-Britta Stävmark Andersson på Enheten för samhällsbyggnad i Västerviks kommun. KARTOR OCH BILDER Karta på sidan 3 är hämtad från Länsstyrelsens Webbgis, lansstyrelsen.se/kalmar/underlag/. Karta på sidan 8 är framtagen av Markus Fridell, GIS- och mätningsingenjör, Enheten för samhällsbyggnad i Västervik. Fotografier och illustrationer från olika vyer på sidan 9-14 är upprättade av Tommy Lyberg, Atrio arkitekter i Västervik samt Rickard Granberg, exploatör. Revidering inför granskning Länsstyrelsen i Kalmar län har i ett beslut gjort revideringar av riksintressen för kulturmiljövården i Västerviks kommun, Kalmar län. Revideringarna har gjorts i samråd med Riksantikvarieämbetet och innebär ändringar i riksintressebeskrivningar och i geografiska avgränsningar. Nedan följer det reviderade riksintresset för Västervik H90 - motivering och uttryck: Västervik [H90] Motivering: Trä- och småstad präglad av en nära och visuell kontakt med vattnet och med Stegeholms slottsruin från mitten av 1300-talet som tillsammans med en småskalig trähusbebyggelse från 1700-talet till 1900-talet och en stadsplan från 1670-talet visar på stadens utveckling och den långvariga betydelse som staden haft som hamn och handelsplats. Uttryck för riksintresset: Slottsholmen med ruinen efter Stegeholms slott och dess visuella samband med Västerviks stads äldsta medeltida delar. S:ta Gertruds medeltida kyrka med kringliggande miljö. Stadens rätvinkliga Sida 16 av 17

121 gatunät som till stor del är utförd enligt stadsplanen från 1670-talet. Den medeltida hamnen vid Fiskartorget och den Yttre hamnen från 1600-talet samt inloppet till staden. Sjötomter av medeltida slag med bebyggelse ända ner till vattnet, Norénska handelsgården och sammanbyggda loftbodar från slutet av 1700-talet. Bibehållen kvartersindelning sedan tidigt 1700-tal med små tomter i stadens nordvästra och sydöstra del samt större tomter i centrum kring Stora Torget. Trästadsbebyggelse från talet med hus som vanligtvis är 1½-2½ våningar höga, klädda medträpanel eller putsade och målade i ljusa oljefärger eller rödmålade. Båtsmansstugorna från mitten av 1700-talet i stadens sydöstra del. Stadens kommersiella centrum kring Stora Torget med varuhus och bankpalats från början av 1900-talet, ofta 2-4 våningar höga i sten och med putsade fasader. Länsstyrelsen skriver i sitt beslut att järnvägen och de stadsdelar som ligger utanför själva rutnätsstaden, och som bebyggts under de senaste århundradena, är också av stort kulturhistoriskt intresse. Länsstyrelsen bedömer dock att dessa delar inte ligger inom ramen för den bärande berättelse som visar hur en för Smålandskusten typisk handelsstad etablerat sig i nära anslutning till vattnet och en gammal befästningsanläggning. De stadskvarter som tillkommit som en följd av Västerviks ursprungliga betydelse som hamn- och handelsstad samt hur detta idag präglar stadsbilden utgör det centrala riksintresset. Figur: Avgränsning efter revideringen. Gamla vattentornet ligger nu en bit ifrån gränsen för riksintresset. Kommunens slutliga bedömning (se ovan) kvarstår. Det gamla vattentornet har fortfarande höga kulturhistoriska värden som en solitär byggnad som tydligt syns i landskapet och som påverkar stadens siluett. Men eftersom delarna i riksintressebeskrivningen som handlar om stadens siluett och om byggnader från det sena 1800-talet och sekelskiftet 1900 fallit bort, så är planförslagets påverkan på riksintresset för kulturmiljön nu mindre. Sida 17 av 17

