Innehållsförteckning. VD har ordet Öka medvetenheten om vattnets värde Fungerande myndighetsstruktur inom vattenområdet...

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016

2 Innehållsförteckning VD har ordet Öka medvetenheten om vattnets värde Fungerande myndighetsstruktur inom vattenområdet VA-organisationerna stärks Långsiktigt hållbara vattentjänster Dricksvatten av god kvalitet Minskade utsläpp Klimatanpassning Säkra kompetens långsiktigt Nöjda medlemmar Svenskt Vattens interna arbete...23 Ekonomiska redovisningar Omslagskollage bilder i ordning från översta raden, vänster till höger Jvind stock.adobe.com Mike Mareen stock.adobe.com Andrzej Tokarski stock.adobe.com Jro-grafik stock.adobe.com Takasu stock.adobe.com Juan David Ferrando stock.adobe.com Mattias Klum Arttim stock.adobe.com Photo 5000 stock.adobe.com stock.adobe.com Kristina Melander, Svenskt Vatten Cassis stock.adobe.com Rico Löb stock.adobe.com Andreas Gradin stock.adobe.com Milazvereva stock.adobe.com Mattias Klum 2

3 VD har ordet Vatten och avlopp är kanske inte vad man skulle kalla för en trendkänslig verksamhet. Vi använder samma vatten sen jordens skapelse, är ett naturligt monopol, våra rör och anläggningar har i många fall hundra år på nacken och medelåldern i branschen är tämligen hög. Ändå har verksamhetsåret 2016 tydligt visat hur vi påverkas av många globala trender och hur faktiskt även Svenskt Vatten kan trenda på Twitter. Uppdraget vi har från våra medlemmar är att aktivt företräda och vinna gehör för deras intressen. Vår beslutspåverkan och opinionsbildning är baserad på expertis och saklig kompetens i ett samhälle där allmänt tyckande breder ut sig. Det innebär en enorm styrka i våra argument och visar på vikten av att våra medlemmar deltar i faktainsamling genom t.ex. VASS. Digitalisering och nya medier påverkar oss alla och glädjande nog fick vår kampanj mot fulspolning i samband med Världstoalettdagen ett otroligt genomslag. Flera hundra tusen tog via sociala medier del av vårt budskap om att snus och annat hör hemma i papperskorgen och inte i toaletten. Vi har bara sett början av utvecklingen mot att vi möter nya grupper i nya kanaler. Var får till exempel unga människor, våra framtida medarbetare och beslutsfattare, idag sin världsbild? Knappast från tidningar gjorda av papper. En annan trend som påverkar oss är urbaniseringen och den kraftiga befolkningstillväxt som präglar framförallt våra större städer. Trycket på de politiska beslutsfattarna att få fram nya bostäder ställer stora krav på en samhällsplaneringsprocess som kanske inte alltid tar tillräcklig hänsyn till vatten och avloppsfrågorna. Här har Svenskt Vatten under året tagit fram ett viktigt beslutsunderlag vår publikation 110 om hantering av dag-, drän- och spillvatten. Svenskt Vatten har under 2016 lagt ännu större tyngd på att påverka beslutsfattare och allmänhet än tidigare. Vårt Vattenforum i Almedalen är ett exempel och här kommer vi tillbaka 2017 tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten och Stockholm International Water Institute. Vattenresan med Mattias Klum är ännu ett bra exempel som påbörjats under året på hur vi kan åskådliggöra vattnets värde ännu bättre. Politiker är förstås också målgruppen för vår argumentation för nödvändigheten av taxehöjningar. Under året har vi kommunicerat detta framgångsrikt, inte minst med hjälp av vårt Hållbarhetsindex HBI och vår taxestatistik. Men vi har en rejäl bit kvar tills vattnets verkliga värde återspeglas i långsiktigt hållbara taxor. Väljarna belönar inte alltid den politiker som tar ett långsiktigt ansvar och vi har en viktig roll i att understödja med starka argument för nödvändiga taxehöjningar, I ett avseende har delar av Sverige mer och mer blivit som många andra länder med både torka och översvämningar samtidigt. Det är en situation som vi och våra medlemsorganisationer har att förhålla oss till. Vi bör inte agera som Winston Churchill när smogen i London skördade tusentals dödsoffer: It s the weather. It will go away. 3

4 Under 2017 och framåt kommer några av trenderna att förstärkas och några kanske kommer att försvagas. Vad vi säkert vet är att till exempel Klimatanpassningsutredningen kommer med sitt slutbetänkande och att den nya utredningen om samverkan mellan kommuner kommer att påbörja sitt arbete. I den senare tror vi att många av våra medlemmar kan tjäna som föredömen för samverkan. För samverkan är helt nödvändig om vi skall uppnå vår vision om långsiktigt hållbara vattentjänster. Det finns dock en trend vi genuint avskyr alternativa fakta. Svenskt Vatten ska opinionsbilda med hjälp av väl underbyggda fakta riktiga fakta. Såna som är sanna och stämmer med verkligheten. Anna Linusson Verkställande direktör 4

5 1. Öka medvetenheten om vattnets värde Effektmål 1: Medvetenheten ökar hos medborgarna och hos politiska beslutfattare om vattnets värde och att vattenresurser och vattentjänster måste tryggas för framtiden Verksamhetsmål :1 Genom strategiskt och samlat kommunikationsarbete ska Svenskt Vatten stärka sitt varumärke som den främsta företrädaren för VA-organisationer Ett förslag till kommunikationsstrategi har utarbetats efter flera workshops med Svenskt Vattens personal och ledningsgruppen kommer att slutföra arbetet vad gäller budskapsformuleringar. Det månatliga nyhetsbrevet, Svenskt Vatten informerar, har vidareutvecklats innehållsmässigt och speglar tillsammans med övriga nyhetsbrev genomförda händelser och kommande aktiviteter. Inför Vattenstämman togs en ministrategi för kommunikation fram som också genomfördes, bl a trendade #Vattenstämman på twitter. Strategier för sociala medier har även utformats och använts för Almedalsaktiviteterna och VA-mässan. En särskild kommunikationskommitté har bildats. Mitt Vatten-kampanjen hjälpte till att bygga ett kommunikatörsnätverk som ska vårdas och utvecklas vidare. Svenskt Vatten skapade den nya arenan Vattenforum i Almedalen. Sex seminarier i relevanta och aktuella frågor genomfördes och de väckte stort intresse och deltagande med cirka deltagare i snitt per seminarium. En VIP-middag arrangerades för diskussioner om hur klimatanpassningar för att förhindra översvämningar kan genomföras och dit bl a regeringens utredare kom. Svenskt Vatten har fortsatt att delta vid de politiska partiernas kongresser, kommundagar och motsvarande arrangemang och VD har fortsatt att delta i de nätverksträffar med riksdagsledamöter som arrangeras i riksdagen. Verksamhetsmål :2 Svenskt Vatten får gehör i relevanta statliga utredningar för ståndpunkter som är viktiga för våra medlemmar Dricksvattenutredningen är klar och betänkandet har varit föremål för remiss där Svenskt Vatten även inlämnat ett eget yttrande. Branschen har fått bra gehör och är i huvudsak nöjda, men saknar förslag om generella förbud mot farliga kemikalier i inre skyddszon. Svenskt Vatten har också rättsliga invändningar mot ett förslag till omdefinition av begreppet vatten försörjning. Vi har i en PM och direkt till landsbygdsminister Bucht fört fram betydelsen av generella föreskrifter som skyddar mot de allra farligaste kemikalierna närmast dricksvattenuttaget. Vi fick även in en artikel i nyhetsbrevet Alltinget och i Dagens Nyheter om denna problematik. Riksintresseutredningen som hanteras av Miljö- och energidepartemenet hänger samman med dricksvattenutredningen. Regeringen har inte tagit något initiativ till den utredning om vattenförvaltningen som Miljömålsberedningen föreslog. Vi har påpekat frånvaron av initiativ för riksdagspolitiker i vattennätverket. 5

