Human-Computer Interaction and safety in health care. IT is useful!?!? Safe?? Human cognition. Bengt Sandblad. Human cognition

Transkript

1 Human-Computer Interaction and safety in health care Bengt Sandblad IT is useful!?!? Safe?? Human cognition Human cognition Memory and short term memory (working memory) Pattern recognition Automated processes Human cognitive strengths and weaknesses must be considered when designing user interfaces. 1

2 Human memory Short term (working) memory 5-8 chunks Declining time c:a 15 sec. Sensitive to cognitive disturbances. Long term memory Active learning No information loss ( for life ) Difficult to retrieve information (find triggers ) Automated (cognitive) processes On a high cognitive level Advanced performance (skills) One thing at a time On a low cognitive level High parallel capacity Automatic processing Requires much training Pattern recognition 2

3 Example Reading of a lab report What does this report contain? How can it be perceived and analysed by a professional user? And this? 3

4 Humans in interaction with technology (HCI) We must understand the nature of such interactions. How can work processes and the design of the technology be based on such knowledge? Different types of users in different contexts Different professionals Physicians, nurses, assistants, secretaries, physiotherapists etc. Technicians etc. Administrative personal Different work contexts Read/write patient records Order lab investigations and receive answers Patient administration Medical technology. Laboratory work Primary care units Home care ISO 9241: Definition of usability: "The extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use" 4

5 Human-Computer Interaction is especially important in health care Design of user interfaces must be based on analysis of: Which information? Used by who? In which way and form? Where? When? In which context? Of which purpose? Human error (factor) 80% of all incidents and accidents are caused by the human factor (???) Humans make errors!!! We are practical but un-logical Error types Slips ( wrong button ) Mistakes ( misinterpretation ) Violations ( intentional braking of rules ) Sleipner before.. 5

6 .and after Situation awareness To let the human be in the loop, to be in full control, by: Observe the situation Understand the situation Make prognosis about what will happen Decide on appropriate actions Is a prerequisite for fast and correct actions E.g. taking acute care of an unconscious patient Automation surprises Automatic functions can be difficult to predict and understand. They can cause automation surprises. In complex situations operators often turn automatic functions off, to be able to handle the situation ( the irony of automation ). 6

7 Barriers A barrier shall prevent us from performing errors and/or reduce the effects of errors Technical (prevent wrong actions) Information support (give better information) Competencies (education, training) Organisations (rules, safety culture, team management) Alarms Alarms should support, not cause confusion Alarms must show what is important and how you should act. We can not handle several alarms simultaneously. Case 1 Dialysis 7

8 Dialysmålet Den 28 november 1983 dog tre patienter på dialysavdelningen vid regionsjukhuset i Linköping. De dog på grund av utspädd dialysatvätska som ledde till skador på de röda blodkropparna, elektrolytrubbning och akut cellskada i vävnaderna. Dialyskoncentratet hade tagit slut i det för sexton patienter byggda dialyssystemet medan vatten fortsatt att pumpas in. Göta hovrätt kom fram till att en sjuksköterska orsakat olyckan genom att av misstag stänga av larmet och dömde henne för grovt vållande till annans död och framkallande av fara för annan. Högsta domstolen gav inte prövningstillstånd och avslog senare en ansökan om resning i målet. Dialysmålet, forts Dialysolyckan i Linköping orsakades av tekniska brister i dialysanläggningens konstruktion och otillräckliga rutiner för tillsyn av dialysatberedningen. Det borde ha funnits en spärr för dialysflöde till patientplats, ett automatstopp som skulle ha trätt i funktion vid larm, fel i larmkrets eller avslagen larmfunktion. Dialyskoncentratet räckte inte till en hel dialyssession. Ändå saknades schemalagda rutiner för påfyllning. Sjuksköterskorna, vars primära uppgift var att sköta patienterna, fyllde på när man kände på sig att dialyskoncentratet höll på att ta slut eller när larmet gick. Bidragande till olyckan var en vilseledande utformning av larmpanelen. Dialysmålet - analys Sjukvården har en "straffkultur" och en lagstiftning som inbjuder till att förtiga olyckor och tillbud. Att rapportera om misstag kan vara liktydigt med att utsätta sig själv eller arbetskamraterna för risk att mista jobb eller karriärmöjligheter. Därför är mörkertalet stort. System för riskanalys vinner inträde, men än så länge är det ljusår mellan attityderna till säkerhet inom luftfarten och inom sjukvården. På regionsjukhuset i Linköping skapade straffkulturen en syndabock, nämligen den sjuksköterska som på morgonen efter olyckan gick till överläkaren och berättade att hon kunde ha förväxlat gula och gröna lampor på larmpanelen och av misstag kopplat ur larmet. Detta basunerades ut som att sjuksköterskan "erkänt". 8