122 KONSEKVENSBESKRIVNING för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län Tommy Lyberg - Arkitekt Richard Granberg - Exploatör KONSEKVENSBESKRIVNING Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 1 (9)

123 Inledning Sammanfattning Vid en om och tillbyggnad av gamla vattentornet ska hänsyn tas till hur riksintresset kulturmiljön och hur de kringboende påverkas av olika planalternativ. Påverkan på riksintresset Tidigare utredning I Kalmar Läns Museums byggelsehistoriska utredning betonas att tornet även efter en tillbyggnad ska kunna uppfattas som en tydlig solitär i stadsbilden i de vyer som utgör en del av riksintresset, dvs. i stadens siluett från norr och öster. Till och sidobyggnader i tornets nedre del påverkar siluetten mindre och anses därför kunna göras större än högre upp på tornet. Vidare vill man bevara nuvarande fönsteröppningar, men med möjlighet att komplettera med nya fönster. Gemensamma förutsättningar för om- och tillbyggnadsalternativ. Höjden på tornet är c:a 36 meter och kan inrymma 12 våningar med olika våningshöjder anpassade efter fönster. De båda nedre våningarna har väggar av massiva granitblock och är svåra att förse med fönster och inrymma bostäder. Däremot kan de förutom entrén innehålla förråd, el central, rullstolsladdning m.m. Tornets form är en 6 hörning med varannan fasad med fönster och varannan utan. Fasaden mot söder är den som syns minst från staden och dessutom är fönsterlös. En tillbyggnad här är därför den mest optimala placeringen med hänsyn till stadens siluett. Om en tillbyggnad kan begränsas till en fasad är fortsatt 5/6 av ursprungsfasaden exponerad. Om större hänsyn i stället ska tas till grannfastigheterna kan tillbyggnaden flyttas ett eller två snäpp mot öster När det gäller utformningen av tornets övre del går det inte att göra takterrassen tillgänglig med utvändig trappa/hiss utan att påbyggnaden blir högre än tornet. Även en trappa/hiss till ett översta våningsplan kommer att sticka upp ovanför takplanet eftersom en hisstopp är c:a 1 meter högre än översta våningsplanet. En lösning som bevarar takkrönet kan vara att utforma de två översta planen som en etagelägenhet med entré endast till det nedre planet. Förbindelsen mellan de båda planen görs då med interntrappa som även går upp till takplanet, där den förslagsvis väderskyddas under en ny takkupol. Enligt rapporten från länsmuseet är ursprunglig takkupol riven och man har därför inga invändningar mot att byta till en ny takkupol. KONSEKVENSBESKRIVNING Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 2 (9)

124 För att framhäva tornet som solitär ska en tillbyggnad inte konkurrera i storlek, höjd och karaktär. En tillbyggnad bör därför ges ett eget modernt uttryck i annat fasadmaterial. En koppling mellan tornet och tillbyggnaden ges med fördel ett lätt och transparant uttryck. Alternativ 0: Bevarande i befintlig utformning Första inhägnaden, idag ett nytt över 2,5 m, högt stängsel för att hindra allmänheten tillträd och skador från nedfallande fasaddelar. Gamla vattentornet är en stabil och gedigen byggnad i massiv sten och tegelkonstruktion. Underhållet är dock eftersatt. Heltäckande fönster saknas och betongavtäckningen som ersatt det ursprungliga kupoltaket är mer än 65 år gammal. Om regnvatten tillåts ta sig in och frysa i det tjocka murverket kommer detta att spricka. Ett återställande kommer då att bli både svårt och kostsamt. Redan i dag har murverksskador upptäckts, bl. a. har tegelsten och granit kornisch fallit ner från fasaden så det idag är inhägnat område utan tillträde. För att kunna rädda tornet krävs omedelbara åtgärder. Byggnaden är inte skyddad i tidigare detaljplan. Nuvarande markägare, Västervik kommun, har inte visat något aktivt intresse att renovera upp byggnaden. Vilket har bidragit till att byggnaden successivt börjat förfalla. Ett tänkbart nollalternativ är att byggnaden pga. dåligt skick och ur säkerhetssynpunkt måste rivas. KONSEKVENSBESKRIVNING Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 3 (9)