6 Klimatanpassningsutredningen pågår. Svenskt Vatten har bildat en referensgrupp för vårt arbete i utredningen och gruppen har tagit fram fem mål med utredningen och referensgruppen har fört fram vad som är strategiskt viktigt för Svenskt Vatten. En intern workshop har genomförts som syftade till att utveckla en strategi för arbetet inom klimatanpassningsutredningen. Regeringens livsmedelsstrategi blev försenad, men frågan om dricksvattnet har tagits upp vid möte med landsbygdsministern. Ett kommenterande pressmeddelande publicerades efter att strategin blivit offentliggjord. Svenskt Vatten har informerat klimatanpassningsutredningen om resultaten i gestaltningsutredningen för att lyfta fram positiva värden med trög dagvattenhantering i bebyggda miljöer. Vi kontaktade Miljötillsynsutredningen och kompensationsutredningen. I dessa lyfte vi in vår syn på den statliga centrala myndighetsorganisationen i syfte att åstadkomma en effektivare vägledning och på hur utsläpp i redan överbelastade recipienter ska kunna beredas plats genom kompensation. Vi bevakade även utredningen om substitution av farliga ämnen som ska vara klar i mars Verksamhetsmål :3 Öka kunskapen hos de politiker som har förtroendeuppdrag relaterade till VA-organisationerna Webbutbildningen för förtroendevalda har uppdaterats och kan användas efter behov. Förtroendemannautbildningar på plats förläggs vanligtvis året efter val men kan arrangeras om efterfrågan uppstår hos medlemmar. Under våren pågick arbetet med att ta fram ny layout för tidningen. Juninumret av tidningen Svenskt Vatten hade ny layout och annan utformning. Utgivningsplanen har följts och ny redaktör finns på plats sedan december Verksamhetsmål :4 Öka kunskapen hos medlemmar om hur opinionsbildning på lokal nivå kan stärkas Svenskt Vatten har tagit fram en lathund för påverkansarbete, Lathund för lokal opinionsbildning. Principer och praktiska rutiner, där goda exempel i Svenskt Vattens olika kommunikationskanaler ingår. Lathunden finns tillgänglig i VA-chefens verktygslåda. Verksamhetsmål :5 Genomföra kommunikationsinsatser gentemot medborgare genom att ta fram verktyg till våra medlemmar Utvärderingen av Mitt Vatten-kampanjen är avslutad och har sammanfattningsvis gett värdefulla synpunkter och kommentarer till Svenskt Vattens fortsatta kommunikationsarbete. Avtal har skrivits med Mattias Klum för ett treårigt kommunikationsprojekt. Upplägg och tidsplan för Mattias Klums Vattenresa , då Mattias fotograferar vatten i Sveriges samtliga 21 län, är klar. Vattenresan startade den 3 oktober i Sundsvall och det andra resestoppet gjordes i Umeå 20 december. En uppdaterad responsiv Vattenskola lanserades inför sommaren och information om den har skickats ut till medlemmar. Via samarbetet med lektion.se har vi nått fler än lärare och skolmaterialet har laddats ner gånger. 6

7 I samband med Världsvattendagen genomfördes en skoltävling där totalt 106 klasser deltog. Kampanjsidan kretsloppstävlingen.se hade 793 användare och sidvisningar. Årets Stora Biltvättarhelgen -kampanj har varit den mest framgångsrika hittills och en medial succé med drygt 100 träffar i print, online, radio och TV. Intresset bland medlemmarna har varit stort och likt tidigare år har även externa parter hängt på och gjort egna PR-aktiviteter i samband med kampanjen. Världstoalettdagen, 19 november 2016, är troligen den största mediala framgången i Svenskt Vattens historia. Kampanjen uppmärksammade att snus är det som fulspolas mest i Sverige och resulterade i drygt 500 träffar i print, online, radio och TV vilket motsvarar ett värde på drygt SEK. Kampanjfilmen med Edward Blom nådde personer. Verksamhetsmål :6 Vattenstämman ska vara den självklara mötesplatsen och samtalsarenan i Sverige för vatten-, miljö- och samhällsplaneringsfrågor Vattenstämman genomfördes i Göteborg och utvärderingen visar att arrangemanget blev lyckat. Antalet deltagare översteg 700 och budgetmålet uppnåddes. Målet med 110 deltagande medlemmar uppnåddes inte riktigt men målet med minst 80 andra deltagande organisationer uppnåddes med god marginal. Verksamhetsmål :7 Stödja och utveckla det vattenpolitiska nätverket i riksdagen Ett seminarium om FoU har genomförts för nätverket och under hösten genomfördes ytterligare ett med tema Vattnets värde tillsammans med vår vattenambassadör Mattias Klum. Verksamhetsmål :8 Ta fram och implementera medieplan utifrån Svenskt Vattens prioriterade sakfrågeområden samt omvärldshändelser En medieplan har tagits fram och använts under året. Svenskt Vattens medieaktiviteter har ökat påtagligt och både nyhetsinslagen och debattinläggen har blivit fler. En samlad kvantifierad bedömning ger 835 redaktionella artiklar online och 25 egna debattartiklar samt ytterligare 10 debattartiklar som skrevs tillsammans med medlemmar. De senare till största delen publicerade i regionala förstatidningar och har oftast handlat om olika aspekter på branschens utmaningar som översvämningsproblematik, förebyggande miljöarbete, framtida kostnader och skydd av vatten. 7

