Värt att veta om ungas livssituation

Transkript

1 Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 17 i Göteborgsregionen Göteborg, 22 oktober 18 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

2 FoU i Västs uppdrag Att vara en mötesplats för forskning och praktik Att stärka kunskapsutveckling inom välfärdsområdet Att utveckla nya kunskaper Visa på goda exempel Stärka medlemskommunernas samarbete med universitet och högskolor Lupp 17 i Göteborgsregionen 8 2 Ale (7, 1, 13, 17) Alingsås (17) 1 Härryda (13, 17) 6 Kungsbacka (7, 1, 13, 17) Kungälv (13, 17) Mölndal (13, 17) Stenungsund (5, 17) Tjörn (11, 13, 17) Öckerö (11, 17) 5 1 Ale 2 Alingsås 3 Göteborg 4 Härryda 5 Kungsbacka 6 Kungälv 7 Lerum 8 Lilla Edet 9 Mölndal 1 Partille 11 Stenungsund 12 Tjörn 13 Öckerö

3 Mål med Lupp i GR i åk8 och gymnasiets år2 Kunskap och fördjupande frågor om ungas situation och behov Ungdomsperspektiv och ungdomars (egna) perspektiv på kommunala frågor Ett gemensamt underlag för dialog med kommunens unga mellan tjänstemän och politiker Underlag för politiska beslut, kommunala mål, handlingsprogram, strategier och enskilda verksamheters planering/insatser Lupp: en ämnesbred enkät Fritid och familj Skola Politik och samhälle Trygghet Hälsa Arbete Framtid

4 och fem ANDRA mer ämnesavgränsade ungdomsenkäter CAN:s enkät om skolelevers drogvanor (åk9, gy2) GR:s regiongemensamma elevenkät (åk2, 5, 9 + gy2) utbildningsgruppen/utbildningsgruppen/utbildningsgruppenshandlingar/ uppfoljningutvarderingutvecklingu3.4.15a7b11199b8961a8.html ibland ersatt av Skolinspektionens elevenkät KEKS mötesplatsenkät (fritidsgårdar) Folkhälsomyndighetens enkät Skolbarns hälsovanor statistikdatabaser-och-visualisering/skolbarns-halsovanor/ Barnmätverket ett regionalt nätverk kring mätningar av barns livsvillkor och hälsa för social hållbarhet Nätverkets övergripande syfte: Stärka den regionala samordningen kring mätande uppföljningar och enkäter genom input och stöd till befintliga uppdragsaktörer inom området Stärka informations-, kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan nätverkets aktörer för ett bättre utnyttjande av länets/regionens resurser

5 Mät genomtänkt, samordnat, förankrat och med kvalitet! Den gemensamma Lupp-satsningen i GR Nätverk med de nio GR-kommunerna + GR/FoU i Väst Dialog i planering, genomförande, analys, implementering Nio lokala diagramrapporter (jämförbara) En regional rapport, med: jämförelser mellan kommuner fördjupade frågor/analyser Workshop 12 juni Spridningskonferens 22 okt

6 Indikatorer på social hållbarhet Barns och ungas livssituation en nyckelfråga för en socialt hållbar utveckling Vägledande perspektiv för analysen av enkätresultaten En god och jämlik hälsa i hela befolkningen avgörande (folkhälsa!) Hälsans bestämningsfaktorer - socioekonomiska strukturer - sociala förhållanden - levnadsvanor och livsstil Enkätmaterialets kvalitet och resultatens anspråk Varierande svarsfrekvens i kommunerna hög i åk8: procent (GR9=84 procent) lägre i gy2, med relativt större spridning: procent (GR8=52 procent) Utpendlande gymnasieungdomar till skola utanför Lupp-samverkan (Göteborg) rejält underrepresenterade Representativiteten beträffande -kön: generellt mycket god (lokalt undantag finns) - bostadsområde: varierar från hyfsad till mycket god (informationen saknas i några fall) - gymnasieprograminriktning: generellt ganska/mycket god (undantag finns, och i några fall inte möjligt att undersöka)

7 Ett stort tack till: åk8-elever i de nio GR-kommunernas skolor 2 51 ungdomar boende i åtta GR-kommuner som går på gymnasiets år2 eller annars är födda år som tagit sig tid att besvara enkäten! En meningsfull fritid?

