Kompetensprovning VERKSAMHETSPROTOKOLL. Mikrobiologi. Dricksvatten & Livsmedel NFA PT

Transkript

1 Kompetensprovning VERKSAMHETSPROTOKOLL Mikrobiologi Dricksvatten & Livsmedel NFA PT Since 1981

2 Beslut om ackreditering av verksamheten togs Femte utgåvan Korrigerad utgåva (ver. 1.01) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, chef Biologiavdelningen Kompetensprovning E-postadress Telefon (växel) Mikrobiologi +46 (0) Webbsida Telefax www2.slv.se/absint +46 (0)

3 Innehåll 1. Introduktion Organisation Generellt Information om programmens webbplats Webbplatsens struktur Den allmänna delen Deltagarsidor som kräver inloggning Ansvarsområden Samrådsgrupp Sammansättning och möten Uppgifter Medlemmar Ackreditering De två programmen Dricksvattenprogrammet Livsmedelsprogrammet Tidsplan och analysparametrar för ett provtillfälle Provmaterialet Typ av material Fördelar Nackdelar Produktion och kontroller Sammansättning Tillverkning och förvaring Kvalitetskontroller Stammarnas renhet Provmängd Haltkontroll Homogenitet Vakuumkontroll Stabilitet Farlighet Smittsamhet Miljöfarlighet Etikettering och transport av testmaterial Randomisering av testvialer till laboratorier Numrering av vialetiketter Urval av vialer till ett laboratorium Paketering av testvialer Transport av testvialer Rekommenderad hantering av testmaterialet vid leverans Förvaring i samband med provutskick Provberedning inför analys... 9 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige i

4 Hållbarhet av berett prov Destruktion av prov Oöppnade vialer med testmaterial Öppnade och använda vialer Rester av berett prov Instruktioner vid ett provtillfälle Hålltider Analysparametrar Övrigt i instruktionerna Aktiviteter vid ett provtillfälle Deltagaraktiviteter Instruktioner och analyser Rapportering av metoduppgifter Rapportering av analysresultat Ändring av inrapporterat svar Sista svarsdag Justeringar Möjliga felkällor vid ett provtillfälle Anmälan/Avanmälan Testmaterialet Utskick och transport Felregistrering av analysresultat och metoduppgifter Felaktigheter i slutrapport Uppföljning av analyser Statistik och rapportering Allmänt Haltbestämning och homogenitet Gemensamt för de två programmen Generell hantering Specifika beräkningar inför bedömning av homogenitet Dricksvattenprogrammet Förutsättningar och antaganden Initial haltkontroll Slutlig haltbestämning och homogenitetstest Kriterier för homogenitet Livsmedelsprogrammet Förutsättningar och antaganden Initial haltkontroll Slutlig haltbestämning och homogenitetstest, kvantitativ analys Slutlig haltbestämning och homogenitetstest, kvalitativ analys Kriterier för homogenitet Mätosäkerhet vid slutliga halt- och homogenitetsbestämningar Stabilitet Extremvärden vid ett provtillfälle Falskpositiva och falsknegativa resultat vid ett provtillfälle ii Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

5 Antalet falska resultat Falskpositiva definition Falsknegativa definition Ytterligare förhållanden för dricksvattenprogrammet Statistiska mått för ett provtillfälle Transformeringar och redovisning av olika mått Medianvärde Variationsbredd ( Range ) Medelvärde Åsatt värde / Normvärde (m) Standardavvikelse till beräkning av jämförelsetal för uppföljning (s) Variationskoefficient (CV) Mätosäkerhet för åsatt värde Jämförelsetal för uppföljning (z-värden) Tolkning av z-värden Rapporter från ett provtillfälle Preliminär rapport på webbplatsen Slutrapport Allmänt Resultat från kvalitetskontrollerna Frekvensdiagram Boxdiagram Bedömning av ett enskilt laboratoriums prestation Konfidentialitet och användaridentitet Konfidentiellt laboratorienummer Konfidentiellt lösenord Användning av laboratorienummer och lösenord Ändring av laboratorienummer och lösenord Arkivering Kommentarer från deltagare och anmärkningar Policy Anmärkningar Förbättringsförslag Villkor och förpliktelser Utdrag ur de generella villkoren för deltagande Vilka kan delta? Vilka metoder får användas? Avgift Deltagande laboratoriers övriga förpliktelser Livsmedelsverkets förpliktelser Begränsat ansvar Kostnad för deltagande Detta protokoll Referenser Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige iii

6 iv Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

7 1. Introduktion Laboratorier som utför analyser har behov av att veta att de får rimliga resultat. De behöver också kunna visa detta för sina kunder för att vara trovärdiga. Denna kunskap kan de få genom att utföra olika typer av kontroller. Interna kontroller kan användas för att se att inga oväntade förändringar har skett inom det egna laboratoriet. Eftersom mikrobiologiska analysresultat till viss del är beroende av vilken analysmetod som används är det också viktigt att kunna jämföra sina analysresultat med andra laboratoriers. Ett sätt är då att delta i någon form av jämförande provning. För ett laboratorium som söker eller har en ackreditering för sina analyser är deltagande i sådana provningar obligatoriskt, när de finns att tillgå. Detta gäller t.ex. utifrån standarden EN ISO/IEC (1) där det engelska begreppet Proficiency testing (översatt med kompetensprövning) används. Dessa provningar organiseras normalt av en oberoende tredje part i förhållande till laboratorierna och deras kunder. Utvärderingarna görs då av denna tredje part och processen betecknas som en extern kontroll av laboratoriets analyskompetens. Livsmedelsverket i Sverige anordnar kompetensprovningar inom områdena livsmedelsmikrobiologi och dricksvattenmikrobiologi och är ackrediterad för denna verksamhet enligt ISO/IEC (2). Provningarna är framför allt till för ackrediterade laboratorier inom dessa analysområden. Provningarna passar även laboratorier som inte är ackrediterade, t.ex. driftlaboratorier som utför kontroller vid produktion av livsmedel respektive dricksvatten, men som vill kunna jämföra sina analysresultat med andra deltagare. Syftet med detta protokoll är att ge deltagare, andra laboratorier och övriga intressenter en beskrivning av hur dessa mikrobiologiska kompetensprovningar är organiserade och hur vissa grundläggande moment görs. Framför allt beskrivs generella delar som är externt intressanta och där motsvarande information inte görs tillgänglig på annat sätt. Sådana delar är t.ex. tillverkning och hantering av provmaterial, samt statistisk bearbetning. Generell information, såväl som specifik information som beskriver provtillfällen, finns tillgänglig på programmens webbplats (se omslagets insida). 2. Organisation 2.1. Generellt Adress: Livsmedelsverket Box 622 SE Uppsala Sverige Telefon: +46 (0) Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 1

8 Livsmedelsverket är Sveriges centrala myndighet för frågor som gäller livsmedel, inklusive dricksvatten. Livsmedelsverket organiserar därför mikrobiologiska kompetensprovningar, uppdelade i ett program för livsmedel och ett program för dricksvatten. E-postadress för frågor och synpunkter angående programmen: PT-micro@slv.se 2.2. Information om programmens webbplats Webbplatsens struktur Programmen beskrivs allmänt på webbplatsen (se omslagets insida). Webbplatsen består av två delar, en allmän del och en del för deltagare som kräver inloggning med användaridentitet Den allmänna delen Denna del innehåller sidor som behandlar: - verksamheten generellt, inklusive senaste utgåvan av detta protokoll - basinformation om dricksvatten- respektive livsmedelsprogrammet, bl. a. vilka analysparametrar som de omfattar - vad som ingår tillsammans med hålltider för varje provtillfälle - villkor för deltagande - aktuella priser - adresser för kontakt med Livsmedelsverket som organisatör - ett webbformulär för att anmäla sig som ny deltagare till ett program - inloggning till deltagarsidor Deltagarsidor som kräver inloggning Denna del omfattar: - en sida för rapportering av analysresultat vid aktuellt provtillfälle - en sida med webbformulär för att registrera uppgifter för varje metod direkt till verksamhetens databas - en sida där rapporterade svar och beräknade resultat från tidigare provtillfällen visas: 1) som preliminära strax efter avslutad resultatinmatning för att jämföra rapporterade svar med preliminära beräknade resultat, 2) som preliminära under resultatbearbetning då endast rapporterade svar och preliminära medianvärden visas, 3) som slutgiltiga när ett provtillfälle avrapporterats och då visar rapporterade svar och de slutliga beräknade resultaten motsvarande de i slutrapporten (då webbsidan inte är lika manuellt flexibel som den skrivna slutrapporten gäller slutrapporten där eventuella skillnader är oundvikliga) - en sida för elektronisk på-/avbokning att delta vid kommande provtillfällen - en sida med rapporter och deltagarinformation (t.ex. informationsbrev) i form av pdf-dokument. 2 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

9 2.3. Ansvarsområden För varje program finns en programkoordinator som har det övergripande ansvaret men också specifikt ansvar för t.ex. planering, korrespondens, resultatbearbetning och rapporter. För programmen finns också laboratoriepersonal som har det specifika ansvaret för provframställning och kvalitetskontroller, liksom förvaring av materialet. Kopplat till verksamheten finns ett administrativt stöd som ansvarar för underhåll av adressregister, kontakter angående fakturering, kontakter med laboratorierna angående t.ex. deltagande liksom utskick av testmaterial. Det övergripande ansvaret att hålla kvalitén och kvalitetssystemet för verksamheten på en nödvändig nivå har teamchefen tillsammans med Biologiavdelningens chef. Chefen vid den Biologiavdelningen är ansvarig utgivare för slutrapporterna och för detta verksamhetsprotokoll Samrådsgrupp Sammansättning och möten För varje program finns en samrådsgrupp bestående av experter från länder med högt antal deltagare, i regel några nordiska länder. Samrådsgrupperna möts en dag i Uppsala vartannat till vart tredje år, både samtidigt för att diskutera för programmen gemensamma angelägenheter och uppdelat för att diskutera programspecifika frågor Uppgifter Experterna kan representera olika organisationer och länder och företräder både dessa och sig själva. Deras roll är huvudsakligen rådgivande med synpunkter på t.ex. utformning, analysparametrar, frekvens, accepterade metoder samt rapporternas innehåll. Större förändringar inom en verksamhet bör sanktioneras av motsvarande samrådsgrupp Medlemmar Förteckning över gruppernas medlemmar finns som ett pdf-dokument under rubriken Verksamhetsinformation under fliken Info & Rapporter på en deltagarsida på webbplatsen Ackreditering Livsmedelsverket är sedan december 2004 ackrediterat för att anordna mikrobiologiska kompetensprovningar. Ackrediteringen utfärdades av Swedac och fastställs i nuläget utifrån standarden EN ISO/IEC 17043:2010 (2). Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 3