9 Dialysmålet åtgärder? Tre patienter hade dött och tolv svävat i livsfara. Vad gjorde sjukhuset för att höja säkerheten? Rimligen borde man väl ha stängt av den sjuksköterska som påstods vara orsak till tragedin? Det var det aldrig tal om. Den för rutinerna ansvarige överläkaren uttalade "att hon fungerat väldigt bra på avdelningen, att hon var en normalt ansvarsmedveten sjuksköterska som engagerat sig starkt i just skyddsfrågor och att den inträffade händelsen inte på något sätt föranlett någon omplacering av henne". Däremot vidtogs omgående en rad åtgärder för att förbättra den tekniska utrustningen. Och ganska snart fattades beslut att skrota hela anläggningen. Case 2 E-records Cosmic från landstinget Fakta om införandet (juni 2006) Sedan tre år tillbaka använder vårt landsting systemet. Idag är användare inne i systemet. Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset använder journalsystemet fullt ut. 200 användare finns inom Habilitering och hjälpmedel, 50 återstår. 300 användare finns i Primärvården, 600 återstår. I Primärvårdens fall är införandet mer komplicerat eftersom man samtidigt introducerar ett patientadministrativt system. Drivkraften bakom projektet - Att vårdpersonal i hela landstinget överallt och när som helst på dygnet kan ta del av journaluppgifter ökar patientsäkerheten radikalt! Men införanden av stora datasystem innebär ofta problem. Den största delen av vårt införande har gått förhållandevis smärtfritt. 9

10 Cosmic i media Elektroniska journaler knäckte läkarmottagning Grova missar kring den digitala arbetsmiljön inom vården i Uppsala, rapporterar UNT: "Husläkarmottagningen i Alunda stängdes under måndagseftermiddagen. Hög arbetsbelastning i kombination med nya elektroniska patientjournaler har tagit musten ur personalen. Hyrläkare ska nu lätta på bördan. - Vi har jobbat hårt hela hösten. Det nya journalsystemet får det att rinna över, säger NN, verksamhetschef vid husläkarmottagningen. Media. Nya journaler blir arbetsmiljöproblem Enhetliga journalsystem i vården blir säkrare för patienterna och arbetet underlättas. Men systemen kan orsaka teknikstress och sjukskrivningar. I Uppsala läns landsting införs journalsystemet Cosmic. På Enköpings vårdcentral ledde Cosmic till att övertiden ökade, telefontillgängligheten minskade, väntetiderna steg och personalen blev stressad. Vårdcentralens chef har skrivit över 100 felrapporter och det krävs över tjugo knapptryckningar för att registrera en enda vaccinering. Det nya IT-stödet, som beräknas kosta cirka 240 miljoner, beskrivs som tungrott och svåröverskådligt av användarna. What is the truth? Which are the usability and safety problems? What to do? How to do it? Who should do it? 10

11 Conclusions Design the technology outgoing from users and the work situations. Analysis and user centred development Let the professional users be in full control Support our skills to act correctly Give much information in a useful way Do not create complexity Support communication and cooperation Work environment Physical - ergonomics Psychosocial relations, support etc Cognitive You are not allowed to work efficiently Something prevents us from using our competencies and skills in an efficient way. Are extremely important to understand in computer supported work. Ergonomics Much is known. 11

12 Ergonomics In many work situations, the demands are high experience heavy loads and react with stress! We are in many respects still a cave man.. A good and sustainable work Karasek & Theorell: Support strong high Control A good work Demands high 12

13 A bad, unhealthy work weak Support Control low Demands high A dangerous work Design for usability User interface design Design metaphor: Room and work-spaces Use e.g. design heuristics to design usable interfaces 13

14 Design heuristics (main parts) Design for skilled users Let humans be in full control Support the user s understanding of the process, reduce complexity and support efficient visualisation of information Do the design complete Management by awareness vs. Management by exception Disposition of the screen area Show overview and details simultaneously Fixed and logic spatial visualisation Use colours in an efficient way Avoid scrolling of text. Etc. An example of interface design One task one work space The interface should be ready for immediate use See details and overview simultaneously Emphasize important information Simple and obvious navigation Support identification of important relations Support pattern recognition Support speed for skilled users Etc. Example Select record room and patient ID 14

15 15