8 För litet fritidsutbud i åk8 Mölndals könsskillnad fanns även 13 Totalt 9 procent är nöjda med sin fritid Av de som tycker utbudet brister är ändå 74 procent nöjda med sin fritid Gy2-ungdomarna som svarat är lite mer kritiska till utbudet Bristande intresse större hinder än kostnader, problem ta sig eller familjen Ekonomiska hinder vanligare hos socioekonomiskt svagare och utlandsfödda Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Väldigt mycket; Ganska mycket; Ganska lite; Väldigt lite/ingenting. Resultaten visar procentandelen som svarat ganska/väldigt lite/ingenting. Föreningsmedlemskap Procent Samtliga Svenskfödd m svenskfödda föräldrar Svenskfödd m en utlandsfödd förälder Svenskfödd m två utlandsfödda föräldrar Utlandsfödd Åk8 Gy2

9 Fritidsvanor i åk8 Går på fritidsgård/ ungdomens hus minst varje månad 11 procent i åk8 går varje vecka nästan dubbelt så många av första eller andra generationens invandrare jämfört med övriga (17 mot 9 procent) och lite fler bland socioekonomiskt utsatta och bland unga med drogrelaterat riskbeteende

10 Fyra fritidsprofiler i åk8 med olika koppling till demografi, arena och riskbeteende Kultur Lokalsocialt & nöje Sport Digitalt spel Demografi Tjejer Utrikes bakgrund EJ annan könstillhörighet Killar EJ utrikes bakgrund EJ arbetslösa/långtidssjukskrivna föräldrar EJ utrikes bakgrund Arena Kafé Ungdomens hus/fritidsgård Idrottshall/sporthall etc. Sociala medier Kafé (gy2) Utomhus Risk- Rökning, snusning (åk8) Snus beteende Alkohol (åk8) Folköl (gy2) Narkotika (åk8) Kompisar är viktigt! men även annat avgör hur nöjda åk8-eleverna är med sin fritid Oddskvot POSITIVA FAKTORER NEGATIVA FAKTORER Nöjd med kompisar (ganska/mycket) 5,25 Nöjd med familjen (ganska/mycket) 2, Nöjd med skolan (ganska/mycket) 2,53 Bedömer sin hälsa/mående som bra (ganska/mycket) 2,42 Tränar minst flera gånger i veckan 2,5 Föreningsmedlemskap 1,45 Otrygg i minst någon vardagsmiljö,63 Oro för föräldrarnas ekonomi,63 Saknar fritidsaktiviteter i boendeområdet,53 Modellen baseras på en logistisk regression där faktorernas förklaringskraft redovisas genom oddskvoter. Variablerna är i samtliga fall dikotoma (dvs. har bara två värden, eller 1, antingen gäller förutsättningen eller inte). En oddskvot över 1 innebär att chansen ökar att finna nöjdhet med fritiden i gruppen; en oddskvot under 1 innebär att chansen minskar. Modellens totala förklaringskraft är mätt i Nagelkerke:,34. Samtliga ingående faktorer är signifikanta på 98- procents säkerhetsnivå.

11 Förutsättningar till lärande i skolan? Nöjda med undervisningen och möjligheten till extra stöd i åk8? Procent SAMTLIGA Tjejer Killar Utlandsfödda Undervisningen Extra stöd/hjälp vid behov Arbetslös/långtidssjukskriven förälder/föräldrar Funktionsnedsättning Dålig hälsa Resultaten visar andelen som svarat att undervisningen respektive möjligheten att få extra stöd/hjälp av lärarna om de behöver det är ganska/mycket bra.