10 3. De två programmen 3.1. Dricksvattenprogrammet Dricksvattenprogrammet har pågått med deltagare från flera länder sedan Programmet omfattar 2-4 provmaterial 2 gånger per år. Det innehåller ca 10 st. kvantitativa analysparametrar i form av bakterier samt mögel- och jästsvampar, med inriktning på indikatororganismer, inklusive några som ibland kan orsaka sjukdom. Vissa parametrar förekommer vid båda provtillfällena. Resterande parametrar fördelas på de båda tillfällena. Vilka parametrarna är framgår på sidan Allmän information, Dricksvattenprogrammet på webbplatsen (se omslagets insida) Livsmedelsprogrammet Livsmedelsprogrammet har pågått med deltagare från flera länder sedan Programmet omfattar 3-4 provmaterial 3 gånger per år. Det innehåller ca 25 st. olika kvantitativa och kvalitativa analysparametrar i form av bakterier, samt mögel- och jästsvampar, och inkluderar de i livsmedel förekommande analyserna av sjukdomsframkallande bakterier. Några parametrar förekommer vid samtliga provtillfällen. Resterande parametrar fördelas på de tre tillfällena. Vilka parametrarna är framgår på sidan Allmän information, Livsmedelsprogrammet på webbplatsen (se omslagets insida) Tidsplan och analysparametrar för ett provtillfälle Tidsplaner och analysparametrar för aktuella provtillfällen anges på sidan Provtillfällen på webbplatsen (se omslagets insida). Som organisatör anstränger vi oss för att hålla tidsplanerna. Om ändå något oförutsett skulle inträffa, förbehåller vi oss rätten att skjuta upp provtillfället någon månad eller i yttersta fall helt ställa in det. Deltagarna kommer att informeras om sådan åtgärd innan utskicket till det ordinarie provtillfälle skulle ha ägt rum. 4. Provmaterialet 4.1. Typ av material Vid provningsjämförelser kan naturliga prov eller för ändamålet tillverkat testmaterial användas. Ett mellanting där en tillverkad testanalyt tillförs en naturlig eller behandlad produkt ( spikning av t.ex. livsmedel eller vatten) kan också förekomma. 4 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

11 Livsmedelsverket har valt att använda tillverkat material för de mikrobiologiska kompetensprovningarna. Materialet används till simulerade livsmedels- eller dricksvattenprov med blandningar av organismer, där det finns ett visst syfte med varje testmaterial. Beroende på provtillfället kan de inkludera både bakterier och svampar (mögel och jäst). I vissa provblandningar finns patogena bakterier medan andra består enbart av organismer med specifika indikativa egenskaper. Inget testmaterial produceras som innehåller protozoer eller virus. De färdiga testmaterialen består av 0,5 ml frystorkad serumbuljong med olika blandningar av mikroorganismer i vialer (ampuller) av glas som rymmer 2 ml. Materialet tillverkas i princip enligt beskrivning av Peterz och Steneryd (3). När innehållet löses upp i en specifik volym av lämplig vätska erhålls det prov (simulerat homogenat för livsmedel) som ska testas. Frystorkat testmaterial utan matris i vialer har ett antal fördelar gentemot naturliga prov eller spikade prov men också en del nackdelar Fördelar + Vialerna tar liten plats vilket underlättar förvaring, packning och transporter. + Vialerna är ganska hållbara och går därför bra att transportera. + Flera organismgrupper (analysparametrar) kan samtidigt testas med samma material. + Testmaterialet har lång hållbarhet utan förändringar av organismhalterna och kan användas vid mer än ett tillfälle. + Ett stort antal likadana delprover går att tillverka vars organismhalter vid kontroller följer Poisson-fördelningar vid lägre koncentrationer eller lognormal fördelning vid högre koncentrationer. + Kostnader hålls nere genom en standardiserad och relativt enkel tillverkningsprocedur. + Upplöst testmaterial kan användas till spikning av naturliga matriser Nackdelar Frystorkningen kräver en bra frystork där processen går att upprepa. Organismerna kräver en skyddande substans, kryoprotektor, som gör att de överlever frystorkningen bra. Testmaterialet måste lösas upp i vätska, vilket kräver en viss arbetsinsats där man kan göra fel. Substanserna i testmaterialet kan leda till viss skumbildning. Detta gör att provet oftast går att skilja från verkliga prov, vilket innebär att analytikern vet att det är ett kontrollprov. För livsmedelsanalyser saknas en naturlig matris med beredning av prov eftersom upplöst testmaterial motsvarar en vätska eller ett färdigberett homogenat. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 5

12 4.2. Produktion och kontroller Sammansättning Frystorkade kulturer av varje mikroorganism som används i tillverkade blandningar förvaras vid -70 C i en kultursamling på Livsmedelsverket. Alla stammar identifieras med specifika SLV-nummer. De har isolerats från livsmedel och vattenprover eller köpts från etablerade kultursamlingar. Bakteriestammar typas internt utifrån API-systemet eller på andra sätt vid allmänna kultursamlingar såsom ATCC (American Type Culture Collection) och CCUG (Culture Collection University of Gothenburg). Typning av jäst och mögel, Salmonella och E. coli O157-stammar utförs externt av Centralbureau vor Schimmelcultures (CBS- KNAW, Nederländerna), Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA, Sverige) respektive Folkhälsomyndigheten i Sverige. ISB (Inositol Serum Broth) används som kryoprotektor för att skydda organismerna vid frystorkning. ISB består av sterilfiltrerat hästserum blandat med inositol, samt en liten mängd näringsbuljong. Efter tvättning och spädning av de näringsrika odlingskulturerna (se nedan) tillsätts komponenten SPG (Saccharose Phosphate Glutamate), som också har organismskyddande egenskaper vid frystorkning. Vid spädningen och tvättningen används peptonvatten eller en kaliumfosfatbuffert innehållande MgSO 4 (se t.ex. ISO 8199; 4). Samma lösningar kan lämpligen användas vid upplösning av färdigt material inför analys Tillverkning och förvaring Varje organism odlas upp för sig i lämpligt näringssubstrat, oftast TSB (Tryptone Soya Broth) eller buljong/agar av BHI (Brain Heart Infusion) för bakterier och MEA (maltextraktagar) för svampar. Erhållna kulturer används efter förutbestämd uppodlingstid. Det näringsrika odlingssubstratet tvättas eller späds bort och på förhand bestämda volymer av de spädda/tvättade kulturerna (eller för mögelsvamp hopskakad sporsuspensionerna) överförs till en bestämd volym iskall ISB, varvid den önskade organismblandningen erhålls. Blandningen hålls i isbad under omrörning medan portioner (0,5 ml) av den överförs till sterila glasvialer på speciella brickor. Vialerna frystorkas och försluts sen under vakuum enligt specifika förutbestämda program. Det färdiga testmaterialet flyttas till frys och kontrolleras snarast med avseende på sitt innehåll av organismer. Vialer från godkända blandningar vakuumkontrolleras innan de slutligen förseglas med aluminiumkapsyler. Vialerna förvaras därefter i vid normal frystemperatur ( 18 till 24 C), alternativt vid 55 C, tills de ska användas. Etikettering sker i samband med provutskick Kvalitetskontroller Stammarnas renhet Renheten hos alla stammar som ingår i de mikrobiella blandningarna kontrolleras genom tillväxt på oselektivt medium direkt från kultursamlingen. Dessutom kontrolleras renheten av varje erhållen kultur genom ett utstryk på oselektivt 6 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

13 medium. Om en stam misstänks vara förorenad utesluts den ur blandningen och i regel avbryts tillverkningen Provmängd Under dispenseringen av en blandning till vialer sker löpande kontroller av dispenserad volym genom vägningar. Den totala variationsbredden och spridningsmått i form av variationskoefficient beräknas för vikterna. Variationsbredden får vara högst 0,015 g mellan de dispenserade volymerna, vilket motsvarar ca 3,0 % av den genomsnittligt dispenserade mängden (målvolymen 0,5 ml). Vägningarna görs parallellt med dispenseringen för att kunna åtgärda eller avbryta denna om variationen i vikt blir för stor Haltkontroll Haltkontroll med hjälp av en eller flera vialer av testmaterialet genomförs efter frystorkningen. För nya stammar görs haltkontroll av blandningen ofta även före frystorkningen. När analyser görs både före och efter frystorkningen kan de enskilda stammarnas avdödning genom frystorkningsprocessen bestämmas (reduktionsfaktor) Homogenitet Innan testmaterialet kan användas måste homogeniteten testas och bedömas acceptabel. Vid denna första homogenitetstest görs dublettanalyser, av 10 vialer från hela dispenseringsprocessen (stratifierat urval), med metoder för de parametrar som ska testas. För att materialet ska anses homogent ska vissa kriterier vara uppfyllda vad gäller spridning inom och mellan vialer (se under 8.2 Haltbestämning och homogenitet) Vakuumkontroll För att vara hållbart ska det frystorkade materialet förbli under vakuum efter att vialerna förslutits. Varje enskild vial genomgår vakuumkontroll före lagring eller leverans. Vialer utan vakuum kasseras, eftersom inert miljö är nödvändig för bevarad livsduglighet och därmed stabila halter. Oftast behöver ingen vial kasseras direkt efter nyproduktion Stabilitet Stabiliteten av många organismers halter har undersökts under flera år i många olika frystorkade blandningar. Varje blandning testas däremot inte i detta avseende. Ny bestämning av halterna och kontroll av homogenitet görs endast av blandningar som används efter längre tids förvaring (se 8.3). Kunskap gällande stabilitet av halterna finns från likartat material (referensmaterial) som har tillverkats på samma sätt och som har förvarats under minst 2 år och testats regelbundet. När materialet förvaras fryst vid låg temperatur, 55 C är flertalet testade bakterier och svampar stabila åtminstone under denna tid. Gram-negativa bakterier har dock en tendens att minska något i kolonibildningsförmåga med tiden medan Gram-positiva bakterier och svampsporer i regel är opåverkade. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 7