125 Alternativ 1: Annan användning i befintligt skal. Endast fantasin sätter gränser för vad tornet kan användas till, däremot är ekonomiskt realistiska användningsområden få. Om idéerna inte genererar någon större ekonomisk vinst läggs projekten ner. Ju längre tiden går desto mer kommer tornet att hinna förfalla. Detta kan i slutändan leda till att byggnaden får rivas även om man försöker finna en annan alternativ användning. Bostäder, kontor och hotell är några funktioner som diskuterats. Gemensamt för dessa är behovet av vertikal kommunikation i en begränsad volym. Det finns i dag ett par exempel i Sverige på ombyggnad av vattentorn till bostäder, bl. a. i Kalmar och Linköping. Gamla vattentornet i Västervik har dock andra förutsättningar än dessa genom att invändig area är betydligt mindre, endast c:a 55 kvm. Ett trapphus med hiss och brandsluss tillsammans med försörjningsschakt kräver en area på c:a 20 kvm. Det innebär att kvarvarande boarea endast blir c:a 35 kvm per plan, en area som är alldeles för liten för att få bra bostäder och att ge ekonomisk bärkraft i ett ombyggnadsprojekt. Detta alternativ utreddes även av kommunen 1985, samma slutsats drogs och projektet drevs inte vidare. Alternativ 2: Tillbyggnad med trapphus och hiss För att utöka boarean finns möjligheten att förlägga trapphus och hiss utanför själva tornet. Boarean 55 kvm skulle då räcka till en bostad på 1½ rok, en bostadsstorlek som ensam per plan inte är ekonomiskt gångbar Genom att slå samman planen parvis till etagelägenheter med interntrappor går det att åstadkomma större bostadsstorlekar. Den totala boarean ökar däremot inte genom detta och lösningen bedöms fortfarande inte vara ekonomiskt möjlig. KONSEKVENSBESKRIVNING Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 4 (9)

126 Alternativ 3: Tillbyggnad med utökning av bostadsstorlek Tillbyggnaden av trapphus och hiss kan utökas på varje plan med sovrum och balkong för att ge en attraktivare storlek på bostäderna i tornet. Detta skulle ge totalt 8 st. 2½ r.o.k. samt en etagelägenhet på dubbla storleken överst. Den begränsade tillbyggnaden ger bättre bostadsstorlekar, men fortsatt låg total BOA. Med fler rum i lägenheterna är risken dock stor att tillbyggnaden uppfattas som större än tornet. Tillbyggnadens form bör underordna sig tornets men ändå ha ett självständigt uttryck. Flera planformer kan infria detta, men trappa, hiss, sluss och sovrum har funktionsmått som sammanlagda styr även den yttre formen. Den illustrerade snedställda hörnkapade kvadraten upptar endast en av tornets sex fasader, fastän att planmåttet är bredare än denna. Trots detta kan tillbyggnaden kanske uppfattas mer som en påbyggnad än ett separat tillägg som framhäver tornet som solitär. Ekonomin i detta alternativ är också fortsatt tveksam KONSEKVENSBESKRIVNING Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 5 (9)

127 Alternativ 4: Tillbyggnad med ytterligare bostäder En bostadsprojektör vill kring varje trapphus ha mesta möjliga antal bostäder per plan, detta för att sprida trapphus och hisskostnaden på så stor boarea som möjligt. Vanligast är s.k. 3 spännare, dvs. tre lägenheter per plan, ofta vardera 2,3 och 4 rok, även om det förekommer lösningar med både fler och färre antal. För att tillämpa detta på vattentornet skulle man kunna ha glasade uterum som länk mellan de små tornbostäderna och en nybyggnad med fler och större lägenheter. Tillbyggnaden skulle kunna avslutas med en mindre volym på översta trapplanet. Fördelen blir då en större total boarea och en smäckrare topp på tillbyggnaden. Vattentornet skulle också i högre grad framstå som en självständig byggnad som med en glasad förbindelse knyter till sig en annan lägre och modernare självständig byggnad. Nackdelen blir en klumpigare nederdel som kan skymma utsikten för de kringboende även om volymen under uterummen lämnas öppen eller görs transparent. KONSEKVENSBESKRIVNING Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 6 (9)