12 Elevernas uppfattning om skolmiljön Procent SAMTLIGA Tjejer Killar Annan könstillhörighet Bra skolmiljö Trivs med stämningen Bra skolmiljö Trivs med stämningen ÅK8 GY2 Resultaten visar andelen som svarat att skolmiljön är ganska/mycket bra respektive att det stämmer till stor del eller helt att de trivs med stämningen i skolan. Gruppen annan könstillhörighet utgörs av 58 åk8-elever, gy2-elever. Relationen mellan lärare och elever Procent SAMTLIGA Tjejer Killar Annan könstillhörighet Bra lärare Respektfullt bemötande elever lärare Bra lärare Respektfullt bemötande elever lärare ÅK8 GY2 Resultaten visar andelen som svarat att lärarna är ganska/mycket bra respektive att det stämmer till stor del eller helt att elever och lärare bemöter varandra med respekt. Gruppen annan könstillhörighet utgörs av 57 åk8-elever, gy2-elever.

13 Minst var tredje åk8-elev med annan könstillhörighet än kille/tjej uppger att det stämmer (till stor del eller helt) att: Mobbning förekommer i min skola Rasism förekommer i min skola Sexuella trakasserier förekommer i min skola Våld förekommer i min skola och max var tredje att det stämmer att: Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Min skola agerar om en lärare kränker en elev Erfarenhet av mobbning* i skolan senaste halvåret Procent SAMTLIGA 5 Tjejer Killar Annan könstillhörighet Bi-/homosexuell/annat/osäker Funktionsnedsättning ÅK8 GY2 Arbetslös/långtidssjukskriven förälder/föräldrar * mobbning, trakasserier eller utfrysning Gruppen annan könstillhörighet utgörs av 57 åk8-elever, 23 gy2-ungdomar.

14 Inflytandegapet i skolan Vad jag får lära mig Arbetsformer* Läxorna Proven Schemat Enkätfrågorna: Hur mycket eller lite vill du som elev vara med och bestämma om följande? + Hur mycket eller lite upplever du att du som elev får vara med och bestämma när det gäller följande? Svarsalternativ: Väldigt lite eller ingenting; Ganska lite; Ganska mycket; Väldigt mycket. Resultaten avser andelen som svarat ganska/väldigt mycket på respektive delfråga. *I enkäten: Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete. Maten Skolans regler Skolmiljön inne Skolmiljön ute Vill: ÅK8 Vill: GY2 Får: ÅK8 Får: GY Procent Förutsättningar till inflytande i samhället?

15 Politiskt intresse i åk8 Åk8-elever som planerar läsa - högskoleförberedande: 36 procent - yrkesförberedande: 25 procent 37 procent inte alls intresserade Generellt större intresse i gy2 (särskilt på högskoleförberedande program) Väst-SOM visar större intresse hos kommunernas äldre befolkning (26 85 år) än hos unga vuxna (16 25 år) Enkätfrågan: Hur intresserad är du av följande?, med tre delfrågor: Politik; Samhällsfrågor i allmänhet; Vad som händer i andra länder. Svarsalternativ: Inte alls intresserad; Inte särskilt intresserad; Ganska intresserad; Mycket intresserad. Resultaten avser andelen som svarat ganska eller mycket intresserad. Kungsbacka Stenungsund 25 Ale Procent Alingsås Härryda Kungälv Mölndal Tjörn Öckerö GR-9 Tjejer Samtliga Killar Intresset för politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder Procent SAMTLIGA Tjejer Killar Annan könstillhörighet Politik Samhällsfrågor...andra länder Politik Samhällsfrågor...andra länder ÅK8 GY2 Resultaten avser andelen som svarat ganska eller mycket intresserad. Gruppen annan könstillhörighet utgörs av 58 åk8-elever, 24 gy2-elever.

16 Vill påverka i frågor som rör den egna kommunen Generellt något större intresse i gy2 procent av åk8-eleverna som vill påverka vet inte till vem/vart de ska vända sig om de vill påverka något (gy2: 44 procent) men det egna intresset uppfattas generellt som större hinder för att vilja påverka än brist på kunskap om hur, brist på tid eller att det inte skulle spela roll Intresset större hos både dem som tror de har stora / små möjligheter att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen men mindre i den stora grupp som inte vet sina möjligheter Enkätfrågan: Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun?, med svarsalternativen: Ja; Nej. Resultaten avser andelen som svarat ja. Åk8-elevers inflytande i skolan -- kan bidra till större tilltro till eget möjligt inflytande*, förtroende för politik och vuxenvärld** Procent SAMTLIGA "Negativt" gap Noll/balans Visst gap Ganska stort gap Mycket stort gap Tror sig ha ganska/mycket stora möjligheter till lokalt inflytande Förtroende för politiker Förtroende för vuxna i allmänhet *Enkätfrågan: Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till de som bestämmer i kommunen?, med svarsalternativen: Mycket stora möjligheter; Ganska stora möjligheter; Ganska små möjligheter; Mycket små möjligheter/ inga möjligheter; Vet inte. **Avser andelen som svarat ganska eller mycket stort förtroende (4-gradig skala).