14 Vid temperaturer runt 25 C har vi så här långt inte konstaterat några nämnvärda negativa effekter på provmaterielen under åtminstone tre veckors tid, med undantag av bakteriesläktet Campylobacter. Vid temperatur kring 44 C under samma tid har vi konstaterat ett något försämrat utbyte, särskilt av Gram-negativa bakterier. Ett försämrat utbyte är ännu mer uttalat vid 60 C. Baserat på våra observationer gäller följande riktlinjer: Vid förvaring vid normal frystemperatur ( 18 till 24 C) är innehållet stabilt åtminstone ett år, med samma anmärkning för Gram-negativa bakterier som ovan. Vid förvaring i kylskåp (5±3 C) är innehållet stabilt åtminstone några månader, oftast betydligt längre. Vid förvaring i rumstemperatur är innehållet för flertalet organismer stabilt åtminstone en månad, oftast längre Farlighet Smittsamhet I programmen används mikroorganismer inom riskklass 1 och 2 enligt Arbetsmiljöverkets klassificering (5). En riskbedömning har gjorts av före detta Smittskyddsinstitutet (idag Folkhälsomyndigheten) i Sverige gällande smittrisk med de organismer vi använder utifrån den hantering som görs (6). Risken för sjukdom efter intag av en vials hela innehåll bedöms vara ytterst liten. Livsmedelsverket har utifrån utlåtandet gjort en bedömning angående hantering och transport (7; se vidare under punkt 4.4.3) Miljöfarlighet Materialet i sig består av hästserum, inositol och mikroorganismer, samt ofta lite näringsbuljong, SPG, pepton, kaliumfosfat och magnesiumsulfat. Behållaren består av glas, gummi och aluminium, samt har en pappersetikett. Då detta inte inkluderar några speciellt klassade eller på annat sätt potentiellt farliga kemiska ämnen kan det tas omhand i vanlig sophantering efter att mikroorganismerna oskadliggjorts genom avdödning. Se nedan under Destruktion av prov Etikettering och transport av testmaterial Randomisering av testvialer till laboratorier Numrering av vialetiketter Inför utskick till deltagande laboratorier vid ett provtillfälle numreras vialetiketterna. Numreringen sker automatiskt och sparas i vår databas. Numren består av laboratoriets specifika och konfidentiella laboratorienummer, ett bindestreck och en entalssiffra som ger en koppling till en testblandning. Denna entalssiffra är slumpmässigt vald till laboratorierna för de olika blandningarna A, B, C o.s.v., och kopplingen finns i databasen. 8 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

15 Urval av vialer till ett laboratorium Inför packningen blandas vialerna från varje provblandning omsorgsfullt i en behållare. För varje laboratorium tas vid packningen en slumpmässigt vald vial upp från behållaren och etiketteras med laboratoriets etikett för blandningen. Detta sker vid en separat arbetsstation för varje blandning för att undvika felaktigheter Paketering av testvialer De enskilda etiketterade vialerna placeras i ett stötskyddande och vätskeabsorberande material som stoppas i en transporthylsa. Transporthylsan läggs antingen direkt i ett vadderat kuvert eller i en säkerhetsburk, som i sin tur läggs i en kartong. Kuvertet/kartongen är försedd med adressetikett, samt eventuell tulldeklaration och annan märkning som behövs för transporten. I försändelsen bifogas instruktioner för provtillfället samt ett säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatabladet beskriver materialets sammansättning och att det kan betraktas som ett frystorkat konstgjort livsmedelsprov. Det beskrivs också hur materialet ska förvaras och destrueras, samt vilka åtgärder som bör vidtas vid spill eller oavsiktlig kontakt med materialet Transport av testvialer Baserat på den bedömning (7) som Livsmedelsverket gjort utifrån före detta Smittskyddsinstitutets (idag Folkhälsomyndigheten) riskanalys (6) så skickas materialet, efter paketering enligt ovan, via vanlig postbefordran som vanliga brev eller som rekommenderade brev när spårning önskas, alternativt med kurir Rekommenderad hantering av testmaterialet vid leverans Förvaring i samband med provutskick Innan paketering och transport förvaras materialet kylt (se 4.2.2). Materialet paketeras och transporteras under rådande omgivningstemperaturer. När testmaterialet ska användas inom en kort tidsperiod efter leverans, som vid kompetensprovningar, är behovet av lång hållbarhet litet. Förvaring i kylskåp efter leverans är därför fullt tillräckligt. Förvaring i rumstemperatur några veckor är i regel heller inte kritiskt. Materialet ska dock alltid förvaras i mörker. Mottagande laboratorium uppmanas alltid att förvara erhållet material mörkt och i kyl eller frys tills det används Provberedning inför analys För deltagande laboratorium framgår provberedningen av medskickade instruktioner. Dessa innefattar bilder med förklarande text. Tillvägagångssättet innebär att testmaterialet överförs till en på förhand uppmätt volym (t.ex. 250 eller 800 ml) spädningsvätska. Vätskan med testmaterial blandas sedan noggrant för att erhålla det färdiga provet till analys. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 9

16 Hållbarhet av berett prov Halterna i det färdigbereda provet från det frystorkade materialet kan inte förutsättas vara stabilt längre än någon timme, inte ens efter kylning. Det färdiga provet bör därför användas till analys inom en timme. Vissa bakteriesporer kan dock vara hållbara under betydligt längre tid, t.ex. Clostridium perfringens i flera veckor Destruktion av prov Oöppnade vialer med testmaterial Innan materialet kan kastas i vanliga sopor måste mikroorganismerna avdödas genom t.ex. autoklavering vid 121 C under så lång tid (t.ex. 50 minuter) att allt hinner uppnå denna temperatur. Ett alternativ är att vialerna med testmaterialet lämnas till en speciell destruktionsanläggning för infektiöst material Öppnade och använda vialer Glasvial som innehåller/innehållit testmaterial och gummiproppen kan lämpligen kastas i behållare för infektiöst material som ska destrueras i speciell anläggning. Aluminiumkapsylen kan kastas bland metallavfall Rester av berett prov Rester av det färdiga provet bör avdödas genom autoklavering vid 121 C under minst 15 minuter eller på annat likvärdigt sätt. 5. Instruktioner vid ett provtillfälle 5.1. Hålltider Utskick av testmaterial och instruktioner sker 1-3 veckor före provtillfällets startdatum. I instruktionerna framgår bl.a. när provtillfället startar och sista svarsdag för analysresultaten. Dessa tider liksom övriga hålltider för respektive provtillfälle anges även på webbplatsen (se omslagets insida) Analysparametrar Vilka analysparametrar som ingår vid varje provtillfälle framgår av webbplatsen (se omslagets insida) men anges också i de utskickade instruktionerna Övrigt i instruktionerna Instruktionerna som följer med testmaterialet innehåller också information om: - provberedning - speciella förhållanden som kan gälla för de olika analyserna, såsom vilka spädningar eller volymer som bör testas eller vilka metoder som kan användas 10 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

17 - rapportering av metodinformation för respektive analys på deltagarsida av webbplatsen (obligatoriskt för att analysresultat ska kunna lämnas) - rapportering av analyssvaren i webbformuläret på deltagarsida av webbplatsen, liksom hur de ska anges (ett utskrivet formulär med aktuella analysparametrar och enheter bifogas instruktionerna och kan användas om det skulle vara problem med webbformuläret) - användning av metodinformationen för att gruppera analysresultat per metod i slutrapporter 6. Aktiviteter vid ett provtillfälle 6.1. Deltagaraktiviteter Instruktioner och analyser Deltagande laboratorier förutsätts ta del av hela instruktionen och därmed ta hand om testmaterialet och utföra analyserna på rekommenderat sätt. Dock bör de i så stor utsträckning som möjligt utföra analyserna på samma sätt som för ett rutinprov, men med de begränsningar eller tillägg som finns i instruktionen Rapportering av metoduppgifter Obligatoriska metoduppgifter för en analysparameter måste lämnas för att kunna rapportera analysresultat. Metoduppgifterna kan endast lämnas på webbplatsen (se omslagets insida) och gäller tills vidare. De kan lämnas och ändras när som helst efter inloggning, alltså även efter sista svarsdatum för analysresultat och mellan provtillfällen. Det är den metodvariant som använts för att få fram de rapporterade analysresultaten som ska anges. När det i rapporter finns behov av att redovisa möjliga metodskillnader kommer metoduppgifterna att användas för att gruppera resultaten. De kommer normalt att användas så som de är inlagda efter att tiden för rapportering av resultat löpt ut. Även om skillnader kan vara svåra att visa statistiskt kommer trender och möjliga skillnader att diskuteras, som hjälp för att tolka laboratoriers olika resultat. Alla möjliga metoduppgrupperingar för en parameter kommer inte att diskuteras varje gång Rapportering av analysresultat Formatet som resultaten ska anges i skiljer sig åt mellan programmen för dricksvatten och livsmedel. Hur analysresultaten ska rapporteras skiljer sig därför också åt mellan programmen men beskrivs noggrant i respektive instruktion Resultaten från ett deltagande laboratorium måste ha rapporterats inom före skriven tid vid ett provtillfälle för att tas med och bedömas i slutrapporten. Inom denna tid kan rapporterade resultat ändras hur många gånger som helst. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 11

