Välkommen till Utbildning för forskarhandledare

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Välkommen till Utbildning för forskarhandledare "Lära är att upptäcka I. Reflektion, erfarenheter VI. Praxis II. Få nya kunskaper V. Implementering III. Egna begrepp IV. Generella begrepp

2 Deltagare Handledarkurs vt 2011 Område/Fakultet Centrum f professionsstudier Namn Ola Fransson E-post ola.fransson@mah.se Odontologi Ann-Marie Roos- Jansåker annmarie.jansaker@skane.se Hälsa och Samhälle Aje Carlbom aje.carlbom@mah.se Anna Carlsson Jonas Christensen Magnus Englander Mariah Larsson Mariette Bengtsson Oscar Andersson Petri Gudmundsson Slobodan Zdravkovic anna.carlsson@mah.se jonas.christensen@mah.se magnus.englander@mah.se mariah.larsson@mah.se mariette.bengtsson@mah.s e oscar.andersson@mah.se petri.gudmundsson@mah.s e slobodan.zdravovic@mah.s e Lärarutbildningen Helena Tolvhed helena.tolvhed@mah.se Kutte Jönsson kutte.jonsson@mah.se Lisbeth Amhag lisbeth.amhag@mah.se Nils Andersson Nils.andersson@mah.se Torbjörn Andersson torbjorn.andersson@mah.se Kultur och Samhälle Anders Hellström anders.hellstrom@mah.se Christian Fernandez christian.fernandez@mah.s e Ulrika Sjöberg ulrika.sjoberg@mah.se 2

3 KURSENS STRUKTUR Inför första kursdagen är det obligatoriskt att ha informerat sig om hur forskarutbildningen drivs på egna området för att kunna presentera denna för övriga deltagare Kursdag 1 Kursintroduktion-kursmodell, innehåll. Områdesövergripande grupper, där alla presenterar forskarutbildningen på sitt område för övriga i gruppen. Kursdag 2-6 -Seminarier med externa ledare Kursdag 7-9 -Projektarbete i områdesgemensamma grupper. Gruppdeltagare inom samma område/ fakultet definierar ett tema som belyser ett problem i forskarutbildningen/ handledningen och skriver en handlingsplan kring temat. Handlingsplanen bör leda till utveckling av forskarutbildningen vid Malmö högskola centralt eller vid eget område. Tema, handlings- och implementeringsplan ska redovisas under kursen. Kursdag 10 Gruppredovisning av tema, handlings- och implementeringsplan. Implementering (6 månader senare) Kursdag 11 Genomförandet och resultatet redovisas inkl. skriftlig dokumentation (1 A4-sida). Hinder och eventuell revidering diskuteras. 3

4 Inför kursen rekommenderas rapporter från Högskoleverket ( som berör handledning och forskarutbildning och som kan tjäna som triggers för att väcka tankar, idéer och stimuli till kursen och egna utvecklingen. Kursen är i: Byggnad: Gäddan 8, Citadellsvägen 7, Malmö Sal: G505 Kursdagar Tid Seminarieledare/ Innehåll 1/ Kursintroduktion, Mahs forskningsstrategier Doktorandombudsmannen Lunds Universitet 3/ Docent Jitka Lindén 8/ Professor Susanne Lundin 9/ Professor em. Eva Österberg 10/ Advokat Anders Stening 15/ Professor Gunnar Handal 18/ Projektarbete (tema) 22/ Projektarbete 22/ Projektarbete (tema) 25/ Redovisning inkl. handlingsplan för implementering 14/ Redovisning 4

5 Kursgivare Kerstin Knutsson, docent, utbildningsansvarig, Odontologiska fakulteten Per-Markku Ristilammi, professor, Kultur & Samhälle Roger Johansson, professor, Lärarutbildningen Kontaktperson Kerstin Knutsson, telefon För godkänd kurs är närvaro obligatorisk För att erhålla kursintyg krävs att man varit närvarande på nästan alla moment. Högst 1 dags bortvaro (inkl även sjukdom) accepteras. 5

6 Introduktion 1/ Kursen och kursdeltagare introduceras Lunch -Gruppdeltagarna arbetar i tvärvetenskapliga grupper och presenterar forskarutbildningen på sitt område för övriga i gruppen (Kursdeltagarna) Doktorandombudsmannen från Lunds universitet ger en exposé över ärenden Kursdag 3/3 Docent Jitka Lindén, Lunds universitet. Handledning av doktorander: Hur man undviker konflikter och hinder med hjälp av styrning från den egna organisationen Kursdag 8/3 Professor i etnologi Susanne Lundin, Lunds universitet Hur blir jag framgångsrik i finansieringen av min forskning?" I seminariet belyses kraven på hur en bra ansökan ska se ut, och möjliga finansiärer Kursdag 9/3 Professor em Eva Österberg. Etik i kulturvetenskaplig forskning. Etiska överväganden i forskningen. Hur man skapar en god miljö, relationen handledare - doktorand - handgripliga tips om handledning. Kursdag 10/3. Advokat Anders Stening, Stockholm. Högskoleförordningen - som hjälp vid handledning och forskarutbildning. Kursdag 15/3 Professor i pedagogik, Gunnar Handal, Oslo universitet: Forskarhandledning" Olika perspektiv- roller av handledning belyses. Kursdag 25/3 Den muntliga redovisningen av gruppens tema omfattar ca en halv timme per grupp. Tema redovisas och en handlingsplan beskrivs av gruppen. Tema och handlingsplan bör leda till utveckling av forskarutbildningarna vid Malmö högskola centralt eller vid eget område/ fakultet och syfta till att förbättra kvaliteten på forskarutbildningen / handledningen. Kursvärdering. Kursdag 14/10 Deltagarna redogör för och diskuterar hur handlingsplanen har implementerats. Skriftlig dokumentation (1 A4-sida). 6