128 Påverkan för de kringboende Ur de kringboendes perspektiv är det framför allt på fem sätt som dessa påverkas; tillgänglighet, insyn, solreflexer, utsikt och trafik. Tillgängligheten till tornets närområde kommer att minska i samband med en exploatering. Även om allmänheten har fortsatt tillträde till området närmast tornet så minskar attraktiviteten om det finns bostäder i detta. Kvarvarande grönområde är dock fortsatt av betydande storlek. Tornets nuvarande skick med risk för nedfallande fasadsten gör en vistelse nära detta olämplig och farligt, således är området runt tornet avspärrat och därför inte tillåten. Insyn i grannfastigheterna ökar om bostäder inryms i tornet. Oberoende av utformningen av om och tillbyggnaden kommer fönsterarean att öka på tornets alla sidor. Förslag har framförts från de boende vid Kattkullegatan att placera en eventuell tillbyggnad mot öster i stället för mot söder. Detta möter inget tekniskt hinder, men står i motsats till Länsmuseets bedömning att en tillbyggnad mot norr och öster kommer att störa tornets siluett. Kanske kan ett läge mot sydöst därför bli en kompromiss Solreflexer kan komma att förekomma i samband med en om och tillbyggnad. I dag saknar tornet riktiga fönster. Glasmängden ökar och i likhet med alla fönsterförsedda byggnader kan detta ge reflexer. Däremot är det vid val av fasadmaterial på en tillbyggnad som det finns möjlighet att välja något som inte ger irriterande reflexer men som ändå uppfyller de estetiska och funktionella kraven. Utsikt vid sidan om tornet har man i viss omfattning i dag från övre plan i en del av närmsta grannfastigheterna. Denna kommer att minska i samband med en utbyggnad. Placeringen av tillbyggnaden mot söder är bäst med hänsyn till stadens siluett. En tillbyggnad på den fönsterlösa fasaden mot öster skulle ur plansynpunkt fungera lika bra, men riksintresset för kulturmiljön har ansetts väga tyngre. Kanske kan ett läge mot sydöst därför bli en kompromiss Trafiken till tornet sker i dag via infart från Kattkullegatan intill transformatorstationen. Ur exploateringssynpunkt är det bäst att behålla den där eftersom det medför mindre sprängningsarbeten. De boende mittemot oroas över att få billjus in mot sina fönster. Utfarten ligger i en utförsbacke, vilket innebär att strålkastarna lyser parallellt med lutningen och riktas huvudsakligen ner i backen. Störande ljus anses därmed inte medföra något större störningsmoment för de boende. Det kan däremot uppkomma störningar ovanför backen där marken är plan. KONSEKVENSBESKRIVNING Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 7 (9)