8 2. Fungerande myndighetsstruktur inom vattenområdet Effektmål 2: Statens myndighetsstruktur inom frågor relaterade till vattentjänster är mer sammanhållen, med myndigheter som ger relevant och tydlig vägledning i viktiga frågor Verksamhetsmål :1 Branschen har en gemensam målbild och strategi för hur vi vill ha staten organiserad och arbetar utifrån den Regeringen har rättsligt definierat innebörden av miljöbalkens begrepp tillsynsvägledning, som är ett smalare uppdrag än att vägleda. Den som tillsynsvägleder ska ge stöd och råd till operativa tillsynsmyndigheter samt samordna och utvärdera den operativa tillsynen. Begreppet vägledning är inte rättsligt definierat och kan även avse stöd och råd för andra ändamål eller en annan målgrupp. Domstolar är inte bundna av myndigheters vägledning. Inte heller är domstolar eller myndigheter bundna av vägledning från andra organisationer, exempelvis branschorganisationer. De väljer själva vilken tyngd de vill ge åt allmänna råd, rapporter, skrifter och annan vägledning. Svenskt Vatten har utarbetat en målbild som i korthet går ut på att statens centrala myndigheter ska ansvara för att meddela föreskrifter, tillsynsvägleda och vägleda om kommunal vatten- och avloppsverksamhet. En central myndighet med sådant ansvar ska ha en bra dialog med myndigheter som bedriver operativ tillsyn med VA-sektorn. Vidare ska beslut om tillstånd och tillsynsbeslut kunna överklagas till domstolar och om flera centrala myndigheter meddelar föreskrifter och vägleder ska en av dessa ha ett sammanhållande huvudansvar. Det är även rimligt att myndigheternas föreskrifter och skriftliga vägledning är konsekvensutredd och diskuterad med VA-sektorn i god tid före utgivning. Styrelsen fastställde denna målbild som även kommunicerades till vattennätverkets kontaktpersoner. Svenskt Vatten utgår från målbilden i vårt påverkansarbete och i våra remissvar och har bland annat påpekat behovet av att avveckla vattenmyndigheterna för Forskningsprojektet SPEQS om vatten-förvaltningens genomförande i Sverige samt vid en paneldebatt med närvarande riksdagsledamöter anordnad av tidningen Miljörapporten numera Aktuell Hållbarhet. Svenskt Vatten har även lyft fram målbilden vid besök hos Miljötillsynsutredningen och i en skrivelse till utredningen. 8

9 3. VA-organisationerna stärks Effektmål 3: VA-organisationerna stärks genom samverkan och utvecklade organisationsformer Verksamhetsmål :1 Stärka kunskap och erfarenhetsutbyte om organisationsformer och små organisationers utmaningar Ett SVU-projekt har initierats och pågår. Diskussioner har förts med medlemmar kring organisationsförändringar och samgående. Hållbarhetsindex (HBI) har varit ett mycket bra verktyg för analys och diskussion kring små organisationers utmaningar och har använts i media, i fortsatta utvecklingsprojekt och i kommunikation med medlemmar. I år sammanställdes och kommunicerades även resultatet från HBI Analysen fokuserade främst på organisationsfrågan i tre tydliga budskap. Rapporten illustrerar hur man kan resonera kring organisationsfrågan utifrån resultatet i HBI och detta lyftes även fram i material till deltagande kommuner. Pågående SVU-projekt: Styrning, ledning och organisering av kommunal VA-verksamhet Extern samverkan hur möter VA-sektorn framtida utmaningar Verksamhetsmål :2 Medlemmarna har fått stöd kring processen mot starkare organisationer Två forskningsprojekt med fokus på att utveckla VA-organisationerna pågår. Dessa kommer att omsättas i rådgivning genom seminarier och informationsmaterial när de är avslutade. Med hjälp av hållbarhetsindex utvecklar vi även kritiska indikatorer för organisationer. SVU-rapporter Användning av hållbarhetsindex för effektiv samverkan mellan kommuner Verksamhetsmål :3 Vi stödjer flerägda VA-organisationer i deras fortsatta utveckling och verkar för att de ska bli fler Det VD-nätverk för flerägda bolag som initierades under 2015 har konsoliderats och utvecklats vidare och hälften av branschens flerägda bolags-vd:ar finns med i nätverket. Nätverket fungerar som stöd för vd:arna i dessa bolag och ger underlag för Svenskt Vattens påverkansarbete och kommunikation. SVU-projekt som bidrar till målet: Prioriterade nyckeltal för VA-verksamheten 9

10 4. Långsiktigt hållbara vattentjänster Effektmål 4: Investerings- och reinvesteringstakten i VA-organisationernas infrastruktur tryggar långsiktigt hållbara vattentjänster och bygger på hållbar finansiering Verksamhetsmål :1 Svenskt Vatten får via VASS en väl underbyggd bild av tillståndet inom svensk VA som ligger till grund för diskussioner och beslut hos kommunpolitiken, nationella aktörer och media. Samtidigt får medlemmarna ett bra verktyg för verksamhetsuppföljning och benchmarking VASS 3.0 har tagits i drift och undersökningarna har körts med god driftstabilitet. Förutom de befintliga undersökningarna Taxa, Drift, Biogas, Revaq och HBI har tre nya undersökningar genomförts: Vattenverk, Reningsverk och Rörnät. Samtliga undersökningar redovisas med rapport eller PM. En sammanfattning ar delar av undersökningarna redovisades på Vattenstämman som Tillståndet i VA-Sverige. SVU-projektet Prioriterade nyckeltal startade i december, ett projekt som kommer att avspeglas i kommande olika undersökningar. Verksamhetsmål :2 Hållbarhetsindex har blivit ett ännu effektivare verktyg för VA-organisationernas förbättringsarbete och har en central roll i kommunikationen av tillståndet i VA Kommunikationen av resultatet från undersökning 2015 (publicerad januari 2016) har varit bred enligt plan. Hållbarhetsindex (HBI) har presenterats vid flera svenska konferenser, två internationella konferenser samt i artikel i Dagens Samhälle. Arbetet med att vidareutveckla HBI inför 2016 gav större förbättringar än väntat. En konkret effekt av de förbättringar som genomförts är att analysen av materialet gick betydligt snabbare och kunde publiceras i december samma år istället för som tidigare januari nästföljande år. Vi har därmed genomfört mer i år än planerat. Resultatet i HBI 2016 resulterade även den i en artikel i Dagens Samhälle samt gav även en notis i Aktuell Hållbarhet. Sammanfattningsvis har kommunikation med hållbarhetsindex som stöd ökat kraftigt och potential finns att öka ännu mer kommande år. SVU-rapport som bidrar till målet: Användning av hållbarhetsindex för effektiv samverkan mellan kommuner Verksamhetsmål :3 Medlemmarna har lättillgängligt stöd för investeringsbedömningar, ekonomisk planering och styrning, redovisning och taxekonstruktion. Svenskt Vatten har initierat en forskningsstudie om anläggningsavgifter som avslutats och rapporterats. Studien kommer nu att ligga till grund för fördjupade kurser och rådgivning i olika former. Kommunikationen kring finansiering och taxor har utvecklats, till del beroende på att vattenavgifter har kunnat sättas in i en bredare kontext med hjälp av hållbarhetsindex. 10