7 Litteraturförteckning Dryler, Helen (2009), Utländska doktorander i svensk forskarutbildning, Stockholm: Högskoleverket Gosling, Patricia (2006), Mastering your PhD: survival and success in the doctoral years and beyond, New York: Springer cop. Larsson, Magnus, Lindén, Jitka red. (2005), Handledning: perspektiv och erfarenheter, Lund: studentlitteratur Lindén Jitka (1998). Handledning av doktorander. Nora: Nya Doxa. Handal G, Lauvås P (2008). Forskarhandledaren. Lund: Studentlitteratur. Ehn B, Löfgren, O ( 2004). Hur blir man klok på universitetet? Lund: Studentlitteratur. Ridefelt, Hanna (2010), Att nå toppen av berget: om doktoranders arbetsmiljö ur ett genusperspektiv: en studie vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, Walker, Melanie, Thomson, Pat, ed. (2010), The Routledge doctoral supervisor s companion: supporting effective research in education and the social sciences, London; Routledge Tidskrifter Studies in Higher Education Teaching in Higher Education Mentoring & Tutoring Innovative Higher Education Studies in Continuing Education Referenslitteratur Appel M, Bergenheim Å (2005). Reflekterande forskarhandledning. Om samtalet mellan handledare och doktorand. Lund: Studentlitteratur. Andersson G, Persson S (2002). Coaching och handledning av grupper. Lund: Studentlitteratur. Atkinson P, Parry O (1998). Supervising the PhD. A guide to success. Buckingham: SRHE and Open University press. Argyris C, Schön D (1978). Theory in practice. Increasing professional effectiveness. San Francisco & London: Jossey-Bass. Bergenheim Å (2001). Inspirationskälla, föredöme, tränare och kollega. Forskarhandledares visioner och verklighet. Umeå universitet 2001:1. 7

8 Birnik H (1999). Lärare och handledning. Ett relationistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Brown GA, Atkins MA (1999). Effective teaching in higher education. London: Routledge. Bargholtz C et al.(1994). Att handleda blivande forskare. Sulfs skriftserie 7/94. Casement P (1995). Att lära av patienten: en granskning av interaktion mellan terapeut och patient och dess betydelse fö r den psykoterapeutiska processen. Göteborg: Göteborgs psykoterapi institut. Cryer P (1998). Developing postgraduates key skills. London: Society for Research into Higher Education: Times Higher Educational Suppl. Doktorandbarometern, the postgraduate student barometer (Rap. 99: 207). Lunds universitet. Franke A (2002). Olika sätt att erfara doktorandhandledning: en studie med doktorandhandledning. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. Grandelius B (1998). Att sätta gränser: ett villkor för växande. 2 utg. Stockholm: Natur och Kultur. Graves N, Norman J, Varma V (1997). Working for a doctorate. A guide for the humanities and social sciences. London: Routledge. Hunter M, Russell D (1990). Mastering coaching and supervision. Thousand Oaks, Calif: Corwin Press. Högskoleverkets rapportserier. Jensen R, Maini M, Falk Nilsson E, Lundahl L (1991). Forskarhandledningens psykologi. Reflexioner kring samspelet mellan handledare och doktorand. Lunds universitet, Personalutbildningssektionen. Kember D et al. (2001). Reflective teaching & learning in health professions. Oxford: Blackwell Science Ltd. Kolb D (1984). Experiential learning. Experience as the source of learning and development. New Jersey: Prentice hall PTR, Englewood Cliffs. Lauvås P, Handal G (1993). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Light G (2001). Learning and teaching in higher education: the reflective professional. London: Paul Chapman. 8

9 Lindgren U (2000). En empirisk studie av mentorskap inom högre utbildning i Sverige: innebörd, utformning och effekter. Åbo : Åbo akad. Mellander K (1991). Länge leve lärandet. Tillägnad människor och företag som vill växa med utvecklingen. Malmö: MCT. Näslund J (1999). Lärorika relationer: erfarenheter av forskarhandledning. Linköping: Skapande vetande, Linköpings universitet. Pearson W, Fechter A (1994). Who will do science?: educating the next generation. Baltimore: John Hopkins University Press. Pelletier CM (1995). A handbook of techniques and strategies for coaching student teachers: a guide for cooperation teachers, mentors, college supervisors, and teacher educators. Boston: Allyn and Bacon. Perselli J (2000). Handledare om forskarutbildning: en undersökning av hur professorer och docenter ser på forskarutbildningen vid LiTH våren Linköping Univ. Perselli J (2000). Handledare om forskarutbildningen vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Persson R (1999). Vetenskaplig handledning. Lund: Studentlitteratur. Phillips EM, Pugh DS (1994). How to get a PhD. Buckingham: Open University Press. Pope-Davis DB, Coleman HLK (1997). Multicultural counseling competencies: assessment, education and training, and supervision. Thousand Oaks, Calif: Sage Publications. Rolf B, Ekstedt E, Barnett R (1993). Kvalitet och kunskapsprocess. Nora: Nya Doxa. Sewerin T (2002). Hållplatser-sex berättelser om coaching. Studentlitteratur: Lund. Skagen K (1998). A mind free from distraction. A micro-sociological study of supervision conferences in teacher training. University of Tromsö (Thesis). Statt DA (2000). Using psychology in management training. The psychological foundations of management skills. London and Philadelphia: Routledge. Strannegård, L. (red.) (2003). Avhandlingen. Om att formas till forskare. Lund: Studentlitteratur. Widerberg K (1995). Att skriva vetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. 9