18 6.2. Ändring av inrapporterat svar Sista svarsdag Det är det deltagande laboratoriets ansvar att rapportera metoddata och resultat inom angiven tidsperiod. Normalt påminner vi dock deltagarna, i form av ett e-postmeddelande, några dagar före sista svarsdag att denna dag närmar sig. I detta meddelande anges även sista svarsdatum explicit Justeringar Ändringar av inrapporterade analyssvar godtas endast om det blivit fel på grund av tekniska orsaker (datafel) liksom om vi som organisatör rapporterat in data fel. Om felet orsakats av att deltagare upplevt våra instruktioner som otydliga eller svåra att förstå kan ändringar godtas efter särskild prövning. Felaktigheter i svaren som beror på att det deltagande laboratoriet gjort något misstag ändras inte. Fel som inte ändras är t.ex. inmatningsfel, svar rapporterat för fel prov, svar rapporterat för fel analys, svar orsakat av beräkningsfel, svar angivet för fel spädning, svar angivet på annat sätt än vad instruktionen anger. Metoduppgifter kan däremot ändras när som helst av deltagaren. Det kan göras även mellan provtillfällena Möjliga felkällor vid ett provtillfälle Anmälan/Avanmälan För att minimera risken att registrerade laboratorier som önskar delta inte ska vara anmälda till ett provtillfälle och få testmaterial, eller tvärt om, så ombeds laboratorierna att själva av- och påanmäla sig till provtillfällena via en sida för deltagare på webbplatsen (se omslagets insida). Där kan de också anmäla sig som prenumerant för alla eller specifika serier av provtillfällen, vilket innebär att de är påanmälda för kommande tillfällen i dessa serier tills de själva ändrar sin status Testmaterialet Vid tillverkning kontrolleras volymen vid vialfyllning systematisk genom stickprov. Efter frystorkning kontrolleras att varje enskild vial har erhållit vakuum, vilket är nödvändigt för organismernas överlevnad. Stickprovskontroll av vakuum sker på nytt i ca 10 % av vialerna strax innan de skickas ut Utskick och transport Förväxling av prov till olika laboratorier vid utskick är en möjlig risk. Såsom beskrevs i kapitel sker dock paketering av vialer så att detta ska undvikas. För att minimera feladressering uppdateras adresser kontinuerligt efter att adress ändringar erhållits. Teoretiskt skulle testmaterialet kunna skadas under transport om det utsätts för mycket hög temperatur eller om det utsätts för kraftig röntgenstrålning. Hittills 12 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

19 tycks dessa risker inte ha inneburit några uppenbara problem, inte ens vid mycket långväga transporter till mycket varma länder. Se dock stycket Uppgifter från Posten i Sverige angående inrikes och utrikes försändelser vid Stockholms internationella flygplats, Arlanda, gör gällande att som mest endast mycket låga doser av röntgenstrålning används (<1/100 av doser vid tandröntgen). Eftersom inga generella negativa effekter av transporter kunnat noteras är sannolikt de strålningsdoser som förekommer oskadliga för de frystorkade mikroorganismer som skickas Felregistrering av analysresultat och metoduppgifter Registrering av analysresultat sker i normalfallet av deltagarna själva via ett webbformulär på en sida för deltagare på webbplatsen. De resultat som hamnar i databasen blir på så sätt de som deltagarna själva lämnar utan någon mellanhand som kan orsaka felregistrering. Om deltagande laboratorium själv matar in ett felaktigt resultat betraktas det inte som ett fel som kan justeras, utan ingår i själva kompetensprovningen (se 6.2.2). Vid speciella situationer som problem med webbplatsen eller med uppkopplingen kan en deltagare skicka sina resultat till organisatören för inmatning i databasen. Laboratoriet kommer då att få ett e-postmeddelande med de rapporterade resultaten i en bilaga. Dessa resultat bör kontrolleras. Påpekanden om inmatningsfel etc. som kan justeras måste skickas till organisatören inom angiven tidsperiod för rapportering av resultat. Webbformuläret för metoduppgifter är alltid tillgängligt för ändringar och tillägg. Det innebär att deltagarna själva gör nödvändiga justeringar där Felaktigheter i slutrapport Om betydelsefullt fel skulle uppdagas i slutrapporten meddelas deltagarna om detta via e-post. Rapporten justeras och en ny version läggs ut på webbsidan för rapporter och information. Mindre betydelsefulla fel kan rättas till direkt i e-postmeddelandet utan att en ny version av rapporten ges ut. 7. Uppföljning av analyser Livsmedelsverket ställer inga krav på att ett deltagande laboratorium följer upp erhållna resultat och vidtar lämpliga åtgärder. Sådana krav kan endast ställas av laboratoriet själv eller av en tredje part som laboratoriet underställt sig, t.ex. ett ackrediteringsorgan. En sådan tredje part kan kräva att laboratoriet ska uppvisa en viss kvalitet och vidta åtgärder när denna kan ifrågasättas. Hur uppföljning ska ske utformas därför av laboratoriet själv eller i samverkan med denna tredje part. Livsmedelsverket tar däremot inget ansvar för om och hur uppföljningen görs. I en bilaga i slutrapporterna redovisas z-värden (se nedan under Statistik) som hjälp för laboratorierna att utvärdera sina analyser. Z-värden är ett bra hjälpmedel för att utvärdera en analysparameter över flera provtillfällen, t.ex. med hjälp av ett kontrolldiagram. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 13

20 Som organisatör underlättar vi också uppföljning genom att så långt lagret räcker leverera extra vialer från provblandningarna till laboratorier som ber om det. Varje laboratorium kan få en extra vial per blandning gratis. För att få en vial från en blandning bör laboratoriet i princip kunna ange vilken analysparameter i blandningen de anser sig ha misslyckats med. 8. Statistik och rapportering 8.1. Allmänt De statistiska bearbetningarna vid kompetensprovningarna av mikrobiologiska livsmedels- och dricksvattenlaboratorier består av nedanstående punkter. Kontrollera provmaterialet med avseende på mängd, halter, homogenitet och stabilitet. Transformera analyssvarens koloniantal (CFU) före beräkningar, för att erhålla bra normalfördelningar och likformig varians inom resultatens variationsbredd för respektive analys. För livsmedelsprogrammet används tiologaritmering (log 10 ) och för dricksvattenprogrammet används kvadratrottransformering. Identifiera avvikande analyssvar i form av falskpositiva och falsknegativa svar, såväl som låga och höga extremvärden ( outliers ). Redovisa samtliga svar lämnade av deltagande laboratorier i en tabell tillsammans med summastatistik (avvikande svar borttagna) och antal avvikande svar per analysparameter. Åskådliggöra resultaten för varje relevant kvantitativ analys med frekvensdiagram (histogram) för respektive provblandning. Redovisa relevant summastatistik och/eller resultatfördelning per blandning för grupper inom en parameter där olika metoder använts. Beskriva varje enskilt laboratoriums standardiserade analyssvar (z-värden) med ett eget boxdiagram. Markera extremvärden och falska svar i tabellen med samtliga analyssvar och ange antalet av dessa för varje laboratorium under respektive boxdiagram. Svar som är uppenbart felaktiga (t.ex. otvetydigt falska), utifrån kunskap om provinnehållet, avlägsnas utan statistisk prövning innan test av extremvärden görs. 14 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

21 8.2. Haltbestämning och homogenitet Gemensamt för de två programmen Generell hantering Vid bestämningar av halter och homogenitet i ett testmaterial används ackrediterade analysmetoder. Vid test av en ny parameter och i enstaka specialfall kan metoder som inte är ackrediterade användas. När så sker nämns detta. Haltbestämningar av de olika organismerna i ett testmaterial görs dels för att kontrollera att materialet har de sammantagna egenskaper som önskas och dels för att ha referensvärden vid utvärderingen av analyssvaren. Homogenitetsbedömningen görs utifrån organismhalterna från flera vialer utifrån stratifierat urval (direkt efter tillverkning) eller slumpmässigt plockade (senare stabilitetstester). Homogeniteten hos det frystorkade materialet kontrolleras normalt före packning och utskick till deltagande laboratorier. Packningen anses inte påverka homogeniteten. Delprover från flera vialer undersöks samtidigt av samma person. Hur mycket relativ variation som föreligger mellan och inom vialer är beroende av vilken parameter som analyseras men också av organismhalten. Större variation mellan vialer vid homogenitetstesten innebär oftast även större variation av deltagarnas resultat. Detta kompenseras för genom att standardavvikelsen för beräkning av z-värden (se 8.6.6) inte är fixerad, utan är ett robust mått baserat på deltagarnas resultat. De avgörande homogenitetskriterierna är principiellt likvärdiga för de två programmen. Homogenitetstesterna baserar sig i viss mån på vad som angivits i internationella protokoll (8, 9). Dessa protokoll är huvudsakligen utarbetade för kvantitativa kemiska analyser och kan i vissa avseenden därför inte följas strikt inom mikrobiologi. I senare utgåvor av dessa protokoll (10, 11) har sättet för bestämning av homogenitet delvis ändrats. Detta senare tillvägagångssätt har inte ansetts tillämpbart för den mikrobiologiska verksamhet som beskrivs här och har därför inte använts. Även det tidigare sättet används här endast vägledande vid kontrollerna och har kompletterats med andra mer lämpliga mått Specifika beräkningar inför bedömning av homogenitet I undantagfall händer att ett eller båda värdena vid dubbelbestämning från en enstaka vial från en blandning avviker oförklarligt från övriga vialers värden så att homogenitetskriteriet överskrids. I sådana fall förbehåller vi oss rätten att göra om beräkningen med dessa värden uteslutna. Detta kan inträffa vid misstanke om att annan orsak än inhomogenitet lett till de avvikande resultaten, t.ex. pipetteringsfel eller att fel volym analyserats. Om beräkningarna med ett eller två sådana resultat från en vial borrtagna visar på homogenitet godkänns blandningen. 1 ANOVA Envägs variansanalys utförs på resultaten från de 10 vialerna med dubbelbestämningar (8, också beskrivet i referens 19), därför att ANOVA ofta används inom kompetens provningar där analysresultaten betraktas som normalfördelade, t.ex. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 15