11 Verksamhetsmål :4 Vi stödjer medlemmarnas arbete med att säkerställa kvalitet vid nyanläggning av VA-system P99 Betongrör för allmänna avloppsledningar Råd och anvisningar för projektering och utförande har slutförts och publicerats under Broschyren Funktionsbeskrivning för vattenmätarskåp är framtagen gemensamt med Säker Vatten och Installationsföretagen. Diskussioner pågår om hur Svenskt Vatten ska förhålla sig till kvalitetsmärkningen av plaströr, NPM, dvs Nordic Poly Mark. En mindre utredning har genomförts av de nordiska brukarorganisationerna. Diskussionerna kommer att slutföras under SVU-projekt som bidrar till målet: Utveckling av ny provningsmetod för elektromuffsvets Livslängdsbedömning av tätningsfogar av termoplastisk elastomer SVU-rapporter som bidrar till målet: Kartläggning av certifieringskrav för PE-rör Riktlinjer för modellering av spillvattenförande system och dagvattensystem Täthet hos flänsförband mellan stora polyetenrör och ventiler experimentell och numerisk studie Utveckling av provningsmetod för elektromuffsvets Verksamhetsmål :5 Vi stödjer medlemmarnas arbete med förnyelseplanering av VA-system Revideringen av P39, Skötsel och underhåll av VA-ledningsnät, har fortsatt under året och kommer att presenteras under hösten Verktyg och mallar för att ta fram en förnyelseplan har tagits fram och testats vid två endagarskurser. Underlaget föll väl ut men utvärderingen visar att materialet är så omfattande att en två dagars kurs behövs. Grundkurs samt fortsättningskurs planeras våren 2017 och arbetet kommer att fortsätta med målsättning att ta fram en publikation om förnyelseplanering. En ny kurs för beställare av rörinspektion har tagits fram och genomförts vid två tillfällen. I oktober hölls ett seminarium för våra medlemmar med fokus främst på kartläggning av bräddsituationen. Seminariet innehöll kommande krav, jämförelser med andra länder, situationen i Sverige samt erfarenheter från några kommuner. Seminariet gav underlag för vårt fortsatta arbete med bräddvattenfrågan. SVU-projekt som bidrar till målet: Framtidens hållbara VA-ledningssystem SVU-rapporter som bidrar till målet: Statusbedömning av ledningsnät Betongskador i vattenverk 11

12 5. Dricksvatten av god kvalitet Effektmål 5: Säkert dricksvatten av god kvalitet levereras dygnet runt. Verksamhetsmål :1 Öka kännedomen i branschen och hos beslutsfattare om vikten av barriärer och dess effekter Arbetet med den norska rapporten om UV-ljus pågår. Revideringen av rapporten påbörjades i slutet av sommaren 2016 och beräknas vara klart till halvårsskiftet Efter detta kommer även den svenska versionen, Råd och riktlinjer för UV-ljus vid vattenverk, att revideras. Utbildningen om UV-ljus är tänkt att genomföras efter att uppdateringen av den svenska versionen Råd och riktlinjer för UV-ljus är klar. Det innebär att utbildningen kommer att genomföras tidigast under hösten Frågan om periodisk besiktning av vattenverk togs upp under Dricksvattenkonferensen i Malmö och skriften om detta är nu klar och finns på Svenskt Vattens hemsida. Den nationella dricksvattenkonferensen har genomförts med ca 170 deltagare Avtal är klart med Kemira, som kommer att söka tillstånd hos ECHA för användning av de kemiska beståndsdelarna vid tillverkning av kloramin. Information har gått ut till medlemmarna i Svenskt Vatten informerar och på Svenskt Vattens hemsida. Svenskt Vatten har deltagit i referensgruppen och styrgruppen i Livsmedelsverkets MSBfinansierade projekt Dricksvattenrisker beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvatten samt i tre styrgruppsmöten i Livsmedelsverkets MSB-finansierade projekt En ökad förmåga att möta en storskalig dricksvattenkris. Befintlig teknik avseende reduktion av kemiska ämnen i vattenverk har lyfts på ett seminarium om kemiska risker som Svenskt Vatten arrangerade. Seminariet tillförde förslag på forskning inom området som eventuellt utmynnar i ett SVU-projekt. SVU-rapporter som bidrar till målet: DRICKS Forskningsprogrammet för dricksvatten Virus i vatten skandinavisk kunskapsbank Mikrobiologisk riskbedömning av grundvattentäkter utveckling och tillämpning av ett QMRA-verktyg, Verksamhetsmål :2 Öka medvetenheten om att skydda råvatten och att säkra framtida täkter I november genomfördes ett vattenskyddsseminarium med ca 50 personer där merparten var dricksvattenproducenter. En träff med nätverket för vattenskydd har skett. Havs- och vattenmyndighetens projekt om riskbedömning i vattenskyddsområde är avslutat. HaV beslutade att ingen slutrapport kommer att ges ut, men att delar av arbetet kommer att läggas in i HaV:s handbok om vattenskydd när den uppdateras. Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion är uppdaterad och skriften finns på Svenskt Vattens hemsida. 12

13 SVU-projekt som bidrar till målet: Genomljusning Pilotstudie av en jonbytesprocess kombinerat med ozon, ultrafilter och aktivt kol för en effektivare och mer klimatanpassad dricksvattenproduktion Konstgjord grundvattenbildning - Erfarenheter av drift och underhåll Haltbestämning av patogener i råvatten för QMRA Verksamhetsmål :3: Ökad kunskap om materialval både avseende vattenkvalitet och driftsäkerhet Boverkets strategi inom området Material i kontakt med dricksvatten blev klar i juni. Därefter planerades och genomfördes en workshop inom området där relevanta aktörer inom området (inklusive Boverket) deltog. Insamling av information om material i kontakt med dricksvatten på den svenska marknaden pågick under våren och skickades till EurEau1 i april för vidarebefordran till pågående EUprojekt inom området. 13

14 6. Minskade utsläpp Effektmål 6: Utsläppen av förorenande ämnen till vatten, mark och luft minskas på ett effektivt sätt. VA-organisationernas naturresurshållning är mycket god Verksamhetsmål :1 Förbättra förutsättningarna för medlemmarnas arbete med att minska mängden oönskade ämnen i avloppsvattnet och bättre återföring av näringsämnen Kontakterna med Miljö- och energidepartementet och Naturvårdsverket om en ny förordning om hållbar fosforåterföring och användning av slam har fortsatt under året inför beslutet med etappmål och en ny förordning för hållbar återföring av fosfor. Vi hade även ett möte med miljöministern under hösten där vi diskuterat fosforförordningen. Revaqs Årsrapport med resultatet av de revaqcertifierade avloppsverkens samlade arbete under 2015 publicerades i oktober: Färre farliga ämnen i miljön efter hundratals miljöinsatser av reningsverk. Under året var drygt hälften av alla personer som är anslutna till kommunala reningsverk anslutna till Revaqverk. Vår kampanj om PFAS (högfluorerade ämnen) i konsumentprodukter fick stort genomslag i media (bl a SVT Rapport, TV4 Nyhetsmorgon och SR Ekot) och även med uppföljande frågor i Riksdagen. Svenskt Vatten publicerade i december ett PM med samlad information om mikroplaster i miljön och tog fram en PM med ståndpunkter om läkemedel baserade på EurEau:s position paper med en strategi för läkemedel och vatten. SVU-projekt som bidrar till målet: Mikroplaster i kretsloppet Forskningsstudie för att kartlägga miljönyttan av uppströmsåtgärder för minskad spridning av läkemedel Uppströmsarbete - Idag och i framtiden SVU-rapporter som bidrar till målet: Identifiering av fokusämnen för slam organiska miljögifter Livscykelanalys av slamhantering maed fosforåterföring C_Hushallningssallskapet_ Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren C_AvfallSverige_ , Avvattning av slam från små avloppsanläggningar kvalitet och avsättning 14

15 Verksamhetsmål :2 Skapa förutsättningar för medlemmarna att minska utsläppen av föroreningar till sjöar, vattendrag och hav på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. (ARV, dagvatten, bräddvatten) Svenskt Vatten har ordnat ett eget seminarium i syfte att påbörja ett eget systematiskt arbete om bräddningar. Konferensen om Avlopp och näringsämnen i kretslopp har genomförts med 140 deltagare från plan, miljö och VA. Svenskt Vattens synpunkter vann gehör i regeringens beslut om åtgärdsprogrammen för vatten. Vi bistod därefter vattenmyndigheterna med synpunkter på den slutliga utformningen av programmen i samverkan med SKL. Vi har lagt information på vår hemsida om vattenförvaltningen och aktuella rättsärenden som stöd åt medlemmarna. På Vattenstämman ordnade vi ett seminarium om erfarenheter av vattenförvaltningen. Under hösten gav vi Naturvårdsverket underlag om vattentjänstlagens regler om taxesättning. Det skickade verket in till Miljö- och energidepartementet som sitt eget underlag. Vi lyfte behovet av ett förbättrat ramdirektiv för vatten på Vattenstämman, också i ljuset av ett förändrat klimat och den s.k. Weserdomen. Vi kontaktade tjänstemän på Miljö- och energidepartementet om att Sverige ska lyfta in ett förändrat klimat i EU:s översyn av ramdirektivet och tog senare upp samma fråga vid ett möte med miljöministern. Tillsammans med sju andra branschorganisationer har vi uppvaktat Näringsdepartementet, Miljö- och energidepartementet och Havs- och vattenmyndigheten om det svenska genomförande av direktivet och EU:s översyn. Vi deltog i planerade referensgruppsmöten på Miljö- och energidepartementet inför ministerrådsmöten och på mötena i HaV:s havs- och vattenmiljöråd. Även här lyfte vi upp betydelsen av att anpassa vattendirektivet till ett förändrat klimat. I april genomfördes ett seminarium om robust småskalig avloppsrening med drygt femtio deltagare. Kunskaper från seminariet och efteråt från Svenskt Vatten och Mittsverige Vatten medförde att HaV:s reviderade sitt förslag till Miljö- och energidepartementet med regler för små avlopp så att effektiva, mer robusta och billiga markbäddar möjliggörs. Svenskt Vatten deltog i Baltic Sea Commission diskussioner om effektiva åtgärder för en renare Östersjö. Vi bistod Naturvårdsverket och Miljö- och energidepartementet om bl.a. tätorters belastning på reningsverk, utsläppskontroll och recipientkontroll eftersom EU hotar att stämma Sverige för brott mot avloppsvattendirektivet. En stämning med fällande dom skulle kunna drabba flera norrländska kommuner. SVU-projekt som bidrar till målet: Utvärdering av småskalig rening från läkemedelsrester i källsorterad urin Kvantifiering av bräddade volymer IRPA Instrumentera rätt på avloppsreningsverk Jämförande fullskalestudie av bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar utvärderingsfas Yteffektiv dagvattenrening Var? När? Hur? Dagvattenbiofilter. Från standardlösningar till avancerade tekniklösningar som är anpassade till svenska förhållanden Aeroba granuler, en ny reningsteknik för kommunala avloppsreningsverk en kunskapssammanställning Reduktion av mikroföroreningar med membran och granulerat aktivt kol (GAK) 15

16 SVU-rapporter som bidrar till målet: Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar en kunskapssammanställning Kunskapssammanställning dagvattenrening Bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar Materialval och provtagningsplan inför fullskalestudie Nya utsläppskrav för svenska reningsverk effekter på reningsverkens totala miljöpåverkan Långtidsfunktion hos en 19-årig dagvattenvåtmark Fällningsdammar drifterfarenheter, utformning och framtida användning C_VA-kluster MD_2015 VA-kluster Mälardalen, slutrapport Verksamhetsmål :3 Vi skapar förutsättningar för att Energianvändningen för VA-organisationen är effektiv och klimatpåverkan minimerad från råvatten till recipientvass biogas avslutades enligt plan med en rapport och nyhet på vår hemsida som bl.a. visar på 9% ökning av biogasproduktionen Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energigas Sverige och LRF vann med sitt konsortium Energimyndighetens upphandling av genomförandet av biogasstatistiken för åren VASS reningsverk avslutades enligt plan med en rapport och fördjupning på vår hemsida Fortsatt arbete med har genomförts för att stödja medlemmarna med info om Energimyndighetens Vägledning för Hållbarhetskriterier inom biogasproduktion. Arbetet med kolfotsverktyget är genomfört tack vare insatserna från Gryaab och verktyg, r apport och manual finns att hämta på Svenskt Vattens webb. SVU-projekt som bidrar till målet: Värme i Stockholms VA-system förstudie Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten, HÅVA SVU-rapporter som bidrar till målet: Rötning med integrerad slamförtjockning för ökad biogasproduktion C_Energiforsk_ Biogasuppgradering en teknisk överblick 16