17 Trygghet och utsatthet i vardagen Trygghet i vardagen: åk8 Otryggheten i skolan har ökat något under senare år (ej helt jämförbara frågor) Jämförbara nivåer otrygga i gy2 NTU visar på en tilltagande otrygghet bland åringar (och äldre) under senare år men högre otrygghetsnivåer även längre tillbaka i tiden Enkätfrågan: Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen?.

18 Otrygghetens tydliga könsdimension: andelen åk8-elever som sällan/aldrig är trygg i miljön På stan eller i centrum På buss, tåg eller liknande På internet I skolan På väg till eller från skolan Killar Tjejer Annan könstillhörighet Andra sårbara grupper: I gruppen med funktionsnedsättning är grovt räknat dubbelt så många otrygga Utlandsfödda samt barn med utlandsfödda föräldrar Socioekonomiskt mer utsatta och det finns kommunskillnader, som behöver tolkas lokalt I mitt bostadsområde I hemmet På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande* På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet* MINST NÅGON AV DESSA MILJÖER Gruppen annan könstillhörighet utgörs av 53 elever. *Svarsalternativet Ej aktuellt är ej inkluderat i analysen, dvs. den gäller de som uppfattar sig vara berörda av miljön. Utsatt för brott eller hot om brott under senaste halvåret, åk8 Procent SAMTLIGA Tjejer Killar Annan könstillhörighet Hot Stöld Misshandel Sexuellt våld/ utnyttjande MINST NÅGOT AV DETTA Gruppen annan könstillhörighet utgörs av 56 elever.

19 Om utsattheten för brott och hot Socioekonomi spelar roll (särskilt beträffande misshandel och sexuellt våld/utnyttjande) men mindre tydligt etnicitet (i Lupp) Angående utvecklingen över tid: Den sammantagna utsattheten är mer utbredd 17 än 13 i de sju GR-kommuner som gjort Lupp tidigare (Öckerö 11) men i Ale och Kungsbacka som gjort Lupp redan 7 var utsattheten mer utbredd 7 än 13 dvs. ingen successivt negativ trend däremot en ökad utsatthet under de senaste åren (vilket får stöd av den Nationella trygghetsundersökningen, NTU) Ungdomar som utsatts uttrycker otrygghet i högre grad än andra Otrygga ungdomar uttrycker mindre samhällsförtroende men vill påverka (minst) lika mycket som andra En god hälsa?

20 Självskattad hälsa/mående Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dålig Mycket dålig Åk Enkätfrågan: Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Gy Procent Självskattad hälsa/mående i åk8 Mycket bra Ganska bra Tjejernas hälsa försämrats i alla sju GR-kommuner som gjort Lupp 13/11 (Öckerö 11) Ingen generell förändring beträffande killarna Ale Örö Tjn Std Mdl Käv Kba Hda Als Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Mölndal Stenungsund Tjörn Öckerö Tj K Tj K Tj K Tj K Tj K Tj K Tj K Tj K Tj K