22 inom kemi. Analysen utförs därför med resultaten i kvadratrottransformerad form för dricksvatten och i tiologaritmerad form för livsmedel för att få så enhetliga varianser och så bra normalfördelningar som möjligt. Ett F-test görs för att se att spridningen mellan vialer inte är markant större än inom. 2 Index of dispersion kontroll av slumpmässighet Som komplement till variansanalysen används ett mer mikrobiologiskt test. Den engelska termen är Index of dispersion och testets två delar ger indikationer på om erhållna analysresultat inom vialer (10 dubbelanalyser) respektive mellan vialer (10 vialer) avviker markant från vad som kan förväntas utifrån gällande Poisson-fördelningar. Sådana fördelningar föreligger nämligen ofta när partiklar såsom mikroorganismer räknas (13, 14). Vid dessa tester används de ursprungliga, icke-transformerade koloniantalen från den specifika provvolym som valts för analys av en parameter. "Index of dispersion" är haltberoende i avseendet att det är lättare att få acceptans för slumpmässighet (motsäger inte Poisson-fördelning) vid låga koloniantal jämfört med höga. 3 Test av reproducerbarhet Testet (17) är oberoende av övriga och genom att vara haltoberoende också ett nödvändigt komplement till "Index of dispersion". Detta test utförs utifrån de 10 medelvärdena eller summorna (vilket ger samma svar) av de två resultaten per vial i tiologaritmerad form, för att normalisera resultaten på ett generellt sätt Dricksvattenprogrammet Förutsättningar och antaganden Kvantitativa analysresultat, såväl haltkontroller som deltagarnas resultat, erhålls genom manuell räkning av kolonier. Resultat kan erhållas från en eller flera olikstora volymer av ett prov (upplöst testmaterial) men räknas i regel om till en förutbestämd analysvolym av samma prov. Koloniantal från olika volymer av provet anses i princip vara Poisson-fördelade. Eftersom spädningssteg sällan ingår betraktas Poisson-fördelning approximativt gälla även för beräknade resultat. Strikt gäller den dock endast för de volymer som avlästs. Vid Poisson-fördelning gäller att variansen är numeriskt lika med genomsnittliga koloniantalet. Som konsekvens av antagandet om Poisson-fördelning används, på teoretiska grunder (14), kvadratrottransformering för att approximera normalfördelning. Initiala studier när programmet var nystartat visade också att även deltagarnas resultat i flertalet fall uppvisade bäst normalfördelning när de var kvadratrottransformerade jämfört med logtransformerade eller inte transformerade alls. Vid haltberäkningar, homogenitetsbedömning genom variansanalys men också vid detektion av extremvärden som förutsätter någorlunda normalfördelning används erhållna analysresultat kvadratrottransformerade. Vid tester som bygger på Poisson-fördelning av erhållna resultat används de utan transformering. 16 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

23 Beroende på provtillfälle och analysparameter så varierar antalet kvantitativa analysresultat från ca 40 till ca Initial haltkontroll Snarast möjligt efter frystorkningen av en provblandning kontrolleras 5 vialer från olika faser (början, mitten, slutet) av vialfyllningsprocessen. Innehållet i varje vial löses upp och förs över till en bestämd volym spädningsvätska. Endast enkelanalyser utförs för några olika provvolymer. Denna haltkontroll används för att få en tidig indikation på om provblandningen verkar acceptabel och kan antas vara homogen med avseende på de olika ingående organismerna. Den används också för att avgöra vilken provvolym som ska användas vid den slutliga haltbestämningen vid homogenitetstesten Slutlig haltbestämning och homogenitetstest Före provutskicket testas 10 vialer per blandning från brickställ under hela fyllningsprocessen (stratifierad provtagning) med avseende på homogenitet och halter. Provupplösning görs som för initial haltkontroll. Dubbelanalyser utförs från de 10 vialerna från en blandning under en och samma dag. Delproverna från de 10 vialerna kan inte analyseras i slumpmässig, oberoende ordning på grund av att oönskade förändringar i halten av organismer kan ske i det upplösta provet om det tar alltför lång tid till analys. De två delproverna från samma vial analyseras därför direkt efter varandra, vilket kan leda till så kallad underspridning ( under dispersion ). Endast en specificerad provvolym utifrån den initiala haltkontrollen används för varje parameter. Analyserna utförs under repeterbarhetsförhållanden. Ett totalt medelvärde och en variationskoefficient (CV; se 8.6.7) räknas ut från de 10 vialernas medelvärden (á 2 bestämningar) per analys Kriterier för homogenitet Resultaten från de tre beskrivna testerna kompletterar varandra och ger en helhetsbild av utfallet. Testresultaten måste tolkas med viss omsorg och försiktighet mot bakgrund av utfall vid tidigare liknande blandningar. Beräkningar utifrån ANOVA och Index of dispersion inom vialer används för att förstå slumpens roll vid utfallet av testerna. Två empiriskt verifierade, vägledande gränsvärden vid de andra testerna används som beslutsstöd. Det nu vägledande kriteriet för homogenitet är att ett gränsvärde vardera vid test av reproducerbarhet (T) respektive vid test med "Index of dispersion" (I 2 ) mellan vialer inte samtidigt bör överskridas. Gränsvärdet är 2 för både T och I 2. Vid produktion före 2015 användes, som ett riktvärde för att homogeniteten ska vara acceptabel, att variationskoefficienten (CV, se ) inte fick överstiga 25 % då det genomsnittliga innehållet var minst 10 CFU per undersökt analysvolym. Med färre kolonier i genomsnitt (<10 CFU; ofta mindre bra normalfördelning även efter transformering) accepterades högre CV än 25 % om fördelningen av koloniantalen var såsom förväntad, baserat på tolkningar av Index of dispersion (med 95 % konfidens) Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 17

24 Livsmedelsprogrammet Förutsättningar och antaganden Kvantitativa analysresultat, såväl haltkontroller som deltagarnas resultat, erhålls genom manuell räkning av kolonier som därefter i regel räknas om till en förutbestämd analysvolym med hänsyn tagen till gjorda spädningar. Koloniantal från ett och samma steg i en spädningsserie anses i princip vara Poisson-fördelade. På grund av att flera spädningssteg ofta avläses och att beräkning görs tillbaka till en bestämd volym eller vikt av ursprungsprovet kan en strikt Poisson-fördelning inte anses gälla fullt ut. Variansen ökar mer än vad Poisson-fördelningen förutsätter och därför används en lognormal fördelning som approximation. Användandet av tiologaritmerade resultat är dessutom praxis vad gäller mikrobiologiska livsmedelsanalyser. Slutligt beräknade analysresultat används därför tiologaritmerade och betraktas som någorlunda normalfördelade. Det är resultaten i denna form som används för haltberäkningar, homogenitetsbedömning och detektion av extremvärden. Beroende på provtillfälle och analysparameter så varierar antalet kvantitativa analysresultat från ca 40 till ca 200 (i enstaka fall även <40) Initial haltkontroll Efter frystorkningen av en blandning kontrolleras en vial med avseende på innehåll och koncentrationer. Innehållet i vialen löses upp och förs över till en bestämd volym spädningsvätska. Detta upplösta prov betraktas som nollspädningen. Enkelanalyser görs från de olika stegen i en spädningsserie. Halt kontrollen används för att få en tidig indikation på om provblandningen verkar acceptabel med avseende på de olika ingående organismerna. Denna initiala haltkontroll används också för att avgöra vilket spädningssteg som ska användas för varje analys vid den slutliga haltbestämningen vid homogenitetstesten Slutlig haltbestämning och homogenitetstest, kvantitativ analys Före provutskick analyserar en och samma person 10 vialer från brickställ under hela fyllningsprocessen (stratifierad provtagning) vid samma tillfälle för slutlig haltbestämning och kontroll av provens homogenitet. Provupplösning görs som vid initial haltkontroll. Provansättning görs för hand eller med spiralspridare. Från noll-spädningen görs två spädningsserier och en platta per spädningsserie används för varje analysparameter från den spädning som är lämpligast för parametern utifrån den initiala haltkontrollen. De vardera två spädningsserierna från de 10 vialerna kan inte analyseras i slumpmässig ordning på grund av att oönskade förändringar i halterna av organismer kan ske i det upplösta och spädda provet om det tar alltför lång tid till analys. De två spädningsserierna från samma vial analyseras därför direkt efter varandra, vilket kan leda till så kallad underspridning ( under dispersion ). Analyserna utförs under repeterbarhets förhållanden. Ett genomsnittligt resultat beräknas för varje vial från de två spädningsseriernas plattor från använt spädningssteg. Den slutliga halten beräknas som medelvärdet från dessa 10 värden i tiologaritmerad form efter omräkning till 18 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

25 ursprunglig volym med beaktande av använd spädning. Standardavvikelsen beräknas också för dessa 10 värden i tiologaritmerad form Slutlig haltbestämning och homogenitetstest, kvalitativ analys För haltbestämningar vid kvalitativa undersökningar (t.ex. Salmonella) frystorkas separata vialer med en renkultur (specialvialer) samtidigt med aktuell blandning. Sådana provmängder av den specifika organismen används så att samma koncentration kan förväntas både i specialvialerna och i blandningen. Koncentrationen kontrolleras genom analys av 10 specialvialer, från vilka dubbel bestämningar görs som för kvantitativ analys. Beräkning av medelvärde och standardavvikelse görs också som för de kvantitativa analyserna, liksom den primära bedömningen av homogenitet. Medelvärdet anses återspegla halten i blandkulturen. Målorganismer för kvalitativa analyser kan dessutom ibland kvantifieras från blandningar genom direkt ansättning på selektiva agarmedier. Detta kan dock på grund av stress och konkurrens leda till att koloniantalet blir något lägre än den verkliga halten i vialerna. Spridningen blir då ofta också större Kriterier för homogenitet Samma principiella beräkningar och resonemang som för dricksvattenanalyserna (se ) används även för livsmedel. Det vägledande kriteriet för homogenitet är att gränsvärdena vid test av reproducerbarhet (T) respektive vid test med "Index of dispersion" (I 2 ) mellan vialer inte samtidigt bör överskridas. Gränsvärdet är 2,6 för T och 2 för I 2. Vid kvalitativ analys gäller samma kriterier samt att målorganismen skall kunna påvisas från samtliga 10 använda vialer. Vid produktion före 2015 användes vid kvantitativ analys kriterier för homogenitet i enlighet med Peterz, 1992 (12). Variationsbredden för de tiologaritmerade värdena av de 10 vialernas genomsnittliga resultat får inte överstiga 0,5 log 10 -enheter samtidigt som standardavvikelsen skall vara <0,15 log 10 -enheter. Vid de ursprungliga testerna av Peterz användes endast 5 vialer. Ett värde på T = 2 var önskvärt när T togs fram som mått i Holland (17), men i praktiken kom T = 3 att användas. Här väljs T = 2,6 för livsmedel därför att det exakt motsvarar den tidigare använda standardavvikelsen 0,15 log 10 -enheter. För dricksvatten används på empirisk grund det önskvärda T = 2,0. Skillnaden motiveras av att resultatfördelningen (teoretiskt) har mer avvikande höga värden vid livsmedelsanalyser, som normaliseras genom tiologaritmering, än vid dricksvattenanalyser som normaliseras genom kvadratrötter Mätosäkerhet vid slutliga halt- och homogenitetsbestämningar När ett tillverkat material bedöms som homogent, i avseendet att där inte föreligger signifikant större spridning mellan vialer än inom, betraktas de enskilda analyserna som 10 2 (20) oberoende analyser. Variansanalysens totala poolade standardavvikelse används då som mått på mätosäkerheten för den haltbestämning som genomförts under repeterbarhetsförhållanden vid homogenitetstesten. Vid dessa bestämningar används analysresultaten i den form vid vilken variansanalysen genomförs, det vill säga kvadratrottransformerad form för dricksvattenanalyserna och tiologaritmerad form för livsmedelsanalyserna. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 19