17 7. Klimatanpassning Effektmål 7: Kommunerna klimatanpassas för att säkra dricksvatten och förebygga översvämningar Verksamhetsmål :1 Vi skapar förutsättningar för en effektiv dagvattenhantering i samhället P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem färdigställdes och publicerades i mars Sex seminarier som presenterat den hydrauliska delen av P110 har genomförts runt om i landet, dessutom tre tillfällen för ett konsultbolag. Konferensen Rörnät och Klimat 2016 hölls i Göteborg med nytt deltagarrekord, nära 500 personer. Samverkan fortsätter med Svensk Försäkring gällande regresshantering samt krav på fastighetsägare. På grund av få översvämningar sommaren 2016 fanns lite material att utvärdera och försöket fortsätter Resultatet så långt är att blanketten för översvämningsärenden förenklas men beslut om gemensamt verktyg och informationsmaterial skjuts fram. Ett seminarium om markavvattning och kommunal dagvattenhantering hölls i november tillsammans med Jordbruksverket. SVU-projekt som bidrar till målet: VISUAL WATER, En interaktiv visualiseringsplattform för klimatresilient urban dagvattenhantering och planering SVU-rapporter som bidrar till målet: Kunskapssammanställning dagvattenrening Fastighetsägarnas ansvar och möjlighet att förebygga översvämningsskador Långtidsfunktion hos en 19-årig dagvattenvåtmark C_DagoNatLTU_2015VB Dag&Nät Verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsmål :2 Klimatanpassning för säker dricksvattenhantering Svenskt Vatten deltar i Livsmedelsverkets MSB-finansierade projekt för att ta fram en handbok för klimatanpassning inom dricksvattenförsörjningen och där kommer bl.a. arbete med översvämningar ingå. Projektet planeras vara klart i årsskiftet 2017/2018. Vikten av att vattenverken tar fram långtidsserier för ämnen i råvattnet har förtydligats på Svenskt Vattens hemsida. 17

18 8. Säkra kompetens långsiktigt Effektmål 8: VA-organisationernas kompetens och innovativa förmåga utvecklas och säkras långsiktigt Verksamhetsmål :1 Medel som avsätts för FoU inom vattentjänstområdet i Sverige ska öka och stärka svenskt deltagande inom Horisont 2020 Under 2016 hade minst 131 projekt med relevans för vattentjänstsektorn finansiering från statliga finansiärer med ett sammanlagt budgeterat belopp på 160 Mkr för enbart Jämfört med föregående år innebar detta en ökning för FoU inom vattentjänstområdet. Forskningsrådet Formas genomförde utlysning inom området Hållbart samhällsbyggande för perioden i samverkan med aktörer inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Svenskt Vatten. Av de 211 Mkr som utlysningen omfattande beviljades drygt 41 Mkr till projekt där finansiering sökts eller redan erhållits från SVU. Forskningspropositionen har nu lagts fram och den innehöll, utifrån VA-organisationernas perspektiv, många positiva förslag. Svenskt Vatten arbetar via Vattenplattformen för att öka svenskt deltagande inom Horisont Verksamhetsmål :2 Branschens FoU ska komma till nytta och kännedom om Svenskt Vatten Utveckling ska öka Under 2016 har sammanlagt 28 SVU-rapporter publicerats och över pdf-nedladdningar gjorts. Högskoleprogrammen ( klustren ) har medverkat i Svenskt Vattens konferenser och även arrangerat egna workshops och seminarier: DRICKS medverkade vid den nationella dricksvattenkonferensen april. DRICKS och VA-teknik Södra medverkade i varsitt seminarium på Vattenstämman. Tre av fyra kluster var med som utställare på Vattenstämman. VA-mässan september. Dag & Nät var medarrangör till forsknings- och innovationskonferens för hållbar dagvattenhantering i slutet av 2016 (30/11 1/12). Verksamhetsmål :3 VA-kompetens på svenska högskolor säkras genom fortsatt satsning på Högskoleprogrammen Svenskt Vatten har fortsatt sin riktade satsning på Högskoleprogrammen ( klustren ). Satsningen har haft stor betydelse för utveckling av svensk FoU inom VA och inneburit en kraftig uppväxling av SVU-medel. De fyra programmen är Dag & Nät, DRICKS, VAkluster Mälardalen och VA-teknik Södra. 18

19 Verksamhetsmål :4 Stärka internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte avseende forskning, utveckling och utbildning. Stärka och öka svenskt deltagande i IWA (the International Water Association) Den april arrangerade IWA Sverige, Stockholm Environment Institute (SEI), Stockholm International Water Institute (SIWI), Havs- och vattenmyndigheten och Svenskt Vatten konferensen Water and Pharmaceuticals insights and perspectives for health and environment i Uppsala som samlade över 100 deltagare med en mycket bred representation (läkemedelstillverkare, myndigheter, VA-organisationer med flera). IWA:s konferensen Holistic Sludge Management genomfördes 7 9 juni i Malmö med 177 deltagare från 23 länder. Svenskt Vatten deltog som keynote speaker och tre Revaq-föredrag från olika Revaq-verk presenterades liksom ett SVU-projekt om kretslopp. Verksamhetsmål :5 Branschens kompetensförsörjning tillgodoses genom högkvalitativa och efterfrågade utbildningar Under 2016 har 61 öppna kurser och 34 offertkurser för totalt deltagare genomförts vilket innebär en ökning. Resursförstärkning har skett genom anställning av ytterligare en utbildningsledare. Knappt 82 % av våra medlemmar har deltagit på någon av våra kurser eller seminarier under året. Medelbetyget har varit 5,0 på en sexgradig skala. Svenskt Vatten strävar efter att geografiskt lägga kurser och seminarier runt om i landet för att så många som möjligt av våra medlemmar ska ha möjlighet att delta på våra utbildningar och seminarier. Verksamhetsmål :6 Branschens kompetensförsörjning behöver säkerställas och behovet vara känt Undersökningen av branschens rekryteringsbehov, som skulle ha genomförts under 2016, har flyttats fram till Den kommer att uppgraderas och omfatta hela branschen, inte bara den kommunala. Konsultföretag, entreprenörer m fl kommer också att vara med i undersökningen. På Vattenstämman hade vi ett seminarium, Hur ta tillvara på nyanlända med VA-kompetens, där pågående projekt presenterades. Yrkeshögskolemyndigheten utreder möjligheten att revidera de kriterier som beaktas då de går igenom vilka ansökningar till att genomföra YH-utbildningar som ska godkännas. Svenskt Vatten har arbetat för att ett nytt kriterium blir Samhällsviktig funktion. 19

20 Svenskt Vatten Utveckling Resultatrapport januari december (tkr) INTÄKTER Intäkter avslutade projekt Seminarieintäkter Övriga intäkter 84 3 Rörelsens intäkter RÖRELSENS KOSTNADER Kostnader avslutade projekt Över- resp. underskott från föregående år SVU-Kommittén Personalkostnader Seminariekostnader Övriga kostnader Rörelsens kostnader Rörelseresultat Avskrivningar Ränteintäkter SVU-resultat Balans till nästa år Årets resultat 0 0 Svenskt Vatten Utveckling Balansrapport 31 december (tkr) TILLGÅNGAR Beviljade medel, ej upparbetat Upparbetat pågående projekt 2014/ Balanserat SVU-resultat 0 0 Summa SKULDER Beviljade medel 2014/ Beviljade medel, projekt före Balanserat SVU-resultat Summa SVU-rapporter 2016 pdf-nedladdningar SVU-rapporter B-, C- och S-rapporter Alla rapporter