129 Infarten kan flyttas längre söderut, så att ljuskäglorna i stället hamnar mellan husen i samband med utfart. På trafikytor högre upp kan avskärmning av ljus åstadkommas med plank och buskage. Trafikmängden från bostäderna i tornet blir ringa, men förslag har framförts från de boende att flytta infarten till N. Bangatan norr resp. öster om området, Avsikten är att helt slippa utfart mot Kattkullegatan. Det syns vara en god idé, men topografin lägger hinder. I förhållande till infarten mot Kattkullegatan ligger N. Bangatan c:a 3.5 meter lägre i norr och 6 meter lägre i öster. Med lutning 1:12 på tillfartsvägen till tornet innebär det att vägen behöver vara c:a dubbelt så lång som avståndet från gatan till tornet. Följden blir att en serpentinväg måste sprängas fram. En bergskärning mot gatan och bristen på naturligt plana ytor för parkering medför troligtvis också så stora sprängningar att mycket lite av naturmarken kan vara kvar. En annan trafikfråga är hur sophanteringen ska lösas. Backningsrörelser från sopfordon i närheten av bostäderna är inte godtagbart. En vändplan för sopfordon kräver en stor yta, men eventuellt kan en rundkörsel runt tornet åstadkommas. Ur trafiksynpunkt är en tömning nära gatan att föredra. I dag finns det system för sopförvaring under mark. Huruvida det kan medföra problem med lukt ska vägas in i den totala bilden av hur förvaring och tömning kommer att ske. KONSEKVENSBESKRIVNING Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 8 (9)

130 Plan- och områdesskiss Nedanstående visar föreslagen placering av tillbyggnad i relation till det befintliga vattentornet och omgivande miljö och grannar. Norr är rakt upp. KONSEKVENSBESKRIVNING Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 9 (9)

131 FASADSTUDIE för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län Tommy Lyberg - Arkitekt Richard Granberg - Exploatör KONSEKVENSBESKRIVNING Fasad - Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 1 (5)

132 Inledning Sammanfattning Detta är kompletterande dokumentation till konsekvensbeskrivningen för Gamla Vattentornet i Västervik gällande exempel på möjliga fasadutformning och färgval. Sammanfattning Gällande fasad finns det mängder med alternativ och färger (om man t.ex. googlar på fasadskivor och sedan välj bilder på menyn finns ett stort antal varianter). Valet av fasad och exakt kulör görs i samband med detaljprojekteringen och prövas i bygglovsansökan. Däremot finns fasader som man i detta läge redan nu kan utesluta för att tillbyggnaden skall harmonisera med helheten och Vattentornet uppfattas som fortsatt solitärt. Detta kan styras dels genom materialval likväl som färgsättning och reflektioner. Materialmässigt har vi i förslaget således uteslutit bl.a. tegel som kan flyta ihop för mycket med det befintliga tornet. Träpanel på en så hög byggnad kan ge ett egendomligt intryck och är heller inte lämpligt ur brand och underhållssynpunkt. Färgmässigt bör fasaden på tillbyggnaden vara mörkare än teglet för att förminska tillbyggnaden visuellt samt förstärka och framhäva det ljusare vattentornet som då även ramas in mot den ännu ljusare himlen. En mörk neutral kulör, t.ex. svart eller mörkgrå som även kan kontrastera mot teglet och murbruket samt eventuellt reflektera himmelsljuset utan att ge skarpa solreflexer bör uppfylla kraven. Även om vit/ljusa färger kan uppfattas som lättare så blir tornet inte lika tydligt markerat utan flyter istället samman med den ljusare himlen vilket ger att tornet och dess konturer som egen solitär byggnadskropp framträder mindre. Glas ger genom sin transparens och ljusreflexion sinnebilden av en lätt och modern fasad. Stora fönsterytor (fönster/inglasade balkonger) förstärker ett lätt uttryck på den i övrigt bastanta tillbyggnaden vilket skapar en bra balans. Täta väggpartier kan antingen vara utförda i t.ex. färgade prefabelement i betong eller kläs med fasadskivor, exempelvis av fasadglas, fibercement, laminat eller metall etc. En slät textur förstärker kontrasterna och ger ett lättare intryck likväl som en viss grad av reflexion och synliga skarvar. Med tanke på väderstrecket och den snabba utvecklingen av solcellspaneler kan även detta vara ett alternativ. KONSEKVENSBESKRIVNING Fasad - Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 2 (5)