26 8.3. Stabilitet Varje frystorkad blandning av mikroorganismer testas inte med avseende på stabilitet. Däremot görs initial haltkontroll och homogenitetskontroll ofta med en viss tidsrymd mellan, vilket visar på om någon oväntad förändring har skett i halter (t.ex. på grund av att vakuum försvunnit i vialerna). För övrigt förlitar vi oss på många års erfarenhet av frystorkat material och de stabilitetstester som görs regelbundet med liknande organismblandningar i de referensmaterial (RM) som tillverkas och tillhandahålls för interna kontroller. Om ett större antal vialer av en blandning tillverkats för kompetensprovningar så att de används vid mer än ett provtillfälle utförs en ny kombinerad stabilitets- och homogenitetstest om de används mer än 6 månader efter föregående test. Primärt används 5 slumpmässigt plockade vialer som vid en stabilitetstest för RM. Om resultaten då visar att blandningen inte är homogen för en eller flera analyser, måste dessa analyser testas igen med 10 nya vialer. Om homogeniteten då fortfarande inte är acceptabel förkastas blandningen. Stabilitetstester av RM innebär regelbundna analyser under minst 2 års tid för material som förvarats vid 55 C (före C) och i många fall även vid ca 20 C. Analyser har gjorts efter ca 1, 6, 12, 18 och 24 månader efter tillverkning. Om någon tveksamhet förelegat har ibland ytterligare analyser gjorts. Uppföljning sker i stabila blandningar ofta även efter ca 36 och 48 månader. Analyserna utförs som en halv homogenitetskontroll, det vill säga innehållet i 5 vialer analyseras i duplikat (två likstora volymer för dricksvatten respektive 2 spädningsserier för livsmedel). Motsvarande statistiska analyser som vid homogenitetstesten görs för de i detta fall 5 2 analysresultaten. För att lättare se förändringar plottas resultaten över tiden för respektive analysparameter och referensmaterial för den temperatur vid vilken materialet förvarats Extremvärden vid ett provtillfälle Extremvärden är resultat som skiljer sig så mycket från de övriga att de inte kan förklaras av den normala variationen som förekommer. Extremvärden kan objektivt identifieras på olika sätt. I både dricksvatten- och livsmedelsprogrammet används Grubbs test (15), modifierad av Kelly (16). Nivån 1 % används som risk att felaktigt utpeka ett värde som extremvärde. En förutsättning för ett korrekt test är att värdena är normalfördelade. För att utgå från så bra normalfördelningar som möjligt används alltid resultaten efter transformeringar. För dricksvatten används kvadratrottransformering och för livsmedel används resultaten i tiologaritmerad form. Testet används som ett objektivt instrument för att identifiera avvikande värden även då de transformerade resultaten inte fullt ut är normalfördelade. Antagandet om normalfördelning är i de fallen inte uppfyllda. Extremvärdena exkluderas innan slutliga medianvärden, medelvärden och spridningsmått beräknas för de olika analyserna. Däremot beräknas z-värden (se ) även för extremvärdena med användande av samma medelvärde och standardavvikelse för en parameter som för de vanliga z-värdena. 20 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

27 8.5. Falskpositiva och falsknegativa resultat vid ett provtillfälle Antalet falska resultat Antalet rapporterade falska resultat varierar kraftigt beroende på vilken analys som utförs liksom provets sammansättning och svårighetsgrad, t.ex. koncentration och/eller bakgrundsflora Falskpositiva definition Falskpositivt resultat är ett analyssvar där en organism anses påvisad utan att den fanns i provet Falsknegativa definition Falsknegativt resultat är ett analyssvar där målorganismen inte kunnat påvisas i en relevant provvolym fast den borde hittats i den volymen Ytterligare förhållanden för dricksvattenprogrammet När den genomsnittliga halten av den analyserade organismen är hög är det uppenbart att ett nollresultat är falskt och ingen extremvärdestest behövs för att fälla avgörandet. När den genomsnittliga halten är låg definieras ett falsknegativt resultat som ett noll-resultat som identifierats som extremvärde. Ett noll-resultat som inte identifieras som extremvärde ges anmärkningen "Falsknegativt?" i bilagan med samtliga resultat i slutrapporten när analysparameterns medelvärde är >15 CFU. När den genomsnittliga halten är mycket låg (t.ex. <10 CFU) erhålls ofta nollresultat slumpmässigt och blir då inte identifierade som extremvärden, och därför heller inte som falsknegativa resultat Statistiska mått för ett provtillfälle Transformeringar och redovisning av olika mått Beräkningar av medelvärden, standardavvikelser och z-värden för svaren utförs i tiologaritmerad form respektive kvadratrottransformerad form (se 8.1) för livsmedelsanalyser och dricksvattenanalyser. För dricksvatten redovisas medelvärdet, liksom medianvärdet, i den normala CFU-skalan (återtransformerad form) i rapporter medan tiologaritmerade värden behålls för livsmedel. De olika måtten i detta kapitel som baseras på normalfördelning (alla utom medianvärde och variationsbredd) redovisas i normalfallet inte för färre än 20 svar totalt för en analysparameter. För speciella analyser med mycket få deltagare kan sådan redovisning ändå ges, men då kommenteras detta explicit i rapporten. Medianvärde och variationsbredd anges istället när antalet resultat är färre än 20. Falska svar anges i dessa fall men extremvärden beräknas inte. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 21

28 Medianvärde och variationsbredd anges även för analysparametrar som inte ska bedömas eller ge z-värden utan enbart ska användas till diskussion. I dessa fall redovisas vare sig falska svar eller extremvärden. Vid gruppvis redovisning baserat på metodskillnader krävs minst 5 svar för att ange spridningsmått och medelvärde Medianvärde Medianvärden anges för deltagarnas preliminära resultat i stället för medelvärden. De anges också parallellt med medelvärdena i den slutliga rapporten. Medianvärdet är mera robust än medelvärdet, alltså påverkas mindre av extremvärden och fördelning Variationsbredd ( Range ) Ett intervall som inkluderar lägsta till högsta värdet. Beroende på om analysen ska bedömas eller inte används intervallet efter respektive före exkluderande av extremvärden och falska svar. När dessa avvikande svar exkluderats kan variationsbredden kallas för acceptansintervall Medelvärde Medelvärde beräknas utifrån deltagande laboratoriers resultat efter att extremvärden och falska svar tagits bort Åsatt värde / Normvärde (m) För parametrar som utvärderas utgörs åsatt värde ( assigned value ) av medelvärdet (8.6.4). Detta betraktas som det sanna, normerande värdet. I vissa fall kan olika åsatta värden vara relevant baserat på gruppering utifrån använd metod. För parametrar som inte utvärderas statistiskt anges medianvärde som åsatt värde. I rapporter för dricksvattenprogrammet redovisas åsatt värde återtransformerat (kvadrerat) som aktuellt medelvärde snarare än det åsatta värdet i sig. Det finns några skäl till att medelvärdet av deltagarnas resultat ( consensus value ) används som åsatt värde istället för ett värde bestämt av expertlaboratorier. a. Mikrobiologiska kvantitativa resultat är starkt metodberoende och inget sant värde finns. Sant värde är till viss del en definitionsfråga och beror på metoden som används. Svar med en viss metod på ett eller flera expertlaboratorier behöver inte var mera korrekt än ett med annan metod på ett deltagande laboratorium. b. Olika fabrikat eller partier av dehydrerade odlingsmedier tillverkade enligt relevant metodstandard kan ge olika koloniutseende och utbyte. Ett systematiskt specifikt utbyte ( bias ) beroende på odlingsmedium bör inte få påverka utfallet för deltagare med annat medium Standardavvikelse till beräkning av jämförelsetal för uppföljning (s) Variationen kring deltagarnas medelvärde för en analys skattas utifrån den verkliga variationen av deras resultat vid analysen och utgörs av standardavvikelsen efter det att extremvärden och falska svar tagits bort. Denna standard avvikelse används även som nämnare vid beräkning av z-värden (se 8.6.9). Standardavvikelsen anges som spridningsmått för livsmedelsanalyserna där den är ett relativt mått (oberoende av koncentrationen) eftersom logaritmer används. 22 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