21 9. Nöjda medlemmar Effektmål 9: Medlemmarna ser Svenskt Vatten som en värdefull företrädare för sektorn och i rollen som stöd i det lokala arbetet Verksamhetsmål :1 Medlemmarna får kvalificerat generellt stöd vad gäller Vattentjänstlagens tillämpningar Svenskt Vatten har arbetat fram en påverkanskrift om lagen om allmänna vattentjänster 10 år. Skriften visar på tre huvudområden som skulle förbättra förutsättningarna för VA-organisationerna att hantera sitt uppdrag. Svenskt Vattens VA-juridiska nätverk som består av jurister som arbetar i branschen och SKL diskuterar vilka typer av avtalsförslag som skulle vara lämpliga att lägga till i P89, Avtalsförslag inom VA-området, exempelvis exploateringsavtal och avtal med samfälligheter. Ett seminarium om 6 LAV är genomfördes i juni. Vid seminariet så belystes problematik som följer av tillämpningen av lagen och vad som skulle behöva förändras. Utvecklingen av de juridiska delarna på Svenskt Vattens hemsida sker kontinuerligt. Detta kommer att vara ett av fokusområdena framöver för att förbättra möjligheten för medlemmarna att hitta relevant juridisk information. Ett seminarium om dagvattenjuridik anordnades den i november i samband med ett seminarium om markavvattning tillsammans med jordbruksverket. Även ett Seminarium om skadeståndsrätt anordnades i november i Stockholm. Svenskt Vatten har anställt en ny miljöjurist och därmed förbättras bl.a. möjligheten att tillhandahålla juridisk rådgivning till våra kommunala medlemmar och kommunikationen genom hemsidan och tidningen. Verksamhetsmål :2 Samtliga medlemmar ska ha god kunskap om Svenskt Vatten och dess verksamhet SVU-rapporten Vattnets värde har gjorts om i en kort sammanfattande folder som kan användas som utdelningsmaterial i samband med politiska påverkansaktiviteter. Därutöver finns detta material i Power Point form. Standardpresentation har utarbetats och lämnats för formgivning. Ett introduktionspakets utformning pågår och kommer sedan att läggas upp på webben. Svenskt Vattens nya webb lanserades i april. Den är responsiv och anpassar sig därmed till plattformen som besökaren surfar från. Färger, tonalitet och texter har även uppdaterats under webbprojektet. Nu fortsätter arbetet med att arbeta långsiktigt med innehållsstrategi och även besöksanalys för att utveckla webben i takt med våra användare. Webbutbildning i den nya webbverktygsversionen har genomförts med personalen ett flertal tillfällen. Förbättringen av Vattenbokhandeln genom att skapa ny webbshop har blivit försenad och kommer att genomföras under

22 Arbete pågår för att se till att utvalda broschyrer och dylikt i pdf-format finns tillgängliga i Vattenbokhandeln och inte bara på webbplatsen. Svenskt Vattens loggor har uppdaterats med modernare utseende. Verksamhetsmål :3 Påverka beslut av vikt för våra medlemmar inom EU Svenskt Vatten arbetar för att påverka relevanta beslut inom vattenområdet i EU. Detta gör vi genom att delta aktivt i samarbete med andra Europeiska branschorganisationer motsvarande vår som organiserat sig inom EurEau. Svenskt Vatten deltar aktivt i EurEaus beslutade församling General Assembly, EurEau1 som hanterar dricksvatten, EurEau2 som behandlar Avlopp & Miljö samt EurEau3 som berör Juridik & Ekonomi. Svenskt Vattens VD är också invald i och representerar Svenska och Nordiska intressen i EurEaus verkställande utskott: Excom. Ramdirektivet för vatten är en stor fråga som berör VA-organisationerna. Under kommer Svenskt Vatten att ansvara för att hålla ihop EurEau:s arbete inför en förnyelse av ramdirektivet för vatten. Svenskt Vatten arbetar aktivt i ett antal processer i EU för att få bort oönskade ämnen från diverse användningsområden, liksom för att stärka tankarna på fosfor som strategisk resurs i kretsloppssamhället och med hur vatten ska prissättas. Här ingår även arbetet för att hitta en gemensam strategi för vilka material som är lämpliga att användas i kontakt med dricksvatten. 22

23 10. Svenskt Vattens interna arbete Svenskt Vattens organisation har under året utökats med två tjänster inom juridik och utbildning, dessa tjänster ska finansieras av ökade intäkter från utbildningar och juridisk rådgivning. Samtidigt har rekryteringar pågått för att fylla vakanser och precis före årets utgång var Svenskt Vattens organisation äntligen fullt bemannad. I och med detta finns också alla chefer på plats och förändringsarbetet för att bli en mer samlad organisation med mer proaktivt påverkansarbete kan nu drivas med full kraft. Medarbetarundersökningen, som normalt genomförs under hösten, kommer i stället att genomföras i januari 2017 med djupintervjuer och enkätfrågor. Ekonomi Servicebolagets fria egna kapital uppgick i årsbokslut 2015 till tkr Resultatet för 2016 blev 233 tkr. Det fria egna kapitalet uppgick vid utgången av 2016 till tkr. Ett nytt, modernare affärssystem, 24SevenOffice, har tagits i drift under året. Miljöarbete Svenskt Vatten fick sitt miljödiplom förnyat i juni Miljödiplomeringen innebär att organisationen har ett miljöledningssystem i enlighet med kraven i Svensk Miljöbas. Styrelsen Agneta Granberg, ordförande, Göteborgs stad, t o m maj 2016 Johan Persson, Kalmar kommun, Ordf fr o m maj 2016 Margareta Björksund-Tuominen, fr o m maj 2016 Eva Andersson, Norrköpings kommun, t o m maj 2016 Johanna Blomberg, Haninge Tomas Blomqvist, VAKIN Tommie Eriksson, Norrtälje kommun, t o m maj 2016 Hans Gillsbro, Norrvatten Mats Helmfrid, Lunds kommun Per Johansson, Gävle kommun, t o m maj 2016 Teresa Kalisky, Vara kommun Henrik Kant, Göteborgs stad Mats Lindqvist, Stockholm Liza-Maria Norlin, Sundsvalls kommun Lena Olofsdotter, Laholms kommun Ulf Thysell, NSVA AB Lenita Ericson, Luleå, fr o m maj 2016 Håkan Fäldt, Malmö, fr o m maj 2016 Ingemar Hellström, Smedjebacken, fr o m maj

24 Revisor Anna Landerholm Granberg, KPMG Revisorssuppleant Fredrik Sjölander, KMPG Lekmannarevisorer Bo Dahlström, Stockholm Per Manhem, Käppalaförbundet Lekmannarevisorssuppleanter Per Stockhaus, Solna Petra Viklund, Luleå Valberedningen Lars-Erik Salminen, sammankallande, Solna, t o m maj 2016 Agneta Granberg, sammankallade, Göteborg, fr o m maj 2016 Catharina Andersson, Upplands-Bro kommun Tommy Bernevång Forsberg (kd), Bankeryd Eva Jonsson, Bergslagens Kommunalteknik, fr o m maj 2016 Lotta Edström, Sörmland Vatten och Avfall AB Lenita Ericson (s), Luleå kommun, t o m maj 2016 Tage Hägerman, Smedjebacken Energi & Vatten AB, t o m maj 2016 Jörgen Johansson, Sydvatten AB Anders Larsson, MittSkåne Vatten, fr o m maj 2016 Dricksvattenkommittén, DRIK Pehr Andersson, ordförande, Växjö kommun Lubomira Eng, Habo kommun Johanna Ansker, Stockholm Vatten AB Kristina Dahlberg, Norrvatten, fr o m september 2016 Kajsa Engblom, Göteborgs stad, fr o m november 2016 Tobias Persson, Sydvatten AB Charlotte Lindstedt, Göteborgs stad, t o m november 2016 Viktor Lund, Borås Energi och Miljö AB Uno Schön, MittSverige Vatten AB Gisela Holm, Svenskt Vatten AB Gullvy Hedenberg, sekreterare, Svenskt Vatten AB 24

25 Rörnät och klimat, RÖK Kenneth Johansson, ordförande, Karlskrona kommun Marie Falk, Göteborgs stad Kristina Hall, VA SYD Elin Granberg, Köpings kommun Elin Jansson, Uppsala Vatten och Avfall AB Erik Karlsson, Stockholm Vatten AB Cornelia Ljungerud, Ängelholms kommun Christer Stenmark, Umeva AB Birger Wallsten, Mälarenergi AB Anne Adrup, Svenskt Vatten AB Hans Bäckman, sekreterare, Svenskt Vatten AB Avloppskommittén, VAK Liselotte Stålhandske, ordförande, Hässleholm Vatten Malin Engström, Växjö kommun Pär Gustafsson, NSVA AB Ulrika Lindberg, Vakin Bertil Lustig, Uppsala Vatten och Avfall AB Katarina Tano, Kalix kommun Susanne Tumlin, Gryaab AB Malin Tuvesson, MittSverige Vatten AB Cajsa Wahlberg, Stockholm Vatten AB Anders Finnson, Svenskt Vatten AB Peter Sörngård, sekreterare, Svenskt Vatten AB Utbildningskommittén, UK Jörgen Westerlund, ordförande, Eskilstuna E & M, t o m september 2016 Carl Doverholm, ordförande Skaraborgsvatten, Ordf fr o m september 2016 Mats Norberg, NSVA AB Ingrid Undén Lindehell, fr o m september 2016 Anna-Karin Wickström, Sydvatten AB Petra Viklund, Luleå kommun Annika Börje, Svenskt Vatten AB, fr o m november 2016 Ulrika Engvall, sekreterare, Svenskt Vatten AB 25

26 Svenskt Vatten Utveckling, SVU Anna Linusson, ordförande, Svenskt Vatten AB Per Ericsson, Norrvatten, t o m 30 juni Tove Göthner, SKL Tage Hägerman, Smedjebacken Energi & Vatten AB, t o m 31 maj Stefan Johansson, Skellefteå kommun Kenneth M Persson, Sydvatten AB, t o m 30 juni Lisa Osterman, Örebro kommun Carl-Olof Zetterman, SYVAB Lena Blom, Göteborgs stad Bertil Johansson, Norrvatten, fr o m 1 juli Johan Olanders, Ovanåker, fr o m 1 juli Hans Bertil Wittgren, VA SYD, fr o m 1 juli Daniel Hellström, sekreterare, Svenskt Vatten AB Managementkommittén, MAK Ewa Thorén, ordförande, MittSverige Vatten AB Eva-Lena Beiron, Karlstad kommun Hanna Dufva, Örebro kommun, t o m maj Mats Falås, Roslagsvatten Eva Kristensson, VA SYD, t o m maj Bengt Svensson, Lycksele kommun Magnus Montelius, sekreterare, Svenskt Vatten AB Kommunikationskommittén, KOMkom, ny kommitté fr o m nov 2016 Linda Jonasson Häll, ordförande, VA SYD Maria Dalmans Norgren, AB Borlänge Energi Anna-Lena Fomin, Vakin Jenny Holmgren, Kalmar Vatten Jocke Höök, Mälarenergi AB Agneta Jönsson, Stockholm Vatten AB Helena Wall, Göteborgs stad Magnus Wiklund, MittSverige Vatten AB Dan Löfgren, Svenskt Vatten AB Kristina Melander, sekreterare, Svenskt Vatten AB 26

27 Vattentjänstrådet Anna Linusson, ordförande, Svenskt Vatten AB Pehr Andersson, Växjö kommun, DRIK Kenneth Johansson, Karlskrona kommun, RÖK Annika Malm, Göteborgs stad, SVU Liselotte Stålhandske, Hässleholm Vatten, VAK Ewa Thorén, MittSverige Vatten AB, MAK Jörgen Westerlund, Eskilstuna Energi & Miljö, UK, t o m september 2016 Carl Doverholm, Skaraborgsvatten, UK, fr o m september 2016 Daniel Hellström, sekreterare, Svenskt Vatten AB Personal Anna Linusson, VD Anne Adrup, rörnät Hans Bäckman, rörnät, statistik, CEN Ulrika Engvall, utbildning Anders Finnson, avlopp och miljö, REVAQ Bo Gärde, vaktmästare Gullvy Hedenberg, dricksvatten Daniel Hellström, utvecklingsledare Gisela Holm, dricksvatten Linnea Lindberg, redaktör, t o m juli 2016 Inger Malm, ekonomi- och administrativ chef Kristina Melander, kommunikationsstrateg Magnus Montelius, managementfrågor Gilbert Nordenswan, juridik Victoria Sundgren, kommunikatör Pia Svärdinger, kursadministration Linda Arefall, ekonomi, fr o m maj 2016 Peter Sörngård, avlopp och miljö Fredrik Vinthagen, kommunikationsstrateg Maria Wedberg, kursadministration, t o m juni 2016 Kerstin Carneroth, kursadministration, fr o m maj 2016 Karin Ols, chef vattentjänstenheten, fr o m augusti 2016 Dan Löfgren, kommunikationschef, fr o m november 2016 Clara Lindgren, miljöjurist, fr o m november 2016 Sofia Leringe, redaktör, fr o m december 2016 Annika Börje, utbildningsledare, fr o m november

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61