133 Exempel på uteslutna fasadexempel Detta är ett exempel på ett träfasad på en tillbyggnad i ett enfamiljshus som tidigare var ett vattentorn. Trots att påbyggnaden är betydligt mindre tar det mörka träet över markant och trädstrukturen skär sig gentemot tegelfasaden. Detta vattentorn i London som är ombyggt till ett enfamiljshus har en tegelpåbyggnad som lättas upp genom att övergången är i glas. Men genom att påbyggnaden är utformad i samma färg och i tegel så konkurrerar påbyggnaden om tornets solitära karaktär. KONSEKVENSBESKRIVNING Fasad - Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 3 (5)

134 Fasadexempel färg och texturpåverkan Även om den mindre ljusare tillbyggnaden med putsfasad som har textur harmoniserar bra mot den mörkare plana fasaden på den vänstra och större huvudbyggnaden, så tar den överhanden och hamnar i blickfånget. Färgsättningen är lämplig om man vill förstärka en mindre huskropp för att visuellt förminska den större. I fallet med Gamla Vattentornet är det precis tvärtom, den större redan mörkt färgsatta tegelhuskroppen med textur skall förstärkas, vilket gör att en mörkare plan fasad är lämpligare. Nedanstående illustration visar på skillnaderna med en mörk respektive ljus fasad på den tänkta tillbyggnaden på Gamla Vattentornet. Denna byggnad är nybyggd och beläggen i Hägersten, Stockholm. Den ljusare ger ett mer lätt intryck, men samtidigt ser den högre och större ut och flyter ihop med himlen, det framgår inte heller tydligt att det är två fristående länkade huskroppar med olika uttryck och karaktär. Med den mörkare fasaden skapas större kontraster och det framgår tydligt att det är två separata huskroppar. Det ljusare vattentornet ramas in med himlen på ena sidan och tillbyggnaden på den andra och ser större ut samt får en mer solid och solitär framträdande roll. Tillbyggnaden som trots sin mörkare dominerande färg, hamnar mer i bakgrunden och ser mindre ut vilket även fönster och glaspartier bidrar till. KONSEKVENSBESKRIVNING Fasad - Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 4 (5)

135 Fasadskivsexempel Om man som alternativ till färgade prefabelement i betong t.ex. väljer fasadskivor finns mängder med alternativ. Ett exempel på fasadskivor är t.ex. dessa fiberarmerade cementskivor från Swisspearl, modellen heter Carat. Den kan placeras med synliga skarvar vilket lättar upp tillbyggnaden, i en mörkare färg ger det en bra kontrast mot vattentornet samt ett lätt och modernt utryck i kombination med stora fönsterytor. Den är halvblank och ger således en viss återspegling utan att reflektera. KONSEKVENSBESKRIVNING Fasad - Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 5 (5)

136 Exempel på arkitektoniska uttryck och gestaltning samt förslag till justeringar inför granskning Richard Granberg Tommy Lyberg Liz Pettersson

137 Bakgrund till dokumentet I samband med detaljplansgranskning ser man över mindre justeringar för att ge möjlighet till större arkitektonisk designfrihet i bygglovsfasen. Detta är bl.a. föranlett av att Gamla Vattentornet och närområdet inte längre innefattas av Riksintresse för miljö och kultur vilket förändrats under processens gång, det resulterar i nya möjligheter gällande arkitektur och utformning. Som i det mesta kopplat till design och uttryck handlar det om subjektivt personligt tycke och smak. Således kommer aldrig alla uppskatta allt. Men detta dokument syftar till att ge exempel och inspiration till vilka möjlighet som finns gällande gestaltning och design i bygglovsfasen så att målet nåss, att Västervik kan få ett nytt landmärke att vara stolta över. Det är viktigt att framhärda att det finns ett gemensamt intresse från både staden och exploatören att skapa ett spännande nytt och likaledes praktiskt och realiserbart nytt landmärke i Västervik.

138 Föreslagen fastighet/tomt och disposition inför granskning

139 Illustrerat flygfoto

140 Plankartsförslag inför granskning

141 Exempel på skissad boendeyta och våningsplan LOGGIOR UTERUM TAKTERASS FLÄKT 7-5 ROK ETAGE 3 ROK ROK 3 ROK ROK ETAGE 3 ROK ROK ROK ETAGE 3 ROK ROK ROK 3 ROK ROK 3 ROK ROK 3 ROK - 8 FÖRR. FÖRR./TEKNIK HISS TR. FÖRR./TEKNIK EV. KÄLLARE

142 Volymillustrationer och gestaltningsexempel

143 Reflektioner inför granskning Begränsande faktorer kopplat till arkitektonisk frihet och uttryck i efterkommande bygglovsfas - Byggrättsområdet följer exakt byggrätten i storlek och är helt kvadratisk. Det har negativ påverkar gällande designfrihet, både gällande form på tillbyggnad likväl som placering inom det område som diskuterats i processen (syd-sydost) - Anslutning mellan nya och gamla huskroppen är detaljstyrd i både storlek och form likväl som avstånd till den nya byggnadskroppen genom den snävt tilltagna byggrättsområdet. - Byggrätten på endast 160 kvm begränsar disposition, utformning och uttryck av både anslutning likväl som ny huskropp. - Det har framkommit att det kan komma att krävas räddningshiss i bygglovsfasen pga. av ändrade byggregler under processens gång i BBR19, vilket ytterligare kommer begränsa BOA likväl som möjligheter till spännande uttryck med den knappt tilltagna byggrätten på endast 160 kvm. - Kraven på avsmalnande platt tak begränsar uttryck uppåt - Fasaden på nya byggkroppen begränsas i material genom att uttala att fasaden inte får vara i tegel eller trä. - Likaledes begränsas anslutningen genom att uttala att det skall vara inglasade balkonger (dock mindre påverkan då det är en logisk utformning pga. vind/höjd)

144 Exempel på olika uttryck och gestaltning Vinnare av klass bostäder och nominerad till stadsbyggnadspriset 2015 (Malmö) Kommentar (höger): Man har löst problemet med 12 våningars upprepning av fönster på ett bra sätt genom att växla stora fönsterpartier över hörnet och därmed skapat ett 6- våningshus i stället. (nedan) exempel från Paris, genom att leka med fönsterstorlek och placering skapas irreguljära uttryck som rätt utfört kan ge spännande uttryck. Likväl som att det stiliserade möter det mer uttrycksfulla anslutande äldre byggnaderna.

145 Exempel på olika uttryck och gestaltning Lunds kommuns stadsbyggnadspris 2015 Kommentar: En oregelbunden form vilket skapar intressanta vinklar. Nyttjandet av taket med likaledes spännande vinklar är både praktiskt och ger ett spännande uttryck.

146 Exempel på olika uttryck och gestaltning Tuletorget, Sundbyberg. byggda i ljus betong och mattborstad aluminium Kommentar: Kärnan är kvadratisk/rektangulär medan man har nyttjat vinklar i balkongernas utförande för att ge ett spännande uttryck och man undviker skuggor in i lägenheterna från andra balkonger.

147 Exempel på olika uttryck och gestaltning Nya Årstafältet. Kvarter C Kommentar: Oregelbunden placering av fönstren, balkonger och mycket glas ger ett modernt uttryck. Nyttjandet av taket för grönska är både praktiskt och skapar ett naturnära uttryck.

148 Exempel på olika uttryck och gestaltning Årets Stadsbyggnadspris 2014 i Malmö Kommentar: I detta fall är det framförallt de två olika uttrycken i en och samma byggnad likväl som det kvadratiska hörnen som möter de runda balkongerna och skapar en genomtänkt balkong.

149 Exempel på olika uttryck och gestaltning Genomtänkt belyst fasad är ytterligare ett bra sätt att få fram ett spännande uttryck även på årets mörka timmar Kommentar: Lokalt finns t.ex.. CNC Plåt som levererat belysningsfasad element till Firends arena i Stockholm