29 Ett alternativ till denna standardavvikelse som varierar från provtillfälle till provtillfälle för en parameter, vore att ha en fixerad standardavvikelse för varje parameter. Denna skulle t.ex. kunna bestämmas som genomsnitt från lämpliga tidigare provtillfällen. Med ett sådant ofta rekommenderat förfaringssätt anses z- värden bli direkt jämförbara från ett provtillfälle till en annan. För att detta ska vara relevant förutsätts att testblandningarna för olika provtillfällen har samma svårighetsgrad. Om inte så leder en svår blandning med stor spridning bland resultaten till fler fällande z-värden (z-värden utanför acceptansgränserna). Svårighetsgraden har i dessa fall orsakats av testmaterialstillverkaren och kan ses som något ett enskilt laboratorium inta ska drabbas av. Svårighetsgraden för ett korrekt resultat - även för samma analysparameter - varierar mellan testmaterial, både inom och mellan provtillfällen. Livsmedelsverket har därför valt att använda en standardavvikelse som varierar med testmaterialets svårighetsgrad, alltså den faktiska standardavvikelsen för det aktuella materialet. Detta leder i princip till lika stor andel fällande z-värden för svaren inom accepterade gränser (alltså extremvärden borträknade) vid varje provtillfälle. Därtill kommer olika många fällande z-värden för aktuella extremvärden (resultat utanför accepterade gränser som inte ingår vid beräkning av medelvärde eller standardavvikelse). Det totala antalet extrema z-värden varierar därför mer eller mindre oberoende mellan provtillfällen. Detta förfaringssätt ger mer rättvisande z-värden för prestationen även över tiden, eftersom kompensering för svårighetsgraden görs. Att använda deltagarnas faktiska standardavvikelse anses därför vara det mest lämpliga för jämförelse av de mikrobiologiska analyserna inom verksamhetens ram Variationskoefficient (CV) Variationskoefficienten (CV) är ett relativt mått och utgörs av standardavvikelsen (8.6.6) i procent av medelvärdet. Variationskoefficienten anges som spridningsmått för dricksvattenanalyserna Mätosäkerhet för åsatt värde Mätosäkerheten för ett åsatt värde beräknas som standardavvikelsen från provtillfället dividerad med kvadratroten ur antalet korrekta svar ( standard error ). Ju fler rapporterade svar som ingår i beräkningarna desto mindre inflytande har mätosäkerheten i förhållande till standardavvikelsen för beräkning av z-värden (se 8.6.6). Redan med 10 resultat utgör mätosäkerheten endast ca 30 % av den standardavvikelsen och sjunker till mindre än 10 % med mer än 100 resultat. Noggrannhet bestående av riktighet (systematisk skillnad) och precision (spridning) anges inte för resultaten. Olika utbyte beroende på olika metoder och/eller substrat kopplat till olika mikroorganismstammar är en problematisk del av mikrobiologiska analyser. Detta innebär att systematiska skillnader från ett sant värde inte behöver vara felaktiga eller kan kvantifieras generellt för en specifik analys. Noggrannheten redovisas därför här endast som precision i form av mätosäkerhet Jämförelsetal för uppföljning (z-värden) Alla svar (också extremvärdena) utom de falska resultaten från bedömda parametrar transformeras till standardvärden (z-värden) enligt formeln: x m z = s x = det enskilda laboratoriets svar (i transformerad form) m = deltagande laboratoriers medelvärde (åsatta värdet) s = deltagarnas gemensamma standardavvikelse runt m Efter denna transformering har standardvärdena, förutom de från extremvärdena, ett medelvärde lika med noll (0) och en standardavvikelse lika med ett (1), och utgör en fördelning som kan jämföras med en standardiserad normalfördelning. Z- värden gör det möjligt att jämföra de olika analyserna med varandra eftersom Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 23

30 dessa värden är oberoende av koncentrationen och anges i en och samma skala (antal standardavvikelser). Efter transformeringen kommer ett enskilt z-värde, förutom de från extremvärdena, att i 95 % av fallen ligga inom intervallet [ 2; +2]. Sannolikheten att hamna utanför dessa gränser är mindre än 5 %. Sannolikheten att hamna utanför intervallet [ 3; +3] är mindre än 0,3 %. Z-värdena som beräknas för extremvärdena kan betraktas som artificiella, inte helt sanna, z-värden, eftersom extremvärdena inte ingår vid beräkningen av det gemensamma medelvärdet och den gemensamma standardavvikelsen för en analys. Dessa artificiella z-värdena finns utöver de verkliga z-värdena och hamnar i regel utanför intervallet [ 3; +3]. Z-värden utgör grunden för boxdiagrammen (se ) Tolkning av z-värden Vid uppföljning av de egna analysresultaten kan följande riktlinjer användas: z 2 innebär att (det ursprungliga) resultatet är acceptabelt 2 < z 3 innebär att en varning gäller för att resultatet kan vara avvikande, och skulle kunna motivera en åtgärd vid uppföljning z > 3 innebär att resultatet betraktas som avvikande och bör föranleda en åtgärd vid uppföljning Rapporter från ett provtillfälle Preliminär rapport på webbplatsen En preliminär rapport publiceras på deltagarsidorna av webbplatsen (se kapitel 2.2.3) i två delar ca 1 vecka efter sista svarsdag. Den första delen utgörs av en återrapportering av laboratoriets svar tillsammans med preliminära beräknade resultat för alla deltagare i form av medianvärde och preliminärt relativt spridningsmått. Där visas också preliminära acceptansgränser under minst ett par veckor. Eftersom gränser kan komma att ändras kommer de inte alltid att visas under den fortsatta resultatbearbetningen. Då visas endast de egna resultaten och medianvärdena tills den slutliga statistiken är klar och slutrapporten publicerats. Den andra delen utgörs av ett pdf-dokument med kommentarer som kan öppnas från webbsidan. Dokumentet ska läsas ihop med resultaten och utgörs av en kortfattad beskrivning av provblandningarnas innehåll och av hur utfallet bör tolkas gentemot de preliminära acceptansgränserna. Rapporten innehåller ofta ett fotoannex som visar utfall och utseende på olika selektiva medier Slutrapport Allmänt En slutrapport utkommer inom 2 månader efter sista dag för analyssvar. Rapporten innehåller diskussioner av utfallet för de olika analyserade parametrarna men belyser också utfall och prestation generellt. Avvikande resultat uppmärksammas 24 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

31 särskilt liksom om en analysparameter var omöjlig att utvärdera i en specifik provblandning. Resultaten för varje relevant parameter åskådliggörs i frekvensdiagram (se ). Dessutom finns tabellsammanställningar av hur resultatutfallet blev med olika metoder. Eventuella metodskillnader diskuteras i anslutning till dessa. I en bilaga finns deltagarnas (med kodad identitet) samtliga resultat med markeringar av extremvärden och falska svar. Denna tabell avslutas med summastatistik av utfallet. I en annan bilaga finns de beräknade z-värdena från laboratoriernas resultat att använda t.ex. till egen uppföljning. Dessa z-värden finns också grafiskt summerande i ett box-diagram per laboratorium för att ge en helhetsbedömning av dess prestation (se ). Rapporten avslutas ofta med en bilaga med foton av utfallet på olika selektiva medier. Rapporten finns som pdf-dokument på deltagarsidorna på programmets webbplats (se 2.2.3) och i anslutning till information om kompetensprovningarna på Livsmedelsverkets allmänna, öppna webbplats Resultat från kvalitetskontrollerna För båda programmen presenteras resultaten från den slutliga bestämningen av halter och homogenitet (se och ) eller den senaste stabilitets- /homogenitetskontrollen (se 8.3) i en tabell i slutrapporten Frekvensdiagram Ett frekvensdiagram (histogram) visas för varje analys där det finns kvantitativa resultat större än noll och åskådliggör fördelningen av analyssvaren med speciell markering av extrema och falsknegativa resultat. När det är relevant visas också ett motsvarande diagram där resultatuppdelningen sker utifrån olika metodvarianter. Frekvensdiagrammen för dricksvatten bygger på ursprungliga koloniantal och frekvensdiagrammen för livsmedel bygger på tiologaritmerade värden. Exempel ges i figur 1 och 2. En asterisk anges då värdena egentligen ligger utanför den horisontella axelns intervall. Antal svar Koliforma bakterier 35/36/37 C (MF) 27 Utan anmärkning Falsknegativa Extremvärden Antal svar Koliforma bakterier 35/36/37 C (MF) 27 m-endo Agar LES Lactose TTC Agar Chromocult Coliform Agar Annat/Okänt 3 * Antal kolonier per 100 ml 3 * Antal kolonier per 100 ml Figur 1 Exempel på frekvensdiagram för en dricksvattenanalys Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 25

32 Koagulaspositiva stafylokocker Antal svar ,1 Antal svar * 10 * BP BP + RPF Petrifilm 0 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 log 10 CFU per ml 0 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 log CFU per ml 10 Figur 2 Exempel på frekvensdiagram för en livsmedelsanalys Boxdiagram Varje boxdiagram är baserat på ett enskilt laboratoriums z-värden och synliggör hur dessa standardiserade resultat som grupp och som medianvärde ligger i förhållande till det gemensamma, sanna, medelvärdet noll. Laboratoriets medianvärde anges med ett heldraget horisontellt streck i boxen. Boxen utgörs av de 50 % mittersta värdena. De resterande övre respektive undre 25 % av värdena visas som vertikala streck och cirklar. Ett z-värde visas med en cirkel när det avviker med en viss faktor i förhållande till boxens utsträckning. 4 Standardvärde Labnr Figur 3 Exempel på boxdiagram Z-värden som är högre än +4 eller lägre än 4 sätts i diagrammen till värdena +4 respektive 4 som utgör y-axelns ändar. Ett exempel på boxdiagram ges i figur Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

33 8.8. Bedömning av ett enskilt laboratoriums prestation Ett enskilt laboratoriums prestation bedöms inte direkt i slutrapporten. Däremot ges underlag för bedömning. De kriterier som bedömningen kan göras ifrån är främst antalet falsknegativa och falskpositiva resultat tillsammans med antalet extremvärden (se 8.4 och 8.5) eller antalet avvikande z-värden. Z-värdena visas i box-diagrammet medan antal av övriga värden anges i tabellform under respektive laboratoriums diagram ( ). Motsvarande resultat tydliggörs också med fetstil i ett färgat (skuggat) fält i bilagan med alla laboratoriers resultat i slutrapporten, så att resultat lätt kan kopplas till laboratorium. I samma bilaga markeras berörda provnummer (1, 2, 3 etc.) genom överstrykning om det kan anses uppenbart utifrån många analysresultat att prov blandats ihop. Inga summerande mått för prestationen anges och laboratorierna rangordnas inte heller utifrån prestation. Det är således upp till varje deltagande laboratorium att vid sin uppföljning själva tolka utfallet. Som hjälp vid denna finns samtliga laboratoriets z-värden (se 8.6.9) i en bilaga och dessutom grafiskt åskådliggjorda i ett box-diagram (se ). Extremvärden återspeglas även i numeriskt höga z- värden (+ eller ), medan de falska svaren inte ger några z-värden alls. Z-värden är annars främst till för att kunna jämföra olika analysparametrar vid samma provtillfälle och för att kunna jämföra en parameters resultat mellan olika provtillfällen. Box-diagrammet tillsammans med antalet falska svar och extremvärden i tabellen under diagrammet är det enklaste sättet för ett ackrediteringsorgan eller annan intressent att få en överblick över ett laboratoriums prestation vid ett provtillfälle. 9. Konfidentialitet och användaridentitet 9.1. Konfidentiellt laboratorienummer Varje laboratorium får ett unikt laboratorienummer vid registrering. Numret gäller för det eller de program laboratoriet registrerats för och är konfidentiellt. Det innebär att det från organisatörens sida görs känt enbart för laboratoriet det tillhör. Det utlämnas inte av organisatören till någon tredje part Konfidentiellt lösenord Förutom laboratorienummer tilldelas laboratoriet även ett konfidentiellt lösenord vid registreringen Användning av laboratorienummer och lösenord Laboratoriet bör uppge sitt laboratorienummer vid kommunikation med organisatören när det handlar om programspecifika frågor. Detta nummer använder organisatören även för att laboratoriet ska vara identifierat på webbplatsen, samt i Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 27

34 sammanställningar och slutrapporter. Skrivelser som kommer till organisatören från deltagare som gäller deras deltagande hanteras konfidentiellt. Lösenordet ska användas tillsammans med laboratorienumret vid inloggning på webbplatsens deltagarsidor (se 2.2.3). Laboratorienummer och lösenord anges på en etikett på ett dokument som bifogas provmaterialet vid varje provtillfälle tillsammans med instruktionerna Ändring av laboratorienummer och lösenord Laboratorienumren kan komma att bytas generellt av organisatören för att minimera risken av otillbörlig användning t.ex. efter att personal har bytt från en arbetsgivare till en annan. Lösenordet och ett enskilt laboratorienummer kan även bytas efter skriftligt önskemål från en deltagare eller om någon av parterna använt ett nummer så att laboratoriets identitet röjts. 10. Arkivering Alla resultat som kommer in vid programmens provtillfällen sparas i vår databas under den tid laboratoriet är registrerad där. Dokument vid korrespondens eller som genererats av resultaten sparas i minst 4 år. 11. Kommentarer från deltagare och anmärkningar Policy Anmärkningar i form av avvikelser eller klagomål på arbete utfört inom kompetensprovningsprogrammen dokumenteras och utreds. Vid behov vidtas korrigerande åtgärder och åtgärder för att förhindra ett upprepande. Kommentarer och förbättringsförslag tas i beaktande och hanteras på relevant sätt Anmärkningar Anmärkningar inom kompetensprovningsprogrammen delas upp i klagomål och avvikelser. Klagomål föreligger när en kund eller annan intressent är missnöjd med en tjänst eller produkt. Avvikelse innebär att arbetet inte följt egna rutiner eller uppfyllt ställda krav eller överensstämmelser. Dessa definitioner och formerna för hantering av klagomål och avvikelser beskrivs generellt i en övergripande instruktion (18) och mer specifikt i verksamhetens interna procedur. Generellt ska alltid klagomål och avvikelser liksom hanteringen av dessa dokumenteras i Livsmedelsverkaets avvikelshanteringssystem. Om frågan har en mer principiell eller generell karaktär kommer den även att hanteras som ett ärende vid Livsmedelsverket. 28 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

35 11.3. Förbättringsförslag När det finns möjlighet att beakta förbättringsförslag vari förslag på förebyggande åtgärder ingår ska dessa också dokumenteras. Hantering av förbättringsförslag beskrivs allmänt i den övergripande instruktionen (18) och mer specifikt i verksamhetens interna procedur. 12. Villkor och förpliktelser De generella villkoren för att delta och förpliktelserna för både deltagande laboratorier och organisatören anges på webbplatsen (se omslagets insida). Vid behov kan kontrakt med specifika villkor och förpliktelser upprättas mellan organisatör och enskilda laboratorier Utdrag ur de generella villkoren för deltagande Vilka kan delta? - Laboratorier som utför analyser inom programmens ramar och använder relevanta metoder. - Laboratorier dit provmaterial kommer fram i tid med ordinarie posttransport eller genom användning av kurirtransport mot en extra avgift och som kan leverera analysresultat och betala fakturor inom angivna tidsramar. - Laboratorier som har tillgång till Internet och är beredda att använda verksamhetens webbplats Vilka metoder får användas? - Metoder avsedda för den analys som kontrolleras. Metoden bör användas rutinmässigt vid laboratoriet Avgift - Avgift faktureras för de provtillfällen som laboratoriet har anmält sig till. - Avgift betalas mot faktura inom angiven tid (normalt 30 dagar efter utskrift) Deltagande laboratoriers övriga förpliktelser - Bevakning av hemsidan och att aktivt ta ställning till sitt deltagande för varje provtillfälle. - Rapportering av resultat enligt instruktion Livsmedelsverkets förpliktelser - Hålla information på webbplatsen aktuell angående provtillfällen, analyser, tider och priser. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 29

36 - Tillhandahålla laboratoriernas svar och preliminära beräknade resultat på webbplatsen inom angiven tidsram. - Publicera slutrapport som pdf-fil på webbplatsen inom angiven tidsram Begränsat ansvar - Livsmedelsverket frånskriver sig ansvar för olägenheter som kan drabba ett laboratorium gentemot tredje part utifrån dess deltagande i något av de av verket organiserade mikrobiologiska programmen för kompetensprovning. 13. Kostnad för deltagande Aktuella priser för respektive program anges på webbplatsen (se omslagets insida). Vi förbehåller oss rätten att ändra priserna om detta blir nödvändigt för att fortsatt kunna bedriva verksamheten utifrån ställda krav. Avgiften för deltagande betalas mot faktura. Priserna anges i svenska kronor (SEK) såväl som i US$ och Euro ( ). Betalning kan göras i någon av dessa valutor. 14. Detta protokoll Detta protokoll kommer att revideras när större förändringar görs. Deltagande laboratorier kommer att uppmärksammas på att ny utgåva finns som de kan ladda ner eller skriva ut. 15. Referenser 1. EN ISO/IEC 17025:2005. General requirements for the competence of testing and calibration laboratories. 2. SS-EN ISO/IEC 17043:2010. Allmänna krav för kompetensprövning av laboratorium (ISO/IEC 17043:2010, IDT) Conformity assessment General requirements for proficiency testing (ISO/IEC 17043:2010, IDT). 3. Peterz, M. & Steneryd, A.C Freeze-dried mixed cultures as reference samples in quantitative and qualitative microbiological examinations of food. J. Appl. Bacteriol. 74: International Standard, ISO Water quality General guidance on the enumeration of micro-organisms by culture. Senaste upplagan. 5. Arbetsmiljöverkets författningssamling, Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. AFS 2005:1. 30 Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige

37 6. Kallings, I. & Ljungdahl Ståhle, E. Smittskyddsinstitutet, Utlåtande om risker beträffande referens- och interkalibreringsprov från Livsmedelsverket. Smittskyddsinstitutets Dnr. 527/ Livsmedelsverkets Dnr. 2509/ Frändberg, E. & Anér, G. Livsmedelsverket, Bedömning av mikrobiologiskt kontrollmaterial. Livsmedelsverkets Dnr. 2509/ Thompson, M. & Wood, R The international harmonized protocol for the proficiency testing of (chemical) analytical laboratories. Pure & Appl. Chem., Vol. 65, No (Also published 1993 in: J. AOAC International 76, ) 9. Central Science Laboratory, Food analysis Performance Assessment Scheme (FAPAS ) Organisation and analysis of data. FAPAS Secretariat, CSL Food Science Laboratory, Norwich Research Park Colney, NORFOLK NR4 /UQ, United Kingdom. 5 th edition, April Thompson, M., Ellison, S. & Wood, R The international harmonized protocol for the proficiency testing of analytical chemistry laboratories. Pure & Appl. Chem., Vol. 78, Food analysis Performance Assessment Scheme (FAPAS ), Protocol for the Organisation and Analysis of Data. Central Science Laboratory, Sand Hutton, York, YO41 1LZ / United Kingdom. 6 th edition, September Peterz, M Interkalibrering: extern utvärdering av analyskompetensen på mikrobiologiska livsmedelslaboratorier. SLV rapport nr 21, 1992, 15 sid. 13. BCR Information, Chemical analysis Statistical analysis of certification trials for microbiological reference material. Commission of the European Communities, EUR EN. 14. Elliott, J. M Some methods for statistical analysis of samples of benthic invertebrates. Freshwater Biological Association, Scientific publication no. 25, 2 nd edition, 4 th impression Grubbs, F. & Beck, G Extension of sample sizes and percentage points for significance tests of outlying observations. Technometrics 14: Kelly, P Outlier detection in collaborative studies. J. Assoc. Off. Anal. Chem. 73: Mooijman, K. M., During, M. & Nagelkerke, N. J. D MICROCRM: Preparation and control of batches of microbiological materials consisting of capsules. RIVM report /2003. RIVM, Bilthoven, Holland. 18. Livsmedelsverkets styrande dokument (LSDok), Hantering av avvikelser, klagomål och förbättringsförslag vid område Undersökning och vetenskapligt stöd. Senaste versionen på Livsmedelsverkets Intranät. 19. ISO 13528:2016 Statistical methods for use in proficiency testing by interlaboratory comparison. Verksamhetsprotokoll för PT-micro, Livsmedelsverket, Sverige 31

38 Kompetensprovning NFA PT Since 1981