21 Åk8-elevernas hälsa utifrån könstillhörighet Genomsnittligt antal besvär flera gånger i veckan: - Killar:,9 besvär - Tjejer: 2, besvär - Annan könstillhörighet: 3,3 besvär Nedstämdhet starkast korrelerad med den självskattade hälsan totalt sett Bra hälsa (ganska/mycket) Mycket bra hälsa Känt sig stressad Svårt att somna Nedstämd/deppig/nere Sovit dåligt på natten Huvudvärk Killar Tjejer Annan könstillhörighet Enkätfrågan om besvär: Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna? Ont i magen 8 22 Fem svarsalternativ: Sällan eller aldrig; Någon eller några gånger i månaden; En gång i veckan; Flera gånger i veckan; I stort sett varje dag. Resultaten avser minst flera gånger i veckan. Annan könstillhörighet utgörs av (minst) 52 elever. Minst något av besvären flera gånger i veckan Procent Elevernas egna förklaringar till hälsobesvären i Kungsbackas åk8 Rangordningen ungefär samma i gy2 men 8 av de 11 orsakerna tillmäts större betydelse, tydligast för lite motion (relativt sett) Skolarbete Mina kompisar Osäker framtid Dåliga matvanor Sociala medier För lite motion Tjejer Samtliga Killar 76 Datorspelande samma könsmönster i gy2 Min familj Enkätfrågan: Om du på förra frågan [se föregående bild] svarade att du minst någon gång i månaden har något av dessa besvär, vad tänker du själv att besvären hänger samman med?. Markera högst tre alternativ. Svarsalternativen inkluderade även Jag har inga av besvären så ofta som en gång i månaden dessa svar/personer är exkluderade ur analysen. Resultaten baseras på totalt 894 svar. Även personer som uppgett att de inte haft regelbundna besvär har besvarat frågan. Mina fritidsaktiviteter Mitt datorspelande Andra ungdomar som mobbar eller bråkar med mig Vuxen/vuxna utanför familjen som behandlar mig illa Annat Jag vet inte Procent

22 Nikotin, alkohol och droger i åk8 Procent SAMTLIGA Tjejer Killar Annan könstillhörighet* Röker (minst varje v) 8 9 Dricker alkohol minst varje månad Använt narkotika 4 RÖKNING: nedgång eller mer stabilt (alla kommuner 6%; snus 5%) - gy2: 12 procent rökare, 11 procent snusare ALKOHOL: generellt stabilt sen 13 men ökning för Öckerö + Tjörns tjejer - gy2: 5 procent NARKOTIKA: hyfsat stabilt ( 5%) -gy2: 12 procent Enkätfrågorna: Hur ofta brukar du, med Röka cigaretter samt Dricka starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit som två av fyra delfrågor. Svarsalternativen: Sällan eller aldrig; Någon eller några gånger i månaden; En gång i veckan; Flera gånger i veckan; I stort sett varje dag. + Har du någon gång använt narkotika?, med svarsalternativ: Ja, flera gånger Ja, ett fåtal gånger Ja, en gång. *Utgörs av som 54 elever. Betydelsen av föräldrarnas hållning: alkoholkonsumtion vanligare med föräldrarnas tillåtelse* PROCENT Ja Vet inte Nej Ja Vet inte Nej ÅK8 GY2 Sällan/aldrig Någon/några gånger/månad Varje vecka *Enligt ungdomarnas beskrivning. Enkätfrågan: Får du dricka alkohol för din/dina föräldrar?

23 God hälsa utifrån motion och alkoholkonsumtion, i gymnasiets år 2 Tränar flera gånger i veckan Dricker sällan/ aldrig alkohol (n=6) Dricker alkohol varje vecka 72 (n=144) Tränar max några gånger i månaden 63 (n=169) 53 (n=68) (några av) Hälsans bestämningsfaktorer i åk8 Oddskvot FRISK- FAKTORER RISK- FAKTORER Nöjd med fritiden (ganska/mycket) 2,35 Tränar minst flera gånger i veckan 2,16 Förtroende för vuxna (ganska/mycket stort) 1,72 Nöjd med skolan (ganska/mycket) 1,71 Trivs med stämningen i skolan (till stor del/helt) 1,63 Nöjd med familjen (ganska/mycket) 1,61 Oro för föräldrarnas ekonomi,68 Otrygg i minst någon vardagsmiljö,64 Dricker alkohol (minst varje månad),56 Mobbad (minst någon gång senaste halvåret),48 Stressad,31 Modellen baseras på en logistisk regression där faktorernas förklaringskraft redovisas genom oddskvoter. Variablerna är i samtliga fall dikotoma (dvs. har bara två värden, eller 1, antingen gäller förutsättningen eller inte). En oddskvot över 1 innebär att chansen ökar att finna nöjdhet med fritiden i gruppen; en oddskvot under 1 innebär att chansen minskar. Modellens totala förklaringskraft är mätt i Nagelkerke:,37. Samtliga ingående faktorer är signifikanta på 98- procents säkerhetsnivå.

24 Ungas livstillfredsställelse och vardagssfärernas betydelse Skolan Procent 1 Nöjda med livet som helhet (ganska/mycket) ÅK8 GY2 SAMTLIGA Tjejer Killar Annan könstillhörighet Fritiden Familjen Gruppen annan könstillhörighet utgörs av 59 åk8-elever, 25 gy2-ungdomar. Fritiden, skolan och familjen påverkar gemensamt åk8-elevernas livstillfredsställelse Nöjd även med familjen: 95 (n=2 784) Nöjd med fritiden Nöjd med skolan 94 (n=2 867) Inte nöjd 73 med skolan (n=463) Svarsunderlaget baseras på samtliga 9 kommuners åk8-elever (n totalt = 3 687). Inte nöjd med fritiden (n=17) 24 (n=187) Inte heller nöjd med familjen: 8 (n=71)

25 Framtidsplaner och framtidstro? Åk8-elevernas planer efter grundskolan tror de att de kommer att läsa på gymnasiet? (direkt eller senare) Procent Ja: högskoleförberedande Ja: studieförberedande Ja: osäker inriktning Nej Vet inte 1 Summerat JA till gymnasiestudier: 83 procent 88 procent procent Samtliga Tjejer Killar Andelen är totalt 78 procent i gruppen med minst en arbetslös/ långtidssjukskriven förälder Direkt efter skolan VILL totalt 5 procent jobba: - 7 procent av killarna - 3 procent av tjejerna Enkätfrågan: Tror du att du kommer läsa vidare efter grundskolan (direkt eller senare)?

26 Gy2-ungdomarnas planer efter gymnasiet tror de att de kommer att läsa vidare (direkt eller senare)? Procent Ja Nej Vet inte Samtliga Tjejer Killar 25 Andelen är totalt 57 procent i gruppen med minst en arbetslös/långtidssjukskriven förälder Direkt efter skolan VILL totalt 29 procent JOBBA (lite fler killar än tjejer) och totalt 29 procent RESA (dubbelt så många tjejer som killar) och totalt var tredje som vill jobba vill göra det utomlands Enkätfrågan: Tror du att du kommer läsa vidare efter gymnasiet, direkt eller senare? Vad avgör åk-elevernas framtidstro? Positiv framtidstro (ganska/mycket) Oddskvot Procent POSITIVA FAKTORER God hälsa (ganska/mycket) 3,35 Får gifta sig med vem hen vill 2,7 Nöjd med skolan (ganska/mycket) 2,55 Räknar med att läsa vidare på gymnasiet 2,5 Nöjd med fritiden (ganska/mycket) 1,85 Förtroende för vuxna (ganska/mycket stort) 1,83 Nöjd med kompisar (ganska/mycket) 1,7 ÅK8 GY2 SAMTLIGA Tjejer Killar Annan könstillhörighet NEGATIVA FAKTORER Tycker fritidsutbudet är för litet,57 Minst en förälder arbetslös/långtidssjukskriven,56 Stressad (minst flera gånger i veckan), Modellen baseras på en logistisk regression där faktorernas förklaringskraft redovisas genom oddskvoter. Variablerna är i samtliga fall dikotoma (dvs. har bara två värden, eller 1, antingen gäller förutsättningen eller inte). Modellens totala förklaringskraft är mätt i Nagelkerke:,36. Samtliga ingående faktorer signifikanta på 96-procents säkerhetsnivå.

27 Enkätsvar väcker nya frågor! Involvera ungdomarna i en gemensam dialog: Känner de igen sig? Vad bedömer de att resultaten står för? Vilka förbättringsinsatser anser de måste till?? Kontakt Åsa Nilsson analytiker & samordnare av det regionala arbetet kring Lupp 17 Göteborgsregionen, FoU i Väst e-post: asa.bf.nilsson@goteborgsregionen.se telefon: